Begreppsliggöranden av mindfulness. i svensk forskning

Transkript

1 Begreppsliggöranden av mindfulness i svensk forskning 10 oktober 2013, kl Ankomst, registrering, morgonkaffe 9.25 Välkomnande 9.30 Key note: The changing face of mindfulness conceptualization and operationalization. Kirk Warren Brown Paus Panel 1 Mindfulness: från öst till väst Panel 2 Mindfulness i forskning I Lunch Panel 3 Mindfulness i forskning II Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande Eftermiddagskaffe Summerande diskussion Avslutning Middag Ågrenska villan, Högåsplatsen 2, Göteborg

2 Begreppsliggöranden av mindfulness i svensk forskning 9.00 Ankomst, morgonkaffe 9.25 Välkomnande 10 oktober, Ågrenska villan, Högåsplatsen 2, Göteborg. Detaljerat program 9.30 Key note: The changing face of mindfulness conceptualization and operationalization. Kirk Warren Brown, Virginia Commonwealth University Paus Kirk Warren Brown, Ph.D., completed undergraduate and graduate training in Psychology at the University of Toronto and McGill University, respectively, and post-doctoral training at the University of Rochester. He is currently an Associate Professor of Psychology at Virginia Commonwealth University. His research centers on the role of attention to and awareness of internal states and behavior in selfregulation and well-being. He has a particular interest in the nature of mindfulness, and the role of mindfulness and mindfulness-based interventions in emotion regulation, behavior regulation, and mental health in healthy and clinical populations. He has authored numerous journal articles and chapters on these topics and is senior editor (with JD Creswell and RM Ryan) of the forthcoming Handbook of Mindfulness: Theory and Research (Guilford Press). His research is funded, in part, by federal agencies including the National Institutes of Health, and by numerous foundations and non-profit organizations Panel 1 Mindfulness: från öst till väst Om det som sällan omnämns - Mindfulness, religion och helande, Katarina Plank Jakten på en definition: Mindfulness som gränslandsfenomen, Jenny Eklöf Gemensam diskussion Panel 2 Mindfulness i forskning I Mindfulness och bröstcancer vilka faktorer påverkar resultatet? Katarina Laundy & Elisabeth Kenne Sarenmalm (förhinder) MBSR och hjärntrötthet Lindring, buddhistisk dharma och mindfulness, Helena Bjuhr & Birgitta Johansson Gemensam diskussion Lunch, Ågrenska Villan Panel 3 Mindfulness i forskning II Mindfulness och uppmärksamhet stress, resiliens och indviduell återhämtning, Hanna A. Thörn Kontemplativ vetenskap, Joakim Gavazzeni Gemensam diskussion Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande Variationer av mindfulness i klinisk behandling, Petra Wetterholm Mindfulness, acceptans och psykologisk behandling, Mats Hilte Anmäl dig till mindfulnesskursen Mindfulness som säljande vara, Anne-Christine Hornborg Gemensam diskussion Eftermiddagsfika Summerande diskussion Avslutning Middag, Masala Kitchen

3 Abstracts Panel 1 Mindfulness: från öst till väst Om det som sällan omnämns - Mindfulness, religion och helande Katarina Plank, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Religion har i alla tider varit nära sammanlänkat med helande och buddhismen utgör inget undantag. I buddhistiska traditioner har kunskap om läkemedel och helande traderats av buddhistiska munkar, som inte bara upprättat farmakopéer utan även tillhandahållit en mängd olika praktiker, varav meditation bara är ett sätt, för att lindra lidande. När buddhismen naturaliseras in i ett västerländskt sammanhang, det vill säga när den medvetet placeras in i sammanhang där den tidigare inte existerat, tenderar emellertid meditation och mindfulness att renodlas till fristående praktiker, där fokus förskjuts från att komma tillrätta med karma till att istället uppmärksamma inre mentala och känslomässiga processer. Mindfulness har på så sätt kommit att bli en homonym, en term som används på olika fenomen i mycket skilda historiska och kulturella sammanhang. Papret argumenterar för att det inte bara är konceptualiseringen av mindfulness som förändras, utan även den helande praktiken. Jakten på en definition: Mindfulness som gränslandsfenomen, Jenny Eklöf, Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet I den (företrädesvis) internationella mindfulnessforskningen pågår en diskussion om hur ett trovärdigt och acceptabelt förhållande mellan buddhistisk tradition och modern västerländsk medicin och psykologi ska se ut. Frågor om vetenskaplighet och legitimitet står på spel, och en viktig del i detta handlar om att ge begreppet mindfulness en meningsfull och forskningsbar definition. De senaste 15 årens vetenskapliga litteratur erbjuder många olika sådana definitionsförsök, men ännu råder ingen direkt konsensus om hur mindfulness ska avgränsas och definieras. Nu har frånvaron av strikta och entydiga definitioner inte hindrat att mindfulness vuxit i popularitet i icke-buddhistiska och icke-vetenskapliga kretsar, och delförklaringar till detta kulturella genomslag kan troligtvis sökas i bredare idéströmningar under de senaste 30 åren. Här finner vi bland annat uppsvinget för hjärnforskningen, framväxten av coaching- och rådgivningsindustrin, etablerandet av stress som ett samhällsproblem, den kognitiva beteendeterapins framträdande plats, framväxten av så kallad positiv psykologi, m.m. I detta paper kommer jag att ge en överblick av några olika sätt att vetenskapligt definiera mindfulness - så som de kommit till uttryck i vetenskapliga tidskrifter - samt diskutera hur vetenskapliggörandet av mindfulness också hänger ihop med bredare kulturella faktorer. Panel 2 Mindfulness i forskning I Mindfulness och bröstcancer vilka faktorer påverkar resultatet? Katarina Laundy & Elisabeth Kenne Sarenmalm, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus. En pågående studie vid Göteborgs universitet syftar är att undersöka effekten av mindfulnessinterventionen Här & Nu-programmet, på sinnesstämning, coping, symtomlindring, hälsorelaterad livskvalitet och fysiologiska markörer för sjukdomsutveckling hos kvinnor med bröstcancer. Tidigare forskning har visat vilken stor psykosocial och fysisk påverkan bröstcancersjukdom och dess behandling har för de drabbade kvinnorna och deras närstående. Kvinnor med bröstcancer upplever en mängd olika symtom relaterat till sjukdomen och dess behandling. Studier visar att kvinnor med bröstcancer upplever problem med sinnesstämning, trötthet och kognitiv funktionsnedsättning, oavsett sjukdomsskede eller specifik behandling. Symtomlindring och hälsofrämjande åtgärder är centralt i vården av patienter med bröstcancer. Studier visar att psykosocial stress kan kopplas till högre cancerincidens, sämre överlevnad och högre cancermortalitet. Forskning visar att immunförsvaret är känsligt för stress hos kvinnor med bröstcancer. Papret diskuterar hur mindfulness begreppsliggörs inom studien, hur detta undersöks samt vilka andra faktorer utöver mindfulness som också kan påverka utfallet, så som socioekonomiska faktorer och kliniska data över tid.

4 MBSR och hjärntrötthet: Lindring, buddhistisk dharma och mindfulness Helena Bjuhr, primärvården Uddevalla, Birgitta Johansson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin MBSR utformades med syfte att passa in i det västerländska samhället. Det har också med sin tydliga struktur möjliggjort jämförelser mellan olika studier. Mycket forskning kring mindfulness program (MBSR) har varit kvantitativ där olika variabler mätts. Det har troligen varit en stor fördel för att få MBSR accepterat som en verkningsfull metod. Men mindfulness är så mycket mer. Mindfulness är en process en relation till varandet. Av central betydelse för att ett sådant förhållningssätt skall etableras är även att deltagaren får en djup kunskap om betydelsen av vänlighet, medkänsla och disciplin och hur dessa tre attityder hålls levande och hjälper till att fördjupa all mindfulnessträning. Det är därför viktigt att den som lär ut MBSR programmet inte bara har kunskap om programmets form och innehåll ytligt utan även har kunskap om buddhistisk dharma för att kunna förstå MBSR programmets komplexa struktur. Mindfulness lärs ut i det som J.K Zinn uttrycker som paying attention in a particular way. Betoningen innebär att uppmärksamheten och varandet i ögonblicket så mycket som möjligt präglas av en attityd av vänlighet, tålamod, icke strävan, nyfikenhet, icke dömande, klart seende (acceptans/att vidkännas) och modet att pröva tillit. Genom att lägga stor betoning på integrering av ovannämnda faktorer tror vi att deltagare ges större möjligheter att uppleva någon form av läkning/förbättring som inte en fokusering av mer koncentrativa aspekter av meditation skulle kunna bidra till. Vad gäller vår forskning har betoningen på paying attention in a particular way haft en välgörande effekt. Det stora inslaget av vänlighet och att ha en till sig själv och omvärlden varsam attityd har för många inneburit ett stort steg i rätt riktning mot ett bättre mående, framför allt psykologiskt. Detta behöver vi också studera i vår forskning. Panel 3 Mindfulness i forskning II Mindfulness och uppmärksamhet stress, resiliens och indviduell återhämtning Hanna A. Thörn, Department of Clinical Psychology and Psychotherapy, University of Zurich There is extensive evidence for an association between training induced increase in mindfulness and reduced vulnerability and maintenance of stress-related psychopathology. Similarly, attention biases to negative stimuli is related to higher vulnerability and maintenance of stress-related disorder, and higher attention to positive stimuli is related to lowered risk of such disorder. Although there is evidence for a relationship between mindfulness and attention biases with stress, few studies include measures of both mindfulness and attention biases as predictors of resilience. In the current studies we used the Mindful Attention Awareness Scale to investigate if individual differences in mindfulness are related to self-reported stress resilience. We used a modified Dot Probe task to measure attention biases to happy and angry compared with neutral) stimuli. In a nonclinical sample (N=43), and a highly resilient non-clinical sample (N= 48) we indexed individual differences in mindfulness as higher scores on the self-rated mindfulness scale. Individual differences in reaction time for stimuli preceded by either happy or angry (compared to neutral) face stimuli were used to index attention biases. Relaying on earlier research and the current results, this presentation will outline evidence pertaining to mindfulness as a predictor of stress resilience, as well as the distinction between mindfulness and attention biases as predictors. Both mindfulness and attention biases may offer targets for prevention and treatment interventions addressing stress-related psychopathology. Definitioner av mindfulness som en kontemplativ vetenskap Joachim Gavazzani, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Mindfulness är ett mångfacetterat begrepp som kontextualiseras i relation till tradition och praktik. Det kan exemplifieras med så skilda översättningar som minne, klar medvetenhet och acceptans. Mindfulness kan heller inte begränsas enbart till en metod eller teknik, vilket gäller i moderna sammanhang såväl som inom buddhistiska traditioner. Detta innebär svårigheter med att finna en heltäckande operationell definition annat än i generella termer. Gemensamt för de flesta definitioner är också att de förklarar mindfulness som egenskaper, tillstånd och/eller förhållningssätt. Dessa beskriver abstrakta processer som ingår i mindfulness och fungerar som beskrivningar av ämnesområdet. Problemet med detta är att det ur ett vetenskapligt, psykologiskt och kliniskt perspektiv inte räcker med generella processbeskrivningar. Definitioner av mindfulness som en kontemplativ vetenskap måste växa fram ur empirisk forskning som fokuserar på de praktiska aspekterna av mindfulnessbaserade tekniker. Olika metoder och tekniker behöver jämföras sinsemellan och med andra mindfulnessbaserade metoder, t ex ACT och DBT. För en praktisk definition av modern mindfulness föreslås tre huvudkomponenter; i) traditionstillhörighet som redogör för metod och teknik, ii) vetenskaplighet baserat på empirisk forskning och iii) ett hälsoperspektiv som kan utgöra en värdegrund för modern mindfulness.

5 Panel 4 Mindfulness: från behandling till välbefinnande Variationer av mindfulness i klinisk behandling Petra Wetterholm, leg psykolog, BUP, Stockholms Läns Landsting Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Papret presenterar resultatet från en magisteruppsats, vars syfte var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness. Beskrivningarna varierar på en bred skala, från teknik till andlighet, stresshantering till upplysning. Variationer som framkom i terapeutisk tillämpning kan delas in i tre delar; mindfulness för terapeuten, mindfulness i relation till klienten och mindfulness som intervention för klienten. Av skiftande betydelse för dessa var psykoterapeutisk inriktning, klientens problematik och egen erfarenhet av mindfulness, varav den mest inflytelserika var egen erfarenhet, i vilken utsträckning terapeuten själv utövat mindfulness och i vilken kontext. Mindfulness, acceptans och psykologisk behandling Mats Hilte, Socialhögskolan, Lunds universitet Inom västerländska psykologi har man sedan länge undersökt och understrukit acceptansens betydelse för skapandet av ett hälsosamt liv. Nyare forskning antyder att den läkande kraften i psykoterapi handlar om att utveckla ett accepterande förhållningssätt till egna tankar och känslor. Många pekar på de fördelar som finns med utvecklingen av acceptans. Man talar bl a om minskning av oroande negativa känslor, ökad medkänsla och minskat skuldbeläggande av andra, positiva terapeutiska resultat samt en ökad potential för positiva handlingar (Williams och Lynn 2010). Acceptans ingår som en aspekt i begreppet mindfulness. Shapiro m fl (2006) menar att mindfulness innehåller aspekter såsom uppmärksamhet, förhållningssätt och intention. Kabat-Zinn (1990) talar om vikten att praktiserandet av att mindfulness förankras i olika attityder eller förhållningssätt. Han nämner betydelsen av att odla förhållningssätt som präglas av icke-dömande, tålamod, nybörjarsinne, tillit, icke-strävande, acceptans och icke-fasthållande. Mindfulness är en inspirationskälla för många olika psykologiska behandlingsmodeller, särskilt inom kognitiv terapi. I flera av dessa modeller har man uppmärksammat betydelsen av individens förhållningssätt till sina egna tankar och känslor. Kultiverandet av acceptans har betonats i sådana terapeutiska behandlingsmodeller såsom ACT, DBT, MBCT och MBRP. Men vilka psykiska fenomen och sinnestillstånd syftar egentligen acceptansen på i de mindfulnessbaserade behandlingsmodellerna? Williams och Lynn (2010) talar en särskild typ av acceptans som de kallar erfarenhetsmässig acceptans. Denna skiljer sig från andra typer av acceptans genom att föremålet för acceptansen är den egna erfarenheten. Vilka definitioner av acceptans lyfts fram inom olika mindfulnessbaserade behandlingsmodeller, vilka konsekvenser antas acceptansen få på personens psykiska liv och hur praktiseras den? Anmäl dig till mindfulnesskursen Mindfulness som säljande vara Anne-Christine Hornborg, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet Detta paper vill diskutera den ökande kommersialiseringen och marknadsföringen av mindfulness i det svenska samhället. I fokus står inte den religiösa eller skolmedicinska kontexten utan marknadens må-bra-kontext. Som ett svar på nyliberalistiska samhällsförändringar profilerade sig under 1990-talet nya privata entreprenörer som coacher eller terapeuter och ett managementtänkande fördes även in i offentliga verksamheter som skola och sjukvård. De nya entreprenörerna var egencertifierade lekmän och inte utbildade i skolmedicin men hämtade sin inspiration från denna. Två marknader öppnade sig nu för dem att erbjuda sina tjänster till: en för att bearbeta ökad ohälsa i arbetslivet och en som i kurspaket skulle utveckla det mänskliga kapitalet till gagn för arbetet. Entreprenörernas marknadsföring följde tydligt aktuell forskning: förordades den kognitiva metoden inom klinisk vård såldes t.ex. coachingkurser med kognitiv metod. Även skolmedicinens mindfulness har omvandlats till ett lönsamt koncept och nyckelord i entreprenörernas marknadsföring. Tekniken erbjuds för att möta dels stress och ohälsa, dels öka koncentrationen med medveten närvaro och därmed förbättra arbetskapaciteten. Egencertifieringen och den ogranskade verksamheten ger dock utövarna fria händer att själva identifiera sin vara. På vad sätt definieras och används mindfulness i de nya entreprenörernas verksamheter?

6 Deltagarlista Helena Bjuhr, leg psykolog, primärvården Uddevalla, Kirk Warren Brown, Virginia Commonwealth University, Jenny Eklöf, FD, Institutionen för idé och samhällsstudier, Umeå universitet, Joachim Gavazzani, postdok, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, Mats Hilte, docent, Socialhögskolan, Lunds universitet, Anne-Christine Hornborg, professor, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet, Birgitta Johansson, FD, specialist neuropsykologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Katarina Laundy Friesenstam, leg psykolog, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus, Elisabeth Kenne Sarenmalm, FD, FoU Centrum, Skaraborgs sjukhus, Katarina Plank, postdok, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, Hanna A. Thörn, fil lic, Department of Clinical Psychology and Psychotherapy, University of Zurich, Petra Wetterholm, leg psykolog, BUP, Stockholms Läns Landsting, Åhörare Hanna Andersson, masterstudent, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, Albin Hagberg Medin, student, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, Ida Hallgren, doktorand praktisk filosofi, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet, Torbjörn Josefsson, FD, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, torbjorn.josefsson@hh.se Wilhelm Kardemark, FD, Centrum för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, wilhelm.kardemark@lir.gu.se Kim Löfqvist, masterstudent Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet, kim.lofqvist@gmail.com Malin Nicander, filmare, Restorative Film Håkan Nilsson, adjunkt, doktorand, Teknik och samhälle, Högskolan i Skövde, hakan.c.nilsson@his.se Helena Ringnér, PTP-psykolog, Psykologpartners, Göteborg, helena.ringner@psykologpartners.se Annica Sjölander, MD, forskningskoordinator, Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, annica.sjolander@gu.se Åke Sander, professor, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, aake.sander@lir.gu.se Marianne Strand, filmare, Restorative Film mariannestrand@tele2.se Celia Young, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, Psykologpartners, Göteborg, celia.young@psykologpartners.se