1. INTRODUKTION - LEDARSKAP VAD AVSES? 2. ATT ISCENSÄTTA DITT LEDARSKAP 3. SKOLLEDARSKAP VAD ÄR SPECIFIKT? 4. REFLEKTION OCH DISKUSSION

Transkript

1

2 1. INTRODUKTION - LEDARSKAP VAD AVSES? 2. ATT ISCENSÄTTA DITT LEDARSKAP 3. SKOLLEDARSKAP VAD ÄR SPECIFIKT? Förväntningar från olika håll 4. REFLEKTION OCH DISKUSSION

3 GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDE

4 Kännetecknande för framgångsrika skolor 1. Ett aktivt och kontinuerligt arbete med skolans uppdrag och värdegrund. 2. Stark fokusering av elevernas individuella behov och förutsättningar och deras arbete och motivation. 3. Stark resultatorientering. 4. Engagemang i mål- och uppföljningsarbete och intresse av att få sin verksamhet utvärderad. 5. Stora (höga?) förväntningar på eleverna. 6. Ett sammanhållet och aktivt utvecklingsarbete på skolan. Lennart Grosin

5 Skolledaren 8/

6

7 The romance of leadership

8

9 VAD VET VI OM LEDARSKAP EFTER ALLA ÅR AV FORSKNING?

10 Mintzberg: management is not a science, it is a PRACTICE HENRY MINTZBERG: Management is not a profession, management is not a science. You can t learn it the way you learn surgery or engineering. Management is a practice. And you learn management by practicing management. Experience is critically important. You don t become a manager in a classroom and you certainly don t become a leader in a classroom. Leadership is earned on the basis of people who choose to follow you. It s not granted or anointed by some holy water granted in a school. So when you take people who are too young to have had that experience, they haven t managed or barely managed, and then you educate them in the belief that they re becoming managers and leaders, all too often you create hubris from that. You just can t create a leader in a classroom.

11

12 LEADERSHIP IS RELATIONSHIP

13 LEADERSHIP. Is not a person or a position. It is a complex moral relationship between people based in trust, obligation, commitment, and a shared vision of the good Ethics live at the heart of all human relationships and hence at the heart of the relationship between leaders and followers (Joanne Cuilla 2004 p. xv)

14 Chefskapet = positionsbaserat Ledarskap= processbaserat

15 Processer Är osynliga / VERB ej substantiv Existerar bara så länge de aktivt underhålls Flöden Movements & Moments SKAP-ANDE

16 SKAP-ANDE EXISTERAR I OCH BIDRAR TILL RELATIONER LEDAR-SKAP-ANDE ÄKTEN-SKAP SLÄKT-SKAP FÖRÄLDRAR-SKAP FÖRTROENDE-SKAP (TILLIT) MENING-SKAPANDE (SENSE-MAKING)

17 NYCKELFAKTORER (1) (VAD?) * LEGITIMITET/AUKTORITET * TILLIT

18 Legitimitet (auktoritet) (Max Weber Kunskap Tradition (erfarenhet) Karisma

19 TILLIT TILL-TRO FÖR-TROENDE?

20 NYCKELFAKTORER (2) (HUR?) ISCENSÄTTNING (AV ROLLEN) KOMMUNIKATION MENING/SAMMANHANG

21 W SHAKESPEAR :

22 TA SCENEN I BESITTNING!

23 Var modig! Stig fram!

24 Iscensättning Kan du uppfylla rollen? Motsvara förväntningarna?

25 En roll- olika rollkaraktärer Vem uppfyller rollen bäst? Motsvarar förväntningarna?)

26 Medspelare

27 MOTSPELARE - Skurk!

28 Hur göra för att iscensätta MITT LEDARSKAP? ORD (kommunikation) HANDLING ( act ) MATERIALITET (OBJEKT)

29 ORDENS MAKT - I begynnelsen var ordet.. Joh. 1:1 SPRÅKET HAR EN PERFORMATIV KRAFT (HOW TO DO THINGS WITH WORDS, J L AUSTIN, 1962) KOMMUNIKATION RETORIK BERÄTTELSENS KRAFT POESI/METAFORIK

30 KOMMUNIKATION - RELATION - DIA-LOG - KODIFIERING OCH DEKODIFIERING (TOLKNING) - FRAMING/SENSE-MAKING

31 1) RETORIK 2) BERÄTTELSENS KRAFT

32 RETORIK LOGOS ETOS PATOS

33 DIN BERÄTTELSE (IDENTITET) VEM ÄR DU? (KARAKTÄR, ETOS) VAD ÄR DIN BAKGRUND? VAD HAR DU VARIT MED OM? YRKESLIV, PRIVATLIV? SMÄRTA, GLÄDJE? VILKA VÄRDEN ANSER DU VARA VIKTIGARE ÄN ANDRA? VAD ÄR DU STRÄVAR EFTER? (PATOS) LOGOS: ATT GE DIN FRAMSTÄLLNING EN POETISK KRAFT

34 MÄNNISKAN ÄR EN BERÄTTELSE Clarence Crafoord (2005) Natur och Kultur Om samtalandets betydelse Varje människa förtäljer oavlåtligt sin historia, inte bara i sin verbala framställning utan med hela sitt väsen - sitt framträdande, sin klädsel, sin uppsyn, hållning, röst och gångart. 34

35 You are not a person until you have a story to tell (I Dinesen) Karin Blixen ( ) Out of Africa (London: Putnam, 1937; New York: Random House, 1938); Den afrikanske Farm (Copenhagen: Gyldendal, 1937); 35 ( Filmen Mitt Afrika 1985)

36 En berättelse om Sveriges geografi Moral

37 Berättelser binder Ihop punkter och skapar MENING 38

38 BERÄTTELSENS BETYDELSE Berättelser kan omvandla enskildheter till sammanhängande helheter (meningsskapande) Berättelser inviterar åhöraren att bli medskapare. 2+2 men säg aldrig vad resultatet blir. Låt åhöraren själv försöka komma med lösningen Du skapar förväntningar folk börjar gissa.. Svåra och subtila saker (tex organisationens värden) kan artikuleras och förtydligas bättre än på andra sätt i och genom berättelser. (Minska komplexiteten) Vi kan bli mänskligare genom våra berättelser. Visa vem du är, vad du tror på, vad du värderar. Du ger av dig själv utan att behöva vara naken (TILLITSKAPANDE). Vi kommer ihåg berättelser bättre en mängd osammanhängande fakta (minnesskapande)

39 TVÄTTMASKINEN FÖRÄNDRADE VÄRLDEN! / VZGR2dGURD41/sv/430081/

40

41 HANDLING DU ISCENSÄTTER DITT LEDARSKAP OCKSÅ GENOM: VARDAGENS HANDLINGAR DRAMATISERADE HANDLINGAR HUR KOMMER ETOS, PATOS OCH LOGOS ATT FRAMTRÄDA OCKSÅ I DET GÖR.. FÖR HANDLING KOMMUNICERAR!!

42 VARDAGSHANDLINGAR HUR DU TILLTALAR MEDARBETARE HUR DU LYSSNAR HUR DAGS DU KOMMER TILL KONTORET NÄR DU LÄMNAR HUR DU GRIPER IN I VARDAGSSYSSLOR SYNS DU BLAND ELEVERNA HUR KOMMER LOGOS, PATOS OCH ETOS FRAM HÄR?

43 DRAMATISERADE HANDLINGAR SÄRSKILT PÅTAGLIG OCH KOMMUNICERANDE HANDLINGAR VISAR VAD DU VERKLIGEN VÄRDERAR T EX BELÖNINGAR? BESTRAFFNINGAR? TID DU VÄLJER ATT LÄGGA NER PÅ ETT VISST JOBB HUR DU FÖLJER UPP, KOLLAR OCH ANALYSERAR

44 OBJEKT/MATERIALITET OBJEKT KOMMUNICERAR OCKSÅ * DINA KLÄDER, SMYCKEN, ETC DITT KONTOR DIN ORDNING STRUKTURER (MÖTESORDNINGAR) RAPPORTERNAS UTSEENDE OCH KVALITET ORDNING PÅ SKOLAN/KLASSRUMMEN

45 LOGOS ETOS KOMMUNIKATION ORD PATOS HANDLING ISCENSÄTTNING AV LEDARSKAPET OBJEKT

46 ATT DISKUTERA OCH KLARGÖRA I SAMMANFATTANDE PUNKTER: HUR ISCENSÄTTER MAN ETT LEDARSKAP INOM FÖLJANDE KRITISKA OMRÅDEN: (I ORD, HANDLING OCH MATERIALITET) ENLIGT SKOLINSPEKTIONEN: