Anvisning för bokslutet 2001

Transkript

1 Till räkenskapsverken och fonderna utanför budgeten STATSKONTORET

2

3 Till läsaren Räkenskapsverken och statens fonder utanför budgeten gör upp det andra bokslutet enligt det nya bokföringssystemet för räkenskapsperioden Bokslutet görs upp med iakttagande av lagen och förordningen om statsbudgeten samt finansministeriets och s föreskrifter och anvisningar för år I de bestämmelser som gällde när bokslutet för år 2000 uppgjordes har gjorts vissa smärre förändringar. Deras effekt på denna anvisning samt övriga förändringar i senaste års anvisning för bokslutet har märkts ut med lodräta streck i marginalen. Anvisningen är uppdelad i fem kapitel. I kapitel 1 redogörs för gällande författningar, föreskrifter och anvisningar samt bokslutsakten. Kapitel 2 behandlar själva bokslutsprocessen. Utgående från respektive balanskonto berättas om registreringar och tekniska överföringar i samband med bokslutet. Kapitel 3 tar upp bokslutets innehåll: bokslutskalkylerna, verksamhetsberättelsen och speciellt bilagornas uppgifter. I kapitel 4 behandlas specifikationerna till balansräkningen och andra specifikationer som skall uppgöras i samband med bokslutet för att bekräfta det. I kapitel 5 påminns om annat material som produceras vid bokslutet och som noggrant skall dokumenteras och förvaras. Anvisningen är utarbetad i syfte att fungera som stöd och komplettering till Handboken om statens bokföring när det gäller bokslutet. Anvisningen innehåller rikligt med hänvisningar till själva handboken. Eftersom bokslutet för år 2001 utarbetas i mark har man inte inkluderat närmare instruktioner om övergång till euromässig bokföring i denna anvisning. Övergången till euromässig bokföring behandlas beträffande euroreningen av inledningssaldon i s föreskrift (18/03/2001, utgivits ). I föreskriften konstateras att boköppningen skall inledas i mark och konversionen till euro inklusive avstämningarna först därefter. Det är gunstigt för räkenskapsverken att utarbeta för årets 2002 bokslut euromässiga kalkyler av årets 2001 bekräftade bokslut för eget behov i de hänseenden som parallell siffror skall uppvisas vid nästa bokslut. Vad som sägs i denna anvisning gäller också i tillämpliga delar statens fonder utanför budgeten, om inte något annat sägs eller bestäms särskilt. s föreskrifter och anvisningar beträffande år 2001 kan läsas på s Internetsidor under adressen Där finns också exemplen till förra årets bokslutsanvisning, som skickades till räkenskapsverken Exemplen kan fortfarande tillämpas.

4

5 Innehåll: 1 Bokslutet: helheten samt lagstiftning och bestämmelser Tidtabell för och godkännande av bokslutet Insändande av uppgifter till centralbokföringen 3 2 Bokslutsprocessen Värderingsposter i bokslutet Affärsbokföringen Nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Omsättningstillgångar Värdepapper och placeringar Poster med lång och kort verkningstid Övergång till prestationsprincipen vid bokning av inkomster och utgifter Bokning och överföring av eget kapital Reserveringar Budgetbokföringen Reservationsanslag Inkomstrester och utgiftsrester Övriga konton i budgetbokföringen som bestämt 23 3 Bokslutskalkyler och uppgifter som skall ges i bilagor till dem Intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning Budgetens utfallskalkyl Bilagor till bokslutskalkylerna Bilaga 1: Utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan samt om ändringar av dessa Bilaga 2: Personalkostnader och naturaförmåner samt semesterlöneskulder Bilaga 3: Ändringar i anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt övriga utgifter med lång verkningstid Bilaga 4: Uppskrivningar Bilaga 5: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande lån specificerade Bilaga 6: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande statliga borgensförbindelser, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser specificerade Bilaga 7: Grunden för den kurs, enligt vilken ämbetsverkets eller inrättningens skulder, fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finska mark Bilaga 8: Aktier och andelar av olika slag i olika bolag, som är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning samt andra värdepapper som kan jämställas med aktier Bilaga 9: Nationalförmögenhet i ämbetsverkets och inrättningens besittning som inte har upptagits i balansräkningen Bilaga 10: Utredning om komplettering av bokföringen i bokslutet som avses i 42 f 2 mom. _ Bilaga 11: Specifikation av anslag som överförts till följande finansår Bilaga 12: Fullmakter som beviljats i budgeten samt deras användning och utgifter för användningen Bilaga 13: Bokslutets avstämningskalkyl Bilaga 14: Förändringar i eget kapital, mk Bilaga 15: Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen Bilaga 16: I balansräkningen ingående fonderade medel Bilaga 17: Av räkenskapsverket administrerade fonderade medel, stiftelser och föreningar som inte ingår i balansräkningen Bilaga 18: Överskridningar av förslagsanslag och motiveringar till dessa 50

6 4 Specifikationer till balansräkningen Övriga bokslutsspecifikationer Förteckningar som skall uppgöras i samband med bokslutet Detaljspecifikation av icke värderad nationalförmögenhet 55 5 Annat material som skall uppgöras i samband med bokslutet och förvaras en viss tid utan att sändas ut från räkenskapsverket 56 BILAGA: 1. Räkenskapsverkets intäkt- och kostnadskalkyl 2. Räkenskapsverkets balansräkning 3. Räkenskapsverkets budgets utfallskalkyl

7 Central bokföring 1 Bokslutet: helheten samt lagstiftning och bestämmelser Bestämmelser om uppgörande av bokslutet ingår i kap. lagen om statsbudgeten (BL), samt i 8 kap. förordningen om statsbudgeten (BF), Finansministeriet har meddelat en föreskrift om schemat för räkenskapsverkens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning samt budgetens utfallskalkyl (TM 9703/ ) uppgörande av ett ministeriums verksamhetsberättelse för förvaltningsområdet i fråga (TM 0102; ) har under 2001 meddelat följande föreskrifter och anvisningar som gäller bokslutet Bokföringskonton, föreskrift 11/03/99 Kontrollen av fullmakter, föreskrift 12/03/99 Räkenskapsverkets bokslutsakt, föreskrift 14/03/99 Uppgifter som skall lämnas till centralbokföringen, föreskrift 15/03/99 Bilagor till bokslutet, föreskrift 16/03/99 Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning om bokslutsakt för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten, november 2001 Räkenskapsverkets verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler (mall för bokslutsakthelheten). Observera också att enligt förordningen om ändring av förordningen om statsbudgeten 600/1997 skall "räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten första gången inkludera intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning och budgetens utfallskalkyl för föregående år i det bokslut som uppgörs för finansåret 2001." Bokslutet uppgörs i finska mark. I 63 2 mom. BF föreskrivs följande: Räkenskapsverkets bokslut består av verkets 1

8 1) bokslutskalkyler, dvs. intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen och budgetens utfallskalkyl, samt uppgifterna i bilagor till dem, samt 2) verksamhetsberättelse. Räkenskapsverken, de statliga fonderna utanför budgeten samt ministerierna skall årligen göra upp verksamhetsberättelser för föregående finansår. Enligt 65 BF skall också de andra ämbetsverk och inrättningar som ministerierna bestämmer inom sina förvaltningsområden göra upp en verksamhetsberättelse för föregående finansår. För verksamhetsberättelsens innehåll har i november 2001 meddelat en anvisning Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning för bokslutsakt. Räkenskapsverkets bokslut består av verkets bokslutskalkyler, dvs. intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen och budgetens utfallskalkyl, samt uppgifterna i bilagorna till dem, samt en verksamhetsberättelse. Dessa skall alla sammanställas till en enhetlig bokslutsakt enligt s föreskrift 14/03/99 Räkenskapsverkets bokslutsakt. Enligt 64 BF skall bokslutskalkylerna bekräftas med specifikationer till balansräkningen. 1.1 Tidtabell för och godkännande av bokslutet I 63 3 och 4. mom. BF sägs följande om tidtabellen för och godkännande av räkenskapsverkens bokslut: Bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall uppgöras årligen före utgången av februari året efter finansåret. Verksamhetsberättelsen för ett räkenskapsverk kan dock vid behov göras upp före utgången av mars. Verksamhetsberättelsen för ett ministerium kan göras upp före u-gången av april. Bokslutet undertecknas av chefen för det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk. Om det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk har en direktion eller något annat ledande organ godkänner och undertecknar detta bokslutet. Tidtabellen för bokslutet innebär, att den helhet som utgörs av räkenskapsverkets bokslutskalkyler jämte de uppgifter som skall uppges i form av bilagor till dessa skall vara daterad och undertecknad före utgången av februari året efter finansåret. Denna 'delhelhet av bokslutet' undertecknas av de personer som ansvarar för räkenskapsverkets bokföring. De uppgifter som motsvarar de undertecknade bokslutskalkylerna skall sändas till före utgången av februari för statens bokslut. 2

9 Central bokföring Bokslutet skall sedan bokslutskalkylerna och de uppgifter som skall uppges i form av bilagor till dessa samt verksamhetsberättelsen uppgjorts sammanställas till en bokslutsakt före utgången av mars året efter finansåret och för ministeriernas del inom april. Om det ämbetsverk eller den inrättning som utgör ett räkenskapsverk har en direktion eller något annat ledande organ, skall detta godkänna och underteckna bokslutsakten (verksamhetsberättelsen och bokslutskalkylerna). Om räkenskapsverket inte har något sådant ledande organ, undertecknas bokslutsakten av chefen för det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk. Enligt s föreskrift Reformerande av ekonomistadga 22/03/97 skall räkenskapsverkets ekonomistadga innehålla en bestämmelse om godkännande och undertecknande av bokslutet. Bokslutsakten undertecknas bara en gång. På samma sida där underskrifterna finns skall det finnas en anteckning om att verksamhetsberättelsen och bokslutskalkylerna är godkända. Där skall också anges ort och datum, samt namnförtydliganden för den person/de personer som undertecknat bokslutsakten. 1.2 Insändande av uppgifter till centralbokföringen Räkenskapsverken samt statens fonder utanför budgeten skall sända in de uppgifter som behövs för att sammanställa statsbokslutet, dvs. kontouppgifter för december, redovisning för fullmakterna samt vissa andra utredningar som särskilt har bestämt till centralbokföringen med iakttagande av följande föreskrifter: Uppgifter som skall tillställas centralbokföringen: 7/03/97, ändrad 8/03/98 och 15/03/99 Kontrollen av fullmakter: 12/03/95, ändrad 9/03/98 och 12/03/99 Frågan om insändande av uppgifter till centralbokföringen har också behandlats i Handboken om statens bokföring 2.1, punkt 8.1 Uppgifter som skall tillställas centralbokföringen. 2 Bokslutsprocessen I 63 1 mom. BF sägs att bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets och fondens ekonomi och de resultat som verksamheten givit. Alla behövliga uppgifter skall således ges i bokslutsakten, även om vissa uppgifter inte krävs särskilt. Närmare anvisningar finns i Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning för bokslutsakten (, november 2001). 3

10 Innan bokslutet uppgörs måste registreringarna i den löpande bokföringen korrigeras och kompletteras för att motsvara författningar och bestämmelser, dvs. inkomsterna och utgifterna skall hänföras till rätt räkenskapsperiod. Dessutom skall affärsbokföringens inkomster och utgifter periodiseras. När man korrigerar och kompletterar den löpande bokföringen måste man försäkra sig om att slutsumman i den månatliga avstämningskalkylen, (se 42 e BF), blir noll. Inkomsterna och utgifterna hänförs till rätta räkenskapsperioder enligt registreringsgrunden. Helst skall rätt registreringsgrund iakttas redan i den löpande bokföringen. Detta är dock inte alltid möjligt, utan man kan bli tvungen och det kan dessutom vara ändamålsenligt att parallellt iaktta olika registreringsgrunder. Enligt 42 c och 42 d BF är detta möjligt. Senast i bokslutet måste man övergå till rätt registreringsgrund. Om övergången till rätt registreringsgrund föreskrivs i 42 f BF följande: Om de utgifter som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer och de inkomster som erhålls av försäljning av prestationer har registrerats under finansåret i affärsbokföringen enligt kontantprincipen, skall registreringarna innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen. Om andra än i 1 mom. avsedda utgifter och inkomster inte under finansåret har registrerats i affärsbokföringen enligt budgetbokföringen, skall registreringarna i affärsbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgetbokföringen under finansåret. Om budgetutgifterna och budgetinkomsterna inte under finansåret har registrerats i budgetbokföringen enligt budgeten för finansåret, skall registreringarna i budgetbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgeten för finansåret. I budgetbokföringen innebär ibruktagandet av rätt registreringsgrund att man senast i bokslutet övergår till att bokföra inkomster och utgifter på samma grunder som använts vid budgeteringen. När budgetbokföringen har kompletterats så att bokslutet inkluderar alla sådana budgetinkomster och -utgifter som enligt budgeten skall hänföras till räkenskapsperioden blir det möjligt att sammanställa budgetens utfallskalkyl samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till densamma. Affärsbokföringens inkomster och utgifter skall dessutom periodiseras. Med periodisering avses att inkomsterna och utgifterna indelas i två kategorier: å ena sidan inkomster och utgifter som hänfördes till räkenskapsperioden och som ingår i intäkts- och kostnadskalkylen och å andra sidan inkomster och utgifter eller delar av dem, som aktiveras i balansräkningen. Bestämmelser om periodiseringen ingår i 66 f BF: 4

11 Central bokföring I bokslutet upptas inkomsterna i affärsbokföringen under finansåret som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter i affärsbokföringen som motsvaras av den prestation som överlåtits, liksom även andra utgifter under finansåret vilka sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. De övriga utgifterna i affärsbokföringen får aktiveras i enlighet med vad som bestämts nedan. Längre fram, i 66 g BF, sägs: Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad. Anskaffningsutgiften för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan. Har andra utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan. När affärsbokföringens inkomster och utgifter har periodiserats blir det möjligt att göra upp en intäkts- och kostnadskalkyl och en balansräkning samt att sammanställa de uppgifter som skall lämnas i bilagorna. I bokslutet bör man kunna försäkra sig om att uppgifterna i delbokföringssystemen (lagerbokföringen, projektuppföljningssystemet, olika förregister osv.) är tidsenliga och överensstämmer med uppgifterna i bokföringen och bokslutet. Samma krav gäller alla poster i balansräkningen och dess olika system (systemet för bokföring över anläggningstillgångar, reskontra, kassabokföring, olika separata register osv.). Följande schema klargör bokslutsprocessens systematik: 5

12 BOKSLUTSPROCESSEN Riktiga och tillräckliga uppgifter Rätt registreringsgrund AFFÄRSBOKFÖRINGEN BUDGETBOKFÖRINGEN Registrering av periodiseringar och värderingsposter AFFÄRSBOKFÖRINGEN Uppgörande av kalkyler INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL BALANSRÄKNING BUDGETENS UTFALLSKALKYL VERKSAMHETSBER ÄTTELSE Intäkter Kostnader Räkenskapsperiodens resultat Nationalförmögenhet Anläggningstillgångar Omsättnings- och finansieringstillgångar Eget kapital Räkenskapsperiodens resultat Främmande kapital konton som 3 börjar med Räkenskapsverkens verksamhetsberättelser Ministeriernas verksamhetsberättelser BOKSLUTETS AVSTÄMNINGSKALKYL [bilaga 13] ANDRA BILAGOR TILL BOKSLUTET BOKSLUTS- AKT SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONER 6

13 Central bokföring 2.1 Värderingsposter i bokslutet Anskaffningsutgiften för både materiell och immateriell nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och omsättningstillgångar aktiveras 1. I 66 a BF föreskrivs följande: I balansräkningen upptas på ett tillräckligt specificerat sätt bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar. Bland passiva upptas eget kapital, reserver, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och lång-fristiga skulder. Som långfristiga betraktas sådana skulder eller delar av skulder som förfaller till betalning om ett år eller om en längre tid. Om ett ämbetsverk eller en inrättning har fordringar hos någon som ämbetsverket eller inrättningen själv står i skuld till, skall fordringarna och skulderna antecknas separat i balansräkningen. Sådana medel och sådant kapital för vilka har meddelats särskilda begränsande föreskrifter skall antecknas separat i balansräkningen. När det gäller fordringar och skulder bestäms i 66 c BF följande om värderingen av balansposter: I bokslutet upptas 1. fordringar till nominellt belopp, dock högst till det sannolika värdet 2. värdepapper, som utgör finansieringstillgång, och andra sådana finansieringsmedel till anskaffningsutgiften eller, om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde 3. skulder till nominellt belopp eller, om skulden är bunden till index eller annan jämförelsegrund, till det högre belopp vartill den stigit på grund av den förändrade jämförelsegrunden. Skulder i utländsk valuta samt fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt vad som bestäms i 18 3 mom. lagen om statsbudgeten. Är fordringar eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, omräknas de till finsk valuta enligt denna kurs b BF gäller de utgifter som skall inräknas i anskaffningsutgiften. har givit en anvisning Definition av anskaffningsutgifter (19/03/97). Endast i den ingående balansen värderades egendomen till gängse värde. 7

14 I 18 BL bestäms följande: En statlig skuld i utländsk valuta omräknas i finsk valuta enligt Finlands Banks sista kurs för finansåret. Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs i regel omräknade i finska mark enligt kursen för transaktionsdagen. Fordringar och skulder i nationella valutor inom euroområdet omräknas med hjälp av de fasta omräkningskoefficienterna för euron, först till euro och sedan till finska mark. Övriga fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas först till euro enligt den av Europeiska centralbanken noterade valutakursen vid årsskiftet, och sedan med hjälp av den fasta omräkningskoefficienten till finska mark. Detta förfarande iakttas till exempel med fordringar och skulder i Storbritanniens, Danmarks, Sveriges och Greklands valuta, för trots att dessa länder är EU-medlemmar, är de inte med i EMU. Om affärstransaktioner i utländsk valuta under räkenskapsperioden har omräknats till finska mark, exempelvis med hjälp av månatligen bestämda fasta kurser, skall man senast när bokslutet uppgörs övergå till att som grund för omräkningen följa den grund som nämns i 66 c BF. Om en utgift eller inkomst i utländsk valuta upptas i bokföringen enligt prestationsprincipen och valutakursen för den därav föranledda leverantörsskulden eller försäljningsfordringen på betalningsdagen har förändrats från kursen för dagen för affärstransaktionen, behandlas kursdifferensen vid betalningen i bokföringen i regel som en rättelsepost för inkomsten eller utgiften. Kursdifferenser i anslutning till utlåning eller upplåning i utländsk valuta, som i sista hand realiseras i samband med en penningtransaktion, t.ex. återbetalning av lån, bokförs som finansieringsintäkt eller kostnad. När fordringar och skulder i valutabelopp i bokslutet omräknas till finska mark enligt bokslutsdagens kurs kan det också uppstå orealiserade, m.a.o. kalkylmässiga kursdifferenser. Dessa kursdifferenser behandlas i bokslutet på samma sätt som realiserade kursdifferenser. Värderingsposterna är rättelser av andra balansposter i affärsbokföringen. För dem finns det egna konton bland aktiva och passiva i balansräkningen. Värderingsposterna inverkar inte på budgetbokföringen. Värderingsposterna utgörs i allmänhet av uppskrivningar av värdet på nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. I 66 d BF föreskrivs följande om uppskrivningar: Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till na- 8

15 Central bokföring tionalförmögenheten eller anläggningstillgångarna, vid utgången av finansåret varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptas som en värderingspost bland passiva. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras. En uppskrivning skall återföras även när den egendom som varit föremål för uppskrivningen har blivit såld eller förstörd. Vid värderingen av omsättningstillgångarna kan ske en minskning av omsättningstillgångarnas värde. En sjunkande prisutveckling, en långsammare lageromsättning, sämre försäljningsutsikter leder lätt till att försäljningspriset eller återanskaffningspriset blir lägre än det ursprungliga anskaffningspriset. I 66 g 1 mom BF sägs följande: Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad. Inkurant är den del av omsättningstillgångarna, som inte väntas komma till användning eller som inte har kommit till användning under en längre tid. När inkuransen konstaterats upptas värdet av den inkuranta egendomen i affärsbokföringen som kostnad, budgetbokföringen påverkas inte. För värdering av omsättningstillgångarna, se också närmare punkt Omsättningstillgångar i denna anvisning. I handboken om statens bokföring 2.1 behandlas värderingsfrågan i punkt Värderingsposter i bokslutet, kursdifferenserna i punkterna 2.21 Kursdifferenser och 2.12 Bokföring av EU-medel, värderingen av omsättningstillgångar i punkt 2.7 Anskaffning och överlåtelse av omsättningstillgångar samt uppskrivningarna i punkt 2.22 Värderingsposter. Se ytterligare punkt i denna anvisning om värdering av nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. 2.2 Affärsbokföringen De frågor som skall beaktas i bokslutsprocessen för affärsbokföringens del granskas nedan enligt respektive post i balansräkningen. För vissa posters del upptas förutom bokningar och överföringar i anslutning till bokslutet också överföringar i samband med kontoöppningen. 9

16 Både räkenskapsverkets och statens balansräkning fungerar som en förbindelselänk mellan olika finansår. Vid kontoöppningen iakttas principen om s.k. kontinuerlig balans, enligt vilken kontoöppningen för det nya finansåret görs utgående från föregående räkenskapsperiods utgående balans, så att saldona från föregående räkenskapsperiod förs över som ingående saldon för den följande räkenskapsperioden. Med andra ord utgör föregående räkenskapsperiods utgående balans följande räkenskapsperiods ingående balans. Den utgående och den ingående balansen är emellertid inte till alla delar identiska. Balansomslutningen förblir nog densamma, men för den ingående balansen görs vissa överföringar som hänför sig till det egna kapitalet. Också dessa överföringar förklaras i samband med kapitlet om det egna kapitalet. Om ingenting särskilt har nämnts i fråga om kontoöppningen, överförs balanskontonas saldon vid kontoöppningen som sådana att fungera som ingående saldon för den nya räkenskapsperioden. Vid kontoöppningen får det inte finnas något saldo på kontona i intäkts- och kostnadskalkylen (affärsbokföringens konton som börjar med siffrorna 3-9). Ingående årets 2002 balans sker i mark. Eurokonversionen av begynnelse saldon utförs sedan enligt s föreskrift ändring av bokföringens ingående balans enligt föreskriften 18/03/2001 utgiven Nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Anskaffningarna av nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras, dvs. bokförs löpande på respektive konto för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar i balansräkningen. Om en nyttighet med lång verkningstid tillverkas helt eller delvis som egen tillverkning, sker också aktiveringen efter hand under räkenskapsperioden efter att nyttigheten blivit färdig. Halvfärdig egen tillverkning i bokslutet Utgifterna för egen tillverkning av nyttigheter under räkenskapsperioden bokförs löpande på respektive kostnadskonto i intäkts- och kostnadskalkylen. Om en sådan nyttighet med lång verkningstid som utgör egen tillverkning, inte är färdig ännu vid tidpunkten för bokslutet, skall den inventeras och aktiveras i balansräkningen på ett konto för pågående anskaffningar. Bland aktiva i balansräkningen finns i både grupperna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar flera konton för pågående anskaffningar beroende på anskaffningens karaktär ( , 1191, ). Som motkonto används ett konto under kontogrupp 47 Tillverkning för egen användning, varvid även intäkts- och kostnadskalkylen blir korrigerad med motsvarande belopp. 10

17 Central bokföring I bokslutet föranleder inte en aktivering av en halvfärdig nyttighet med lång verkningstid i affärsbokföringen någon bokning i budgetbokföringen. har meddelat en föreskrift om hur en anskaffningsutgift fastställs (19/03/97). Frågan om aktivering av anskaffningsutgifter har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt Anskaffning av anläggningstillgångar och punkt 3.3 Aktivering. Avskrivningar i bokslutet En anskaffningsutgift med lång verkningstid för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar som slits bokförs under sin verkningstid i form av avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna upptas i affärsbokföringen månadsvis. Avskrivningarna upptas inte i budgetbokföringen. Om det inte under räkenskapsperioden har varit möjligt att månatligen bokföra avskrivningar enligt plan skall avskrivningarna senast i bokslutet korrigeras att överensstämma med planen. har meddelat en föreskrift om uppgörande av avskrivningsplan och bokning av avskrivningar i affärsbokföringen (2/03/98). Avskrivningarna har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt Avskrivningar enligt plan. Överföring av besittningar mellan räkenskapsverken Vid överföring av egendomsbesittning mellan räkenskapsverken överförs statens egendom från ett räkenskapsverk till ett annat. Besittningsöverföringen sker med hjälp av balansvärden, vartdera räkenskapsverket använder som motkonto för egendomskontot kontot för eget kapital, 2083 Överföringar av besittningar mellan räkenskapsverk. Om besittning under räkenskapsperioden har överförts skall både det överlåtande och det mottagande räkenskapsverket försäkra sig om att en bokning som påvisar överföringen av besittning mellan räkenskapsverken har gjorts i bokföringen. Frågan om överföring av besittning mellan räkenskapsverk har i Handboken om statens bokföring behandlats i punkterna Överföring av besittning mellan räkenskapsverk, Utbyte utan vederlag (pengar) mellan räkenskapsverk, Utbyte mot vederlag mellan räkenskapsverk samt 11 Frågor och svar. 11

18 2.2.2 Omsättningstillgångar Anskaffningar och försäljning bokförs under räkenskapsperioden löpande på respektive konto enligt intäkts- och kostnadskalkylen. I bokslutet inventeras omsättningstillgångarna 2 och värderas så att lagerförändringen kan bokföras. Om den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna (återanskaffningspriset) eller i fråga om avgiftsbelagd verksamhet överlåtelsepriset (försäljningspriset) vid räkenskapsperiodens slut är mindre än anskaffningsutgiften, upptas differensen som kostnad (66 g 1 mom. BF, se även punkt 2.1). En sådan nedskrivning av omsättningstillgångarnas värde (liksom också inkurans) bokförs på samma sätt som andra lagerförändringar. Lagerförändringen visar hur värdet på produkterna i lagret vid räkenskapsperiodens slut har förändrats jämfört med slutet av föregående räkenskapsperiod. En förändring i lagervärdet under räkenskapsperioden påverkar kostnaderna under räkenskapsperioden så att en minskning av lagervärdet ökar räkenskapsperiodens kostnader och en ökning av lagervärdet minskar räkenskapsperiodens kostnader. Bokningen av det förändrade lagervärdet korrigerar därmed lagervärdet i balansräkningen att motsvara situationen på bokslutsdagen samtidigt som intäkts- och kostnadskalkylen korrigeras att motsvara de faktiska kostnaderna under räkenskapsperioden. Lagerförändringarna (ökning eller minskning) på kontona 1509 Övrigt material och tillbehör, 1521 Färdiga varor samt 1529 Övriga färdiga omsättningstillgångar bokförs så att kontot 4090 Ökning (+) eller minskning (-) av material-, tillbehörs- och varulager används som motkonto. Lagerförändringarna på kontona för halvfärdiga projekt och produkter under kontoslaget 151 Halvfärdiga produkter samt lagerförändringar (ökning eller minskning) på kontot 1520 Färdiga produkter bokas med kontot 4600 Produktionslagerökning (+) eller minskning (-) som motkonto. En bokning av en lagerförändring i omsättningstillgångarna i affärsbokföringen föranleder ingen bokning i budgetbokföringen. Lagervärdet räknas alltid till moms-fritt pris (med undantag för varor som köpts enligt 23 BL). har meddelat föreskriften Fastställande av anskaffningsutgiften (19/03/97). 2 Inventeringen är en del av ämbetsverkets normala egendomsförvaltning och ekonomi. En inventering skall göras minst en gång per år och alltid avseende läget på bokslutsdagen. Inventeringen behöver inte företas på årets sista dag, förutsatt att transaktionerna under slutet av året behandlas korrekt. 12

19 Central bokföring Frågan om bokning av omsättningstillgångarna under räkenskapsperioden och periodiseringen av dem i bokslutet har i Handboken om statens bokföring behandlats i punkterna 2.7 Anskaffning och överlåtelse av omsättningstillgångar, 2.9 Långtidsprojekt och 3.2 Periodisering Värdepapper och placeringar Under räkenskapsperioden behandlas köp och försäljning av placeringar samt utlåning och återbetalningar av lån på egna konton under följande kontoslag: 134 Emitterade skuldebrevslån i finska mark 135 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 136 Övriga långfristiga placeringar i finska mark 137 Emitterade skuldebrevslån i utländsk valuta 138 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 139 Övriga långfristiga placeringar i utländsk valuta 181 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 183 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 188 Övriga kortfristiga placeringar i finska mark 189 Övriga kortfristiga placeringar i utländsk valuta I bokslutet korrigeras kontona för köp, utlåning och placeringar under ovan nämnda kontoslag (konton som slutar med siffran 0) med den försäljning och de återbetalningar som skett under räkenskapsperioden och som bokats på egna konton (konton som slutar med siffran 1) under ovan nämnda kontoslag. Se Handboken om statens bokföring, exemplet under punkt 2.10 Utlåning och placeringar Poster med lång och kort verkningstid I bokslutet överförs följande räkenskapsperiods amorteringar på långfristiga fordringar och skulder till gruppen för kortfristiga fordringar och skulder, frånsett fordringarna på kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark. Kortfristiga är sådana fordringar eller skulder eller delar av dem, som förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod. 13

20 Frågan om poster med lång respektive kort verkningstid har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.11 Statsskulden och punkt 3.4 Poster med lång och kort verkningstid. Konto 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark I bokslutet korrigeras kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark med de amorteringar som under räkenskapsperioden flutit in på konto 1601 Återbetalning av långfristiga lånefordringar i finska mark. I bokslutet överförs inte de amorteringar på kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark som skall betalas under nästa räkenskapsperiod till kontot för kortfristiga fordringar. Övriga långfristiga fordringar Om det på kontona för övriga långfristiga fordringar, dvs Långfristiga resultatregleringar och 1609 Övriga långfristiga fordringar, finns sådana transaktioner som realiseras först under följande räkenskapsperiod, bokförs de i 2001 års bokslut på kontot 1799 Övriga förskott. Kontona 1739 Övriga resultatregleringar och 1749 Övriga kortfristiga fordringar under kontoslagen 173 Resultatregleringar och 174 Övriga kortfristiga fordringar kan inte användas i detta sammanhang, eftersom de medför en skillnad i avstämningskalkylen. Kortfristiga fordringar I bokslutet korrigeras på kontona under kontoslagen 171 Lånefordringar i finska mark och 172 Lånefordringar i utländsk valuta bokförda kortfristiga fordringar med de återbetalningar som influtit under räkenskapsperioden och som har registrerats på kontona för återbetalningar under samma kontoslag. Långfristigt främmande kapital På kontona under kontoslagen för långfristiga lån 240 Lån upptagna i finska mark 241 Lån upptagna i utländsk valuta 14

21 Central bokföring 244 Lån från pensionsfonden görs i bokslutet två bokningar: 1. långfristiga lån korrigeras med eventuella saldon på kontona för amorteringar under kontoslaget 252 Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod och. (Saldot uppstår då när man under den föregående räkenskapsperioden överfört till kortfristiga lån den delen av lånen som ämnats förkortas och den överförda delen avviker från de förkortningar son inträffat under räkenskapsperioden.) 2. andelen för amorteringar under följande år bokas bort från det långfristiga lånet till kontona för amorteringar under kontoslaget 252. Om det på kontona för övriga långfristiga skulder, dvs Övriga långfristiga resultatregleringar och 2499 Övriga långfristiga skulder, finns transaktioner som realiseras under följande räkenskapsperiod, upptas de i bokslutet för 2001 på kontot 2569 Övriga erhållna förskott. Kontona 2619 Övriga resultatregleringar och 2629 Övriga kortfristiga skulder under kontoslagen 261 Resultatregleringar och 262 Övriga kortfristiga skulder kan inte utnyttjas i detta sammanhang, för de medför en skillnad i avstämningskalkylen. Kortfristigt främmande kapital I bokslutet korrigeras på kontona under kontoslagen 253 Kortfristiga lån i finska mark 254 Kortfristiga lån i utländsk valuta bokförda kortfristigt lån med amorteringar som har influtit under räkenskapsperioden och som har registrerats på kontona för amorteringar under samma kontoslag Övergång till prestationsprincipen vid bokning av inkomster och utgifter Om utgifterna för anskaffning av produktionsfaktorer och inkomsterna av försäljning av prestationer under räkenskapsperioden har bokförts enligt kontantprincipen i affärsbokföringen, måste dessa utgifter och inkomster innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen (42 f 1 mom. BF). 15

22 Prestationer med lång tillverkningstid Även i fråga om långsiktiga projekt iakttas i statens bokföring ett förfarande med bokning av intäkter och kostnader baserat på överlåtelse av prestationer. Utgifterna för långsiktiga projekt bokförs under räkenskapsperioden löpande på respektive utgiftskonton på samma sätt som anskaffningar av omsättningstillgångar i allmänhet. I bokslutet inventeras och aktiveras halvfärdiga projekt i balansräkningen bland halvfärdiga produkter. Samtidigt korrigeras intäkts- och kostnadskalkylen så att motsvarande belopp bokförs på kontot för Produktionslagerökning eller - minskning. Inkomsten från långsiktiga projekt bokas enligt prestationsprincipen som inkomst i samband med att prestationen överlåts. Inkomst som erhållits innan prestationen överlåtits behandlas som förhandsbetalning. Halvfärdiga produkter kan inkludera såväl materiella som immateriella halvfärdiga prestationer. En immateriell prestation, t.ex. ett forskningsprojekt, räknas in i den halvfärdiga produktionen när det utgör en större, betydelsefull och självständig helhet, som binder mycket kapital och där tidpunkten när det blir färdigt kan konstateras. Sålunda behöver inte utgifter i anslutning till vanliga s.k. massabeslut eller liknande administrativa prestationer aktiveras i balansräkningen, utan de kan handläggas som årliga kostnader. På motsvarande sätt kan inkomster av dem bokas som inkomst i samband med faktureringen. Förskott Inkomster av försäljning av prestationer registreras enligt prestationsprincipen som intäkter för det år då prestationen överlåts till kunden. Om kunden under räkenskapsperioden har gjort betalningar innan prestationen överlåtits bokas de i affärsbokföringen som erhållna förskott på ett konto under kontoslaget 256. Utgifter för anskaffning av produktionsfaktorer bokförs enligt prestationsprincipen. Om utgifter betalats innan motsvarande nyttighet erhållits bokas de som betalade förskott. För betalade förskott finns bland aktiva i balansräkningen en egen post i respektive slag av tillgångar. Förskottsbetalningarna har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.8. Överföringsposter Som resultatregleringar upptas i bokslutet sådana obetalda inkomster och utgifter enligt prestationsprincipen som hänförs till räkenskapsperioden och som inte ingår i förskottsbetalningarna, leverantörsskulderna eller försäljningsfordringarna. För det 16

23 Central bokföring mesta avser bokningarna inkomster och utgifter föranledda av att en viss tid förflyter, såsom hyresinkomster och -utgifter, ränteinkomster och -utgifter, bruksavgifter för energi, löner osv. I praktiken kan det uppstå svårigheter med att indela skulderna i leverantörsskulder respektive resultatregleringar och fordringarna i försäljningsfordringar respektive resultatregleringar. Som en grund för att skilja leverantörsskulder och försäljningsfordringar från resultatregleringarna kan ses deras relation till reskontra, enligt vilken posterna i reskontra bokförs som försäljningsfordringar och leverantörsskulder. Nedan följer en redogörelse för vissa omständigheter, som bl.a. föranleds av avstämningskalkylen och som bör beaktas när man bokar överföringsposter och väljer bokningskonto. Inkomstrester 1730 och Utgiftsrester 2610 är överföringsposter, som följs upp i budgetbokföringen på specifikationskonton som börjar med siffran 5. Inkomstrester 1730, Utgiftsrester 2610 samt specifikationskontona för resterna får användas endast av räkenskapsverken. Inkomstrester och utgiftsrester behandlas närmare i punkt i denna bokslutsanvisning. Semesterlöneskulden periodiseras bara inom affärsbokföringens kontoklass. För detta finns ett eget resultatregleringskonto 2611 Semesterlöneskuld, som inte tas in i avstämningskalkylen. Hur semesterlöneskuldens belopp skall beräknas förklaras i kapitel i Handboken om statens bokföring. Kontona 1731 Räntefordringar och 2612 Ränteskulder används endast för periodisering av räntor på lån som staten beviljat enligt 19 BL och av räntorna på statsskulden. En periodisering av dessa räntor görs endast i affärsbokföringen, de konton som används för periodiseringen tas således inte med i avstämningskalkylen. Andra än ovan nämnda överföringsposter bokförs på kontona 1739 Övriga resultatregleringar (fordringar) och 2619 Övriga resultatregleringar (skulder). Särskilt skall här beaktas att vid periodisering av andra räntor än ovan nämnda räntor på lån som staten beviljat enligt 19 BL samt av räntorna på statsskulden skall kontona 1739 Övriga resultatregleringar och 2619 Övriga resultatregleringar användas. Dessa poster bokförs både i affärsbokföringen och i budgetbokföringen enligt prestationsprincipen, varför man vid en periodiseringsbokning av dem skall använda ett sådant konto för överföringsposter som kommer med i avstämningskalkylen. Förutom kontona för semesterlöneskuld, räntefordringar och ränteskulder upptar kontoplanen för 2001 inte några andra konton som enbart gäller periodisering i anslutning till resultatregleringar i affärsbokföringen. Vid behov används i sådana fall kontona 1739 och 2619 för övriga resultatregleringar i 2001 års bokslut. Man bör 17

24 dock observera att för avstämningskalkylens skull måste i vissa fall i budgetbokföringen användas konton som börjar med siffran 6. I oklara fall är det skäl att kontakta. Bokningarna av överföringsposter behandlas i Handboken om statens bokföring i kapitel 3.5 samt leverantörsskulder och försäljningsfordringar i kapitlen 2.3 och 2.4. Samarbetsintäkter Att prestationsprincipen skall iakttas när det gäller gemensamt finansierade projekt innebär att penningmedel som erhållits för finansiering av projektet upptas i bokföringen som inkomster efter hand som de utgifter som avses att finansieras med dem bokas. Om man på förhand erhållit medel för projektet är förfaringssättet i bokslutet för 2001 följande: Om man under räkenskapsperioden på förhand har fått penningmedel av någon annan part än ett annat statligt räkenskapsverk upptas de i affärsbokföringen bland övriga erhållna förskott på konto 2569 och i budgetbokföringen enligt hur saken har budgeterats antingen på ett budgetkonto eller på kontot 600 Budgetinkomster som väntar på att bokföras på budgetkonto. I sådana fall då samarbetsintäkterna hänför sig till en situation, där räkenskapsverket får disponera anslag som i den detaljerade indelningen av budgeten anvisats ett annat räkenskapsverk, är det fråga om en budgetekonomiskt intern transaktion. Det förfarande genom vilket det mottagande verket har fått disponera penningmedlen får inte inverka på bokföringsprincipen för statens utgifter. Om räkenskapsverket endast har fått dispositionsrätt, men inte bokföringsrätt till det andra räkenskapsverkets anslag skall det debitera utgifterna av det räkenskapsverk som beviljat dispositionsrätten via fakturering eller via remisskontot. Bokningar som hänför sig till den upphörande räkenskapsperioden skall faktureras före bokslutet så att det beviljande räkenskapsverket kan bokföra utgifterna på de slutliga budgetkontona och i affärsbokföringen inom rätt räkenskapsperiod. Om räkenskapsverket av någon orsak på förhand till sin disposition har fått anslag som anvisats något annat räkenskapsverk och det inte har möjlighet att återbetala ett belopp som står oanvänt vid finansårets utgång, skall denna oanvända andel i det mottagande verket upptas i affärsbokföringen på kontot 2629 Övriga kortfristiga skulder. I detta sammanhang görs ingen bokning i budgetbokföringen. På motsvarande sätt upptar det beviljande verket samma belopp bland kortfristiga fordringar. 18

25 Central bokföring Finansiering utanför budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen När räkenskapsverket för sin verksamhet har erhållit medel utanför budgeten som inte finns upptagna och inte heller skall upptas i budgeten, bokförs medlen då de mottas på affärsbokföringens balanskonto 2621 Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen. Senast i samband med bokslutet skall en andel motsvarande användningen av dessa medel upptas som inkomst på intäktskontot 3990 Intäkter utom budgeten, som reserverats för detta ändamål i affärsbokföringen. Av saldona på balanskonto 2621 i affärsbokföringen och på konto 670 i budgetbokföringen, vilka skall vara lika stora, framgår beloppet av de oanvända främmande medlen. Enligt s föreskrift 16/03/99 Bilagor till bokslutet skall till bokslutet uppgöras en bilaga om finansiering utanför budgeten som bokas i intäkts- och kostnadskalkylen, se punkt i denna anvisning. Hur medel utom budgeten skall behandlas i bokföringen förklaras i handboken, i punkt Bokning och överföring av eget kapital Statens kapital I bokslutet skall räkenskapsperiodens kumulerade saldo på följande konton avslutas till konton under kontoslag 208 Överföring av kapital: Remisskonto (T) till kontot 2082 Överföringar från remisskonto (T) Täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) till kontot 2080 Överföringar från statens allmänna transaktionskonto för utgifter (T) Tömningar i Sampo Bank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) Tömningar i Merita Bank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) Tömningar i Andelsbankernas Centralbank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) Efter bokslutstransaktionerna skall det inte finnas något saldo på följande konton: Remisskonto (T) Utgifter som överförs till ett annat räkenskapsverk 19

26 Täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) Tömningar i Sampo Bank Abp (T) Räkenskapsverkets interna betalningar (T) Räkenskapsverkets interna täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) Räkenskapsverkets interna tömningar i Sampo Bank Abp (T) Tömningar i Merita Bank Abp (T) Tömningar i Andelsbankernas Centralbank Abp (T) Figuren nedan klargör boksluts- och kontoöppningskedjan: BOKSLUT KONTOÖPPNING REGISTRERIN ÖVERFÖRING RAPPORTERING Den rest som uppstår i form av en skillnad mellan räkenskapsperiodens intäkter och kostnader "avslutas" på kontot 2090 Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest Fondernas kapital Saldot på kontoslaget 210 Statens fonder utom budgeten anger fondens eget kapital. Den rest som motsvarar skillnaden mellan räkenskapsperiodens intäkter och kostnader anges vid punkten Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest. Vid kontoöppningen överförs Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest (2103) till det ingående 20

27 Central bokföring saldot på kontot 2102 Intäkts-/kostnadsrest från tidigare räkenskapsperioder. På motsvarande sätt överförs saldot på kontot 2101 Budgetöverföringar till kontot och på kontot 2104 Överföringar till budgetekonomin 2100 Kapital i statens fonder utom budgeten. Hur det egna kapitalet skall bokas förklaras i Handboken om statens bokföring i punkt 2.23 Bokning av eget kapital Reserveringar Endast de statliga fonderna utanför budgeten kan göra frivilliga och obligatoriska reserveringar, om detta är möjligt enligt en lag eller annan författning som rör fonden. 2.3 Budgetbokföringen Nedan granskas de omständigheter som för budgetbokföringens del skall beaktas i bokslutsprocessen, dels när det gäller bokningarna i samband med bokslutet, dels när det gäller överföringarna vid kontoöppning. Av de anslag som i bokslutet överförs till följande räkenskapsperiod och som ingår i budgeten för det finansår som avslutas bildas konton för överförda anslag, vilkas saldon vid kontoöppningen överförs till följande räkenskapsperiod. Vid bokslutet bildas också specifikationskonton för inkomst- och utgiftsrester, vilkas saldon vid kontoöppningen överförs till följande räkenskapsperiod. Dessutom överförs saldona på övriga av bestämda konton (som börjar med siffran 6) i budgetbokföringen vid kontoöppningen till följande räkenskapsperiod. I samband med kontoöppningen får inget budgetbokföringskonto som börjar med siffrorna 1-3 ha något saldo. Efter inledningen av året 2002 bokföringen förändras de markmässiga ingående saldon till euromässiga saldon (se s föreskrift Ändring av bokföringens ingående balans 18/03/01; ) Reservationsanslag Reservationsanslagen är anslag för två eller tre år. När finansåret gått ut kan den oanvända delen av anslaget överföras att användas under följande räkenskapsperiod. En överföring av ett reservationsanslag utgör en budgetutgift för räkenskapsperioden i fråga, men i affärsbokföringen en utgift först under det år då anslaget de facto används. Trots detta skall överföringar av reservationsanslag alltid bokföras, inte bara i budgetbokföringen, utan också i affärsbokföringen. 21

28 En överföring av ett reservationsanslag utförs med minst den noggrannhet som motsvarar den detaljerade indelningen av budgeten. Vid överföring av reservationsanslag bildas av det överförda anslaget ett konto för överfört anslag som börjar med siffran 4. Överföringsbokningen av ett reservationsanslag är en exceptionell bokning i budgetbokföringen, eftersom den görs som två separata bokningar: det belopp av reservationsanslaget som överförs bokförs under kontots debet som använt av utgiftsstatens konto och samtidigt under kredit på det konto som bildas för det överförda anslaget. I affärsbokföringen bokas överföringen av ett reservationsanslag som en kontoföring på båda sidor av kontot 9900 Överföring av reservationsanslag. Saldot på affärsbokföringens konto 9900 skall alltid vara noll. Saldona på kontona för överförda anslag överförs att utgöra ingående saldon i den nya räkenskapsperiodens budgetbokföring. Hur ett konto för ett överfört anslag bildas och hur ett reservationsanslag överförs förklaras i s föreskrift Bokföringens konton av (6/03/97) samt i Handboken om statens bokföring, i punkt 2.18 Reservationsanslag Inkomstrester och utgiftsrester Med utgiftsrest avses en till sin storlek exakt bestämd utgift som hänför sig till den räkenskapsperiod som avslutas, som inte har blivit betald under denna period och som inte är bunden till någon motprestation. Utgiftsresterna är således till sin karaktär resultatregleringar, men de kan bildas endast av ett förslagsanslag eller fast anslag och bildandet av en utgiftsrest är alltid förknippat med att det för utgiftsresten i budgetbokföringen med en noggrannhet motsvarande minst momentnivå bildas ett specifikationskonto som börjar med siffran 5. På motsvarande sätt avses med inkomstrest en inkomst som hänför sig till men inte har erhållits under den räkenskapsperiod som avslutas, och som inte anknyter till någon motprestation. Inkomstresterna är således till sin karaktär resultatregleringar, men de är i likhet med utgiftsresterna förknippade med att det för inkomstresten i budgetbokföringen med en noggrannhet motsvarande minst momentnivå bildas ett specifikationskonto som börjar med siffran 5. 22

29 Central bokföring En bokning av utgifts- eller inkomstrest är i likhet med en överföringsbokning av ett reservationsanslag en exceptionell bokning i budgetbokföringen, för den kräver två separata bokningar: det belopp som i form av rest överförs till följande räkenskapsperiod bokförs på budgetkontot och samtidigt på det specifikationskonto som bildas för resten. I affärsbokföringen har utgiftsresterna under kontoslaget för resultatregleringar ett eget affärsbokföringskonto 2610 Utgiftsrester och inkomstresterna på motsvarande sätt under kontoslaget för resultatregleringar ett eget affärsbokföringskonto 1730 Inkomstrester. En bokning genom vilken en utgiftsrest eller inkomstrest bildas i affärsbokföringen motsvarar vilken som helst annan bokning av en resultatreglering. Saldona på specifikationskontona för utgifts- och inkomstrester överförs som ingående saldon till budgetbokföringen för den nya räkenskapsperioden. Hur utgifts- och inkomstresterna bildas förklaras i s föreskrift av Bokföringens konton (6/03/97) och i Handboken om statens bokföring, i punkt 2.19 Inkomstrester och utgiftsrester Övriga konton i budgetbokföringen som bestämt Övriga konton i budgetbokföringen som särskilt har bestämt är följande budgetkonton som börjar med siffran 6: 600 Budgetinkomster som väntar på att bokföras på budgetkontot 610 Budgetinkomster som skall överföras till ett annat räkenskapsverk 620 Budgetutgifter som väntar på att registreras på budgetkontot 630 Budgetutgifter som skall överföras till ett annat räkenskapsverk 670 Finansiering utom budgeten och därmed finansierade utgifter 698 Räkenskapsverkets felkonto i budgetbokföringen 699 Centralbokföringens felkonto i budgetbokföringen Med hjälp av budgetbokföringens konton nr vill man säkerställa att en transaktion blir bokförd i budgetbokföringen. Konton 610 och 630 får inte innehålla något saldo vid bokslutet eftersom endast sådana poster bör registreras på dessa konton som tillhör den pågående räkenskapsperioden. De skall alltså bokföras på sina slutliga budgetkonton före bokslutet. Exempelvis måste budgetinkomster på kontot 610, som skall överföras till ett annat rä- 23

30 kenskapsverk, överföras på sin slutliga mottagare redan före bokslutet och på motsvarande sätt skall budgetutgifter som gäller ett annat räkenskapsverk faktureras före bokslutet. Konton 600 och 620 får inte innehålla sådana utgifter och inkomster som tillhör den avslutande årets budget. Dessa poster skall bokföras till sina slutliga konton i budjetbokföringen före bokslutet. Budgetbokföringskontot 670 Finansiering utom budgeten och från det finansierade utgifter är till sin karaktär olikt de övriga budgetbokföringskonton som börjar med siffran 6. Med hjälp av kontot 670 sköts uppföljningen av verksamhet utanför budgeten. Kontot har ett saldo i bokslutet om det på bokslutsdagen finns oanvända medel utanför budgeten. I så fall har kontot 670 samma saldo som affärsbokföringens balanskonto 2621 Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen. Enligt s föreskrift 16/03/99 Bilagor till bokslutet skall till bokslutet uppgöras en bilaga om finansiering utanför budgeten som bokas i intäkts- och kostnadskalkylen, se punkt i denna anvisning. Bokningar på budgetbokföringens felkonton 698 och 699 skall redas ut före bokslutet. Kontona får inte ha något saldo i bokslutet. I bokslutet skall saldona på de av bestämda budgetbokföringskontona som börjar med siffran 6 överföras som ingående saldon i budgetbokföringen för den nya räkenskapsperioden. De övriga konton inom budgetbokföringen som har bestämt har behandlats i s föreskrift av Bokföringens konton (6/03/97) samt i Handboken om statens bokföring, i punkt Bokslutskalkyler och uppgifter som skall ges i bilagor till dem 3.1 Intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning Enligt 64 BF skall intäkts- och kostnadskalkylen och balansräkningen göras upp på basis av huvudboken för räkenskapsverkets affärsbokföring. 24

31 Central bokföring Finansministeriet har meddelat en föreskrift TM 9703 om schemat för räkenskapsverkens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning samt budgetens utfallskalkyl. Räkenskapsverkens intäkts- och kostnadskalkyl och balansräkning görs upp enligt de scheman som finansministeriet fastställt. Vid behov kan räkenskapsverket göra sina kalkyler mera detaljerade än schemat. Till de delar schemat innehåller poster som inte förekommer i räkenskapsverkets bokföring, görs kalkylerna mera kortfattade än schemat, så att om det i schemat finns rader utan siffror kan de lämnas bort ur kalkylen. Intäkts- och kostnadskalkylen samt balansräkningen för föregående år ingår in bokslutet. Se bifogade scheman. Jämförelsesiffrorna för år 2000 bör förändras såtillvida bokföringspraktiken har förändrats (exempelvis om finansieringsinkomsternas och utgifternas förändrade bokföringskutym har föreskrivits i s föreskrift 18/03/2000; ) eller då när räkenskapsverket själv har förändrat bokföringspraxisen. De väsentliga förändringarna av bokföringskutymen bör rapporteras vid behandlingen av bokslutskalkylerna. Intäkts- och kostnadskalkylen behandlas i Handboken om statens bokföring 2.1 i punkt 4.1 och balansräkningen i punkt Budgetens utfallskalkyl Enligt 64 BF skall budgetens utfallskalkyl göras upp på basis av huvudboken för räkenskapsverkets budgetbokföring. Utfallskalkylen görs upp enligt specificeringen i den detaljerade indelningen av budgeten och den skall visa hur budgeten har utfallit. Finansministeriet har meddelat föreskriften TM 9703 om schemat för räkenskapsverkens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning samt budgetens utfallskalkyl. Kalkylen över hur räkenskapsverkets budget utfallit uppgörs enligt det schema som finansministeriet fastställt. Kalkylen över budgetutfallet föregående år tas nu första gången med i bokslutet över perioden Se bifogat schema i slutet av anvisningen. Budgetens utfallskalkyl behandlas i Handboken om statens bokföring 2.1 i punkt

32 3.3 Bilagor till bokslutskalkylerna I förordningen om statsbudgeten bestäms att vissa särskilda bilagor med uppgifter som kompletterar bokslutet är obligatoriska för alla räkenskapsverk. Dessutom skall räkenskapsverket i sitt bokslut antingen i verksamhetsberättelsen, bokslutskalkylerna eller bilagorna även i övrigt ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets ekonomi och om de resultat som verksamheten givit. I 66 g 4 mom. BF föreskrivs följande: I intäkts- och kostnadskalkylen eller balansräkningen eller i bilagor till dessa skall upptas sådana avskrivningar av utgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt andra utgifter med lång verkningstid som under finansåret dragits av från intäkterna specificerade enligt balansposterna samt ges en utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan och ändringar i dessa. Avskrivningsplanerna och ändringar i dem skall göras upp skriftligen samt fogas till specifikationerna till balansräkningen. [bilaga 1] Dessutom bestäms i 66 h följande: I intäkts- och kostnadskalkylen eller balansräkningen eller i bilagor till dem skall upptas: 1) ämbetsverkets eller inrättningens löner, arvoden, resultatpremier, semesterlöneskulder och det sammanlagda penningvärdet av de naturaförmåner som jämställs med penninglön samt pensionskostnader och övriga lönebikostnader [bilaga 2] 2) ändringarna i anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar som är i ämbetsverkets eller inrättningen besittning och i andra utgifter med lång verkningstid specificerade enligt balansposterna så att anskaffningsutgiften vid finansårets början, ökningar och minskningar av den under finansåret samt de ackumulerade avskrivningarna vid finansårets utgång uppges [bilaga 3 och 4] 3) av ämbetsverkets eller inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande lån specificerade [bilaga 5] 4) av ämbetsverket eller inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande statliga borgensförbindelse, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser specificerade [bilaga 6] 5) grunden för den kurs, enligt vilken ämbetsverkets eller inrättningens skulder, fordringar eller andra förbindelser i utländsk valuta omräknas i finsk valuta [bilaga 7] 6) sådana aktier och andelar av olika slag i olika bolag, som är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning samt andra värdepapper som jämställs med aktier [bilaga 8] 26

33 Central bokföring 7) sådan nationalförmögenhet i ämbetsverkets eller inrättningens besittning som inte har upptagits i balansräkningen [bilaga 9] 8) en sådan utredning om komplettering av bokföringen som avses i 42 f 2 mom. [bilaga 10] 9) övriga bilagor som särskilt bestäms av. [bilaga 14-17] I statsbudgetens utfallskalkyl eller i bilagan till den skall enligt specificeringen i den detaljerade indelningen av budgeten upptas uppgifter om 1) anslag som överförts till följande finansår [bilaga 11] 2) fullmakter som beviljats i budgeten samt om användningen av fullmakterna och kostnaderna för deras användning [bilaga 12]. Som bilaga till bokslutet skall även presenteras bokslutets avstämningskalkyl [bilaga 13]. Ovan i punkt 9) avses med övriga bilagor som särskilt bestämts av följande bilagor enligt s anvisning: förändringar i eget kapital [bilaga 14] finansiering utom statsbudgeten som skall upptas i avkastnings- och kostnads- kalkylen [bilaga 15] fonderade medel som ingår i balansräkningen [bilaga 16] av räkenskapsverket administrerade fonderade medel, stiftelser och föreningar som inte ingår i balansräkningen [bilaga 17] överskridningar av förslagsanslag och motivering till dessa [bilaga 18]. Ovan nämnda bilagor skall framläggas av samtliga räkenskapsverk. Uppgifterna i bilagorna kan framställas med en marks noggrannhet. För varje bilaga behöver inte reserveras en separat sida, utan om det finns plats kan två eller flera bilagor skrivas ut på samma sida. Om det för någon bilaga inte finns uppgifter, skall detta nämnas vid respektive bilaga. För övrigt skall man enligt föreskriften Bokföringens konton uppge i balansräkningen eller i bilagorna de skulder som ingår i de långfristiga skulderna som förfaller till betalning inom fem år eller längre tid specificerad enligt de skilda kapitalposterna. Nedan presenteras innehålls- och/eller bilagemallar för ovan nämnda bilagor. Bilagemallar: 27

34 3.3.1 Bilaga 1: Utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan samt om ändringar av dessa (66 g 4 mom. BF) Mall: Avskrivningarna enligt plan har vid räkenskapsverket beräknats på enhetliga grunder som lineära avskrivningar på det ursprungliga anskaffningspriset enligt den ekonomiska användningstiden för nyttigheter som räknas till nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. Tidsgränserna för avskrivningar enligt plan är: Anläggningstillgångar Materiella tillgångar Byggnader Konstruktioner Byggkonstruktioner Maskiner och anordningar Inventarier Övriga materiella tillgångar xx år xx år xx år xx år xx år xx år OBS! Avskrivningsplanerna och ändringar i dem skall vara skriftliga och fogas till specifikationerna till balansräkningen (66 g 4 mom. BF). Se närmare punkt 4.1 Specifikationer till balansräkningen, när det gäller avskrivningsplaner och ändringar i dem som skall fogas till balansräkningen Bilaga 2: Personalkostnader och naturaförmåner samt semesterlöneskulder (66 h 1 mom. 1 punkten BF) I bilagan preciseras de utgifter som bokförts som finansårets kostnader. Förutom lönekostnader uppges naturaförmånernas sammanlagda penningvärde. Enlig rådande praxis värderas naturaförmånerna till beskattningsvärde. Dessutom uppges beloppen av arvoden och resultatpremier som ingår i löner och arvoden. 28

35 Central bokföring Mall: Personalkostnader och naturaförmåner Löner och arvoden x mk Naturaförmåner x mk Pensionskostnader x mk Övriga lönebikostnader x mk Sammanlagt x mk Semesterlöneskulder x mk x mk I löner och arvoden ingår xx mk i arvoden och xx mk i resultatpremier. Med Löner och arvoden avses t.ex. kontoplanens kontoslag 410 Löner och arvoden, där också resultatpremier ingår. Med Pensionskostnader" avses kontoplanens konton 4111 KAPL-avgifter och 4112 Pensionsavgifter. Med Övriga lönebikostnader avses övriga konton inom kontoslaget 411 Lönebikostnader än kontona 4111 KAPL-avgifter och 4112 Pensionsavgifter. Till lönerna och premierna hör alltså också kontot 4108 Förändringar i semesterlöneskulden och kontot 4118 Förändringar av lönebikostnadsskulder för semesterlöner. 29

36 3.3.3 Bilaga 3: Ändringar i anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt övriga utgifter med lång verkningstid (66 g 4 mom. samt 66 h 1 mom. 2 punkten BF). Den ackumulerade anskaffningsutgiften vid finansårets början uppges specificerad enligt s föreskrift från Fastställande av anskaffningsutgiften (19/03/97). Anskaffningsutgiften kan uppges antingen att den inbegriper samtliga nyttigheter som hänförs till nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna och vilkas ekonomiska användningstid ännu inte är slut vid räkenskapsperiodens början, trots att anskaffningsutgiften för dem redan är till fullo avskriven, eller så att man uppger anskaffningsutgiften endast för de nyttigheter inom nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna, vilkas anskaffningsutgift ännu inte helt har bokförts som kostnad i form av avskrivningar enligt plan. I bilagan skall särskilt nämnas om detta alternativ har valts. Mall: Anläggningstillgångar Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Byggnader Maskiner och anordningar Sammanlagt Anskaffningsutgift x x x x Ökningar x x x x Minskningar x x x x Anskaffningsutgift x x x x Ackumulerade avskrivningar x x x x Räkenskapsperiodens avskrivningar enligt plan x x x Räkenskapsperiodens avskrivningar avvikande från plan x x x Räkenskapsperiodens värdeminskningar x x x x Ackumulerade avskrivningar x x x x Uppskrivningar x x x Bokföringsvärde x x x x 30

37 Central bokföring Termerna har följande innehåll: anskaffningsutgift avser den ackumulerade anskaffningsutgiften ökningar avser anskaffningar under räkenskapsperioden 2001, inklusive egen tillverkning, överföring av innehav och på andra sätt erhållna. minskningar avser anskaffningsutgiften för försäljning, skrotning, överföring av innehav och andra överlåtelser under räkenskapsperioden räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar avser kontoplanens kontoslag 480 Avskrivningar på nationalförmögenhet, 481 Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar och 482 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar. räkenskapsperiodens avskrivningar avvikande från plan avser kontoplanens kontoslag 489 Avskrivningar avvikande från plan. ackumulerade avskrivningar avser de ackumulerade avskrivningarna i värdeminskningarna fram till utgången av räkenskapsperioden värdeminskningar i räkenskaperna avser eventuella nedskrivningar som hänförs till grupp 13 Värdepapper som hör till anläggningstillgångarna och andra långfristiga placeringar under räkenskapsperioden. I affärsbokföringen konteras dessa nedskrivningar till kontot 5198 Kontoavskrivningar på placeringar och lånefordringar. uppskrivningar avser ackumulerade uppskrivningar. Bilagan uppgörs specificerad enligt balansposterna, på nivå med tre siffror. För materiella tillgångar under anläggningstillgångar kan användas specifikationen Mark/byggnadsmarks- och vattenområden (120 Jord- och vattenområden och 121 Byggnadsmark och vattenområden), Byggnader, Konstruktioner och Byggkonstruktioner ( ) Maskiner, anordningar och inventarier ( ), Övriga materiella tillgångar (128) samt Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar (129) Bilaga 4: Uppskrivningar (66 h 1 mom. 2 punkten BF) Enligt 66 h 1 mom. 2 punkten BF skall uppgifterna anmälas separat även i fråga om uppskrivningar inom nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. För uppskrivningarna skall dessutom anges grunderna för dem och värderingsmetoden. 31

38 Uppskrivningarna är ett klart avsteg från principen att tillgångar aktiveras till sin anskaffningsutgift. Statens bokföringsnämnd har gett utlåtande nr 16 om uppskrivningar på börsaktier som hör till räkenskapsverkens anläggningstillgångar. Uppskrivningar skall göras med återhållsamhet. Mall: Uppskrivningar av anläggningstillgångar Värde Uppskrivningar Återförda uppskrivningar Värde Kapital Jord- och vattenområden x x x x x Byggnader x x x x x Värdet samt värdet avser det värde som inkluderar både den icke avskrivna anskaffningsutgiften och uppskrivningen. Kapitalet innebär uppskrivningarnas ackumulerade belopp. Bilagan uppgörs specificerad enligt balansposterna på nivå med tre siffror Bilaga 5: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande lån specificerade (66 h 1 mom. 3 punkten BF) Som lånefordringar räknas följande kontoslag/konton i affärsbokföringen: 132 Statens icke budgeterade fonders fordringar 134 Emitterade skuldebrevslån i finska mark 135 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 136 Övriga långfristiga placeringar i finska mark 137 Emitterade skuldebrevslån i utländsk valuta 138 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 139 Övriga långfristiga placeringar i utländsk valuta 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark 171 Lånefordringar i finska mark 32

39 Central bokföring 172 Lånefordringar i utländsk valuta 175 Statens icke budgeterade fonders kortfristiga lånefordringar 181 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 183 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 188 Övriga kortfristiga placeringar i finska mark 189 Övriga kortfristiga placeringar i utländsk valuta Mall: Beviljade, vid utgången av finansåret löpande lån specificerade, mk Lån specificerade enligt användningssyfte Lånekapital Ändring 2001 Lånekapital Produktutvecklingslån x x x Vattenskyddslån x x x Placeringar x x x Sammanlagt x x x Beviljade, vid årets slut giltiga lån presenteras preciserade enligt användningssyfte. Ett kopia av bilagan bör skickas till enligt föreskriften Uppgifter som skall lämnas till centralbokföringen. Obs! Om inte sköter de beviljade lånen, bör man göra ut för en mera fullständig specifikation än bilagan, en som bl.a. innefattar räntorna. Notera här s föreskrift Uppgifter som skall lämnas till centralbokföringen Bilaga 6: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande statliga borgensförbindelser, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser specificerade (66 h 1 mom. 4 punkten BF) 33

40 Uppgifterna för de av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande statliga borgensförbindelserna, statsgarantierna och andra ansvarsförbindelserna anmäls enligt följande mall: Mall: Statliga borgensförbindelser, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser, specificerade Sektor Se institutionell sektorindelning Garantimottagare Borgensstock Ändring 2001 Borgensstock Bestämmelser med stöd av vilka borgen beviljats Sammanlagt Sektorindelning: S. 11 Företag och bostadssamfund S.111 Företag S Offentliga företag S.1112 Privata företag S.112 Bostadssamfund S.12 Finansierings- och försäkringsinstitut S.13 Offentliga samfund S.14 Hushåll S.141 Arbetsgivarnas och näringsidkarnas hushåll S Övriga hushåll S.15 Sammanslutningar som inte eftersträvar ekonomisk vinning S.2 Utlandet 34

41 Dessutom skall det separat uppges hur många borgensförbindelser gällande belopp i utländsk valuta som ingår i posterna i ovanstående mall samt enligt vilken grund kursen har bestämts när de statliga borgensförbindelserna och statsgarantierna har omräknats till finska mark. Andra ansvarsförbindelser Beträffande andra ansvarsförbindelser som inte ingår i balansräkningen skall utges följande utredningar: 1) Hyrornas nominella värde enligt leasingkontrakten, specificerad enligt grupp för de som skall betalas under den pågående räkenskapsperioden och de följande räkenskapsperioderna, samt deras väsentliga uppsägnings- och inlösningsvillkor. 2) De ansvarsförbindelser räkenskapsverket ingått i förmån av något annat räkenskapsverk. 3) De övriga ansvarsförpliktelser som räkenskapsverkset gett och andra ekonomiska förpliktelser vilka inta har noterats i balansräkningen. Leasingavtal I bilagan skalla presenteras hyrornas nominella värde enligt leasingkontrakten, specificerad enligt grupp för de som skall betalas under den pågående räkenskapsperioden och de följande räkenskapsperioderna, samt deras väsentliga uppsägnings- och inlösningsvillkor. Avtalen skall presenteras grupperade till ex. bilar, kopieringsmaskiner, andra. Ansvarsförbindelser i förmån av något annat räkenskapsverk I bilagan skall utredas de ansvarsförbindelser räkenskapsverket ingått i förmån av något annat räkenskapsverk. Övriga ansvarsförpliktelser och andra ekonomiska förpliktelser De övriga ansvarsförpliktelserna som räkenskapsverket gett sig in på och andra ekonomiska förpliktelser, vilka inta har noterats i balansräkningen, skall presenteras. Dyliga kan vara till exempel ekonomiska ansvarigheter som hör till skadeersättningsrättegång- Anvisning för bokslutet

42 ar. Däremot de betalningar som förorsakas i framtiden på grund av hyreskontrakter på utrymmen eller städningskontrakt presenters inte i bilagan. Mall: Övriga ansvarsförbindelser (mk) Förbindelse Förbindelser Betalas 2001 Betalas senare Sammanlagt Leasingförbindelser Ansvarsförbindelser i förmån av något annat räkenskapsverk Övriga ansvarsförpliktelser och andra ekonomiska förpliktelse Dessutom skall uppges vilken grund kurs har använts när andra ansvarsförbindelser i utländsk valuta har omräknats till finska mark. Obs! En kopia av bilagan skall skickas till enligt s föreskift Insändande av uppgifter till Centralbokföringen. Uppgifterna används för utredningen i Statens bokslutsakt om löpande statliga borgensförbindelser och statens övriga ansvarsförbindelser i slutet av finansåret 2001 och i bilagan om statens borgensförbindelser i Regeringens relation om statsverkets förvaltning och tillstånd år

43 3.3.7 Bilaga 7: Grunden för den kurs, enligt vilken ämbetsverkets eller inrättningens skulder, fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finska mark (66 h 1 mom. 5 punkten BF) Som bilaga anges grunden för den kurs, enligt vilken ämbetsverkets och inrättningens skulder, fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta har omräknats till finska mark. Se punkt 2.1 i denna anvisning Bilaga 8: Aktier och andelar av olika slag i olika bolag, som är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning samt andra värdepapper som kan jämställas med aktier (66 h 1 mom. 6 punkten BF) När det gäller aktier och andelar av olika slag i olika bolag, som är i ämbetsverkets och inrättningens besittning samt andra värdepapper som kan jämställas med aktier uppges värdepapprets benämning, antalet värdepapper, det nominella värdet samt bokföringsvärdet samt de dividender som ackumulerats. För offentligt noterade aktier uppges dessutom marknadsvärdet. Som marknadsvärde betraktas det lägsta avslutspriset i den offentliga handeln den sista värdebestämningsdagen under finansåret eller, om det inte finns någon avslutskurs för värdebestämningsdagen, den senast noterade köpkursen för värdepappret. Förutom ovan nämnda uppgifter uppges ägarandelen av samtliga värdepapper, om denna överstiger 10 procent av alla aktier. Lagen om utövande av statens delägarrätt i vissa aktiebolag som bedriver ekonomisk verksamhet förutsätter att ett beslut, som har till följd att staten överlämnar majoritetsställningen, beslutsställningen eller beslutsminoritetsställningen i ett företag som idkar ekonomisk verksamhet, fodrar riksdagens beslut. Om riksdagen har beviljat enligt lagens 5 tillstånd till försäljning, meddelas försäljningsrättens undre gräns. I den följande exempeltavlan används för detta begreppet Försäljningsandelens nedre gräns. Värdepappren uppges specificerade enligt kontona i affärsbokföringen: Värdepapper som hör till anläggningstillgångarna: 130 Värdepapper bland anläggningstillgångarna 1300 Aktier i fastigheter 1301 Övriga aktier Anvisning för bokslutet

44 1302 Andelar i internationella finansinstitut Övriga andelarvärdepapper som hör till finansieringstillgångarna 180 Finansieringstillgångsvärdepapper 1800 Fastighetsaktier 1801 Övriga aktier 1802 Andelar i internationella finansinstitut Övriga andelar 1809 Övriga värdepapper i finansieringstillgångar Om de aktierna och andelar av olika slag i olika bolag som är i ämbetsverkets och inrättningens besittning samt de andra värdepapper som kan jämställas med aktier ingår i omsättningstillgångarna behöver ovannämnda uppgifter inte anmälas. 3 Till konton 1302 bokförs också andelarna i internationella organisationer. 3 Till konton 1802 bokförs också andelarna i internationella organisationer. 38

45 Anvisning för bokslutet

46 Mall: Aktier och andelar av olika i skilda bolag, som är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning samt andra värdepapper som kan jämställas med aktier Värdepapprets namn och serie Ägarandel, % 4) Försäljningsandelens nedre gräns % 5) St Marknadsvärde, tot., mk 6) Bokföringsvärde, tot., mk 1301 Övriga aktier Bostadsaktiebolag Torkkelsgränd Dividender, tot., mk Oyj Z Abp, serie A 58,4 50, Oyj G Abp Övriga aktier sammanlagt 1303 Övriga andelar Telefonsandelslag Z Övriga andelar sammmanlagt Värdepapper sammanlagt Som värdepapprens benämning bör inte användas förkortning utan den skall presenters fullständigt. Numreringen av aktierna, anskaffningstiderna, bevaringsställnigarna eller specifikationerna enligt betalningspost bör inte inkluderas i bilagan. Obs! En kopia av denna bilaga skall skickas till enligt s anvisning Insändande av uppgifter till. Uppgifterna används i Regeringens relation om statsverkets förvaltning och tillstånd år 2001, där det ingår uppgifter om statens olika innehav. Denna lista ersätter s centraliserade register som förva- 4 Ägarandelen av samtliga värdepapper, om ägarandelen stiger över 10 %. 5 Tillståndet som riksdagen beviljat försäljningen 6 Gäller offentligt noterade aktier Som värdepappers benämning bör inte användas förkortning utan den skall presenteras fullständigt. Numreringen av aktierna, anskaffningstiderna, bevaringsställen eller specifikationerna enligt betalningspost bör inte inkluderas i bilagan. 40

47 ras av Finansieringsenheten. Informationen beträffande värdepapper behövs inte separat anmälas till s Finansieringsenhet Bilaga 9: Nationalförmögenhet i ämbetsverkets och inrättningens besittning som inte har upptagits i balansräkningen (66 h 1 mom. 7 punkten BF) I bilagan upptas sådana poster i nationalförmögenheten som inte värderats samt förändringar i dessa poster under räkenskapsperioden. Se även punkt 4.4 i denna anvisning Bilaga 10: Utredning om komplettering av bokföringen i bokslutet som avses i 42 f 2 mom. (66 h 1 mom. 8 punkten BF) I 42 f BF sägs följande om komplettering av bokföringen: Om de utgifter som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer och de inkomster som erhålls av försäljning av prestationer i affärsbokföringen har registrerats enligt kontantprincipen, skall registreringarna i affärsbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen. Registreringar i affärsbokföringen och budgetbokföringen av andra utgifter och inkomster än de som avses i 1 mom. skall innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgetbokföringen under finansåret. Om budgetutgifterna och budgetinkomsterna inte under finansåret har registrerats i budgetbokföringen enligt budgeten för finansåret, skall registreringarna i budgetbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgeten för finansåret. I bilagan anges vilken bokföringsprincip som har använts för att hänföra inkomster och utgifter till rätta konton i bokföringen. Mall: Principerna för bokföring av andra utgifter än sådana som föranletts av anskaffning av produktionsfaktorer och av inkomster från försäljning av prestationer i budgetbokföringen Anvisning för bokslutet

48 Konto i affärsbokföringen Inkomst-/utgiftsslag Bokföringsprincip i Abf Konton i inkomststaten Inkomster från ABD XYZ-gottgörelser betalningsgrund Konton i utgiftsstaten Vissa understöd prövning underkastade statsbidrag grund för betalningsbeslutet Principerna för bokning av utgifter för anskaffning av produktionsfaktorer och av inkomster från försäljning av prestationer i budgetbokföringen, till den del som de avviker från bokningsprinciperna i affärsbokföringen (prestationsprincipen) Konto i affärsbokföringen Inkomst-/utgiftsslag Bokföringsprincip i Abf Konton i inkomststaten Konton i utgiftsstaten Bilaga 11: Specifikation av anslag som överförts till följande finansår (66 h 2 mom. BF) I bilagan presenteras med en noggrannhet motsvarande den detaljerade indelningen av budgeten en specifikation av räkenskapsverkets alla sådana anslag som överförts till följande finansår, både sammanräknade nivåvis upp till momentnivå och alla överförda anslag sammanlagt. I specifikationen upptas både anslag som varit disponibla under finansåret och nya överförda anslag. I specifikationen anges kontots nummerkod, ingångssaldo, belopp som influtit från årets början samt slutsaldo. Mall: 42

49 Specifikation över anslag som överförts till följande finansår Ingångssaldo Influtit från årets början Slutsaldo Konton för överförda anslag (4.xx. detaljerad indelning) (4.xx. detaljerad indelning) (4.xx. detaljerad indelning) (4.xx detaljerad indelning) (4.xx. detaljerad indelning) Överförda anslag sammanlagt Bilaga 12: Fullmakter som beviljats i budgeten samt deras användning och utgifter för användningen (66 h 2 mom. 2 punkten BF) har meddelat föreskriften 12/03/95 Kontroll av fullmakter som gäller kontinuerlig uppföljning av fullmakter i räkenskapsverken och insändande av uppgifter om fullmakterna till centralbokföringen. Dessa har ändrats genom föreskrifterna 9/03/98 och 12/03/99. I samband med bokslutet skall räkenskapsverket redogöra för uppgifterna med en noggrannhet motsvarande budgetens detaljerade indelning. Specifikationen skall uppta information om samtliga fullmakter, såväl sådana som är disponibla som sådana, som inte är disponibla, men vilkas användning har medfört eller ännu beräknas medföra kostnader. I specifikationen upptas kontona enligt budgetens detaljerade indelning med kontokod och kontots benämning. Under varje konto specificeras fullmakter som inte är disponibla och fullmakter som är disponibla. För var fullmakt anges fullmaktens nummer, benämning och fullmaktens art samt uppgifter om fullmaktens användning och vilka kostnader den medfört. Anvisning för bokslutet

50 Om fullmakten framlagts i budgeten förutom som penningmängd i andra mängder, skall dessa också uppges i bilagan. I bilagan skall uppges också de fullmakter som erhållits med utdelningsbeslut, deras förbruk och de kostnader som föranletts av deras förbruk såtillvida de är uppfattade av räkenskapsverket fast dessa uppgifter in tillkännages till den centraliserade fullmakts efterföljning. 44

51 Mall: Fullmakter, deras användning och av användningen föranledda utgifter år 2001 Fullmakter och deras användning Av fullmakternas användning föranledda utgifter Fullmaktens typ Antal Använt Återstår Under tidigare år Tot Kontots benämning Fullmakter, inte disponibla Fullmaktens nummer och namn VAP Fullmaktens nummer och namn VAP Fullmaktens nummer och namn TIL fullmaktens i andra mängder 2 vaktfartyg 2 beställt Fullmaktens nummer och namn VAP Fullmaktens nummer och namn VAP Totalt Disponibla fullmakter Fullmaktens nummer och namn MRA Fullmaktens nummer och namn TRA Fullmaktens nummer och namn VAP Totalt Kontot sammanlagt Kontots benämning Fullmakter, inte disponibla Fullmaktens nummer och namn TIL Fullmaktens nummer och namn VAP Totalt Disponibla fullmakter Fullmaktens nummer och namn VAP Fullmaktens nummer och namn TRA Fullmaktens nummer och namn TIL Totalt Kontot sammanlagt *) Om fullmakten i budgeten har utryckts förutom som penningssumma i andra enheter, bör denna mängd också uppges. Anvisning för bokslutet

52 Bilaga 13: Bokslutets avstämningskalkyl (66 h 3 mom. BF) I samband med bokslutet uppgör räkenskapsverket en avstämningskalkyl för bokslutet. Kalkylen är av informativ karaktär och syftet är att ge den som läser bokslutet en bild av vilka bokningar som har föranlett skillnaden mellan resten i intäkts- och kostnadskalkylen och över-/underskottet i budgetens utfallskalkyl. Den bokslutets avstämningskalkyl som görs upp i samband med bokslutet avviker därmed till innehållet från den i 42 e BF nämnda månatliga avstämningskalkyl som skall uppgöras för att säkerställa att budgetbokföringen är fullständig och tillförlitlig. I bilaga 13 till bokslutet ges en kort avstämningskalkyl för bokslutet på summanivå. Dessutom specificeras uppgifterna per kontokombination. Med kontokombination avses här en bokningssammanställning av kontot i affärsbokföringens kontoklass och kontot i budgetbokföringens kontoklass. Specifikationen per kontokombination är en flera sidor lång bokföringsrapport som fogas till bokslutsspecifikationerna (se punkt 4 Bokslutsspecifikationer och andra förteckningar i samband med bokslutet). Anvisningar för hur bokslutets avstämningskalkyl görs upp finns i Handboken om statens bokföring 2.1, i punkt 6.1 Bokslutets avstämningskalkyl. Endast räkenskapsverken skall uppgöra en avstämningskalkyl för bokslutet Bilaga 14: Förändringar i eget kapital, mk (66 h 2 mom. 9 punkten BF, s föreskrift 23/03/01) I denna bilaga specificeras per post i balansräkningen hur posterna för det egna kapitalet har ökat respektive minskat samt vilka överföringar mellan dessa poster som har gjorts under räkenskapsperioden enligt följande mall. 46

53 Mall: EGET KAPITAL Statens kapital Förändring i tidigare räkenskapsperioders kapital 1.1 Kontoöppningsöverföring (Räkenskapsperiodens kostnadsrest) Kontoöppningsöverföring (Kapitalöverföringar) Förändring i tidigare räkenskapsperioders kapital Kapitalöverföringar 1.1 Kontoöppningsöverföring Överföringar från statens allmänna transaktionskonto för utgifter Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster Överföringar från remisskonto Överföringar av besittning mellan räkenskapsverk Utgiftsöverföringar på grund av gemensamma anskaffningar Kapitalöverföringar Räkenskapsperiodens kostnadsrest 1.1 Kontoöppningsöverföring Överföring av räkenskapsperiodens kostnadsrest till balansräkningen Räkenskapsperiodens kostnadsrest Statens kapital totalt Dessutom upptas i bilagan de bokningar av inkomster och utgifter 2001 som hänför sig till tillgångar eller skulder som redan före har varit i räkenskapsverkets besitt- Anvisning för bokslutet

54 ning eller på dess ansvar. Genom dessa bokningar har fel i den ingående balansen korrigerats. Exempel: Under räkenskapsperioden 2001 har konstaterats att i den ingående balansen saknades 10 telefonandelar som redan fanns i räkenskapsverkets besittning. Dessa har i bokföringen 2001 upptagits per 1303 Övriga andelar an 6099 Övriga extraordinära intäkter mk. OBS! En kopia av bilagan skall enligt s föreskrift 15/03/99 Insändande av uppgifter till centralbokföringen skickas till Bilaga 15: Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen (66 h 2 mom. 9 punkten BF, s föreskrift 23/03/01) I bilagan uppges hur kontot 2621 Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäktsoch kostnadskalkylen har använts under räkenskapsåret. Beträffande användningen av konto 2621 anges belopp som överförts från föregående år, under året influtet belopp, under året använt belopp, till andra konton än konton än 3990 Intäkter utom budgeten intäcktsförd eller överförd belopp spesificert skilt för varje konton samt belopp som överförts till följande år. Användningen av konto 2621 anges specificerad enligt användningsändamål. 48

55 Mall: Finasieringskälla 7 Saldo Influtit Använt Saldo Utomstående finasiering specificerad enligt användningsändamål 8 Använt till kostnader) Inkomstförd (mk och konton) Överförd (mk och konton) EU EU Båda är intäkstförda på kontona: ABF: xx.xx.21 BBF Forskning (Eus forsknings V ramprogram) - Sammanlagt Bilaga 16: I balansräkningen ingående fonderade medel (66 h 2 mom. 9 punkten BF, s föreskrift 23/03/01) I bilagan upptas fonder under kontot 2128 Övriga fonder (T). För fonderna under konto 2128 uppges namn, balansomslutning samt användningssyfte. Ytterligare uppges beträffande de fonderade medel som ingår i balansen vart dessa fonderade medel har bokförts i balansräkningen. Fondens namn Fondens slutsumma Användnings- 7 Finansieringskällan är densamma som sektorklassificeringen enligt föreskriften Bokföringens konton. Finansieringskällorna indelas således på följande sätt: kommuner, samkommuner, socialskyddsfonder, näringslivet, finans- och försäkringsinstitut, icke vinstsyftande samfund, hushåll, EU, utlandet, statliga fonder utanför budget och övriga. 8 T.ex. forskning Anvisning för bokslutet

56 Sammanlagt x x x x x syfte De till balansräkningen ingående fonderade medlen hör till balansräkningens aktiva Övriga kassamedel och banktillgodohavanden och dess passiva Övriga statens fonder Bilaga 17: Av räkenskapsverket administrerade fonderade medel, stiftelser och föreningar som inte ingår i balansräkningen (66 h 2 mom. 9 punkten BF, s föreskrift 23/03/01) I bilagan upptas för sådana fonderade medel, stiftelser och föreningar som räkenskapsverket administrerar och som inte ingår i räkenskapsverkets balansräkning deras namn och balansomslutning. Dessutom skall om möjligt anges användningsändamålet för de fonderade medlen, stiftelsen eller föreningen. Dessutom upptas i bilagan motsvarande uppgifter för av räkenskapsverket administrerade statliga fonder utanför budgeten Bilaga 18: Överskridningar av förslagsanslag och motiveringar till dessa (66 h 2 mom. 9 punkten BF, s föreskrift 23/03/01) I bilagan "Överskridningar av förslagsanslag och motiveringar till dessa" meddelar man överskridning av förslagsanslag enligt den detaljerade indelningen av budgeten konto och kontonamn, budgeterade medel totalt i budgeten och tilläggsbudgeter, penningbelopp för tillstånd att överskrida budgeten vid tidpunkten för bokslutet och dess procentuella andel av de totala budgeterade medel som beviljats i budgeten och tilläggsbudgeter, 50

57 penningbelopp för överskridning av anslagen och dess procentuella andel av de totala budgeterade anslagen samt motiveringarna till överskridningen. Det räkenskapsverk till vilket det budgeterade anslaget beviljats i den detaljerade indelningen av budgeten eller som ansvarar för användningen av de budgeterade medlen gör upp bilagan. Obs! En kopia av bilagan skall enligt s föreskrift Insändande av uppgifter till centralbokföringen skickas till. Bilagans information används i då man sammansätter bilagan beträffande överskridningar av förslagsanslag till Regeringens relation angående statsverkets förvaltning och tillståndbok. Konto (den detaljerade indelningen av budgeten) Kontots namn Anslag, mk 1) Överskridning av anslaget, mk Överskridning av anslaget, % Gällande överskridingstillstånd, mk 2) Gällande överskridningstillstånd, % av anslaget Motiveringen Ersättning för hjortdjurs skadegörelse , ,0 Ökning av de skador som hjortdjur förorsakat och uppskjutningen av betalningarna från år 2000 till år ) De sammanslaga anslagen som beviljats i budgeten + tilläggsbudgeter 2) Överskridningstillståndet vid bokslutet (=den mängd som inte täckts med tilläggsbudgeter) Anvisning för bokslutet

58 4 Specifikationer till balansräkningen Enligt 64 BF skall bokslutskalkylerna bekräftas med hjälp av specifikationer till balansräkningen. I 66 e BF föreskrivs följande om innehållet i specifikationerna: I specifikationen till balansräkningen skall detaljerat gruppvis upptecknas nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna eller de ökningar och minskningar i fråga om dem som inträffat under finansåret, omsättningstillgångarna och finansieringstillgångarna vid finansårets utgång samt andra utgifter med lång verkningstid och andra långfristiga placeringar som upptagits i balansräkningen (aktiverats), liksom också främmande kapital. Specifikationerna till balansräkningen kan med tillstånd av uppgöras såsom mikroutskrift på film eller på annat sätt som möjliggör läsning med förstoringshjälpmedel och vid behov skriftlig återgivning i vanlig läsbar form. Specifikationerna till balansräkningen skall dateras och undertecknas av dem som uppgjort desamma. Beakta följande i fråga om specifikationerna till balansräkningen: kontovisa balansspecifikationer skall göras för alla konton som avses i 66 e BF, specifikationerna skall överensstämma med balansräkningen och uppgifterna i delbokföringssystemen och sammandragen i balansspecifikationerna skall överensstämma med de ursprungliga inventariets förteckningarna (t.ex. omsättningstillgångar), balansspecifikationerna skall vara tillräckligt detaljerade och informativa förteckningar över balansposterna, specifikationerna görs upp i samma ordningsföljd och med samma rubriker som i balansräkningen, balansspecifikationerna är räkenskapsverkets interna specifikationer i samband med bokslutsdagen, och inte en del av bokslutsakten, den som uppgjort specifikationen skall datera och underteckna den. För anläggningstillgångarnas del kan specifikationen begränsas att omfatta enbart förändringar, men då måste den ursprungliga förteckningen alltid finnas kvar, och ändring- 52

59 arna under räkenskapsperioden uppges i förhållande till den. Om tydligheten det kräver skall förteckningen göras fullständig. Specifikationerna till balansräkningen kan göras upp enligt följande mall: 1250 Bilar och andra landtransportmedel Mercedes Benz 530 SEL ,00 Saab 9000 CD ,00 VW Transporter ,00 Toyota Hiace ,00 Sammanlagt , Försäljningsfordringar Heikki Salonen 437,50 Veikko Mäkinen 188,40 Tmi Innovators 2 777,30 Kemira Oyj ,00 Sammanlagt ,20 Försäljningsfordringarna inkluderar moms Ort och datum Specifikationen till balansräkningen uppgjord av Underskrift Avskrivningsplaner och ändringar i dem Enligt 66 g 4 mom. BF skall avskrivningsplanerna och ändringar i dem göras upp skriftligen samt fogas till specifikationerna till balansräkningen. Avskrivningsplan: Grupp av egendom Avskrivningsmetod Årlig avskrivning, % Avskrivningstid Restvärde % Ort och datum Avskrivningsplanen uppgjord av Underskrift Anvisning för bokslutet

60 4.1 Övriga bokslutsspecifikationer Specifikationer av budgetbokföringskonton som börjar med siffran 6 I s föreskrift 10/03/98 Bokföringens konton (s. 3) bestäms att det skall uppgöras specifikationer även över sådana konton i budgetbokföringen, som upptar händelser som väntar på att registreras på ett budgetkonto eller ett konto för överförda anslag (kontona ). Också över kontot för finansiering utom budgeten (670) skall avges en specifikation, med en detaljerad utredning om oanvända belopp per finansieringskälla. Specifikationerna till de konton i budgetbokföringen som börjar med siffran 6 kan uppgöras enligt följande mall: Specifikation av transaktioner som väntar på bokning på budgetkonto eller konto för överförda anslag 620 Budgetutgifter som väntar på att registreras på budgetkonto: Reseförskott Heikki Heikäläinen 1 250,00 Reseförskott Ville Virtanen 2 500,00 Reseförskott Matti Meikäläinen 3 200,00 Sammanlagt 6 950,00 Specifikation av transaktioner som väntar på bokning på budgetkonto eller konto för överförda anslag 670 Finansiering utom budgeten och därmed finansierade utgifter: Firma A ,00 Firma B ,21 Matti Meikäläinen ,00 Hannu Heikäläinen ,00 Stiftelse A ,00 Sammanlagt ,21 Ort och datum Specifikationen till balansräkningen uppgjord av Underskrift 54

61 Specifikation av bokslutets avstämningskalkyl Specifikationen av bokslutets avstämningskalkyl innehåller per konto kombination, dvs. per bokningssammanställning av kontot i affärsbokföringens kontoklass och kontot i budgetbokföringens kontoklass, en kalkyl som i allmänhet är många sidor lång. Se punkt Bokslutets avstämningskalkyl i Bilagor till bokslutsakten. 4.2 Förteckningar som skall uppgöras i samband med bokslutet Räkenskapsverket skall enligt s anvisning av uppgöra förteckningar över: 1. tillstånden att överskrida förslagsanslag 2. tillstånden att använda sådana icke fördelade anslag vilkas användning fastställs av statsrådet, statsrådets kansli eller ministerierna 3. förordnanden enligt 19 BL att utgiftsrester skall hållas kvar i räkenskaperna. Förteckningarna över tillstånd att överskrida förslagsanslag och tillstånd att använda icke fördelade anslag uppgörs i första hand i samma ordning som budgetens kontofördelning och i andra hand enligt datum för tillståndet. I förteckningen antecknas anslagets kontokod, tillståndets datum, diarienummer, vem som beviljat tillståndet och beloppet. I förteckningen över utgiftsrester som skall hållas kvar i räkenskaperna antecknas ministeriets förordnanden i datumordning. I förteckningen anges förordnandets datum, diarienummer och avsändare samt summan av de i förordnandet beviljade överföringarna och slutligen deras totalsumma. Räkenskapsverkets beslut att avföra fordringar ur räkenskaperna enligt de allmänna tillämpningsföreskrifterna för statsbudgeten (TM 9509/ ) upptas så att sambandet med affärsbokföringens och budgetbokföringens konton kan konstateras. Förteckningarna förses med datum och undertecknas av den som uppgjort dem och förvaras i räkenskapsverket på samma sätt som specifikationerna till balansräkningen och övriga bokslutsspecifikationer (10 år). 4.3 Detaljspecifikation av icke värderad nationalförmögenhet Över icke värderad nationalförmögenhet som upptagits i en bilaga till bokslutet (bilaga 9) skall finnas en närmare utredning. Denna förteckning hör till bokslutsmaterialet. Om Anvisning för bokslutet

62 inga eller bara små förändringar har skett i nationalförmögenheten, och en detaljerad förteckning har fogats till exempelvis den bestående förvarade förmögenhets- och kapitalrapporten över läget , kan man alternativt i bilagan till själva bokslutsakten hänvisa till denna och uppge förändringarna i den. 5 Annat material som skall uppgöras i samband med bokslutet och förvaras en viss tid utan att sändas ut från räkenskapsverket Under räkenskapsperioden och bokslutsprocessen uppgörs också andra dokument som bekräftar bokslutet än de som nämns i denna anvisning. De hör inte till själva bokslutsakten och sänds således inte ut från räkenskapsverket. I s föreskrift 9/03/99 Förvaringstider för bokföringsmaterial nämns bland det material som skall förvaras delbokföringar (audit trail) och det interna planeringsoch kalkyleringssystemet (t.ex. kostnadskalkylens samband med bokföringen, verksamhetsberättelsens arbetsdokument ). Enligt s föreskrift 9/03/99 Uppgörande av kostnadsmotsvarighetskalkyl skall beräkningsgrunderna i kostnadsmotsvarighetskalkylerna och eventuella ändringar i dem dokumenteras eller annars finnas tillgängliga och grunderna för fördelning av gemensamma kostnader för avgiftsbelagd verksamhet skall bygga på dokumenterade utredningar. har beviljat tillstånd till vissa räkenskapsverk till pappersfri bokföring. I varje tillstånd har givits bestämmelser angående arkiveringen av bokslutsmaterialet. I samband med aktiveringarna i bokslutet exempelvis när utgifter aktiveras till anläggningstillgångar med hjälp av kontot för tillverkning för eget bruk och egen tillverkning aktiveras antingen till färdiga eller halvfärdiga omsättningstillgångar är det skäl att minnas att enligt 66 b 3 mom. BF måste utgifterna för anskaffning och tillverkning av nyttigheter som räknats till en aktiverad anskaffningsutgift kunna utredas med hjälp av kostnadskalkylering och kalkyler. Särskilt vid de räkenskapsverk som har stora omsättningstillgångar ges skriftliga anvisningar om exempelvis principerna vid inventering av halvfärdig tillverkning eller lager, om konstaterande av inkurans osv., vilket är att rekommendera för att bokslutets tillförlitlighet skall vara dokumenterad. De skriftliga anvisningarna är bevis på att balansspecifikationerna är riktiga och på att man eftersträvar sanningsenliga balansposter. Sådana anvisningar bör förvaras på samma sätt som bokföringsmaterialet. 56

63 Bilaga 1 RÄKENSKAPSVERKETS INTÄKTS - OCH KOSTNADSKALKYL (Räkenskapsperiod) (Föregående räkenskapsperiod) INTÄKTER AV VERKSAMHET _._. -_._.._. -_._. Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 0,00 0,00 Hyror och serviceintäkter 0,00 0,00 Övriga intäkter av verksamheten 0,00 0,00 0,00 0,00 KOSTNADER AV VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 0,00 0,00 Ökning ( -) eller minskning (+) av lager -/+ 0,00-0,00 -/+ 0,00-0,00 Personalkostnader 0,00 0,00 Hyror 0,00 0,00 Inköp av tjänster 0,00 0,00 Övriga kostnader 0,00 0,00 Ökning ( -) eller minskning (+) av produktlager -/+ 0,00 -/+ 0,00 Tillverkning för eget bruk ( -) -0,00-0,00 Avskrivningar 0,00 0,00 interna kostnader 0,00-0,00 0,00-0,00 ÅTERSTOD I 0,00 0,00 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter 0,00 0,00 Finansiella kostnader -0,00 +/ -0,00-0,00 +/ -0,00 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0,00 0,00 Extraordinära kostnader -0,00 +/ -0,00-0,00 +/ -0,00 ÅTERSTOD II 0,00 0,00 Överföringsekonomins intäkter och kostnader Intäkter (sektorindelning) 0,00 0,00 (sektorindelning) 0,00 0,00 0,00 0,00 Kostnader (sektorindelning) 0,00 0,00 (sektorindelning) 0,00-0,00 0,00-0,00 ÅTERSTOD III 0,00 0,00 Intäkter och kostnader av skatter och obligatoriska avgifter Skatter och avgifter av skattenatur 0,00 0,00 Övriga obligatoriska avgifter 0,00 0,00 Uppburna mervärdesskatter 0,00 0,00 Betalda mervärdesskatter -0,00 +/ -0,00-0,00 +/ -0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS INTÄKT -/KOSTNADS ÅTERSTOD 0,00 0,00 Anvisning för bokslutet

64 Bilaga 2 RÄKENSKAPSVERKETS BALANSRÄKNING (Räkenskaps - (Föregående periodens räkenskaps - avslutningsdag) periodens avslutningsdag) _._.._. AKTIVA NATIONALFÖRMÖGENHET Jord- och vattenområden 0,00 0,00 Byggnadsmark- och vattenområden 0,00 0,00 Byggnader 0,00 0,00 Övrig nationalförmögenhet 0,00 0,00 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 0,00 0,00 0,00 0,00 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Etablerings- och organisationsutgifter 0,00 0,00 Forsknings- och utvecklingsutgifter 0,00 0,00 Immateriella rättigheter 0,00 0,00 Affärsvärde 0,00 0,00 Övriga utgifter med lång verkningstid 0,00 0,00 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Materiella tillgångar Jord- och vattenområden 0,00 0,00 Byggnadsmark- och vattenområden 0,00 0,00 Byggnader 0,00 0,00 Konstruktioner 0,00 0,00 Anläggningar 0,00 0,00 Maskiner och anordningar 0,00 0,00 Inventarier 0,00 0,00 Övriga materiella tillgångar 0,00 0,00 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 0,00 0,00 Grundkapital 0,00 0,00 Lånefodringar för statliga fonder utanför budgeten 0,00 0,00 Givna skuldebrevslån i finska mark 0,00 0,00 Inköp av masskuldebrevslån i finska mark 0,00 0,00 Övriga långfristiga inhemska placeringar 0,00 0,00 Givna skuldebrevslån i utländsk valuta 0,00 0,00 Inköp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 0,00 0,00 Övriga långfristiga placeringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 VÄRDERINGSPOSTER Värderingsposter 0,00 0,00 58

65 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 0,00 0,00 Halvfärdig produktion 0,00 0,00 Färdiga produkter/varor 0,00 0,00 Förskottsbetalningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 0,00 0,00 Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 0,00 0,00 Lånefordringar i finska mark 0,00 0,00 Lånefordringar i utländsk valuta 0,00 0,00 Resultatregleringar 0,00 0,00 Övriga kortfristiga fordringar 0,00 0,00 Förskottsbetalningar 0,00 0,00 0,00 0,00 Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna och övriga kortfristiga placeringar Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna 0,00 0,00 Inköp av masskuldebrevslån i finska mark 0,00 0,00 Övriga placeringar i finska mark 0,00 0,00 Inköp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 0,00 0,00 Övriga placeringar i utländsk valuta 0,00 0,00 Övriga kortfristiga placeringar i finska mark 0,00 0,00 Övriga kortfristiga placeringar i utländsk valuta 0,00 0,00 0,00 0,00 Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel Kassakonton 0,00 0,00 Postgiroinbetalningskonton 0,00 0,00 Postgiroutbetalningskonton 0,00 0,00 Övriga bankkonton 0,00 0,00 Statens allmänna postgirokonton 0,00 0,00 Övrig kassa och, övriga banktillgodohavanden 0,00 0,00 Konton för den interna penningrörelsen 0,00 0,00 0,00 0,00 AKTIVA SAMMANLAGT 0,00 0,00 Anvisning för bokslutet

66 PASSIVA EGET KAPITAL Statens kapital Statens kapital ,00 0,00 Förändringar i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder 0,00 0,00 Kapitalöverföringar 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens intäkts -/kostnadsåterstod 0,00 0,00 0,00 0,00 Fondkapital Statliga fonder utanför budgeten 0,00 0,00 Statliga fonder inom budgeten 0,00 0,00 Övriga statliga fonder och donerade medel 0,00 0,00 0,00 0,00 RESERVERINGAR Reserveringar 0,00 0,00 VÄRDERINGSPOSTER Uppskrivningar 0,00 0,00 Övriga värderingsposter 0,00 0,00 0,00 0,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Upptagna lån i finska mark 0,00 0,00 Upptagna lån i utländsk valuta 0,00 0,00 Lån ur pensionsfonden 0,00 0,00 Långfristiga resultatregleringar 0,00 0,00 Övriga långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristigt Samlingskonton för statliga fonder utanför budgeten 0,00 0,00 Amorteringar som betalas under följande räkenskapsperiod 0,00 0,00 Kortfristiga lån i finska mark 0,00 0,00 Kortfristiga lån i utländsk valuta 0,00 0,00 Främmande medel lämnade i statens vård 0,00 0,00 Erhållna förskott 0,00 0,00 Leverantörsskulder 0,00 0,00 Avräkningar mellan räkenskapsverken 0,00 0,00 Poster som skall redovisas vidare 0,00 0,00 Resultatregleringar 0,00 0,00 Övriga kortfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 PASSIVA SAMMANLAGT 0,00 0,00 60

67 Bilaga 3 RÄKENSKAPSVERKETS BUDGETS UTFALLSKALKYL _._. Budget Bokslut Bokslut miinus budget Större / Mindre ( -) BUDGETINKOMSTKONTON (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 BUDGETINKOMSTKONTONA SAMMANLAGT 0,00 0,00 0,00 BUDGETUTGIFTSTKONTON (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 (enl. den detaljerade indelningen) 0,00 0,00 0,00 BUDGETUTGIFTSTKONTONA SAMMANLAGT 0,00 0,00 0,00 RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER -/ UNDERSKOTT 0,00 Anvisning för bokslutet

68 62