SEKTION TÄTORT - GATURUM 11 Fartdämpning. 11 Fartdämpning
|
|
- Britta Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 11 Fartdämpning Avsnittet behandlar råd för användning av och detaljprojektering av fartdämpande åtgärder. Andra åtgärder för att få den eftersträvade hastighetsanpassningen är att utforma gatans sektion, linjeföring och länklängder med hänsyn till detta, se bl.a. ansnitt 6.3 Hastighetssäkring av gator. Fartdämpande åtgärder i form av portar, gupp, sidoförskjutningar och asymmetriska avsmalningar får negativa konsekvenser för upplevelsen av gaturummet eftersom rummets symmetriska uppbyggnad störs. Den symmetriska uppbyggnaden är typisk för gaturummet. Fartdämpande åtgärder ska utformas med omsorg så att de så långt det är möjligt blir en del av det samlade gaturummet. Utformningen får inte minska gaturummets tydlighet. Fartdämpning kan användas för att dels dämpa hastigheten vid övergång till en lägre hastighetsnivå, t.ex. vid övergång från landsbygds- till tätortsmiljö eller från huvudnät till lokalnät för biltrafik, dels säkra hastigheten till en viss nivå på enstaka platser eller för att utforma VR 30, VR 50/30- och VR 70/50-gator. När en väg inom detaljplanelagt område byggs eller byggs om skall den stämma överens med detaljplanen till bredd, höjdläge och utformning i övrigt. Den skall utföras på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Ombyggnadsbehov av en befintlig väg som är byggd enligt gällande plan kan därför resultera i behov att ändra detaljplanen eller att ombyggnaden begränsas till vad planen medger. En om- eller nybyggnad får inte strida mot gällande plan. För gator som också är nationella vägar krävs beslut av Vägverkets huvudkontor. Planering och projektering ta hänsyn till hur utryckningsfordon, färdtjänst och kollektivtrafik samt långa och breda transporter av olika typ kan komma att påverkas. Samråd ska ske med funktionshindrade trafikanters representanter. Samtliga dessa trafikanters behov kan begränsa eller avgöra valet av åtgärder. Vid val av typ av fartdämpande åtgärd ska åtgärdens miljöpåverkan, t.ex. buller och vibrationer, beaktas. Åtgärdernas utformning bestäms av: önskad utformningshastighet, Vu, vid fartdämpning eller hastighetssäkring för olika typfordon, dimensionerande trafiksituation DTS. Erforderliga breddmått för olika DTS, se närmare avsnitt 3.3. Detaljutformning, reglering och utmärkning av olika åtgärder redovisas närmare i moment: portar gupp sidoförskjutning smal körbana VGU VV publikation 2004:
2 Ofta är det lämpligt att förlägga hastighetssäkring till korsningar. Två huvudtyper är vanliga; cirkulationsplats och upphöjd körbane- eller GCkorsning. Se del Korsningar. Utformning med hänsyn till drift- och underhållsfrågor behandlas i moment Åtgärder som påverkar rumsbildningen, som t.ex. smal körbana, planteringar och annan utrustning i gaturummet samt skilda ytmaterial för olika funktioner är positiva från upplevelsesynpunkt och kan bidra till lägre hastighet. Gupp ger normalt effektivare fartdämpning än sidoförskjutningar och avsmalningar. När avsmalningar utformas för att rymma lastbilar och bussar med rimlig framkomlighet blir utrymmet för stort för att i tillräcklig grad påverka personbilsförarnas val av hastighet. Detta kan dock klaras genom att erforderliga ytor för stora fordon skapas genom överkörningsbara ytor och att vanliga asfalterade körytor utformas så att personbilar får önskvärt körspår, se del Korsningar och FIGUR 11-1 och Fartdämpande och hastighetssäkrande åtgärder förbättrar trafiksäkerheten men påverkar även emissioner, buller och vibrationer. Miljöeffekterna beror på hur hastighet inklusive val av växellägen förändras. Det går inte att säga att effekterna generellt är positiva eller negativa. Ju jämnare hastighet bilarna körs med desto större möjlighet till minskad miljöpåverkan Användande av vägmärken och vägmarkeringar Trafikförordningen, TF, anger hur trafikanterna ska bete sig i olika trafiksituationer. Vägmärkesförordningen, VMF, gäller anvisningar för trafik på väg och i terräng genom vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar, säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar, tecken av polisman eller andra trafikanvisningar. Det är endast vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt vägmärkesförordningen som ger trafikanterna sådana anvisningar som de är skyldiga att följa. Användandet av vägvisning, vägmärken och vägmarkering bör begränsas till det nödvändiga. Dessutom i möjligaste mån anpassas till önskemålet om att genom rumsbildning och användande av olika ytmaterial och utrustning öka upplevelsevärdet, påverka hastighetsbeteendet samt öka trafiksäkerheten och trivseln. Se i övrigt kap. 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder i del Vägmärken Portar Port är en fartdämpande åtgärd vid entrén till en tätort eller ett område i en tätort. En port kan utformas för att ge fartdämpning genom fysisk åtgärd, se FIGUR 11-1, och/eller visuell påverkan med hjälp av t.ex. planteringar, skiftande beläggning, portaler, belysning etc. Porten bör upplysa trafikanten om vad han har att vänta sig i området han kommer till. 82 VGU VV publikation 2004:
3 Portens utformning har stor betydelse för uppfattningen av väg- eller gaturummet. Den ska utformas med omsorg som en del av det samlade vägeller gaturummet. Utformningen ska medverka till höjd uppmärksamhet och god hastighetsanpassning av trafikanten. Port med fysisk åtgärd kan utformas som förskjutning, gupp, cirkulationsplats eller förträngning. FIGUR 11-1 Exempel på port vid övergång från landsbygd till tätort Ett exempel på en fartdämpande portutformning är en symmetrisk eller ickesymmetrisk åtgärd av cirkulationsplatstyp utan anslutande sekundärvägsben. Även en vanlig cirkulationsplats kan verka som port, om lämpligt anslutande väg finns. Porten kan också ges en trapetsoid form, se FIGUR Fartdämpningen åstadkoms som i en cirkulationsplats genom att styra största radier R1, R2 och R3 för genaste personbilskörspår med bredd ca 2 m, se del Korsningar. VGU VV publikation 2004:
4 Grundprincipen är som i cirkulationsplats att R1< R2< R3. R3<100 m ger hastigheter kring 50 km/h och R3<50 m kring 30 km/h. Utformningen ska också ta hänsyn till vald DTS, se avsnitt 6.4. Gång- och cykeltrafik bör i anslutning till porten vara separerad med egen bana avskild med skiljeremsa från körbanan. Tätortssida Landsbygdssida FIGUR 11-2 Exempel på utformning av port med refug Kommentar: Om åtgärden utformas symmetrisk kan den användas som hastighetssäkring på sträcka Gupp Gupp är den effektivaste åtgärden för fartdämpning och hastighetssäkring. De finns flera utformningar med delvis olika användningsområden: Cirkelgupp, vanligt för fartdämpning på lokalgator. Platågupp, vanligt för hastighetssäkring av övergångsställen och cykelöverfarter både på sträcka och i anslutning till korsning. Vägkudde, speciellt anpassat för fartdämpning/hastighetssäkring på gator med busstrafik för att minimera obehaget av vertikalaccellerationen för busspassagerare och förare. Konkavt gupp, speciellt anpassat för fartdämpning/hastighetssäkring på gator med busstrafik för att minimera obehaget av vertikalaccellerationen för busspassagerare och förare. 84 VGU VV publikation 2004:
5 Typ av gupp Cirkelgupp -- cirkulär längdprofil och konvex tvärprofil Platågupp - trapetsformad längdprofil och konvex tvärprofil Vägkudde Längdprofil för gupp Konkavt gupp konkav längdprofil FIGUR 11-3 Exempel på cirkelgupp, platågupp, vägkudde och konkavt gupp Guppens utformning bestäms vanligtvis av vald utformningshastighet Vu för personbilar. Tunga fordon bör kunna passera med Vu>15 km/h. Vertikalaccelerationen ska öka med stigande passagehastighet. Vägkuddar och konkava gupp är utformade för att ge ungefär samma utformningshastighet för personbilar och lastbilar/bussar. Läggning och materialval Vid utformning av gupp bör materialen i guppet ha samma tjocklek. En blandning av t.ex. gatsten och tunnare plattor ger problem med sättningar. Marksten, gatsten, plattor etc. ska alltid läggas i förband för att undvika förskjutning mellan stenarna/plattorna. För att guppen ska fungera på avsett sätt krävs stor precision i utförandet. Guppen bör inspekteras regelbundet och eventuella sättningar, förskjutningar etc. justeras. Cirkelgupp Utformning av längdprofil för cirkelgupp med 10 cm höjd vid olika utformningshastigheter ges i TABELL Utformning enligt Watts princip med prefabricerade element kan utföras enligt figur Guppet utformas med cirkulär överdel med ungefär 20 meters radie. VGU VV publikation 2004:
6 Guppet kan utföras av prefabricerade betongelement och asfaltramper. Utläggningen och fastsättningen av betongelementen kan utföras med limning eller med spikning. Guppet kan även utföras helt i asfalt, men måste då läggas med hjälp av mall för att rätt form och höjd ska erhållas. FIGUR 11-4 Konvext gupp med cirkulär överyta TABELL 11-1 Utformning av cirkelgupp med höjd 10 cm vid olika utformningshastighet Vu_ Pb Radie (m) Kordalängd (m) Vu_Lb , , ,6 15 (Watt-gupp) , , , , ,0 40 På gator med busstrafik bör kordalängden, se TABELL 11-1, på guppet vara 6,5 m (gäller Bn) för att begränsa bussens vippande rörelser till en acceptabel nivå. För andra busstyper se del Grundvärden. Tunga fordon kan passera cirkelgupp med högre hastighet än platågupp. Det är generellt lättare att skapa ett direkt samband mellan önskad hastighet och geometrisk utformning vid konstruktion av cirkelgupp än vid konstruktion av platågupp. 86 VGU VV publikation 2004:
7 Modifierat cirkelgupp Bussars och andra tunga fordons hastighet dämpas bättre med ett modifierat cirkelgupp än med ett vanligt cirkelgupp. Utformningen upplevs av bussförare som bekvämare och ger mindre stötar. Modifierat cirkelgupp är utformat med en övergångskurva mellan guppet och vägbanan, se FIGUR FIGUR 11-5 Modifierat cirkelgupp Kombigupp Kombiguppet är utformat för att ge samma utformningshastighet och komfortnivå för personbilar och bussar. Det består av ett cirkelgupp i mitten för personbilar och på båda sidor om det placeras förlängda cirkelgupp som är anpassade för bussar, se närmare TABELL 11-1 och FIGUR 11-6 för detaljutformning FIGUR 11-6 Kombigupp VGU VV publikation 2004:
8 Med hänsyn till motorcyklisters säkerhet bör höjdskillnaden mellan bussguppet och bilguppet vara max 5 cm. FIGUR 11-7 Exempel på utformning av kombigupp Platågupp Platågupp kan anläggas som hastighetssäkrande åtgärd för gångpassage. Det ökar samtidigt tillgängligheten för gående genom att det underlättar för dem att korsa körbanan, särskilt de som är rörelsehindrade med rullstol eller går med rollator och de som kör barnvagn. Detaljutformning av platågupp - ramplängder och lutningar vid olika utformningshastigheter vid en höjd på guppet av 10 cm ges i TABELL TABELL 11-2 Ramplängder och lutningar för platågupp vid en höjd på guppet av 10 cm VU_PB RAMPLÄNGD (M) LUTNING ( ) 0, , , , , , , , , VU_LB På gator med busstrafik bör platålängden från rampöverkant till rampöverkant vara minst lika lång som axelavståndet på en normalbuss, dvs. 6,5 m, för att fordonets båda hjulaxlar ska kunna vara samtidigt på platån. Vid dimensionering för andra busstyper se Typfordon i del Grundvärden. Platålängden kan reduceras till ca 4 m där buss i linjetrafik inte förekommer. För att mildra stötarna kan övergången mellan gatuplanet och rampen utformas som modifierat cirkelgupp, se FIGUR Kommentar: Experiment med platågupp i Danmark har inte visat några klara samband mellan utformning och hastighet för tunga fordon. 88 VGU VV publikation 2004:
9 Platågupp används ofta vid GC-passager, se FIGUR 11-8, och också som upphöjd korsning. Platser där gående korsar körbanan bör ordnas så att de är säkra, tydliga och ger god framkomlighet för gående. Det ska tydligt framgå även för barn, utvecklingsstörda och synskadade att de är ute på körbanan när de är på platåguppet. Detta kan göras med en ramp, cm bred och i övrigt kännbar kant minst 4 cm, helst 6-8 cm, hög i övrigt i gränsen mellan gångbana och körbana. Låga fordonshastigheter, högst 30 km/h, ger god trafiksäkerhet. Guppet kan utföras av prefabricerade betongelement och asfaltramper. Utläggningen och fastsättningen av betongelementen kan utföras med limning eller med spikning. Guppet kan även utföras helt i asfalt, men måste då läggas med hjälp av mall för att rätt form och höjd ska erhållas. FIGUR 11-8 Förhöjd GC-passage i korsning och på sträcka FIGUR 11-9 Exempel på platågupp anpassat för busstrafik, bussens båda axlar får plats på guppet samtidigt VGU VV publikation 2004:
10 Vägkudde Vägkudden är utformad som en pyramid med avhuggen topp, som breda fordon kan grensla helt eller delvis, se FIGUR FIGUR Vägkudde Vägkudden är lämplig att användas på gator där man önskar ungefär samma hastighetssäkring för personbilar och bussar. Om man eftersträvar att ca 85 % av personbilar respektive bussar ska hålla lägre hastighet än 30 km/h kan kudden utformas med följande mått: Tvärled: platå 1200 mm, 80 mm över gatuplanet och lutning 1:5 åt sidorna. Längsled: platån 2000 mm, 80 mm över gatuplanet och lutning 1:10 före och efter platån i körriktningen. 90 VGU VV publikation 2004:
11 Konkavt gupp Konkavt gupp är utformat som en grop, som bussar och andra breda fordon kan grensla helt eller delvis, se FIGUR och FIGUR Konkavt gupp Konkava gupp är den enda typ av farthinder som vissa trafikföretag godtar på busstrafikerade gator. Åtgärden kan medföra ökade driftkostnader p.g.a. dräneringsbehov av gropen och svårigheter med renhållning från löv m.m. VGU VV publikation 2004:
12 Planskiss av konkavt gupp vid sidan av cykelfält/ cykelbana. Tvärprofil, snitt A-A. Längdprofil, snitt B-B. FIGUR Detaljerad beskrivning av konkavt gupp Sidoförskjutning Sidoförskjutning kan utformas med eller utan avsmalning. Detaljutformning bestäms av vald DTS och utformningshastighet. Sidoförskjutningar och avsmalningar har för stadsbilden nackdelen att de bryter den visuella ledningen. Sidoförskjutningen ska utformas med omsorg som en del av det samlade gaturummet. Utformningen ska medverka till höjd uppmärksamhet och god hastighetsanpassning av trafikanten. I kombination med sidoparkering kan sidoförskjutningar fungera bra i gaturum. 92 VGU VV publikation 2004:
13 Förskjutningsklackar bör utformas med hörn som är mjukt avrundade med små radier, ca 5 m, för att underlätta drift och underhåll av anläggningen samt trafikering. Sidoförskjutning med avsmalning Möjlig utformningshastighet och DTS i förskjutning med avsmalning bestäms av infartsbredd b, öppning a och längd l, se FIGUR FIGUR Förskjutning med avsmalning: infartsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l Möjliga hastigheter för personbilar kan kontrolleras genom att lägga in körspår och kontrollera radierna R1, R2 och R3 enligt samma princip som beskrivs för portar. Utformning enligt TABELL 11-3 för kolumnerna LBn respektive Pb ger utformningshastighet ca 5 km/h för respektive fordonstyp. Utformning för LBn tillåter lastbilar utan släpvagn och bussar att passera med mycket låg hastighet (0-5 km/h) men medger en betydligt högre utformningshastighet för personbil. Lastbilar med påhängsvagn, boggibussar m.m. klarar inte utformningen. VGU VV publikation 2004:
14 TABELL 11-3 Utformningshastighet Vu< 5 km/h för LBn respektive Pb: infartsbredd b, förskjutningslängd l och öppning INFARTSBREDD B 2,75 M 3,00 M 3,25 M 3,50 M 3,75 M 4,0 M Typfordon LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb LBn Pb Öppning a l (m) l (m) l (m) l (m) l (m) l (m) -1,0 m ,5 m ,0 m ,5 m ,0 m ,5 m ,0 m Sidoförskjutning utan avsmalning. Områdesbehovet för en förskjutning utan avsmalning kan beskrivas med: körfältsbredd, b, öppning, a, förskjutningssträckans längd, l, förskjutningen, k. Se FIGUR FIGUR Förskjutning utan avsmalning: körfältsbredd b, öppning a, förskjutningslängder l och k Utformningsmått för typfordon Pb vid olika utformningshastigheter ges i tabell 11-4 och för typfordon LBn/Lps i TABELL I utformning enligt tabell 11-4 kan långa fordon framföras med låg hastighet. Utformning för långa fordon innebär att personbilar kan passera med högre hastigheter än LBn. Det visuella intrycket av den hastighetssäkrande åtgärden kan i vissa fall förstärkas med hjälp av sidohinder, t.ex. buskar eller mindre träd. 94 VGU VV publikation 2004:
15 TABELL 11-4 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon Pb UTFORMNINGSHASTIGHET 30 KM/H 50 KM/H Minsta körfältsbredd, b 2,75 m 3,00 m Öppning, a l (m) l (m) -1,0 10,0 14,0-0,5 8,5 12,5 0,0 7,0 11,0 0,5 6,0 9,5 1,0 5,0 8,0 TABELL 11-5 Utformning av förskjutning utan avsmalning vid olika utformningshastigheter för typfordon LBn/Lps UTFORMNINGSHASTIGHET 30 KM/H 50 KM/H Minsta körfältsbredd, b 3,00 m 3,50 m Öppning a l (m) k (m) l (m) k (m) Kommentar: -1, , , , , , , Bredden b svarar till de angivna l- och k-värdena med ett nödvändigt minimum, minst 10 meter efter förskjutningen, dvs. bredden b bör bevaras minst 10 m efter förskjutningen för att erhålla den beräknade hastighetssäkringen. Bredden genom förskjutning utförs med samma bredd som körfältsbredden. Hastighetssäkring för både personbil Pb och lastbil LBn /Lps kan erhållas genom att kombinera utformningsmåtten i TABELL 11-4 och Först dimensioneras förskjutningen för LBn/Lps sedan görs motsvarande dimensionering för Pb. Den yta, merutrymmet, som skiljer Pb och LBn/Lps beläggs med ett avvikande material eller beläggningstyp, se FIGUR Cykeltrafik, motorredskap m.m. kan medföra att bredare kanaler erfordras. Dessa ytor kan då t.ex. utföras i avvikande ytmaterial för att om möjligt medverka till den fysiska hastighetssäkringen. VGU VV publikation 2004:
16 FIGUR Kombinationsförskjutning Avsmalning av körbanebredden Avsmalning bör vara kombinerad med en annan hastighetssäkrande åtgärd, t.ex. gupp eller sidoförskjutning för att ge en säker effekt. Avsmalning ger effekt endast när man har mötande trafik. En avsmalning kan t.o.m. verka hastighetsdrivande när en förare ökar farten för att hinna passera avsmalningen innan han får möte. För att en avsmalning ska ge effektiv hastighetssäkring krävs dels relativt jämt trafikflöde så att bilar möts i avsmalningen, dels att fordonsbredderna inte varierar så mycket utan att mötessituationerna kräver likartade bredder. TABELL 11-6 Breddbehov mellan kantstöd vid referenshastighet VR 30 och VR 50 med utrymmesklass A, B och C för olika dimensionerande trafiksituationer - DTS; möte lastbil/buss med cykel =(L+C), personbil med personbil =(P+P), lastbil med personbil =(L+P) och lastbil med lastbil =(L+L) DTS (L+C) DTS (P+P) DTS (L+P) DTS (L+L) VR+utr. B (m) VR+utr. B (m) VR+utr. B (m) VR+utr. B (m) klass klass klass klass 30C 3,85 30C 4,15 30C 4,95 30C 5,8 30B 3,95 30B 4,15 30B 4,95 30B 5,9 30A 4,35 30A 4,35 30A 5,15 30A 6,3 50C 3,85 50C 4,15 50C 4,95 50B 4,45 50B 4,5 50B 5,5 50A 4,85 50A 5,1 50A 5,9 Kommentar: Hastighetssäkringen blir effektivast med utrymmesklass C. Enfältig körbana Hastighetssäkrande åtgärd i form av smal, enfältig, dubbelriktad körbana innebär nedsatt kapacitet. Följande tumregler kan vara användbara: vid VR 30 km/h och Dh< 300 fordon/h kan körbanan avsmalnas till ett körfält för de båda körriktningarna utan större framkomlighetsproblem, se TABELL VGU VV publikation 2004:
17 TABELL 11-7 Maximal längd mellan mötesfickor på enfältig gata med trafik i båda riktningarna Förväntad Trafikmängd Dh hastighet 100 f/h 200 f/h 300 f/h 30 km/h 300 m 150 m 100 m km/h 100 m 50 m 30 m vid VR > 30 och vid Dh större än 300 fordon/h bör det vara samma antal körfält i avsmalningen som på den fria sträckan. Kommentar: Kapaciteten K (f/h) hos en enfältig hastighetsdämpare kan överslagsmässigt beräknas som: K = 3600/(t+L/v) där t = reaktionstid, ca: 2 s L = körsträcka i m mellan startpunkter för enfältighet plus fordonslängd ca 6 m v = hastighet (m/s) v = körhastighet över enkelriktad sträcka, ca v=10-20 km/h=ca 3-5,5 m/s Belastningsgraden kan uppskattas som: B = Q/K Medelkölängden KL (f) i en riktning kan uppskattas som KL = α*0,75*(q /K)/(1-Q/K) α = andel trafik i aktuell riktning Medelväntetiden Dv (s/f) kan uppskattas som Dv = (3600/α*Q)* KL där: Q = totalt ankommande flöde i båda riktningar (f/h) Exempel: En förskjutning med 20 m mellan startläge i de båda riktningarna, en hastighetsnivå av 15 km/h och ett flöde på 100 f/h i vardera riktningen ger med överslagsmetoden: Kapacitet K = 3600/(t+L/v) = 3600/(2 + (20+6)/(15/3,6)) = ca: 435 f/h vid växelvis körning ett fordon i taget Aktuell belastningsgrad Q/K = 200/435 = ca: 0,5 Medelkölängden KL (f) = α*0,75*(q /K)/(1-Q/K = 0,5*0,75*0,5/(1-0,5) = 0,4 fordon VGU VV publikation 2004:
18 Medelväntetiden Dv (s/f) = (3600/α*Q)* KL = (3600/(0,5*200))*0,4 = ca: 14 s/f I exemplet antas att endast ett fordon färdas i varje riktning vid varje passage. Enkel- eller dubbelsidig avsmalning Åtgärden kan utformas som enkelsidig eller dubbelsidig avsmalning. Åtgärden kan väljas både för upprepning längs en hastighetssäkrad gata eller som punktåtgärd för att skapa korta länkar, se FIGUR Enkelsidig avsmalning Dubbelsidig avsmalning FIGUR Exempel på avsmalningar Dimensionerande trafiksituation ska väljas med hänsyn till förekommande fordonstyper och trafik. Erforderliga bredder för olika trafiksituationer vid olika standardnivåer ges i TABELL 11-6 ovan. Beträffande utmärkning se avsnitt 14.4 i del Vägmärken. Avsmalning av gator har en tendens till att gestaltas med olika material och utrustning. Från gestaltningssynpunkt bör särskild uppmärksamhet riktas mot: skyltbehov, så få vägmärken som möjligt, material, undvik att använda många olika material, utrustning, var försiktig med att använda utrustning av olika slag t.ex. pollare. 98 VGU VV publikation 2004:
19 Drift och underhåll Skötsel av hastighetssäkrande åtgärder ska tas upp i Funktions- och standardbeskrivning. Åtgärderna förändrar förutsättningar för i första hand snöröjning och avvattning. Vid sidoförskjutningar och gupp är det ofta lämpligt att ordna en ränna längs körbanans kantstöd. Under förutsättning att rännan hålls fri från skräp kan vattnet då passera. Vid oförändrad renhållningsstandard kan hastighetssäkrande åtgärder ge ökade kostnader. Gupp enligt figur 11-6 innebär problem för plogning då det uppstår en kant som plogen kan fastna i. Det modifierade cirkelguppet enligt FIGUR 11-7 är att föredra för att minska risken för att köra fast i guppet. Det kombinerade guppet som beskrivs i FIGUR 11-8 är sannolikt mycket besvärligt att hålla rent vintertid och i synnerhet med plogbil som ofta används. Det konkava guppet enligt FIGUR blir sannolikt fyllt med snö och svårt att röja ur. Risken finns på så sätt att guppet inte syns. Brunn bör sättas för att få en god vattenavrinning. Även sandupptagning på vägar som sandas vintertid eller som ligger intill en GC-bana som sandas blir besvärligare vid gupp och för att nå ett bra resultat kan manuell sopning bli nödvändig. Slitaget på vägmarkering vid gupp blir mycket hårdare än normalt. Sidoförskjutningar av olika slag innebär problem för lastbilar fullutrustade för vinterväghållning. För att uppnå kravställd funktion på snöröjningen kan extraresurser bli nödvändiga. Kantstöd i trånga passager är utsatta för påkörning. Risken är ganska stor att, framförallt kantstöd av betong, plogas sönder i snörika trakter. En tydlig utmärkning av den fysiska åtgärden kan vara nödvändig vintertid, särskilt i snörika trakter. Anordningar som används för att utmärka farthinder bör vara av sådan karaktär att de enkelt kan bytas ut. VGU VV publikation 2004:
20
Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Övergångsställen 1 Vem är gående? Gående är den som går. Bestämmelser om gående gäller bl.a. även för den som åker rullskidor, rullskridskor eller spark leder cykel, moped eller motorcykel skjuter barnvagn
Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
VÄGKUDDE MÅSEN. Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att
VÄGKUDDE MÅSEN Ett stort problem i trafiken idag är de oskyddade trafikanternas säkerhet. I många fall tvingas vi ta till fysiska hinder för att komma åt den största boven - hastigheten. I samarbete med
12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Kontroll av arbetsplats på kommunala gator och vägar
Kontroll av arbetsplats på kommunala gator och vägar Bedömning Liten risk =1 Större risk eller avsaknad av kopior =2 Allvarlig risk eller lagbrott= 3 TA-plan Saknas TA-plan 3:a Saknas kopia på arbetsplatsen
Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen
Tekniska nämnden 2011 08 30 84 235 Tekniska nämndens arbetsutskott 2011 08 18 84 230 Dnr 2011/357.51 Ansökan om hastighetsbegränsning längs delar av Sunderbyvägen och Kläppenskolevägen Bilaga: Skrivelse
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2011 Kommunikationsministeriets förordning om frisiktsområden Utfärdad i Helsingfors den 25 januari 2011 I enlighet med kommunikationsministeriets
7.7.7.6 Konstruktionsgång
VU 94S-2 7 Korsningar 139 (200) 7.7.7.6 Konstruktionsgång Inledning För konstruktion av cirkulationsplatser kan användas metoder som redovisas här. Cirkulationsplatsens utformning är beroende på i vilken
2 Val av placering TRAFIKVERKET 2 (6) 7.3.2011 Dnro 917/1046/2011
TRAFIKVERKET 2 (6) 1 Allmänt Utomhusreklam spelar en viktig roll i valarbetet. Då det gäller reklam invid väg har valreklamen getts en särställning i lagstiftningen. Enligt landsvägslagen får affischer
VV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
11-jun-08 2. Syfte. Testa antagande om bättre efterlevnad av hastighetsgränser - med gränser som ändras efter situationen på vägen
1 2 Syfte Testa antagande om bättre efterlevnad av hastighetsgränser - med gränser som ändras efter situationen på vägen 3 Försökets uppgift är att visa effekter på framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö
10.4 SEPARERING 10.4.1 Inledning
VU 94S-2 Gång- och cykeltrafik 15 (84) 10.4 SEPARERING 10.4.1 Inledning Separering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug
Planer för trafik under byggtiden, drift- och underhåll samt räddningsinsatser Väg 40/156 Ryamotet, Droppformad refug Härryda kommun, Västra Götalands län 2015-11-27, Projektnummer: 145168 Dokumenttitel:
Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Siktområdet anges med Lp i primärväg och Ls i sekundärväg eller Lc, Lg vid GC-väg
KORSNINGAR 6 Sikt i korsning 6 Sikt i korsning För att trafikanterna säkert och smidigt ska kunna passera en korsning måste siktförhållanden, vägens linjeföring och trafikanordningar samverka till att
När jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA
Dokument nummer Sida/Sidor 1/3 Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA En anläggning av ASTA kräver en koppling till det allmänna vägnätet. Anläggningen har också en övergripande påverkan på transportsystemet
Din guide för vägmärken och lyktor på fordon vid gatuarbete i Göteborgs stad
Trafikkontoret Din guide för vägmärken och lyktor på fordon vid gatuarbete i Göteborgs stad www.goteborg.se En broschyr att alltid ha med Det här är en viktig broschyr. Ha med den ute på jobb så vet du
Repetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?
Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka? Monica Berntman Teknik och samhälle, LTH Kan dessa aspekter inverka? Det är inget fordon inblandat i olyckan De är
Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.
KONSEKVENS- UTREDNING Datum 2015-11-04 Dnr 258-2395-2015 1(3) Britt Silfvergren Enheten för samordning och stöd 010-2239292 Åsa Tapani Nygårdsallén 1 622 61 Visby Trafikverket Region Stockholm Ärendemottagningen
Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning
Snabbcykelbanan i Solna Stad Förslag på sträckning och utformning 28 maj 2013 Solna som cykelstad Solna är en stad som dels ligger nära Stockholms innerstad, dels är en kommun med många arbetsplatser.
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Avdelningen för Vägutformning & Trafik (VT) Kontoret för vägutformning (VTv)
Avdelningen för Vägutformning & Trafik (VT) Kontoret för vägutformning (VTv) 3XEOLNDWLRQ 98VXSSOHPHQW 0LOM SULRULWHUDGYlJ ISSN: 1401-9612 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2000-12-22 Publikation 1999:85
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 16 februari 2011. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:56. TSFS 2011:24 Konsoliderad elektronisk
Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn Tanums kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2015-12-07 Projektnummer: 108 155 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Box 1170,
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna
Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna Sammanfattning och genomgång av lektion 1 samt hemläxa. -Hur ta ut en position i sjökortet? Mät med Passaren mellan positionen
Orienteringsteori åk 7. Namn:
Orienteringsteori åk 7 Namn: Orienteringsteori åk 7 Kartprov: v 43 Vad ska jag kunna? 1. Kartans färger 2. Vanligaste karttecknen (se sid. 3) 3. Veta vad som menas att passa kartan. 4. Skala 5. Ekvidistans
3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Manual Gamla Akka-plattan
Manual Gamla Akka-plattan Manual för Akkaplattan Figur 1 1. 1. Uttag för laddare. Akkaplattan bör stå på laddning när den inte används men inte under för långa perioder dvs. flera veckor i sträck. Figur
18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Medborgarförslag om heldragen linje på Slättenvägen. KS 2014-447
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-22 259 Medborgarförslag om heldragen linje på Slättenvägen. KS 2014-447 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Medborgarförslag
ÄNGELHOLMs KOMMUN Till Ängelholms kommun Medborgarförslag 262 80 ÄNGELHOLM Medborgarförslag Från: Namn: Gatuadress: oftaskolans Föräldraförening c/o Caj BOiow lskeldingevägen s Postnummer och ort:l266
Smygehamn 2011-03-31
TRELLEBORGS KOMMUN Trygghetsvandring Anteckningar Smygehamn 2011-03-31 1 Innehåll Arrangör... 2 Deltagare... 2 Sammanfattning... 3 Sträckan som vandrades... 3 Synpunkter som kom fram under vandringen....
Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer
Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar
Riktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun
Riktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun 1. Bakgrund Vid beredning av ärenden om bygglov för mur och plank uppkommer ofta frågor rörande bygglovsplikt, utformning, anpassning,
Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Modul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
Utlåtande 2009: RII (Dnr 314-2750/2008)
Utlåtande 2009: RII (Dnr 314-2750/2008) Översyn av avgifterna för dispenser för breda, långa och tunga fordon samt för färd- och parkeringsdispenser Förslag från trafik- och renhållningsnämnden Kommunstyrelsen
Moped klass II. Vägmärken
Moped klass II Vägmärken 1 Hej! I det här häftet har vi samlat några av de viktigaste vägmärkena, sådana som du bör känna till för att färdas säkert i trafiken. Vill du se alla i Sverige förekommande vägmärken
TÄBY PARK. Trafikprognos och kapacitetsberäkningar
TÄBY PARK Trafikprognos och kapacitetsberäkningar TÄBY PARK Trafikprognos och kapacitetsberäkningar KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
1(6) Riktlinjer för tjänsteresor. Styrdokument
1(6) Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-05-10 112 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(6) Innehållsförteckning Inledning...4 Allmänt om tjänsteresor...4
och den mörka omgivningen ökar. De som rör sig längs stråken exponeras än mer, samtidigt som omgivningen uppfattas som ännu mörkare.
Parker och grönska är uppskattade inslag i stadsmiljön. Ljussättning av innerstadens parker handlar till stor del om trygghet och gestaltning. Med rätt ljussättning kan parkerna nyttjas och bidra till
vägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
CAEBBK01 Drag och tryckarmering
Drag och tryckarmering Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING 3 1.3 ARMERINGENS INLÄGGNING 4 1.4 ARBETSKURVA BETONG 4 2 INSTRUKTIONER
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
CHECKLISTA FÖR. Entreprenad. Arbetsplatsens utformning
CHECKLISTA FÖR Måleribranschen Entreprenad Använd checklistan så här Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Vägutformning och dimensionering av bärighetsobjekt i VM plan för drift, underhåll och bärighet 2004-15
RIKTLINJE Upphovsman Dokumentnummer Beteckning Willy Persson VMk VM LED 2004:001 AL 10 2004:1022 Dokumentansvarig Giltig fr o m Giltig t o m Version Senast ändrat HPA VM 2003-04-01 -- 1.0 2008-10-31 Vägutformning
6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
Trafikutredning Ödbyvägen 2014-08-19
Fleminggatan 42 802 55 Gävle Tfn. +46 (0)73 708 79 00 e-post: henrygrew@gmail.com Org nr. 771210-0457 Momsreg.nr. SE771210045701 Trafikutredning Ödbyvägen 2014-08-19 Figur 1: Infart till Ödbyvägen (Google
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken
Förstudie: Spårväg Lund C till ESS Ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken Planeringsprocess: Lagen om byggande av järnväg Behov Efterfrågan Idé Förstudie X Järnvägsutredning? Järnvägsplan Bygghandlingar
Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Facit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)
Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) SABOs synpunkter Inledning SABO har i tidigare remissyttranden, senast över betänkandet Försörjningskrav
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Scoot Boot - frågor & svar
Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE;
Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet CE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:23
1 Bostadsgård. 9 Plankarta 1: 3000. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. 2 Offentlig grönyta
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 5 4 3 2 6 7 1 1 Bostadsgård 2 Offentlig grönyta 3 Stenlagd kaj, 13 meter bred 4 Trädplanterade parkeringsytor 5 Träbryggor, med trsppor
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Hastighetsmätningar E20. Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012
Hastighetsmätningar E20 Genomförda av NTF Väst och NTF Skaraborg i augusti 2012 2 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Mätplatser... 5 Resultat av hastighetsmätningarna... 7 Mätplats 1 Infart soptippen,
DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Rundvandring i bostadsområdet Annedal
Funktionshinderrådet vid Rapport 1 (5) stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden 2013-08-07 Rundvandring i bostadsområdet Annedal Utbyggnaden av Stockholms stad är i full gång och helt nya bostadsområden
DALS-EDS KOMMUN. DP Resecenter Ed. Trafikutredning. Göteborg 2013-03-08
DALS-EDS KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-08 Trafikutredning Datum 2013-03-08 Uppdragsnummer 61441251403 Utgåva/Status Job van Eldijk Rebecka Gunnarsson Job van Eldijk Uppdragsledare Handläggare
Upplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER
1 MANUAL TILL AVTALSMALL FÖR KIST- OCH URNTRANSPORTER 1. RAMAVTAL 1.1 Upphandling av en transportör på ett ramavtal För arbeten av återkommande karaktär såsom transporter av avlidna mellan kyrkor, förvaringslokaler
IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem
IT i arbetet kognitiva arbetsmiljöproblem Människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se/research/hci.@it.uu.se IT i arbetet... IT i arbetet... IT i arbetet...
SE Bruksanvisning. VIKTIGT: Både kanten på torkarbladet och Mr. Ti s uppsamlingsdel ska komma i direkt kontakt med glasrutan.
BRUKSANVISNING 1 2 3 4 5 6 A B C D E F SE Bruksanvisning För bästa möjliga resultat måste du följa stegen nedan. Detta säkerställer att du använder Mr. Ti korrekt. Övning ger färdighet och Mr. Ti kommer
PM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Brf Stora Mossen 4, villor - Trädgårdspolicy
Brf Stora Mossen 4, villor - Trädgårdspolicy Reviderad trädgårdspolicy gällande Bostadsrättsföreningen Stora Mossen 4, villor i Stora Mossens trädgårdsstad. Syftet med denna policy är att ge riktlinjer
Kompletterande trafikutredning för Herrgårdsbacken i Floda
PM TRAFIK Uppdragsledare: Fredrik Johnson Vår ref: Sida: 1 av 6 Upprättad av: Fredrik Johnson Datum: 2015-03-31 Uppdragsnr. 13600480 Granskat av: Uppdrag: Trafik- och parkeringsutredning för Herrgårdsbacken
VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Avloppsansökan. Anvisningar till ansökningsblankett
Avloppsansökan Anvisningar till ansökningsblankett Detta dokument innehåller upplysningar som är tänkta att utgöra ett stöd för att fylla i avloppsansökan. Du hittar utförligare information om varje punkt
Snabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Idéer till rörelsepark på Svandammsskolan augusti 2013
Idéer till rörelsepark på Svandammsskolan augusti 2013 Stenplattori slänt bildar ordet MOVE. En rad plattor nedanför med längre avstånd mellan plattorna än i ordet så att eleverna måste hoppa för att klara
Skriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Handlingsprogram 2016-2019 2015-09-11 Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: 740.2015.00284
Bilaga D Riktlinjer för vatten till brandsläckning Bakgrund I konsortialavtalet mellan Jämtlands Räddningstjänstförbund (JR) och dess ägarkommuner är det reglerat att all planering, projektering, tillsyn
Etikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Efter att du har installerat ExyPlus Office med tillhörande kartpaket börjar du med att göra följande inställningar:
EXYPLUS OFFICE manual Välkommen till ExyPlus Office! Efter att du har installerat ExyPlus Office med tillhörande kartpaket börjar du med att göra följande inställningar: Hämta fordon Hämta alla fordonsenheter
2012-11-12 Ärendenr: TRV 2012/1681
Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Besöksadress: Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se Direkt: 0920-243814 Beredningsunderlag
Nämnarens adventskalendern 2007
Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information