FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Transkript

1 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2011 Kommunikationsministeriets förordning om frisiktsområden Utfärdad i Helsingfors den 25 januari 2011 I enlighet med kommunikationsministeriets beslut föreskrivs med stöd av mom. i landsvägslagen (503/2005) och 96 2 mom. i banlagen (110/2007), sådana momenten lyder, det förstnämnda i lag 1242/2009 och det sistnämnda i lag 1243/2009: 1 Syfte och tillämpningsområde Landsvägar och järnvägsplankorsningar planeras och frisiktområden fastställs så att det skapas tillräckliga frisiktsförhållanden med tanke på trafiksäkerheten, smidigheten i trafiken och vägens kapacitet. Enligt denna förordning fastställs frisiktsområden i landsvägskurvor, 2) vid anslutningar mellan landsvägar samt vid anslutningar mellan landsvägar och betydande enskilda vägar, och 3) i plankorsningar mellan järnvägar och landsvägar eller järnvägar och enskilda vägar. Bestämmelserna i denna förordning gäller nya landsvägar och sådana landsvägar som ska byggas om samt nya plankorsningar och sådana plankorsningar som ska byggas om. Bestämmelserna i denna förordning gäller inte privata spåranläggningar. 2 Definitioner I denna förordning avses med stoppsikt på landsväg det avstånd från vilket en fordonsförare ska kunna se ett hinder på vägen för att under normala förhållanden kunna stanna sitt fordon före hindret, 2) mötessikt på landsväg det avstånd på vilket två mötande fordons förare ska kunna varsebli varandras fordon för att under normala förhållanden kunna stanna för att undvika en sammanstötning, 3) omkörningssikt på landsväg det avstånd som en fordonsförare ska kunna se framåt i vägens riktning för att under normala förhållanden kunna köra förbi ett framförvarande fordon utan att ett mötande fordon, som kommer inom synhåll då omkörningen inleds, behöver minska hastigheten, 4) anslutningssikt på landsväg det avstånd som en förare av ett väjningspliktigt fordon som kommer till en plankorsning ska kunna se längs den förkörsberättigade vägen för att kunna avgöra om situationen är sådan att han eller hon kan svänga in på den förkörsberättigade vägen eller korsa den, 5) dimensionerande hastighet på landsväg den hastighet som används vid dimensionering av landsvägar. I denna förordning avses med plankorsningssikt med järnväg det avstånd på vilket en vägtrafikant som närmar sig en plankorsning med en järnväg ska kunna se i banans riktning för att kunna avgöra om situationen är sådan att han eller hon kan korsa banan eller stanna sitt fordon före spåret, 2) stoppsikt vid plankorsning med järnväg det avstånd på vilket en fordonsförare ska kunna se plankorsningsområdet och vägmärket som anger plankorsning med järnväg för

2 2 65/2011 att under normala förhållanden kunna stanna sitt fordon före hindret, och 3) varningsanordning en anordning med vars hjälp vägtrafiken vid en plankorsning med järnväg varnas för rörliga enheter på spåret. 3 Grundprinciper för frisiktsområden På en landsväg ska det på alla ställen finnas minst stoppsikt. På dubbelriktade landsvägar med två körfält ska det finnas tillräckligt många avsnitt med omkörningsmöjligheter. På dubbelriktade landsvägar med breda körfält, där det är möjligt att köra förbi ett fordon på det egna körfältet, samt på dubbelriktade landsvägar med endast ett körfält ska det på alla ställen finnas minst mötessikt. I plankorsningar vid landsvägar fastställs ett frisiktsområde så att en fordonsförare som kommer från det håll som har väjningsplikt och som stannat där, tryggt kan korsa landsvägen eller svänga in på den från en annan väg. I en plankorsning med järnväg ska det finnas plankorsningssikt åt båda hållen och från båda sidorna av banan. 4 Minimivärden för dimensionerande siktsträckor på landsvägar Minimivärdena för de dimensionerande siktsträckor som ska användas när frisiktsområden fastställs är följande: Sådana särskilda skäl som avses i tabellen och nedan är till exempel oskäliga kostnader för att ordna ett frisiktsområde, och objekt som finns på ett frisiktsområde och som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden. Väghållaren fastställer frisiktsområdets gräns och behovet av frisiktsröjningar och frisiktsskärningar utifrån minimivärdena för dimensionerande siktsträckor i 1 mom., med beaktande av väglinjens och balanslinjens form, tvärsektionen, terrängen och storleken på utrymmet för snö. Dimensionerande hastighet (km/h) Stoppsikt L p (m) 25 (20) 35 (30) 55 (45) 75 (65) 95 (85) 120 (105) Mötessikt L k (m) 50 (40) 70 (60) 110 (90) 150 (130) Omkörningssikt L o (m) Anslutningssikt L l 2) (m) 60 (40) 80 (60) 105 (80) 130 (100) 160 (120) 200 (150) 230 (190) 270 (240) 320 (300) 370 (360) 2) De värden som anges inom parentes kan av särskilda skäl användas i tätorter. De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl.

3 65/ Sikt på landsväg Frisiktområdena på landsvägar är följande: a) Frisiktsområden i vägkurvor Ett frisiktsområde i en vägkurva reserveras minst enligt stoppsikt, och på en väg med breda körfält samt på en dubbelriktad väg med endast ett körfält minst enligt mötessikt. I undantagsfall kan ett frisiktsområde också reserveras enligt omkörningssikten. Gränsen för frisiktsområdet i en vägkurva utgörs enligt figur 1 av en enveloppkurva för de kordor som sammanbinder ändpunkterna av de aktuella siktsträckorna, uppmätta längs vägen. Figur 1 Frisiktsområde i en vägkurva b) Frisiktsområden i plankorsningar Beroende på förhållandena i fråga om förkörsrätten för vägarna fastställs frisiktsområdena i plankorsningar enligt något av de tre alternativen i figur 2. I fall 1 och fall 2 fastställs frisiktsområdet enligt anslutningssikten och i fall 3 enligt stoppsikterna. Kraven på frisiktsområden vid en cirkulationsplats presenteras i figur 3. När det av särskilda skäl är nödvändigt att avvika från dessa bestämmelser ska det vidtas åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten i anslutningen med hjälp av vägmärken eller andra nödvändiga arrangemang.

4 4 4 65/2011 FALL 1 Väjningsplikt på anslutande väg FALL 2 Anslutande väg har med vägmärke angiven stopplikt FALL 3 Korsning där man skall väja för fordon som samtidigt närmar sig från höger Observationsavstånd L s L l = Anslutningssikt, Kuva 2. enligt Näkemäalueet 4 tasoliittymässä. Fall 1 L p = Stoppsikt, enligt 4 L s = Observationsavstånd från kanten Fall 2 av huvudvägens körbana 20 m (15 m) på landsbygd 15 m (10 m) i tätort 10 m (6 m) De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl som nämns i 4 2 mom. Figur 2 Frisiktsområden i plankorsningar

5 65/ Frisikt vid tillfart Frisikt i riktning mot föregående tillfart Värdet kan användas i undantagsfall. Värdet kan användas i undantagsfall. Frisikt i körriktningen Frisikt i cirkulationsutrymmet Rondellens diameter d Frisikt i cirkulationsutrymmet Värdet används då rondellens diameter är över 40 m. 2) Krav på frisikt då anståndet från cirkulationsutrymmets kant < 20 m. 20 m 20 m (15 m) 30 m 30 m (20 m) 40 m 45 m (35 m) 50 m 60 m (45 m) De inom parentes angivna värdena kan användas i undantagsfall i tätorter. Figur 3 Frisiktsområden vid en cirkulationsplats c) Frisiktsområden vid anslutningar till cykelbanor Frisiktsområdena vid anslutningar till cykelbanor fastställs enligt figur 4.

6 6 65/2011 A. Frisiktsområde i anslutningar mellan cykelbana och annan väg FALL 1 Cykelbana mellan plananslutningar 6 Cykelbana i plananslutning där cyklisterna har 65/2011 väjningsplikt L p = Stoppsikt enligt 4 2) De värden som anges inom parentes Värdet 10 används, där cyklister har väjningsplikt kan användas av särskilda skäl och i annat fall värdet 12 m. FALL 2 Cykelbana i plananslutning, fordon från anslutande väg har väjningsplikt De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl Avstånd L s 20 m (15 m) i landsbygd 15 m (10 m) i tätort 10 m B. Frisiktsområde vid anslutning mellan två cykelbanor Ifall cykelbanor har en lutning på över 4 % mot anslutningen, förlängs frisiktsområdet mot stigningen med 5 10 m beroende på lutningens storlek och längd. De värden som anges inom parentes kan användas av särskilda skäl. Figur 4 Frisiktområden vid anslutningar till cykelbanor

7 65/ Sikt vid plankorsning med järnväg smärket ska synas på ett avstånd motsvarande minst stoppsikt. Stoppsikt fastställs som vid plankorsningar mellan landsvägar enligt 4. Frisiktsområdet vid plankorsning med järnväg fastställs enligt figur 5. väg frisiktsområdet L R L R L S järnväg L S L R L R L R = Sikt vid plankorsning L S = Observationsavstånd från kanten av den närmaste rälsen Högsta hastigheten på banan (km/h) med väg med väg som är försedd med varningsanordning med begränsad trafik försedd med varningsanordning och där trafiken är begränsad med led för lätt trafik Trafiken i plankorsningen begränsas så att det är förbjudet att korsa plankorsningen med fordon eller fordonskombinationer som är över 15 m långa. med led för lätt trafik som är försedd med varningsanordning L s (m) L s (m) L s (m) L s (m) L s (m) L s (m) L R (m) L R (m) L R (m) L R (m) L R (m) L R (m) (160) 120 (110) 100 (90) (270) (180) (155) (430) (290) (245) (540) (360) (305) (650) (430) (365) (755) (505) (430) 100 Figur 5 Sikt vid plankorsning med järnväg

8 8 65/2011 De värden som nämns i tabellen är minimivärden för siktsträckor vid en plankorsning. De värden som anges inom parentes kan användas om det inte annars är möjligt att utan oskäliga kostnader ordna tillräcklig sikt vid plankorsningen. Dessa värden kan också användas om det på frisiktsområdet finns objekt som ska skyddas på grund av landskapet, naturvärden, den byggda miljön, kulturhistoriska värden eller andra särskilda miljövärden. I sådana fall ska de övriga vägförhållandena i plankorsningen vara goda. Om tillräcklig sikt inte uppnås ska plankorsningen förses med varningsanordningar. Användningen av varningsanordningar berättigar inte till en försämring av den befintliga sikten. 7 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 februari I ett projekt vars planering påbörjats enligt 16 2 mom. i landsvägslagen eller 9 2 mom. i banlagen innan denna förordning träder ikraft tillämpas de anvisningar som gäller när denna förordning träder i kraft. Helsingfors den 25 januari 2011 Trafikminister Anu Vehviläinen Regeringsråd Kaisa Leena Välipirtti UTGIVARE: JUSTITIEMINISTERIET EDITA PRIMA AB / EDITA PUBLISHING AB ISSN / (tryckt)