Högskola 2025 SYNEN PÅ FRAMTIDENS HÖGSKOLA

Transkript

1 Högskola 2025 SYNEN PÅ FRAMTIDENS HÖGSKOLA

2 Högskola 2025 Varför en studie om Högskolan? Skälet är enkelt. För det första är högskolan inte längre något som är förbehållet några få utan berör snart sagt var och en, direkt eller indirekt. Närmare varannan ung tillbringar idag några år på högskolor och universitet. För det andra är högskolan stadd i förändring, inte bara i Sverige utan också internationellt. Utbildning och forskning internationaliseras och svenska lärosäten utsätts för allt hårdare konkurrens, både om studenter och forskningsanslag. Samtidigt ökar kunskapskraven i arbetslivet och de internationella företagen dammsuger världen på topptalanger, inte minst inom teknik- och naturvetenskap. Parallellt pågår en försvagning av universitetens kunskapsmonopol där informationen flyter fritt och kunskap genereras på alltfler håll i samhället. Och inom högskolorna själva ökar utmaningarna med fler studenter och sjunkande anslag per student parallellt med att studenternas förkunskaper försvagas. Också på forskningssidan drar förändringens vindar fram med växande förväntningarna på samverkan mellan lärosäten, näringsliv och regioner samtidigt som forskningen blir alltmer internationell och forskarmiljöerna blir allt större och mer komplexa. Balansen mellan grundforskning och tillämpad forskning, anslagsfinansierad och företagsfinansierad, blir allt mer centrala frågor och forskningens och högskolornas oberoende en kärnfråga, inte minst för forskarna själva. Vilken bör högskolans roll vara? Hur formar man ett framgångsrikt framtida högskolesystem? Vilka är de visa vägvalen, och vart ser vi idag ut att vara på väg idag? Det är frågor som ställts till några av högskolans primära intressenter lärare, studenter, personalchefer och allmänhet. Hur de ser på saken presenterar vi här.

3 Två bilder av framtidens högskola Synen på högskolans syfte, omvärld, framtid och strategi hänger ihop. Ur sammanhanget växer två tydliga huvudspår i synen på högskolans syfte och vägval mot framtiden: En oberoende kunskapsproducent: högskolan bör förhålla sig så oberoende som möjligt gentemot det omgivande samhället. Det viktigaste uppdragen är grundforskning och forskningsförberedande spetsutbildning, där fokus ligger på att attrahera akademisk topptalang från hela världen. Omvärldsbilden präglas av pengar och politik, eller kanske snarast politiska pengar : högskolans enda intäktskälla är de offentliga anslagen, även om drömmen är ett fritt eget kapital. Framtidsbilden är mörk och präglas av rivalitet och segregering där det gäller att äta eller ätas i en kamp om begränsade resurser. Endast ett fåtal stora, självständiga lärosäten har tillräcklig tyngd för att stå sig i konkurrensen om pengar och talang, och för att freda högskolan från ovälkommen inblandning av klåfingriga politiker eller kommersiella intressen. Detta är det inre perspektivet. En högskola i omvärldens tjänst: högskolan bör vara så lyhörd som möjligt; samhällets och arbetslivets önskemål. Det viktigaste uppdraget är att kunden blir nöjd. Pengar är fortfarande viktigt, men de potentiella intäktskällorna fler: studentavgifter, sponsring och kommersialisering av forskning är alla tänkbara vägar. I denna bild bär framtiden inte enbart med sig hot, utan också nya möjligheter: globalisering och ny teknik öppnar upp nya obegränsade marknader bara priset är det rätta. Högskolan har ingen särställning i samhället utan formar sig ständigt efter föränderliga krav från studenter, näringsliv och politiker på en marknad där varan är kunskap. Detta perspektiv är starkast företrätt bland studenter, allmänhet och personalchefer i näringsliv och organisationer. Någonstans i spänningsfältet mellan dessa två poler söker dagens svenska högskola uppfylla delvis motstridiga mål. Vem vinner dragkampen om framtiden? Var står du?

4 F U T U R E S T R FUTURE A T E G Y - STRATEGY A C T I O N - ACTION Synen på uppdraget Synen på omvärlden Oberoende. Grundforskning och spetsutbildning. Pengar och politik. Lyhördhet. Uppfylla studenternas, samhällets och arbetslivets önskemål. Internationalisering. Attityder och värderingar. Ny teknik och nya metoder. Synen på framtiden Hotfull: segregering, konkurrens, sjunkande kunskaper. Äta eller ätas Ljus: ökade resurser, förbättrade resultat Synen på vägen framåt Fortifiering och vallgrav. Elit-monoliten Mer marknad. Tydligare varudeklaration. Utbildningsinstitutet Relativ placering av respondentgrupper Schematisk placering av högskolans huvuduppgifter INVÄRLD Professorer Lektorer Doktorander Adjunkter SFS HR-chefer Studenter Allmänhet OMVÄRLD Grundforskning Utbildning Samverkan Forskningsförberedande Arbetslivsförberedande

5 Uppdraget: Högskolans 2,5 huvuduppgifter Det finns många åsikter om vilka som är högskolans mest centrala uppgifter, men på två områden råder bred enighet: bra grundforskning och bra grundutbildning kan inte kompromissas med. Överväldigande majoriteter av svarande både i och utanför högskolan räknar dessa uppgifter till högskolans mest centrala. Den stora skiljelinjen berör i stället inställningen till det som ibland refereras till som den tredje uppgiften det som högskolan med högskoleförordningens något dunkla formulering också ska ägna sig åt nämligen samverkan med det omgivande samhället. Är det en uppgift som bör tillmätas lika stor vikt som forskning och utbildning? Utanför högskolans väggar är svaret tydligt. Ja! Säger allmänhet, studenter och HRansvariga. Här anser till exempel mellan 8 och 9 av 10 att samverkan med näringslivet är en av högskolans viktigaste uppgifter. Lika många anser att lyhördhet för det omgivande samhällets och arbetslivets önskemål i fråga om inriktningen på den forskning och utbildning som bedrivs är av största vikt. Svaret från lärarkåren är dock ett distinkt nja. Ungefär varannan anställd instämmer i ovanstående påståenden. Något färre än hälften anser att främjande av nyttiggörande och/eller kommersialisering av forskning hör till det som högskolan bör fokusera på. Vilka är högskolans viktigaste uppgifter, och vilka kan undvaras?

6 Omvärlden: Något annat än pengar och politik? Högskolan verkar inte i ett vakuum. Trender och aktörer utanför dess väggar formar den kontext som högskolan har att förhålla sig till när målen ska uppfyllas. De allra flesta är ense om att en mängd faktorer, från mediabild till informationsteknologi och förändrade livsstilar och värderingar bland unga, kommer att ha ett stort inflytande över högskolans utveckling under de kommande 15 åren. Men vilka faktorer är de allra viktigaste? För de anställda är topp 3-listan tydlig; pengar och politik är det som först och främst sätter ramarna för verksamheten. Finansieringsformerna för universitet och högskolor, de offentliga finansernas utveckling, och politikernas ambitioner med forsknings- och utbildningssystemet toppar listan över de viktigaste omvärldsfaktorerna. För grupper utanför högskolan är bilden i många fall mer mångfacetterad. Till exempel fäster allmänheten större vikt vid olika aspekter av internationalisering och globalisering, i form av såväl global ekonomisk konkurrens som sociala kontakter över nationsgränserna. Ny teknik och nya metoder för undervisning och kunskapsöverföring är också något som allmänhet, studenter och HR-chefer i högre utsträckning tror kommer att forma framtidens högskola än vad de anställda gör. Hur ser den omvärld ut som formar högskolans framtid?

7 Framtiden: Den dubbla segregeringen Skillnaden i kvalitet mellan olika lärosäten kommer att öka kraftigt, liksom skillnaderna mellan olika studenters studieprestation. Studenternas förkunskaper kommer generellt sett att sjunka, och många lärosäten kommer att få mycket svårt att locka studenter överhuvudtaget. Det är den dystra bild av framtiden som präglar en majoritet av de svarande bland såväl studenter som doktorander och lärare i lärarkollegiet är bilden helt dominerande. Ökade anslag vågar få hoppas på, liksom förbättrade studieresultat. Framtiden präglas av kamp om begränsade resurser, vad gäller både pengar och studenter. Även vad gäller lärosätenas sannolika svar på denna utveckling är bilden samstämmig: ökad profilering och specialisering är framtidens melodi, i fråga om forskning såväl som utbildning. Men alla kommer inte att lyckas locka. Om 15 år har Sverige färre och större lärosäten än idag, tror nästan 4 av 5 verksamma inom högskolan. Framtidsbilden är med andra ord dyster i de flesta grupper. Det är endast bland studenterna som större grupper tror på en ljusnande framtid, präglad av ökande resurser, mer motiverade studenter och förbättrade resultat. Är en ljusnande framtid fortfarande vår, eller går vi mot mörkare tider?

8 Vägen framåt: Elit-monolit eller Kunskapsfabrik? Frågan vad bör göras för att få en bättre högskola kan inte besvaras utan att man samtidigt besvarar frågan vad vill vi att högskolan ska vara?. Och om det sistnämnda råder långt ifrån konsensus. Vill vi ha stora, oberoende lärosäten med eget kapital, som fokuserar på att attrahera toppstudenter och toppforskare från övriga världen? Ja! Säger professorer och lektorer. Eller bör högskolan vara en effektiv kunskapsfabrik i samhällets tjänst, som satsar på praktik och samverkan med näringslivet, allt under statligt överinseende? Ja! Säger många av landets HR-ansvariga. Är det i stället den klassiska akademin som är idealet: en högskola som är aktiv i samhällsdebatten och präglas av bildning och humanistiska ideal? Ja! Säger de studentpolitiskt aktiva, och får medhåll av många adjunkter. Eller ska högskolan vara ett utbildningsinstitut utan några högre ideal, där kunskap köps och säljs på en marknad präglad av öppna jämförelser, marknadsekonomiska principer och en tydlig rågång mellan forskningsförberedande och arbetslivsförberedande utbildningar? Ja! Säger stora grupper av studerande. Vägvalet bestäms av målet. Vad vill vi att den svenska högskolan ska vara?

9 Sammanfattning Bilden av bilden av framtidens högskola kan sammanfattas i fyra korta punkter: Bra grundutbildning och bra grundforskning är kärnan. Men utöver detta förväntar sig allmänhet, studenter och HR-ansvariga på mycket mer av samverkan med och lyhördhet gentemot samhälle och näringsliv. Lärarna håller emot och vill istället värna oberoendet och satsa på den akademiska toppkompetensen. Politiska pengar sätter ramarna för utvecklingen av verksamheten. Finansieringsformerna för universitet och högskolor, de offentliga finansernas utveckling, och politikernas ambitioner med forsknings- och utbildningssystemet toppar listan över de viktigaste omvärldsfaktorerna. Men många, särskilt utanför högskolans väggar, ser nya värderingar, ny teknik och nya metoder för kunskapsförmedling som precis lika avgörande. Framtiden präglas av dubbel segregering. Skillnaden i kvalitet mellan olika lärosäten kommer att öka kraftigt, liksom skillnaderna mellan olika studenters studieprestationer. Det är den dystra bild av framtiden som präglar en majoritet av de svarande i lärarkollegiet är bilden helt dominerande. Bland framförallt studenterna finns dock även stora grupper som tror på en ljusnande framtid, präglad av ökande resurser, mer motiverade studenter och förbättrade resultat. Vägen framåt bestäms av målet. Alla drar inte åt samma håll. Meningarna går minst sagt isär vad gäller idealbilden av framtidens högskola. Elit-monolit eller Kunskapsfabrik, Utbildningsinstitut eller Akademi? Allmänhet, näringslivsföreträdare, studenter och olika grupper inom högskolan drar år olika håll. Vem vinner dragkampen?

10 Om Högskola 2025 Projektet Högskola 2025 har genomförts av Kairos Future i samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Svenskt Näringsliv och Vinnova. Syftet var att fånga olika intressentgruppers syn på dagens och morgondagens högre utbildning och forskning. Över 8000 respondenter har under hösten 2008 gett sin syn på en lång rad frågor av central betydelse för högskolans framtida utveckling. De svarande är lärare, doktorander och studenter från hela Sverige och alla ämnesinriktningar, HR-ansvariga vid företag och organisationer samt ett urval av svenskar i allmänhet. Studien har finansierats av och utformats i nära samarbete med Blekinge Tekniska Högskola, Svenskt Näringsliv och Vinnova. Genomförandet har utöver detta möjliggjorts genom samarbete med Sveriges Universitetslärarförbund och Sveriges Förenade Studentkårer. Kairos Future vill rikta ett varmt tack till finansiärer och samarbetspartners, och sist men inte minst till alla tusentals respondenter i och utanför högskolan som tagit sig tid att ge svaren på våra många frågor! Vill du veta mer? Vill du veta mer om projektet, få en specialanalys av omvärlds- och framtidsbilden för en viss grupp studenter eller lärare, eller en presentation av resultaten? Kontakta Göran Krafft, , goran.krafft@kairosfuture.com eller Björn Ljung, bjorn.ljung@kairosfuture.com

11 Om Kairos Future Kairos Future hjälper företag och organisationer att förstå och forma framtiden, genom: Forskningsbaserad omvärlds- och framtidsanalys Framtidsbaserad affärsutveckling och innovation Genomförande av strategier Vi kombinerar tankesmedjans och forskningsföretagets förmåga att generera nya insikter och idéer med konsultföretagets fokus på vad som fungerar i praktiken. Vårt arbete bygger på egen kunskapsutveckling samt egenutvecklade och väl beprövade metoder för analys, strategiutveckling och förändringsarbete. För mer information, besök vår hemsida eller kontakta oss: KAIROS FUTURE BOX STOCKHOLM TEL:

12 Kairos Future P.O. Box 804 Besöksadress: Vasagatan 40 S Stockholm, Sweden. Tel +46 (0) Fax +46 (0) Webbplats: