REGLER, FR NVARO OCH BED MNING

Transkript

1 STUDIEGUIDE ver 1.1

2 klicka. Tryck på sidnumret för snabb navigering. 2 Gymnasiet Lärkan Studieguide Perioder och positioner 4 Lektionstider, matturer och onsdagens läsordning 5 Läsåret Skolans samlingar Gruppsamlingar 7 Morgonsamlingar Provvecka Omtagningsprov 8 Tentdagar 9 Kursutbud enligt läroplanen 10 Kursbricka

3 må ti on to fre PERIODER OCH POSITIONER Läsåret är indelat i 5 perioder, varje period pågår i ungefär 7 veckor. Kursordningen. I kursordningen, som du får av studiehandledaren vid behov, ser du i vilka perioder de olika kurserna går. Kursbrickan. I kursbrickan (sid 10) ser du i vilka positioner (det vill säga vilka tider) de olika kurserna går. Positioner. I positionsschemat (till vänster) ser du de olika positionernas plats i läsordningen. Märk att onsdagen har varierande positioner beroende på om den är på en udda eller jämn vecka udda veckor 5 jämna veckor WILMA. Kontrollera din läsordning och dina kursval på Wilma, som du når på adressen wilma.edu.hel.fi 3 Gymnasiet Lärkan Studieguide

4 må ti on to fre udda veckor 5 jämna veckor Lektionstider i Lärkan Alla lektioner går som dubbeltimmar och pågår i 90 minuter, med en paus på lämpligt ställe. Provvecka. Märk de avvikande lektionstider under provveckan, se stycket Provveckan, sid 7. Matturer. Studerande äter enligt sin årskurs tider. Matturerna årskursvis ser ut så här: åk 3: kl ( 12.00), åk 2: kl ( 12.15), åk 1: kl Håll mattiderna! 4 Gymnasiet Lärkan Studieguide Lektionstider må, ti, to, fr Lektion rast Lunch rast Onsdagens läsordning Udda veckor går positionerna 7, 1 och 3. Dagen slutar kl Jämna veckor går positionerna 6, 2, 4 och 5. Kalendern visar om det är en jämn eller udda vecka på gång.

5 LÄSÅRET Augusti 2015 v M T O T F L S November 2015 v 44 M T O T F L S Februari 2016 v M T O T F L S Maj 2016 v 17 M T O T F L S September 2015 December 2015 v M T O T F L S v M T O T F L S Januari 2016 Oktober 2015 v M T O T F L S v M T O T F L S Gymnasiet Lärkan Studieguide Mars 2016 v M T O T F L S April 2016 v M T O T F L S Juni 2016 v M T O T F L S Juli 2016 v M T O T F L S Digital skolkalender. Lärkan har digital skolkalender. Ta kontakt med kansliet ifall du saknar användarnamn till systemet. Kolla larkan.skolkalender.fi

6 Förhindrad? Om du av någon tvingande orsak inte kan delta i en grupp samling, måste du på förhand kontakta din grupphandledare. SKOLANS SAMLINGAR Samlingarna är tillfällen då viktig information ges ut i skolan. Skolans samlingar är därför obligatoriska för alla elever, om inte annat meddelas. Gruppsamlingar Egen grupphandledare. Varje basgrupp har en lärare som fungerar som grupphandledare. Varje torsdag kl samlas grupperna i sina hemklasser för en träff med grupphandledaren. Grupphandledaren informerar om aktuella händelser i skolan, och studerande har möjlighet att föra fram ärenden till grupphandledaren, EF-representanterna, eller hela gruppen. Gruppsamlingarna är en av skolans viktigaste informationskanaler och närvaro vid dem är obligatorisk för alla studerande. Under provveckan. Under provveckan hålls en längre grupp samling. Under denna samling ges information om den kommande perioden. 6 Gymnasiet Lärkan Studieguide

7 ingen gruppsamling. Under provveckan faller gruppsamlingarna vanligen bort. Morgonsamlingar På tisdagar. Skolan håller normalt morgonsamling tisdagar (och vid behov fredagar) kl Morgonsamlingar med konfessionellt (religiöst) innehåll är frivilliga för studerande som inte deltar i religionsundervisning. PROVVECKAN Skolans ordinarie provtillfällen är kursprov, omtagningsprov och tentamensdagar. Andra provtillfällen ordnas inte. Specialläsordning. Märk att provveckan har en skild läsordning. Provveckornas tider finns färdigt insatta i den digitala skolkalendern och på Wilma. OMTAGNINGSPROV Efter varje periods slut ordnas ett extra provtillfälle, så kallat omtagningsprov, som regel andra onsdagen efter period slutet kl Datumen för proven är 13.10, 9.12, 17.2, 20.4, och 6.6, se den digitala skolkalendern. En studerande som p.g.a. sjukdom eller av annan giltig orsak varit frånvarande under den dag då omtagningsprovet ordnas har rätt att komma till 7 Gymnasiet Lärkan Studieguide

8 Rätt att delta i omtagningsprovet har Underkänd. Den som blivit underkänd i någon av periodens kurser. Med giltig orsak. Den som med giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle under kursen. Vid tentamen. Den som skall delta i kursprov i en kurs som han/hon avlägger genom tentamen. skolan och delta i provet under förutsättning att frånvaron är anmäld och att skriftlig utredning över orsaken företes vid omtagningstillfället. Observera. Om du är anmäld till omtagningsprov, men utan giltig orsak varit frånvarande från skolarbetet under samma dag som omtagningsprovet hålls, har du inte rätt att delta i provtillfället. Då anses provtillfället vara förbrukat och prestationen bedöms som underkänd. TENTDAGAR Under läsåret finns särskilda tentamensdagar ut satta. De finns för att ge dig möjlighet att avlägga prov och förhör du eventuellt inte fått avklarade under ordinarie prov tillfällen. Det kan t ex gälla kurser som avläggs genom självstudier (tentamensrätt), där du inte kunnat delta i slutprovet, eller fall där du med beviljat tillstånd varit frånvarande från slutprov och omtagningsprov. Tentamens tillfällena hålls kl på vissa fredagar (se datumen i den digitala skolkalendern, larkan.skolkalender.fi). Information om anmälan till tentamensdagen ges på gruppsamling. 8 Gymnasiet Lärkan Studieguide

9 UTBUD ENLIGT LÄROPLANEN 9 Gymnasiet Lärkan Studieguide Obligatorisk O Fördjupad F Tillämpad T Modersmålet Finska A Finska, MoFi Finska B Engelska A Franska A Tyska B " - B Franska B " - B Engelska B Ryska B Matematik, lång Matematik, kort Fysik Kemi Biologi Geografi Religion Livsåskådning Filosofi Psykologi Historia Samhällslära Hälsokunskap Bildkonst Musik Gymnastik Studiehandledning Media Samhällsengagemang Teckenspråk 21 Trafikkurs 21 Specialarbete 21 Avläggs första året Avläggs första eller andra året Avläggs andra året Avläggs tredje året KURS

10 KURSBRICKA, PERIOD 1 POSITION 1 2 TYB3-5.1 MO1.1 MAA1.1 RE1.1 SL2.1 SH1.1 FIM4.1 ENA4.1 TYB2-3.1 BI2.1 ENA20.1* FRB2-7.1 FRB3-9.1 FINA20.1 FIM20.1* FY7.1 FIL1.1 MO1.2 MAA1.2 FY1.1 KO1.1 SH1.2 FIM4.2 ENA4.2 HI3.1 RE2.1 ENA20.2* TYB3-9.1 TYB2-7.1 MAA10.1 BI20.1* MO1.3 FINA1.1 FY1.2 HI1.2 SH1.4 MO3.1 ENA4.4 MAA5.1 HI4.1 MAA10.3 BI5.1 PS5.1 KO21.1 MO1.4 MAA1.3 PS1.1 HI1.1 SH1.3 ENA4.3 FRB3-5.1 FY4.1 KE3.1 KO2.1 FIM20.2 FINA20.2* RYB3-7.1 MAB8.1 MO1.5 HI1.3 SL2.2 KO1.2 SH1.5 MO3.2 ENA4.5 MAA5.2 GE2.1 FINA20.3 FIM20.3* ENA7.1 MAA10.2 MAB20.1 MO1.6 FRB3-1.1 KE1.1 BI1.1 HÄ1.1 MU1.1 MO3.3 MAA5.3 GE2.2 GY2.1 fl FIM20.4 FINA20.4* ENA20.3* MAB7.1 FY7.2 TYB3-1.1 MAA1.4 BI1.2 SL2.3 MU1.2 MO3.4 GE2.3 FIL1.2 GY2.1 pj ENA20.4* KE20.1* SL20.1* HÄ20.1 GY1.1 fl GY1.1 pj MOK Gymnasiet Lärkan Studieguide FRB2-3.1

11 KURSBRICKA, PERIOD 2 POSITION 1 2 TYB2-4.1 FINA1.2 FIM1.1 ENA1.1 KE1.2 GE1.1 MO3.5 TYB3-6.1 MAA7.1 MAB4.1 MO6.1 FRB2-8.1 FRB MAA12.1 KO4.1 MOK27.1 ENA1.2 RYB3-1.1 GE1.2 PS1.2 HÄ1.2 FINA4.1 FIM4.3 FIM5.1 FRA4.1 MAB4.2 KO23.1 MO8.1 TYB2-8.1 TYB MAA12.2 FY MO2.1 RE1.2 SL2.4 HÄ1.3 MOK20.1 FINA4.2 FINA22.1 MAA7.2 FY4.2 HI4.2 FIL2.1 MO6.2 RYB3-8.1 FY8.2 ENA1.3 TYB3-2.1 KE1.3 HÄ1.4 ENA5.1 BI2.2 SL4.1 PS3.1 MO6.3 MAA13.1 MAA13.2 MAA13.3 FINA1.3 ENA1.4 FRA1.1 MAB1.1 HI1.6 MOK20.2 MAA7.3 KE3.2 SL1.1 HÄ3.1 MO6.4 MO8.2 GE4.1 ENA1.5 FRB3-2.1 FY1.3 BI1.3 GY1.2 pj GE3.1 SL3.1 MU2.1 KO2.2 MO9.1 MAA12.3 RE3.1 SH2.1 MOK26.1 ENA1.6 PS1.3 HI1.4 MU1.3 GY1.2 fl FINA8.1 RYB3-4.1 FY4.3 BI2.3 BI4.1 HI5.1 MO6.5 RE3.2 SH2.2 GY1.1 fl GY1.1 pj MOK Gymnasiet Lärkan Studieguide FIM8.1

12 KURSBRICKA, PERIOD 3 POSITION 1 2 FRB2-1.1 MO2.2 ENA2.1 FRB3-3.1 HI2.1 FIM6.1 ENA5.2 ENA6.1 MAA8.1 KE4.1 TYB MO20.1 TYB FY20.1 RE3.4 LK3.1 TYB2-1.1 MO2.3 FINA2.1 TYB3-3.1 MAA2.2 HI6.1 FRA5.1 MAA8.2 FY5.1 BI5.2 SL3.2 RYB FINA20.1 FIM20.1* MO20.2 RE FINA2.2 ENA2.2 MAA2.3 MAB1.2 MO4.1 FINA5.1 FIM5.2 FRB2-4.1 FRB3-6.1 HI4.3 FY20.2 BI20.1* PS20.1 HI20.1 FIM1.2 ENA2.3 MAA2.4 KO1.3 TYB3-7.1 FY5.2 KE4.2 BI2.4 SL1.2 TSP21.1 MO20.3 FIL4.1 TYB2-1.2 FIM1.3 ENA2.4 TYB3-3.2 FY1.5 KO1.4 MAA8.3 PS4.1 HI3.2 MO8.3 MO20.4 SL20.1* KE20.1* GE20.1 ENA2.5 GE1.3 RE1.3 HÄ1.5 MU1.4 GY4.1 GY4.2 MO20.5 MAA20.1 MAA20.2 MAA20.3 KE1.5 BI1.5 HÄ2.1 MU1.5 FINA5.2 FY5.3 BI2.5 RE2.2 MOK21.1 ENA8.1 ENA20.1* FRB FRB hösttermin GY1.1 fl GY1.1 pj MOK25.1 vårtermin GY2.2 fl GY Gymnasiet Lärkan Studieguide TYB2-5.1

13 KURSBRICKA, PERIOD 4 POSITION 1 2 ENA2.6 RYB3-2.1 MAA3.1 MAB3.1 FY2.2 RE1.4 FIM5.3 FRA6.1 GE2.4 HI4.4 FIL1.3 TYB2-2.1 FINA2.3 FIM2.1 TYB3-4.1 MAA3.2 PS1.4 ENA5.3 MAA9.1 FY6.1 BI4.2 SL FRA2.1 MAA3.3 MAB3.2 FY1.6 RE1.5 HI2.3 MO4.2 FINA6.1 FIM6.2 GE2.5 HI3.3 MO2.4 FIM2.2 ENA3.2 FY2.1 PS1.5 ENA5.4 FRB3-7.1 MAA9.2 SL1.3 FIL1.4 MO2.5 MO7.1 FIM2.3 ENA3.3 FRB3-3.2 MO4.3 ENA5.5 RYB3-5.1 MAB2.1 SL1.4 KE2.3 GE1.4 HI2.4 HÄ1.6 MU1.6 GY1.3 fl MO4.4 MAA9.3 KE5.1 KO2.3 ENA3.1 KE1.6 BI3.1 HÄ2.2 KO1.5 MO4.5 MAB2.2 HI3.4 MU2.2 GY2.2 fl GY Gymnasiet Lärkan Studieguide FRB2-1.2 FRB2-5.1

14 KURSBRICKA, PERIOD 5 POSITION 1 2 TYB2-2.2 FRB2-6.1 FINA3.1 FIM3.1 RYB3-3.1 TYB3-4.2 KE2.1 MO5.1 MO5.2 FRB3-8.1 MAB5.1 TYB2-6.1 MO2.6 FIM3.2 ENA3.4 FY3.1 MO5.3 ENA6.2 ENA6.3 TYB3-8.1 HI4.5 GE FIM3.3 FRA3.1 FY3.2 BI3.2 HI2.5 FINA6.2 ENA6.4 MAA11.1 MAA11.2 RE2.3 FINA3.2 FRB3-4.1 MAA4.1 MAB6.1 LK1.1 SL2.6 MO5.4 FIM6.3 BI4.3 RE2.4 SL1.5 FINA3.3 FRB3-4.2 MAA4.2 KE2.2 HI2.6 ENA6.5 MAA6.1 MAA6.2 BI5.3 ENA3.5 MAA4.3 BI1.6 PS1.6 KO1.6 MO5.5 RYB3-6.1 MAB5.2 FY6.2 KE5.2 MO7.3 ENA3.6 MAB6.2 GE1.6 MAA6.3 FY6.3 PS2.1 HI3.5 KO2.4 GY2.3 fl GY2.2 fl FRB2-2.1 FRB2-2.2 GY Gymnasiet Lärkan Studieguide

15 16 Allmänt om studierna 15 Gymnasiet Lärkan Studieguide Skolresor 17 Skåp Ditt studieprogram 18 Läsårsprogram Ändringar i studieprogrammet 19 Studietakten: 3, 3½, 4 år 20 Planera dina studier Kursbeskrivningar Obligatoriska kurser 21 Fördjupade och tillämpade kurser 22 I vilken ordning ska man avläggar kurserna? Hur beakta studentexamen? 23 Hjälp i studiefrågor Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödundervisning, studiestöd och hjälp med skolböcker 24 Slutförande av studierna 25 Godkänt slutbetyg 26 Slutföhör och avgångsbetyg

16 Skolresor Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda: Om du är under 17 år, reser du med vanlig barnbiljett, som du själv skaffar. När du fyller 17 år får du i skolans kansli ett intyg, som berättigar dig till rabatt på dina skolresor. Med skolans intyg och ett identitetsbevis besöker du sedan trafikverkets kundservice för att köpa ett smartkort som du laddar enligt eget behov. Övriga kommuner: Du som har över 10 km skolväg enkel resa och betalar minst 54 euro/månad i resekostnader får en extra rabatt för sina skolresor. Uppsök skolans kansli för närmare information. OM STUDIERNA Målet för gymnasiestudierna är att ge dig en bred allmänbildning. Också om drygt hälften av de kurser som skall ingå i din examen är obligatoriska ger de årskurslösa studierna dig rätt stora möjligheter att forma ditt gymnasieprogram enligt ditt eget intresse. De viktigaste dragen i gymnasiestudierna känner du säkert till: Utgående från dina kursval görs det upp en läsordning. Ifall det finns möjlighet kan du göra ändringar. Dina gymnasie studier skall ändå vara slutförda senast efter 4 år. Den vanliga studietiden är 3 år. Ditt studieprogram för gymnasiet skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program. Du har möjlighet att ta om kurser i vilka du blivit underkänd (om detta skulle hända). Läs mera om detta i stycket om bedömningen (s 31). Du kan också förnya (gå om) godkända kurser för att få ett bättre kursvitsord. 16 Gymnasiet Lärkan Studieguide

17 Skåp Du kan få tillgång till ett skåp. Du anmäler dig då i skolans kansli och löser ut en skåpnyckel, för vilken du lämnar 20 euro i pant. Du får behålla ditt skåp under hela gymnasietiden. Då du återlämnar nyckeln får du tillbaka din pant. Du kan delta i studentexamensprov både på våren och på hösten. Studentexamen kan avläggas etappvis under högst tre på varandra följande prov tillfällen. Se närmare avsnittet om studentexamen (s 51). Du har också en möjlighet att avlägga kurser genom självstudier. Du skall i så fall anhålla om tentamensrätt (s 36). Med din ämneslärare kommer du då överens om de uppgifter du skall utföra för att klara av kursen. I övrigt gäller närvaroplikt under alla lektioner under en kurs. För mera information se stycket om frånvaro (s 29). DITT STUDIEPROGRAM När du inleder dina gymnasiestudier skall du göra upp ett studieprogram för hela gymnasiet. Det gör du för att du själv (och vi) skall få en överblick över hur dina studier kommer att se ut. Dina föräldrar skall också godkänna ditt program, så det är viktigt att du diskuterar dina planer hemma. Du har rätt stor frihet att avgöra vilka ämnen och kurser du avlägger. I ditt program måste alla obligatoriska kurser finnas med, med beaktande av följande: 17 Gymnasiet Lärkan Studieguide

18 Val att tänka på. Tid. Skall du gå gymnasiet på 3, 3½ eller 4 år? Ämnen. Skall du läsa lång eller kort matematik, hur många /vilka språk skall du läsa? Fördjupning. I vilka ämnen skall du ta fördjupade kurser, skall du välja extra, så kallade tillämpade kurser? Vad efter gymnasiet? Tänk också på vad du vill göra efter gymnasiet när du väljer dina kurser. Matematik. Du väljer antingen kort eller lång matematik. Språk. Du skall förutom det andra inhemska språket ha ett obligatoriskt främmande språk i ditt studieprogram. Konst. Ditt studieprogram skall innehålla tre kurser i konstämnen (musik, bildkonst), så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämnet, (således 2+1). Religion. För dig som hör till den evangelisk-lutherska e ller ortodoxa kyrkan är ämnet religion obligatoriskt. Om du hör till ett annat trossamfund eller inte hör till något trossamfund kan du anhålla om undervisning enligt din egen trosriktning, vilken staden ordnar centralt, om det finns minst tre studerande som hör till samma trossamfund. Du kan då också välja att delta i undervisningen i religion eller i livsåskådning. Läsårsprogram Inför varje nytt läsår gör du på basen av ditt studieprogram upp ett läsårsprogram, d.v.s. du avgör vilka kurser du skall avlägga under det studieåret. Ditt program för läsåret kommer sedan också fram i dina periodbetyg. De kurser du valt att avlägga under läsåret är utmärkta med ett X. Ändringar i studieprogrammet Du kan göra ändringar i ditt studieprogram under studiernas gång. Ändringar skall vara motiverade, eftersom skolans planering bygger på de val studerandena har gjort. Du skall därför från början göra upp ett så riktigt och 18 Gymnasiet Lärkan Studieguide

19 MÄRK: varje kurs du avlagt och slutfört finns med i ditt studieprogram. Ingen kurs kan strykas ur ditt program i efterhand! realistiskt program som möjligt. Eventuella ändringar i ditt studieprogram måste lämnas in senast en vecka före den period som ändringen gäller. Du kan alltså inte under en pågående period göra ändringar som gäller den periodens kurser. Du skall alltid slutföra en kurs som du har påbörjat. Det är möjligt att byta nivå i matematik och språk, men det måste göras i god tid före din examen, som regel senast under höstterminen under ditt andra studieår. Alla ändringar i studieprogrammet görs i samråd med studiehandledaren. STUDIETAKTEN Tre år. Om du avlägger gymnasiet på 3 år är en lämplig studietakt att ta 30 kurser första och andra året. Efter två år skall du då ha minst 60 kurser. Det tredje året studerar du under perioderna 1 3, och kan då avlägga kurser. Tre och ett halvt år. Om du avlägger gymnasiet på 3½ år (student på hösten) kan du jämfört med ett 3-års program ännu avlägga kurser i perioderna 4 och 5 på våren och period 1 på hösten. Då skall ditt årsprogram under de tre hela läsåren innehålla kurser per år. Fyra år. Om du avlägger gymnasiet på 4 år kan du sikta på att avlägga minst 20 kurser per år under de tre första åren, det sista året kurser under perioderna Gymnasiet Lärkan Studieguide

20 20 Gymnasiet Lärkan Studieguide PLANERA STUDIERNA I början av gymnasiet vet man vanligen inte vad man vill fortsätta studera efter gymnasiet. Därför skall du ta vara på den hjälp du kan få i din planering och alltid vända dig till studiehandledaren när du funderar över något eller behöver hjälp. Det är väldigt viktigt att du planerar dina studier på ett vettigt sätt. Ett välplanerat studieprogram stöder dig med tanke på din studentexamen och dina fortsatta studier. Kursbeskrivningar Kursinnehållet i läroplanen presenteras i våra kursbeskrivningar, häftet Kursutbud. I kursbeskrivningarna finns viktig information för varje ämne gällande hur du bäst lägger upp kurserna, i vilken ordning du avlägger dem, om studentexamen i ämnet, med mera. Obligatoriska kurser De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland, och måste ingå i ditt program. De val du skall göra här gäller om du skall läsa

21 21 Gymnasiet Lärkan Studieguide lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik). De obligatoriska kurserna är numrerade börjande från 1. Fördjupade kurser De fördjupade kurserna är som man förstår av namnet kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De fördjupade kurserna är till rubrik och innehåll gemensamma för alla gymnasier i landet. Numreringen är löpande och fortsätter direkt efter de obligatoriska kurserna, i kursbeskrivningarna känns de igen genom ett litet f efter kursnumret. Observera att provuppgifterna i studentexamen bygger på kursinnehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. I ämnesrealprovet är det speciellt viktigt att du läst alla obligatoriska och fördjupade kurser i ämnet innan du går upp i studentprovet. Tillämpade kurser De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som programmet i media och kommunikation. MÄRK särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen. De tillämpade kurserna är numrerade från 20 uppåt. En tillämpad kurs räknas med i ditt kursantal endast om den blivit godkänd!

22 I vilken ordning skall man avlägga kurserna? I kursbeskrivningarna (häftet Kursutbud) finns korta presentationer av alla kurser i Lärkan. Dessutom finns för varje ämne en rekommendation för hur du skall lägga upp ditt program under gymnasietiden, i vilken ordning och under vilken årskurs du bäst avlägger kurserna. Hur skall man beakta studentexamen? Du kan påbörja din studentexamen tidigast 1½ termin innan du skall vara klar med dina gymnasiestudier. Det gör du om du vill utnyttja tre skrivningstillfällen. I din planering skall du då beakta att (åtminstone) alla obligatoriska kurser i ett ämne skall vara avlagda innan du deltar i studentexamen i det ämnet. Märk att uppgifterna i studentexamen grundar sig på både obligatoriska och fördjupade kurser. Observera särskilt de s.k. realämnena i studentexamen. Det är viktigt att du läst alla obligatoriska och fördjupade kurser i det/de realämnen du planerar att skriva i studenten. Läs mera om detta i samband med stycket om studentexamen i denna studieguide (s 51). Läs också den text som finns i inledningen till varje studentskrivningsämne i häftet Kursutbud, stycket med rubriken Ämnet i studentexamen. 22 Gymnasiet Lärkan Studieguide

23 specialläraren Elisabeth Frisk är i skolan måndagar och träffas i sitt arbetsrum (rummet bredvid hälsovårdaren) eller nås per Wilma eller per telefon på numret Studiestöd Du som fyller 17 år har möjlighet att ansöka om statens studiestöd. Beviljandet av stödet är beroende av föräldrarnas inkomster och förmögenhet. Blanketter får du i skolans kansli, ifall du inte fått dem hemskickade. Ansökan skall göras i god tid innan du fyller 17 år. Ansökan bekräftas i skolans kansli varefter den skickas in. Läs också informationen om studieförmåner på fpa:s webbsidor, HJÄLP OCH STÖD Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Specialläraren leder också en särskild kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Via teori, övningar och diskussioner utvecklar de studerande sitt läsande, sitt skrivande och sin studieteknik. Målet är att bli mera medveten om sina starka sidor och lära sig hitta vägar att arbeta med sina svårigheter. Du anmäler dig till kursen via specialläraren. Stödundervisning Du har också möjlighet att få stödundervisning vid behov. Ta kontakt med en lärare i ämnet, förklara dina svårigheter och kom överens om en lämplig tid för stöd. Hjälp med skolböcker I gymnasiet skaffar studerande sina kursböcker och annat studiematerial själv. Skolan ger ut en lista över de läroböcker som används i de olika kurserna. Om du har av ekonomiska skäl svårt med anskaffningen av skolböcker kan beviljas rätt att få låna skolböcker via skolan. Lärkan har en uppsättning skolböcker, som du kan få hålla hela den tid du går i gymnasiet. Om du skulle behöva den här hjälpen skall du kontakta skolsekreteraren eller rektor. 23 Gymnasiet Lärkan Studieguide

24 Avgångsbetyg För att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs: 75 kurser. Att du slutfört dina studier med minst 75 kurser och fått ett godkänt slutbetyg i alla studieämnen. studentexamen. Att du blivit godkänd i studentexamen. SLUTFÖRANDE AV STUDIERNA Före din sista studietermin skall du lämna in ett slutligt studieprogram. För examen på våren skall ett slutligt studieprogram således lämnas in före jullovet. Detta studieprogram ligger till grund för din examen och är bindande: efter det kan du inte längre göra ändringar i ditt program. 24 Gymnasiet Lärkan Studieguide

25 När får man slutbetyg? Slutbetyg ges vid två tillfällen under läsåret: efter period 3 på vårterminen, för dig som ämnar slutföra din examen under vårens studentskrivningar, och efter period 1 på hösten, för dig som slutför studierna under höstens studentskrivningar. Godkänt slutbetyg När du har fullgjort kurserna i ditt studieprogram får du ett slutbetyg, som är ett utdrag ur din studiebok där slutvitsorden i dina läroämnen framkommer. Slutvitsordet fastställs av dina lärare på basis av kursvitsorden i de kurser du har avlagt i ämnet. För att bli godkänd i ett läroämne måste du ha godkända kurser i läroämnet enligt följande: Obligatoriska och fördjupade kurser i den studerandes studieprogram eller flera Högsta antal underkända kurser Slutvitsordet bestäms enligt det aritmetriska medeltalet av kursvitsorden i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ditt program. Slutvitsordet kan enligt lärarens prövning höjas över detta med beaktande av tilläggsprestationer i läroämnet eller om dina kunskaper i ämnet när studierna slutförs bedöms som bättre än vad det på medeltalet baserade vitsordet skulle ange. 25 Gymnasiet Lärkan Studieguide

26 Slutförhör Du har även möjlighet att delta i slutförhör i de läroämnen du avlagt. Slutförhören innebär en möjlighet för dig att höja ditt slutvitsord i ett läroämne, vilket annars bestäms av medeltalet i de enskilda kurser du avlagt. Du avgör själv om du vill delta i slutförhör. Slutförhöret omfattar alla de kurser i läroämnet som ingår i ditt studieprogram. Förhöret kan innehålla både muntliga och skriftliga uppgifter. Om du vid slutförhöret uppvisar bättre kunskaper i ämnet än ditt slutvitsord anger kan du på detta sätt höja ditt slutvitsord. Avgångsbetyg från gymnasiet (dimissionsbetyg) Du får avgångsbetyg från gymnasiet när du har klarat av hela ditt gymnasieprogram. På avgångsbetyget finns inte längre vitsord för enskilda kurser. Du får i stället ett slutvitsord i alla läroämnen som ingår i din examen. Huvudregeln är att slutbedömningen ges med siffervitsord i alla ämnen utom i studiehandledning, som bedöms med prestationsanteckning. För ämnet gymnastik och sådana ämnen där ditt studieprogram omfattar endast en kurs eller valfria språk där du avlagt högst två kurser, kan du anhålla om att bli bedömd enbart med en prestationsanteckning (godkänd). Du anhåller om detta i slutskedet av dina studier på en skild blankett som finns i kansliet. Du får ditt avgångsbetyg i samband med studentdimissionen. När är slutförhören? Slutförhör avläggs under april månad (vårens exami nander) och under oktober månad (höstens examinander). Du måste ha slutfört ditt studieprogram innan du får anmäla dig till slutförhör. 26 Gymnasiet Lärkan Studieguide

27 27 Gymnasiet Lärkan Studieguide Trivselregler 29 Frånvaro Sjukdom, resor och andra orsaker 30 Frånvaro från provtillfälle 31 Bedömningen Underkänd kurs, underkänt prov 32 Studiestopp Obedömd kurs 33 Förnyad kurs Ny bedömning och rättelse av bedömning Periodbetyg

28 1. Uppträd vänligt och hänsynsfullt mot alla. Alla medlemmar i skolsamfundet skall ta ansvar för att ingen utsätts för mobbning eller osaklig behandling. 2. Var aktsam med skolans och andras egendom. Var och en bidrar till att skolbyggnaden, klassrum och omgivningar hålls i snyggt skick. Anmäl genast skada till rektor eller grupphandledare. 3. Närvaroplikt gäller vid lektioner och skolans samlingar. TRIVSELREGLER Skolans trivselregler finns till för att upprätthålla ordning, trivsel och trygghet i skolarbetet, och bör iakttas av alla medlemmar i skolsamfundet. Ordningsreglerna gäller under skoltid, på skolans område och vid tillställningar som ordnas av skolan utanför skolans område. Med skolans område avses skolbyggnaden och skoltomten samt trottoarområdena kring skolan. 4. Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledare eller rektor. En studerande som insjuknar under skoldagen bör kontakta berörda lärare innan han /hon avlägsnar sig från skolan. Skolan ger särskilda anvisningar om förfarandet vid frånvaro från skolarbetet. 5. De studerande skall följa anvisningar skolans lärare och personal ger inom ramen för skolans arbete. 6. Lektionstider skall hållas. Till lektion skall medtas den utrustning och de läromedel som undervisningen kräver, enligt lärares anvisning. 7. Tobaksrökning är förbjuden inom hela skolområdet. Bruk av snus är förbjudet i skolfastigheten. Innehav eller användning av alkohol, narkotika eller andra rusningsmedel är förbjudet. 8. Ytterkläder lämnas i vestibulen. Lämna inte värdeföremål i fickor eller väskor som lämnas utan tillsyn. Skolan ansvarar inte för stulen egendom. 9. Utomstående har inte rätt att vistas i skolan utan rektors tillstånd. 10. Fortskaffningsmedel (bil, cykel, motorcykel) parkeras på anvisad plats eller utanför skolans område. Parkeringsplatsen framför skolan är reserverad för skolans personal. 11. Biblioteket, gymnastiksalen och editeringsstudion har särskilda ordningsregler som skall iakttas. I matsalen skall kökspersonalens anvisningar följas. 12. Vid användandet av skolans data utrustning gäller de regler som skolan och stadens utbildningsverk uppsatt. I övrigt hänvisas till gymnasielag och gymnasieförordning. 28 Gymnasiet Lärkan Studieguide

29 Närvaroplikt. I gymnasiet råder närvaroplikt vid alla lektioner. Upprepad frånvaro utan giltig orsak leder till sänkt kursvitsord eller i sista hand till att du blir struken från kursen. FRÅNVARO Sjukdom Om du är frånvarande p.g.a. sjukdom, skall hemmet meddela skolan om detta. Det kan göras per telefon eller på Wilma till skolans kansli eller till grupphandledaren. Vid längre frånvaro, tala med ämneslärarren och begär stödundervisning vid behov. Frånvaro av annan tvingande orsak Om du är frånvarande av annan tvingande orsak, som t ex körkortsprov eller deltagande i uppbåd, skall ett meddelande om detta på förhand lämnas till grupphandledaren. Resor och frånvaro av privat orsak Frånvaro av privata orsaker förutsätter att en skriftlig anhållan lämnats in och frånvaron blivit beviljad. Rätt till frånvaro för högst tre skoldagar beviljas av grupphandledare, för upp till två veckor av prorektor, längre ledighet beviljas av rektor. Planeringen måste göras i god tid och i samråd med skolan och dina lärare. Längre frånvaro. Deltar du i en privat resa under skolans arbetsdagar måste du ta konsekvenserna av den frånvaro som uppkommer. Det 29 Gymnasiet Lärkan Studieguide

30 Frånvaro från provtillfälle Om du är frånvarande från ett provtillfälle måste du alltid lämna in ett skriftligt intyg över orsaken till frånvaron. Intyget skall lämnas till din lärare i ämnet snarast möjligt, och det skall vara styrkt av en vittnesgill person (t.ex. en förälder). Om du utan giltig orsak varit frånvarande från ett provtillfälle har du inte heller rätt att delta i omtagningsprov. Det är därför viktigt att du så snabbt som möjligt meddelar din ämneslärare om orsaken till din frånvaro. Om en godtagbar utredning över frånvaron inte lämnas in bedöms frånvaro från provtillfälle som underkänd prestation. kan innebära att du måste göra ändringar i ditt studieprogram. Vid längre frånvaro måste du alltid kontakta berörda lärare på förhand, för att komma överens om hur du fullgör dina studier. Anhållan om längre frånvaro lämnas in minst två veckor innan frånvaron inleds. 30 Gymnasiet Lärkan Studieguide

31 Underkänt prov. Märk att ett underkänt prov inte automatiskt leder till att kursen blir underkänd, utan att läraren i sin bedömning beaktar alla prestationer som utförts under kursen. BEDÖMNINGEN Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med vitsord enligt skalan 4 10, om inte annat anges i kursbeskrivningen. De tillämpade kurserna bedöms som regel med en prestationsanteckning (G, godkänd). Märk att endast godkända tillämpade kurser räknas med i kursantalet i ditt studieprogram. Underkänd kurs Om du blir underkänd i en kurs har du rätt att en gång förnya kursprovet för att på det sättet få ett godkänt vitsord i kursen. Detta sker som regel vid följande omtagningsprov. Lyckas inte det måste du gå om kursen för att få ett godkänt vitsord i den. 31 Gymnasiet Lärkan Studieguide

32 32 Gymnasiet Lärkan Studieguide Studiestopp Du kan få ett studiestopp i ett läroämne, vilket betyder att du inte kan avlägga nya kurser i ämnet förrän stoppet har avlägsnats. Uppkomsten av studiestopp är beroende av hur många kurser (obligatoriska och fördjupade) du har valt att avlägga i ämnet. Om ditt studieprogram i ämnet innehåller 1 2 kurser måste alltid båda kurserna vara godkända. Om ditt studieprogram omfattar högst fem kurser uppstår studiestopp om två av dem blir underkända. Om ditt program omfattar 6 8 kurser uppstår studiestopp om 3 kurser är underkända, och om ditt program omfattar nio eller flera kurser då 4 kurser är underkända. Du kan då inte gå vidare i studierna förrän studiehindret avlägsnats så att åtminstone en av de underkända kurserna godkänts. Enskilda kurser. I ämnets kursbeskrivningar kan det också anges vilka enskilda kurser som måste vara godkända för att du skall kunna gå vidare i ämnet. Obedömd kurs Om du av giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle eller likaså av giltig orsak inte kunnat slutföra alla kursprestationer inom utsatt tid kan du lämnas obedömd tills du deltagit i omtagningsprovet eller fullgjort den saknade prestationen. På betyget anges en obedömd kurs med bokstaven D.

33 Förnyad kurs Du kan också avlägga en godkänd kurs på nytt för att försöka få ett bättre vitsord. Vid bedömningen av en kurs som förnyats blir det bättre kursvitsordet gällande. En godkänd kurs kan förnyas en gång. Periodbetyg Periodbetyg ges ut veckan efter en avslutad period (se dagarna i kalendern). I periodbetyget syns vitsorden för samtliga kurser som du avlagt. Den senast bedömda periodens vitsord är fetstilade och understreckade. I betyget syns också ditt program för läsåret. De kurser du valt men ännu inte avlagt är utmärkta med ett X. De obligatoriska kurser du ännu inte avlagt eller valt är utmärkta med ett O. Ny bedömning och rättelse av bedömning Om du anser dig ha blivit oriktigt bedömd kontaktar du i första hand den lärare som gjort bedömningen. Om du tycker att problemet inte löstes kan du vända dig till rektorn. En studerande har rätt att inom två månader efter att han/hon fått del av bedömningen (fått periodbetyg eller slutbetyg) be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran skall göras skriftligt och riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar rektor och studerandes lärare tillsammans. Om du är missnöjd med utslaget av den nya bedömningen kan du begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Vänd dig till rektor eller studiehandledaren för närmare information. 33 Gymnasiet Lärkan Studieguide

34 34 Gymnasiet Lärkan Studieguide Självstudier 36 Tentamen 37 Särskilda studieprestationer Gymnasiediplom 38 Globalt diplom och diplom i media och bildkonst 40 Provet i muntlig kommunikation Prov i muntliga språkkunskaper (A- & B1-språk) 41 De franska språkexamina DELF / DALF 42 Kurser vid andra läroinrättningar 43 Kurser i Aftis Kurser vid Helsingfors Arbis Periodbyte

35 SJÄLVSTUDIER Du kan välja att avlägga vissa kurser genom självstudier (tentamen). Det betyder att du inte deltar i undervisningen, utan inhämtar kursen på egen hand. Du lämnar då in arbetsuppgifter enligt överenskommelse med ämnesläraren och deltar i slutprovet för kursen. En kurs som tenteras skall i regel avläggas under en period då kursen undervisas. En kurs kan tenteras endast en gång. För att en tenterad kurs skall noteras som studieprestation måste den vara godkänd. 35 Gymnasiet Lärkan Studieguide

36 Hur gör jag? För att få rätt att tentera en kurs ska du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden. Vad får man tentera? För att få avlägga en kurs genom tentamen krävs följande: Lämplighet. Kursen skall vara lämpad att avläggas genom självstudier (se kursbeskrivningarna). Tentamensrätt. Du måste få tentamensrätt (skall förordas av en lärare i ämnet, beviljas av prorektor). Självständigt arbete. Du skall kunna arbeta självständigt. Grundkunskaper. Det bör vara ett ämne där du har goda grundkunskaper. För att få rätt att tentera en kurs skall du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden. Detta skall göras innan ifrågavarande period börjar. Tillsammans med läraren kommer du överens om hur kursen skall avläggas och vilka uppgifter du skall utföra. Du får en kopia av blanketten, där tidtabellen för inlämnandet av uppgifter och deltagande i prov är antecknade. Det kan också hända att tentamensrätt inte beviljas. Du måste alltså veta att du erhållit tentamensrätt innan du börjar arbeta med en kurs på egen hand. 36 Gymnasiet Lärkan Studieguide

37 Visa Din förmåga. Utbildningsstyrelsen har utvecklat gymnasiediplomen för att ge gymnasiestuderande möjlighet att visa sitt intresse och sin förmåga i konst- och färdighetsämnena i ett särskilt prov. STUDIE Utöver de ordinarie gymnasiestudierna kan du genomföra särskilda studieprestationer, som kan vara goda meriter när du söker dig vidare efter gymnasiet: gymnasiediplom prov i muntlig kommunikation (modersmålet) prov i muntliga språkkunskaper särskilda språkexamina i franska (DELF / DALF) Läs mera om dessa studieprestationer i det följande. Gymnasiediplom Gymnasiediplomet är en fristående studieprestation som kan avläggas i ämnen som inte ingår i studentexamen. Utbildningsstyrelsen fastställer de riksomfattande villkoren för avläggandet av gymnasiediplomet, bedömningskriterierna och betygsformulären särskilt för varje läroämne. Fastän villkoren för avläggandet av diplomet varierar mellan olika ämnen, är ett gemensamt drag att den studerande skall ha visat intresse och kunnande i ämnet under en längre tid. Prestationen bedöms av en av skolans lärare och en utomstå- 37 Gymnasiet Lärkan Studieguide

38 Intresserad? Se närmare uppgifter om gymnasiediplomen på nästa sida och i häftet Kursutbud. ende sakkunnig, enligt vitsordsskalan 1 5. Diplombetyget ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Du kan läsa mera om de allmänna villkoren för gymnasiediplom på Utbildningsstyrelsens hemsida Där finns också information om varje enskilt diplom och de uppgifter som skall utföras i anslutning till diplomet. Utbildningsstyrelsen fastställer årligen nya uppgifter. Globalt diplom och diplom i media och bildkonst Lärkan erbjuder dig möjlighet att avlägga gymnasiediplom i media och i bildkonst. Gymnasiediplomet förutsätter att du avlägger minst 4 kurser inom ämnesområdet och gör ett självständigt, omfattande diplomarbete enligt utbildningsstyrelsens anvisningar. Du skall också föra en inlärningsdagbok (portfolio), där du beskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorer som påverkat både processen och den färdiga produkten. Ditt arbete bedöms av en lärare vid skolan och en utomstående bedömare. Gymnasiediplomet ges som bilaga till ditt avgångsbetyg och studentbetyg. Vänd dig till ämnes lärarna för närmare information. 38 Gymnasiet Lärkan Studieguide

39 diplom i Media. För att avlägga diplom i media bör du ha klarat av grundkursen MOK 20 och ytterligare tre medie kurser. Själva slutarbetet för diplomet görs i samband med kurs MOK 30. Slutarbetet kan vara inriktat på film och video, multimedia eller journalistik. Kontakt person: Henrik Rosenberg. Diplom i bildkonst. För diplomet i bildkonst bör du ha avlagt minst fyra kurser i bild. Rekommenderade kurser: KO1, KO2, KO5 samt en kurs som stöder ett speciellt uttryck inom bildkonsten, ex. foto, keramik. Kontaktperson: Virpi Westman. Globalt diplom. För att avlägga ett globalt diplom skall du beakta följande: Minst fyra kurser. I ditt program skall ingå minst 4 globalt inriktade kurser från minst tre skilda läroämnen (högst en A-språkskurs och en B-språkskurs). Tidtabell. Kurserna ska gärna vara avklarade i period fyra i årskurs 2, en bra tid att jobba med specialarbetet är under period två i årskurs 3. Specialarbetet. Specialarbetet kan vara en skriftlig avhandling, en portfölj med text- och bildmaterial eller en dokumentärfilm. Språk. Diplomarbetet får också utföras på ett språk som eleven läst på A-nivå eller innehar motsvarande kunskaper i. I detta fall är språket en bedömningsfaktor av samma vikt som innehållet. Samarbete. Flera elever kan samarbeta kring ett gemensamt tema/ämne. Presentation. Ditt arbete presenteras inom skolan och kan publiceras på vår hemsida. Diplom. För ett utfört specialarbete får du en skild gymnasiekurs och ett diplom. Specialarbetet nämns också på ditt avgångsbetyg från gymnasiet. 39 Gymnasiet Lärkan Studieguide

40 testa dig. Testa dig själv, kom på muntligt språkprov! Provet i muntlig kommunikation Under det sista skolåret kan du också avlägga ett prov i muntlig kommunikation i modersmålet. Provet är landsomfattande och hålls i januari, anmälan sker i samband med anmälan till vårens studentskrivningar. Provet är tvådelat och består av ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Ifall du vill delta i provet är det önskvärt att du har avlagt kursen i retorik (MO7) och gärna även kursen debattforum (MO25), som du lämpligen väljer under höstterminen ditt sista skolår. Närmare upplysningar ges av lärarna i modersmålet. Också över detta prov får du ett diplom med bedömning enligt en verbal vitsordsskala. Diplomet ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. Prov i muntliga språkkunskaper (A- och B1-språk) I gymnasiets läroplan ingår särskilda kurser i muntliga språkfärdigheter. De här kurserna finns i finska (FINA, FIM och FINB) och i främmande A-språk, (för vår skolas del ENA och FRA). I samband med kurserna avläggs ett prov i muntlig språkkunskap. Provet är en obligatorisk del av kursen i muntlig språkfärdighet och kan inte avläggas separat. Över provet ges ett skilt intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Läs mera om de här proven i häftet Kursutbud (se dessa ämnen) och tala med lärarna i ifrågavarande språk. 40 Gymnasiet Lärkan Studieguide

41 41 Gymnasiet Lärkan Studieguide De franska språkexamina DELF / DALF DELF / DALF, Diplôme d Etudes en Langue Française och Diplôme approfondi de Langue Française, är två språkexamina i det franska språket som är erkända av det franska utbildningsministeriet. De här examina är de mest populära och mest kända språkproven i franska, även internationellt. Om du vill söka arbete eller studieplats någonstans där det krävs kunskaper i franska är DELF/DALF det bästa intyget på vad du kan. Provet. Provet kan avläggas enligt sex nivåer där A1 motsvarar baskunskaper i språket och C2 att du kan språket flytande. DELF: A1, A2, B1, B2, DALF: C1, C2 Du kan själv besluta vilken nivå du vill testa dig på. Skalan överensstämmer med CEFR, den Europeiska referensramen för språk (Common European Framework of Reference for Languages, för mera information se Om man avlägger nivån B2 behöver man inte göra språkinträdespovet vid franska universitet. I provet testas fyra olika delområden; hörförståelse, textförståelse, skriftlig framställning och muntlig framställning. Provtillfället. Provet kommer i år att ordnas i Lärkan på våren. För att få delta krävs inga speciella kurser eller förkunskaper men för att bli godkänd ska man uppnå hälften av det totala poängantalet i provet. När man blivit godkänd i alla delprov erhåller man ett diplom från Frankrike. För mera information, se och kontakta Therese Almén.

42 Kolla med rektor. Det är i sista hand skolans rektor som avgör om en kurs vid en annan läroanstalt kan godkännas i ditt studieprogram. Närmare information om kurser och anmälningar får du av studiehandledaren. KURSER VID ANDRA LÄRO INRÄTTNINGAR Bland de kurser som kan ingå i ditt gymnasieprogram kan också finnas kurser som avlagts vid någon annan läroanstalt på andra stadiet. På följande sidor presenteras olika alternativ. 42 Gymnasiet Lärkan Studieguide

43 Kontakta Aftis. För närmare uppgifter om Aftis kurser, kontakta Aftis kansli eller rektor tfn Periodbyte Du kan välja att under en period studera i ett annat gymnasium eller yrkes institut. Du kan bekanta dig med de andra gymnasiernas kursutbud och -bricka hos studiehandledaren. Anhållan om periodbyte skall lämnas in till studiehandledaren senast två veckor innan utbytes perioden inleds. Kurser vid Aftis Tölö gymnasium, vuxenlinjen, har sin verksamhet kvällstid. Kvällsgymnasiet är beläget vid Tölö torg (Sandelsgatan 3). Vid Aftis kan du avlägga enskilda kurser som du inte fått in i ditt studieprogram eller annars missat, eller kurser som inte finns i din egen skolas program, t.ex spanska och B-finska. Kurser vid Helsingfors Arbis Helsingfors arbis ordnar kurser (över 700 under ett läsår) inom de mest vitt skilda områden: språk (omkring 20 olika av vilka 10 på tre olika nivåer), konst, hantverk, gymnastik, musik, matlagning eller informationsteknik. Läsåret ordnas kurser i italienska och kinesiska i samarbete med övriga gymnasier i Helsingfors. Priset på en kurs beror på hur många timmar den omfattar, men det rör sig mellan 25 och 40 euro. Ifall en kurs ingår i gymnasiets kursutbud, behöver du inte betala för den. Diskutera med din studiehandledare hur du kan räkna dig Arbis kurser till godo. Arbis kurskatalog utkommer i början av augusti och skickas då ut till alla skolor, men du kan också redan i slutet av juni gå in på webben för att se hur utbudet ser ut. Adressen är Där finns instruktioner om hur du kan anmäla dig på webben, per e-post, per telefon eller personligen på Arbis kansli. 43 Gymnasiet Lärkan Studieguide

44 T ID E R & INTER LT L E N O I T A N AT T STUDER A I ENGVALREOR, R FR G OCH BED MNIN RIES- K ILDA SSTÄ UD nskap och u k t ie s a n m y g Det globala 45 unikation m m o k jekt ro p a ll e n io t a rn e t Resor och in Utbytesår INTER STUDENTE X A ME N V I LK A Ä R V I? VÅNINGSK ARTA 44 Gymnasiet Lärkan Studieguide KONTAK T-R UPPGIFTE

45 LÄRKAN GLOBAL innebär: en interaktion med världen utanför skolan att kunna sätta sig in i en annan människas situation insikt i ekonomi, kultur och politik globalt ansvar att vi inser att vi är en del av en större helhet LÄRKAN DET GLOBALA KUNSKAP OCH KOMMUNIKATION Lärkan global Den globala satsningen syns i Lärkan på många olika sätt: Några gånger per år ordnas Studia Generalia i skolan med gäster. Temat för varje Studia Generalia-tillfälle är kopplat till skolans profilering. Lärarkommittéerna ansvarar för varsitt tillfälle. Vi jobbar kontinuerligt ämnesöverskridande kring olika teman, varje läsår ordnas ett globalt café, där studerandena presenterar sina arbeten och diskuterar dem tillsammans. Vi gör studiebesök med globalt fokus för att öka studerandenas medvetenhet om till exempel global verksamhet. Vi satsar på internationella projektresor och glädjande nog deltar så många som ungefär 80 % av våra studerande i en projektresa under sin gymnasietid. Årligen erbjuds ett tiotal projektresor för våra studerande. Resorna 45 Gymnasiet Lärkan Studieguide

46 LÄRKAN KUNSKAP innebär: en satsning på fördjupad kunskap inom alla olika ämnesområden samarbete mellan skolan och andra utbildningsinstitutioner möten mellan skola och samhälle att alla studerande blir utmanade på sin egen nivå möjligheten att jobba målmedvetet och nå goda resultat ordnas inom ramen för flera olika ämnen och kurser samt som samprojekt över ämnes- och kursgränser. Vi strävar efter att skapa fungerande nätverk och samarbeta på olika sätt med andra skolor såväl i Helsingfors och Finland som inom och utanför Europa. Vi erbjuder också möjligheten att avlägga ett globalt diplom. Studerande fördjupar sig i ett tema som de själva väljer och dokumenterar sina erfarenheter i skriftlig eller visuell form. MOK-programmets filmkurs (MOK25) samt besök på filmfestivaler ger intressanta och tankeväckande perspektiv på globala frågor. Lärkan kunskap Satsningen på kunskap syns i Lärkan på många olika sätt: Vi vill ge våra studerande möjligheter att utveckla sitt analytiska och kritiska tänkande. Vi strävar efter att studerandena ska se samband mellan olika ämnesområden och kunna koppla den kunskap de får i skolan till verkligheten. Undervisningen i Lärkan strävar efter att ge studerandena en god bas för kommande studier. Genom gedigen kunskap når man konkurrenskraft i den fortsatta utbildningen och i livet. Vi strävar efter att åstadkomma en studiemiljö som stimulerar våra studerande till goda prestationer. Vi vill satsa på modern utrustning, utnyttja IKT och hitta innovativa undervisningsmetoder. En fördjupad kunskap nås bland annat genom de projektarbeten som görs 46 Gymnasiet Lärkan Studieguide

47 LÄRKAN KOMMUNIKATION innebär: förmågan att kommunicera den kunskap man besitter att bilda sig åsikter samt att vilja och våga ge uttryck för dem möjlighet att kommunicera med olika medier och medel medvetenhet om interaktionens betydelse i mötet med andra i skolan. Projektarbetena gör att studerandena kan fördjupa sig och få extra utmaningar Vi samarbetar med universitet, forskningsinstitutioner, företag och organisationer. Detta för att förbereda våra studerande för framtida studier och arbetsliv. För att ge våra studerande värdefulla erfarenheter gör vi studiebesök där de får uppleva kunskap i praktiken och komma i kontakt med experter inom olika områden. Studerandenas kunskap inom olika ämnesomården fördjupas också genom besök av gäster, till exempel i samband med Studia Generalia. Lärkan kommunikation Satsningen på kommunikation syns i Lärkan på många olika sätt: Specialarbeten får ett stort utrymme i vår undervisning. Genom dem får studerande förmedla och kommunicera kunskap. Vi betonar den muntliga kommunikationen bland annat genom muntliga presentationer och diskussioner i samband med kurser. Grupparbeten är ett vanligt arbetssätt i skolan. Genom grupparbeten får studerande kommunicera med varandra, kompromissa samt se varandras styrkor och svagheter. Vi lyfter fram också andra kommunikationsformer än tal och skrift, såsom bild, film, musik och teater. Vi poängterar betydelsen av källkritik i vårt kommunikationssamhälle. 47 Gymnasiet Lärkan Studieguide