Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Möbelproduktionstekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Vaggeryds kommun, Fenix kultur- och kunskapscentrum Omfattning, poäng: 400 Studieort: Vaggeryd Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: Omgång: 1

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Möbelproduktionstekniker Ansvarig utbildningsanordnare Vaggeryds kommun, Fenix kultur- och kunskapscentrum Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Vaggeryds kommun, Fenix kultur- och kunskapscentrum Adress: Box 180 Postnr/ort Vaggeryd Besöksadress Organisation: Vaggeryds kommun, Fenix kultur- och kunskapscentrum Adress: Verner Malmstensväg 1 Postnr/ort Vaggeryd Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post fenix@vaggeryd.se Sida 1 (15)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Möbelproduktionstekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Möbelproduktionstekniker Produktionstekniker Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om -förekommande material, miljöcertifieringar, kvalitetsverktyg, solidmodulering, formgivningsmetoder och kvalitet inom möbeltillverkningen. -områden som kvalitet, miljö- och tillverkningsprocesser -produktionsledning och LEAN som ett förbättringsverktyg inom tillverkningsindustrin -arbete av praktisk natur inom modern möbeltillverkning. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att -använda ritningsläsning, mätteknik och toleranser samt kunna använda dessa i den moderna tillverkningsprocessen -göra bra materialval och tillverkningsmetoder kopplat till möbeltillverkningens miljöpåverkan -arbeta i och leda projekt -utföra produktionstekniskt arbete. Sida 2 (15)

4 Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att -arbeta inom modern möbeltillverkning med såväl praktiska som teoretiska moment -stärka sin förmåga att ta ansvar för sitt eget arbete genom att själv planera och genomföra projekt -utföra arbeten i grupp samt genom interaktion med arbetslivet dels under Lärande i arbete, dels i andra moment under utbildningen -ha en grund och en vilja för vidareutveckling inom möbelproduktion och möbeldesignområdet Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Designteknik 30 Examensarbete - inriktning 40 Informations- och kommunikationsteknik 20 Lärande i arbete 1 inriktning produktion 40 Lärande i arbete 2 produktionsekonomi och Lärande i arbete 3 fördjupning 40 Möbelteknik 20 Produktionsekonomi 30 Produktionsledning 50 Produktionsteknik 60 Summa: 350 Valbara kurser Kurs Poäng Inriktning - automation 50 Inriktning - möbelkonstruktion 50 Inriktning - tapetsering 50 Summa: 150 Kurser Utbildningen har 13 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Designteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få kunskap om den form- och stilutvecklingen som följt den västerländska kulturen från antiken till 2000-talet och dess koppling till möbeldesign samt förhållande till konstens historia och teoribildning. Vidare ska kursen ge teoretiska Sida 3 (15)

5 kunskaper om och praktiska färdigheter i möbeldesign. Dessutom skall grunderna i ritningsläsning och solidmodulering förvärvas. Kursens namn: Examensarbete - inriktning Kurstyp: Examensarbete Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursens mål är att ge fördjupad kunskap om en undersöknings- eller utredningsprocess. Kursen ska också ge kunskap om olika vetenskapliga metoder och dess lämplighet vid olika typer av undersökningar samt ge träning i att genomföra en teoretisk behandling av ett kunskapsområde. Kursens ska även ge möjlighet till fördjupning inom vald inriktning. Under kursen skall de studerande utveckla förmågan att kritiskt granska sitt eget arbete och bedöma andras arbete och ge konstruktiv kritik. Kursen skall resultera i ett exempel på hantverksskickligheten hos den studerande samt en skriftlig rapport. Kursens namn: Informations- och kommunikationsteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få fördjupad kunskap om och färdigheter i att använda Informations- och kommunikationsteknik (IKT) för skapande och återgivning av text och bild. Vidare ska kursen utveckla den studerande förmågan att återge produktionsförlopp och formgivningsaspekter med hjälp av digital teknik, samt förvärva praktiska färdigheter i att visualisera och kommunicera formidéer. Kursen ska också ge fördjupad kunskap om och erfarenhet av kalkyleringsprogram som används inom branschen. Kursens namn: Inriktning - automation Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursens mål är att ge grundläggande kunskap om automation. Kursen behandlar logiska begrepp samt grunderna i PLC-system och dess uppbyggnad. Vidare ingår programmeringsmetoder för PLC-system samt laborationer. Successivt blir kursen alltmer projektinriktad. Miljöaspekter och ergonomi behandlas under kursens gång. Kursen är en av tre valbara inriktningar där den studerande väljer en. Kursens namn: Inriktning - möbelkonstruktion Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få fördjupade kunskaper om och färdigheter i möbelkonstruktion. Vidare ska kursen ge fördjupad insikt i sambandet mellan konstruktion och metodval. Kursen ska också vidare utveckla förmågan att sammanfatta sina tekniska kunskaper genom tillverkning av en avancerad övningsuppgift. Ergonomi och miljöaspekter behandlas under kursens gång. Kursen är en av tre valbara inriktningar där den studerande väljer en. Sida 4 (15)

6 Kursens namn: Inriktning - tapetsering Kurstyp: Standard Valbar: Ja Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få grundläggande kunskaper och färdigheter i tapetsering. Kursen ska ge insikt i traditionella och moderna tapetseringsmetoder där syftet är att möta framtidens uppdrag med tydlig tyngdpunkt på moderna tekniker. Vidare ska kursen också ge insikt i olika verktyg, stoppmaterial, ytmaterial och konstruktioner. Ergonomi och miljöaspekter behandlas under kursens gång. Kursen är en av tre valbara inriktningar där den studerande väljer en. Kursens namn: Lärande i arbete 1 inriktning produktion Kurstyp: LIA Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursens mål är att de studerande ska få ökad insikt i och förståelse för produktion och tillverkning inom möbelindustrin. De studerande ska fördjupa förmågan att självständigt arbeta, bedöma och analysera sitt arbete. Kursen ska ge insikt i hur teoretisk kunskap tillämpas i praktiskt arbete, dessutom ska kursen ge kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor inom industriproduktion. Den studerande ska få ökad förståelse för produktionstekniska faktorer och utveckla sina färdigheter i att utforma förslag till en strategisk och hållbar lösning inom det produktionstekniska området för ett företag. Kursens namn: Lärande i arbete 2 produktionsekonomi och produktionsteknik Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få ökad förståelse för produktionsekonomiska och produktionstekniska faktorer. Den studerande ska dessutom utveckla sina färdigheter i att utforma förslag till en strategisk och hållbar utveckling för ett företag. De studerande ska få fördjupad insikt i hur teoretisk kunskap tillämpas i praktiskt arbete. Kursens namn: Lärande i arbete 3 fördjupning Kurstyp: LIA Yh-poäng: 40 Beskrivning: Kursen ska ge ökad insikt i och förståelse för möbeltillverkning och produktionsplanering. Kursen ska öka de studerandes förmåga att självständigt arbeta, bedöma och analysera sitt arbete med ett reflekterande förhållningssätt. Kursen ger kunskap om att arbeta med hänsyn till miljö, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitetsaspekter. Kursens namn: Kurstyp: Valbar: Möbelteknik Standard Nej Sida 5 (15)

7 Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få grundläggande kunskaper om och färdigheter i möbelteknik. Vidare ska kursen ge insikt i sambandet mellan teknik, konstruktion och metodval. Kursen ska också utveckla kunskaper inom olika materialområden samt utveckla förmågan att sammanfatta sina tekniska kunskaper genom tillverkning av en enklare övningsuppgift. Kursens namn: Produktionsekonomi Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursens mål är att skapa förståelse för hur teknik, människa och ekonomi samverkar för att skapa fungerande material- och produktionsflöden i företagens verksamhet. Vidare skall kursen ge kunskap om teorier och ökad förståelse för de begrepp som tillämpas inom det produktionsekonomiska området. Kursens namn: Produktionsledning Kurstyp: Standard Yh-poäng: 50 Beskrivning: Kursens mål är att ge kunskap om modernt ledarskap i en industriell miljö. Kursen ger också kunskap om att resursplanera och samordna produktionen. Vidare ger kursen kunskap om arbetsledning, arbetsmiljö- och säkerhet samt kommunikation och konflikthantering. Kursens namn: Produktionsteknik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 60 Beskrivning: Kursens mål är att den studerande ska få kunskap om en modern teknikbaserad möbeltillverkning samt insikt i möbelindustrins produktionssätt. Kursen ger också teoretisk kunskap och praktisk färdighet om bearbetning i CNC-maskiner samt moderna maskiners betydelse i ett produktionssystem. Sida 6 (15)

8 Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande En relativt restriktiv hållning kommer att ligga till grund för tillgodoräknande. Kurserna är framtagna för denna utbildning och moment inom kurserna bygger på varandra. Delar av kurserna innehåller även en nära kontakt med arbetslivet och det kan vara svårt att hitta tidigare erfarenheter som är liknande dem som genomförs under utbildningen. När en studerande önskar tillgodoräkna sig delar av utbildningen påtalas detta för utbildningsledare som diskuterar frågan med undervisande lärare för den aktuella kursen. I första hand skall skriftliga betyg och intyg presenteras för att bestyrka relevant utbildning. Om den studerande inte har någon eller begränsad skriftlig dokumentation genomförs en kartläggning genom ett muntlig och/eller skriftligt prov/praktiskt moment. Provet konstrueras och genomförs av undervisande lärare på aktuell kurs. Baserat på innehåll och nivå av skriftlig dokumentation och/eller genomfört prov, görs av undervisande lärare på den aktuella kursen en bedömning (validering) av den studerandes kunskaper motsvarande den aktuella kursen. Undervisande lärare överlämnar ärendet till utbildningsansvarig som i sin tur presenterar resultatet till ledningsgruppen som beslutar om tillgodoräknande skall ske. Vid behov kan undervisande lärare själv vara föredragande i ledningsgruppen. Ledningsgruppens beslut återrapporteras till den studerande av utbildningsledaren. All dokumentation samt särskild prövning och resultat av denna diarieförs och arkiveras på Fenix kultur- och kunskapscentrum. Handläggningstiden från ankomstdag (den dagen då ansökan är komplett) till beslut ska vara högst två månader. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Fenix kultur- och kunskapscentrum erbjuder en rad olika verksamheter som t ex. gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt SFI (svenska för invandrare). Fenix bedriver undervisning i svenska på flera nivåer. Om någon studerande på utbildningen behöver extra undervisning i svenska med yrkesinriktning erbjuds detta utifrån de specifika behov och förutsättningar som individen har. Initiativet till undervisning i svenska med yrkesinriktning kan komma från lärare, studerande och utbildningsledare. Den individuella studieplanen görs upp i samråd med den studerande, yrkeslärare, lärare i svenska samt utbildningsledaren. Detta skapar möjligheter för oss att möta de individer som är i behov av yrkesinriktad svenska med en anpassad studiegång. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller Sida 7 (15)

9 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper De särskilda förkunskaper som krävs är följande: Godkänt eller E på gymnasial nivå i Svenska A eller Svenska 1 eller motsvarande och Godkänt eller E i Matematik A eller Matematik 1 (a, b eller c) eller motsvarande krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Genomförd gymnasieutbildning inom området teknik, hantverk, industri eller motsvarande eller två års arbetslivserfarenhet heltid inom produktion och teknik eller motsvarande. Särskilda förkunskaper - motivering Våra särskilda förkunskapskrav motiveras av att branschen vill ha en bred och djup förståelse hos den studerande för vad som förväntas av yrket och yrkesrollen. Dessa är även nödvändiga för att kunna tillägna sig utbildningen på den nivå som krävs. Branschen lägger stor vikt vid att de studerande skall vara intresserade och visa på engagemang. Den studerandes ingångskunskaper måste hålla en viss kunskapsnivå för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningens innehåll och upprätthålla utbildningens eftergymnasiala nivå. Denna kunskapsnivå kan den sökande ha uppnått via studier på gymnasienivå och/eller yrkeserfarenhet eller motsvarande. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Processen och dokumentationen av behörigheter vid ansökning: 1. Utbildningsanordnaren tar emot ansökan och diarieför densamma och kontrollerar att relevanta dokument är bifogade. 2. Inventering utförs av förkunskapskraven hos den sökande. Vid behov skickas en kompletteringsanmodan. 3. Därefter följs urvalsprocessen, som finns i urvalsgrunder, efter sista ansökningsdagen. 4. Ledningsgruppen sammanträder och fastställer listan över behöriga respektive icke-behöriga, samtliga beslut protokollförs. 5. I samband med bedömningen av behörighet har de ansökandes reella kompetens tagits i beaktande enligt processen för fastställande av reell kompetens. 6. Ledningsgruppen gör urvalet om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen och fastställer listan över antagna, samtligt protokollförs. 7. Sökande meddelas inom rimlig tid om antagning respektive avslag på ansökan. Sida 8 (15)

10 Reell kompetens Den sökande ska i samband med ansökan bifoga de handlingar han/hon vill åberopa som grund för reell kompetens. Det kan till exempel vara betyg och/eller intyg från praktisk erfarenhet eller utbildning i annat land. Intyget från praktisk erfarenhet ska innehålla exakta uppgifter om vad som utförts, i vilken utsträckning samt tidsperiod. Fenix kultur- och kunskapscentrum har även möjlighet att validera kunskaper motsvarande gymnasiekurser. Valideringen dokumenteras i den sökandes handlingar. Om den sökande önskar kan han/hon även göra prövningar i olika ämnen för att få betyg på sina kunskaper. Ledningsgruppen diskuterar och beslutar om de uppvisade betygen/intygen räcker som grund för reell kompetens och om den reella kompetensen är tillräcklig för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Beslutet dokumenteras i ledningsgruppsprotokoll och även i den studerandes ansökningspapper och meddelas honom/henne. Handläggningstiden, när ansökan är komplett, ska vara högst två månader Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Tidigare utbildning Som utbildningsanordnaren ska vi sträva efter att konstruera en urvalsprocess som är rättssäker, och där urvalsgrunderna väljs med hänsyn till den som bäst kan tillgodogöra sig utbildningen. Urvalsförfarandet utformas med hänsyn till de behörighetsbestämmelserna som gäller för yrkeshögskoleutbildningar, eftersom behöriga sökande kan ha varierande meriter. Det är viktigt att använda en urvalsmodell som genom den lämpligaste kombinationen av urvalsgrunder identifierar de individer som har störst möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildning: a. Gymnasieutbildning och de kurser den sökande läst och deras relevans för utbildningen och yrkesområdet. b. Övriga utbildningar den sökande genomgått som kan anses vara meriterande för yrkesområdet. Yrkeserfarenhet Yrkeserfarenhet bedöms genom: a. Vilken typ av arbete den sökande tidigare har utfört och hur länge. b. Projektarbeten och/eller ledningsuppgifter den sökande gjort/haft. Har det funnits arbetsuppgifter som ligger inom ramen för yrkesområdet? c. Vilken grad av självständighet och initiativrikedom har krävts. Är den sökande van vid att arbeta självständigt? d. Andra verksamheter, hobby, föreningsengagemang som kan anses vara meriterande. Sida 9 (15)

11 Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Urvalet sker endast om det finns fler behöriga sökande än platser till utbildningen. Bedömningar och poängsättning sker enligt följande: De sökande bedöms efter tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Varje fråga är kopplad till en stegrande poängskala 1-3, där skala 1 har låg relevans, och 3 har hög relevans. Syftet med poängbedömningen är att mäta den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Totalt kan den sökande få 10 poäng. Dessa poäng sorteras in i poänggruppering som sedan sorteras i nivåer. Nivå 1, Nivå 2 och Nivå 3. Tidigare utbildning: a) Gymnasieutbildning och de kurser den sökande läst och deras relevans för utbildningen. -Den sökande saknar ett fullständigt betyg men har lyckats i merparten av kurserna. (med betoning på yrkesprogramkurserna) - 1 poäng -Den sökande har slutbetyg/examen från en tvåårig gymnasial utbildning eller motsvarande - 2 poäng -Den sökande har slutbetyg/examen från en treårig gymnasial utbildning eller motsvarande - 3 poäng. b) Övrig meriterande utbildning - 1 poäng Yrkeserfarenhet: -Dokumenterad arbetslivserfarenhet inom branschen eller branschnära, omfattande 1-2 års heltidsarbete eller motsvarande - 1 poäng. -Dokumenterad arbetslivserfarenhet inom branschen eller branschnära, omfattande 3-4 års heltidsarbetande eller motsvarande - 2 poäng -Dokumenterad arbetslivserfarenhet inom branschen eller branschnära, omfattande 5-6 års heltidsarbetande eller motsvarande - 3 poäng Därefter görs en bedömning och den poängsätts enligt följande: Nivå 1: (1-3 poäng) Den sökande anses ha mindre grad av förutsättningar att klara utbildningen. Nivå 2: (4-6 poäng) Den sökande anses vara lämplig för/ha goda förutsättningar att klara utbildningen. Nivå 3: (7-10 poäng) Den sökande anses vara mycket lämplig för/ha stora förutsättningar att klara utbildningen. Dokumentationen av inkomna ansökningar och referenser ligger till grund för ledningsgruppens beslut om antagningar. Högsta poäng antas först. Vid lika poäng avgörs intagningsordningen av omfattningen av branscherfarenhet och därefter gymnasiebetygets totala meritvärde. Sida 10 (15)

12 Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Utbildningen organiseras och utformas utifrån ett pedagogiskt förhållningssätt som ser komplexiteten i vuxnas lärande. Detta förhållningssätt ska ge utrymme för ett tillvaratagande av den enskildes resurser och erfarenheter, samt stimulera den studerande till att ta initiativ och ansvara för de egna studierna. Målet är bland annat att den studerande ska våga vara kreativ, nyfiken, innovativ och kunna lösa problem. Utbildningens upplägg kommer att förena teori och praktik där problemlösningar ska utmynna i praktiska tillämpningar. Arbetsformerna kommer att vara målinriktade med stark koppling till branschens krav och samtidigt ge förutsättningar till samarbete och yrkesmässig kommunikation. Stor vikt kommer att läggas vid att skapa ett gott lärandeklimat och respektfulla relationer mellan studerande och personal. Utbildningen är indelad i skolförlagda kurser, arbetsplatsförlagda perioder och enskilt arbete. De skolförlagda kurserna kommer att variera i utformning beroende på det enskilda ämnets beskaffenhet. Arbetsformer som kan förekomma är föreläsningar, praktisk träning i datasal och verkstad, grupparbeten och projektarbeten med redovisning. Val av kurslitteraturen bestäms av det teoretiska djup som eftersträvas som komplement till den praktiska tillämpningen. De studerande kommer under utbildningens gång att uppmanas och tränas i att även själva söka relevant litteratur och kritiskt granska olika kunskapskällor för att därefter kunna kommunicera resultatet både skriftligt och muntligt. I genomsnitt är tre dagar per vecka schemalagda under de skolförlagda kurserna. De övriga två dagarna ska de studerande lösa uppgifter och läsa anvisad litteratur. Under dessa dagar kan lärare kontaktas via telefon, e-post eller det konferenssystem som används på skolan. De studerande kan arbeta under icke-schemalagd tid i skolans lokaler där de kan få handledning antingen enskilt eller i grupp under hela veckan. De arbetsplatsförlagda perioderna kommer att fördelas under utbildningen och ska ge den studerande möjligheten att praktisera på olika arbetsplatser. Syftet med LIA:n är att följa och delta i arbetet på den aktuella arbetsplatsen samt lösa uppgifter som definieras utifrån de skolförlagda kurserna. Under LIA:n har den studerande daglig kontakt med sin handledare; omfattningen kan variera mellan olika arbetsplatser beroende på arbetets art och den studerandes projekt. Även möjlighet till handledning från skolans pedagogiska personal kommer finnas under LIA:n. Utbildningen leder till ett examensarbete där den studerande själv väljer inriktning och innehåll. Resultatet kommuniceras i en skriftlig rapport och i muntlig redovisning inför opponenter. Den studerande har tillgång till handledning minst en dag per vecka under examensarbetet. Uppföljningen av den studerandes utveckling och framsteg bygger på en nära kontakt mellan utbildningsledare, lärare och studerande. Redogörelse för hur studierna fortlöper kommer förmedlas under ledningsmöten. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Om lärare eller studerande uppmärksammar att den studerande behöver mer pedagogiskt stöd upprättas en handlingsplan utifrån skolans åtgärdsprogram. Rektor informeras och fattar beslut om insats. Studiekonferens hålls med den studerande, rektorn, läraren och utbildningsledaren. Fenix kultur- och kunskapscentrum har tillgång till specialpedagoger om behov finns. Sida 11 (15)

13 Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Branschen är aktivt involverad i utbildningen från början. Utbildningens ledningsgrupp kommer att ha flera representanter från olika företag. Utöver dessa har en rad företag blivit kontaktade och tillfrågade om de är villiga att ta emot praktikanter från utbildningen. En viktig del av utbildningen är Lärande i arbete och arbetslivet kommer att medverka med handledare för att möjliggöra arbetslivsanknutet lärande för de studerande. Alla företag och personer som verkar som handledare vid Fenix kultur- och kunskapscentrum erbjuds en handledarutbildning. Någon finansiering i egentlig mening står inte arbetslivet för. Arbetslivets insats i utbildningen är främst genom att medverka i ledningsgruppen och genom att ta emot studerande under LIA:n. Arbetslivet kommer också medverka genom att vara värdar för studiebesök, hålla i föreläsningar samt fungera som mentorer. Lokaler, studiehjälp och annan service i samband med utbildningen står utbildningsanordnaren för. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna LIA-kurser, Lärande i arbete, genomförs i samarbete med av Fenix kultur- och kunskapscentrum godkända företag och handledare. I samband med utbildningsstarten lämnas övergripande information till de studerande kring LIA. Utbildningsledaren ansvarar för detta tillfälle och ser till att de studerande har en klar bild av vad LIA innebär. Inför LIA:n får de studerande möjlighet att förbereda sig och de uppgifter som ska utföras under LIA-perioden formuleras av lärare och ledningsgrupp tillsammans. De studerande får en speciell inriktning på sin LIA, t ex inriktning produktion, för att kunna fokusera på det som föregående teoretiska kurser har behandlat. Syftet är att koppla samman det praktiska med det teoretiska. Utbildningsledaren och läraren går igenom LIAperiodens upplägg och innehåll med de studerande. De studerande får information om hur de ska kontakta företaget/handledaren, dokumentera och rapportera från LIA:n respektive bedömas under perioden. En återkoppling sker sedan när de studerande åter är i skolan. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Näringslivets representanter har kontaktats för att bereda LIA-platser för eventuella elever, men de studerande ska själva ge förslag som passar deras egna intresseområden samt aktuell kursplan. Detta sker i god tid före LIA-perioden. Utbildningsledaren och kursansvarige lärare finns som resurs för de studerande för att hitta kvalificerade LIA-företag. Företagens geografiska placering saknar betydelse. Det viktiga är att det blir en lärorik period för varje studerande. Innan LIA-perioden börjar ska de studerande besöka företaget för att på ett tidigt stadium etablera en god kontakt med företaget och handledaren. Kontrakt upprättas mellan företag, de studerande samt Fenix kultur- och kunskapscentrum. Handledare informeras muntligt och skriftligt om utbildningen samt om vilka förväntningar skolan har på dem. Alla handledare får möjlighet att delta i handledarutbildning på Fenix kultur- och kunskapscentrum. Kontakten mellan företaget, handledare, den studerande och skolan sker genom att personal från skolan gör besök under LIA-perioden samt genom telefon och konferenssystem där alla dokument finns tillgängliga. Handledaren skriver omdöme om den studerande utifrån framtagen mall för respektive utbildning. De studerande delges information om LIA både muntligt och i en Studerandehandbok som de får vid utbildningens start. I andra kurser än LIA kommer föreläsare från näringslivet att medverka. Sida 12 (15)

14 Metoder för kunskapskontroll Flera olika metoder för kunskapskontroll är aktuella i varje kurs. Bedömningen grundar sig dels på de uppnådda kunskapsmålen, dels samarbetsförmågan, samt prestationer under själva arbetsprocessen. Vid bedömningen av studerandes kunskaper och färdigheter är det viktigt att man behåller kopplingen till kunskapens sammanhang. För att fånga ett bredare spektrum av kunskaper och färdigheter, krävs en bred arsenal av bedömningsinstrument som fångar in hela kunskapsprocessen. Till exempel kan kunskapskontroll ske genom tillverkning av en produkt, muntliga presentationer eller portföljvärderingar/loggboksanteckningar. Bedömningen av kunskaper och färdigheter måste överensstämma med målen för undervisningen. För att bedömningen och därefter följande examination skall ha en koppling till utbildningens mål och syfte är det viktigt att bedömningen av kunskaper sker dels under arbetets gång och under en längre tid så att antingen processen, produkten eller båda kan bedömas. Betygskriterier och betygskrav Bedömning och i förlängningen betygsättning ses av oss som en integrerad del i lärarens arbete. Bedömningen grundar sig dels på lärarens bedömning mot kursmålen, dels på studerandes egen självbedömning. Den studerande ska kunna relatera bedömningen till sin arbetsinsats och mot de förutsättningar som finns. Därmed är den studerandes egen roll i bedömningsprocessen en mycket viktig del. Betygskriterierna tas fram i en arbetsgrupp som består av yrkeslärare, representanterna från arbetslivet och utbildningsansvarig. Betygskriterierna preciserar vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att den studerande skall få något av betygen Icke godkänd, Godkänt respektive Väl godkänt. Det kommer att finnas betygskriterier fastställda för varje kurs. Studerandes prestationer bedöms i förhållande till lärandemål/kunskapsmål enligt förutbestämda och transparenta betygskriterier. Målen är uppdelade inom olika målområden som avspeglar olika delar av ämnet. Kriterierna anger hur de studerande visar att de har nått dessa. Betygskriterierna utarbetas så att lärarens bedömning utgår från de mål och kriterier som fastställts i respektive kursplan. Målen och kriterierna är formulerade på ett sådant sätt att läraren måste göra många val och fatta många beslut om såväl vad som ska behandlas i undervisningen som hur denna ska bedrivas. Den lokala planeringen har en avgörande betydelse för att betygsättningen blir likvärdig trots skillnader när det gäller vilket stoff som används för kunskapsbildningen och hur undervisningen utformas. Det kommer att finnas anvisningar om hur bedömning och betygssättning ska gå till, vilka riktlinjer som finns och hur bedömningen och betygssättningen dokumenteras. För att intentionerna med en likvärdig betygssättning skall kunna förverkligas är det mycket viktigt att lärarna tar del av den dokumentation som är fastställd för bedömning och betygssättning både före utbildningens början och i samband med betygssättning. Entreprenörskap i utbildningen Hela utbildningen är en entreprenöriell process och utvecklar de studerandes entreprenöriella kompetenser såsom kreativt tänkande, otraditionellt tänkande och omsättning av idéer i praktik. Det handlar om att skapa ett utvecklande förhållningssätt till sitt yrke. Branschen är i ett läge där de studerande har möjlighet att få bidra med idéer om möjligheter att utveckla företag mot att bli mer effektiva och konkurrenskraftiga. De studerande har med stöd och genom samarbete i sina kurser, LIA-platser, handledare och lärare en bra chans att utvecklas till goda medarbetare. Genom att de studerande tar med sig kunskaperna de har tillägnat sig i utbildningen till sina LIA-företag, har de möjlighet att utveckla både företaget och sig själva Sida 13 (15)

15 Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 18 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 40 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Utbildningsledaren är ansvarig för kvalitetsarbetet under utbildningen. Kvalitetsarbetet sker systematiskt. Efter varje kurs genomförs en utvärdering i form av en enkät med fria kommentarsfält. Dessa utvärderingar visar hur de studerande uppfattar utbildningen och kan ligga till grund för förändringar av densamma. Resultatet av utvärderingarna presenteras så fort det är möjligt för de studerande samt presenteras på utbildningens lärplattform. Resultatet presenteras för ledningsgrupp och lärarråd vid ordinarie möten. Vid ledningsgruppens möten finns en fast punkt för redovisning av genomförda utvärderingar, resultatet diskuteras och förtydligande kan göras av studeranderepresentanten under mötet. Utbildningen har ett lärarråd som träffas 1 gång per termin. Medverkande är utbildningsledare samt lärare under terminens kurser. Ärenden som rådet diskuterar är av operativ karaktär; den röda tråden i utbildningen, betyg och bedömning, kursernas planering och genomförande, samverkan med näringslivet mm. Finns det behov av förändringar presenteras dessa av utbildningsansvarig för ledningsgruppen som beslutar om eventuella åtgärder. Utbildningsledaren är sammankallande till lärarrådet. Mötet dokumenteras i form av minnesanteckningar som arkiveras på Fenix kultur- och kunskapscentrum. Studeranderådet träffas 2 gånger per termin eller vid uppkommet behov och består av minst 4 studeranderepresentanter samt utbildningsledaren. Frågorna handlar om det dagliga arbetet och resultat av utvärderingar gås igenom och kommenteras. Vid behov kan frågor och kommentarer från studeranderådet presenteras för lärarrådet och ledningsgruppen. Detta ansvarar utbildningsledaren för. Studeranderådet hålls i möjligaste mån innan ett ledningsgruppsmöte och dokumenteras genom minnesanteckningar som arkiveras på Fenix kultur- och kunskapscentrum. Sammankallande är studerande eller utbildningsledare. Frågor som berör utbildningens kvalitet tas upp i ledningsgruppen som beslutar om åtgärd. Vid ledningsgruppens möten diskuteras utbildningens kvalitet och resultat av utvärderingar, dessutom finns övriga fasta punkter såsom Nuläge studerande och Nuläge näringsliv. Vid dessa två punkter diskuteras i synnerhet arbetsmarknaden för de studerande och vilka kompetenser som krävs och om utbildningen har rätt innehåll. Även i möten med arbetslivet under LIA-anskaffning och LIA-besök diskuteras dessa frågor. LIAföretagen är de studerandes blivande arbetsgivare och deras bidrag till utbildningens innehåll och kvalitet är mycket viktig. Om frågor, kommentarer eller förslag på förändring uppkommit under lärarråd, studeranderåd eller Sida 14 (15)

16 på annat sätt, framför utbildningsledaren detta till ledningsgrupp vid ordinarie möte. I förekommande fall kan extra möte genomföras. Ledningsgruppen diskuterar ärendet och beslutar om eventuell åtgärd och vem som ansvarar för genomförandet. Ofta blir utbildningsledaren ansvarig, ibland med stöd av ledningsgruppens ordförande. Utbildningsledaren återkopplar ledningsgruppens beslut till berörda parter samt informerar när åtgärden genomförts/om ingen åtgärd skall genomföras. Vid nästkommande ledningsgruppsmöte sker en formell återkoppling till ledningsgruppen. Studeranderepresentanten är här viktig för att förmedla de studerande synpunkter under processen. Processen dokumenteras genom ledningsgruppens protokoll vilka arkiveras på Fenix kultur- och kunskapscentrum. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning En ledningsgrupp med majoritet från näringslivet leder utbildningen. Till sin hjälp har de en utbildningsledare som är operativt ansvarig för utbildningens genomförande. Utbildningen ägs av Vaggeryds kommun och genomförs av kommunens vuxenutbildning. Vaggeryds kommuns representant i ledningsgruppen är tillika rektor för vuxenutbildningen Ledningsgruppen ansvarar för antagning av studerande samt utbildningens kvalitet. Ledningsgruppen informeras kring sitt uppdrag av utbildningsledare som även delar ut Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete. Utbildningsledaren är anställd av Vaggeryds kommun och underställd rektor vid vuxenutbildningen. Studie- och yrkesvägledning, extra pedagogiskt stöd, administration av utbildningen i form av antagning, registrering mm sköts av personal inom vuxenutbildningen i Vaggeryds kommun med stöd av utbildningsledare. Vissa administrativa funktioner kan även genomföras i samarbete med andra utbildningsanordnare inom Yh. Marknadsföring och information kring utbildningen ligger i första hand inom utbildningsledarens ansvar, men även näringslivet, främst i form av ledningsgruppen, har ett stort uppdrag att marknadsföra yrkesrollen till blivande studerande. Studerandeinflytande Vid utbildningsledarens första träff med de studerande delas information ut kring utbildningens upplägg, mål och kursplaner samt de blivande yrkesrollerna. Inför varje kurs delas ett kurs-pm ut med specificerad information som betygskriterier, lärarmål och kursmål. Under kurserna träffar de studerande utbildningsledaren kontinuerligt. Kommunikationen sker som fysiska träffar eller genom lärplattform, mail, telefon eller andra tekniska hjälpmedel. Efter genomförd kurs görs en utvärdering i form av en enkät. Resultatet av denna presenteras av utbildningsledaren muntligen för de studerande omgående efter sammanställning, samt läggs ut på lärplattformen och presenteras för ledningsgruppen vid nästa planerade möte. Skulle resultatet på enkäten vara grund för förändring beslutar ledningsgruppen om detta. Utvärderingarna är ett viktigt redskap för utbildningens kvalitetsarbete och kan leda fram till förändringar. Det är ett snabbt och effektivt sätt att undersöka hur de studerande uppfattar utbildningen och åtgärder kan genomföras under utbildningens gång för att få snabbt resultat. Eventuella förändringar beslutade av ledningsgruppen återkopplas till de studerande av utbildningsledare och studeranderepresentanten. I studeranderådet har de studerande möjlighet att diskutera och komma med förbättringsförslag och klagomål som tas med till ledningsgruppen genom utbildningsledaren och studeranderepresentanten. Återkoppling sker även här genom studeranderepresentanten och utbildningsledaren. Sida 15 (15)