Årsredovisning 2013 Region Värmland

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Region Värmland 1

2 Region Värmland Årsredovisning 2013 Utgiven av Region Värmland, Enheten för ekonomi, 2013 Ansvarig: EvaLena Östlin Foto där inget annat anges: Øyvind Lund. Omslagsbild: Hampus Mårtensson Grafisk formgivning: Lars Falkman och Birgitta Strandh Region Värmland Box 1022, Karlstad Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Målet är tillväxt och hållbar utveckling. 2

3 Årsredovisning 2013 Region Värmland INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 Här finns Region Värmland 5 Regionstyrelsen Vad är Region Värmland 7 Vision och strategiska mål 8 Höjdpunkter Resultat 12 Enheten för regional tillväxt 12 Enheten för kultur 16 Enheten för folkhögskolor 20 Enheten för medlemsstöd 24 Enheten för kollektivtrafik 26 Enheten för ekonomi 27 Enheten för kommunikation 28 Enheten för administration 29 Rapportering och uppföljning 30 Revision 31 Ekonomi 32 Revisionsberättelse 46 3

4 Region Värmland Årsredovisning Foto: Johan Eklund Det har varit ett intensivt och kreativt år på Region Värmland. Stora delar av organisationen har varit engagerade i arbetet med att ta fram den nya regionala utvecklingsstrategin Värmlandsstrategin, parallellt med arbetet med flera andra viktiga strategier. När det gäller Värmlandsstrategin har Region Värmland satsat hårt på att göra den så starkt förankrad som möjligt, genom att hämta in åsikter från över personer och engagera så många berörda myndigheter, företag och organisationer som möjligt, men också privatpersoner. Intresset har varit stort och tack vare Värmlandsstrategin finns det nu för första gången konkreta och mätbara mål för länets utveckling fram till år På arbetsmarknaden har det varit ett relativt tungt år i Värmland, precis som i resten av landet. Därför är det glädjande att vi har kunnat få till stånd en särskild tillväxtsatsning från regeringen, med fokus på Säffle och Arvika som varit extra hårt drabbade. Under året har vi också startat Studiemotiverande folkhögskolekurser i Säffle, vilket innebär att unga arbetslösa får chansen att hitta motivation att studera vidare. En annan viktig förutsättning för utveckling är goda kommunikationer. Region Värmland har arbetat hårt för att påverka de nationella satsningarna på transportinfrastruktur, men vi har också tagit fram tydliga prioriteringar i den motsvarande länsplanen som innefattar satsningar på 941 miljoner kronor. Region Värmland har också medverkat till att rädda kvar flygplatserna i Torsby och Hagfors. De är viktiga för utvecklingen i norra delen av länet. Dessutom har vi tillsammans med Karlstads kommun och Trafikverket drivit projektet Tåg i tid, som arbetat fram åtgärder för att korta restiderna och få en mer pålitlig tågtrafik. Utöver dessa satsningar har vi tagit fram en Bredbandsstrategi som innebär att vi gemensamt bidrar till satsningen på bredbandsutbyggnad i hela länet. Värmlandsstrategin har även ringat in Värmlands viktigaste styrkor. En av dem är närheten till Oslo och de möjligheter som det för med sig. För att uppmuntra ökat samarbete och utbyte öppnade Region Värmland i januari ett Värmlandskontor i Oslo, där företag och organisationer från båda länderna kan mötas och arbeta. Berättartraditionen är en annan av våra stora styrkor. På det området har Region Värmland bidragit på många sätt i år, bland annat genom att genom att stå bakom Wermland Opera som i år har brutit ny mark genom att sätta upp musikalen Shrek. Vår regionala biblioteksverksamhet, som är en del av Region Värmland, har drivit det stora utvecklingsprojektet KUB, som ska stärka biblioteken inför framtiden. Region Värmland har också stått bakom Värmlandsmontern på mässan Bok & Bibliotek i Göteborg. Vi har bidragit till att världsutställningen 1001 Inventions kunde komma till Värmlands museum, och till att Västanå teater kunnat fortsätta sitt uppmärksammade arbete. Sammantaget är jag som regionråd både stolt och glad över den roll som vår kompetenta personal har spelat under det intensiva året Tomas Riste Regionstyrelsens ordförande 4

5 Årsredovisning 2013 Region Värmland Stöllet, Klarälvdalens folkhögskola Hagfors, Klarälvdalens folkhögskola Sunne, Klarälvdalens folkhögskola Arvika, Ingesunds folkhögskola Årjäng, Kyrkeruds folkhögskola Molkom, Molkoms folkhögskola Kristinehamn, Kristinehamns folkhögskola Karlstad, Regionkontor Mediecenter Molkoms folkhögskola Värmlandsarkiv HÄR FINNS REGION VÄRMLAND 5

6 Region Värmland Årsredovisning 2013 REGIONSTYRELSEN MANDATPERIODEN Ordförande Tomas Riste, (S) 1:e vice ordförande Catarina Segersten Larsson, (M) regionvarmland.se 2:e vice ordförande Claes Pettersson, (S) Angelica Rage, (S) Göran Nilssosn (M) Ulric Andersson, (S) Leif Sandberg, (M) Lena Melesjö Windahl, (S) Karl-Johan Adolfsson, (C) Mikael Dahlqvist, (S) Anders Nilsson, (V) Jesper Johansson (MP) (Ragnar Mensner (MP) t o m december 2013) Gösta Frödin (FP) gosta.frodin@telia.com 6

7 Årsredovisning 2013 Region Värmland VAD ÄR REGION VÄRMLAND? Region Värmland arbetar för ett skönare liv i Värmland. Vi jobbar med infrastruktur, folkbildning, näringsliv, kultur och kollektivtrafik. Vi arbetar också med utveckling av vård och omsorg samt för en god tillgång på arbetskraft. Målet är tillväxt och hållbar utveckling. Uppdraget kommer från staten och våra medlemmar de värmländska kommunerna och landstinget. Regionfullmäktige Revisorer Nämnden för kollektivtrafik Regionstyrelsen Arbetsutskott Enheten för administration Enheten för ekonomi Regiondirektör Enheten för kommunikation Enheten för kollektivtrafik Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Enheten för kultur Kulturcentrum Värmlandsarkiv Enheten för medlemsstöd Nya Perspektiv Kurs och konferens Mediecenter Enheten för folkhögskolor Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom 7

8 Region Värmland Årsredovisning 2013 Alltid steget före Vision och strategiska mål Region Värmlands vision är Alltid steget före. För att vi ska närma oss visionen finns strategiska mål, som följs upp med ett antal indikatorer, resultat av verksamhetsaktiviteter och kvalitetsutveckling. Det ligger till grund för den årliga bedömningen av hur organisationen har utvecklats. Här är resultatet för år INTRESSENTER MÅL: Region Värmlands intressenter anser att organisationens kompetens och insats är avgörande för att uppnå de regionala målen för hållbar tillväxt, och att målgrupperna uppskattar och känner tillit till verksamheten. Region Värmland har genom sin kompetens och samordningsförmåga visat sig vara skickade att ta över ansvaret från staten för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet i Värmland. Att ta fram Värmlandsstrategin har varit en process som involverat många parter. De har generellt ansett att arbetet varit öppet, demokratiskt och transparent. Kommunerna har särskilt uppskattat att det blir bättre samordning av de kommunala översiktsplanerna och den regionala utvecklingsstrategin. I SKL:s utvärdering av det Regionala trafikförsörjningsprogrammet lyfts Värmland fram som exempel då det gäller processer som rör samråd med berörda intressenter och målmodeller för kollektivtrafiken. Norgestrategin, Norgerapporten och Värmlandskontoret i Oslo har väckt intresse och setts som positivt av våra intressenter. Att Region Värmland fått regeringsuppdraget att samordna programskrivningsprocessen för kommande Interreg Sverige-Norge indikerar att den kompetens och erfarenhet vi har inom detta område har uppmärksammats och ingett förtroende. Forskningssamarbetet mellan Karlstads universitet och Region Värmland har utvärderats. Resultatet visar att samarbetet har lett till stora framsteg, genom att det fokuserat på regional konkurrenskraft för de industriella klustren. Nya Perspektivs samverkan då det gäller barn- och ungdomsvård, kallad Värmlandsmodellen, har uppmärksammats nationellt och har hittills spridits till åtta andra län. Det gemensamma förbättringsarbetet som rör äldre har lett till att länet fått 36 miljoner kronor i prestationsersättning. Resultatet av folkhögskolornas effektutvärdering visar en god måluppfyllelse då det gäller höjd utbildningsnivå, personer i arbete, entreprenörskap och kultur. Deltagarna anser även att folkhögskolan till stor del bidragit till personlig utveckling och samhällsengagemang. De statliga arbetsmarknadsuppdragen har utökats vilket visar på tillit till skolformen då det gäller att tillsammans med lokala arbetsförmedlingar motivera arbetslösa till fortsatta studier. Projektet Attraktiva Värmland avslutades i oktober Ett analysföretag har genomfört en utvärdering, som ger ett mycket gott betyg för projektets arbete och resultat. I februari färdigställdes regeringsuppdraget vad gäller framtagandet av en handlingsplan för jämställd tillväxt. Arbetsprocessen har även resulterat i bildandet av ett nätverk. Insatser då det gäller genusmedveten kommunikation som genomförts inom RRC har på ett positivt sätt uppmärksammats av Tillväxtverket. INTERNA PROCESSER MÅL: Region Värmland är en lärande organisation med ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket innebär samverkan och kontinuerlig återkoppling av prestation och process till verksamhetsplanen och till det regionala tillväxtprogrammet på alla nivåer inom organisationen. Kulturcentrum har skapats för ökad samverkan och tydlighet i uppdraget med att förverkliga Värmlands kulturplan. I den nya verksamheten har Dans i Värmland, Film i Värmland, Länsbiblioteket i Värmland, Slöjd i Värmland, Kultur i skolan och den regionala samordningen av Ung kultur möts sammanförts. I september genomfördes en workshop om Värmlandsstrategin för all personal. Dagen resulterade i idéer och verksamhetsförslag varav flera innebär en ökad intern samverkan. Det har skett ett fortsatt förbättringsarbete av projektmedelshanteringen som resulterat i en konkret struktur som täcker in alla processteg från ansökan till slutrapportering. Den nya tjänsten för upphandlingssamordning har resulterat i förbättrade rutiner och ökad samverkan inom organisationen då det gäller upphandling och bättre upphandlingsavtal som direkt och på sikt leder till bättre resursanvändning. Det nya intranätet, det nya personalsystemet, Heroma och arbetet med att utveckla en it-plattform med planerad start 2014 har involverat hela organisationen och inneburit ett ökat fokus på både den digitala teknikens nuvarande och framtida användarvänlighet och säkerhet. 8

9 Årsredovisning 2013 Region Värmland MEDARBETARE MÅL: Region Värmlands medarbetare söker utmaningar och bidrar till ständiga förbättringar, där lärande, förnyelse och möjligheterna med ökad mångfald ses som en viktig och självklar del av arbetet. Region Värmlands medarbetarenkät 2012 visade övervägande goda resultat. Inom de förbättringsområden som identifierades har det under perioden gjorts insatser då det gäller intern kommunikation, utvecklingssamtal och arbetsmiljö. Detta har resulterat i ett nytt Intranät med en tydligare struktur och framförallt en mer social dimension där alla kan medverka med inlägg och kommentarer. Alla medarbetare har nu minst årligen utvecklingssamtal med sin chef, och när det gäller arbetsmiljö så har insatser gjorts för att öka kunskapen om SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutiner och mallar för riskbedömning har tagits fram. Arbetet med dessa har påbörjats på arbetsplatsträffar. Utveckling av ledarskapet har varit i fokus under perioden med flera aktiviteter, på chefsforum och specifik fortbildning i ledarskap för chefer. Det finns dock fortfarande behov av en plan för kompetensförstärkning och kompetensförnyelse i organisationen som helhet. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE MÅL: Region Värmland är en aktiv och aktad partner på nationella och internationella arenor för hållbar regional utveckling och tillväxt. Region Värmland bygger relationer och utvecklar kompetensen i samverkan med framstående regioner i Sverige, Europa och världen. Året som gått har haft en tydlig inriktning mot ökad samverkan med Norge, med fokus på att öka investerings- och etableringsverksamheten. Resultatet av forskningssamarbetet mellan Karlstads universitet och Region Värmland presenterades i samband med Open Days i Bryssel. Samarbetet och klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 passar väl in inom ramen för europeiska och nationella innovationsstrategier. Region Värmland har under perioden aktivt deltagit i förarbetet till framtagandet av nya program för Strukturfonderna Vi har också ingått i en arbetsgrupp inför den regionala handlingsplanen för Socialfonden. Länsbiblioteket ingår i internationella nätverk och har deltagit som föreläsare på konferensen Internet Librarian i London. Myndigheten för kollektivtrafik medverkar i ett industridoktorandprogram. En benchmarking-studie av kollektivtrafikmyndigheters organisation har genomförts i samarbete med tre andra regionala kollektivtrafikmyndigheter. EKONOMI MÅL: Region Värmland utför sina myndighetsuppdrag med tydlig kvalitet och resultatredovisning, säkerställer en effektiv resursanvändning och har en god framförhållning inför förändrade förutsättningar. Verksamhets- och ekonomistyrningen har förbättrats med ett tydligt linjeansvar. Underlag till verksamhetsplaner och årsredovisningar är i högre grad inriktade på mål och måluppfyllelse som relateras till uppföljning och utvärdering. Framförhållningen inför den kommande programperioden har inneburit ett aktiv deltagande i framtagandet och förberedelserna av de nya programmen. Som ett led i detta arbete har en särskild utlysning av förstudiemedel genomförts. Syftet med utlysningen var att ge projektaktörer i länet möjlighet att förbereda sig och vara rustade inför de nya programmens utlysningar om projektmedel. Under året har en placeringspolicy antagits och i enlighet med den har det skett en aktiv kapitalförvaltning av överskottsmedel som tillsammans med god kostnadsmedvetenhet i organisationen har bidragit till effektiv resursanvändning. MÄTARNAS UTFALL VISAR: Organisationen är på god väg och i rätt riktning i att uppfylla mål och vision Tagit några steg på vägen i rätt riktning Har ännu inte startat eller har missat riktning Samlad bedömning av Region Värmlands väg mot visionen Den senaste perioden har inneburit ett intensivt arbete då det gäller att ta fram strategier och planer vilket gett tydligt genomslag i organisationen på alla nivåer. Utvärderingar och uppföljningar visar att våra insatser och förhållningssätt uppskattats i planeringsfasen och att man haft tillit till vårt sätt att leda processen. I den kommande handlingsfasen är lyhördhet för intressenternas synpunkter och resultatuppföljning avgörande för att vara framgångsrika i uppdraget att leda, stödja och samordna den gemensamma kraftsamlingen i länet. Även om betydande förbättringar gjorts då det gäller uppföljning så är detta ett fortsatt utvecklingsområde. Det interna utvecklingsarbetet har varit inriktat på ökad samverkan mellan enheter och verksamheter för att använda resurserna effektivt, men även för att skapa en samsyn om det gemensamma uppdraget. Kompetensplanering, god arbetsmiljö och bra ledarskap är en förutsättning för allas engagemang i nya verksamhetsåtaganden och i kontinuerligt förbättringsarbete. Insatser för att stärka dessa områden har påbörjats. En samlad bedömning är att organisationen på ett framåtriktat sätt bidragit till att stärka engagemanget inom regionen och även förbättrat förutsättningarna för ett enat regionalt agerande på nationella och internationella arenor. 9

10 Region Värmland Årsredovisning 2013 HÖJDPUNKTER JANUARI STORMÖTE OM VÄRMLANDSSTRATEGIN Infrastruktur, barns livshälsa och internationellt samarbete - det är några av de sju viktigaste frågorna för Värmlands framtid, enligt deltagarna på stormötet om Värmlandsstrategin. Mötet, som hölls på CCC i Karlstad, lockade över 300 deltagare från hela Värmland. För att alla skulle kunna komma till tals användes mötesformen Open Space, som går ut på att deltagarna själva får bestämma sina diskussionsämnen, inom de givna ramarna. Urban Norlander ledde övningarna. 21 MAJ UNIK RAPPORT OM NORGE Vid ett välbesökt seminarium i Oslo presenterade analytikern Bo-Josef Eriksson den färska rapporten Relationen Sverige- Norge och Värmlands roll. Publikationen är nummer 14 i Region Värmlands rapportserie och visar hur viktigt Värmland är för Sveriges relationer med Norge. Värmland stod under 2010 för nästan 20 procent av den totala arbetspendlingen till Norge, vilket är proportionellt sett mest i landet. 8 MARS TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMET Regionfullmäktige ställde sig enigt bakom det nya trafikförsörjningsprogrammet för Värmland. Arbetet med programmet har engagerat många och skett i samråd många olika parter. Programmet är den övergripande politiska styrningen av kollektivtrafikens utveckling de närmaste åren fram till år med mer än stickade vimplar som värmlänningar tillverkat. Region Värmland samarbetade med Norska Husfliden i Hedmark, Finska Taito, ARKO, Arvika kommun och turistbyrån. 5 SEPTEMBER JUBILEUM KLARÄLVDALEN Med pompa och ståt firade Klarälvdalens folkhögskola sitt 50-årsjubileum. Tidigare och nuvarande kursdeltagare och personal bjöds in till en heldag med mingel, utställningar och roliga aktiviteter. Festligheterna avrundades med middag och underhållning på kvällen. Foto: Region Värmland 5 MARS VÄRMLANDSKONTORET INVIGDES Den 5 mars invigdes Värmlandskontoret på Karl Johans gate i Oslo. Kontoret kan användas för möten och evenemang i syfte att öka samverkan mellan företag och organisationer i Värmland och Norge, med fokus på Osloregionen. Bland gästerna fanns bland andra affärsmannen Olaf Thon, representanter från Värmlands grannfylken och Fabian Stang, ordförande i Oslo kommune. Öppnandet av Värmlandskontoret är ett led i den större satsningen Norgestrategin JUNI STICKSTÄMMAN STICKSPÅR Under några veckor i juni blev Arvika centrum för en storsatsning på stickning och virkning. Utställningen Stickspår på Galleri 39 blev startskottet för en fyra dagar lång Internationell stickstämma på Solbergagymnasiet. Arvika smyckades 7-9 SEPTEMBER ABUNDANCE STÖRRE ÄN NÅGONSIN För fjärde gången arrangerades den internationella dansfestivalen Abundance i Karlstad. Intresset var rekordstort och urvalet blev 27 grupper från 16 länder vilka förvandlade Karlstad till en internationell dansstad. Det blev tre dagar med dans i världsklass föreställningar, workshops, dansfilm och föreläsningar mitt i stadskärnan. Foto: Suzana Phias 10

11 Årsredovisning 2013 Region Värmland Foto: Region Värmland Foto: Region Värmland 13 SEPTEMBER PERSONALDAG När Region Värmlands hela personalstyrka träffades på CCC var det framtiden som stod i fokus. Personalens uppdrag var att komma med idéer på vad vi på Region Värmland kan göra för att förverkliga Värmlandsstrategin. Det blev kreativa diskussioner och rapporterna från grupperna används nu i arbetet med att genomföra Värmlandsstrategin SEPTEMBER VÄRMLAND PÅ BOK & BIBLIOTEK I Värmlandsmontern bjöds det på skrädmjölsdrömmar och poesi, mordgåtor, romaner och matkultur i ett fullspäckat program. Montern öppnades av Mobila Danskompaniet som visade tolkningar av Värmlandsvisan. Sedan tillkännagavs Årets Värmlandsförfattare, Hanna Jedvik. Region Värmlands litteraturstipendium gick till Lars Andersson och Enel Melberg. Foto: Region Värmland 15 OKTOBER KULTURPARLAMENTET Årets upplaga av Kulturparlamentet lockade cirka 150 besökare till ett fullmatat program där bland andra fotografen Elisabeth Ohlsson Wallin medverkade. Rättviseförmedlingens grundare Lina Thomsgård höll ett mycket uppskattat seminarium om förmedlingen, som hjälper till att hitta kompetens som hamnat i skymundan på grund av stereotypa föreställningar om exempelvis kön, ursprung och fysiska förutsättningar. Kulturparlamentet är den årliga mötesplatsen i Värmland för alla som på något sätt har intresse för konst, kultur och kulturpolitik. 21 OKTOBER UTVECKLINGSLEDARE FICK PRIS Region Värmlands utvecklingsledare Josefin Hellberg och SveDems regionala koordinator Carina Stenmark, till vardags demenssjuksköterska i Torsby kommun, fick ta emot pris som Sveriges bästa implementeringsteam. Priset på kronor delades ut i Stockholm av Svenska Demensregistret. Prispengarna kan användas till vidareutbildning inom demensområdet. Alla vårdcentraler är nu anslutna till registret och de flesta har kommit igång med registreringen. 21 OKTOBER FOLKHÖGSKOLESATSNING I SÄFFLE Kyrkeruds folkhögskola startade Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) i Säffle. Satsningen sker som ett samarbete mellan skolan, Säffle kommun och Arbetsförmedlingen och kommer att ge 30 studieplatser och eventuellt nyanställningar. Den 30 september fanns representanter från de samverkande organisationerna på plats i lokalen Forskningen i Säffle för att berätta om satsningen och vad den innebär för orten. Studiemotiverande Folkhögskolekurs (SMF) är ett arbetsmarknadsuppdrag från Folkbildningsrådet genom Arbetsförmedlingen som arrangeras på flera folkhögskolor i Sverige sedan Det är en tre månader lång kurs som syftar till att ge deltagarna ökat självförtroende till att påbörja eller fortsätta en utbildning. 8 NOVEMBER VÄRMLANDSSTRATEGIN OCH LÄNSPLANEN Det var ett så gott som enigt regionfullmäktige som under fredagen sade ja till den nya Värmlandsstrategin, som många på Region Värmland bidragit till, tillsammans med över 1000 andra värmlänningar och över 60 organisationer och myndigheter. Ett mål lades till och Miljöpartiet valde att reservera sig, men från övriga partier fick förslaget stort stöd. Regionfullmäktige antog också den nya Länsplanen för regional transportinfrastruktur som Region Värmland arbetat intensivt med under hela

12 Region Värmland Årsredovisning 2013 ENHETEN FÖR REGIONAL TILLVÄXT Under året har enheten arbetat intensivt för att genomföra det regionala utvecklingsuppdrag som vi har fått från regeringen. I år har fokus legat på att driva processen för att ta fram den nya regionala utvecklingsstrategin - Värmlandsstrategin. Vi har också upprättat en länsplan för infrastruktur samt säkerställt det långsiktiga arbetet med kompetensplattformarna. Under 2013 har enheten även fått ett nytt ansvarsområde. Uppdraget består i att bedriva tydliga aktiviteter med koppling mot Norge. Den 5 mars öppnades Värmlandskontoret i Oslo. Enheten är organiserad i två funktioner; analys och strategi. Analys Stort fokus har legat på att ta fram den regionala utvecklingsstrategin (Värmlandsstrategin), tillsammans med Enheten för Kommunikation. Arbetet FAKTA Arbetar med: det regionala tillväxtuppdraget genom att leda regionala utvecklingsprocesser inom näringslivsutveckling, infrastruktur och kommunikation, energi, miljö och kompetensförsörjning. Vidare bedriver enheten omvärldsbevakning och kunskapsutveckling inom hela det regionala utvecklingsområdet. Anställda: 21,2 årsarbetstider (tillsvidareoch projektanställda) Regionbidrag: kr (utfall år 2013) Övre finansiering: Projektmedel Större projekt: Lärling 2:0, SLIM (Systemledning i norra mellansverige), Kompetensplattformar, Teknikcollege, Servicecollege och Vård- och omsorgscollege samt BioDriV och Export 4 seasons har bestått av processledning, workshops och förankringsarbete. I februari fullgjordes regeringsuppdraget när det gäller att ta fram en handlingsplan för jämställd tillväxt. Vidare har funktionen agerat analysstöd under framtagandet av prioriteringar inom ramen för de av kommande strukturfondsprogrammen. Regeringens uppdrag innebär också att Region Värmland ska arbeta för att öka samordningen mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplaner. Under året har en kartläggning genomförts. Även arbetet med Värmlands första strukturbild har påbörjats. Den 21 maj presenterades rapporten Relationen Sverige-Norge och Värmlands roll i Oslo. Rapporten är den första i sitt slag. Analysfunktionen har också bedrivit utvecklingsarbete tillsammans med Enheten för ekonomi när det gäller uppföljningsarbetet kopplat till Region Värmlands medelsbeviljningsprocess. 12

13 Årsredovisning 2013 Region Värmland Strategi NÄRINGSLIVSUTVECKLING Inom området entreprenörsskapsutveckling har erfarenheter och resultat inhämtats från projektet Det företagssamma Värmland som drivits av Almi de senaste tre åren. Arbetet har resultat i att Region Värmland under 2014 kommer ta fram en entreprenörsskapsstrategi. Region Värmland har aktivt stöttat tillkomsten av nätverket Forum för näringslivsutvecklare. Nätverkets tillkomst bedöms ha stor betydelse för Region Värmlands relation med kommunerna vad gäller näringslivsutveckling. Det första året i den femåriga klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 har genomförts. Region Värmland har satt igång arbetet med den prioriterade frågan om ökat lokalt klusterarbete genom att samla kommunerna och klusterorganisationer. Region Värmland var under första halvåret ett stöd till The Paper Province när de gjort ansökan till Vinnovas Vinnväxtprogram. The Paper Province utsågs i juni till Vinnväxtvinnare och projektet startade vid halvårsskiftet. Under året har en projektorganisation med fokus på att öka investerings- och etableringsverksamheten över den norsk-värmländska gränsen sjösatts. Forskningssamarbetet mellan Karlstads universitet och Region Värmland (den så kallade avsiktsförklaringen) har utvärderats. Utvärderingsresultatet presenterades i samband med Open Days i Bryssel. Påverkansarbete har skett för att öka antalet strategiska etableringar kopplat till Värmlands spetsområde tjänsteinnovationer. Inom ramen för arbetet med de kommande strukturfondsprogrammen har enheten också under 2013 varit delaktig i att skriva och ta fram underlag till kommande regionalfond och Interreg Sverige-Norge. KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUK- TUR Region Värmland har på uppdrag av Näringsdepartementet tagit fram en länstransportplan för Planen antogs av regionfullmäktige i november 2013 och redovisades till departementet den 16 december Under året genomfördes en godsutredning i samverkan med näringsliv, transportörer och Trafikverket för att få en bättre kunskap om godstyper, mängder, transportslag och noder i länet samt kopplingar till närliggande län och Norge. Tillsammans med Trafikverket har Region Värmland genomfört en åtgärdsvalsstudie för Vänersjöfarten. Utredningen ledde till att Trafikverket föreslog en fördjupad utredning som ska genomföras kommande år, inom ramen för nationell transportplan. Under våren färdigställdes en åtgärdsvalsstudie för att förbättra kapaciteten på Värmlandsbanan. Åtgärdsvalsstudien utmynnade i ett antal förslag som delvis beaktades i förslaget till nationell plan, där 422 miljoner tillförs Värmlandsbanan under Hagfors och Torsby flygplatser hotades av nedläggning med anledning av att Trafikverket ändrat sina tillgänglighetskriterier. Efter samverkan mellan Region Värmland, kommuner, näringsliv och politiska företrädare på kommunal, regional och riksnivå lämnade infrastrukturministern besked om att den statligt upphandlade trafiken ska vara kvar. Beskedet innebär att tillgängligheten för norra Värmlands näringsliv är fortsatt god. Remissvar på nationell plan för infrastruktur har beslutats i regionsstyrelsen. 13

14 Region Värmland Årsredovisning 2013 Foto: istock UTBILDNING OCH KOMPETENS- FÖRSÖRJNING Under året har enheten lagt stort fokus på att säkerställa den långsiktiga finansieringen av etablerandet av kompetensplattformar. I slutet av 2013 års utgång blev finansieringen klar för en treårsperiod. Medfinansiärer är Tillväxtverket, kommunerna och Region Värmland. Under året har två rekryteringsanalyser genomförts för plattformarna Utbildning och Vård- och omsorg. Projektet Lärling 2.0 beviljade uppgraderingsmedel via ESF-rådet och det beslutades att projektet ska pågå till och med En följeutvärdering har genomförts av projektet. Under året har en ny arbetsmodell införts i projektet. Modellen bygger på att Lärling 2.0 skall bli en del av kommunernas och arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Region Värmland erhöll under 2013 medel från ESF-rådet för att öka antalet aktörer inom ramen för kommande sociafondsprogram för Norra Mellansverige. Mot bakgrund av den varselsituation som uppstått i Säffle efter nedläggningen av Volvo Bussar AB initerade Region Värmland ett arbete med att öka medel ut globaliseringsfonden. Tillsammans med Länsstyrelsen Värmland har Region Värmland startat projektet SFI med integrerad yrkesutbildning. Projektet syftar till att öka etableringen av nyanlända svenskar på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av arbetet med Värmlandsstrategin har arbetetet med att ta fram en fördjupad strategi för Höjd utbildningsnivå skjutits på framtiden. Under 2013 har ett arbete skett för att finna formerna för en översyn av gymnasiesamverkan. Region Värmland har också ingått i en arbetsgrupp för att ta fram den regionala handlingsplanen för socialfonden. 14

15 Årsredovisning 2013 Region Värmland ENERGI- OCH MILJÖ ENERGIKONTORET Energikontoret har samordnat kommuneras klimat- och energirådgivare genom att anordna nätverksträffar, seminarier och gemensamma aktiviteter. Under 2013 har Energikontoret lagt mycket arbeta på att delta i arbetsgrupper för programskrivningsarbetet i kommande strukturfonder. Region Värmland har sett det som oerhört värdefullt att engagera sig i programskrivningsarbetet när det gäller energi- och miljöfrågorna, eftersom de frågorna kommer att få en större prioritet i kommande programperiod. Särskilt fokus i de kommande strukturfonderna ligger påd omställningen till ett koldioxsnålt samhälle och hållbara transporter. Under året har Region Värmland inom ramen för energi- och klimatområdet ansvarat för tre större projekt. Dessa är BioDriv, GreenDrive och Hållbart samhällsbyggande. Inom ramen för BioDriv-projektet har bland annat ett magasin publicerats. Vidare har Region Värmland på medlemmarnas uppdrag inventerat intresset för biogasproduktion i Värmland. MEDLEMSKAP/NÄTVERK MED BETYDELSE FÖR ORGANISATIONENS VERKSAMHET Reglab - mötesplats för regioner, nationella myndigheter, forskare och andra som vill öka sin kompetens kring frågor om regional utvecklingrnd-nätverk - nationellt nätverk för forskning och innovationsfrågor. Näringsdepartementet samordnare. NU-forum - kommunernas näringslivsutvecklare Regional kontakt grupp - nätverk för personer med ansvarig för den regionala utvecklingsstrategin. Tillväxtverket samordnare. KomExp - Nätverk för regionala länsplansupprättare. Riksföreningen Teknikcollege Sverige Föreningen Vård och omsorgscollege Sverige Foto: Region Värmland Foto: Region Värmland Foto: Region Värmland 15

16 Region Värmland Årsredovisning 2013 ENHETEN FÖR KULTUR Värmland omfattas från 2013 av samverkansmodellen för fördelning av statsbidrag till regionala kulturverksamheter. Arbetet med att genomföra kulturplanen har satt sin prägel både på det externa och interna arbetet inom enheten. Under året arrangerades Medveten Grön, en kulturkonferens om hållbarhet, i samverkan med Energikontoret, Länsstyrelsen och Karlstads kommun, samt den årliga regionala mötesplatsen Kulturparlamentet och åtta kulturfrukostar i samarbete med Värmlands Museum, Karlstads kommun och Karlstads universitet. Region Värmlands utmärkelse Årets Värmlandsförfattare gick 2013 till Hanna Jedvik, medan Region Värmlands litteraturstipendium på kronor delades av Lars Andersson och Enel Melberg. Region Värmland finansierade anställningen av ett 30-tal sommarpraktikanter inom kulturverksamheterna Dans i Värmland, Film i Värmland och Ung kultur samt Värmlands Museum och Erlandergården. Med stöd av Region Värmland genomförde Värmländska Författarsällskapet Värmländsk bokmässa, i år på Karlstad CCC. Författarsällskapet ansvarar också för Värmlandsmontern på Bok & Bibliotek i Göteborg. FAKTA Arbetar med: Enheten har det strategiska ansvaret för att Värmlands kulturplan genomförs. Initierar, samordnar, stödjer och följer upp regionala tillväxt- och utvecklingsprocesser inom kulturområdet. Enheten inkluderar också Värmlandsarkiv. Från den 1 oktober 2013 har enhetens fyra resurscentra sammanförts i den nya verksamheten Kulturcentrum. Där ingår också Kultur i skolan och den regionala samordningen av Ung kultur möts. Anställda: 44,9 årsarbetstider varav 22,5 på Värmlandsarkiv (tillsvidare- och projektanställda) Regionbidrag: kr samt kr från Kultursamverkansmodellen (utfall år 2013) Övrig finansiering: Statsbidrag, projektmedel och verksamhetsintäkter. Större projekt: KUB ett utvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i fyra län, och Dansplattform Värmland. 16

17 Årsredovisning 2013 Region Värmland Kulturcentrum BARN OCH UNGA Barn och ungas rätt till kultur är prioriterad i Region Värmlands verksamhet, liksom i de nationella kulturpolitiska målen. Ansvaret inkluderar det strategiska, regionalt samlande, stödjande och inspirerande arbetet med Kultur i skolan och samordning av Ung Kultur Möts (UKM) på länsnivå, detta i nära samverkan med kommunerna och i samspel med den nationella Skapande skola-satsningen. UNG KULTUR MÖTS Region Värmlands arbete med Ung kultur möts, UKM, har under våren bland annat innefattat stöd till kommunerna i deras lokala UKM-verksamhet. Fjorton av länets kommuner deltog som arrangörer eller samarrangörer av totalt 11 lokala festivaler med cirka 850 deltagare. UKM länsfestival arrangerades med Arvika kommun som självständig arrangör. Ungefär 250 unga deltog på scen, i utställning och som arrangörer. KULTUR I SKOLAN Kultur i skolan har gett råd och stöd till kommunerna i ansökningsprocessen för det statliga Skapande skola-stödet. Inför läsåret 2013/2014 beviljade Statens kulturråd cirka 6,5 miljoner kronor till de sexton kommunerna och två friskolor. Under våren genomfördes en mötesplats/ idéforum mellan kulturliv och skola där 40 kulturarbetare och lärare deltog. I samverkan med Riksteatern Värmland, Dans i Värmland, Värmlands Museum och Karlstads kommun genomförde Kultur i skolan två utbudsdagar i mars. Båda dagarna innehöll scenkonst och workshops inom olika konstområden. Sammanlagt deltog 170 lärare och lika många elever. Ett 25-tal fria grupper och 15 workshopsledare från hela Sverige medverkade. Tillsammans med Karlstads universitet avslutades den andra fortbildningen i konstnärliga uttrycksformer i lärandet. Utbildningen vänder sig till lärare och konstnärer i Värmland. Syftet har varit att kompetensutveckla såväl lärare som konstnärer och att matcha dem med varandra så att de båda yrkeskategorierna får en djupare förståelse för varandras villkor. I oktober genomförde Region Värmland i samarbete med Karlstads universitet och RUC en skolmässa om estetiska lärprocesser, Utan känslor ingen kunskap. Ett 70-tal deltagare och medverkande deltog och mässan drog intresserade från hela Sverige. I november genomfördes ytterligare en mötesplats/idéforum mellan kulturliv och skola där 40 kulturarbetare och lärare deltog. Foto: Hampus Mårtensson 17

18 Region Värmland Årsredovisning 2013 Resurscentrum DANS I VÄRMLAND Danskonstnärerna i Mobila dansverkstaden har arbetat inom fritidsverksamhet, gymnasieskolan och särgymnasiet, på universitetet och i kommuner samt i samarbete med Film i Värmland genomfört ett Chaplinprojekt som även uppmärksammats nationellt. I samverkan med kommunerna och Säffle teaterförening arrangerades sju professionella dansföreställningar och sex dansbussar till Cullbergbaletten i Säffle. Sommarpraktiken Drömsommarjobbet har utvecklats och genomförts i samarbete med Dans i Syd-Ost, Falu kommun, Dans i Nord Trøndelag och de vidaregående skolene och med stöd från Karlstads kommun, Kulturrådet, KBAB, Solareturen, BRAVIDA och Centrum Karlstad. Tjugo unga dansare (varav 11 från Värmland), en koreografassistent, två produktionsassistenter och vilket var nytt för i år en kompositör, skapade tillsammans med en koreograf en föreställning som spelades 10 gånger för en publik på närmare personer. Dansmässan DansExpo genomfördes på Stora Torget i Karlstad. Sjutton dansverksamheter från hela Värmland presenterade sig genom marknadsstånd och från scen. Under dagen uppträdde 40 dansare på scenen och hela mässan besöktes av cirka personer. I september genomfördes för fjärde gången den internationella dansfestivalen Abundance. 27 grupper från 17 länder representerades i föreställningar, workshops, dansfilm, platsspecifika verk och föreläsningar mitt i centrala Karlstad. Totalt besöktes Abundance av över personer. Under 2013 arrangerades ett antal tankesmedjor kring dans. FILM I VÄRMLAND Filmare som jobbar i skolan har utvecklat särskilda pedagogiska paket inom ett projekt som Film i Värmland har genomfört med avsikt att hitta insatser som skolorna behöver och därmed öka anställbarheten hos filmarna. Konsulenterna har genomfört filmsamtal, fortbildningar och stödinsatser i en rad kommuner. En ny målgrupp är bibliotekarierna i regionen. Genom samverkan med Länsbiblioteket inom KUB-projektet arrangerades en filmutbildning som ett led i bibliotekariernas bredare roll. Tolv produktioner har fått stöd under året och fyra filmer har premiärvisats. Filmer som kommer från Värmland har uppmärksammats nationellt och vid festivaler utomlands. Bland annat vann Sara Broos film För dig naken pris för bästa dokumentär vid Nordic/Docs 2013 i Fredrikstad i Norge. Samarbete har skett med Mediefabrikken i Oslo kring en talangsatsning där berättelsen varit i fokus. Satsningen avslutades med ett filmläger på Molkoms folkhögskola i augusti. Sommarpraktiken för unga filmare genomfördes i juni, den här gången med stöd från Svenska Filminstitutet inom ramen för stödet för unga kvinnors filmskapande. Årets tema var Fiktionsfilm. En kartläggning av biograferna i länet har genomförts. Avsikten är att bidra till att det etableras ett biografnätverk som kan driva utvecklingsfrågor, med en långsiktig relation till Region Värmland. Flera biografer har också fått hjälp med ansökningar och utvecklingsplaner, i första hand kopplat till digitaliseringen. LÄNSBIBLIOTEKET I VÄRMLAND Region Värmland är projektägare för kompetensutvecklingsprojektet KUB. Projektet omfattar biblioteken i fyra län och genomförs med EU-stöd. De formella föreläsningarna i de fyra spåren lärande, marknadsföring, bemötande och IT har fortsatt. Förutom de formella utbildningarna finns en rad lära av varandra-aktiviteter på biblioteken, ibland på två eller flera samverkande bibliotek. Lärandet är också kopplat till praktiska utvecklingsprocesser. Projektet har under året haft 690 unika deltagare. Det transnationella inslaget spelar en stor roll i KUB. Under 2013 genomfördes resor till Danmark, Finland, Nederländerna och Storbritannien. Det finns en särskild reseblogg med information från resorna inom ramen för projektets KUB-blogg. Länsbiblioteket har bidragit till fortsatt utveckling av Bibliotek Värmland och den gemensamma bibliotekswebben. Planeringen fortskrider för att integrera Hagfors, Kristinehamn, Storfors och Sunne kommun i de gemensamma systemen under första halvåret Under året har Länsbiblioteket tillsammans med övriga regionala biblioteksverksamheter i landet och Kungliga biblioteket deltagit i arbetet med att ta fram skrifterna Bibliotek 2.0 och Nyckeltal 1.0, som är tänkta som ett stöd för kommunal biblioteksverksamhet. De tolv kommunbibliotek som idag samarbetar kring ett gemensamt biblioteksdatasystem har under året som första så kallade BookIT-bibliotek i landet testat och arbetat fram rutiner för inköp med Librisposter. Målet har varit att bygga en plattform som underlättar övergången för BookIT-bibliotek att bli en del av den nationella katalogen Libris. Länsbiblioteket har nätverkat och aktivt deltagit i en internationell konferens, Internet Librarian i London, genom att föreläsa om hur biblioteken i länet arbetat med nya former av berättande med hjälp av teknik samt om arbetsplatsbaserat lärande. SLÖJD I VÄRMLAND Tjugosex SFI-elever från vuxenutbildningen på Tingvallagymnasiet har deltagit i Slöjd = glädje. Utifrån slöjden har man delat med sig av sina traditioner och hantverkstekniker, både det unika och det som är förvånansvärt lika i de olika kulturerna. Den avslutande utställningen Kuddar, som visades i Region Värmlands lokaler fick stor uppmärksamhet i media och resulterade i att många externa besökare tog del av utställningen. Slöjd i Värmland och Husflidskonsulenten i Hedmark arrangerade stickstämman Stickspår den juni i samverkan med Arvika Kommun, Finska Taito och Fåreningen i Kil. Deltagare, lärare och föredragshållare kom från Finland, Norge och Sverige. Runtom i Arvika kunde man ta del av utställningar, installationer, föreläsningar, tävlingar, tipspromenader, workshop samt modevisningar med temat stickning. Arvika smyckades med stickade vimplar som över 100 värmlänningar från länets alla kommu- 18

19 Årsredovisning 2013 Region Värmland ner tillverkat under våren. Broschyren Slöjd, Mat- och Konsthantverk i Värmland trycktes i exemplar. Den innehåller en förteckning över slöjdare, mat- och konsthantverkare i länet som driver sitt hantverk som näring samt butiker och försäljningsställen. 336 hel- och deltidsslöjdare har under året fått personlig rådgivning inom områdena design, marknadsföring, ekonomi, tradition, kvalitet, teknik och materialkunskap. SLÖJDPROJEKT Under 2013 genomfördes andra året av ett treårigt projekt för näringsutveckling inom slöjd och hantverk. Inom ramen för projektet genomfördes också viss barnoch ungdomsverksamhet. I februari deltog tolv slöjd- och konsthantverksföretag i en kurs i hållbarhetskommunikation. Slöjdklubbens handledarutbildning steg 1 avslutades med tolv godkända deltagare. Genom utbildningen har deltagarna tagit del av erfarenheter och kunskap om hur slöjden hör hemma i det tvärkulturella och ekologiska sammanhanget. För att utveckla samarbeten i Norge har utställningen 22 genomförts i samarbete med Norske Kunsthåndverkere Oslo og Akershus på Kunstristen Galleri i centrala Oslo. I utställningen visade fyra konsthantverkare från Värmland under en månad sina alster. Under hösten deltog 72 elever i årskurs nio, gymnasiet och folkhögskolan i Studio 1001, ett efterarbete till utställningen 1001 inventions på Värmlands museum. Studio 1001 var ett tvärkulturellt projekt med hantverk och rörlig bild, med syftet att belysa beröringspunkter mellan olika kulturella uttryck. Workshopserien På Tvärs genomfördes under hösten med 16 slöjd- och konsthantverksföretag. Syftet var att lära sig mer om berättande och hur film kan användas för att presentera verksamheten på ett nytt sätt. I november visades I Samuels Verkstad, en föreställning om keramikerlivet i Arvika där berättandet integrerades med bilder, film och musik på ett nyskapande sätt. Föreställningen visades på Rackstadmuseet med en publik på 240 personer och åtföljdes av ett panelsamtal. Produktionen är en del i arbetet med att utveckla tvärkulturella metoder för att marknadsföra och utveckla slöjd- och konsthantverk i regionen. Värmlandsarkiv Planeringen av en utbyggnad av arkivdepån i Zakrisdal fortsätter med sikte på byggstart hösten Arbetet med utökning av den arkivpedagogiska hemsidan se är klar. Den nya sidan publicerades i november månad. Större arkivuppdrag genomförs bland annat för Löfbergs och Landshypotek. Större arkivleveranser har inkommit från SKF och Svenska Rayon. Digitalisering av mikrofilm från den avvecklade verksamheten i Kristinehamn påbörjades 2012 i samarbete med Riksarkivets avdelning SVAR, och planeras vara avslutad under våren En större översyn av Arkivcentrums besöksmiljöer, hänvisningsskyltar från tillfartsvägar, yttre miljöer med mera har påbörjats. Släktforskarföreningen, Värmlandsarkiv och övriga institutioner på Arkivcentrum deltog i en gemensam monter på Släktforskardagarna i Köping. Arkivet deltar i planeringen av 2014 års släktforskardagar, som genomförs i Karlstad. Arkivens dag genomfördes under november månad i samarbete med bland andra Årjängs kommun. Cirka 350 personer besökte dagen som genomfördes i Årjängs bibliotek. 19

20 Region Värmland Årsredovisning 2013 ENHETEN FÖR FOLKHÖGSKOLOR Region Värmlands fem folkhögskolor har tillsammans genomfört deltagarveckor vilket är en ökning med nästan 2000 deltagarveckor jämfört med år Skolornas kurser är attraktiva. Genomsnittet är närmare två sökande per plats till allmänkurs och de särskilda kurserna har mellan två till drygt fem sökande per plats vilket är en ökning från föregående år. Skolornas deltagare Andelen män har ökat på flera av skolorna, liksom andelen utlandsfödda personer, vilket ligger i linje med skolornas målsättning. Det finns en tendens att andelen yngre deltagare i års ålder ökar. Andelen deltagare över 29 år har också ökat, medan andelen mellan år har minskat. Andelen deltagare med funktionsnedsättningar är relativt oförändrad, förutom på Kyrkerud som medvetet minskat andelen personer med psykisk funktionsnedsättning i sina kurser till en FAKTA Arbetar med: att ge deltagarna möjlighet att tillägna sig kunskaper som motsvarar grundskolans och gymnasiets utbildningsnivå, collegekurser i samverkan med universitetet, yrkeskurser, specialkurser inom respektive skolas profilområde, kortkurser och öppen folkbildningsverksamhet samt uppdragsutbildning. Anställda: 170,4 årsarbetstider (tillsvidareoch projektanställda) Verksamhetens omfattning: Skolorna genomför deltagarveckor * Regionbidrag: kr (utfall år 2013) Övrig finansiering: statsbidrag, projektbidrag, uppdragsutbildningar och deltagarnas avgifter för kost och logi. Större projekt: UMA, Utveckling mot arbete, och Olika avtryck nivå som ger bättre studieförutsättningar för dessa deltagare. SMF, Studiemotiverande folkhögskolekurs Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månader långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. SMF-kursena vänder sig till arbetssökande som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Målgrupperna är dels ungdomar mellan 16 och 24 år. Och från år 2013 även deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. Uppföljning visar att mellan 30 och 50 procent av årets 197 SMF-deltagarna på våra skolor gått vidare till studier. Det är fler manliga deltagare på SMF-kurserna än på övriga kurser. Många av deltagarna väljer att fortsätta sina studier på skolornas allmänkurser. Det har bidragit 50% 3% 36% till ett högre söktryck och en jämnare könsfördelning på allmänkurserna. Staten har från och med 2013 gett folkhögskolorna extra platser på allmänkurs för deltagare som gått SMF-kurser. Molkom, Kristinehamn och Ingesund har sökt av dessa och fått cirka 30 platser sammantaget. Kyrkeruds samarbete med Arbetsförmedlingen och Säffle kommun resulterade i en SMF-kurs med tolv deltagare. Rekryteringen till SMF-kurserna kan förbättras i norra Värmland. Klarälvdalen har fortsatt sökt samarbete med berörda arbetsförmedlingar med blandad framgång. De har endast haft åtta deltagare sammantaget i Torsby, Sunne och Hagfors. Utveckling av kursutbud Skolornas kursutbud och innehåll utvecklas kontinuerligt i samverkan med andra utbildningsanordnare och branschråd. En del yrkesinriktade kurser anpassas även i nära samarbete med lokal Allmänkurs motsvarande grund- och gymnasienivå SMF, extra allmänkursplatser samt enstaka lokala kursuppdrag Studie- och yrkesförberedande kurser inom skolornas profilområde (särskilda kurser) * 1 deltagarvecka (dtv) motsvarar en veckas heltidsstudier för en deltagare. Måttet används för de statliga volymbidragen samt landstingens/regionernas interkommunala ersättning. 11% Sommarkurser, korta kurser, kulturarrangemang och föreläsningar En deltagarvecka motsvarar en veckas heltidsstudier för en deltagare. Det är ett mått som används för de statliga volymbidragen samt landstingens/regionernas interkommunala ersättning. Ovanstående diagram visar fördelningen av deltagarveckor på folkhögskolornas olika kurstyper 20

21 Årsredovisning 2013 Region Värmland och regionala aktörers specifika kompetensbehov. Lärare från skolornas allmänkurser och rektorer har tagit fram och enats om rutiner för att säkerställa kvalitet i de processer som rör deltagares behörigheter och studieomdömen. Genom att studera på folkhögskolans allmänna kurs kan man få behörighet att söka till högre studier. Universitets- och högskolerådet anger hur de folkhögskolestuderandes grundläggande behörighet till högskolestudier ska vara utformad. Myndigheten för yrkeshögskolan anger hur behörighet till yrkeshögskolan ska vara utformad. Under sker en successiv övergång och anpassning av folkhögskolornas behörighetsmodell som motsvarar nya läroplanen för gymnasieskolan, Gy2011. Folkhögskolan sätter inga betyg utan har ett eget bedömningssystem, studieomdöme. Det är en sammanfattande bedömning av den studerandes studieförmåga. När man sen söker till högskolan söker man i en egen urvalsgrupp, bara för folkhögskolestuderande. De förändrade behörighetskraven har lett till dels ökat fokus på kärnämnen då det gäller omfattning och dels deltagares behov av stödinsatser för att uppnå grundläggande behörighet. I arbetet med kompetensplattformarna har samarbete med Bergsskolan inletts för att få fler motiverade att välja och vara rustade för fortsatta eftergymnasial studier inom teknik och naturvetenskap. Molkoms folkhögskola har under våren erbjudit ämnet fysik som ett led i detta. Klarälvdalens kurs Vård och omsorg med socialpedagogisk inriktning har förlängts till tre terminer för att möta kraven från arbetsmarknaden och Vård och omsorgscollege. Kyrkerud har tagit fram påbyggnadskurser inom måleri och keramik för att svara upp mot en ökad efterfrågan av denna typ av utbildning. Kursen är ett resultat av kontakter och besök på andra konst och hantverksskolor som genomförts under året. Kristinehamns folkhögskola har startat Att leva och bo i Sverige, en ny kurs där flertalet är analfabeter och saknar tidigare skolerfarenhet. En första grupp av kursdeltagare från Kristinehamns folkhögskola genomförde en studieresa till Indien. De besökte bland annat den vänskola man har kontakt med. Resan ingår i en relativt ny allmänkurs på skolan, Barn i världen, profilerad mot just barns situation i världen idag. Som en del i arbetet med att utveckla Molkoms yrkesinriktade kurs för invandrare har medel beviljats från Tillväxtverket för en förstudie gällande Svenska för företagare, SFF, med mål att öka företagandet bland människor med invandrarbakgrund. Kursutveckling sker också kontinuerligt utifrån resultat från deltagarundersökningar. I skolornas systematiska kvalitetsarbete ingår regelbundna utvärderingar varje termin. En effektutvärdering genomförs vartannat år, med frågeställningar till de deltagare som avslutade sin utbildning för 3-5 år sedan. Resultat från årets utvärdering visar bland annat att: 86 procent av deltagarna anser att folkhögskolan rustat dem för arbetsmarknaden. Hälften av alla kursdeltagare har studerat vidare och av dessa är det 83 procent studerat vidare på högskola, universitet eller kvalificerad yrkesutbildning. Närmare hälften uppger att folkhögskolestudierna inte direkt är relaterade till nuvarande yrkesinriktning eller sysselsättning. Men oberoende av vilken kurs man studerat på folkhögskolan så anser man att det haft stor betydelse för att rusta dem för arbetsmarknaden och fortsatta studier. Nio av tio deltagare tycker att studierna har fått dem att mer aktivt försöka påverka sin framtid. 21