VISION TYRISLÖT. Ett inspirationsmaterial. Utredningsmaterial framtaget av. AG Arkitekter AB /
|
|
- Kerstin Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 VISION TYRISLÖT Ett inspirationsmaterial Utredningsmaterial framtaget av
2 2 3 Uppdrag Denna studie utförs på uppdrag av Söderköpings kommun av ark SAR/MSA Anders Gunnedal AG arkitekter AB. Uppdraget är att ta fram en vision för kustsamhället Tyrislöt i S:t Anna som diskussionsunderlag i ett programarbete inför en kommande ny detaljplan. Denna studie redovisar inte färdiga lösningar utan vill beskriva olika möjligheter och ge inspiration till att hitta ett gemensamt mål. Bilder och foton: AG arkitekter där ej annat anges. Vision Tyrislöt Visionen är att Tyrislöt utvecklas som resurs -tillgänglig för hela kommunen - till ett levande, modernt kustsamhälle -som målpunkt och nod till och från skärgården mellan Arkösund och Fyrudden. Uppbyggt kring ett stabilt fastboende, en stark besöksnäring och ett starkt näringsliv, i en miljö som är attraktiv året om. Vad är en vision Visionen vill visa en bild av en möjlig framtid. Visionen vill väcka tankar till underlag för en diskussion kring en tänkbar utveckling och en framtida detaljplaneprocess. Visionen är här koncentrerad till Tyrislöt, men skall även ses som en del i ett större sammanhang, med en önskad utveckling av hela S:t Anna, kusten och kommunen som helhet. Tyrislöt har i kommunens översiktarbete tillsammans med Arkösund och Fyrudden pekats ut som nod och målpunkt, till och från skärgården. Som nod och målpunkt har Tyrislöt möjlighet att utvecklas till att kunna attrahera ett stort antal besök både nationellt och internationellt. Visionen utgår ifrån att en utveckling mot fler bofasta, en utökad näringsverksamhet och besöksnäring, är en gemensam önskan. Visionen illustrerar tankar kring hur ett utbyggt boende, en ökad turism och besöksnäring skulle kunna hanteras i byn och gestaltas som en del i en tänkbar huvudnäring för kust och skärgård. Kommunen äger idag stora delar av Tyrislöts samlade areal och har därmed möjlighet att styra en tänkbar utveckling i en önskad riktning. Även andra aktörer krävs för att man ska lyckas. Kan en övergripande, gemensam handlingsplan utvecklas tillsammans med den bofasta befolkningen, lokala aktörer, enskilda fastighetsägare och möjliga näringsidkare, är det en styrka och ett läge där alla ska kunna vinna. Val av förutsättningar Vad kan fastboende, besökare och turister, som väljer kust och skärgård som målpunkt förvänta sig? Hur kan efterfrågan mötas och komma boende och näringsliv bäst till gagn? Beroende på val av inriktning, öppnar sig olika spektra av idéer och möjliga lösningar. Vad som gör Tyrislöt och skärgården attraktiv och lättillgänglig att besöka, kan vara en öppen fråga. I denna vision har dock en övergripande analys illustrerats, utifrån en gestaltningsidé med Tyrislöt som en framtida, utvecklad och attraktiv turistort. Strukturen bygger i första hand på funktion. Formspråket bygger på en scenografiskt vald bild av skärgårdsmiljö med b.la Harstena som inspiration, men med modernt innehåll och möjligt uttryck i närmiljön. Tillgänglighet till strand, vatten, bryggor och båthus är nyckelord, liksom service, upplevelse och möjlighet till inkomst och försörjning. Vy från vattnet
3 4 5 Nya tider Tiderna förändras kontinuerligt och därmed förutsättningarna för den bofasta befolkningen. Fiske, jakt och jordbruk, som i generationer var huvudnäring, har idag helt nya förutsättningar. Fisket har nästan helt försvunnit. Kust och skärgårdsjordbrukens mosaik av mindre åkrar är inte anpassade för dagens regelverk och produktionskrav. Ungdomar blir rörligare och söker sig mot städer och större orter. Möjlighet till traditionell försörjning minskar. Bilden av skärgårdslivet, tillgång till hav och natur, fiske och jakt har till stor del ersatts av fritidsboende. Förutsättningarna till möjlig försörjning för fastboende allt mer inriktats mot service och besöksnäring i en allt mer närvarande och krävande omvärld. Omtumlande processer i historien har alltid inneburit nya förutsättningar och möjligheter. Så var säkert fallet vid laga skiftet, vid industrialismens intåg med nya båtar, maskiner och tekniker, vid sekelskiftets nya sommargäster, vid krigsår och senare tids fritdsboende och friluftsliv. Att leva i en kultur och samtidigt se den förändras kräver lyhördhet och kreativitet men även styrka, insikt, förståelse och kunskap. Nya tider kräver nya initiativ, och en öppenhet för nya roller och aktörer. En konkret diskussion om framtidens möjligheter mellan fastboende, deltidsboende, kommun och övriga aktörer är grundläggande. Visionen är ett sätt att inspirera och att visualisera möjliga framtidsscenarier till underlag för en diskussion. En metod att nå enighet kan vara att tänka i ytterligheter. Vill vi att levande kust- och skärgårdssamhällen skall finnas kvar även om inte bygden bär sig själv? Vad händer om ingenting görs? Vad skulle vi kunna skapa? Hur långt är vi överens? Vad händer om antalet bofasta fortsätter att minska? Kan bygden fungera om inte skola och butiker har tillräckligt underlag? Vad händer med landskapet om jordbruk läggs ner, fisket försvinner? Räcker sommarboendet för att hålla service igång och bygden levande? Hur kan bygden behålla service och boende och bli ett aktivt värdefullt alternativ till tätorts- och stadsboende? Frågorna är generella för landsbygden och gäller inte bara skärgårdar och kustsamhällen. Det finns inte en självklar lösning. Varje ort som vill överleva måste utveckla sin egen identitet och sitt sammanhang. Tyrislöt har här goda förutsättningar, då orten är både utvald och etablerad som välkänd hamn, nod och besöksort. Men för att utvecklas och behålla sin särart måste ett helhetsgrepp tas, ny näring tillskapas och förutsättningarna för permanentboende och flera försörjningsmöjligheter säkras i hela S:t Anna. Blomängens strand
4 6 7 Tyrislöt idag Tyrislöt är ett kustsamhälle med ett strategiskt läge och fastlandsförbindelse långt ut i S:t Anna skärgård. Sommartid är Tyrislöt ett attraktivt besöksmål med bad och camping, samt båt- och sommargäster. Byn lever upp och öppnar museum, pub, sommarhandel, uthyrning av kanoter och campingstugor. Skärgårdslinjen trafikerar sommartid med passagerartrafik som förbinder Arkösund - Tyrislöt - Fyrudden med möjlighet att ö-luffa. Vintertid är byn mer slumrande. Sommaraktiviteterna stänger, kollektivtrafiken med buss dras in. Sjötrafiken anpassas för öbornas pendling och barnens skola. Tillgång till bil krävs för att nå närmaste dagligvarubutik i Bottna. Jordbruk och byggverksamhet är dock i gång året runt. Antalet bofasta minskar och medelåldern är idag hög, med mycket få ungdomar. Hamnen är central. Året runt hanteras gods och transporter till och från utanförliggande öar. Vissa transporter är tyngre och bland annat timmerbilar med släp belastar hårt väg 210 som bitvis är både smal och krokig. För att veta mer i detalj hur utvecklingen ser ut, behövs mer detaljerade studier kring demografi, handel och näringslivets utveckling än vad som ryms i denna studie. Utan att gå in på mer konkret sifferunderlag redovisas här en hypotes och ett möjligt scenario till underlag för fortsatt diskussion. Bearbetat kartunderlag från Lantmäteriet Vy mot hamnen från Bastudden
5 8 9 Hypotes Fiske och jordbruk i sin nuvarande form går tillbaka i kust och skärgårdsområden och är inte längre självklart som framtida näring. Fastboendet blir mer beroende av nya näringar vilket samtidigt öppnar för nya former av yrkesverksamheter och livsstilar. Turismen och deltidsboendet ökar och får en allt större betydelse som möjligt näringsunderlag. Pendlingen ökar, fastboende minskar. Intresset för kust och skärgården hos en större befolkningsgrupp har allt mer sin grund i naturupplevelser och avkoppling och bekvämare boende. En del av intresset är kopplat till kulturlandskapet med en levande skärgård och skärgårdsnäring som attraktion, inte bara som natur. Hur kommer det framtida kust och skärgårdslandskapet se ut kanske utan jordbruk och fiske? Vad händer med det öppna kulturlandskapet? Idag finns gott skydd för stränder, och biotoper men inte för det öppna kulturlandskapet. En aktiv jordbruksmark som tas ur bruk planteras vanligtvis med skog. Strandskyddet är inriktat på att i första hand bevara naturen. Befintlig bebyggelse är där den är, men får inte självklart återskapas om den förfaller, och den byggda miljön riskerar att tona ut. Hur vill vi se och möta framtida kust- och skärgårdsmiljöer? Vad är karaktäristiskt? Vad skapar attraktionen? Kustsamhället i sig är en funktion och ett varumärke och hänsynsfulla nya byggnader och verksamheter kan berika helheten om de uppförs medvetet. Mot hamnen
6 10 11 Vad vill vi att Tyrislöt ska utvecklas till? Bastudden Demografi En tillräcklig stomme av bofasta krävs för att hålla butik och service lönsam och igång året om. En mindre livsmedelsbutik kräver ett tillräckligt upptagningsområde kring ett antal ( ) boende för att fungera. En skola kräver ett antal (40-80) elever och en viss demografi för att kunna få finnas kvar. Skall det även finnas möjlighet till äldreboende krävs ytterligare ett mått. Vad som är dimensionerande avgör smärtgränsen för upptagningsområdets storlek. Ökad inflyttning Fler permanentboende behövs i alla åldrar. Fler helårsboende behövs för att ge underlag till skola och butik, kollektivtrafik och service. Framför allt barnfamiljer och yngre åldrar måste kunna se en attraktiv möjlighet att välja åretruntboende i Tyrislöt och i hela S:t Anna. (Målsättning nya familjer) S:t Anna skola Skolan i S:t Anna utgör kanske en av de viktigaste förutsättningarna för att få in nya barnfamiljer. En mindre skola har många kvaliteter men kan behöva stöd om elevunderlaget sviktar. En målsättning kan vara att göra skolan unik och attraktiv så att den med pedagogik, klasstorlekar eller inriktning även kan vara attraktiv för elever utanför S:t Anna. Arbetsliv, kommunikation Kollektivtrafik och säker pendling med snabba förbindelser förutsätter att både vägen och hamnen är rustade för en ökad belastning. Framtidens skärgårds- och kustfamiljer kommer i flertal inte att vara fiskare och jordbrukare. Deltidssysslor och mångsyssleri har kanske alltid varit vardag, men i framtiden kommer sannolikt minst en i familjen att dagligen pendla till staden. Kontorsarbete på distans via bredband är en annan möjlighet. Attraktivitet och arbete Så länge skärgården är attraktiv för storstadsbon kommer det alltid att finnas arbetstillfällen kopplat till besöksnäring, fritids- och semesterboendet. Transporter kommer att behövas med buss, bil och båt. Olika servicefunktioner som byggen, fastighetsskötsel, trädgårdsarbete, varvsarbete, boende, utflykter och olika arrangemang kommer att efterfrågas. Utrymme kommer att finnas - och måste ges - för nya initiativ och samarbeten, med mål att skapa en stabil och utökad arbetsmarknad året runt. Turism under längre säsong Fler besökande med olika intressen behövs under en längre säsong för att ge underlag för ett utökat arbetsliv. Målgruppen behöver breddas från sommarens campingoch båtgäster till att omfatta även helårsverksamhet som olika former av konferens- och kursverksamhet och boende med hotellstandard och tillgängliga attraktiva upplevelser året runt. S:t Anna skola Vy från transporthamnen
7 12 13 Miljö natur och teknik Kustnaturen och skärgården är känslig. Naturen tål ett begränsat slitage. En ökad tillgänglighet kan också komma att kräva ordnade och styrda besöksflöden. Det kan gälla vandringsleder, rastplatser båtleder, fiske mm. Generellt kan tillgång på vatten och avloppssystem vara en begränsande faktor. Vad gäller dricksvatten och avloppsanläggningar i Tyrislöt utgår skissen ifrån att befintliga anläggningar och planer klarar en ökad belastning. Landsort Foto Lena Lindblom Backman Landsort Foto Lena Lindblom Backman Vision levande skärgård För att vara attraktiv för en större kundkrets räcker inte enbart vatten och orörd natur. Kust- och skärgårdsvisionen innehåller också byar med bryggor, båtar, båthus, ängar och verksamhet kring vilket en skärgårdsvision kan leva ut. Den attraktionen är skör. Den bygger på en bild kring en vision och en gestaltning som inte tål för mycket förortskaraktär eller sommarstugeområde för att behålla sin charm. Även gestaltningen av nya byggnader, bryggor och båthus har en funktion som skall locka och inspirera.
8 14 15 Byggnadsvård och ekologi Ett byggnadsprogram kan binda samman karaktäristiska detaljer till orten och hålla samman en i övrigt individuell byggnation. En täthet och ett minimum av privatiserade tomter i byns kärna, öppnar för ett attraktivt och tillgängligt folkliv inpå knuten för att hitta vyer och platser i lä för picknick, möten, sol, och vila. Nya byggnader har möjlighet att utföras som passivhus med låg energiförbrukning och små ingrepp i naturen. Grundkaraktären i visionen bygger på träpanel, falurött och lertegel eller falsade plåttak och 30 graders takvinkel. Utrymme för individuella avsteg är alltid möjliga och välkomna om de utförs med tillräcklig hänsyn till helheten. På håll är karaktären en skärgårdsby vid kusten, i närmiljön och inne gärna modernt i tiden. Det öppna kulturlandskapet Landskapets ängar, vägrenar och vyer är även det en viktig del av kvaliteten och upplevelsen och måste hållas öppna. Kanske är det möjligt att hela byn medvetet gestaltas och underhålls som en naturpark. Kanske kan gemensam drift hålla samman byns karaktär, ge arbete och gemensamt engagemang. Information och kunskap En utökad kunskap om skärgårdens och kustsamhällets värde och förutsättningar måste byggas upp och hållas levande. Om byn skall leva på service till besöksnäringen måste hela byn och alla aktörer stötta denna utveckling.
9 16 17 VISIONSSKISS TYRISLÖT TYRISLÖT IDAG C U C i C i H ÖVERGRIPANDE SAMMAN- FATTNING B C H i U Bostad Camping Hamn/handel Industrihamn/verksamhet Uthyrningsstugor B C H i U Bostad Camping Hamn/handel Industrihamn/verksamhet Uthyrningsstugor Hamnen byggs ut och separerar fritidstrafik och yrkestrafik. Yrkeshamnen i befintligt läge inriktas mot god funktion och säker logistik. Fritidshamnen prövas vid Bastuudden och görs allmänt tillgänglig med bryggor uthyrningsstugor, bryggrestaurang och eventuellt hotell och konferens. Campingen ges plats norr om vägen. Befintliga campingstugor anpassas till dagens krav och en längre säsong. Nya kustbostäder prövas i centrala byn Nytt byggande koncentreras tätt i byn för att lämna övrig natur och strand obebyggd. Skärgårdsbyn är tema. Nya hus anpassas utifrån befintlig mark utan fyllning eller sprängning. Söder om vägen inom strandskydd byggs utan privata tomter med inriktning mot hyresrätt och uthyrningsstugor. Norr om vägen utanför strandskydd kan separata tomter skapas åtskilda med tillgängliga passager. Lägenheter och hus blandas med möjlighet även för äldreboende Blomängen utvecklas som vinodling med möjlighet till personalbostäder. Ny vägdragning prövas Vägen genom centrala byn dras om för att lyfta av genomfartstrafiken förbi museum, pub, camping och reception. Besöksparkeringen samlas och placeras innan infarten till centrala byn. Befintlig väg Väg alternativ 1 Väg alternativ 2 Markägoförhållanden
10 18 19 BESKRIVNING SKISS Hamnen separeras Hamnen utökas, småbåtshamn och transporthamn separeras. Hela Hamnviken tas i anspråk. Den västra befintliga kajen utvecklas som enbart transportkaj och replipunkt för den kollektiva skärgårdstrafiken med väderskyddad väntplats, medan den östra sidan av Bastuviken utvecklas som fritidshamn och gästhamn. Varutrafiken separeras från persontrafik och buss. Båda hamnfunktionerna är avgörande och ges här förutsättningar att utvecklas utan att störa eller begränsa varandra. Transporthamn Transporthamnen anpassas för att klara nyttotrafik för last- och passagerartrafik. Vågbrytaren behöver förstärkas och anpassas för sin funktion. Avfallshanteringen från skärgården har en idag oönskad lösning med nuvarande placering och studeras separat i kommunens hamnutredning. Kollektivtrafik och yrkestrafik Transporter på kajen säkras mot gång- och kollektivtrafik. Kollektivtrafik på land och vatten anpassas till daglig turlista. Väg 210 anpassas för en ökad trafik och ökad säkerhet året om. Väderskyddad väntplats vid hamnen samordnas med möjlighet till strandpromenad, gångstråk med möjlig koppling till restaurang, kiosk eller handel. Ny fritidshamn Skissen visar en ny anläggning för fritidsbåtar och gästhamn vid Bastuudden, vilken skulle kunna rymma upp emot båtar. Skissen kopplar småbåtshamn och gästhamn helt till Bastuudden och småbåtshamnen separeras därmed helt från transporthamnen. Skulle en möjlighet ges till gångförbindelse längs vattnet skapas en generös gångväg runt hela hamnen och en sammankoppling av byns promenadstråk. Gästhamnen prioriteras, medan flera alternativ till båtplatser även kan utvecklas vid tex Blomängen och vid norra stranden. Målsättningen är att erbjuda båtplats till alla, samt en rymlig gästhamn med mycket aktivitet centralt i byn. Båtservice och uppläggning En möjlig varvsverksamhet för bland annat sommarservice skulle med fördel kunna utvecklas nära gästhamnen. Även varvsverksamhet med uppläggningsmöjlighet skulle med fördel kunna placeras vid hamnen, men behöver inte ligga direkt vid vattnet. Upptagningsplatser med kran och mastkran kopplas till transporthamnen. Om båtvård förvaltas genom en varvsverksamhet föreslås att campingplatserna kan användas som uppläggningsplatser. Rengöring och färghantering kan ske på ett professionellt sätt i hallbyggnader med möjlighet att ta hand om avfall och restprodukter för en ren uppläggning. Foto Thomas Pettersson Camping och uthyrningsstugor All camping samlas norr om vägen. Ny camping prövas i skogspartiet väster om nuvarande camping och ersätter dagens camping söder om vägen. Målet är att utöka det totala antalet platser. Tyrislöts camping uppskattas för de många mindre campingenheterna, vilket kan bli ett tema även i en ny campingetablering. Antalet platser är avgörande för driften och målet är att det totala antalet inte skall minska. Uthyrningsstugor i nuvarande läge norr om vägen är kopplade till campingen. Befintliga uthyrningsstugor saknar idag WC och dusch vilket begränsar säsongen och föreslås kompletteras till dagens standard för möjlighet till längre säsong Bastuudden med uthyrningsstugor På Bastuudden redovisas nya uthyrningsstugor tätt kopplade till nya allmänna bryggor och båthus. Nya byggnader och verksamheter söder om vägen inom nuvarande strandskydd inriktas hel mot uthyrningsverksamhet och föreslås byggda och placerade i terrängen utan sprängning och utan individuella tomter och med ekologisk inriktning. Byggnaderna placeras i kluster med sjöbodskaraktär tätt nära vatten och bryggor tillgängliga för alla. Stugorna utrustas med WC, dusch samt bredband och ges åretruntstandard. Bastuudden med gästhamn och restaurang En restaurang skisseras vid Bastuuddens bryggor och hamn. Visionen är en levande hamn med möjlighet att locka både båt- och landgäster. Flera utskänkningsställen av olika karaktär är en tillgång i helhetskonceptet. Utrymme ges åt alla och tillsammans stärker de varandra. Transporthamn Ny fritidshamn Transporthamnen Campingen Ny restaurang vid fritidshamn
11 20 21 Blomängen från Bastudden Vinodling Blomängen Blomängen Öster om Bastuudden har Blomängen i skissen omvandlats till vinodling med tillhörande byggnader och konferensmöjligheter. Boende Nybyggnad föreslås. Olika upplåtelseformer, från hyresrätt till äganderätt, krävs för att attrahera familjer med olika ekonomiska förutsättningar att flytta ut och för att ge möjlighet till en bostadskarriär som spänner från ungdomslägenhet till äldreboende. Nya bostäder att hyra Hela området 1:29, söder om vägen planeras i skissen för flerfamiljsboende med möjliga inslag av handel, äldreboende och service. Byggnaderna prövas tätt i två våningar samt med möjlighet till inredda vindar. Karaktären hämtar sin inspiration från kusteller skärgårdsvillan i modern tappning. Öster om vägen sparas ett mer öppet befintligt grönstråk genom byn med möjlighet till enstaka komplement av ekonomibyggnader för varv och hamn. Före laga skifte låg den ursprungliga byn här, och denna del föreslås behålla sin nuvarande karaktär av naturmark. Kustvillor Permanentbostäder i form av villor föreslås längs byvägens norra sida, utanför strandskyddsområdet men nära vägen. Detta för att skapa en förtätad bykänsla och byväg, samtidigt som det är viktigt att skapa betryggande avstånd till nyckelbiotoperna i norr. Varje tomt görs minimal med fristående byggnader med möjlighet till fria promenadvägar och naturen mellan fastigheterna. Besöksparkering Besöksparkering och långtidsparkering föreslås vid infarten till Tyrislöt på nuvarande åkermark till vänster om vägen. Parkeringen i byn begränsas till handikapparkering och tillfälliga stopp. En avgiftsparkering kan komma att krävas för att få styrning och kontroll samt för att ge ekonomiskt underlag till underhåll och övervakning Strandskydd En stor del av föreslagen byggnation ligger samlad mot bykärnan inom strandskyddsområde. Inriktningen är att bygga för att skapa tillgänglighet inte för att privatisera. Den mark som bebyggs inom strandskydd skall vara öppen för alla och möjliga privata fastigheter placeras i skissen norr om byvägen. Nya verksamheter och varumärken Ett ökat boende syftar till att ge underlag för service och butik året runt. Den föreslagna hamnen syftar till att ge underlag för nya arbetsplatser kopplade till båtdrift, varv och marin verksamhet och trans- port. Uthyrningsstugor, kurs- och konferensmöjligheter och restaurang med god standard ger möjlighet till arbetstillfällen och en längre säsong. Mer besök ökar möjlighet till utflykter och guidningar året om. En ökad gemensam drift ger möjlighet till underhållsarbeten. Blomängen utvecklad som jordbruksfastighet med vinproduktion som kompletteras med produktionslokaler, visningslokaler har möjlighet att skapa både boende och arbetsplatser och ett nytt varumärke. Om möjlighet ges är idéerna många. Mot Bastuddens brygga
12 22 23 Referensgrupp Söderköpings kommun Per Sandler Samhällsbyggnadschef Susanne Sandlund Kommunchef Göran Grimsell Stadsarkitekt tom 2012 Eva Grönwall Näringslivschef Michael BotVidsson Teknisk chef Magnus Berge Kommunalråd Genomförda möten Söderköpings kommun plats Söderköpings kommun Besök på platsen plats Tyrislöt S:t Anna Magnus Kalén plats Söderköpings kommun Börje Westling plats bostad Tyrislöt Destinations Roslagen plats teatern Norrtälje Roland Pettersson plats bostad Tyrislöt Lotta Rosell plats hamn och camping Tyrislöt Bjarne Karlsson plats bostad Tyrislöt Göran Kjellgren plats bostad Tyrislöt Eddy Demir plats ED bygg Norrköping Söderköping kommun plats Söderköping kommun Avstämning Bengt Almkvist plats AG arkitekter Stockholm Avstämning Gunvor Larsson plats AG arkitekter Stockholm UTREDNINGSUNDERLAG Söderköpings kommun I tjänsteutlåtande Söderköpings kommun beskrivs grundläggande önskemål om funktioner för Tyrislöts utveckling utryckt som; hamn och turistiskt centrum, hamn för utskeppning, nyttotrafik, mottagning för renhållning, skolskjuts och kompletteringstrafik, fiskehamn, gästhamn, camping och kanotuthyrning, utgångspunkt för utflykter, parkering. Navet vid havet Tyrislöt utgör, enligt föreningen Navet i Havet, i Östergötland den mest centrala av de tre baspunkterna i skärgården; Fyrudden, Arkösund och Tyrislöt Baces (Baltic Archipelago and Island Centers) Tyrislöt deltar i EU-projektet BACES som en av de tre viktiga hamnarna i Östergötland Arkösund, Tyrislöt och Fyrudden. BACES projektet strukturerar sin analys utifrån tre huvudrubriker Tillgänglighet, Ekonomi och Miljö. Tillgänglighet omfattar här det mesta vad avser tillgänglighet från att fysiskt kunna röra sig, till möjliga förutsättningar för verksamhet och handel. Ökad tillgänglighet avser även kollektiva initiativ, samt möjlighet för småskaliga investeringar och Information. Rapport finns färdig för Arkösund. BACES projektet avslutas under Nätet valda delar Söderköpings kommuns hemsida samt ÖP 12. Länsstyrelsens hemsida Utredningsmaterial från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Skogsstyrelsens hemsida Riksantikvarieämbetes hemsida samt kommunens översiktplan. S:t Anna portalen och Navet i havet Skärgårdens Riksförbund RUFS 2001 Replipunkt Baces (Baltic Archipelago and Island Centeres) Glesbygdsverket Jordbruksverket Företagsfakta Flerfamiljsvilla Bastudden från ovan
13 24 VISION Visionen är att Tyrislöt utvecklas som resurs -tillgänglig för hela kommunen - till ett levande, modernt kustsamhälle -som målpunkt och nod till och från skärgården mellan Arkösund och Fyrudden. Uppbyggt kring ett stabilt fastboende, en stark besöksnäring och ett starkt näringsliv, i en miljö som är attraktiv året om. Angöring transporthamen På väg mot Bastuddens bryggor Vy över byn från sydväst
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merBarsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid
Detaljplaneprogram Barsta Hamn Program till detaljplan för område vid Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun Planeringens Syfte Syftet med planeringen är att reglera
Läs merDetaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk
Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens
Läs merTrafikutredning Kyrkerud- Strand
ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och
Läs mer7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER
7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER Svinöra sommaren 2003 Foto: Eva Nyström Vision Piteå skall erbjuda ett bra företagsklimat för små och stora turistentreprenörer. Verksamheter knutna till
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merSkärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation
Skärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation Bakgrundsfakta delvis hämtade från Länsstyrelsens Skärgårdsfakta 2015 SIKO organiserar de fastboende - en
Läs merVÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merFide strandby/camping, Gotland PLANPROGRAM - 2007-10-31
Stadsarkitektkontoret SYFTE PLANDATA Syftet med planen är att ge möjlighet att främja turistnäringen genom en utveckling av campingplats med uthyrningsstugor, tält- och husvagnscamping, restaurang och
Läs merLokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
Läs merRemissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun
1 Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun Sammanfattning Vad är nytt i Programmet? Skärgården är hotad! Använd planeringsmakten på rätt sätt! Fritids- och deltidsboende tillsammans med
Läs merSparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Göran Bardun, kommunekolog KOMPLETTERANDE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Sparvvägen,
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merBORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Läs merHandlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård
Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1 Utvecklingssatsning - skärgård Version maj 2009 Handlingsprogram för skärgårdsutveckling Utvecklingssatsning Inledning och bakgrund Söderhamns skärgård
Läs merplanprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)
planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merDETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...
Läs merUTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN
UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Varför ett program för Jönköpings landsbygd och kommundelar? Jönköpings kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merPLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning, genomförandebeskrivning,
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merFör att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FALLSTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö
13 FASTUDIER För att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FASTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö och Sladö. Fallstudierna som vi valt att studera
Läs merHANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning
HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området
Läs merDETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merDetaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås
Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 DP 1730 2010-02-16 Dnr 2009/285-BN 213 Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
Läs merBetr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Läs merProgram för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
Läs merBESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER
1 Plan och miljökontoret Dnr: 2007-0709-214 ANTAGANDEHANDLING Del av MJÖLKENABBEN 1:4, SIRKÖN TINGSRYDS KOMMUN, KRONOBERGS LÄN BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser,
Läs mer1(7) VISION ÖREGRUND 2015
1(7) VISION ÖREGRUND 2015 BAKGRUND Öregrund fick sitt privilegiebrev 1491 av Sveriges rikes råd i Uppsala. Skälet till att staden grundades var att Östhammarsborna ville flytta sin stad som var på väg
Läs merDärför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS
Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya
Läs merDetaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214
SAMRÅDSFÖRSLAG 2014-11-28 Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 PLANBESKRIVNING P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L
Läs merKronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010
Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merAttraktiva Alby avstämning av målbild
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-04-30 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (7) Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare 08-578 291 23 Dnr 2012 KS/0092 071 Utskottet för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor
Läs merDetaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling
SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-06-16 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2010-02-01, rev 2010-04-12 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling Dnr 06-10252.214 Ks 07-566 LANBESKRIVNING
Läs merDetaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun
1 Dnr Ädh 2348/2005 Dnr planmodul: P 05/0029 Detaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun ANTAGANDEHANDLING ÖSTERSUNDS KOMMUN Samhällsbyggnad den 31 maj 2006 2 PLANBESKRIVNING
Läs merSIKO organiserar de fastboende
SIKO organiserar de fastboende - en brokig skara av t ex hantverkare med småbarn, servicepersonal, pendlare och utflyttade pensionärer - och prioriterar följande frågor: Bredband Besöksnäring Kommunikationer
Läs merProgram för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl
VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan
Läs merServiceplan för Säters kommun 2015-2018
Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och
Läs merEfter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.
Landskrona 2011-03-10 KS 45 Stadsbyggnadskontoret har lämnat ut till samråd förslag till planprogram för Norra Borstahusen. Avsikten med programmet är att skapa planstöd för byggnation på upp till 1100
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-08-27 Sida 1-8
2013-08-27 Sida 1-8 Planutskott Plats och tid Kommunhuset, Mora, 2013-08-27, kl. 13.15-14.35. Beslutande Åke Knutz (C) Malin Höglund (M) Jaakko Mattila (C) Thomas Näslund (S) Övriga deltagare Anna Hed
Läs merRegional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs mersida: Innehåll: Medverkande bilagor
Innehåll: Konsekvenser av planens genomförande Administrativa och ekonomiska frågor Fortsatt planarbete Medverkande sida: 99 100 100 101 bilagor Fotomontage, upprättad 2011-06-07 102 Planprogram för Färjestaden
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merSvartlå mer än bara en by
Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merStaden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013
Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus
Läs merLysekils Kommun, 2011-03-28
"Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." LYSEKILS KOMMUN Där vision
Läs merLokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011
Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...
Läs merFylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN
Fylleåleden en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Förord Anläggandet av en led längs Fylleån är ett sätt att ta till vara på redan befintliga kvaliteér och göra Fylleån mer tillgänglig
Läs merBostaden och läget. Ur rapporten:
Bostaden och läget Ur rapporten: Äldre bor i mycket större utsträckning redan i sin drömbostad jämfört med andra åldersgrupper Utbredd nöjdhet med läget på bostaden En bostad nära bra kommunikationer,
Läs merYttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
Läs merLokal Utvecklingsplan
Lokal Utvecklingsplan Mellersta Östra Ölands-bygden Borgholms och Mörbylånga kommuner, Kalmar län Juni 2010 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merLidköping Framtidskommunen
1 Lidköping Framtidskommunen Lidköping är den välkomnande och hållbara kommunen med framtidstro och är ett tillväxtcentrum för Västra Skaraborg med ständigt inflöde av nya medborgare. Lidköpings miljöarbete
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN
DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN PROGRAMHANDLING II HANDLINGAR Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun 2009 11 03 Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser
Läs merHässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson
Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merVilka föroreningar är det som förekommer inom området?
Dokumentnamn Minnesanteckning Datum Diarienummer 2015-18-12 KS 2014/155 1(5) Adress - Minnesanteckningar från samrådsmöte ang. DP 537 Karlholms strand Närvarande från kommunen: Jonas Nyberg (ordf. Utskottet
Läs merDetaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun
Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar
Läs merDetaljplan för Kv. Läroverket 2 Eksjö Stad, Jönköpings län. Planbeskrivning. Dnr 2009-0338-403
Detaljplan för Kv. Läroverket 2 Eksjö Stad, Jönköpings län. Planbeskrivning Eksjö, 11 januari, 2011 Antagandehandling Dnr 2009-0338-403 1 Innehållsförteckning Planbeskrivning...3 BESLUT...3 HANDLINGAR...3
Läs merLandöns Byutvecklingsplan
Landöns Byutvecklingsplan 2013 Innehåll BAKGRUND s 3 By och hamn s 3 Natur s 3 Camping s 3 Entreprenörskap s 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT s 4 Öppet möte s 4 Bildande av byalag s 6 Handlingsplan s 7 Sammanfattning
Läs merYttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand
Värmdö kommun Datum: 2015-02-23 Att. Sten Hammar Referens: 15KS/0002 15KS/0003 Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand 1 Innehåll 1.
Läs merDel av Slite 4:11 m fl
Stadsarkitektkontoret Förslag till detaljplan för Del av Slite 4:11 m fl Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret 2009-06-17 Stadsarkitektkontoret tidplan planbeskrivning Detaljplanen består av följande
Läs merDetaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun
Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merGranön Detaljplan för del av fastigheten Ava 1:5, Granön, Nordmalings kommun, Västerbottens län
1(3) SAMRÅDSHANDLING 1(5) Granön Detaljplan för del av fastigheten Ava 1:5, Granön, Nordmalings kommun, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning med Genomförandebeskrivning
Läs merStrategi för handelns utveckling
Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel
Läs merUtdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING
Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG 2008-11-15 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2009-10-27 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten VÄNGSJÖBERG 9:1 och del av 7:15 och 7:21 i Gottröra församling Dnr
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merNu bygger vi Nya Slottsholmen
Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merSÖLVESBORG. - av naturliga skäl -
SÖLVESBORG - av naturliga skäl - Jag pendlar en halvtimme inåt landet. När jag kommer hem och öppnar bildörren känner jag lukten av hav, det är underbart. Jimmy, 42 år värme och engagemang Sölvesborg är
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merNÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Läs merMedborgardialog Gäddede 2011-03-23
Rapport medborgardialog i Gäddede 2011-03-23 Sidan 1 av 8 Medborgardialog Gäddede 2011-03-23 Bakgrund och syfte Medborgardialog är ett sätt för politiska ledningen att få ett större beslutsunderlag genom
Läs merNy grafisk symbol för Sölvesborg
Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd
Läs meratt därmed förklara motionen om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan besvarad.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 12 (26) 2015-10-26 Kf Ks 311 Motion om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan remissvar Dnr 2015/235-109 Harald Hjalmarsson (M) har ställt en motion
Läs merPlanprogram för Glommens hamn
Planprogram för Glommens hamn Upprättad 2015-10-20 SAMRÅDSHANDLING Dnr KS 2010/629 INNEHÅLL 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund och Uppdrag 4 1.2 Syfte och Mål 4 1.3 Viktiga frågeställningar 4 1.4 Plandata 5 1.5
Läs merFÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort
FÖRSTUDIE Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort 1 Sammanfattning Det har valts ut några lämpliga platser i förstudien för odlingslotter med bra lägen och förutsättningar på ett antal olika
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merKommunstyrelsen 2014-05-08. Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30
1 Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån 2014-05-08 17:00-17:30 Beslutande Eva Skoglund Lotta Husberg Kerstin Gadde Elsie-Marie Östling Claes Nordevik Michael Relfsson Els-Marie Ragnar Ingrid Cassel
Läs merTÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun
S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS
Läs merFÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.
Datum Dnr: 2011-01-28 KS 25/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen
Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 Ändring genom tillägg till detaljplan för Gredelby 7:75, Knivsta kommun Enkelt planförfarande ANTAGANDEHANDLING
Läs merSKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson 2005-08-18, kompl 2005-10-19
1 UDDEVALLA KOMMUN Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson 2005-08-18, kompl 2005-10-19 SKEPPSVIKEN Vintern 04/05 samrådsbehandlades ett program till detaljplan för området. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merDETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN
1 (7) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Katrineholms kommun 2 (7) Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Läs merSociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden
Checklista Hållbar utveckling vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna tas upp i Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sociala
Läs merESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Läs merPLANBESKRIVNING DP 150
1 (8) PLANBESKRIVNING DP 150 DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, STORA KALVÖ, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN LAGA KRAFT 2014-07-24 2 (8) DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
Läs merLOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM
KONCEPT LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM Bakgrund I kommunledningskontorets rapporter Behov av seniorboende i Karlstads mindre tätorter samt Lokaliseringsalternativ boende för äldre i tätorter
Läs merProgram GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3
1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera
Läs mer