s. 2 VÄLKOMMEN HELSINGE GYMNASIUM! s. 3 KONTAKTUPPGIFTER OCH LÄRARKÅREN s. 6 HELSINGE GYMNASIUMS KURSUTBUD s. 14 BEDÖMNING, TENTERING OCH FRÅNVARO

Transkript

1 STUDIEGUIDE s. 0 POSITIONSSYSTEMET s. 2 VÄLKOMMEN HELSINGE GYMNASIUM! s. 3 KONTAKTUPPGIFTER OCH LÄRARKÅREN s. 4 VIKTIGA TIDER OCH DAGAR s. 5 GLOBALKUNSKAP OCH LEDARSKAP s. 6 HELSINGE GYMNASIUMS KURSUTBUD s. 7 KURSBRICKA s. 8 VECKOSCHEMA s. 9 VÄRDEGRUND s. 11 ATT STUDERA I GYMNASIET s. 14 BEDÖMNING, TENTERING OCH FRÅNVARO s. 17 TRIVSELREGLER s. 18 STUDENTEXAMEN s. 22 KURSBESKRIVNINGAR s. 39 NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAPER

2 VÄLKOMMEN HELSINGE GYMNASIUM! Hos oss trivs man, hos oss får man säga sin åsikt! Det var glädjande nog studerandenas åsikt i hälsoenkäten år 2013 och det beskriver den goda Helsinge-anda som vi jobbar för i vårt gymnasium. Vi skapar den endast tillsammans, genom att alla tas med i gemenskapen, vågar säga sin åsikt och lyssnar på varandra. Det sägs att de flesta konflikter beror på dålig eller bristfällig kommunikation, även större konflikter och krig. Jag tror vi alla ibland har märkt att det som var så klart och tydligt för oss själva inuti vårt huvud inte alls kom ut till verkligheten på det sätt som vi hade tänkt oss. Ibland låter vi av någon konstig anledning bli att säga viktiga saker och är ledsna över att människor inte förstår oss, ibland menar vi väl men uttrycker oss på ett otydligt eller omedvetet sårande sätt och ångrar kanske att vi över huvudtaget sa någonting. Jag tror att det bästa är att ändå ta risken och våga kommunicera. Genom diskussioner och personmöten blir livet och även studierna mer intressanta och meningsfulla. Det är genom samtal som de verkligt goda idéerna och insikterna föds. Det förutsätter att vi alla, också du, öppnar munnen och visar vem du är och vad du tycker och tänker. Men lika viktig är förmågan att lyssna och försöka förstå. Huvudtemat för detta läsår är samhällelig gemenskap och delaktighet. Vårt mål är bland annat att ytterligare förbättra kommunikationen och informationsgången mellan studeranderådet och de enskilda studerandena, att engagera studerande i att skicka insändare till svensk- och finskspråkiga tidningar samt att inbjuda lokalpolitiker för att höra mer om varför de valt att engagera sig i samhället och hur det egentligen går till. Våra gäster under temaföreläsningar och vårt specialprogram under den kulturella temaveckan i november stimulerar förhoppningsvis till många intressanta diskussioner. Vår skolverksamhet genomsyras av vår globala profilering där vi varje år fokuserar på ett av de fyra grundelementen, och detta läsår är det globala temat jord. De fyra grundelementen gav också inspiration till två studerande att skapa pärmbilden till denna studieguide. Vi kommer detta läsår att delta bl.a. i den internationella kampanjen Earth hour och inleda ett samarbete med global profil i Borgå folkakademi. Vårt globala råd fortsätter sin verksamhet och kommer att ordna en hel del jippon och insamlingar under läsåret. De fyra grundelementen behandlas dessutom ur olika ämnens synvinkel i den nya nätkursen som Helsinge erbjuder inom gnet-samarbetet och som hos oss registreras som GKt3, men är öppen för alla intresserade studerande. Kom ihåg att bekanta er med hela nätkursutbudet på det går ännu att anmäla sig till läsårets kurser till den 22. augusti. Den första nätkursterminen kör i gång den 1. september. Vad gäller utbytesresor och kontakt med vänskolor i utlandet hoppas vi att kunna stöda våra tredje årets globalister så att de kan förverkliga en studieresa utanför Europa, eventuellt i samarbete med Borgå folkakademi. Därtill kommer utbytet med Tyskland som uppskjöts i fjol att bli av i år, och förhoppningsvis får vi gäster från vänskolan i Kina i april. Vi är väldigt glada över att få hälsa de nya studerandena välkomna till vår gemenskap. Tutorerna finns till för att hjälpa er med studiestarten och få er att känna er som hemma, bl.a. med hjälp av samarbetsövningar i skolan samt under lägerskolan. Våra nya studerande står inför intressanta nya utmaningar då de hösten 2016 är de som skriver de första elektroniska studentskrivningsproven. Detta betyder att vi även kommer att införa några elektroniska prov under normala gymnasiekurser. Jag hoppas att det nya läsåret ska bli ett år då vi alla gör vårt bästa för att upprätthålla den goda stämningen i skolan, så att alla accepteras som de är och tillåts säga sin åsikt. Lärarna och personalen finns till för att stödja dig, var inte rädd för att be om hjälp. Vår läxläsningsklubb fortsätter detta läsår, mer information får du av studiehandledaren. Utnyttja denna studieguide, för den innehåller mycket viktig information som underlättar skolvardagen. Johanna Blomstedt (rektor)

3 KONTAKTUPPGIFTER Helsinge gymnasium Övitsbölevägen Vanda rektor Johanna Blomstedt , vicerektor Tanja Häkli studiehandledare Mirkka Ukkonen skolsekreterare Susann Gädda hälsovårdare Runa Martikainen kurator Eivor Lindqvist skolpsykolog skolvärd Johan Lindqvist tandläkare köket lärarrummet internet facebook e-post lärare: fornamn.efternamn@eduvantaa.fi övriga (rektor, m.m.): fornamn.efternamn@vantaa.fi LÄRARKÅREN Ahlqvist Anne franska Andersson Pär modersmål och litteratur, grupphandledare (3A) Blomstedt Johanna tyska, rektor Granroth Sixten religion, psykologi, filosofi Henriksson Charlotta hälsokunskap Holmberg Martin finska, grupphandledare (2A) Häkli Tanja matematik B, kemi, vicerektor, grupphandledare (1A) Koivisto Maria biologi, geografi, grupphandledare (2B) Käld Cecilia biologi, geografi, grupphandledare (2B), vikarie Lindell Kristoffer matematik A, fysik Lindroos Margita hälsokunskap Lindroos Solveig bildkonst Manninen Anna-Maria specialundervisning (matematik B) Mäntyniemi Elina tyska Nylund Mariana bildkonst Nyreen Eva spanska Rajala Isto musik Ramsay Yu kinesiska Snellman Mika engelska Törnwall Kim historia, samhällslära, grupphandledare (3B) Ukkonen Mirkka gymnastik, studiehandledning, grupphandledare (1B) Weckström Christer gymnastik 3

4 VIKTIGA TIDER OCH DAGAR ARBETS- OCH LEDIGA DAGAR Höstterminen ti lö Höstlov to sö Dagsverksdag (abina) må Självständighetsfest/dimission fre 5.12 Jullov sö ti 6.1 Vårterminen ons lö 30.5 Penkis to 12.2 Gamlas dans fre 13.2 Vinterlov lö sö 22.2 Påsklov fre må 6.4 Dagsverksdag (grupp 1-2) fre 15.5 Skolavslutning lö 30.5 PERIODER Period 1 (P1): Period 2 (P2): Period 3 (P3): Period 4 (P4): Period 5 (P5): PROVVECKOR OCH TENTDAGAR Provvecka 1: omtent 1: torsdag 9.10 kl Provvecka 2: omtent 2: onsdag kl Provvecka 3: omtent 3: tisdag 10.2 kl Provvecka 4: omtent 4: måndag 13.4 kl Provvecka 5: omtent 5: tisdag 9.6 kl Allmän tent 1: tisdag 12.8 kl Abitent 1: onsdag 4.2 kl Allmän tent 2: onsdag 7.1 kl Abitent 2: onsdag 25.2 kl Allmän tent 3: onsdag 22.4 kl Abitent 3: tisdag 24.3 kl FÖRÄLDRAMÖTEN Infomöte för ettornas föräldrar to 21.8 kl. 18 Gymnasieinfo för 9:or och föräldrar må 26.1 kl. 18 Infomöte för tvåor och föräldrar to kl. 18 4

5 GLOBALKUNSKAP OCH LEDARSKAP I Helsinge gymnasium har vi valt att lyfta fram en studiehelhet där globalkunskap och internationell kommunikation har en central plats. Helheten består av 10 kurser, inom vilka ditt eget initiativ och dina speciella intresseområden får stor betydelse. Kurserna är fördjupade eller tillämpade. Dessutom bygger vi upp några specialkurser bara för det här ändamålet. En del kurser hålls av flera lärare, där var och en ansvarar för ett visst temaområde. Det här läsåret inleder vi ett samarbete med linjen för Globalt Ansvar vid Borgå folkakademi ( Vi vill också ge den enskilda studeranden möjlighet att lära sig ta initiativ till och ansvar för projekt och arbeten både inom och utanför skolan. Det finns många möjligheter att visa initiativtagande, ansvar och ledarskapspotential. Detta har du nytta av i framtiden. Intressetest: De studerande som vill avlägga helheten gör ett intressetest under det första läsåret (i januari 2015). I testet ingår läsförståelse, förmåga att formulera sig och ämneskunskap. Det globala rådet Globbarna utgörs av alla de som väljer Globalkunskap och ledarskap. Globbarna fungerar som skolans miljöråd, samarbetar med studeranderådet, och ordnar kampanjer och evenemang med global anknytning i skolan. Språkstudier: För att avlägga helheten förutsätts att du studerar åtminstone ett av de korta främmande språken (tyska, franska, spanska) och / eller kurserna i kinesiska. Studieresa: Studerande som avlägger hela studiehelheten har möjlighet att under det tredje skolåret på våren göra en fältstudie till en samarbetsskola eller organisation utanför Europa. Du planerar, finansierar och dokumenterar själv din resa. Skolan och lärarna bidrar med kontakter, orientering, råd och hjälp i planeringen. Studieintyg: De som avlagt hela studiehelheten får ett skilt intyg över detta, tillsammans med avgångsbetyget. Har de också gjort studieresan under det sista året nämns det specifikt i intyget. Studiehelheten Globalkunskap och ledarskap är för dig som är intresserad av: - miljöfrågor och hållbar utveckling - världsekonomiska frågor, politiska processer och samhällsutveckling - mänskliga rättigheter och demokratifrågor - andra kulturer och mångkulturella frågor - projektarbeten och samarbete med medborgarorganisationer - att ta initiativ och ansvar inom gruppen, och leda arbetsgrupper KURSER SOM INGÅR I STUDIEHELHETEN Grundschema : Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 GK t1 GK t2 EN 8 MO 7 Gk t3 FI 7 GY 3 BI 3 GE 4 GE 3 SL 4 HI 6 BI t7 HI t7 BK t6 De tillämpade kurserna GK t1, GK t2 och GK t3 är obligatoriska för den som väljer att genomföra helheten. Övriga möjliga kurser: Företagsamhet FT t2; Kinesiska KI t1 och KI t2. Också vissa kurser utanför den egentliga kursbrickan berättigar till en kurs inom studiehelheten, s.s. styrelsemedlem i studeranderådet (2 år) eller frivilligarbete inom en medborgarorganisation (40 t). Du kan också anhålla om att en relevant kurs från ett annat gymnasium erkänns. 5

6 HELSINGE GYMNASIUMS KURSUTBUD (Obs! Alla kurser erbjuds inte läsåret ) Ämne Obligatoriska Fördjupade Tillämpade Modersmål och litteratur 1,2,3,4,5,6 7, 8, 9 10, 11, 12, 13 Finska A-språk 1,2,3,4,5,6 7, 8 9 Engelska A-språk 1,2,3,4,5,6 7, 8 9 Franska B2-språk 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Franska B3-språk 1, 2 9 Tyska B2-språk 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Tyska B3-språk 1, 2 Spanska B3-språk 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Kinesiska, 2 Matematik kort (B) 1,2,3,4,5,6 7, 8 9, 10, 11 Matematik lång (A) 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10 11,12,13 14 Biologi 1, 2 3, 4, 5 6 Geografi 1, 2 3, 4 5 Fysik 1 2, 3, 4, 5, 6, 7,8 9, 10 Kemi 1 2, 3, 4, 5 6, 7 Religion 1, 2, 3 4, 5 6 Livsåskådningskunskap 1, 2, 3 4, 5 Filosofi 1 2, 3, 4 5 Historia 1, 2, 3, 4 5, 6 7, 8, 9, 10 Samhällslära 1, 2 3, 4 5 Psykologi 1 2, 3, 4, 5 6 Musik 1 (, 2) 2, 3, 4, 5 Bildkonst 1 (, 2) 2, 3, 4, 5 6, 7 Gymnastik 1, 2 3, 4, 5 6 Hälsokunskap 1 2, 3 4 Studiehandledning 3 Föreningskunskap 1 Företagsamhet, 2, 3 Globalkunskap/ledarskap 1, 2, 3 Ifall du arbetar som tutor, med hemsidan, med marknadsföring av skolan, avlägger kurser i Prakticum eller annat dylikt har du möjlighet att få detta medräknat i ditt gymnasiebetyg. De flesta av dessa kurser syns på betyget som Företagsamhet. För att du ska få avgångsbetyg från gymnasiet krävs att du har avklarat obligatoriska kurser (beror på valet av lång eller kort matematik). Dessutom bör du ha läst minst 10 nationella fördjupade kurser. Sammanlagt bör du ha avklarat minst 75 kurser. Kurser som verkställs utanför klass: - GYt6 (Kurs i alpina grenar, januari 2015) - MaBt9 och MaAt14 (Repetitionskurser i matematik, period 4) Se även vår nätkursbricka ( Mer information av studiehandledaren. 6

7 KURSBRICKA Period1 ettor tvåor treor pos1 BKo1 SHo1(1/2) HIt7 (MOt10skriv) EN7 FIt9 pos2 FIo1 (A) MOo1 FFo1 MAA11 MAA11 MABo6 HIo4 pos3 MABo1 MAAo1 PSo1 GEo2 ENo4 HIo4 MOo5 pos4 GYo1 pf KEo1 MAAo5 FRA7 TY7 pos5 MUo1 PS2 FIt9 pos6 TYB31 SHo1(1/2) SP4 MU3 GY5 (fr) SLo1 (on) KE2 pos7 PSo1 ENo1 BIo2 FIo4 (A) MOo5 SPA7 pos8 BIo1 FIo1 (mo) ENo4 (ad) HIo3 HK2 MABo6 MAAo9 Period2 ettor tvåor treor pos1 BKo1 MUo1 MOt10* FY4* FI8 KE5 pos2 FIo2 (A) FYo1 ENo5 (ad) GEo2 REo3 MOo6 pos3 HKo1 MABo1 FIo4 (mo) SLo2 MOo6 REo3 pos4 ENo1 GY4 (to) SLo2 (må) MABt8 FY7 pos5 MOo1 REo1 BKt6 MU4 GE4 pos6 TYB32 HIo1 SPA5 GYo2 pf EN8 pos7 SPA1 TY4 FRA4 (fre) SL4 MAAo10 pos8 FYo1 FIo2 (mo) HI6 (ti)* MABo4 (ti)* KIt2 (fre) REo2 (fre) BI4 EN8 Period3 ettor tvåor treor pos1 SHt3 FYt10 BKt7 SL3 BI5 pos2 GEo1 HIo1 FF2 MABo4 MAAo6 ENt9 FI7 pos3 HKo1 MABo2 MAAo2 FIo5 (mo) MOo3 SLo1 ENt9 pos4 ENo2 GY4 (må) SLo2 (to) TY8 FRA8 FY8 pos5 FTt1 KEo1 BK4 PS5 MU5 pos6 TYB21 FRA1 SPA6 FIo5 (A) FY5 GY5 (on) SLo1 (fre) KEt7 (on) pos7 SPA2 PS3 KE4 MO8 MAA13 (fre) pos8 ENo2 GEo1 HI6 (ti) MABo4 (ti) KIt2 (fre) REo2 (fre) HK3 MO8 Period4 ettor tvåor pos1 BK2 MU2 MAB7 LKo3 Utanför schema: pos2 FIo3 (A) BIo1 HIo3 ENo5 MAAt14 pos3 ENo3 MABo2 MAAo3 MOo3 FIo6 (A) MABt9 pos4 GY3 (to) MO7 (må) HIo2 (to) GE3 PS4 OBS! pos5 FTt2 FY2 BK3 FFo1 '*) HI6 och MABo4 har pos6 TYB22 FRA2 GYo2 u HI5 3h i p2 ti 9-12, MOt10 pos7 GK1 MOo2 TY5 FRA5 (fre)** och FY4 justerar pos8 MOo2 (ti) KIt1 (fre) HIo2 (fre) SH2 MABo5 MAAo7 **) FRA5 eller FRA6 erbjuds Period5 ettor tvåor pos1 ENo3 BK2 MABo5 BI3 pos2 GYo1 u MABo3 MAAo4 MOo4 ENo6 pos3 REo1 FIo3 (mo) ENo6 (ad) MOo4 pos4 GY3 (må) MO7 (to) HIo2 (må) TY6 KE2 FRA6 (to)** pos5 FTt3 FY3 REo2 pos6 TYB23 FRA3 GK2 MAAo8 pos7 SPA3 MABo3 MO9 pos8 MOo2 (ti) KIt1 (fre) HIo2 (fre) FIo6 (mo) BIo2 7

8 VECKOSCHEMA Period 1, , omtent 1 to 9.10 kl P1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Period 2, , omtent 2 on kl P2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Period 3, , omtent 3 ti 10.2 kl P3 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

9 Period 4, , omtent 4 må 13.4 kl P4 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Period 5, , omtent 5 ti 9.6 kl P5 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag VÄRDEGRUND I Helsinge gymnasium vill vi fostra och handleda studerandena till ansvarstagande, toleranta individer med kunskaper och insikter i globala frågor och hållbar utveckling. Vi jobbar tillsammans för att skapa en positiv, trygg studiemiljö, där varje studerande blir sedd och hörd. En god gemenskap byggs bl.a. upp via samarbetsövningar under lägerskola, inom tutorverksamheten och olika evenemang. Gymnasiets värdegrund fördjupas genom skolans studiehelhet Globalkunskap och ledarskap och konkretiseras i läroplanen och verksamhetsplanen. De grundläggande värderingarna syns i vår verksamhetskultur, i skolarbetets organisation, och genomsyrar skolvardagen, t.ex. genom årsvisa temaområden, temadagar och temaföreläsningar. 9

10 Skolans värdegrund bygger på självmedvetenhet och demokrati med Pertti Simulas teorier som bakgrund (Conscientia-modellen). För att en studerande ska kunna skapa sig en egen uppfattning om fenomen och händelser, krävs diskussion, möten och interaktion. Dessa leder till ökad självmedvetenhet och respekt för medmänniskor. Skolan arbetar enligt principerna för direkt demokrati, där varje studerande kan vara med och påverka. Via ledningsgruppen och olika råd har alla en möjlighet att påverka och engagera sig i skolvardagen. CONSCENTIA-MODELLENS MÄNNISKOSYN 1) Det man gör mot andra gör man mot sig själv inom sig själv. Om man säger något gott till den andra har man redan tänkt gott och känt något gott, men om man sårar den andra har man tänkt negativt, känt ilska och/eller avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa. 2) Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något sätt i någon mån. Det handlar om både mänskliga rikedomar och hämningar, eftersom ingen är perfekt i något enda avseende. 3) Ingen gör medvetet något elakt. När man gör något elakt har man redan valt att försöka ignorera medvetenhet om sin onda avsikt. 4) Det onda kan bara botas med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irritation. Den andras aggressivitet botas inte med frustration eller hat. Sorgen går inte över genom att försöka motarbeta medvetenhet om den. 5) När alla får delta med lika stor makt att bestämma över samarbetsregler och konsekvenser, blir det lättare att förebygga och förhindra destruktiva handlingar. DEMOKRATIMODELLEN I HELSINGE GYMNASIUM Helsinge gymnasium består i första hand av studerande och lärare. Lärarna är indelade i tre olika undergrupper. Undergruppernas ordförande är i sin tur med i skolans beslutande organ d.v.s. ledningsgruppen. Studerandena väljer två representanter från varje grupp (klass) som bildar studeranderådet, som i sin tur väljer två representanter till skolans ledningsgrupp. Se bild: 10

11 ATT STUDERA I GYMNASIET STUDIERNAS MÅL OCH STRUKTUR Målet med gymnasiestudierna är att du ska få en bred allmänbildning. Skolåret i gymnasiet är indelat i 5 perioder (men under det tredje året har man vanligtvis endast 3 perioder) och studierna är indelade i kurser. En kurs omfattar ca 35 timmar och en kurs kan gå under en period (vanligtvis 2+3 timmar per vecka) eller sträcka sig över två perioder (2 timmar per vecka under en period, 3 timmar per vecka under en annan). Kurserna indelas i obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De obligatoriska kurserna utgör drygt hälften av antalet kurser som ingår i din examen, och dessa utgör basen i dina studier, men med de fördjupade och tillämpade kurserna har du möjlighet att inrikta dina studier på ämnen som är intressanta för just dig. Förutom de obligatoriska kurserna bör du avlägga åtminstone 10 fördjupade nationella kurser. De tillämpade kurserna är frivilliga och de är vanligtvis skolans egna specifika kurser, men kan också vara kurser som avläggs i en annan skola. STUDIETIDEN Studietiden i ett gymnasium är 2-4 år. Enbart i undantagsfall kan rektorn bevilja dig förlängd studietid. För att få ett avgångsbetyg från gymnasiet bör du få ett slutvitsord i samtliga ämnen du läst. I gymnasiets studiemängd ingår minst 75 kurser. STUDIETAKTEN Det vanliga är att man avlägger sina gymnasiestudier under tre år (5+5+3 perioder). Minimikursantalet är 75 kurser, så därför rekommenderar vi en takt på knappt 6 kurser per period (6*13 = 78 kurser). Den optimala studietakten är: 30 kurser/årskurs 1, 30 kurser/årskurs 2 och 18 kurser/årskurs 3. Om du väljer att läsa gymnasiekurserna på fyra år är studietakten något lugnare (obs diskutera detta med studiehandledaren). KURSVAL Med hjälp av grupp- och studiehandledaren görs det preliminära kursvalet för det nya läsåret på våren och det finns möjlighet att justera det under den första skolveckan på det nya läsåret. Periodiseringen (se kursbrickan) är uppgjord på basen av de preliminära kursval som studerandena gjort under våren. Vad gäller de obligatoriska kurserna bör du välja om du vill läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du väljer förutom det andra inhemska språket (vanligtvis engelska) och hur du ska fördela dina kurser i konstämnena, d.v.s. bildkonst och musik. I konstämnena bör du avlägga sammanlagt minst 3 kurser, så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämne. Ta kontakt med studiehandledaren ifall du önskar diskutera eller justera dina kursval. Kursbenämningarna följer de nationella rekommendationerna. För tydlighetens skull har alla obligatoriska kurser försetts med ett o framför kursnumret, t.ex. MOo1 (= Modersmål kurs 1, obligatorisk). De tillämpade kurserna har försetts med ett t framför kursnumret, medan de fördjupade kurserna enbart har kursnummer efter ämnesförkortningen, t.ex. TYB21 (Tyska B2, kurs 1). De korta främmande språken (franska, spanska och tyska) är indelade i antingen B2- eller B3-nivå. B2 betyder att det är fråga om ett fortsättningsspråk som man vanligtvis läst i grundskolan. B3 är ett nybörjarspråk, men om du känner dig mycket osäker på det språk du läst i grundskolan kan du välja att läsa språket som B3. Spanska undervisas i vår skola enbart som ett nybörjarspråk. 11

12 Ifall du valt tyska eller franska som B3-språk läser du först 2 kurser skilt i B3-gruppen för att sedan läsa de återstående kurserna med B2-gruppen (kurs 1-8). Om grupperna blir väldigt små kan de två nivåerna också slås ihop från början, så att man börjar från grunderna men med snabbare takt. Märk väl att provet i ett kort främmande språk i studentskrivningarna är det samma, oberoende om du läst språket som B3 eller B2. Om du har valt att delta i en kurs måste du påbörja den och gå den till slut. Enbart i undantagsfall och efter diskussion med både ämneslärare och studiehandledare kan du få rätt att avbryta redan valda kurser. Mer information om de enskilda kurserna fås i kurslistan i denna guide och på vår hemsida, se de korta kursbeskrivningarna. PROVVECKA Provveckan hålls vanligen under de åtta sista dagarna av varje period. Ifall man i någon kurs beslutar sig för att inte ha ett prov, hålls det normala lektioner den dagen då kursen är inprickad i provveckoschemat. Provveckoschemat går du igenom med din grupphandledare före periodens slut och det finns även på Fronter och Wilma. Den åttonde och sista dagen i provveckan är det obligatoriskt provutgivningstillfälle. Provutgivningstillfällena räknas till kursnärvaron. Observera att provveckan i undantagsfall kan bestå av annat program på eftermiddagen, som är obligatoriskt för alla studerande. Provdagen är uppbyggd enligt följande: dagen inleds med en frågehalvtimme kl då du kan be om individuellt stöd av läraren. Därefter följer en provförberedande lektion i klass med obligatorisk närvaro, kl Provet börjar kl och avslutas Du får tidigast avlägsna dig kl Du får inte lyssna på musik, läsa någon bok eller lämna upp provet mitt under provtillfället. GRUPPHANDLEDAR-/STUDIEHANDLEDNINGSTIMME En 30 minuters lektion per vecka är schemalagd för grupphandledaren eller studiehandledaren. Denna lektion är obligatorisk för alla. INFORMATIONSGÅNGEN Skolans huvudsakliga informationskanal är Wilma, ett elektroniskt verktyg för uppföljning av studerandeprestationer, närvaro, kursval, tentanmälan och kommunikation mellan studerande, lärare, kansliet och minderåriga studerandes vårdnadshavare. Märk väl att en myndig studerande personligen bör meddela kansliet ifall föräldrarna fortsättningsvis får ha tillgång till Wilma. Som lärplattform används Fronter, och i de virtuella kursrummen finns bl.a. innehållsbeskrivning, kursmaterial och inlämningsmappar för uppgifter som inlämnas elektroniskt. Det är varje studerandes skyldighet att se till att användarnamnet och lösenordet till skolans elektroniska verktyg fungerar. Vid problem, ta omedelbart kontakt med grupphandledare eller IT-stödlärare. STUDIER I ANDRA SKOLOR Det är möjligt att studera och avlägga kurser i andra skolor, hos andra utbildningsanordnare eller andra instanser. Kom ihåg att du alltid skall kontakta rektorn och/eller studiehandledaren innan du inleder studier utanför vår skola. Du kan inte få arbetsinsatser godkända som gymnasiekurser i efterhand. En utbytesperiod i någon annan andra stadiets skola ska alltid diskuteras med studiehandledaren före utbytet. 12

13 Kontrollera kurserna och överväg noga nyttan med utbytet om du löper risk att bli mycket efter i dina studier. Det finns kanske andra mer lämpliga perioder för utbytet. Diskutera gärna med de ämneslärare som du skulle ha haft i din ordinarie skola och se om du möjligtvis kunde tentera eller göra ett kompletterande arbete i någon av de kurser du går miste om p.g.a. utbytet. VERKSAMHETEN UTANFÖR KLASS Förutom de normala lektionerna ordnar vi kulturevenemang, studiebesök, fester, gästföreläsningar m.m., varav en del kan vara avgiftsbelagda. Dessa hör till gymnasiets utbildningsprogram och är därför obligatoriska för alla studerande. STUDIESTÖD, SKOLRESOR Studiepenning kan beviljas från månaden efter den då den studerande fyller 17 år. Föräldrarnas inkomster inverkar på stödets storlek. Ansökningsblanketter och information finns under adressen Studerande från Vanda, Helsingfors, Esbo som är under 17 år betalar barnbiljettpris för periodbiljett. När du snart fyller 17 får du en blankett i kansliet som berättigar dig till 50 % rabatt på vuxenbiljetten. Studerande (också under 17 år) från andra kommuner vars skolväg är minst 10 km är berättigade till skolresestöd om resekostnaderna med buss eller/och tåg överskrider 54 i månaden. Du får blanketter och närmare information i kansliet. OLYCKSFALL Vanda stad har inte försäkrat gymnasister. Om olycksfall inträffar under skoltid eller på skolvägen ska studeranden besöka närmaste kommunala hälsostation. Om det uppstår vårdkostnader som kan bestyrkas med läkarintyg, kan man söka ersättning för utgifterna av Vanda stad efter det att patienten ansökt om sjukförsäkringens ersättningsandel. Taxiskjutsar som beviljats på basen av läkarintyg ersätts direkt av kommunen. Om privat läkare besöks så ersätter staden inte kostnaderna såvida det inte finns en kommunal hälsostations officiella intyg på att studeranden av någon orsak har hänvisats till den privata sektorn. Studerande från andra kommuner än Vanda bör ta reda på vilka regler som gäller i den egna hemkommunen. TANDLÄKAREN Tandläkaren är tidvis i skolan. Om du uteblir från given tandläkartid måste du betala ersättning. Ta kontakt med tandläkaren per tfn om du inte kan infinna dig vid avtalad tid, t.ex. om du är sjuk. 13

14 BEDÖMNING, TENTERING OCH FRÅNVARO BeBedömningen av en kurs baserar sig vanligtvis på ett skriftligt prov, ditt intresse för ämnet, din insats på lektionerna och dina prestationer i hemuppgifter, grupparbeten och andra inlämningsarbeten. De obligatoriska och fördjupade nationella kurserna bedöms vanligtvis enligt skalan Vissa tillämpade kurser bedöms enbart med G eller U (= underkänd). Om du enbart läser en kurs i ett ämne kan du på begäran bedömas med ett G = godkänd på avgångsbetyget. Även gymnastiken kan bedömas med G. Icke bedömda kurser p.g.a. för mycket frånvaro antecknas som I. Vitsordet Z betyder att delmoment i kursen saknas (kursprov eller obligatoriskt inlämningsarbete) eller att de inte har inlämnats i tid. Kursprestationer kan inte p.g.a. otillfredsställande resultat ogiltigförklaras och strykas från betyget. Det finns två typer av inlämningsarbeten: obligatoriska och övriga inlämningsarbeten. Försummar du dessa, har det följande inverkan: a) Om du inte lämnat in ett obligatoriskt arbete inom utsatt tid får du Z i kursen, trots eventuella godkända prov. b) Om du inte lämnar in arbeten som hör till kategorin övriga arbeten inverkar de negativt på bedömningen. Läraren skall meddela vilka inlämningsuppgifter som är obligatoriska och vilka som räknas som övriga arbeten. KOMPENSERING FÖR VITSORDET Z Om du fått Z bör du kontakta läraren i fråga. Kom överens om hur du skall komplettera kursen och gör det innan nästa provvecka börjar. Ett Z som du fått under period 5 bör undantagsvis kompletteras redan innan omtent. Vitsordet Z räknas inte som en kurs, vitsordet ändras till ett I i fall kursen inte kompletterats inom utsatt tid. OMTAGNING AV ICKE BEDÖMD KURS (I) Vitsordet I kan bero på för mycket frånvaro, fusk, plagiat eller ogjorda obligatoriska uppgifter som inte har kompletterats. Ett I åtgärdas genom att antingen: a) gå om kursen eller b) tentera den under en allmän tent (med godkänt vitsord i provet), se noggrannare instruktioner nedan under höjningstillfällen. OMTAGNING AV UNDERKÄND KURS (4) Vitsordet 4 kan höjas genom att: a) skriva omtent direkt efter den avslutade perioden, eller då samma kursprov anordnas följande gång. b) försöka höja den genom allmän tent, se noggrannare instruktioner nedan under höjningstillfällen. c) gå om kursen. OBS! Du har rätt att anmäla dig till högst två höjningstillfällen, om du inte lyckas höja vitsordet bör du gå om kursen. Övriga kursprestationer inverkar på bedömningen endast vid omtentamenstillfället för perioden. HÖJNING AV GODKÄNT VITSORD Du får försöka höja ett godkänt vitsord en gång genom att: a) delta i allmän tent, se noggrannare instruktioner nedan under 14 höjningstillfällen,

15 b) delta i kursprov (då kursen ordnas nästa gång), eller c) gå om kursen. OBS! Du kan inte höja godkända kursvitsord på omtenten direkt efter perioden, den är avsedd endast för dem som fått 4 eller Z. TENTERING AV KURSER Vissa kurser kan tenteras, förutsatt att du har berömliga kunskaper i ämnet (9 eller 10 i föregående kurs). Specialfall kan diskuteras med ämneslärare, rektor och studiehandledare. Du bör komma överens med läraren om hur kursen skall tenteras. Ansökan om rätt att tentera görs skriftligt, blankett fås från kansliet eller skolans hemsida. PLAGIAT OCH FUSK Vid plagiat eller fusk är grundregeln att kursen bedöms med I. Att kopiera någon annans text och uppge den som sin egen är en olaglig handling enligt upphovsrättslagen. Ifall en studerande misstänks för plagiat har han eller hon rätt att bli hörd i saken och en upphovskontroll kan utföras. STUDIESTOPP Grundregeln är att du får studiestopp i ett ämne om du har två på varandra följande kurser underkända (4) eller icke bedömda (I). Om det i ämnet ingår minst 6 obligatoriska kurser får du trots allt avlägga följande kurs förutsatt att den bedöms med godkänt vitsord. Du bör diskutera med studiehandledaren hur du bäst kan lösa situationen. FRÅNVARO OCH FÖRSENINGAR Vid frånvaro bör vårdnadshavaren omedelbart meddela skolan att studeranden är borta. Anmälan sker per telefon till kansliet eller till grupphandledaren per Wilmameddelande eller telefon. Av myndiga studerande krävs läkarintyg vid sjukfrånvaro, eller en bekräftelse från skolans studerandevårdpersonal. F.d. vårdnadshavare kan fortsättningsvis frånvaroanmäla en myndig studerande. Alla frånvaroanmälningar bör inlämnas senast samma dag då du kommer tillbaka till skolan. I annat fall räknas frånvaron som icke godtagbar, vilket kan leda till en icke bedömd kurs. Gymnasiet har närvaroplikt, så kom ihåg att redovisa din frånvaro! Frånvaroansökan bör godkännas innan en planerad frånvaro. Om du planerar att vara frånvarande från en lektion, en hel skoldag eller längre tid bör du alltid ansöka om tillstånd för frånvaron på förhand, t.ex. resor och turneringar. Grupphandledaren kan ge dig ledigt för högst två dagar. För längre frånvaro krävs lov av rektor samt ett utlåtande av de berörda ämneslärarna. Du bör ansöka om lov för längre frånvaro minst 5 arbetsdagar före din frånvaro. Blanketter finns på vår hemsida och i kansliet. Om du avbryter skoldagen bör du meddela hälsovårdaren. Om hälsovårdaren inte är anträffbar, kontakta då grupphandledaren eller läraren du skulle ha lektioner med, innan du avlägsnar dig. I fall du handlat på annat vis blir frånvaron olovlig. Om du har ärende till skolans hälsovårdare, studiehandledare, tandläkare, kurator eller psykolog ska du meddela den lärare vars lektion du går miste om i god tid före lektionens början. Besök som meddelats ämnesläraren på förhand antecknas inte som frånvaro från kursen. 15

16 Om du vill gå i bilskola bör du planera bilskoleundervisningen så att den inte infaller under skoltid. Enbart kör- och skrivprov samt halkkörning godkänns som giltig orsak till frånvaro. Du bör i förväg meddela om dessa till din grupphandledare. Om du försenar dig till din första lektion för dagen bör du se till att inte störa undervisningen. Läraren kan godkänna denna försening på upp till 10 minuter, som en engångsföreteelse. Kom ihåg att alla förseningar inverkar negativt på kursvitsordet. Frånvaro pga arbete, arbetsintervjuer samt frånvaro som inte anmälts inom utsatt tid räknas som olovlig frånvaro. Frånvaro under kurser behandlas enligt följande system: - under 10 lektioner med enbart giltig redovisning påverkar inte slutbedömningen - över 10 lektioners frånvaro resulterar i ett I - över 3 lektioner ogiltig frånvaro resulterar i ett I SLUTVITSORD I ETT ÄMNE Ett ämne är godkänt om du har avklarat minst 2/3 av de obligatoriska och fördjupade kurserna med godkända vitsord. Antalet underkända kurser per ämne får således vara: Antalet kurser Underkända kurser eller mer 3 Slutvitsordet i ett ämne bestäms i första hand av det aritmetiska medeltalet av alla kurser i hela gymnasiet. Vitsordstendensen beaktas ändå och ämnesläraren har rätt att justera slutvitsordet uppåt eller neråt från medeltalet. Detta kan komma på fråga t.ex. om något av kursvitsorden är lägre p.g.a. exempelvis sjukdom under provveckan eller om trenden har varit starkt stigande eller sjunkande under gymnasietiden. För att få ditt avgångsbetyg från gymnasiet måste du få slutvitsord i samtliga ämnen du läst under gymnasietiden. HÖJNINGSTILLFÄLLEN Anmälan till alla tenttillfällen bör alltid ske innan deadline via Wilma. Ifall problem uppstår bör du omedelbart kontakta Sussi och/eller Johanna. Omtent ordnas efter varje period. Under ett omtentstillfälle kan man försöka höja högst två underkända kurser. Endast vitsorden 4 eller Z kan tenteras i en omtent. Uppgifter som gjorts under kursen i föregående period beaktas då kursvitsordet fastställs efter omtent. Allmänna tenttillfällen ordnas tre gånger under ett läsår. Under ett allmänt tenttillfälle kan man försöka höja vitsordet i högst två kurser. Godkända, underkända men även kurser som bedömts med I och Z får tenteras. Vissa kurser, som t.ex. kurser i praktiska ämnen och muntliga kurser kan inte tenteras, kolla alltid med läraren i fråga. Anmälningsdeadline för allmän tent är ca 2 veckor före tenten. 16

17 OBS! Före du anmäler dig till tenten bör du kontakta läraren i fråga via Wilma för att få inlämningsuppgifter och instruktioner för kursprovet. Kom överens med läraren när inlämningsuppgifterna bör lämnas in, dock senast före tenten. Observera att lärarna gör prov endast till de studerande som kontaktat dem inom utsatt tid. Tre abitenter ordnas för abiturienter under deras sista vår i skolan. En av dessa tenter är en s.k. ämnestent, i vilken man kan höja ett slutvitsord i ett ämne ifall alla obligatoriska kurser har avlagts, och två är tenter för specifika kurser. Vid ett tenteringstillfälle av en godkänd kurs eller ett helt ämne kan vitsordet endast höjas, inte sänkas från det ursprungliga. TRIVSELREGLER Ändamålet med dessa trivselregler är att alla, studerande och övrig personal, i Helsinge gymnasium skall trivas, må bra och kunna samarbeta på bästa möjliga vis. Gott uppförande och respekterande av alla i personer i vår skolmiljö bidrar till ett gott arbetsklimat. Reglerna gäller på skolområdet, alltså i Helsinge gymnasiums och Helsinge skolas byggnader, samt på skolgården. Reglerna gäller även utanför skolområdet under skoltid och under evenemang som ordnas av skolan utanför skolan, liksom då studerandena på fritiden verkar i skolans utrymmen eller uppträder i skolans namn på exkursioner eller i klubbar. Med skoltid avses arbetsdagen enligt läsordningen eller programmet enligt arbetsplanen. Om du bryter mot våra trivselregler, gör dig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför dig olämpligt kan du tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning från läroanstalten för högst ett år. Vid behov kan även polismyndighet kopplas in. 1) Alla har rätt till arbetsro, rättvis behandling och trivsam arbetsmiljö. 2) Skolans egendom bör behandlas varsamt. Om något går sönder meddelas omedelbart detta till någon av skolans personal. Du ersätter skador som förorsakats av dig. 3) Håll reda på dina saker och städa efter dig. 4) Alla skall bidra till att upprätthålla ordning och snygghet på skolområdet. 5) Enligt gymnasielagen har gymnasiestuderanden närvaroplikt (se frånvaro och förseningar) 6) Lektionerna börjar, ifall inte läraren meddelat annorlunda, exakt enligt schema och då bör du befinna dig i klassrummet (se frånvaro och förseningar). Om läraren dröjer längre än 10 minuter bör någon från gruppen ta reda på orsaken till dröjsmålet. 17

18 7) Förvara ytterkläderna, huvudbonad och hjälm i ditt skåp. Huvudbonad får inte bäras under lektionstid eller i matsal. 8) Mobiltelefoner och annan elektronik (t.ex. MP3-spelare) används inte under lektionstid eller under prov, ifall inte läraren uttryckligen gett lov till det. 9) Datorer används endast i undervisningssyfte och i regel endast under lektionstid. Du ansvarar för att returnera datorn du använt till datorvagnen. 10) Det är förbjudet att äta och dricka under lektionstid. 11) Matrasten är vår gemensamma lugna paus. Du ställer dig i kön och väntar på din tur. 12) Tobaksrökning, bruk och innehav av alkohol och andra rusmedel är absolut förbjudet under skoltid samt under evenemang ordnade av skolan. Det är även strängt förbjudet att vara påverkad av rusmedel i skolan eller under tillställningar ordnade av skolan. 13) Morgonsamlingar är en del av skolans etiska fostran och hör till skoldagen för alla som har lektion efter den. De studerande som är befriade från religionsundervisningen behöver inte delta i morgonsamlingar som har religiöst innehåll. 14) Grupphandledartimmarna/informationstillfällena är obligatoriska för alla. 15) Cyklar och andra fordon förvaras låsta på anvisade platser. STUDENTEXAMEN Hösten 2014 Våren 2015 må 8.9 engelska hörf. (långt språk) to 5.2 modersmålet, textkompetens ti 10.9 finska hörf. må 9.2 finska hörf. on 10.9 korta språk hörf. ti 10.2 engelska hörf. (långt språk) fr 12.9 modersmålet, textkompetens on 11.2 korta språk hörf. må 15.9 real: religion, livsåskådning, må 9.3 modersmålet, essäprov samhällslära, kemi, on 11.3 real: psykologi, filosofi, geografi, hälsokunskap historia, fysik, biologi on 17.9 engelska (långt språk) fr 13.3 engelska (långt språk) fr 19.9 finska må 16.3 finska må 22.9 modersmålet, essäprov on 18.3 matematik on 24.9 matematik fr 20.3 real: religion, livsåskådning, fr 26.9 real: psykologi, filosofi, samhällslära, kemi, historia, fysik, biologi geografi, hälsokunskap må 29.9 korta språk må 23.3 korta språk 18

19 RESULTAT OCH ANMÄLAN Resultaten från höstens skrivningar offentliggörs senast och vårens skrivningar senast Anmälan till vårens examen bör ske senast och till skrivningarna nästa höst senast OM DU DELTAR I SKRIVNINGAR, KOM IHÅG: - att komma till skrivningarna senast 15 minuter före skrivningen - att lämna in räknare och Maol:s tabell till kansliet senast kl. 12 dagen före skrivningen - att lämna mobiltelefonen hemma/i ditt skåp, för du får inte ha den med i salen - att ta med dricka, mat och någonting som höjer blodsockret, 6 timmar är en lång tid! - att meddela kansliet fortast möjligt om du är försenad eller sjuk (läkarintyg kan leda till några kompensationspoäng) STUDENTEXAMENSINFO 1) Studentexamens tidsmässiga spridning, rätten att delta Då du anmäler dig till studentexamen är det fråga om en anmälning till hela examen och inte till enskilda prov. Examen bör avklaras under tre på varandra följande gånger (t.ex. hösten 2014, våren 2015, hösten 2015). Ett underkänt prov får dock tas om 2ggr under de 3 följande skrivningstillfällena. Du har rätt att delta i ett prov då du har avklarat de obligatoriska kurserna i det ämne du ämnar skriva. Om du läser ett främmande språk som inte har obligatoriska kurser, bör du ha avklarat 3 kurser. 2) Proven i studentexamen - modersmål - andra inhemska språket (två nivåer: medellång lärokurs (B) och lång lärokurs (A)) - främmande språk (två nivåer: en allmän, kort lärokurs (C) och en mera krävande, lång lärokurs (A)) - ämnesrealprov - matematik (två nivåer: lång matematik (A), kort matematik (B)) Din examen skall bestå av fyra obligatoriska ämnen: provet i modersmålet (obligatoriskt för alla) samt tre av följande fyra ämnen, enligt ditt eget val: provet i andra inhemska språket ett prov i ett främmande språk provet i matematik prov i ett realämne Utöver detta kan du avlägga ett eller flera extra prov. Det finns inte någon begränsning i antalet prov som kan ingå i examen. Du får själv avgöra på vilken nivå proven i de olika ämnena avläggs, oberoende av ditt studieprogram. Minst ett obligatoriskt prov bör dock avläggas enligt den mer krävande nivån (A-nivån). Du kan avlägga modersmålsprov i de båda inhemska språken, dock inte under samma skrivningstillfälle. 19

20 Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga endast ett prov i språk enligt lång lärokurs (A-språk). Om flera språk på A-nivå ingår i din examen måste dessa prov avläggas vid skilda tillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga två språk enligt kort lärokurs. Provuppgifterna bygger på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. För mer information fråga ämneslärarna. 3) Anmälningar Anmälan till studentexamen görs personligen på skolans blankett. Anmälan ska uppta de ämnen som du ämnar avlägga vid ifrågavarande examenstillfälle, och om du skriver dem som obligatoriska eller extra prov. Anmälan är bindande. Sista dag för anmälan till vårens examen är den 21 november 2014, till höstens examen den 5 juni Om du blir borta från något prov utan riktigt god orsak betraktas provet som underkänt. 4) Omtagning av prov Ett godkänt prov kan förnyas en gång. Ett underkänt prov får förnyas två gånger. Om förnyandet hinner ske innan du fullgjort din examen, kommer det bättre resultatet på studentexamensbetyget. 5) Studentexamensbetyget Du erhåller betyg över studentexamen då du a. med godkänt resultat avlagt de obligatoriska ämnena för examen, och b. slutfört dina gymnasiestudier och erhåller dimissionsbetyg från gymnasiet. 6) Läs- och skrivsvårigheter I studentexamen kan läs- och skrivsvårigheter beaktas a) genom kompensation (= vid gränsfall kan ett vitsord höjas i ett skrivningsämne) b) genom specialarrangemang Om en studerande önskar att få läs- och skrivsvårigheter beaktade vid avläggande av studentexamen ska studeranden lämna in intyg över svårigheterna. Kontakta rektorn för mer information i god tid före anmälan! Specialarrangemang kan vara förlängd tid, inspelning med längre pauser vid hörförståelseprov, m.m. Villkor för specialarrangemang är att studeranden har ett utlåtande av speciallärare eller skolpsykolog samt ett utlåtande av neurolog eller foniater. Båda utlåtanden bör vara utfärdade under gymnasietiden. OBS! Initiativet till utredning av möjligheter till kompensation eller specialarrangemang ska komma från studeranden! 7) Examensavgifter Examensavgifterna utgörs av en grundavgift, som erläggs för varje examensomgång man deltar i, och en provavgift, som erläggs för varje prov. Examensavgifterna fastställs inför varje examenstillfälle (höst, vår). hösten 2014: 20 grundavgift, 14 euro provavgift, 28 euro yrkan på rättelse, 50 euro

21 8) Bedömningen av provet och bifallsröster Efter provet bedömer läraren preliminärt din prestation. Därefter skickas provet till studentexamensnämnden, där censorer granskar provet och ger det slutgiltiga vitsordet. Poänggränserna bestäms efter varje studentskrivningstillfälle. laudatur (L) 7 bifallsröster eximia cum laude approbatur (E) 6 magna cum laude approbatur (M) 5 cum laude approbatur (C) 4 lubenter approbatur (B) 3 approbatur (A) 2 improbatur (I) 0 9) Kompensering Om du är underkänd i ett obligatoriskt prov, kan du ändå få studentexamen godkänd med hjälp av kompensering. Det underkända vitsordet finns antecknat på betyget. De underkända prestationerna (I) indelas i fyra olika grupper: (I+), (I), (I-), (I=). Kompenseringen uträknas på basen av bifallsröster i andra obligatoriska och extra prov enligt följande: 12 bifallsröster kompenserar I+ 14 I 16 I- 18 I= 10) Yrkan på rättelse/granskning Om något provresultat verkar felaktigt kan rektor eller ämneslärare be om en ny granskning av provet hos studentexamensnämnden per telefon eller skriftligt. Du kan via läraren eller rektorn få höra kriterierna för bedömningen av dina prestationer. Om du är missnöjd kan du be om en ny granskning av prestationerna senast 14 dagar efter att resultaten har kommit. Granskningen kostar 50 euro. 11) Fusk Om du gör dig skyldig till fusk, t.ex. luntning, förlorar du rätten att fortsätta skriva det provet och andra prov under samma studentskrivning. Förbudet kan förlängas till även följande studentskrivningstillfälle. Proven som examinanden har anmält sig till under den studentskrivningen ses som underkända. För mer information se studentexamensnämndens hemsida: 21

22 KURSBESKRIVNINGAR G = kursen ingår i studiehelheten Globalkunskap och ledarskap N = kursen erbjuds endast som nätkurs ( se även nätsidan för det kompletta nätkursutbudet V = kursen erbjuds som virtuell kurs i realtid (samarbete med Mattlidens gymnasium) BILDKONST OBLIGATORISKA BKo1 - Jag, bilden och kulturen Du får lära dig att uttrycka dig med bildkonstens medel och ge form åt dina personliga idéer. Det egna konstnärliga uttrycket är det centrala i kursen; att rita, måla, arbeta tredimensionellt och använda digitala bilder. FÖRDJUPADE BK 2 - Miljö, plats och rum Du får lära dig grundbegreppen inom arkitektur och formgivning och arbetar med modeller, reliefer, miniatyrer samt experiment med olika material. BK 3 - Medierna och bildernas budskap Du skall lära dig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten. Digitala bilder, grunderna för grafisk design, film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken. BK 4 - Från bildkonst till egna bilder Du fördjupar det egna uttryckssättet i bildkonst och lär dig nya tekniker inom teckning, måleri och andra traditionella konstformer. BK 5 - Verkstad för samtidskonst Lär dig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonsten och använda samtidskonstens metoder då de arbetar med olika fenomen i bildkonsten! Under kursen förverkligas tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan. TILLÄMPADE BK t6 - Filmkurs (G) Du lär dig metoderna för tillverkning av egen film och videoprojekt. BK t7 - Konsthistoria (V) Kursen behandlar konstens historia, främst ur europeisk synvinkel. Teoretisk kurs men vi gör även museibesök. BK t8 - Museikurs Du bekantar dig med konsten i vardagen. Kursen hålls utanför klass under våren. Besök på olika konstmuséer. Kursen erbjuds ej läsåret BK t9 - Diplomkurs Du gör ett diplomarbete i bildkonst. För att avlägga diplomet bör du kontakta bildkonstläraren för att diskutera tidtabellen, eftersom kursen utförs självständigt under 22 handledning av läraren. Krav: du bör ha avlagt minst 4 kurser i bildkonst.

23 BIOLOGI OBLIGATORISKA BIo1 - Organismens värld Biologin som vetenskap, evolutionsbiologi och ekologi. Varför är det viktigt att bevara biodiversiteten på jorden? BIo2 - Cellen och ärftligheten Vi tar oss en titt på cellen och arvsmassan. Vi undersöker även hur egenskaper nedärvs. FÖRDJUPADE BI 3 - Miljöekologi (G) Varför behöver vi en mångfald av arter på denna jord? Vad är det som hotar våra ekosystem och hur kunde vi hjälpa till att bevara jordens biodiversitet? BI 4 - Människans biologi Du lär dig hur människokroppen fungerar och hur våra organsystem är uppbyggda. Vi undersöker också människans livscykel och hur vår kropp skyddar sig mot olika sjukdomar. BI 5 - Bioteknologi Lär dig det nyaste inom biotekniken, allt från att korsa egenskaper hos bananflugor till att undersöka ärftliga sjukdomar! Denna kurs går till stor del ut på praktiska laborationer. Kräver goda förhandskunskaper i BIo2. TILLÄMPADE BI t6 - Prepkurs inför studentexamen (N) Vi förbereder oss inför studentskrivningarna. BI t7 - Östersjöns ekologi (G, N) Under denna marinbiologiska kurs bekantar vi oss med Östersjön som levnadshabitat från många olika organismers synvinkel och funderar på vad det är som gör vårt innanhav så speciellt. Vilka utmaningar står Östersjön inför och kan vi göra något för att skydda vårt hav? ENGELSKA OBLIGATORISKA ENo1 - De unga och deras värld Vi repeterar grundstrukturerna i engelska och övar språkanvändningen i vardagliga situationer. Texterna handlar ofta om England. ENo2 - Kommunikation och fritid Vi läser om engelskspråkiga länder i hela världen. Texterna handlar ofta om sport och fritid. Fortsatt repetition av grundstrukturerna i språket. ENo3 - Studier och arbete Vi studerar skollivet i olika engelskspråkiga länder och utökar ordförrådet i samband med detta liksom när det gäller arbetslivet. Övning av muntliga och skriftliga färdigheter som kan komma till nytta i arbetslivet. 23

24 ENo4 - Samhället och omvärlden Vi läser om olika samhällen i hela världen, stora och små, gamla och moderna. Eno5 - Kultur Vi studerar allt vad ordet kultur innebär. Vi utökar vårt ordförråd inom allt från filmkonst och musik till litteratur och teater. Vi skriver en bokrapport över en engelskspråkig roman. Eno6 - Vetenskap, ekonomi och teknik Vi studerar människans teknologiska frammarsch, från Newton och Einstein till genteknologi och datorer. Vi läser också texter om ekonomi och näringsliv. FÖRDJUPADE EN 7 - Naturen och en hållbar utveckling Vi förbereder oss inför studentskrivningarna med hjälp av olika språkövningar. Vi läser några texter som kan ha en aktuell anknytning. EN 8 - Globalisering och internationalisering, muntlig kommunikation (G) Vikten av att kunna kommunicera är a och o i dagens globala värld. Kursens tyngdpunkt ligger uttryckligen på detta. Lär dig att samtala på engelska. Kursen innehåller ett nationellt muntligt prov. TILLÄMPADE EN t9 Prepkurs inför studentskrivningarna Vi förbereder oss inför studentskrivningarna med hjälp av olika språkövningar. Vi förstärker ordförrådet inom vissa aktuella temaområden. FILOSOFI OBLIGATORISKA FFo1 - Introduktion till filosofin Filosofin ger anledning att ifrågasätta föreställningar vi tar för givna. Filosofi är kritiskt tänkande, men även tradition. För att förstå vårt västerländska samhälle bör vi känna till västerlandets filosofiska rötter. FÖRDJUPADE FF 2 - Värdefilosofi och etik Filosofin kan kanske inte ge svar på hur vi skall handla, men den filosofiska etiken ger oss begrepp med vilka vi kan diskutera högst angelägna frågor. Värdefilosofin och etiken hjälper oss att argumentera för värden som är viktiga för oss. FF 3 - Ontologi, kunskapsteori och vetenskapsfilosofi (N) Idag talas det mycket om immateriell egendom, fastän många tycker att endast materiella ting är verkliga. Ontologi handlar om vad som egentligen finns, kunskapsteori och vetenskapsfilosofi om vad vi kan veta och hur vi kan veta någonting. FF 4 Samhällsfilosofi (N) Vi tycker ofta att samhället är orättvist mot oss. Hjältar handlar heroiskt när de bryter mot reglerna, men vi vanliga döda blir skurkar om vi begår lagbrott. Samhällsfilosofi handlar bl.a. om rättvisa och om förhållandet mellan lag och moral. 24