Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 5 Onsdagen den 14 maj 2014 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 5 Onsdagen den 14 maj 2014 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Dan Hessman, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Maria Messing, postdoktor Else Lytken, bitr.univ.lektor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Suppleanter Claes-Göran Wahlström Jan Pallon, professor Christelle Prinz, forskare Sven Åberg, professor Joachim Schnadt, professor Mattias Richter, univ.lektor Katarina Lindqvist, ekonom Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Göran Frank, forskn.ing Studenter Moah Christensen, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Sara Mikaelsson, TLTH Henrik Persson, doktorand Sofia Borgå, GLUFS Elsa de Geer, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak och Evert Stenlund, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Institutionsfrågor 6.1 Valberedning som föreslår prefekt och hanterar val av institutionsstyrelse. Diskussionspunkt. Bilaga 7 FU-frågor 7.1 Doktorandlöner. Diskussionspunkt. Bilaga 8 GU-frågor 8.1 Arbete med UKÄ-utvärdering. Information.

2 9 Ekonomi 9.1 Kvartalsrapport. Information. Bilaga 10 Lokalfrågor 10.1 Omflyttningar inom huset. Information. 11 Övrigt 12 Nästa styrelsemöte 11 juni, kl Kommande möten under hösten 2014: 17 sept., 15 okt., 12. Nov. och 10 dec. Knut Deppert prefekt

3 Fysiska institutionen Protokoll Styrelsen Sammanträde nr Närvarande ledamöter Knut Deppert, professor, prefekt, ordf. Bengt Meuller, forskn.ing Else Lytken, bitr.lektor Cecilia Bille, ekonom Maria Messing, postdoktor Dan Hessman, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor t.o.m Anneli Nilsson Ahlm, ekonom t.o.m. 9.1 Charlotta Nilsson, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Henrik Persson, doktorand, suppl. för Moah Christensen Johanna Paulsson, GLUFS Frånvarande ledamöter Sara Mikaelsson, TLTH Moah Christensen, doktorand Närvarande suppleanter Katarina Lindqvist, ekonom Henrik Persson, doktorand Jan Pallon, professor Claes-Göran Wahlström, professor Sven Åberg, professor Sofia Borgå, GLUFS Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f. o bitr. prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén, inst. adm. I sammanträdet deltog dessutom Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, professor o st.f.o. bitr.prefekt. 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut Styrelsen var beslutsmässig. 2 Utseende av justeringsperson Styrelsen utsåg Else Lytken att justera dagens protokoll. 3 Protokollet från föregående sammanträde Protokollet godkändes. 4 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 5 Institutionsledningens månadsrapport Prefekten presenterade ledningsgruppens månadsrapport. 6 Institutionsfrågor 6.1 Nyanställningar. Knut Deppert och Maria Messing anmälde jäv och lämnade lokalen. Ett biträdande lektorat på Fasta tillståndets fysik behandlades. Styrelsen ställde sig bakom att institutionen arbetar för inrättandet av ett biträdande lektorat inom Aerosolgruppen på Fasta tillståndets fysik. 6.2 Mandatperiod prefekt. Prefekten började med att redogöra för nya föreskrifter från LTH kring utseende av prefekten och att i framtiden vid institutionen ska det finnas en stående valberedning. Frågan om framtidens valberedning tas upp vid nästa styrelsemöte Knut Deppert, Per Kristiansson och Anders Oskarsson anmälde jäv och lämnade lokalen. Anders Mikkelsen redogjorde för gruppens arbete med att undersöka anställdas åsikter i prefektfrågan samt förslaget från gruppen. Gruppens förslag var:

4 "1. Styrelsen föreslår att Knut Deppert fortsätter som prefekt Styrelsen föreslår att Anders Oskarsson och Per Kristiansson fortsätter som ställföreträdande och biträdande prefekter tillsammans med Knut Deppert. 3. Styrelsen ger prefektgruppen i uppdrag att se över hur ledningsstrukturen på Fysikum kan stärkas för att på ett transparent och hållbart sätt kunna möta nuvarande och framtida utmaningar. I detta arbete är det viktigt att ta tillvara den nuvarande ledningsgruppens erfarenheter och ta hänsyn till behoven och erfarenheterna hos avdelningarna, Fysikums anställda och studenter. 4. Styrelsen vill att arbetet för att ta fram en kravprofil och möjlig(a) framtida kandidat(er) till prefekt / biträdande prefekter efter 2017 påbörjas senast Detta möjliggör att denna/dessa person(er) i ett tidigt läge kan bli insatta i nuvarande ledningsarbete och att vi på så sätt ser till att nuvarande prefektgrupp kan ge sina erfarenheter vidare och vi kan få en bra övergång. Vi uppmärksammar att sådana övergånger ofta är planerade flera år i förväg i större organisationer." Beslut: Styrelsen beslutade ställa sig bakom 1:a punkten av förslaget att Knut Deppert sitter kvar som prefekt Knut Deppert ombads att vara med vid fortsatta di skussionen av punkterna 2 4 av förslaget, vilket han gjorde. Beslut: Efter omröstning beslöt styrelsen att ställa sig bakom dessa tre punkter med tillägget att särskild beakta genusaspekten i arbete med kravprofil och möjlig(a) kandidat(er). 6.3 Psykosocial enkät. Prefekten informerade om den Psykosociala enkäten. 7 Strategifrågor 7.1 Forskningsstrategi Nfak. Prefekten informerade om fortsatt arbete med forskningsstrategi vid Nfak. 7.2 VR-ansökningar. Prefekten informerade om VR-ansökningarna från institutionen. 8 FU-Frågor 8.1 Forskarutbildningsämne. Diskussion om det ska finnas två forskarutbildningsämnen inom fysik, grundläggande fysik och tillämpad fysik. Styrelsen förordade behållandet av ett forskarutbildningsämne, fysik. 8.2 Formulering doktorandutlysning. Diskussion om formuleringen vid annonsering av doktorandtjänster. Institutionsledningen arbetar för att det vid utlysning klargörs att: doktorandtjänst är tidsbegränsad till fyra år, att undervisning och institutionstjänstgöring motsvarande högst 20% kan åläggas och att det då erbjuds förlängning med motsvarande tid. 9 GU-frågor 9.1 Arbete med UKÄ-utvärdering. Anders Oskarsson informerade kortom tidsplanen för att avge svar på UKÄ-utvärderingen för Nfaks del. 10 Ekonomi 10.1 Kvartalsrapport. Punkten bordlades i brist på tid. 11 Lokalfrågor 11.1 Omflyttningar inom huset. Prefekten informerade om omflyttningar inom huset. 12 Övriga frågor 12.1 Förslag på möten under hösten 2014: 17 sept., 15 okt., 12 nov., 10 dec. De föreslagna datumen spikades.

5 13 Nästa styrelsemöte 14 maj, kl Kommande möten under våren 2014: 11 juni, kl Ordförande Knut Deppert Sekreterare Justeringsperson Charlotta Byggfors Spolén Else Lytken

6 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE MAJ Prefektbeslut - STYR 2014/ Hänt sen sist - forskarskola ESS/MAXIV inrättad - 2 maj: Debattartikel i DN "Universiteten hotar bli Sveriges nästa Pisa- haveri", bilaga - 5 maj: workshop om FU vid Nfak - 5/6 maj: prefektinternat LTH 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 1 apr: Avtal om villkor för tidsbegränsad anställning som studentmedarbetare, bilaga - arbetstidsavtalet ska omförhandlas NatFak - Fakultet jobbar på riktlinjer för utlysning av utbildningsplats och beredning av beslut om antagning till forskarutbildning LTH - 29 apr: Presentation av kandidater till dekan/prodekan - arbetsgrupp för uppdaterad fördelningsmodell för utbildning jobbar vidare - diskussion om Grant Manager (FN1) 4. Kommunikation - Carina Enestarre fasas nu in som kommunikatör (20%) 5. Ekonomi - Kvartalsbokslut, bilaga 6. Arbetsmiljö - 29 april: årlig uppföljning Systematiskt arbetsmiljöarbete 7. Lokaler - Hyreshöjningar Hus C och H ca 10 %, viss renovering ingår. Hus Q 5%, el ingår även fortsättningsvis. - Omflyttningar kontaktpersoner för avdelningarna är utsedda. 8. Övrigt - Den 8 maj bjuder Vetenskapsrådet till möte om ny modell för fördelning av forskningsresurser. - Den 13 maj anordnar Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund ett symposium med temat "Forskningens samhällsansvar". - Den 16 maj hissas regnbågsflaggan över Lunds universitet! Anställdas hbtq- nätverk, HBTQ- LU, uppmärksammar International Day Against HOmophobia and Transphobia, IDAHOT, tillsammans med universitetsledningen. 1 Månadsrapport till styrelsemöte i maj 2014

7 Dnr: STYR 2014/ april 2014 Fysiska institutionen Professor Knut Deppert Prefekt Beslut angående större omflyttning mellan kontor på fysiska institutionen Bakgrund Unders hösten 2013 blev det tydligt att institutionens nuvarande kontorsbestånd inte skulle räcka för den planerade personalrekryteringen och att en lösning för ett längre tidsperspektiv behövde hittas. Samtidigt blev institutionen erbjuden att ta över delar av de lokaler i K-huset som frigörs då serviceenheten och kansli HT flyttar till andra lokaler, hela K500 planet från början av 2014 och ungefär halva K200 planet efter sommaren Dessutom blev institutionen erbjuden att ta över föreläsningssal K404 (sal F) från ht 2014 vilket länge varit ett önskemål. Med tanke på den uppkomna situationen bestämde sig institutionen för att acceptera dessa erbjudanden, d.v.s. en föreläsningssal, en lektionssal och i storleksordningen kontor med ca 40 skrivplatser. Interna diskussioner om utnyttjandet av de nya lokalerna initierades i slutet av oktober 2013 då alla avdelningar fick information och sedan efter interna diskussioner fick komma in med synpunkter på hur den uppkomna situationen skulle hanteras. De första frågorna som diskuterades och som sedan har utgjort underlag för det fortsatta arbetet var: Skall vi försöka hålla samman avdelningar så långt möjligt? Skall vi sträva efter att alla avdelningar skall ha en egen huvudkorridor? och svaret på dessa frågor var ett övervägande ja. En andra sak som diskuterades var institutionsgemensamma principer för hur kontor och skrivplatser skall fördelas!(och hur behov skall beräknas). Här rådde kanske inte en lika stor samstämmighet, kanske främst huruvida institutionen skall lägga sig i, men tillämpningen ute på de olika forskningsavdelningarna verkar vara tämligen likartad. Ett något modifierat förslag jämfört med det ursprungliga är: Professorer, lektorer och BUL: egen modul Korttidsförordnade, dvs post doc, forskare, proj ledare: skrivplats i en- eller tvåmodulsrum Fo ing: delad modul Doktorander: skrivplats i en- eller tvåmodulsrum Administratörer: en egen modul, övriga delade Detta ger då ett mått på en avdelnings basbehov, som kan användas som tumregel, men där inte behovet för emeriti, gäster och examensarbetare ingår. Ett påslag för detta med % skrivplatser ger ett mått på en avdelnings behov. Den tredje frågan som diskuterades var hur vi, för institutionen, på bästa sätt använde oss av möjligheten med nya kontorslokaler i hus K. I de inledande diskussionerna diskuterades tre scenarier vilka alla innebar att en experimentell forskningsavdelning Postadress: Box 118, LUND Besöksadress: Professorsgatan 1 Leveransadress: Sölvegatan 14, S LUND Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

8 erbjöds lokaler i hus K och på detta sätt skulle kontorsutrymme i hus ABC frigöras. I samband med dessa diskussioner föddes också idén att diskutera med institutionen för Astronomi och Teoretisk fysik (ATF) om de kunde vara med i övervägningarna och därmed underlätta omflyttningsprocessen. Två ytterligare omflyttningsscenarior diskuterades med dessa förutsättningar. ATF var mycket positiv till att diskutera och har under februari/mars haft interna diskussioner vilka tyvärr inte lett fram till något konkret resultat vad gäller omflyttningsscenariorna på fysik. Parallellt med diskussionerna på ATF har institutionsledningen haft fortsatta diskussioner med avdelningarna inom Fysiska institutionen. Tanken var att hitta den långsiktigt bästa lösningen. 2 Beslut Den långsiktiga placeringen av forskningsavdelningarna vid fysiska institutionen skall vara: Atomfysik: Huvudkorridor(er) A200+A300, Partikelfysik: Huvudkorridor A400, Kärnfysik; Huvudkorridor B200, Matematisk fysik: Huvudkorridor B300, Synkrotronljusfysik: Huvudkorridor K400+K500, Förbränningsfysik: Huvudkorridor Hus E, Fasta tillståndets fysik: Huvudkorridor Hus Q, Delar av K200 används för GU LTH, C200 + C300 används av FTF men kan även utnyttjas som buffertutrymme. En detaljerad tidsplan gällande omflyttningarna tas fram av institutionsledningen men samtliga omflyttningar skall ske så snart det är möjligt. Avsikten är att även genomföra en översyn av laborationslokaler. Behov av sådana skall ses över så snart ovanstående beslut börjat verkställas. Vad som dock bör beaktas redan i detta skede då antalet kontorsplatser ökat markant inom institutionen är att: Undvika att använda laborationslokaler som kontor/skrivplatser. Det är inte en rättighet att ha sin laborationslokal på angränsande läge, många är specialutrustade och skall användas till det de är utrustade för oberoende om den ligger på annan avdelning. Vidare ska vi utreda möjligheten att lunch- samt sammanträdeslokaler utnyttjas av mer än en avdelning. Knut Deppert Prefekt

9 En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, :24:20 Artikelns ursprungsadress: Universiteten hotar bli Sveriges nästa Pisahaveri Publicerad :40 Foto: JOHAN NILSSON Lunds universitet har, liksom Uppsala, tidigare rankats bland de 100 bästa i världen, men nu har de svenska lärosätena fallit bort från den listan, skriver Mats Alvesson ochbo Rothstein. Kvalitetskris. Ledningarna är alltför svagt meriterade, den intellektuella inaveln grasserar och det går inflation i professorsutnämningar, vilket urvattnar kompetens. Om inte dessa sammanlänkade problem löses riskerar högskolesystemet bli nästa skolhaveri, skriver professorerna Mats Alvesson och Bo Rothstein. Resultaten från Pisa-undersökningarna har i grunden skakat om synen på den svenska skolan. De skarpt fallande resultaten har fått de politiska partierna att försöka övertrumfa varandra i olika åtgärdsprogram. Ungdomsskolan är emellertid inte hela utbildningssystemet. En viktig fråga är hur vi framöver skall kunna undvika en likartad genomklappning för de svenska universiteten och högskolorna. Det finns nämligen ett antal tecken som gör att vi kan komma att se ett likartat fall för den högre utbildningen och forskningen, som vi nu har tvingats beskåda för ungdomsskolan. De internationellt jämförande rankningarna som görs av lärosäten är förvisso bemängda med en hel del mätproblem, men det bär likväl syn för sägen att universiteten i både Uppsala och Lund nu har fallit ut ur 100 bästa-ligan i den rankning som görs en av de mest ansedda tidskrifterna inom området. De analyser som gjorts av hur väl svenska forskningsresultat uppmärksammas i det internationella forskarsamhället ger också anledning till oro. Rapporter från såväl Vetenskapsrådet som Kungliga vetenskapsakademin pekar på allvarliga problem när det gäller universitetens förmåga att stödja ny och banbrytande forskning. Ett annat exempel är det ras i matematikkunskaperna som nyligen rapporterats från landets ledande tekniska högskolor (DN 21/4). Dessa illavarslande tecken på att den högre utbildningen och forskningen kan bli nästa Sveriges nästa Pisahaveri skall ses i ljuset av att svensk forskning aldrig haft så stora ekonomiska resurser som nu. Mer pengar är naturligtvis alltid bra, men vi vill hävda att huvudproblemet inte ligger i bristen på pengar utan i hur systemet är organiserat vilket lett till ett svagt resursutnyttjande.

10 Det första problemet gäller det akademiska ledarskapet. Nyare forskning ger härvidlag ett tämligen entydigt besked: ledande universitet leds av ledande forskare. Det som utmärker framstående lärosäten är att de lyckas få mycket framstående forskare att axla tunga ledarskapsuppdrag. I Sverige ser det med några undantag annorlunda ut. En särskild karriärväg till ledningspositioner för administrativt fingerfärdiga personer med mycket begränsade forskningsmeriter i bagaget har etablerats. Universitetsledningar består numera ofta av svagt meriterade akademiker även vid de tunga universiteten ofta av lektorer befordrade till professorer i anslutning till erhållande av rektors- eller vicerektorsuppdrag. Forskare som aldrig själva har varit i närheten av den främsta internationella forskningen vet naturligtvis inte hur man kan få andra att ta sig dit. De kan oftast inte heller urskilja de yngre forskare som faktiskt har möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen från de som lägger större delen av sin energi på att skapa sig ett namn i den provinsiella myllan för att skaffa sig stöd lokalt. Vad vi ser är akademiska ledare som faller offer för allehanda opportunism och lägger stora medel på forskning av tveksam kvalitet. Klåfingrigt inför man olika system och procedurer som ökar byråkratin. Dagens universitetsstyrelser, som i huvudsak består av externa ledamöter, förmår uppenbarligen inte hantera akademisk ledning. Det beror i stor utsträckning på att en majoritet av ledamöterna tycks se sig som sin sektors representant gentemot verksamheten i stället för att ha lärosätets bästa för ögonen. Även här måste en radikal ändring till stånd om svenska universitet skall kunna fungera bättre måste de ha styrelser som sätter universitetets intressen främst. Det andra och relaterade problemet gäller den svårt grasserande intellektuella inaveln vid svenska lärosäten. Detta problem har lyfts fram under lång tid, nu senast för någon månad sedan i en SNS rapport där men jämfört Lund och Uppsala med två spetsuniversitet i USA. En slående skillnad är att medan enbart omkring tio procent av professorerna vid de senare är interna produkter är siffran för de svenska universiteten ibland så hög som nittio procent. Internationella utvärderare som de senaste åren städslats av de stora universiteten, kritiserar genomgående den svenska inaveln med ord som att man är bestört och förfärad och att ett system som det svenska vore otänkbart i andra länder. Det svenska systemet skapar repetitiv i stället för kreativ forskning eftersom den bästa strategin för unga forskare blir att anpassa sig till det redan ingrodda tänkandet vid den egna institutionen. Beroende av intern karriärgång ger också osjälvständighet. Lösningen på detta problem är enkel: Minimera benägenheten för svenska universitet att anställa sina egna produkter. Ett tredje och till inaveln relaterat problem vi vill lyfta fram gäller den så kallade befordringsreformen som lett till en synnerligen kraftig ökning av antalet professorer i landet. Inom till exempel statsvetenskap finns det i dag tio gånger så många professorer som för femton år sedan. I många fall är dessa befordringar välmotiverade men reformen har också genererat en betydande inflation, inte minst vid de mindre och medelstora högskolorna. Kompetensen hos personer med professorstitel är ofta svag. Det finns inom våra ämnen i dag ett relativt stort antal till professorstiteln befordrade personer som i princip är helt osynliga i det internationella forskarsamhället. Den stora ökningen är kostsam och försvårar möjligheten att utlysa öppna tjänster som tillsätts i konkurrens. Systematiskt minskar man möjligheterna att optimera forskar- och lärarkompetensen. Många gör helt intern karriär från studentår till pensionering utan att röra på sig eller behöva konkurrera om jobb. Lösningen på detta problem är också enkel: Minimera möjligheterna att befordra personer som saknar erfarenhet från andra lärosäten än det egna. Dessa tre problem hänger ihop. Ett akademiskt svagt ledarskap förmår inte hävda betydelsen av till lärosätena få in nytt friskt blod utifrån utan faller lätt till föga för interna maktgrupperingars krav att befordra sina lokala påläggskalvar. Svaga akademiska ledare förmår inte upprätthålla höga kompetenskrav på professorskåren. När ett väl ett utbildningssystem kollapsat är det synnerligen tungt att vända skutan. Om inte det svenska universitets- och högskolesystemet skall bli vårt nästa Pisafall är det hög tid för kraftfulla åtgärder för att höja kvaliteten på det akademiska ledarskapet, kraftigt minska internrekryteringen och hejda kompetensfallet i professorskåren. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt.

11 Bilaga 1 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Avtal om villkor för tidsbegränsad anställning som studentmedarbetare 1 Anställningsform Med stöd av 2 lagen om (1982:80) anställningsskydd (LAS) träffar parterna avtal om tidsbegränsade anställningar. Avtalets reglering ersätter härigenom 5 LAS. 2 Syfte Parternas övergripande syfte med detta avtal är att underlätta för studerande på universitetsoch högskolenivå att under terminerna få anställning inom det statliga avtalsområdet, parallellt med att de bedriver studier. Det är parternas uppfattning att genom detta avtal kan förutsättningar skapas att förena arbete och studier, där arbetsuppgifterna har en koppling till de pågående studierna. En sådan koppling bidrar till att ge den studerande praktisk arbetserfarenhet, vilket i sin tur underlättar övergången mellan studier och yrkesliv samtidigt som berörda verksamheter tillförs aktuell kunskap. Genom detta avtal kan statliga verksamheter också underlätta framtida rekryteringar av färdigutbildade akademiker. 3 Tillämpningsområde Avtalet är tillämpligt på arbetstagare som: anställs tidsbegränsat och har en sysselsättningsgrad som i genomsnitt uppgår till högst 25 procent av en heltid och bedriver heltidsstudier på högskolenivå (6 kap. 2 högskoleförordningen) och fullgjort godkända studier motsvarande lägst 60 högskolepoäng samt inte påbörjat en forskarutbildning

12 4 Anställningstid Arbetsgivaren får träffa maximalt fyra tidsbegränsade anställningar enligt detta avtal med en och samma arbetstagare enligt 3. Anställningstidens längd i respektive anställning kan som längst sammanfalla med längden på den termin som anställningen av viss arbetstagare är avsedd att pågå. 5 Centrala kollektivavtal Följande avtal gäller under anställningstiden för arbetstagare som är anställda enligt detta avtal: Villkorsavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O och Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S samt Affärsverksavtal OFR/S,P,O och Affärsverksavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S med de undantag och tillägg som framgår av 5 detta avtal, Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl., PA03, Avtal om ersättning vid personskada, PSA, Avtal om statens tjänstegrupplivförsäkring, TGL-S. Anställningar som omfattas av villkor enligt detta avtal omfattas inte av Trygghetsavtalet. Om inget annat följer av detta avtal ska lön och övriga villkor som regleras i detta avtal ha motsvarande definition och löneadministrativt hanteras på samma sätt som följer av Villkorsavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O och Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S samt Affärsverksavtal OFR/S,P,O och Affärsverksavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S. 6 Undantagsbestämmelser Villkorsavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O och Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S ska tillämpas med undantag för följande bestämmelser i avtalet: 1 kap. 1a Villkorsavtal-T Saco-S respektive 1 kap. 1 Villkorsavtal OFR/S,P,O Tillämpningsområde 2 kap. 7 Enskilda överenskommelser 4 kap. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 5 kap. 3 Årssemester 8 kap. 1-4 Föräldrapenningtillägg 9 kap. 2 b, c och e, Annan ledighet utan löneavdrag 9 kap. 4 Lön under ledighet för studier 9 kap. 5-7 Lön under ledighet för viss tjänstgöring i totalförsvaret 11 kap. 1-3 Flyttersättning 11 kap. 5 Särskilda skäl 13 kap. 1-5 Innehav av flera anställningar 13 kap. 8-9 Lön vid omplacering, förflyttning 16 kap. Giltighetstid Affärsverksavtal OFR/S,P,O och Affärsverksavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S ska tillämpas med undantag för följande bestämmelser i avtalet: 1 Avtalets omfattning och lokala avtal mom. Anställning, mom. Ersättning vid flytt 6 Arbetstid 11 2 mom. Semesterns längd mom. Lön under föräldraledighet b och c, samt och 4 mom. Ledighet

13 18 Förhandlingsordning 19 Giltighetstid 7 Lönesättning Istället för vad som sägs i ramavtal om löner m.m. (RALS respektive RALS-T) gäller att den lön som bestämts vid anställningen gäller för hela anställningsperioden. Arbetstagarens lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Lönen ska vara individuellt bestämd. 8 Arbetstidens förläggning, längd och villkor Arbetstiden ska förläggas och villkoren i övrigt bestämmas på ett sätt som medverkar till att det grundläggande syftet med anställningen uppnås. Arbetsgivaren förlägger arbetstiden efter samråd med arbetstagaren. Vid förläggningen ska hänsyn tas till arbetstagarens behov av att delta i obligatoriska moment till exempel examination inom ramen för pågående utbildning. Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras. 9 Arbete på mertid och på övertid Arbetsgivaren kan inte begära att arbetstagare enligt detta avtal ska arbeta utöver den ordinarie dagliga arbetstiden, mertid. Arbetsgivaren kan inte heller begära arbete på övertid. Arbetsgivaren får dock komma överens med arbetstagaren om mertidsarbete och övertidsarbete om arbetet främjar syftet med anställningen. Vid mertidsarbete eller övertidsarbete enligt ovan betalas ersättning eller kompensationsledighet enligt lokal reglering hos arbetsgivaren eller om lokal reglering inte finns, utifrån vad som gäller hos arbetsgivaren enligtvillkorsavtal Arbetsgivarverket OFR/S,P,O och Villkorsavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S samt Affärsverksavtal OFR/S,P,O och Affärsverksavtal-T Arbetsgivarverket Saco-S. Kompensationsledighet ska tas ut senast kalendermånaden efter den då övertids- eller mertidsarbetet fullgjordes, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om annat. 10 Semesterns längd En arbetstagare som omfattas av avtalet har rätt till 28 betalda semesterdagar för helt kalenderår. Om en arbetstagare omfattats av avtalet endast under en del av kalenderåret ska semestern minskas så att den svarar mot det antal dagar under året som arbetstagaren varit anställd. Om en arbetstagare varit frånvarande utan lön ska semestern för kalenderåret beräknas som om arbetstagaren inte hade varit anställd under frånvarotiden, om inte något annat följer av semesterlagen.

14 11 Annan ledighet Om arbetsgivaren har beviljat en arbetstagare ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen (1984:111) eller annan reglering, har arbetstagaren rätt till lön utan avdrag under ledigheten enligt sammanställningen nedan. Ledighet under en del av en dag räknas som en hel dag. Skäl Tid a) Allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, Den tid som behövs (inkl. restid), dock högst begravning, bouppteckning eller det antal arbetsdagar per kalenderår som arvskifte inom egen familj eller den gäller enligt tillämpligt villkorsavtal. närmaste släktkretsen b) Fackliga förtroendemannauppdrag Den tid som gäller enligt tillämpligt villkorsavtal. 12 Tjänstgöringsintyg och tjänstgöringsbetyg Oavsett anställningstidens längd ska arbetstagaren i samband med det att anställningen upphör, eller snarast möjligt därefter, få ett tjänstgöringsintyg som beskriver anställningens omfattning och innehåll. Arbetstagaren har även rätt att, efter begäran, i samband med att anställningen upphör, eller snarast därefter, få ett tjänstgöringsbetyg med ett skriftligt omdöme. 13 Avtalets giltighet Avtalet gäller från och med den 1 april 2014 tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader. Om avtalet upphör att gälla p.g.a. uppsägning ska, för anställningar enligt detta avtal som påbörjats under avtalets giltighetstid, avtalet i sin helhet fortsätta att tillämpas även efter det att avtalet upphört. Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Monica Dahlbom Åsa Erba-Stenhammar Saco-S Lena Emanuelsson

15

16

17

18 Doktorandlöner, ingångslöner 2013 års nivå, på LTH Ingångsnivåerna höjs 700 kr från 1 oktober 2014 Immunteknologi, Kemi Kemiteknik, Livsmedel, Biomed, Tekn 0 Samh Arkitektur, Fysik, MaHe, Energiv., Design EIT, Maskin, Byggv, Bygg 0 miljö, Regler, Datav, Tekn ek o Log

19 Doktorandlöner Lunds universitet (fr 1 okt) Prestationslöne ökning 60 p 120 p 180 p Hum Teol Jur Ekon Medicin ej läkare Nat Kemi/bio geo Nat Mat/Fys LTH LTH LTH LTH

20 Doktorandlöner KTH, 2013 års nivå Ingångslön Minst 30 % fordringar för Dr ex, Minst 50 % av fordr för Dr ex el avlagd lic ex Minst 80 % av fordr för Dr ex, Avtal om högre lön vid anställningens början får, efter samråd med personalchefen, ges om synnerliga skäl föreligger vid en klart uttalad rekryteringskonkurrens eller vid en för anställningen relevant yrkeserfarenhet. Lunds universitet / LTH / prefektmöte/

21 Doktorandlöner Chalmers 2013 års nivå Ingångslön, kr/mån Vid lic-examen höjs månadslönen med kr/mån till kr/mån Höjningen sker när disputationsdatum är fastställt och utgår retroaktivt 1 år räknat från disputationsmånaden med kr/mån, kr/mån (slutlön) Vid anställning av doktorander kan individuell lönesättning tillämpas. Det kan t ex gälla om personen har tidigare arbetslivserfarenhet som är relevant för forskarutbildningen. Vid individuell lönesättning skall skriftlig motivering bifogas löneförslaget. Lunds universitet / LTH / prefektmöte/

22 Doktorandlöner Göteborgs Universitet 2013 års nivå GÖTEBORGS UNIVERSITET!! DOKTORANDSTEGAR RALS 2012 Bilaga till RALS-protokoll !! SA SA Med Basvet SA Med Basvet Med läkarex/ leg.läkar Basvet tandl.ex!! e! SA övr SA övr fd fd läkarav läkaravt t läkarex/ leg.läka tandl.ex! re! SA övriga doktoran der! Natfak exkl Fy/ Ma! Fysik/ SAM o Handels exkl Utbild Matem Juridiska Juridiska n. atik! IT-fak! inst! inst vet!! HUM! Konst! Ingång! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! (aktiv ! ! %)! (aktiv Minst 50 % alt lic! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! %)! (aktiv Minst 75 %! ! %)! Minst 80 %! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Allt klart disp.dat finns, då retro 1 år! ! Dokt.ex! Ind inplac! Ind inplac! Ind inplac! Ind inplac! ! ! ! ! Lunds universitet / LTH / prefektmöte/

23