Lilly Bäcklund (S), ordförande Stig-Lennart Karlsson (S) Mikael Jakobsson (V) Christer Rönnlund (M) Roland Sjögren (KD)

Transkript

1 1(55) Plats och tid Rådrummet, Stadshuset, klockan Beslutande Ledamöter Lilly Bäcklund (S), ordförande Stig-Lennart Karlsson (S) Mikael Jakobsson (V) Christer Rönnlund (M) Roland Sjögren (KD) Övriga närvarande Rickard Sundbom, kommunchef 70-71, Philip Stråka, ekonom 70 Erik Lundström, enhetschef ekonomi 70-71, Jenny Holmqvist, verksamhetschef 73 Grete Vesteraas, näringslivsutvecklare 74 Peter Molin, trafikplanerare 75 Ulf Öhlund, verksamhetschef 77, 83, Justerare Justeringens plats och tid Roland Sjögren (KD) Kommunstyrelsens kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Martina Bergh Ordförande Lilly Bäcklund Justerare Roland Sjögren ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens kansli Underskrift Martina Bergh

2 2(55) Ärendelista 69 Dnr Dagens ärenden Dnr Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning Dnr Månadsbokslut för nämnder och styrelse Dnr Uppföljning från föregående kommunstyrelse Dnr Genomlysning av Överförmyndarens verksamhetsområde Dnr Förslag till åtgärder för genomförande i nuvarande och kommande länstransportplan Dnr Yttrande över remiss om åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Dnr Plattform för samverkan mellan kommunerna i Region 8 och Västerbottens läns landsting Dnr Villkor och fördelningsprinciper för nyttjande av fritidsanläggningar Dnr Medborgarförslag för besvarande - Stärka medinflytandet Dnr Medborgarförslag för besvarande - Separerad gång- och cykelbana på bron över Djupskolavan Dnr Motion för besvarande - Nej till storregion (SD) Dnr Ekonomiprognos per den 30 april Dnr Mål och budget 2017 med plan för Dnr Investeringsmedel för multifunktionsbana med snöanläggning Dnr Investeringsbudget Dnr Handlingsplan för en ekonomi i balans Dnr Dnr Årsredovisning för Lycksele Allmänna Näringslivsfond år Dnr Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år Dnr

3 3(55) Årsredovisning för Herta och Olle Blombergs fond år Dnr Årsredovisning för Samordningsförbundet i Lycksele och Malå år Dnr Årsredovisning för Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år Dnr Årsredovisning för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele år Dnr Årsredovisning för Ivan och David Holmlunds Arvsfond år Dnr Tillstyrkan/avslag enligt 16 kap 4 miljöbalken om ändringstillstånd avseende högre totalhöjd för vindkraftverk vid Vargträsk inom Lycksele kommun Dnr Försäljning av Kristineberg 1:45 och Kristineberg 1: Dnr Komplettering av Arvodes- och ersättningsreglemente för förtroendevalda i Lycksele kommun och dess bolag Dnr Revidering av Kommunfullmäktiges arbetsordning Dnr Inrättande av Näringslivsråd och förslag till arbetsordning Dnr Förslag till avgifter för kommunens fritidsanläggningar Dnr Val av ny styrelse för Stiftelsen Herta och Olle Blombergs fond Dnr Kurser och konferenser... 55

4 4(55) 69 Dnr Dagens ärenden Beslut Arbetsutskottet fastställer dagordningen.

5 5(55) 70 Dnr Kommunstyrelsens ekonomiuppföljning Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Ekonom för kommunstyrelsens redovisar ekonomiuppföljning per den 30 april Kommunstyrelsen har en positiv budgetavvikelse på 1,0 %.

6 6(55) 71 Dnr Månadsbokslut för nämnder och styrelse Beslut Arbetsutskottet tar del av informationen. Enhetschef ekonomi redovisar månadsbokslut per den 30 april Kommunens nämnder och styrelse har en negativ budgetavvikelse på 1,3 %.

7 7(55) 72 Dnr Uppföljning från föregående kommunstyrelse Beslut Ärendet föranleder inget beslut.

8 8(55) 73 Dnr Genomlysning av Överförmyndarens verksamhetsområde Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunfullmäktige att öka budget 2017 för överförmyndarverksamheten i samma omfattning som gäller för övriga verksamheter. Följande insatser genomföras under verksamhetsår 2016: I samband med att samverkan inom andra myndighetsområden utreds, via Region 8, ska även överförmyndarens verksamhet tas in i denna utredning. Överförmyndarverksamheten uppmuntras att genomföra studiebesök i kommun med samverkande nämnder, i syfte att utreda styrkor och utmaningar med detta. Redovisning av ekonomiskt utfall ska särskilt redovisas för varje kvartal, där det textmässigt ska redogöras för hur ekonomin utvecklats och orsaker bakom detta. Återrapportering av förslag på förändringar i arvodesreglerna för ställföreträdare redovisas till kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 oktober. Tjänstemannaorganisationen skapar förbättrade förutsättningar för att stärka och stötta överförmyndaren i sin styrning och ledning. I samband med fastställande av kommunfullmäktiges budget på programnivå 2016 föreslog kommunfullmäktiges presidium att ge budgetberedningen i uppdrag att ta hänsyn till kommunfullmäktiges aktuella behov av ekonomiska medel. Arbetsutskottet uppdrog till kommunchef att genomföra en genomlysning av Överförmyndarens verksamhetsområde. Uppdraget hade främst sin grund i att budget för verksamheten överskridits. Genomlysningen

9 9(55) har därför tagit fasta på tre områden, ansvar, ekonomiska förutsättningar och kvalitet. Bedömning Det bedöms finnas en del förbättringsområden främst utifrån uppföljningen av ekonomin, som med enklare strukturer kan åtgärdas. I och med dess budgettekniska utmaningar är det svårt att bedöma hur budgetförutsättningarna är. Det bedöms viktigt att göra kontinuerliga analyser över det ekonomiska läget under 2016, för att mot slutet av året kunna göra slutlig analys. Det finns flera orosområden inom verksamheten där bl.a. avsaknaden av gode män för den framtida förväntade ökningen av ärenden, kan innebära ett behov av ökad budgetram. I och med att analysen inte kan göras förrän mot slutet av 2016 finns det risk att verksamheten överskrider sin budget. Utifrån den situation som bedöms ha varit under 2015 bör detta tillåtas. Beslutsunderlag Arbetsutskottet Genomlysning av Överförmyndarverksamheten, daterad Beslutet skickas till Överförmyndare Överförmyndarhandläggare Handläggare Verksamhetschef Kommunfullmäktiges presidium

10 10(55) 74 Dnr Förslag till åtgärder för genomförande i nuvarande och kommande länstransportplan Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Lycksele kommun ansöker om medel från Länstransportplanen för nedanstående prioriterade objekt: 1. Gång och cykelväg Hedlunda Berglunda Kr (utöver tidigare beviljade medel på kr ) Från åtgärdsområde (pott): Gång och cykelvägar längst det statliga regionala vägnätet 2. Gång och cykelväg längs Hamngatan Kr Från åtgärdsområde (pott): Medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet 3. Ny bro över Lycksbäcken Kr Från åtgärdsområde (pott): Enskilda vägar 4. Hållplats- Tuvträsk Kr Från åtgärdsområde (pott): Hållplatser för kollektivtrafik längs statlig väg (bilaga 4) Region Västerbotten beslutar om prioriteringar inom Länstransportplan för Västerbottens län. Där ingår i nuvarande plan dels namngivna objekt, dels avsatta medel för så kallade åtgärdsområden (potter). För att underlätta processen kring framtagande av länstransportplan finns det ett behov av att ta in förslag på brister/möjligheter som kan kräva standardförbättrande åtgärder i länets transportsystem. Behovet finns dels när det gäller mindre åtgärder som kan inrymmas i de åtgärdsområden (potter) som i nuvarande, dels större brister/möjligheter som med stor sannolikhet inte inryms inom åtgärdsområden utan har en omfattning att de måste hanteras som större namngivna objekt i den kommande planen.

11 11(55) Lycksele kommun har getts möjlighet att lämna förslag på brister/möjligheter som bedöms kunna vara möjliga att hantera inom ramen för åtgärdsområden (potter) för genomförande fram till år Aktuella åtgärdsområden (potter) är: Gång och cykelvägar längst det statliga regionala vägnätet. I planen finns avsatt 10 miljoner kronor per år. Hållplatser för kollektivtrafik längs statlig väg. I planen finns avsatt kronor per år. Trafiksäkerhetsåtgärder i det statliga regionala vägnätet, inklusive rastplatser. I planen finns avsatt en miljon kronor per år. Medfinansiering av kollektivtrafikåtgärder och kollektivtrafikanläggningar, högst 50 procent av kostnad. I planen finns avsatt tre miljoner kronor per år. Medfinansiering av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet, högst 50 procent av kostnad. I planen finns avsatt 2,5 miljoner kronor per år. Enskilda vägar, högst 70 procent av godkänd kostnad. I planen finns avsatt 1,7 miljoner kronor per år. Avsikten är att Förbundsstyrelsen ska kunna fatta beslut kring dessa under hösten Åtgärder som innebär medfinansiering kan då fattas beslut om direkt om underlaget bedöms tillräckligt. I beslutet kommer också att framgå eventuella särskilda villkor för åtgärder samt vilket år som medfinansieringen kommer att utbetalas efter det att utförd åtgärd redovisats. Bedömning Alla fyra objekten är prioriterade utifrån kommunens mål vad gäller infrastruktur och utveckling, Lycksele kommuns trafikplan samt ur ett jämställdhetsperspektiv med trafiksäkerhet och tillgänglighet för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Beslutsunderlag Näringslivsutvecklares tjänsteskrivelse, daterad

12 12(55) 75 Dnr Yttrande över remiss om åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen lämnar nedanstående remissvar till Trafikverket. Lycksele kommun har erbjudits möjligheten att lämna remissvar på Trafikverkets rapport Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Rapportens huvudsakliga budskap är att alla statliga vägar som saknar mötesseparering och har ett fordonsflöde över 2000 årsdygnstrafik (ÅDT) kommer att få hastighetsgränsen sänkt till 80km/h senast år Bedömning Lycksele kommun välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på rapporten om anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Tyvärr konstaterar kommunen att dess budskap ligger helt fel i tiden, då en av dagens stora samhällsfrågor handlar om regionförstoring och rapportens föreslagna åtgärder tvärtom i praktiken innebär regionförminskning. Rapporten är enligt Lycksele kommun behäftad med flera påtagliga brister: Åtgärderna fokuserar uteslutande på det transportpolitiska hänsynsmålet men nonchalerar helt det transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet och utvecklingskraft i hela landet. Syftet sägs inkludera att analysera de transportpolitiska effekterna av åtgärderna, men här redovisas bara en tabellsummering över döda och svårt skadade (DSS), fordonstimmar och utsläpp. Det nämns inte ett ord om hur innevånare och näringsliv faktiskt kommer att påverkas av dessa åtgärder.

13 13(55) Urvalet av sträckor för hastighetsnedsättning görs helt utifrån matematiska modeller och ett gränsvärde för ÅDT, utan någon hänsyn till vägarnas beskaffenhet i övrigt. Resultatet innebär sänkningar som är intuitivt svårförståeliga för trafikanterna, varför risken för låg efterlevnadsgrad är påtaglig. Beräkningarna kring antalet döda och svårt skadade bygger rimligen på antagandet att de nya hastighetsgränserna efterlevs, men risken finns för en polarisering mellan trafikanter som samvetsgrant följer skyltad hastighet och trafikanter som vill ta sig fram lika snabbt som tidigare. Den logiska konsekvensen av detta är ryckigare trafik och fler riskabla omkörningar. Alternativ till hastighetsnedsättningar såsom trafiksäkerhetshöjande åtgärder saknas i förslaget, trots att det i direktivet från Regeringen anges att det även fortsättningsvis är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Lycksele kommun föreslår att Trafikverket grundligare bör undersöka mer kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärder än 2+1-väg, såsom 1+1-väg med omkörningszoner, mitträffling som alternativ till mitträcke, variabla hastighetsbestämmelser utifrån årstid, väderlek, trafikflöden med mera. Vidare bör också metoden för att identifiera trafikfarliga vägsträckor utvecklas, där utöver endast ÅDT även vägarnas funktionalitet, topografi och kurvatur beaktas. Samtidigt bör Trafikverket bedriva ett aktivt arbete för att integrera hastighetshöjande åtgärder i åtgärdsplanering inför kommande nationella och regionala transportplaner. Slutligen vill Lycksele kommun lyfta fram att kommunerna längs E12 under lång tid bedrivit ett strategiskt utvecklingssamarbete i syfte att stärka det östvästliga person- och godstransportsystemet från atlantkusten till Helsingfors. Ett övergripande resultat av internationell samverkan är att E12 erhållit klassning som TEN-T Comprehensive i det europeiska transportnätverket. Klassningen kommer att revideras kommande år, varför sänkta hastigheter längs E12 riskerar att äventyra denna status. Det är av stor vikt att Trafikverket beaktar detta faktum då förslaget anger att ytterligare anpassningar av hastigheter kan tillkomma under perioden. Idag saknar i stort sett hela E12 genom Västerbottens län mitträckesseparering och delar av vägsträckningen har fordonsflöden strax under 2000 per dygn. Beslutsunderlag Trafikplanerares tjänsteskrivelse, daterad

14 14(55) 76 Dnr Plattform för samverkan mellan kommunerna i Region 8 och Västerbottens läns landsting Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Lycksele kommun godkänner plattform för samverkan. I Region 8 (R8) ingår Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele. Samverkan mellan landstinget och enskilda kommuner inom R8 finns, men det saknas en gemensam plattform för vilka grunder samverkan mellan kommunerna i R8 och landstinget ska vila på. Politisk ledning tillsammans med tjänstemän från kommunerna i R8 och landstinget, samlades vid en gemensam workshop under hösten Målet för dagarna var att utveckla en samsyn kring vårdsamverkan mellan inlandskommuner och landstinget, samt ta fram ett underlag för material som kunde ligga till grund för fortsatt arbete. Arbetet har resulterat i en plattform för samverkan med syftet att tydliggöra vilka grundförutsättningar som ska främja samverkan mellan parterna i R8 och Västerbottens läns landsting. Dokumentet är framtaget i samverkan mellan parterna och ska gälla från och med att beslut tas hos de respektive parterna, tills vidare. Uppdatering ska ske under nästa mandatperiod. Beslutsunderlag Plattform för samverkan mellan kommunerna i R8 och VLL

15 15(55) 77 Dnr Villkor och fördelningsprinciper för nyttjande av fritidsanläggningar. Beslut Arbetsutskott uppdrar till verksamhetschef för Näringsliv, kultur och fritid att genomföra en översyn av villkoren och fördelningsprinciperna för uthyrning av kommunens fritidsanläggningar, torgplatser och servicedepå. De nu gällande villkoren och riktlinjerna gäller fram till dess annat beslutas. Villkoren för uthyrning av kommunens fritidsanläggningar och torgplatser samt principer för fördelning av tider i kommunens fritidsanläggningar utgör styrande dokument för hur kommunens lokalbokningsfunktion ska arbeta. Villkoren och fördelningsprinciperna ska säkerställa likvärdiga villkor mellan olika fritidsaktiviteter som nyttjar kommunens anläggningar men också hur kommunens resurser i form av fritidsanläggningar fördelas mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Nuvarande villkor och fördelningsprinciper gäller tom 30 juni Bedömning En översyn behöver göras av flera skäl. Dels för att kunna beakta de önskemål om förändringar som inkommit från föreningslivet men också för att ta hänsyn till eventuella konsekvenser som det pågående arbetet med åtgärdsplanen för budget i balans för 2017 kan komma att innebära. De nu gällande villkoren och riktlinjerna föreslås gälla fram till dess annat beslutas. Beslutsunderlag Verksamhetschefs tjänsteskrivelse, daterad

16 16(55) Beslutet skickas till Verksamhetschef

17 17(55) 78 Dnr Medborgarförslag för besvarande - Stärka medinflytandet Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Bertil Stenlund har lämnat in ett medborgarförslag om att stärka medinflytandet genom att varje vecka abonnera på en helsida i annonsbladet så att medborgare kan ta del av kommunal information. Förslagsställaren menar att den kommunala informationen är bra men för många svåråtkomlig. Alla har inte tillgång till dator, smarta telefoner, dagstidningar eller tid att söka sig fram. För att ge fler möjlighet till information och därmed stärka medinflytande och delaktighet inom Lycksele kommun föreslås att Lycksele kommun fortlöpande varje vecka samlar sin information på helsida i Lycksele Annonsblad utifrån att Lycksele Annonsblad läses av nära 100 % av Lyckseleborna. Bedömning Lycksele kommun har i dagsläget tre datorer tillgängliga för allmänheten, två på biblioteket och en i stadshusets entréplan. Dagstidningar finns även på båda ställen. All den information som skickas ut under en vecka anpassas till lämplig informationskanal beroende av vilken målgrupp som är mottagare av informationen. Lycksele kommuns hemsida, sociala medier och sms är några exempel på viktiga informationskanaler som vid aktuellt tillfälle används utifrån lämplighet som kanal. Lycksele Annonsblad används också men inte i den utsträckning som frågeställaren önskar. Det kommer fortsättningsvis vara aktuellt att använda olika kanaler för att nå ut med information till medborgare i Lycksele kommun. Under rådande ekonomiska läge är det dessutom inte försvarbart med annonsering av samtlig information i Lycksele Annonsblad.

18 18(55) 79 Dnr Medborgarförslag för besvarande - Separerad gångoch cykelbana på bron över Djupskolavan Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Rune Norrman har lämnat ett medborgarförslag om att Lycksele kommun ska anlägga en separerad gång- och cykelväg över Djupskolavan genom en påhängsbro på sidan in mot Djupskolavan. Rune Norrman skriver att gående och cyklister idag trängs på den smala trottoaren med krockar och påkörningar som följd, trots att det råder cykelförbud. Bedömning Frågan om att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som ska passera bron över Djupskolavan har varit uppe vid ett flertal tillfällen. I samband med trafikutredning i centrum år 2007 fanns även förslag på lösningar för bron. Det var framtaget genom medborgardialog där även tjänstemän och politiker deltog. En separerad gång- och cykelbro skulle förbättra trafiksäkerheten vilket gynnar alla oskyddade trafikanter, men kanske främst barnen som av säkerhetsskäl väljer att cykla på trottoaren, trots förbud. Om förslaget genomförs bör resterande sträcka från bron till Grubbgatan ses över och anpassas så att det blir en sammanhållen gång och cykelväg. Eftersom bron är ett kulturminne kan det även finnas regler och sypunkter hur, och om en påhängsbro kan anläggas. Medborgarförslaget bör avslå i avvaktan på en helhetslösning av trafiken i centrum.

19 19(55) Beslutsunderlag Tekniska nämnden

20 20(55) 80 Dnr Motion för besvarande - Nej till storregion (SD) Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Thomas Palmblad (SD) har lämnat in en motion enligt följande: Det mest otacksamma jobbet i Sverige kan vara att bli utsedd till utredare för regeringen. När kommittédirektivet 2015:77 "Ny indelning av län och landsting" landade i knät på berörda utredare måste en ljudlig suck sorlat genom rummet. Regeringen uppdrog åt kommittén att utreda en ny indelning av län och landsting, där målet var att skära ned antalen av dem. Därtill skulle kommittén utgå från att nedskärningen av antalet län och landsting skulle leda till följande omöjliga - ja, rent paradoxala - resultat: 1. Bättre kunna ta reda på lokal sära1i inom områdena demografi, miljö och näring. 2. Bidra till en stabil ekonomi. 3. Stärkt demokrati. Vad gör då dessa oförenliga med varandra? En till ytan större region blir sämre på att ta till vara på lokal särart. Färre politiker kommer dessutom leda till att färre av dem kommer från glesbygd. Att påstå att en större region skulle leda till en mer stabil ekonomi är inte bara grundlöst, utan rent ansvarslöst. Politikerna i sjuklövern förstår inte Norrland. Politikerna i Norrland förstår inte att skillnaden mellan demografiproblem i inlandskommunerna och de i Lycksele är rakt motsatta. Inlandet har avfolkningsproblem och Lycksele har bostadsbrist. Det finns inget demokratiskt i att i skymundan försöka bilda storregion mellan val. Politiska beslut som direkt berör den enskildes demokratiska ställning bör kräva en folkomröstning.

21 21(55) Vi Sverigedemokrater är övertygade om att det finns en norrländsk majoritet mot bildandet av en storregion. Det är vår bestämda uppfattning att inget underlag finns för att fatta ett såpass omvälvande beslut, i ett läge där förvaltningen går på knäna. Tvärtom borde regeringen ta sitt ansvar och försöka lösa situationen innan man rusar vidare och skapar ytterligare problem. Lycksele bör hjälpa till att sätta stopp för detta odemokratiska ogenomtänkta beslut. Lycksele kan sätta press på VLL att bilda en egen region, och på så vis begränsa möjligheterna till ett storregionbildande. Därför vill Sverigedemokraterna: Att Lycksele kommun går ur Region Västerbotten. Att Lycksele aktivt arbetar mot storregionsbildande. Att Lycksele kommun hjälper landstinget genomföra en länstäckande folkomröstning angående storregionsbildande. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till kommunstyrelsen. Bedömning Då det inte finns något beslut avseende hur en eventuell storregion slutligen ser ut och organiseras kan dessa aspekter inte bedömas.

22 22(55) 81 Dnr Ekonomiprognos per den 30 april 2016 Beslut Arbetsutskottet tar del av prognosen och överlämnar den till kommunstyrelsen. Enhetschef ekonomi redovisar ekonomiprognos per den 30 april 2016 enligt följande: Styrelse och nämnder Skattefinansierat Budget 2016 Prognos 2016 Differens 2016 Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Miljö- och samhällsnämnden Kommunfullmäktige Personalnämnd Lyst-nämnd Totalt (tkr) Resultatenheter Budget 2016 Prognos 2016 Differens 2016 IT-enheten Lycksele Kost Fastighetsenheten Bredbandsenheten AVA-enheten Totalt (tkr)

23 23(55) Totalt för kommunen Budget 2016 Prognos 2016 Avvikelse Styrelse och nämnder Resultatenheter Avskrivningar utanför resultatenheter Återställandekrav Pensionsavsättningar Buffert 2 % Ofördelade strukturella medel Återsökningsbara medel Årets resultat (tkr) Prognosen för Lycksele kommun visar på ett resultat på 33 mkr för Det förutsätter att nämndernas och resultatenheternas resultat inte avviker ytterligare samt att kommunen erhåller 100 % av återsökningsbara medel. Till följd av ökad investeringstakt ses ett behov av ökad avskrivningstakt, därför avviker avskrivningar utanför resultatenheter från budget. Buffert om 2 % (15,881 mkr), återställandekrav och ofördelade strukturella medel (14 mkr respektive 10 mkr) är budgeterade som kostnader vilket innebär att dessa poster genererar ett positivt resultat i samband med bokslut. Det förutsätter dock att posterna inte fördelas ut i verksamheten vilket illustreras genom att posterna har nollats i prognoskolumnen i tabellen ovan.

24 24(55) 82 Dnr Mål och budget 2017 med plan för Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige fastställer följande ramfördelning: Budget Budget Budget Intäkter Skatter och generella statsstöd Skatteintäkter 580, , ,363 Kommunal utjämning 231, , ,982 Välfärdsmiljarderna i vårproppen 11,700 11,700 10,900 Summa 822, , ,244 Finansförvaltning Finansiella intäkter 5,500 5,500 5,500 Finansiella kostnader -3,000-3,000-3,000 Summa 2,500 2,500 2,500 Totala intäkter 825, , ,744 Budget Budget Budget Avskrivningar utanför resultatenheter -20,500-21,500-22,000 Internränta inkl OH i resultatenheter 9,100 9,100 9,100 Övrigt utanför driftbudgeten 0,000 0,000 0,000 Pensionskostnader -23,000-24,000-25,000 Buffert *) 2% av skatter och utj. from ,706-16,725-16,727 Summa -51,106-53,125-54,627 Resultatenheter Rörelseresultat 0,000 0,000 0,000 Avskrivningar 0,000 0,000 0,000 Finansiella poster 0,000 0,000 0,000 Resultat 0,000 0,000 0,000

25 25(55) Nämnder ,5% ,5% ,5% 2019 KF -2,673-0,040-2,713-0,041-2,754-0,041-2,795 PN -0,620-0,009-0,629-0,009-0,639-0,010-0,648 LYST -0,146-0,002-0,148-0,002-0,150-0,002-0,153 KS -73,778-1,107-74,885-1,123-76,008-1,140-77,148 UN -284,322-4, ,587-4, ,916-4, ,309 SN -330,700-4, ,661-5, ,695-5, ,806 TKN -19,762-0,296-20,058-0,301-20,359-0,305-20,665 MSN -18,991-0,285-19,276-0,289-19,565-0,293-19,858 Driftbudget nämnder -730,992-10, ,957-11, ,086-11, ,383 Finansiellt och resultatenheter -72,880-51,106-53,125-54,627 Verksamhetens nettokostnader -803, , , ,010 Årets resultat 32,333 32,238 24,346 16, Kommunfullmäktige fastställer att kommunstyrelsen ansvarar för att följa upp nämndernas åtgärdsplaner. Därför är det viktigt att nämnderna regelbundet återrapporterar till kommunstyrelsen vilka åtgärder som genomförs. 3. Kommunfullmäktige fastställer att resultatenheten fastighetsenheten får gå med underskott år 2016 i den mån underskottet beror på tomma lokaler inom 1 år från avslutad verksamhet. Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden ska följa resultatenhetens ekonomi noga. 4. Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision: Bäst på hållbar tillväxt och kommunens varumärke: Lycksele Staden i Lappland, kommunen med guldkant. 5. Kommunfullmäktige fastställer följande kommunövergripande mål : 1. FINANSIELLT I Lycksele kommun definieras god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av läget för kommunens övergripande mål. Dessa delas in i de två perspektiven verksamhetsresultat och insatta resurser. 1.1 MÅL - Budgetföljsamheten ska vara 100 % (endast positiva avvikelser är acceptabla). - Nettokostnadsandelen ska vara 98 % (+/- 1%-enhet) under mandatperioden. - Soliditeten inkl. pensionsåtagandet ska förstärkas under mandatperioden UPPDRAG - Varje kommunal tjänst och insats skall utföras kostnadseffektivt. - Varje förändring ska åtföljas av en finansieringskalkyl. - Varje investerings ska åtföljas av en driftkostnadskalkyl.

26 26(55) 2. BARN OCH UTBILDNING I möjligheternas Lycksele vill vi skapa en ännu bättre skola som ger eleverna den utveckling och grundläggande kunskaper i ett tidigt skede. Ingen ska behöva gå till skolan och vara rädd. Mobbing, våld och kränkande särbehandlingar ska omedelbart bekämpas. I våra skolor får eleverna en trygg lärandemiljö med hög kunskapsutveckling i fokus. 2.1 MÅL - Lycksele har de bästa studieresultaten i Västerbotten innan mandatperiodens slut. 2.2 UPPDRAG - Kompetens ska på alla områden hålla hög kvalitet Resurser ska fördelas utifrån elevers behov - Läxhjälp för alla - Ingen utbildas till arbetslöshet. - Gymnasieskolan/Komvux och Lärcentrum är flexibla och klarar snabba omställningar beroende på vad arbetsmarknaden efterfrågar. - Tillgång till en god och jämlik elevhälsa. - Utveckla skoldemokratin så att elever får ännu mer inflytande - Föräldrars engagemang är viktigt och ska stimuleras 3. TRYGGHET I möjligheternas Lycksele har alla god livskvalitet. Gemensamma resurser går till välfärd. Kravet på kvalitet, insyn och utvärdering är höga i alla välfärdsverksamheter vilket ger trygghet. 3.1 MÅL I Lycksele kommun känner sig alla trygga och få det stöd eller den hjälp man behöver utifrån sin situation. 3.2 UPPDRAG - Kommunen aktivt verka för att offentliga miljöer är upplysta, väl underhållna och attraktiva som mötesplatser. - Könsrelaterat våld ska motverkas och bekämpas. - Alla ska kunna känna sig trygga och säkra i sin hemmiljö, både på fritiden och i arbetet. 4. SOCIALT I möjligheternas Lycksele får den som är i behov av omsorg och stöd sina behov tillgodosedda.

27 27(55) 4.1 MÅL Genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. 4.2 UPPDRAG - Upprätta säkra arbetsrutiner vid orosanmälan - Socialt arbete ska vara stödjande, förebyggande och uppsökande. - Ingen ska mot sin vilja flyttas på grund av ålderdom eller funktionsnedsättning - Motverka och om möjligt förhindra missbruk och kriminalitet. - Barn som far illa skall omedelbart uppmärksammas och åtgärder sättas in. - Insatser ska så långt möjligt utformas med delaktighet från den enskilde. 5. JÄMSTÄLLDHET I möjligheternas Lycksele ska det råda lika villkor för kvinnor och män flickor och pojkar. Ett jämställt samhälle utvecklar tillväxten. Mångfald uppmuntras i samhällslivet och på arbetsplatserna. 5.1 MÅL - I Lycksele kommuns skapas förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma makt att forma samhället och sina egna liv. 5.2 UPPDRAG - Kommunen som arbetsgivare skall underlätta för föräldrar att dela på ansvaret för sina barn. - Beslutsprocesser ska ha ett representativt deltagande av kvinnor och män. - Mångfald ska uppmuntras i samhällslivet och på arbetsplatser. - Alla beslut ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv 6. PERSONAL I möjligheternas Lycksele är personalen vår viktigaste resurs. Det ska vara den anställdes arbetsplats där man får bekräftelse för kompetens och yrkesskicklighet. Det handlar om lön och utvecklingsmöjligheter. 6.1 MÅL - I Lycksele kommun är varje arbetsplats en arbetsplats i utveckling. - Andelen timtid, mertid och övertid minimeras - Varje tjänst och insats skall utföras av personal med rätt kompetens. - Andelen timtidsanställda som används i kommunens verksamheter ska årligen minska och är högst 5 % av totalt arbetade timmar innan mandatperiodens slut.

28 28(55) 6.2 UPPDRAG - Heltid en rättighet och deltid en möjlighet. - Förutsättningar till kompetensutveckling skall stimuleras. - Som arbetsgivare tar kommunen ett ansvar för att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. 7. HÄLSA I möjligheternas Lycksele ska det finnas akutsjukhus och hälsocentraler. Lycksele bidrar till att Västerbottens läns landsting har världens friskaste befolkning MÅL - Lycksele kommun har länets högsta hälsotal. 7.2 UPPDRAG - Ingen anställd i Lycksele kommun ska riskera att skadas på sin arbetsplats. - Arbetsmiljöproblem ska omedelbart åtgärdas i samråd med berörda. - Föreningslivet ska vara en naturlig samarbetspartner för kommunen i folkhälsofrågor. 8. MILJÖ OCH HÅLLBARHET I möjligheternas Lycksele bidrar vi till länets vision om att bli det hållbaraste länet år 2002 uppnås, vilket innebär att det regionalt och lokalt arbetas för en långsiktig hållbarhet med målet att kommande generationer ska ha möjlighet att leva i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle. 8.1 MÅL - Lycksele är innan mandatperiodens slut en av landets bästa digitala kommuner. - Lycksele kommun prioriterar närproducerade varor/produkter vid upphandling. 8.2 UPPDRAG - Kommunen vara en rättssäker och effektiv myndighet. - Kommunen tillsammans med övriga intressen i regionen arbeta för att bli resurssmarta. - Återvinning och källsortering ska vara en naturlig del i all verksamhet. - Kommunen vara ledande i frågor som stärker en hållbar konsumtion. - Kommunen engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion för att innan mandatperiodens slut vara certifierade som Fairtrade City. - Planera och genomföra resandet utifrån resepolicyn. - Minska antal papperskopior i kommunens organisation. 9. TILLGÄNGLIGHET

29 29(55) I möjligheternas Lycksele har alla kommuninvånare, oavsett funktionsnedsättning, samma möjlighet att delta i samhällslivet. 9.1 MÅL - Alla lokaler där kommunen bedriver verksamhet ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. - All kommunal information till allmänheten skall finnas på enkel svenska och för personer med olika läshandikapp. 9.2 UPPDRAG - Medborgare och företag ska ges en bra kommunal service med gott bemötande. 10. NÄRINGSLIV TILLVÄXT OCH UTVECKLING I möjligheternas Lycksele finns många jobb att välja på. Lycksele kommun är en attraktiv arbetsplats där många väljer att söka jobb. Vårt stabila och flexibla näringsliv erbjuder en bred arbetsmarknad med stora möjligheter att välja ett arbete MÅL - Lycksele kommun har länets bästa företagsklimat när mandatperioden är slut. - Lycksele kommun har högst andel arbetande i länet i åldrarna år. - Lycksele kommun har goda livsvillkor och är en bra plats att driva och etablera företag. - Lycksele kommun är bland de 5 bästa i länet på besöksnäring UPPDRAG - Regelbundna och välorganiserade företagsbesök inom alla branscher. - Utveckla Lilla Partnerskapet. - Bredda arbetsmarknaden med fler arbetstillfällen inom det akademiska området. - Samrekrytering till nyckelkompetenser eftersträvad tillsammans med andra arbetsgivare i kommunen och närområdet. - Utveckla arrangemang till året runt verksamhet i samarbete med föreningar och företag. - Under mandatperioden har 8 nya innovationer sett dagens ljus och genererat fler arbetstillfällen. - Kommunens kärnverksamheter tillämpar och bidrar till forskning och utveckling. - Kommunen ska arbeta utifrån EU INFRASTRUKTUR OCH UTVECKLING

30 30(55) I möjligheternas Lycksele finns goda förutsättningar att arbetsmarknaden blir större, arbetspendlingen till andra orter ökar. Vi har ett välutvecklat nät av gång- och cykelvägar som används av många. Lycksele flygplats är den naturliga destinationen att flyga till och från MÅL - Kommunen verkar för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. - Kommunens vägnät ska vara väl underhållet och farbart alla årstider, beläggningsarbeten och övrigt underhåll ska göras i tid så det inte uppstår extrakostnader och olägenhet för som använder det. - Ingen kommuninnevånare ska sakna möjlighet att ringa eller använda internet på sin hemadress UPPDRAG - Service på landsbygd utvecklas tillsammans med ortens befolkning. - Upprätthåll/förbättra standarden på infrastrukturens samtliga områden. 12. NATUR, KULTUR & FRITID I möjligheternas Lycksele tas naturen tillvara så att positiva effekter uppnås för folkhälsa, friluftsliv och kulturmiljön. Kultur o fritid är till för alla och ger glädje insikt och upplevelser. Den samiska närvaron ska synas MÅL - Öka andelen invånare som aktivt deltar i föreningsverksamhet. - I Lycksele kommun är naturmiljöer och offentliga rum tillgängliga och inbjudande. - Alla ska känna av att Lycksele är en del av Sapmi 12.2 UPPDRAG - Biblioteket ska vara en viktig kulturmötesplats. - Ideella föreningar stimuleras att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor och inkludering. - Kommunens verksamheter ska aktivt samverka med den ideella sektorn. - Samverkan mellan förenings-, näringsliv och myndigheter prioriteras och utvecklas. - Stärka den samiska närvaron med hjälp av förenings-, näringsliv och myndigheter.

31 31(55) 6. Kommunfullmäktige fastställer oförändrad skattesats med 23,05 för år Kommunfullmäktige fastställer en central buffert om 2 % av ramfördelningen och uppdrar till kommunstyrelsen att under respektive år besluta om fördelning av den centrala bufferten. 8. Kommunfullmäktige fastställer Kommunstyrelsens ram för upplåning under 2017 till ett högsta belopp om 180 mkr, inklusive vidareutlåning till de kommunala bolagen. Budgetberedningen inför 2017 års budget har bestått av representanter från kommunstyrelsens arbetsutskott och gruppledare för de politiska partierna. Budgetberedningen har sammanträtt vid följande tillfällen: Framtidsgruppen tisdag 18 april. Budgetberedning måndag 2 maj och tisdag 3 maj. Enligt kommunens budgetprocess ska kommunfullmäktige i juni månad besluta om kommande års vision och verksamhetsmål samt resultat- och driftbudget.

32 32(55) 83 Dnr Investeringsmedel för multifunktionsbana med snöanläggning Beslut Kommunfullmäktige beslutar genomföra en investering på maximalt 18,8 Mkr i en multifunktionsbana med snöanläggning på Tannberget. En förstudie och fördjupad kostnadsberäkning för en multifunktionsbana med snöanläggning på Tannberget har genomförts under hösten Anläggningen kostnadsberäknas till 18,8 Mkr. Bansträckningen blir 4,7 km och kommer till stor följa del av nuvarande elljusspår på Tannberget och även gå runt Lilltjärn. Snöanläggningen behövs för att garantera tidig snötillgång och planeras bli ca 1,5-2 km lång och följa nuvarande sprintbana på skidstadion. Kostnadskalkyl - Multifunktkionsbana med snöanläggning Detaljprojektering Asfaltbana med tillgänglighetsåtgärder Belysning skidstadion/skidspår Snöanläggning Iordningställande stadionområde, skyltning, övrigt Summa Ökade driftskostnader Asfaltbanan (sopning, ström, underhåll) Snö-anläggning, (intäkter från spåravgifter ca 150 tkr) Kapitalkostnader år 1 Summa 0,7 Mkr 13,2 Mkr 0,8 Mkr 3,5 Mkr 0,6 Mkr 18,8 Mkr 0,1 Mkr 0,2 Mkr 1,0 Mkr 1,3 Mkr

33 33(55) Bedömning Multifunktionsbanan med snöanläggning behövs för skapa optimala tränings- och tävlingsförhållanden året om för Tannbergsskolans skidgymnasium men är för aktiva inom föreningslivet och den vanlige motionären. Genom investeringen ökar skidgymnasiet möjligheter att rekrytera elever och få status som Riksidrottsgymnasium. Banan kommer under sommarhalvåret att kunna användas som rullskidbana vilket innebär en säkrare miljö för både elever såväl som för föreningsaktiva och motionärer som då slipper använda sig av vägar för träning med rullskidor. Anläggningen kommer skapa goda förutsättningar för träningsläger och fler tävlingar under året vilket betyder fler besökare och ökad tillväxt för besöksnäring och handel. För personer med funktionsnedsättning skapas nya och bättre möjligheter till motion och naturupplevelser. Möjlig extern finansiering till investering och drift. Kommunen kommer i samarbete med Lycksele IF att ansöka om extern finansiering från bland annat Jordbruksfondens landsbygdsprogram, Idrottslyftet, Allmänna arvsfonden samt Företagssponsring, lokala företag och större nationella företag. Exakt hur stor del av investeringen som kan erhållas via extern finansiering är mycket svårt att bedöma i nuläget. En grov uppskattning landar på ca 3-4 Mkr vilket då kommer minska den kommunala finansieringen med motsvarande belopp som beviljas. Extern finansieringen från företag (lokala och större nationella) kommer även sökas till driftskostnaden. Spåravgifter för konstsnöspåret planeras. Tidplan Genomförandet etappindelas enligt följande: 2016 Ansökningar/beslut om extern och kommunal finansiering. Detaljprojektering hösten Markarbeten, snöanläggning, belysning, mm 2018 Justeringar, asfaltering, färdigställande Förslag till beslut på sammanträdet Roland Sjögren (KD) och Christer Rönnlund (M) föreslår avslag till investering av multifunktionsbana med snöanläggning.

34 34(55) Beslutsgång Ordförande konstaterar att det finns två förslag till beslut, att investera i en multifunktionsbana med snöanläggning eller avslå investering av multifunktionsbana med snöanläggning. Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget om att investera i en multifunktionsbana med snöanläggning. Reservation Roland Sjögren (KD) och Christer Rönnlund (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

35 35(55) 84 Dnr Investeringsbudget Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer investeringsramar för enligt följande: Nämnd (mkr) Summa KS UN SN TKN MSN KN Omfördelat Summa Kommunfullmäktige fastställde investeringsramar för Utifrån den nya förvaltningsorganisationen och nämndernas nya reglemente behöver investeringsramarna omfördelas. Beslutsunderlag Enhetschef ekonomis tjänsteskrivelse, daterad

36 36(55) 85 Dnr Handlingsplan för en ekonomi i balans Beslut Kommunfullmäktige fastställer Handlingsplan för ekonomi i balans, daterad Den särskilda handlingsplan för ekonomi i balans som antogs av Kommunfullmäktige i juni 2015 har inte gett det resultat som är önskvärt och fullmäktige beslutade i november 2015 att handlingsplanen skulle revideras. Kommunfullmäktige fastställde den reviderade Handlingsplan för ekonomi i balans med undantag för de delar i handlingsplanen som berör socialnämndens åtgärder för en ekonomi i balans Kommunfullmäktige ska nu fastställa de delar i handlingsplanen som berör socialnämndens åtgärder för en ekonomi i balans. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige Handlingsplan för ekonomi i balans, daterad

37 37(55) 86 Dnr Ny skolorganisation som ett led i Lycksele kommuns utbildningsmål och Kommunfullmäktiges handlingsplan för ekonomi i balans Beslut Arbetsutskottet återkommer till ärendet vid ett extra sammanträde den 3 juni Lycksele Kommun har flera omfattande utmaningar, framförallt avseende de kommunala kärnverksamheterna. Dessa utmaningar har sin grund i den demografiska utvecklingen med en befolkningsstruktur som kommer att bestå av allt fler äldre och färre ungdomar i framtiden. Till detta kommer den urbaniseringstrend som råder i hela världen. Utanför storstadsregionerna ser vi redan i nuläget en tydlig kompetensbrist, vilket i utbildningsnämndens verksamhetsområden framförallt yttrar sig i form av utmaningar avseende att kunna uppfylla lagstiftningens krav på likvärdighet, kvalitet och behörighet. Dessa utmaningar kommer att bli ännu kraftigare i framtiden, och framförallt utanför de större städerna vilket gör utmaningen särskilt påtaglig i Norrlands inland. Sett till ovanstående utmaningar kan konstateras att det finns behov av att se över skolstrukturerna utifrån att: De senaste 10 åren har kommunens elevantal i grundskolan minskat från 1623 till 1277 barn i grundskoleålder, vilket är en minskning om 346 elever. Kompetensförsörjningen är redan i dag en påtaglig utmaning, och lärare med vissa behörigheter är extremt svårrekryterade. En viktig del i den framtida utmaningen ligger i att kunna erbjuda en god och funktionell lärandemiljö för barn- och elever i Lycksele kommuns förskolor- och skolor. För att åstadkomma en kostnadseffektiv grundskola är det viktigt att tillgängliga investerings- och driftmedel liksom kompetenser och

38 38(55) funktioner används effektivt genom att en långsiktig och hållbar organisation planeras och fastställs. Sammanfattningsvis poängteras att det som påkallar en översyn av strukturen för skola och förskola är dels den historiska utvecklingen vilken lett fram till dagens situation, men framförallt består utmaningen i de framtida förutsättningarna, där kommunens befolkning prognosticeras bestå av en minskad total befolkning, med ökande andel äldre och en minskande andel barn, unga och medelålders människor, vilket leder till en försämrad försörjningskvot. Bedömning Lycksele kommun har ett kommunövergripande mål om att kommunens skola ska vara länets bästa år Definitionen av den bästa skolan utgår ifrån att skolan ska leverera de bästa kunskapsresultaten i länet, liksom att den ska fylla en social funktion och fostra goda samhällsmedborgare. Utifrån detta är det viktigt att ge skolan förutsättningar att bedriva en kompetent, effektiv och attraktiv organisation för lärare, skolledare, elever, föräldrar och samhället i stort. För skolans del handlar området kvalitet utöver att leverera god kunskapsutveckling till eleverna, även om att vara en attraktiv arbetsgivare, vilket hör ihop med hur skolorna organiseras, vilket t.ex. speglas i att ensamarbete inte betraktas som attraktivt. Skollagen 1 kap 5 anger att: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utifrån detta lagkrav konstaterar verksamheten att Lycksele kommuns grundskoleorganisation bör nyttja resurserna, framförallt i form av pedagoger, lärare och stödresurser mer effektivt, vilket inte är direkt kopplat till verksamhetens kostnader. Detta har stöd i den forskning som behandlar utbildningsresultat och skolans sociala roll, samtidigt som detta ligger väl i linje med verksamhetens erfarenheter. Lycksele kommun förmår inte i nuläget att uppfylla de krav som ställs i Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (2 kap 3-9 ), vilket även berör kommunens byaskolor. Även i byaskolorna är lärarna vanligtvis behöriga och legitimerade i ett flertal ämnen och årskurser, men i byaskolorna blir det ett mer påtagligt bekymmer om det finns ämnen där behörigheter saknas hos läraren. Lärare i byaskolorna undervisar också betydligt färre elever, vilket leder till en minskad effektivitet och ett ökat totalt behov av behöriga lärare.

39 39(55) 87 Dnr Årsredovisning för Lycksele Allmänna Näringslivsfond år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Lycksele Allmänna Näringslivsfond år 2015.

40 40(55) 88 Dnr Årsredovisning för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Gustav och Nicolina Israelssons Minnesfond år 2015.

41 41(55) 89 Dnr Årsredovisning för Herta och Olle Blombergs fond år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Herta och Olle Blombergs fond år 2015.

42 42(55) 90 Dnr Årsredovisning för Samordningsförbundet i Lycksele och Malå år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Samordningsförbundet i Lycksele och Malå år 2015.

43 43(55) 91 Dnr Årsredovisning för Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Kommunalförbundet Partnerskap Inland - Akademi Norr år 2015.

44 44(55) 92 Dnr Årsredovisning för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Stiftelsen Skogsmuseet i Lycksele år 2015.

45 45(55) 93 Dnr Årsredovisning för Ivan och David Holmlunds Arvsfond år 2015 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner årsredovisningen 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut om ansvarsfrihet för styrelsen för 2015 års verksamhet. Föreliggande årsredovisning år 2015 för Ivan och David Holmlunds arvsfond.

46 46(55) 94 Dnr Tillstyrkan/avslag enligt 16 kap 4 miljöbalken om ändringstillstånd avseende högre totalhöjd för vindkraftverk vid Vargträsk inom Lycksele kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige återtar sitt tidigare beslut Kommunfullmäktige tillstyrker ändringstillstånd för vindkraftpark vid Vargträsk, Lycksele kommun. Kommunfullmäktige beslutade att tillstyrka Vargträsk Vindkraft AB:s yrkanden nummer 1, 3, 4 och 5 och avslå Vargträsk Vindkraft AB:s yrkande nummer 2. Länsstyrelsen och Förvaltningsrätten har med anledning av kommunfullmäktiges beslut meddelat att beslut i ärendet inte är att betrakta som ett tillstyrkande enligt miljöbalken 16 kap 4 då det innehöll specifikationer om villkor för tillstyrkandet. Att villkora beslut ligger inte inom kommunens befogenheter enligt 16 kap. 4 miljöbalken. Kommunen kan bara ta ställning om tillstyrkan eller avslag. Lycksele kommun måste därför fatta ett nytt beslut om tillstyrkan eller avstyrkan i ärendet. Vargträsk Vindkraft AB ansöker hos Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västerbotten om ändringstillstånd enligt 9 kap miljöbalken för höjning de 21 tillståndsgivna vindkraftverken från 175 m till 230 meters verk vid Vargträsk vindkraftpark i Lycksele och Åsele kommuner. Vargträsk vindkraft AB har hos miljöprövningsdelegationen i detta ärende lämnat fem yrkanden: 1. Att tillståndet ska omfatta 21 vindkraftverk med en högsta totalhöjd om 230 meter.