REGLER, FR NVARO OCH BED MNING

Transkript

1 STUDIEGUIDE ver 3.1

2 T ID E R & AT T STUDER A I HEMAN SC TIDERd& er och positioner Perio urer och t t a m r, e id t s n io t k Le 4 gens läsordning a d s n o t re å s ä L 5 mlingar a s s n la o k S 6 samlingar p p ru G samlingar n o rg o M 7 Provvecka Omtagningsprov 3 klicka.dnumret si Tryck på igering. v a n b b a för sn 2 Gymnasiet Lärkan Studieguide Tentdagar roplanen lä t g li n e d u b t u rs Ku Kursbricka ENGVALREOR, R FR G OCH BED MNIN VÅR A SPÅR OCH ITLATDIOANER SSTUDRIESPK R ES STUDENTE X A ME N V I LK A Ä R V I? K ARTA KONTAK T R UPPGIFTE

3 må ti on to fre udda veckor jämna veckor Gymnasiet Lärkan Studieguide PERIODER OCH POSITIONER Läsåret är indelat i 5 perioder, varje period pågår i ungefär 7 veckor. Kursordningen. I kursordningen, som du får av studiehandledaren vid behov, ser du i vilka perioder de olika kurserna går. Kursbrickan. I kursbrickan (sid s. 11) ser du i vilka positioner (det vill säga vilka tider) de olika kurserna går. Positioner. I positionsschemat (till vänster) ser du de olika positionernas plats i läsordningen. Märk att onsdagen har varierande positioner beroende på om den är på en udda eller jämn vecka. WILMA. Kontrollera din läsordning och dina kursval på Wilma, som du når på adressen wilma.edu.hel.fi SKOLKALENDER. Sätt in dina kurser i skolans digitala kalender så kan du lätt följa med din läsordning.

4 må ti on to fre udda veckor jämna veckor Lektionstider i Lärkan Alla lektioner går som dubbeltimmar och pågår i 90 minuter, med en paus på lämpligt ställe. Provvecka. Märk de avvikande lektionstider under provveckan, se stycket Provveckan, s. 7. Matturer. Studerande äter enligt sin årskurs tider. Matturerna årskursvis ser ut så här: åk 3: kl ( 12.00), åk 2: kl ( 12.15), åk 1: kl Håll mattiderna! Lektionstider må, ti, to, fr Lektion rast Lunch rast Onsdagens läsordning Udda veckor går positionerna 7, 1, 3 och 9. Jämna veckor går positionerna 6, 2, 4 och 5. 4 Gymnasiet Lärkan Studieguide

5 LÄSÅRET Digital skolkalender. Lärkan har en digital skolkalender. Ta kontakt med kansliet ifall du saknar användarnamn till systemet. Kolla larkan.skolkalender.fi v v v v v v v v v v v v M M M M M M M M M M M M T T T T T T T T T T T T O O O O O O O O O O O O T T T T T T T T T T T T F F F F F F F F F F F F L L L L L L L L L L L L S S S S S S S S S S S S Gymnasiet Lärkan Studieguide Augusti 2018 Oktober 2018 December 2018 September 2018 November 2018 Januari 2019 Februari 2019 Mars 2019 April 2019 Maj 2019 Juni 2019 Juli 2019

6 Förhindrad? Om du av någon tvingande orsak inte kan delta i en på förhand kontakta din grupphandledare. SKOLANS SAMLINGAR Samlingarna är tillfällen då viktig information ges ut i skolan. Skolans samlingar är därför obligatoriska för alla studerande, om inte annat meddelas. Gruppsamlingar Egen grupphandledare. Varje basgrupp har en lärare som fungerar som grupphandledare. Varje torsdag kl samlas grupperna i sina hemklasser för en träff med grupphandledaren. Grupphandledaren informerar om aktuella händelser i skolan, och studerande har möjlighet att föra fram ärenden till grupphandledaren, EF-representanterna, eller hela gruppen. Gruppsamlingarna är en av skolans viktigaste informationskanaler och närvaro vid dem är obligatorisk för alla studerande. Under provveckan. Under provveckan hålls en längre grupp samling. Under denna samling ges information om den kommande perioden. 6 Gymnasiet Lärkan Studieguide

7 Lång gruppsamling. Under provveckan ordnas en lång gruppsamling där följande period presenteras. Morgonsamlingar På tisdagar. Skolan håller normalt morgonsamling tisdagar (och vid behov fredagar) kl Morgonsamlingar med konfessionellt (religiöst) innehåll är frivilliga. PROVVECKAN Skolans ordinarie provtillfällen är kursprov, omtagningsprov och tentamensdagar. Andra provtillfällen ordnas inte. Specialläsordning. Märk att provveckan har en skild läsordning. Provveckornas tider finns färdigt insatta i den digitala skolkalendern och på Wilma. 7 Gymnasiet Lärkan Studieguide

8 Rätt att delta i omtagningsprovet har Underkänd. Den som blivit underkänd i någon av periodens kurser. Med giltig orsak. Den som med giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle under kursen. Vid tentamen. Den som skall delta i kursprov i en kurs som han/hon avlägger genom tentamen samt den som med beviljat tillstånd varit frånvarande från kursprov och omtagningsprov. OMTAGNINGSPROV Efter varje periods slut ordnas ett extra provtillfälle, så kallat omtagningsprov, som regel andra onsdagen efter period slutet kl Datumen för proven är 10.10, 5.12, 13.2, 10.4, 3.6, se den digitala skolkalendern. Kontakta skolan (grupphandledare / biträdande rektor) om du är sjuk på dagen då omtagningsprov skrivs. Du kan inte vara frånvarande under dagen och sedan komma och skriva prov, om inte så är överenskommet i god tid före provstarten. Observera. Om du är anmäld till omtagningsprov, men utan giltig orsak varit frånvarande från skolarbetet under samma dag som omtagningsprovet hålls, har du inte rätt att delta i provtillfället. Då anses provtillfället vara förbrukat och prestationen bedöms som underkänd. 8 Gymnasiet Lärkan Studieguide

9 TENTDAGAR Under läsåret finns särskilda tentamensdagar ut satta (se skolkalendern Allmän tentamen ). De finns för att ge dig möjlighet att avlägga prov och förhör du eventuellt inte fått avklarade under ordinarie prov tillfällen. Det kan till exempel gälla kurser som avläggs genom självstudier (tentamensrätt), där du inte kunnat delta i slutprovet, eller fall där du med beviljat tillstånd varit frånvarande från slutprov och omtagningsprov. Tentamens tillfällena hålls kl fredagarna 2.11, 18.1, 1.3, Gymnasiet Lärkan Studieguide

10 UTBUD ENLIGT NYA LÄROPLANEN rekommendationerna avläggs 1 året avläggs 2 året avläggs 3 året avläggs när som helst Kurser vid andra läroinrättningar Fördjupade Italienska B3 1 2 Kinesiska B3 1 2 Tillämpade Släktforskning 21 Mediekritik och konstnärligt berättande Gymnasiet Lärkan Studieguide Modersmålet Finska, A Finska, MoFi Finska, B obligatoriska fördjupade tillämpade Engelska, A Franska, A franska, B Franska, B RYska, B Ryska, B tyska, B Tyska, B Matematik, lång Matematik, kort Biologi Geografi Fysik Kemi Filosofi Psykologi Historia Samhällslära ev. luth. tro Livsåskådning Hälsokunskap Gymnastik Musik Bildkonst Studiehandl temastudier aktivitetsspåret mok-spåret max-spåret GLOBALA SPÅRET KURS

11 KURSBRICKA, PERIOD 1 POSITION 1 2 FRB31.1 MAG1.1 MAG1.2 MAG1.3 PS01.1 MO03.1 FIM04.1 ENA04.1 HI02.1 TYB27.1 / TYB39.1 ENA20_höst.1 FI04.1 BI20_höst.1 TYB31.1 MAG1.4 MAG1.5 MAG1.6 KE01.1 PS01.2 MO03.2 FINA04.1 ENA04.2 MAB04.1 HI03.1 ENA20_höst.2 FRB27.1 / FRB39.1 MAB20.1 BI5.1 FI MO01.1 MO01.2 BI01.1 KE01.2 HI01.1 SH01.1 FIM07.1 FINA07.1 ENA04.3 TYB23.1 / TYB35.1 MAX8.1 HÄ02.1 ENA20_höst.3 MAB07.1 MAX17.1 FY06.1 GE01.1 HI01.2 SL02.1 RE01.1 SH01.2 MO03.3 FRB23.1 / FRB35.1 RYB23.1 / RYB35.1 MAB04.2 MAA06.1 KO21.1 FIM20_höst.1 / FINA20_höst.1 ENA20_höst.4 MAX18.1 FI02.2 MO01.3 FY01.1 SL02.2 KO01.1 SH01.3 MO03.4 FIM04.2 ENA04.4 FRA04.1 MAA06.2 MAX8.2 FIM20_höst.2 / FINA20_höst.2 HI20_höst.1 BI20_höst.2 PS05.1 MO01.4 BI01.2 HÄ01.1 MU01.1 GY01_flickor.2 SH01.4 ENA07.1 MAX9.1 KE03.1 RE02.1 GY02_pojkar.1 FIM20_höst.3 / FINA20_höst.3 MAB20.2 GS21.1 GE01.2 SL02.3 RE01.2 MU01.2 SH01.5 FY04.1 FI01.1 KO02.1 GY02_flickor.1 FIM20_höst4 / FINA20_höst.4 MAB07.2 GE20_höst.1 KE20_höst.1 SL20_höst.1 HÄ20_höst.1 HÖST: BI24.1 / HÄ24.1 / PS22.1 MOK25.1 GS20.1 GY01_flickor.1 GY01_pojkar.1 11 Gymnasiet Lärkan Studieguide tips: gör en sökning i pdf-filen om du vill hitta var kurserna går. T.ex. sök MO01 för att hitta alla MO01-kurser.

12 KURSBRICKA, PERIOD 2 POSITION 1 2 TYB32.1 MAA02.1 MAX2.1 HI01.3 PS01.3 ENA04.5 TYB24.1 / TYB36.1 BI03.1 KE03.2 HI02.2 MO06.1 MAA13.1 MAX20.1 SH02.1 FIM01.1 ENA01.1 MAX2.2 BI01.3 HI01.4 FIM05.1 FRA05.1 MAA07.1 SL03.1 LK02.1 MO06.2 TYB28.1 / TYB310.1 RYB MAA12.1 PS ENA01.2 MAA02.2 KE01.3 SL02.4 FIM04.3 FIM05.2 RYB24.1 / RYB36.1 MAX10.1 KO02.2 MO06.3 MAA12.2 GE04.1 RE03.1 / LK05.1 SH02.2 MO01.5 ENA01.3 RYB31.1 FY01.2 FIM04.4 FINA04.2 MAX10.2 SL01.1 PS03.1 MO06.4 MAA13.2 BI04.1 SH02.3 FIM01.2 ENA01.4 FRB32.1 FY01.3 RE01.3 FINA08.1 MAA07.2 BI03.2 SL03.2 MO06.5 MO08.1 FI02.3 KO22.1 MO01.6 FINA01.1 ENA01.5 FRA01.1 KE01.4 GY01_pojkar.2 MO03.5 ENA04.6 GE03.1 SL04.1 MU02.1 MO06.6 MAX19.1 FY07.1 MOK22.1 FINA01.2 ENA01.6 MAA02.3 KE01.5 BI01.4 KO03.1 MOK20.1 MO03.6 ENA05.1 MAX9.2 MU02.2 GY02_flickor.2 ENA08.1 FRB28.1 / FRB310.1 HI05.1 FI02.4 HÖST: BI24.1 / HÄ24.1 / PS22.1 GY01_flickor.1 GY01_pojkar.1 GS20.1 MOK Gymnasiet Lärkan Studieguide

13 KURSBRICKA, PERIOD 3 POSITION 1 2 ENA02.1 ENA02.2 FRB21.1 / FRB33.1 GE01.3 KE01.6 MO04.1 FIM06.1 FIM07.2 FINA07.2 MAA08.1 MAX12.1 MO09.1 MAA20.1 HI21.1 / SL21.1 SL04.2 FIM01.3 ENA02.3 RYB32.1 MAA03.1 MAX3.1 GE01.4 ENA06.1 FRB24.1 / FRB36.1 MAX11.1 HI02.3 MOK21.1 MO09.2 TYB / TYB MAA20.2 MOK ENA02.4 TYB21.1 / TYB33.1 MAX3.2 PS01.4 KO01.2 ENA05.2 MAA08.2 MAX12.2 KE04.1 SL03.3 MO20.1 MO20.2 ENA20_vår.1 FI02.5 MOK24.2 FIM02.1 ENA02.5 TYB21.2 / TYB33.2 RE01.4 HÄ01.2 MO08.2 FIM05.3 FINA05.1 ENA05.3 MAX11.2 MO20.3 MAA20.3 GE20_vår.1 KE20_vår.1 SL20_vår.1 ENA02.6 MAA03.3 BI01.5 KO01.3 SL01.2 MO08.3 FIM05.4 KE04.2 GE02.1 RE02.2 HI02.4 MO20.4 FIM_vår.1 / FINA20_vår.1 FY20.1 SH02.4 MOK28.1 MO02.1 FINA02.1 BI01.6 HI06.1 HÄ01.3 MU01.3 MO04.2 FINA05.2 FY21.1 HI03.2 KO04.1 GS21.2 FRB / FRB FI02.6 SH02.5 MOK23.1 MO02.2 FIM01.4 MAA03.2 HÄ01.4 MU01.4 GY04.1 GY04.2 MO20.5 FY20.2 BI20_vår.1 HI20_vår.1 PS20_vår.1 HÖST: GY01_flickor.1 GY01_pojkar.1 BI24.1 / HÄ24.1 / PS22.1 GS20.1 MOK25.1 VÅR: MOK25.2 TYB / TYB GY02_flickor.3 GY02_pojkar.2 AS20.1 SH Gymnasiet Lärkan Studieguide

14 KURSBRICKA, PERIOD 4 POSITION 1 2 MO02.3 MO07.1 FIM02.2 ENA03.1 FRA02.1 BI02.1 FIM06.2 ENA05.4 KE05.1 SL01.3 FI01.2 MO02.4 FINA02.2 MAX4.1 BI02.2 RE01.5 FINA06.1 MO04.3 ENA05.5 FRA06.1 KE05.2 FI MO02.5 FIM02.3 FY02.1 KE02.1 KO01.4 ENA05.6 FRB25.1 / FRB37.1 MAA09.1 MAX14.1 RE02.3 MO02.6 RYB33.1 MAA04.3 GE01.5 PS01.5 KO01.5 MO04.4 TYB25.1 / TYB37.1 MAA09.2 MAX13.1 SL03.4 ENA03.2 FRB21.2 / FRB33.2 MAX5.2 MAB02.2 HI01.5 PS01.6 MO08.4 RYB25.1 / RYB37.1 MAX14.2 BI04.2 KO02.3 GS22.1 ENA03.3 TYB22.1 / TYB34.1 MAA04.1 MAX5.1 MU01.5 MO04.5 MAB05.1 FY05.1 HI02.5 SL01.4 FIM02.4 MAA04.2 MAX4.2 KE02.2 MU1.6 MO04.6 ENA06.2 MAB05.2 MAX13.2 HI03.3 SL03.5 VÅR: MOK25.2 TYB / TYB GY02_flickor.3 GY02_pojkar.2 SH20.1 AS Gymnasiet Lärkan Studieguide

15 KURSBRICKA, PERIOD 5 POSITION 1 2 MO07.2 FIM03.3 MAX6.1 MAB03.1 BI02.3 FY03.1 MO05.1 MO08.5 FIM06.3 ENA06.3 MAB06.1 SL03.6 FIM03.1 ENA03.4 MAA05.1 BI02.4 PS02.1 MO05.2 TYB26.1 / TYB38.1 MAA11.1 MAX16.1 SL01.5 KO FRB22.2 / FRB34.2 MAA05.3 BI02.5 HI04.2 LK01.1 KO01.6 FIM06.4 ENA06.4 MAX16.2 MAA11.2 PS04.1 SL02.5 FIM03.2 ENA03.6 TYB22.2 / TYB34.2 FRA03.1 MAX6.2 ENA07.2 MAX15.1 HI03.4 RE02.4 FI01.4 MO07.3 FINA03.1 ENA03.5 FRB22.1 / FRB34.1 PS02.2 MO05.3 MO05.4 FINA06.2 RYB26.1 / RYB38.1 MAA10.1 HI02.6 FI01.5 FIM03.4 MAA05.2 MAX7.1 GE01.6 HÄ01.5 MO22.1 MO05.5 ENA06.5 FRB26.1 / FRB38.1 HI03.5 MAA10.2 BI02.6 FINA03.2 MAX7.2 KE02.3 HI04.1 GY01_flickor.3 MO05.6 ENA06.6 MAB06.2 MAX15.2 HÄ03.1 VÅR: MOK25.2 TYB / TYB GY02_flickor.3 GY02_pojkar.2 SH20.1 AS Gymnasiet Lärkan Studieguide

16 17 Allmänt om studierna Skolresor 18 Skåp Ditt studieprogram 19 Läsårsprogram Ändringar i studieprogrammet 20 Studietakten: 3, 3½, 4 år 21 Planera dina studier Kursbeskrivningar Obligatoriska kurser 22 Fördjupade och tillämpade kurser 23 I vilken ordning ska man avläggar kurserna? Hur beakta studentexamen? 24 Hjälp i studiefrågor Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Stödundervisning, studiestöd och hjälp med skolböcker 25 Slutförande av studierna 25 Godkänt slutbetyg 26 Slutföhör och avgångsbetyg

17 Skolresor Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda: Om du är under 17 år, reser du med vanlig barnbiljett, som du själv skaffar. När du fyller 17 år ska du hämta ett studieintyg från skolans kansli. Med skolans intyg och ett identitetsbevis besöker du sedan trafikverkets kundservice för att anhålla om att få studierabatt på ditt smartkort. Rabatten är i kraft läsårsvis. Övriga kommuner: FPA beviljar skolresestöd för längre skolresor. Mera info på eller från skolans kansli. OM STUDIERNA Målet för gymnasiestudierna är att ge dig en bred allmänbildning. Också om drygt hälften av de kurser som skall ingå i din examen är obligatoriska ger de årskurslösa studierna dig rätt stora möjligheter att forma ditt gymnasieprogram enligt ditt eget intresse. De viktigaste dragen i gymnasiestudierna är: Utgående från dina kursval görs det upp en läsordning. Ifall det finns möjlighet kan du göra ändringar. Dina gymnasie studier skall ändå vara slutförda senast efter 4 år. Den vanliga studietiden är 3 år. Ditt studieprogram för gymnasiet skall innehålla minst 75 kurser, av dem skall minst 10 vara fördjupade kurser. Du får naturligtvis ha flera kurser än 75 i ditt program. Du har möjlighet att ta om kurser i vilka du blivit underkänd (om detta skulle hända). Läs mera om detta i stycket om bedömningen (s. 31). Du kan också förnya (gå om) godkända kurser för att få ett bättre kursvitsord. 17 Gymnasiet Lärkan Studieguide

18 Skåp Du får tillgång till skåp. Ifall du tappar din nyckel bör du ersätta utgifter för lagandet av ny nyckel. 18 Gymnasiet Lärkan Studieguide Du har också en möjlighet att avlägga kurser genom självstudier. Du skall i så fall anhålla om tentamensrätt. Med din ämneslärare kommer du då överens om de uppgifter du skall utföra för att klara av kursen. I övrigt gäller närvaroplikt under alla lektioner under en kurs. För mera information se stycket om frånvaro. DITT STUDIEPROGRAM När du inleder dina studier får du läsordingar för det första läsåret. Under den första studiehandledningskursen gör du upp ett studieprogram för hela gymnasiet. Du har rätt stor frihet att avgöra vilka ämnen och kurser du avlägger. I ditt program måste alla obligatoriska kurser finnas med, med beaktande av följande: Matematik. Du väljer antingen kort eller lång matematik. Språk. Du skall förutom det andra inhemska språket ha ett obligatoriskt främmande språk i ditt studieprogram. Konst. Ditt studieprogram skall innehålla tre kurser i konstämnen (musik, bildkonst), så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämnet, (således 2+1).

19 Val att tänka på. Tid. Skall du gå gymnasiet på 3, 3½ eller 4 år? Ämnen. Skall du läsa lång eller kort matematik, hur många /vilka språk skall du läsa? Fördjupning. I vilka ämnen skall du ta fördjupade kurser, skall du välja extra, så kallade tillämpade kurser? Vad efter gymnasiet? Tänk också på vad du vill göra efter gymnasiet när du väljer dina kurser. MÄRK: varje kurs du avlagt och slutfört finns med i ditt studieprogram. Ingen kurs kan strykas ur ditt program i efterhand! Religion. För dig som hör till den evangelisk-lutherska e ller ortodoxa kyrkan är ämnet religion obligatoriskt. Om du hör till ett annat trossamfund eller inte hör till något trossamfund kan du anhålla om undervisning enligt din egen trosriktning, vilken staden ordnar centralt, om det finns minst tre studerande som hör till samma trossamfund. Du kan då också välja att delta i undervisningen i religion eller i livsåskådning. Läsårsprogram Inför varje nytt läsår gör du på basen av ditt studieprogram upp ett läsårsprogram, d.v.s. du avgör vilka kurser du skall avlägga under det studieåret. Ditt program för läsåret kommer sedan också fram i dina periodbetyg. De kurser du valt att avlägga under läsåret är utmärkta med ett X. Ändringar i studieprogrammet Du kan göra ändringar i ditt studieprogram under studiernas gång. Ändringar skall vara motiverade, eftersom skolans planering bygger på de val studerandena har gjort. Du skall därför från början göra upp ett så riktigt och realistiskt program som möjligt. Eventuella ändringar i ditt studieprogram måste lämnas in senast en vecka före den period som ändringen gäller. Det är möjligt att byta nivå i matematik och språk, men det måste göras i god tid före din examen, som regel senast under höstterminen under ditt andra studieår. Alla ändringar i studieprogrammet görs i samråd med studiehandledaren. 19 Gymnasiet Lärkan Studieguide

20 STUDIETAKTEN Tre år. Om du avlägger gymnasiet på 3 år är en lämplig studietakt att ta 30 kurser första och andra året. Efter två år skall du då ha minst 60 kurser. Det tredje året studerar du under perioderna 1 3, och kan då avlägga kurser. Tre och ett halvt år. Om du avlägger gymnasiet på 3½ år (student på hösten) kan du jämfört med ett 3-års program ännu avlägga kurser i perioderna 4 och 5 på våren och period 1 på hösten. Då skall ditt årsprogram under de tre hela läsåren innehålla kurser per år. Fyra år. Om du avlägger gymnasiet på 4 år kan du sikta på att avlägga minst 20 kurser per år under de tre första åren, det sista året kurser under perioderna Gymnasiet Lärkan Studieguide

21 21 Gymnasiet Lärkan Studieguide PLANERA STUDIERNA I början av gymnasiet gör du upp en plan för din studier och dina framtida tankar tillsammans med din grupphandledare. Denna plan är som stöd för dig under dina studier, och du uppdaterar den kontinuerligt. Det är väldigt viktigt att du planerar dina studier på ett vettigt sätt. Ett välplanerat studieprogram stöder dig med tanke på din studentexamen och dina fortsatta studier. Kursbeskrivningar Kursinnehållet i läroplanen presenteras i våra kursbeskrivningar, häftet Kursutbud. I kursbeskrivningarna finns viktig information för varje ämne gällande hur du bäst lägger upp kurserna, i vilken ordning du avlägger dem, om studentexamen i ämnet, med mera. Obligatoriska kurser De obligatoriska kurserna är gemensamma för alla gymnasier i Finland, och måste ingå i ditt program. De val du skall göra här gäller om du skall läsa

22 22 Gymnasiet Lärkan Studieguide lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du läser och hur du skall fördela dina kurser i konstämnena (bild, musik). De obligatoriska kurserna är numrerade börjande från 1. Fördjupade kurser De fördjupade kurserna är som man förstår av namnet kurser som går djupare in i de enskilda läroämnena. De fördjupade kurserna är till rubrik och innehåll gemensamma för alla gymnasier i landet. Numreringen är löpande och fortsätter direkt efter de obligatoriska kurserna, i kursbeskrivningarna känns de igen genom ett litet f efter kursnumret. Observera att provuppgifterna i studentexamen bygger på kursinnehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. Inför ämnesrealprovet rekommenderar vi att du förutom de obligatoriska kurserna läser så många fördjupade kurser som möjligt i ämnet. Tillämpade kurser De tillämpade kurserna är särskilda tilläggskurser, som skolan själv har utvecklat. De kan vara kopplade till de obligatoriska ämnena eller fristående, som programmet i media och kommunikation. MÄRK särskilt de studentförberedande kurserna i studentskrivningsämnen. De tillämpade kurserna är numrerade från 20 uppåt. En tillämpad kurs räknas med i ditt kursantal endast om den blivit godkänd!

23 I vilken ordning skall man avlägga kurserna? I kursbeskrivningarna (häftet Kursutbud) finns korta presentationer av alla kurser i Lärkan. Dessutom finns för varje ämne en rekommendation för hur du skall lägga upp ditt program under gymnasietiden, i vilken ordning och under vilken årskurs du bäst avlägger kurserna. Hur skall man beakta studentexamen? Du kan påbörja din studentexamen tidigast 1½ termin innan du skall vara klar med dina gymnasiestudier. Det gör du om du vill utnyttja tre skrivningstillfällen. I din planering skall du då beakta att (åtminstone) alla obligatoriska kurser i ett ämne skall vara avlagda innan du deltar i studentexamen i det ämnet. Märk att uppgifterna i studentexamen grundar sig på både obligatoriska och fördjupade kurser. Observera särskilt de s.k. realämnena i studentexamen. Vi rekommenderar att du förutom de obligatoriska kurserna läser så många fördjupade kurser som möjligt i de realämnen du planerar att skriva i studenten. Läs mera om detta i samband med stycket om studentexamen i denna studieguide (s. 47). Läs också den text som finns i inledningen till varje studentskrivningsämne i häftet Kursutbud, stycket med rubriken Ämnet i studentexamen.

24 specialläraren Specialläraren Bo-Håkan Söderholm kan träffas i sitt arbetsrum (rummet bredvid kansliet) eller nås per Wilma eller per telefon på numret Studiestöd Du som fyller 17 år har möjlighet att ansöka om statens studiestöd. Beviljandet av stödet är beroende av föräldrarnas inkomster och förmögenhet. Blanketter får du i skolans kansli, ifall du inte fått dem hemskickade. Ansökan skall göras i god tid innan du fyller 17 år. Ansökan bekräftas i skolans kansli var efter den skickas in. Läs också informationen om studieförmåner på fpa:s webbsidor, HJÄLP OCH STÖD Kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter Specialläraren håller också en särskild kurs för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Via teori, övningar och diskussioner utvecklar de studerande sitt läsande, sitt skrivande och sin studieteknik. Målet är att bli mera medveten om sina starka sidor och lära sig hitta vägar att arbeta med sina svårigheter. Du anmäler dig till kursen via specialläraren. Stödundervisning Du har också möjlighet att få stödundervisning vid behov. Ta kontakt med en lärare i ämnet, förklara dina svårigheter och kom överens om en lämplig tid för stöd. Hjälp med skolböcker I gymnasiet skaffar studerande sina kursböcker och annat studiematerial själv. Skolan ger ut en lista över de läroböcker som används i de olika kurserna. Om du av ekonomiska skäl har svårt med anskaffningen av skolböcker kan du beviljas rätt att få låna skolböcker via skolan. Lärkan har en uppsättning skolböcker, som du kan få hålla hela den tid du går i gymnasiet. Om du skulle behöva den här hjälpen skall du kontakta skolsekreteraren eller rektor. 24 Gymnasiet Lärkan Studieguide

25 Avgångsbetyg För att få avgångsbetyg från gymnasiet krävs: 75 kurser. Att du slutfört dina studier med minst 75 kurser och fått ett godkänt slutbetyg i alla studieämnen. studentexamen. Att du blivit godkänd i studentexamen. När får man slutbetyg? Slutbetyg ges vid två tillfällen under läsåret: efter period 3 på vårterminen, för dig som ämnar slutföra din examen under vårens studentskrivningar, och efter period 1 på hösten, för dig som slutför studierna under höstens studentskrivningar. SLUTFÖRANDE AV STUDIERNA Godkänt slutbetyg När du har fullgjort kurserna i ditt studieprogram får du ett slutbetyg. Slutvitsordet fastställs av dina lärare på basis av kursvitsorden i de kurser du har avlagt i ämnet. För att bli godkänd i ett läroämne måste du ha godkända kurser i läroämnet enligt följande: Obligatoriska och fördjupade kurser i den studerandes studieprogram eller flera Högsta antal underkända kurser Slutvitsordet bestäms enligt det aritmetriska medeltalet av kursvitsorden i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ditt program. Slutvitsordet kan enligt lärarens prövning höjas över detta med beaktande av tilläggsprestationer i läroämnet eller om dina kunskaper i ämnet när studierna slutförs bedöms som bättre än vad det på medeltalet baserade vitsordet skulle ange. 25 Gymnasiet Lärkan Studieguide

26 Slutförhör Du har även möjlighet att delta i slutförhör i de läroämnen du avlagt. Slutförhören innebär en möjlighet för dig att höja ditt slutvitsord i ett läroämne, vilket annars bestäms av medeltalet i de enskilda kurser du avlagt. Du avgör själv om du vill delta i slutförhör. Slutförhöret omfattar alla de kurser i läroämnet som ingår i ditt studieprogram. Förhöret kan innehålla både muntliga och skriftliga uppgifter. Om du vid slutförhöret uppvisar bättre kunskaper i ämnet än ditt slutvitsord anger kan du på detta sätt höja ditt slutvitsord. Avgångsbetyg från gymnasiet (dimissionsbetyg) Du får avgångsbetyg från gymnasiet när du har klarat av hela ditt gymnasieprogram. På avgångsbetyget finns inte längre vitsord för enskilda kurser. Du får i stället ett slutvitsord i alla läroämnen som ingår i din examen. Huvudregeln är att slutbedömningen ges med siffervitsord i alla ämnen utom i studiehandledning, som bedöms med prestationsanteckning. För ämnet gymnastik och sådana ämnen där ditt studieprogram omfattar endast en kurs eller valfria språk där du avlagt högst två kurser, kan du anhålla om att bli bedömd enbart med en prestationsanteckning (godkänd). Du anhåller om detta i slutskedet av dina studier på en skild blankett som finns i kansliet. Du får ditt avgångsbetyg i samband med studentdimissionen. När är slutförhören? Slutförhör avläggs under april månad (vårens exami nander) och under oktober månad (höstens examinander). Du måste ha slutfört ditt studieprogram innan du får anmäla dig till slutförhör. 26 Gymnasiet Lärkan Studieguide

27 27 Gymnasiet Lärkan Studieguide & BED MNING 28 Trivselregler 29 Frånvaro Sjukdom, resor och andra orsaker 30 Frånvaro från provtillfälle 31 Bedömningen Underkänd kurs, underkänt prov 32 Obedömd kurs Förnyad kurs Ny bedömning och rättelse av bedömning Periodbetyg

28 1. Uppträd vänligt och hänsynsfullt mot alla. Alla medlemmar i skolsamfundet skall ta ansvar för att ingen utsätts för mobbning eller osaklig behandling. 2. Var aktsam med skolans och andras egendom. Var och en bidrar till att skolbyggnaden, klassrum och omgivningar hålls i snyggt skick. Anmäl genast skada till rektor eller grupphandledare. 3. Närvaroplikt gäller vid lektioner och skolans samlingar. 4. Tillstånd till frånvaro beviljas av grupphandledare eller biträdande rektor. En studerande som insjuknar 28 Gymnasiet Lärkan Studieguide TRIVSELREGLER Skolans trivselregler finns till för att upprätthålla ordning, trivsel och trygghet i skolarbetet, och bör iakttas av alla medlemmar i skolsamfundet. Ordningsreglerna gäller under skoltid, på skolans område och vid tillställningar som ordnas av skolan utanför skolans område. Med skolans område avses skolbyggnaden och skoltomten samt trottoarområdena kring skolan. under skoldagen bör kontakta berörda lärare innan han / hon avlägsnar sig från skolan. Skolan ger särskilda anvisningar om förfarandet vid frånvaro från skolarbetet. 5. De studerande skall följa anvisningar skolans lärare och personal ger inom ramen för skolans arbete. 6. Lektionstider skall hållas. Till lektion skall medtas den utrustning och de läromedel som undervisningen kräver, enligt lärares anvisning. 7. Fusk och försök till fusk (t.ex. luntning och plagiat) skapar dålig stämning, och leder till avbruten kurs. 8. Mobiltelefoner lämnas in till läraren före provskrivning 9. Tobaksrökning och bruk av snus är förbjuden inom hela skolområdet. Innehav eller användning av alkohol, narkotika eller andra rusningsmedel är förbjudet. 10. Ytterkläder lämnas gärna i vestibulen. Lämna inte värdeföremål i fickor eller väskor som lämnas utan tillsyn. Skolan ansvarar inte för stulen egendom. 11. Utomstående har inte rätt att vistas i skolan utan rektors tillstånd. 12. Parkeringsområdet framför skolan är reserverad för skolans personal. 13. I matsalen skall kökspersonalens anvisningar följas. I övrigt hänvisas till gymnasielag och gymnasieförordning. FUSK. Fusk eller försök till fusk (t.ex. plagiat och användning av mobil under provtillfälle) skapar dålig stämning. Kursen blir bedömd som bruten kurs.

29 Närvaroplikt. I gymnasiet råder närvaroplikt vid alla lektioner. Upprepad frånvaro utan giltig orsak leder till sänkt kursvitsord eller i sista hand till att du blir struken från kursen. Skolan har en frånvaromodell. Grupphandledaren kontaktar studerande vid olovlig frånvaro och ber om förklaring. Om frånvaron fortsätter kontaktas hemmet. FRÅNVARO Sjukdom Om du är frånvarande p.g.a. sjukdom, skall hemmet meddela skolan om detta. Det görs med ett wilmameddelande till grupphandledaren. Vid längre frånvaro, tala med ämneslärarren och begär stödundervisning vid behov. Frånvaro av annan tvingande orsak Om du är frånvarande av annan tvingande orsak, som t ex körkortsprov eller deltagande i uppbåd, skall ett meddelande om detta på förhand lämnas till grupphandledaren. Resor och frånvaro av privat orsak Grupphandledaren beviljar all privat frånvaro. Vid längre än tre dagars frånvaro görs en planering i samråd mellan studerande och lärarna. Denna plan bifogas till anhållan som lämnas in till grupphandledaren. Anhållan för längre frånvaro lämnas in senast 2 veckor före frånvaron. 29 Gymnasiet Lärkan Studieguide

30 Frånvaro från provtillfälle Om du är frånvarande från ett provtillfälle måste du alltid lämna in ett skriftligt intyg över orsaken till frånvaron. Intyget skall lämnas till din lärare i ämnet snarast möjligt, och det skall vara styrkt av en vittnesgill person (t.ex. en förälder). Om du utan giltig orsak varit frånvarande från ett provtillfälle har du inte heller rätt att delta i omtagningsprov. Det är därför viktigt att du så snabbt som möjligt meddelar din ämneslärare om orsaken till din frånvaro. Om en godtagbar utredning över frånvaron inte lämnas in bedöms frånvaro från provtillfälle som underkänd prestation. 30 Gymnasiet Lärkan Studieguide Längre frånvaro. Deltar du i en privat resa under skolans arbetsdagar måste du ta konsekvenserna av den frånvaro som uppkommer. Det kan innebära att du måste göra ändringar i ditt studieprogram. Vid längre frånvaro måste du alltid kontakta berörda lärare på förhand, för att komma överens om hur du fullgör dina studier. Anhållan om längre frånvaro lämnas in minst två veckor innan frånvaron inleds.

31 Underkänt prov. Märk att ett underkänt prov inte automatiskt leder till att kursen blir underkänd, utan att läraren i sin bedömning beaktar alla prestationer som utförts under kursen. BEDÖMNINGEN Alla obligatoriska och fördjupade kurser bedöms med vitsord enligt skalan 4 10, om inte annat anges i kursbeskrivningen. De tillämpade kurserna bedöms som regel med en prestationsanteckning (A, avlagd). Märk att e ndast godkända tillämpade kurser räknas med i kursantalet i ditt studieprogram. Underkänd kurs Om du blir underkänd i en kurs har du rätt att en gång förnya kursprovet för att på det sättet få ett godkänt vitsord i kursen. Detta sker som regel vid följande omtagningsprov. Lyckas inte det måste du gå om kursen för att få ett godkänt vitsord i den. 31 Gymnasiet Lärkan Studieguide

32 Förnyad kurs Du kan också avlägga en godkänd kurs på nytt för att försöka få ett bättre vitsord. Vid bedömningen av en kurs som förnyats blir det bättre kursvitsordet gällande. En godkänd kurs kan förnyas en gång. Periodbetyg I periodbetyget syns vitsorden för samtliga kurser som du avlagt. Den senast bedömda periodens vitsord är fetstilade och understreckade. I betyget syns också ditt program för läsåret. De kurser du valt men ännu inte avlagt är utmärkta med ett X. De obligatoriska kurser du ännu inte avlagt eller valt är utmärkta med ett O. Obedömd kurs Om du av giltig orsak varit frånvarande från provtillfälle eller likaså av giltig orsak inte kunnat slutföra alla kursprestationer inom utsatt tid kan du lämnas obedömd tills du deltagit i omtagningsprovet eller fullgjort den saknade prestationen. På betyget anges en obedömd kurs med bokstaven D. Ny bedömning och rättelse av bedömning Om du anser dig ha blivit oriktigt bedömd kontaktar du i första hand den lärare som gjort bedömningen. Om du tycker att problemet inte löstes kan du vända dig till rektorn. En studerande har rätt att inom två månader efter att han / hon fått del av bedömningen (fått periodbetyg eller slutbetyg) be att ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen omprövas. Begäran skall göras skriftligt och riktas till rektor. Om ny bedömning beslutar rektor och studerandes lärare tillsammans. Om du är missnöjd med utslaget av den nya bedömningen kan du begära rättelse i bedömningen hos länsstyrelsen. Vänd dig till rektor eller studiehandledaren för närmare information. 32 Gymnasiet Lärkan Studieguide

33 33 Gymnasiet Lärkan Studieguide Spår i Lärkan 35 Självstudier 36 Tentamen 37 Särskilda studieprestationer Gymnasiediplom 38 Globalt diplom och diplom i media och bildkonst 39 Provet i muntlig kommunikation Prov i muntliga språkkunskaper (A- & B1-språk) 40 De franska språkexamina DELF / DALF 41 Kurser vid andra läroinrättningar 42 Kurser i Aftis Kurser vid Helsingfors Arbis Periodbyte

34 SPÅR I LÄRKAN Vi erbjuder fyra olika spår med stark förankring till vår profilering. Mer information om spåren hittas i Läroplanen och häftet Kursutbud. Aktivitetsspår MOK-spår MAX-spår Globalt spår 34 Gymnasiet Lärkan Studieguide

35 SJÄLVSTUDIER Du kan välja att avlägga vissa kurser genom självstudier (tentamen). Det betyder att du inte deltar i undervisningen, utan inhämtar kursen på egen hand. Du lämnar då in arbetsuppgifter enligt överenskommelse med ämnesläraren och deltar i slutprovet för kursen. En kurs som tenteras skall i regel avläggas under en period då kursen undervisas. En kurs kan tenteras endast en gång. För att en tenterad kurs skall noteras som studieprestation måste den vara godkänd. 35 Gymnasiet Lärkan Studieguide

36 Hur gör jag? För att få rätt att tentera en kurs ska du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden, minst två veckor före kursstarten. Vad får man tentera? För att få avlägga en kurs genom tentamen krävs följande: Lämplighet. Kursen skall vara lämpad att avläggas genom självstudier (se kursbeskrivningarna). Tentamensrätt. Du måste få tentamensrätt (skall förordas av en lärare i ämnet, beviljas av biträdande rektor). Självständigt arbete. Du skall kunna arbeta självständigt. Grundkunskaper. Det bör vara ett ämne där du har goda grundkunskaper. För att få rätt att tentera en kurs skall du lämna in en särskild tentamensblankett till en lärare som undervisar kursen i den perioden. Detta skall göras innan ifrågavarande period börjar. Tillsammans med läraren kommer du överens om hur kursen skall avläggas och vilka uppgifter du skall utföra. Du får en kopia av blanketten, där tidtabellen för inlämnandet av uppgifter och deltagande i prov är antecknade. Det kan också hända att tentamensrätt inte beviljas. Du måste alltså veta att du erhållit tentamensrätt innan du börjar arbeta med en kurs på egen hand. 36 Gymnasiet Lärkan Studieguide

37 Visa Din förmåga. Utbildningsstyrelsen har utvecklat gymnasiediplomen för att ge gymnasiestuderande möjlighet att visa sitt intresse och sin förmåga i konst- och färdighetsämnena i ett särskilt prov. SÄRSKILDA STUDIE PRESTATIONER Utöver de ordinarie gymnasiestudierna kan du genomföra särskilda studieprestationer, som kan vara goda meriter när du söker dig vidare efter gymnasiet: gymnasiediplom prov i muntlig kommunikation (modersmålet) prov i muntliga språkkunskaper särskilda språkexamina i franska (DELF / DALF) Läs mera om dessa studieprestationer i det följande. Gymnasiediplom Gymnasiediplomet är en fristående studieprestation som kan avläggas i ämnen som inte ingår i studentexamen. Utbildningsstyrelsen fastställer de riksomfattande villkoren för avläggandet av gymnasiediplomet, bedömningskriterierna och betygsformulären särskilt för varje läroämne. Fastän villkoren för avläggandet av diplomet varierar mellan olika ämnen, är ett gemensamt drag att den studerande skall ha visat intresse och kunnande i ämnet under en längre tid. Prestationen bedöms av en av skolans lärare och en utomstående 37 Gymnasiet Lärkan Studieguide

38 diplom i Media. För att avlägga diplom i media bör du ha klarat av grundkursen MOK 20 och ytterligare tre medie kurser. Själva slutarbetet för diplomet görs i samband med kurs MOK 30. Slutarbetet kan vara inriktat på film och video, multimedia eller journalistik. Kontakt person: Henrik Rosenberg. Diplom i bildkonst. För diplomet i bildkonst bör du ha avlagt minst fyra kurser i bild. Rekommenderade kurser: KO1, KO2, KO5 samt en kurs som stöder ett speciellt uttryck inom bildkonsten, ex. foto, keramik. Kontaktperson: Virpi Westman. sakkunnig, enligt vitsordsskalan 1 5. Diplombetyget ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Du kan läsa mera om de allmänna villkoren för gymnasiediplom på Utbildningsstyrelsens hemsida Där finns också information om varje enskilt diplom och de uppgifter som skall utföras i anslutning till diplomet. Utbildningsstyrelsen fastställer årligen nya uppgifter. Diplom i media och bildkonst Lärkan erbjuder dig möjlighet att avlägga gymnasiediplom i media och i bildkonst. Gymnasiediplomet förutsätter att du avlägger minst 4 kurser inom ämnesområdet och gör ett självständigt, omfattande diplomarbete enligt utbildningsstyrelsens anvisningar. Du skall också föra en inlärningsdagbok (portfolio), där du beskriver, reflekterar över och analyserar din arbetsprocess, faktorer som påverkat både processen och den färdiga produkten. Ditt arbete bedöms av en lärare vid skolan och en utomstående bedömare. Gymnasiediplomet ges som bilaga till ditt avgångsbetyg och studentbetyg. Vänd dig till ämnes lärarna för närmare information. Se också häftet Kursutbud. 38 Gymnasiet Lärkan Studieguide

39 testa dig. Testa dig själv, kom på muntligt språkprov! Provet i muntlig kommunikation Under det sista skolåret kan du också avlägga ett prov i muntlig kommunikation i modersmålet. Provet är landsomfattande och hålls i januari. Provet är tvådelat och består av ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Ifall du vill delta i provet är det önskvärt att du har avlagt kursen i retorik (MO7). Närmare upplysningar ges av lärarna i modersmålet. Också över detta prov får du ett diplom med bedömning enligt en verbal vitsordsskala. Diplomet ges som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Diplomet kan ge extra poäng när du söker till en högskola. Prov i muntliga språkkunskaper (A- och B1-språk) I gymnasiets läroplan ingår särskilda kurser i muntliga språkfärdigheter. De här kurserna finns i finska (FINA, FIM och FINB) och i främmande A-språk, (för vår skolas del ENA och FRA). I samband med kurserna avläggs ett prov i muntlig språkkunskap. Provet är en obligatorisk del av kursen i muntlig språkfärdighet och kan inte avläggas separat. Över provet ges ett skilt intyg som bilaga till avgångsbetyget från gymnasiet. Läs mera om de här proven i häftet Kursutbud (se dessa ämnen) och tala med lärarna i ifrågavarande språk. 39 Gymnasiet Lärkan Studieguide

40 40 Gymnasiet Lärkan Studieguide De franska språkexamina DELF / DALF DELF / DALF, Diplôme d Etudes en Langue Française och Diplôme approfondi de Langue Française, är två språkexamina i det franska språket som är erkända av det franska utbildningsministeriet. De här examina är de mest populära och mest kända språkproven i franska, även internationellt. Om du vill söka arbete eller studieplats någonstans där det krävs kunskaper i franska är DELF/DALF det bästa intyget på vad du kan. Provet. Provet kan avläggas enligt sex nivåer där A1 motsvarar baskunskaper i språket och C2 att du kan språket flytande. DELF: A1, A2, B1, B2, DALF: C1, C2 Du kan själv besluta vilken nivå du vill testa dig på. Skalan överensstämmer med CEFR, den Europeiska referensramen för språk (Common European Framework of Reference for Languages, för mera information se Om man avlägger nivån B2 behöver man inte göra språkinträdespovet vid franska universitet. I provet testas fyra olika delområden; hörförståelse, textförståelse, skriftlig framställning och muntlig framställning. Provtillfället. Provet kommer i år att ordnas i Lärkan på våren. För att få delta krävs inga speciella kurser eller förkunskaper men för att bli godkänd ska man uppnå hälften av det totala poängantalet i provet. När man blivit godkänd i alla delprov erhåller man ett diplom från Frankrike. För mera information, se och kontakta Therese Almén.

41 Kolla med biträdande rektor. Det är i sista hand skolans biträdande rektor som avgör om en kurs vid en annan läroanstalt kan godkännas i ditt studieprogram. Närmare information om kurser och anmälningar får du av studiehandledaren. KURSER VID ANDRA LÄRO INRÄTTNINGAR Bland de kurser som kan ingå i ditt gymnasieprogram kan också finnas kurser som avlagts vid någon annan läroanstalt på andra stadiet. På följande sidor presenteras olika alternativ. 41 Gymnasiet Lärkan Studieguide

42 info om Aftis. För närmare uppgifter om Aftis, kontakta studiehandledare Tea Eriksson. Periodbyte Du kan välja att under en period studera i ett annat gymnasium eller yrkes institut. Du kan bekanta dig med de andra gymnasiernas kursutbud och -bricka hos studiehandledaren. Anhållan om periodbyte skall lämnas in till studiehandledaren senast två veckor innan utbytes perioden inleds. Kurser vid Aftis Tölö gymnasium, vuxenlinjen, har sin verksamhet kvällstid. Kvällsgymnasiet är beläget vid Tölö torg (Sandelsgatan 3). Vid Aftis kan du avlägga enskilda kurser som du inte fått in i ditt studieprogram eller annars missat, eller kurser som inte finns i din egen skolas program, t.ex spanska och B-finska. Kurser vid Helsingfors Arbis Helsingfors arbis ordnar kurser (över 700 under ett läsår) inom de mest vitt skilda områden: språk (omkring 20 olika av vilka 10 på tre olika nivåer), konst, hantverk, gymnastik, musik, matlagning eller informationsteknik. Det ordnas kurser i italienska och kinesiska i samarbete med övriga gymnasier i Helsingfors. Priset på en kurs beror på hur många timmar den omfattar, men det rör sig mellan 25 och 40 euro. Ifall en kurs ingår i gymnasiets kursutbud, behöver du inte betala för den. Diskutera med din studiehandledare hur du kan räkna dig Arbis kurser till godo. Arbis kurskatalog utkommer i början av augusti och skickas då ut till alla skolor, men du kan också redan i slutet av juni gå in på webben för att se hur utbudet ser ut. Adressen är Där finns instruktioner om hur du kan anmäla dig på webben, per e-post, per telefon eller personligen på Arbis kansli. 42 Gymnasiet Lärkan Studieguide

43 44 Resor och internationella projekt 45 Utbytesår 43 Gymnasiet Lärkan Studieguide

44 RESOR OCH INTERNATIONELLA PROJEKT ett reseprojekt för så många som möjligt. Skolan strävar efter att så många studerande som möjligt ges möjlighet att delta i ett reseprojekt under sin gymnasietid. Lärkan ordnar varje läsår olika studieresor och internationella projekt, som du kan delta i. Vissa projekt är öppna för alla studerande, andra är direkt knutna till särskilda kurser. En information om läsårets olika resor ges ut under början av höstterminen. Då meddelas också hur man anmäler sig till projekten. Du kan anmäla ditt intresse för flera projekt, men ange då i vilken ordning du prioriterar dem. Skolan strävar efter att så många studeranden som möjligt ges möjlighet att delta i ett reseprojekt under sin gymnasietid. I regel får man delta i max två längre reseprojekt. Ifall något projekt inte fyller sina platser kan man bli antagen i andra hand, och då räknas den resan inte in i kvoten på max två projekt. Deltagaravgift. Skolan uppbär en deltagaravgift för reseprojekten, vars storlek varierar mellan euro, beroende på resans längd och art. Om deltagaravgiften bereder problem för din familj finns möjligheten att skolan ersätter den helt eller delvis. Kontakta i så fall rektor. 44 Gymnasiet Lärkan Studieguide

45 45 Gymnasiet Lärkan Studieguide UTBYTESSTUDIER UTOMLANDS Om du tänker resa ut som utbyteselev skall du lämna in en skriftlig anmälan till rektor. Anmälan lämnas in i god tid under vårterminen, när du fått veta att du blivit antagen. Kurser till godo Du kan få räkna kurser som du avlagt under ditt utbytesår till godo i ditt studieprogram. För detta krävs: Dokumentation. Studiebok, betyg eller intyg, där de kurser du avlagt finns antecknade Kursbeskrivning. Kursbeskrivning (läroplan), där kursens innehåll och omfattning (veckotimmar eller motsvarande) kommer fram. Beskrivningen av kursinnehållet är viktigt för att vi skall kunna avgöra om kursen kan räknas och vilken kurs i vårt program den eventuellt ersätter. Det är bra att bekanta sig med vårt kursprogram, så att du kan jämföra kursinnehåll och beakta det när du gör upp ditt program för studierna där.

46 Anmälan. Av din utbytesanmälan skall framgå: Land. Till vilket land du kommer att resa. Tid. Tiden under vilken du kommer att vara frånvarande (läsår / termin). Kurser i Lärkan. Ange också om du kommer att delta i någon del av undervisningen under läsåret. Studieplats. Anhållan om att din studieplats skall reserveras. Underteckningar. Anmälan skall undertecknas av dig och din målsman. Förberedelser inför nästa läsår Kontakta studiehandledaren i januari-februari under ditt utbytesår, så får du mer info om hur du gör med de preliminära kursvalen för följande läsår när du har kommit tillbaka till Finland. 46 Gymnasiet Lärkan Studieguide

47 47 Gymnasiet Lärkan Studieguide Basinformation 50 Digitalt studentexamen 52 Anmälan till studentexamen 53 Datum för studentexamensproven 54 Läs- och skrivsvårigheter 55 Regler vid skrivningstillfällena Anvisningar för proven Sjukdom under skrivningsdag 57 Realämnesproven Kan man skriva realprov i flera ämnen? Hur många är provuppgifterna? 58 Realämnesgrupperna 59 Bedömning av prestationerna Studentexamensvitsorden Kompensation av underkänt obligatoriskt prov 60 Att ta om prov 61 Resultat och studentbetyg Rätt till kontrollbedömning och granskning av bedömningen 62 Offentliggörandet av resultaten Dimission

48 DIGITALt PROV. Läs mer om digitalt studentexamen på s. 50 BASINFORMATION Fyra obligatoriska ämnen. I din studentexamen skall ingå fyra obligatoriska ämnen, av vilka modersmålet måste vara ett. De övriga tre väljer du bland följande ämnen: det andra inhemska språket, ett främmande språk, ett realprov, provet i matematik. Utöver detta kan du avlägga ett eller flera extra prov. Det finns inte någon begränsning i antalet prov som kan ingå i examen. Tre examenstillfällen. Du har rätt att använda upp till tre på varandra följande examenstillfällen (t.ex. vår-höst-vår) för att avlägga din examen. Bygger på kurserna. Provuppgifterna i studentexamen bygger på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. För att klara din examen måste du bli godkänd i alla obligatoriska prov. Om du blir underkänd i ett obligatoriskt ämne kan din examen ändå godkännas genom kompensation (se s. 59). Om du blir underkänd i ett frivilligt ämne lämnas detta automatiskt bort och kommer inte med på ditt examensbetyg. Ett godkänt prov i ett frivilligt ämne kan 48 Gymnasiet Lärkan Studieguide

49 inte lämnas bort, det upptas alltid på betyget. Finska. Du kan avlägga provet i finska antingen som traditionellt språkprov eller som modersmålsprov. Vi rekommenderar ändå att du väljer det traditionella språkprovet i finska, eftersom undervisningen i finska vid svenska gymnasier inte förbereder för modersmålsprov. Du kan efter slutförd examen komplettera din examen med modersmålsprovet i finska, om du så vill. Språk. Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga endast ett prov i språk enligt lång lärokurs (A-språk). Om flera språk på A-nivå ingår i din examen måste dessa prov avläggas vid skilda tillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga två språk enligt kort lärokurs. att förnya prov. Varje godkänt prov kan förnyas en gång. Ett underkänt prov kan förnyas två gånger. Nivå. Du får själv avgöra på vilken nivå proven i de olika ämnena avläggs, oberoende av ditt studieprogram. Minst ett obligatoriskt prov måste avläggas enligt A-nivå. Rätt att delta. För att få rätt att delta i ett examensprov i ett ämne måste du ha avlagt alla obligatoriska kurser i ämnet. För att delta i ett språk enligt kort lärokurs måste du ha avlagt minst 3 kurser i språket. För deltagare i vårens studentprov måste de obligatoriska kurserna vara avklarade senast efter period 3, för hösten senast efter period 5 föregående vår. 49 Gymnasiet Lärkan Studieguide

50 50 Gymnasiet Lärkan Studieguide DIGITALT STUDENT När? De första digitala studentskrivningarna ordnas hösten Då skrivs geografin, filosofin och tyskan. Digitaliseringen fortsätter på våren 2017 då ytterligare samhällslära, psykologi och franska skrivs på dator. Sist ut är matematiken våren Se tabellen här invid. Hur? Studerandena skall vara på plats klockan 8.00 för att alla förberedelser skall hinna göras. Provet skrivs i en skild provlokal med eget nätverk. Studerandenas datorer kopplas med kabel till provlokalens server. Datorn bootas från en USB-sticka med DigiabiOS-operativsystemet. På stickan finns även de program studeranden kan behöva under skrivningen, t.ex. Libre Office (textbehandling, kalkyl, ritprogram) Studerandena loggar in i systemet med en personlig identifieringskod och provet startar. Provuppgifterna finns på serverdatorn och svaren lagras också där automatiskt med någon sekunds fördröjning.

51 Mer information Provet De digitala studentproven avviker en hel del från de traditionella. I språken är hörförståelsen en del av det skriftliga provet. Det finns också nya uppgiftstyper t.ex. flervalsuppgifter, uppgifter med filmmaterial och uppgifter där man skall kunna göra diagram med kalkylprogram eller använda ritprogram. Också poängsättningen är annorlunda. Bekanta dig gärna med proven på Digabis hemsida Utrustning Studeranden ansvarar själv för att hon/han har en fungerande teknisk utrustning. Man behöver en bärbar dator (skärm max 17") med nätverkskort (ethernet) och -port. Ifall port saknas, t.ex. på nya, tunna laptoppar, behövs en ethernet-usb-adapter. Datorn ska helst ha 3 USB-portar, en för stickan med det externa operativsystemet, en för musen och eventuellt en för nätverkskabel. Du behöver också hörlurar med kabel (ej trådlös) och mus med kabel (ej trådlös). Strömkabel behövs även. För närmare anvisningar gällande datorn se studentexamensnämndens hemsida För närmare anvisningar och information om utrustningen och förberedelser inför digitala prov, besök följande sida: 51 Gymnasiet Lärkan Studieguide

52 Granskning. Anmälan granskas av rektor, biträdande rektor och / eller studiehandledare. ANMÄLAN TILL STUDENT Du ska personligen anmäla dig till studentexamen på en särskilt blankett på Wilma. Fyll i de ämnen du ämnar avlägga vid ifrågavarande examenstillfälle. Printa ut anmälan, underteckna den och hämta den till på utsatt tid för studentanmälan. Anmälan är bindande. Anmälan till vårens skrivningar sker i november, anmälan till höstens skrivningar i maj. Den exakta tidtabellen meddelas i god tid via Wilma. Bindande val. Då du anmäler dig första gången för studentexamen avgör du också vilka prov du avlägger som obligatoriska, och vilka som frivilliga. Detta val kan inte ändras, utan gäller under följande examensomgångar. Nivåval. Du avgör också (i språk och matematik) på vilken nivå du avlägger provet. Också detta val är bindande för eventuella fortsatta examenstillfällen. Om du blivit underkänd i ett obligatoriskt prov på A-nivå har du dock rätt att förnya provet på lägre nivå se stycket Att ta om ett underkänt prov (s. 60). Om du i din examen har ett prov på B-nivå kan du efter studenten komplettera din examen med ett prov på A-nivå i samma ämne. 52 Gymnasiet Lärkan Studieguide

53 Intyg som lämnas in i samband med studentexamen Särskilda intyg, såsom intyg över läs- och skriv svårigheter, läkarintyg som för ordar särskilda arrangemang för studeranden, skall skaffas i god tid före skrivningarna och lämnas in till rektor. Avgifter. Examensavgifterna utgörs av en grundavgift, som erläggs för varje examensomgång man deltar i, och en provavgift, som erläggs för varje prov. Examensavgifterna fastställs inför varje examenstillfälle (höst, vår). Examensavgifterna betalas med ett inbetalningskort som du får i skolans kansli efter att din anmälan lämnats in. DATUM FÖR PROVEN officiell information. Studentexamensnämnden publicerar på sin webbsida datumen för studentexamensproven. Kolla datumen här. 53 Gymnasiet Lärkan Studieguide

54 När lämnas intygen in? Lämna in intyget över läs- och skrivsvårigheter till rektor i samband med första anmälan till studentexamen. Anhållan om specialarrangemang lämnas in före första anmälan till studentexamen. Intygen skall alltså skaffas i god tid, lämpligen redan under första eller andra studieåret i gymnasiet. Vänd dig till gymnasiets special lärare, som hjälper och ger råd. LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Läs- och skrivsvårigheterna graderas på en skala 0 4 (0 = ingen störning, 4 = svår). Om en examinand har läs- och skrivsvårigheter och vill att detta skall beaktas i studentexamen skall han/hon skaffa fram en utredning över läs- och skrivsvårigheterna. Utredningen skall vara gjord på en blankett som nämnden fastställt och skall vara utfärdad innan examinanden anmäler sig till sitt första prov för studentexamen. Hur beaktas svårigheterna? Läs- och skrivsvårigheter kan beaktas antingen genom kompensation eller genom specialarrangemang. En examinand kan genom kompensation i gränsfall få ett vitsord höjt i ett skrivningsämne. Om specialarrangemang har beviljats är svårigheterna beaktade genom dessa arrange mang, då beviljas i normala fall inte kompensation. Specialarrangemang En examinand med medelsvåra eller svåra (3 4) läs- och skrivsvårigheter kan anhålla om specialarrangemang vid student proven. Specialarrange- 54 Gymnasiet Lärkan Studieguide

55 inga Telefoner. Mobiltelefoner och smartklockor får inte medtas i skrivningssalen. Sjukdom under skrivningsdag Om du blir sjuk inför en skrivningsdag skall rektor underrättas i så god tid som möjligt. Vid sjukdom skall alltid läkarintyg skaffas, där det framgår när sjukdomen brutit ut, sjukdomens art, feberläge, mm. Intyget skall ges till rektor. mang vid prov kan vara förlängd tid, inspelning med längre pauser vid hörförståelseprov, uppgifter skrivna med stora bokstäver och rätt att använda dator för renskrivning av svar. REGLER VID SKRIVNINGARNA Deltagarna i studentproven samlas i god tid (se digitala skolkalendern). Ytterkläder, väskor och värdeföremål kan sättas in i eget elevskåp eller ställas innanför glasväggen vid gymnastiksalen (då du tas in i salen). Utrustning. Till skrivningssalen medtas endast skriv utrustning (inte papper!). Till ett elektroniskt prov medtas egen dator, se Digitalt studentexamen s. 50. All utrustning skall läggas synligt på en bricka som du får före provet. Omslagspapper m.m. tas bort på förhand. Burklock bör vara öppnade då du går in i salen. 55 Gymnasiet Lärkan Studieguide

56 Anvisningar för proven namn och nummer. Skriv alltid namn och examinandnummer på alla papper du använder, även s.k. klottpapper. Ingenting får antecknas utanför papprets marginaler. Papper och pennor. Färgpennor kan användas vid illustrationer röd penna får dock inte användas! De papper som inte utgör själva provprestationen märker du ut före inlämnandet genom att dra ett snedstreck över varje behandlad sida. Då du lämnar in. Granska att du skrivit namn och examinand nummer på alla papper. Sortera pappren. Den egentliga provprestationen, koncept och oanvända papper skilt för sig. Alla papper, även provhäftet, ska lämnas in! Tabeller och räknare. Matematiktabeller och räknare lämnas in för granskning senast kl 12 dagen före respektive prov (fysik, kemi, geografi, matematik). De skall vara försedda med innehavarens namn. Granska att räknaren är laddad. Mat. Under skrivningsdagarna får du en lätt mellanmålsartad kost i skrivningssalen. Det är ändå bra att själv ta med något att äta och dricka för dagen. tiden. Provtiden vid de skriftliga studentexamensproven är 6 timmar. För en studerande som avlägger två extra språk enligt kortare kurs under samma provdag är provtiden 8 timmar. Då kustodierande lärare meddelar att provet avslutas måste du omedelbart lägga ifrån dig pennan och avsluta arbetet. Inlämning. Studentproven får lämnas in tidigast kl Först därefter får man avlägsna sig från skrivningssalen. Alla papper som delats ut vid provtillfället bör lämnas in. fusk. Om du gör dig skyldig till svikligt förfarande eller annars grovt bryter mot ordningen, betraktas alla prov som du deltar i under ifrågavarande examen som underkända. Du kan också mista rätten att delta i prov vid följande examenstillfälle. 56 Gymnasiet Lärkan Studieguide

57 Olika uppgiftstyper. Om uppgiften består av två eller flera delar (punkt a, b, osv) skall du besvara alla deluppgifter. Om uppgiften är alternativ besvaras endast ett av alternativen: A eller B. REALÄMNES- PROVEN Kan man skriva realprov i flera ämnen? Man kan skriva flera ämnesrealer. Under en provdag kan man dock delta i endast ETT ämnesrealprov. Utnyttjar man båda realprovsdagarna kan man avlägga två realprov vid varje examensomgång (vår respektive höst). I tabellen på följande sida kan du se vilka ämnen som skrivs samma dag (man kan således välja endast ett av dem för varje examenstillfälle), hur många obligatoriska och fördjupade kurser ämnet har (som ligger som grund för provuppgifterna). Ämnesläraren ger mer information om provets struktur och upplägg. 57 Gymnasiet Lärkan Studieguide

58 Hur många uppgifter besvarar man? Antalet provuppgifter i de enskilda realämnesproven varierar, likaså antalet uppgifter som skall besvaras. Uppgifterna grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna i ämnet. Bland uppgifterna kan ingå uppgifter som överskrider ämnesgränserna. realgrupp 1 Ämne Kurser psykologi filosofi historia fysik biologi realgrupp 2 Ämne Kurser ev-luth religion ortodox religion livsåskådning samhällslära kemi geografi hälsokunskap Råd med tanke på din kursplanering Eftersom uppgifterna i ämnesrealprovet grundar sig på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna rekommenderar vi att du förutom de obligatoriska kurserna läser så många av de fördjupade kurserna som möjligt i det / de real ämnen du planerar att skriva i studenten. Fundera över vilket / vilka realämnen du är mest intresserad av, vilka ämnen du tror att du har mest nytta av med tanke på fortsatta studier efter studenten. Följ ämnets rekommendationer gällande när och i vilken ordning du avlägger kurserna (se häftet Kursutbud). Fråga dina lärare om allt du vill veta som gäller realprovet i deras ämne. 58 Gymnasiet Lärkan Studieguide

59 laudatur ( L ) = 7 poäng eximia cum laude ( E ) = 6 poäng magna cum laude ( M ) = 5 poäng cum laude approbatur ( C ) = 4 poäng lubenter approbatur ( B ) = 3 poäng approbatur ( A ) = 2 poäng improbatur ( I ) = 0 poäng 59 Gymnasiet Lärkan Studieguide BEDÖMNING AV PROV- PRESTATIONERNA Skolans lärare gör en preliminär bedömning av provprestationerna. Skolan meddelar dig resultatet av denna bedömning. Märk att det kan ske förändringar i den preliminära bedömningen vid behandlingen i studentexamensnämnden. Studentexamensnämnden bedömer slutligt alla provprestationer. Resultatet av nämndens bedömning blir klart vid vårens skrivningar omkring 20.5 och för höstens del omkring och sänds ut till alla gymnasier samtidigt (se stycket Resultat och studentbetyg, s. 61). Kompensation Om en examinand har underkänts i ett obligatoriskt prov kan studentexamensnämnden ändå godkänna dennes examen på basen av kompensation. För varje godkänt prov ges följande kompensationspoäng: L(7), E(6), M(5), C(4), B(3), A(2). 12 poäng kompenserar vitsordet i+, 14 poäng vitsordet i, 16 poäng vitsordet i och 18 poäng vitsordet i =. Studentexamensvitsorden.

60 Att ta om ett godkänt prov Varje godkänt prov i studentexamen får förnyas en gång. Det finns ingen tidsgräns för omtagning av ett godkänt prov. Det bästa vitsordet i ifrågavarande prov (inom examenstiden) upptas på studentbetyget. Om provet höjs efter avlagd examen utfärdas ett skilt betyg över prestationen. Det är möjligt att vid ett och samma examenstillfälle dels ta del i prov som ingår i examen, dels ta om ett tidigare underkänt eller ett godkänt prov. Observera att en avbruten prestation (K) räknas som att provet har förnyats en gång. Kompensation beräknas automatiskt. Om examinanden inte önskar få kompensation skall han skriftligt anhålla om detta hos studentexamensnämnden. Att ta om ett underkänt prov Ett underkänt obligatoriskt prov får tas om två gånger under de tre examenstillfällen som följer omedelbart på det tillfälle då provet blivit underkänt. Ett underkänt obligatoriskt prov på den mera krävande nivån kan tas om genom att delta i ett prov som bygger på kort läro kurs i samma ämne. Det är endast ett obligatoriskt prov som kan förnyas på lägre nivå i ett extra (frivilligt) prov kan man inte byta nivå vid förnyande av provet. En examinand som avlagt modersmålsprovet i finska och blivit underkänd i detta prov kan ta om provet genom att delta i (det vanliga) provet i finska. Examinanden bör dock fortfarande ha minst ett prov på den mera krävande nivån bland de obligatoriska proven i sin examen. Om ett underkänt obligatoriskt prov har kompenserats får det tas om två gånger utan tidsgräns. Också ett underkänt extra prov får tas om två gånger utan tidsgräns. 60 Gymnasiet Lärkan Studieguide

61 MERA INFO? En fullständig information om studentexamen finns också på studentexamens nämndens hemsida, tutkinto.fi/se Resultat och studentbetyg De examinander som blivit godkända i de obligatoriska proven och får avgångsbetyg från gymnasiet, får också ett studentexamensbetyg. Studentbetyget dateras enligt det examenstillfälle då alla obligatoriska prov avlagts och blivit godkända. I betyget införs vitsorden för de godkända proven. Ett underkänt prov som kompenserats antecknas dock. I betyget anges också vilka prov som avlagts som obligatoriska och som extra, på vilken nivå provet avlagts samt vitsorden som getts för proven. Om en examinand innan betyget ges har tagit om något prov, antecknas i betyget det bästa vitsordet för provet i fråga. Rätt till kontrollbedömning samt möjlighet att granska bedömningen Det är möjligt att i särskilda, motiverade fall få kontrollbedömning av ett examensresultat i ett examensämne. Ansökan om detta görs av examinanden eller vårdnadshavaren till minderårig examinand och lämnas skriftligt till gymnasiets rektor inom 14 dagar från det att studeranden fått del av resultaten i skrivningarna. Studentexamensnämnden uppbär en avgift för kontrollbedömningen. Avgiften återbetalas om kontrollbedömningen leder till ändring i bedömningen. En examinand har numera också möjlighet att i angeläget fall få se sin provprestation och de anteckningar om bedömningen som eventuellt gjorts 61 Gymnasiet Lärkan Studieguide

62 Resultaten. Resultaten blir klara för höstprovens del vid mitten av november och för vårprovens del i mitten av maj. När är dimissionen? Höstens dimission äger rum tisdagen kl Studentdimissionen våren 2019 äger rum lördagen 1 juni kl på den. Examinanden skall då ta kontakt med studentexamensnämndens kansli, för vårens prov tidigast i juli och för höstens prov i slutet av december. Närmare information om dessa förfaranden ges av gymnasiets rektor. Offentliggörandet av resultaten Då resultaten blivit klara informerar skolan de blivande studenterna om de praktiska arrangemangen inför dimissionen via någon informationskanal. Om en examinand inte vill ha sitt namn publicerat i samband med studentexamensresultaten, måste han/hon skriftligen i god tid meddela både skolan och studentexamensnämnden om detta. DIMISSION Generalrepetition Före vårens dimission samlas alla examinander i skolan för att lämna in sina studentmössor och gå igenom rutinerna vid avslutningen tillsammans med rektor. Samlingen sker denna vår torsdagen kl Detta tillfälle är obligatoriskt. Om du är förhindrad att delta i samlingen måste du ta kontakt med rektor! 62 Gymnasiet Lärkan Studieguide

63 63 Gymnasiet Lärkan Studieguide Konvent och EF Elevkår och elevkårsstyrelse Flingan Elevforum 65 Skolkonferens Tutorer 66 Lärarlista och personal 67 Personer i skolan Rektorn, Biträdande rektorn, 68 Skolsekreteraren, Studiehandledningen, Skolkuratorn 69 Hälsovårdaren, 70 Grupphandledaren, Ämnesläraren, Specialläraren

64 Flingan. Elevkåren ger ut tidningen Flingan. KONVENT OCH EF Elevkår och elevkårsstyrelse Till Lärkans elevkår hör alla studerande som är inskrivna i skolan. Elevkåren utser bland sig en styrelse, konventsstyrelsen, som representerar studerandena. Valet av konventsstyrelse sker vid elevkårens årsmöte i början av höstterminen. Konventsstyrelsen står för olika slags evenemang, arbetar för sammanhållningen mellan studerande i skolan och deltar i planering och utveckling av skolans verksamhet tillsammans med lärarkollegiet. Studerande som aktivt medverkat i konventsstyrelsen får en kurs för denna insats. Elevforum (ef) Elevforum är ett diskussions- och idéforum, där man diskuterar hur skolan och dess verksamhet kunde utvecklas. Varje basgrupp representeras av två studerande, som i ef framför synpunkter från sin basgrupp, och under gruppsamlingar redogör för ef-träffarna för sin basgrupp. EF sammanträder som regel 1 2 gånger per period. De förslag som elevforum gör går vidare till lärarkollegiet och konventsstyrelsen. En studerande som aktivt medverkat i elevforum under fem terminer får en kurs för denna insats. 64 Gymnasiet Lärkan Studieguide

65 Tutorerna läsåret Skolkonferens Skolkonferensen är ett gemensamt möte för skolans studerande och lärare, där skolans målsättningar och arbete diskuteras och det gångna läsåret utvärderas. Skolkonferensen hålls vanligen i början av läsåret. 1:1 Sebastian Bergman Ylva Wallén Walter Taivassalo Mira Engström Ella Kronlund 1:2 Petter Cornér Alvar Winquist Emilia Öfverström Patricia Buchert Arttu Kierros 1:3 Anastasia Småros Katja Saanila Max Simons Mathias Backman 1:4 Sara Itkonen Anton Hjelt Nicholas Lilius Michaela Lönnfors Amanda Kermoury 1:5 Nicol Krause Roderick Castrén Nathalia Lundberg Erik Mäkitalo Niclas Lång TUTORER Tutorstuderandens uppgift är att stöda våra nya studerande i deras nya studiemiljö och hjälpa dem att komma igång med sina gymnasiestudier på ett så bra sätt som möjligt. Varje tutor ansvarar för 5 6 nya studerande, som de träffar regelbundet under de inledande perioderna. Tutorerna utses bland studerande i åk 2 på basen av en frivillig ansökan. Till vår glädje är det många som anmäler intresse för detta viktiga uppdrag, en bra tutor gör en mycket viktig insats för skolan och sina yngre medstuderande. Nya tutorer utses i period 3 och deltar i en inskolningskurs under vårterminen. Det egentliga tutoruppdraget fullgörs under höstterminen. Efter fullgjort uppdrag lämnar varje tutor in en rapport i form av en tutordagbok, med reflektioner kring uppdraget och hur det utförts. 65 Gymnasiet Lärkan Studieguide

66 lärarnas e-postadresser Lärare Aalto Antonia MO Ahlström Tom BI, GE Almén Therese FRA Audas-Kass Amanda... MO Biese Sonja RY, EN Brink Katarina HÄ Brännbäck Åke MA Cordeiro Jannie KE Degerlund Stefan..... HI, SL Eklöv Benny EN Grönlund Anna EN, TY Hakala Kasper MA Ijäs Michaela MU Jipp Cathrine TY, SH, bitr. rektor Järf-Ringbom Carina... SH, studiehandl. Lahtinen Tuula FI Lindfors Tom GY 66 Gymnasiet Lärkan Studieguide LÄRARE OCH PERSONAL Lindholm Anna-Stina...MO, LK, FF Meyer Axel EN Mustonen Jari RO Mårtens-Purdie Malin.. MA Nikander Hugo FI Norkko Camilla PS, RE Nugent Martin HI, SL Nylund Frida MA Piiroinen Tua GY Rosenberg Henrik..... MO Rosenqvist Rasmus.... MA, FY Söderholm Bo-Håkan...speciallärare Vuorinen Tiina BI, GE Waxlax Jonas FY Westerlund Magnus... SH, rektor Westman Virpi BK, MOK Wikberg-Metzner Anna.. FI, TY Personal Backman Ulrika skolsekreterare Mette Salvesen skolkurator Hakulinen Pamela skolhälsovårdare Jose Jokinen skolvärd

67 tentamen. Biträdande rektor Cathrine Jipp beslutar om tentamensrätt. All frånvaro avgörs av din grupphandledare. PERSONER I SKOLAN Rektorn Magnus WESTERLUND träffas i rektorskansliet eller nås per telefon , mobil eller e-post magnus.westerlund@hel.fi. Rektorn ansvarar för all verksamhet i skolan. Vänd dig till rektor speciellt vid ärenden som berör studentexamen och undantag i ditt studieprogram (t.ex. befrielse från obligatoriska kurser på vissa grunder). Du kan vid behov vända dig till rektorn med alla sorters frågor och problem. Biträdande rektorn Cathrine Jipp är också lärare i tyska. Du träffar henne i sitt rum invid kansliet, och når henne per mobil eller e-post cathrine.jipp@edu.hel.fi. Biträdande rektorn sköter tillsammans med rektorn om ärenden som gäller skolans förvaltning. Ärenden som biträdande rektorn besluter om är t.ex. frånvaro för längre tid än tre dagar, hur kurser avlagda vid andra läroinrättningar godkänns i ditt studie program och rätt att avlägga kurs genom självstudier (tentamensrätt). 67 Gymnasiet Lärkan Studieguide

68 Blanketter och studiestöd Skolsekreteraren sköter bl.a. ärenden som gäller skolresor och studiestöd. I skolans kansli finns anmälningsblanketter för olika tillfällen under läsåret och alla blanketter för olika ändamål som berör skolan. Studieprogram och yrkesval Studiehandledaren finns till för att hjälpa dig med frågor som gäller dina studier, ditt studieprogram och ändringar eller byte av nivå, frågor om studentexamen, mm. Hon handleder dig också individuellt i din planering av utbildning och yrkesval, mm. Skolsekreteraren Ulrika Backman är Lärkans skolsekreterare och finns i skolans kansli. Kansliet är öppet alla skoldagar , telefon Dina ärenden i kansliet skall du sköta kl Studiehandledningen Studiehandledningen sköts av studiehandledare Carina Järf-Ringbom och biträdande rektor Cati Jipp. Carina ansvarar i huvudsak för studiehandledningen medan Cati sköter ändringar i de studerandes kursval och läsordningar. Du kan boka tid eller bara titta in. Carina är anträffbar vardagar kl Carina når du även på , via W ilmapost eller e-post: carina.jarf-ringbom@edu.hel.fi. Skolkuratorn Skolkuratorn Mette Salvesen träffas i Lärkan minst två dagar i veckan. Du kan kontakta henne i frågor som gäller bl.a. skolgången (t.ex. studiearrangemang, motivationsbrist, trötthet), sociala relationer, fritid och boende. Kuratorns arbete består både av förebyggande insatser som omfattar hela skolsamfundet, t.ex. arbetet inom elevvårdsgruppen samt samarbete med lärarna kring frågor som berör trivsel och trygghet i skolan, och av ingripande insatser då ett problem redan uppstått. Kuratorn informerar studeranden i åk 1 om sitt arbete under introduktionskursen i studiehandledning. 68 Gymnasiet Lärkan Studieguide

69 motivation och relationer. Skolkuratorn hjälper i frågor som gäller till exempel studiearrangemang, motivationsbrist, trötthet, sociala relationer, fritid och boende. Du kan kontakta kuratorn alla vardagar per telefon eller per e-post för att diskutera kring de saker du funderar på eller för att boka en samtalstid. Du kan också söka upp kuratorn i skolan för att komma överens om en samtalstid. Utanför kuratorns rum finns en tidsbeställningslista där man anonymt kan boka en samtalstid till kuratorn. Du är också välkommen att ta kontakt utan tidsbeställning ifall något oförväntat inträffat. Alla samtal med kuratorn är konfidentiella. Också föräldrar kan kontakta kuratorn vid behov. Mette nås per telefon, mobil (vardagar kl 8 16). Hälsovårdaren Hälsovårdaren Pamela Hakulinen träffas i skolan tre dagar i veckan, tisdag, onsdag och torsdag. Du kan boka tid hos Pamela eller bara titta in när hon är ledig. Du kan också kontakta henne per mobil Under årskurs 1 genomförs en hälsogranskning av alla studerande. Pojkar i årskurs 2 genomgår uppbådsgranskning i skolan och ett hälsointyg för försvarsmakten skrivs ut. Skolläkaren besöker skolan torsdag förmiddagar varannan vecka, tider ordnas av hälsovårdaren. 69 Gymnasiet Lärkan Studieguide

70 Specialläraren bo-håkan söderholm nås per telefon på numret , eller per e-post och Wilma. Till speciallärarens uppgifter hör att ut reda studerandenas läs- och skrivsvårigheter och vid behov avge utlåtanden om dem och att erbjuda studerande med olika inlärningssvårigheter möjlighet till individuell handledning. Special läraren deltar i elevvårdsgruppens arbete och samarbetar med skolans studiehandledare i frågor som berör olika former av inlärningssvårigheter och inlärningsstilar. Grupphandledaren Din grupphandledare håller särskilt reda på din skoltillvaro, ditt studieprogram och din studieframgång, frånvaro, sjukdom och andra särskilda omständigheter. Du träffar din grupphandledare varje vecka vid gruppsamlingen och vid ett utvecklingssamtal, som grupphandledaren för med varje studerande i gruppen. Grupphandledarnas namn och e-postadresser finns på Lärkans hemsida, under Kontakt/Lärare. Ämnesläraren Många frågor som gäller dina studier kan beröra enskilda ämnen, det kan gälla kursinnehåll, i vilken ordning kurserna skall avläggas, studentexamen i ämnet, mm. Då kan ämnesläraren vara till stor hjälp för dig. Kontakta då den lärare, vars ämne dina frågor gäller. 70 Gymnasiet Lärkan Studieguide

71 2. Övre våningen VÅNINGS 4: (hum) 5: (hum) 3: en 6: (hum) 2: fi 7: ma 1: TY, ry 8: fy 9: ma, FY 10: mo WC 11: mo, (real) 12: SH Hiss Till observatoriet Bibliotek 71 Gymnasiet Lärkan Studieguide

72 1. Gatuvåningen BOLLPLAN, 100m Lärarrum Lärarnas arbetsrum Kök Matsal Scen Festsal Hiss Vaktmästare Rektor WC Kansli Huvudingång Biträdande rektor & speciallärare Hälsovårdare Kurator 13: fra, (språk) 14: ke, (real) 15: bi, (real) 16: bk MoK-rummet Konventsrum BUSSAR MOT MUNKSHÖJDEN OCH NORRA HAGA (32), KAMPEN (41) OCH ARABIA (52) 72 Gymnasiet Lärkan Studieguide BUSSAR MOT MUNKSNÄS (52) OCH MOT GAMLAS (41) HOPLAX TÅGSTATION (TÅGEN I, P, A, E, L, S, U OCH JOKERLINJEN 550)

73 1. Auditorievåningen Auditoriet WC 17: musik Gårdsingång Inva-WC Hiss 73 Gymnasiet Lärkan Studieguide

74 2. Gymnastiksalsvåningen Gymmet Gymnastiksal Pojkarnas WC Pojkarnas omklädningsrum Flickornas omklädningsrum Flickornas WC 74 Gymnasiet Lärkan Studieguide

75 KONTAKT- besöksadress postadress rektor biträdande rektor Stormyrvägen 22 Södra Haga, Helsingfors Gymnasiet Lärkan, PB Helsingfors stad, Finland Magnus Westerlund , Cati Jipp kansli Skolsekreterare Ulrika Backman studieguide gymnasiet lärkan 2018 grafisk design: mao design foto: Per-Oskar Joenpelto, Ivar Vuori, karolina pihlström, Oscar slotte, adbulla hafsa (KO 23 fotokurs), Elisabet wikström, Seppälän koulu kuva lärarrum studiehandledare speciallärare skolkurator hälsovårdare skolvärd hemsida Carina Järf-Ringbom , Bo-Håkan Söderholm Mette Salvesen Pamela Hakulinen Jose Jokinen