axplock3:2014 Kunglig glans på invigningen av Kronan Uppföljning av foderstaten genom mjölkanalys SIDAN 6-7 SIDAN 14

Transkript

1 axplock3:2014 Kunglig glans på invigningen av Kronan SIDAN 6-7 Uppföljning av foderstaten genom mjölkanalys SIDAN 14

2 2

3 Årets skörd närmar sig Vilken härlig vår vi har! Efter en i stort sett obefintlig vinter har vi en utdragen vår med värme och sol. Grödorna ser fina ut, men problemet är torkan och nattfrosten. Under de senaste dagarna har vi emellertid haft regn som gör att det ser mer lovande ut. Sammantaget är vårbruket avklarat i vårt område men lite sådd återstår inåt landet. Årets föreningsstämma Under årets stämma var Dan Jacobsson årets stämmotalare. Dan är ICAs färskvaruchef och han höll ett mycket intressant föredrag om hur ICA ska kunna öka andelen svensk mat i sina butiker. Sammanfattningsvis berättade han hur viktigt det är med en offensiv produktutveckling för livsmedel och att det finns kapacitet för att möta det ökade intresset från konsumenterna. Det var intressant att se att ICA hade relativt höga andelar svensk mat och att arbetet målmedvetet strävar mot att växa ytterligare. Invigningen av foderfabrik Kronan Vi fick uppleva en fantastisk invigningsdag med Prins Carl Philip. Efter invigningen med Prinsen under dagen hade vi en invigningsfest på kvällen med alla medarbetare, så sammantaget var invigningsdagen mycket lyckad. Vi hade många gäster och våra leverantörer och projektledning blev välförtjänt hyllade. Vi är nu mitt uppe i slutfasen av projektet där vi nu gör de sista justeringarna innan driftsättning av fabriken. Vi ser med stor glädje fram mot att starta upp fullt ut och stänga de två befintliga fabrikerna. Avslutningsvis hoppas jag på ett bra lantbruksår för våra medlemmar och att diskussionen och fokusen på svenska livsmedel fortsätter i oförminskad styrka. Ha en fortsatt skön vår och en bra sommar med mycket sol och lagom med regn! Claes-Göran Innehåll: Invigning av Kronan 6-7 Gödselskatt vid eventuellt maktskifte Valldag Uppföljning av foderstaten genom mjölkanalys 14 Axplock, Kalmar Lantmän, Box 833, Kalmar. Telefon , info@kalmarlantman.se, Ansvarig utgivare: Claes-Göran Nilsson Redaktion: Jenny Andrén, Kerstin Squalli, Anna Lejerhed Emrin och Anna Lundmark. Vi reserverar oss för eventuella feltryck. 3

4 Årets Mjölkbonde Christinelunds Gård Familjen Björn, Agneta och Aron Cedergren på Christinelunds Gård har utsetts till Årets Mjölkbonde Björn Cedergren köpte gården 1985 och mjölkproduktionen omfattade då 104 kor byggdes ett nytt kostall som gör att man idag har 480 mjölkkor och totalt cirka 1200 djur på gården. Korna som är av rasen Holstein producerar i genomsnitt kilo ECM per år, ett av många tecken på att företaget har lyckats. Förutom mjölkproduktion bedrivs köttproduktion, växtodling och skogsbruk. Mjölkproduktionen är motorn i företaget och har utvecklats under alla år. På gården finns förutom familjen nio anställda som alla har varit viktiga faktorer i utvecklingen av gården som idag omfattar 560 hektar åker. Det är ett väldigt utmanande och samtidigt ett väldigt stimulerande arbete att vara mjölkbonde och målsättningen är att vi ska fortsätta att utvecklas, säger Aron. Årets Mjölkbonde Årets Mjölkbonde är ett pris som instiftades 2012 som uppmärksammar och belönar skickliga mjölkföretagare. Priset ska årligen tilldelas en mjölkföretagare som föredömligt utvecklat sitt företag, varit en förebild för andra mjölkbönder och därmed utvecklat mjölksektorn. Han eller hon ska även i sitt företagande på ett exemplariskt sätt samordnat lönsamhet, effektivitet, ledarskap och uppvisat stor hänsyn till djur och miljö. Årets Mjölkbonde utses av en oberoende jury bestående av personer med olika kompetenser kring mjölkföretagande. Juryn arbetar på uppdrag av Växa Sverige. Utmärkelsen delades ut den 17 mars i år, i samarbete med LRF Mjölk vid den årliga utdelningen av guldmedaljer till mjölkbönder. Priset är en studieresa till EDF konferensen i Schweiz till sommaren. Juryns motivering lyder: Årets Mjölkbonde 2014 har framgångsrikt utvecklat ett mjölkföretag och med fokus på både kostnader och intäkter skapat ett lönsamt och effektivt mjölkföretag där stark utveckling kombinerats med en välskött verksamhet. Drivkraften är att äga och förbättra mark, ständigt bli bättre och samtidigt vara en attraktiv arbetsplats med delaktighet från personalen. Man har under hela verksamhetstiden haft öppenhet för rådgivning kring både produktion och djurhälsa. Med en systematisk strategi att öka sin kompetens i kombination med att förebygga problem har man skapat ett företag med ekonomisk bärkraft och en tydlighet i mål och rutiner. Företaget har också en tydlig målbild framåt där ett generationsskifte är en del av utmaningen. Årets mjölkbonde har roligt i sitt arbete, är utåtriktad och öppnar gärna upp sin gård för andra. Detta tillsammans med en bra balans mellan arbete och egen tid gör familjen Björn, Agneta och Aron Cedergren till Årets Mjölkbonde Stort grattis till utmärkelsen! Text och foto: Jenny Andrén

5 Juryns motivering: Familjen Lundqvists initiativ att ordna gris safari till sina utegrisar är sinnrik, varvid konsumenterna på ett positivt sätt får möta en modern och rationell ekologisk grisuppfödning. Samtidigt som besökarna får kunskap om hur uppfödningen går till kan man även handla lokalt producerad mat i gårdsbutiken. FAKTA OM VOXTORPSGÅRDEN inklusive arrenden Växtodling: 160 ha vete, raps, åkerböna, ärt/korn, råg och vall Bete: 25 ha anställda: säsong suggor: 28 st galt: 1 st slaktsvin: 500 st Voxtorpsgården prisade för sin satsning på grissafari Voxtorpsgården, strax söder om Kalmar, har varit i familjen Lundqvists ägo i generationer. Men det är sedan 2003 som Karin och Jonas, tillsammans med barnen Judith, Olof och August, driver gården med ekologisk växtodling och grisproduktion. Jonas pappa Karl-Johan arbetar fortfarande heltid på gården, vilket är en stor fördel att jobba två generationer tillsammans. Både Karins och Jonas föräldrar hjälper till med allt från gårdsbutiken till dagishämtningar. För en tid sedan vann de Barometerns pris Gyllene Axet 2014 för sin ekologiska grisproduktion och för sina innovativa grissafarin. Det är fantastiskt roligt att vi vann priset. Det ger ju en bekräftelse på att fler tycker att vår satsning är rätt, säger Karin. Grissafariturerna kom av att paret ville marknadsföra sig genom att berätta om hur grisarna lever och förklara varför deras KRAV-märkta kött kanske kostar någon krona extra. Dessutom var det så många som var nyfikna och intresserade och ville komma på besök att det var bättre att ordna turer hade gården 1200 besökare och intresset bara ökar. Våra besökare är mer pålästa nu redan när de kommer. För oss handlar det inte bara om att få besökarna att köpa KRAVkött i vår gårdsbutik. Det handlar ju om att marknadsföra hela det svenska jordbruket och dess produktion, förklarar Jonas. Intresset för det ekologiska har både Jonas och Karin haft sedan de gick utbildningen på Ingelstorp. Voxtorpsgården har sedan 2005 successivt ställts om till KRAV. Intresset för ekologiska livsmedel ökar och vi kan bara vara glada för att vår satsning just nu ligger helt rätt i tiden, säger Karin. Grisarna på Voxtorpsgården slaktas på KLS Ugglarps i Kalmar och 30% av grisköttet tas på återtag för att sedan säljas i den egna gårdsbutiken. Den största skillnaden på KRAV-grisar och konventionella grisar är tre B. Våra grisar får böka, beta och bada, säger Jonas. Det innebär mer arbete och ett mer långsiktigt tänk i vår växtodling, fortsätter Karin. KRAV-grisarna som går i mobila hägn ska flyttas fram till nytt färskt gräs eftersom de måste ha tillgång till bete under betessäsongen. Grisarna äter till största delen foder som är producerat på den egna gården, fodret kompletteras med koncentrat från Kalmar Lantmän. Det är så otroligt roligt att jobba med grisarna! Det här är livskvalitet, avslutar Karin. Stort grattis till utmärkelsen! Text och foto: Anna Emrin 5

6 Kunglig glans på invigningan av Kronan Exakt på dagen två år efter det första spadtaget var det dags att inviga foderfabriken Kronan. Prins Carl Philip var speciellt inbjuden att genom ett knapptryck inviga Kronan. En kock är aldrig bättre än de råvaror han har och det är där Kronan är så viktig. Det är initiativ som dessa som bygger grunden för ett starkt framtida lantbruk, sa Prinsen i sitt invigningstal. Innan invigningen var Prins Carl Philip på ett gårdsbesök hos Martin Eskilsson på Nantorps Gård. Den här foderfabriken är en väldigt viktig satsning för de gröna näringarna, sa Prins Carl Philip i sitt invigningstal. Prinsen passade mycket bra i Kalmar Lantmän-kepsen! Med ett knapptryck invigde Prinsen Kronan. Gårdsbesöket inleddes med kaffe och hemmagjord ostkaka. Delprojektledare Åke Karlsson strålade under invigningen. 6 Martin berättade om sin verksamhet för Prinsen. Carl Philip som själv är lantmästare och engagerad i driften av Stenhammar kanske fick lite tips av Martin. Claes-Göran Nilsson visar processchemat i foderfabriken.

7 Intagshallen hade gjorts om till festlokal dagen till ära. Flaggorna var hissade och paraplyerna uppfällda. Besökarna fick en guidad visning av Kronan. Foderoperatörena fick svara på frågor. Den stora transporthissen rymmer 130 personer. Många passade på att ställa frågor om processen. Ordförande Gunnar Pleijert var mycket nöjd med invigningen. Projektledare Pontus Steinvall berättade om processen och projektet. Foto: Mattias Johansson, Maddoc Photography AB 7

8 Driftsättning av Kronan Under våren har driftsättningen av den nya fabriken påbörjats samtidigt som slutbesiktningar och övertagande av de olika entreprenaderna genomförts. Efter den inledande produktionen i februari och mars gjordes ett stopp för att tillåta maskinleverantören Van Aarsen att utföra vissa justeringar på fel som identifierats under driftsättningen såsom placering av vissa överfyllnadsvakter i transportörer, byte till kraftigare elmotorer för doserskruvar, ombyggnad av koner, placering av utsug. I maj har fabriken återstartats och mer och mer produktion läggs nu i den nya fabriken som ska vara fullt driftsatt i juni. Tömning av storsäckar sker med tre robotar för respektive foderslag. På översta plan 11, står krossarna som krossar ner färdig pellets och kylluften från pelletskylarna leds till taket. Utlastningen till bulkbilarna sker med robotar vilka kräver en hel del inskolning och justeringar vid driftsättningen. Text och foto: Pontus Steinvall Föreningsstämman 2014 Vår föreningsstämma ägde rum i slutet av april och ett hundratal gäster var inbjudna. Årets gästföreläsare var Dan Jacobsson som är färskvaruchef på ICA Sverige AB. Claes-Göran Nilsson sammanfattar 2013 som ett inledningsvis tufft år för många medlemmar och hela näringen men som andra halvan av året blev bättre. För Kalmar Lantmäns del genomfördes ett besparingsprogram för att anpassa kostnaderna mot rådande marknadsläge. Samtidigt pågick två stora projekt under 2013 som driftsattes i början av Gunnar Pleijert talade varmt om det samarbete som företagen inom de gröna näringarna har i området och hur betydelsefullt det är för företagen och inte minst lantbruksföretagen. Dan Jacobsson, Färskvaruchef på ICA talade bland annat om det samarbete som ICA och LRF har inlett och hur man ska säkerställa positionen av svenska livsmedel. 8 Gunnar Pleijert håller avtackningstal och överlämnar blommor till från vänster Kenneth Eklöv (internrevisor), Lennart Johansson (styrelsen) och Johan Riberth (valberedningen).

9 Fasta körspår ligger i tiden En solig majdag var vi med och höll i en vallutbildning för cirka 70 lantbrukare och ett antal elever på Ingelstorpsskolan. Det blev många givande diskussioner som bland annat handlade om vallmaskiner och GPS-utrustning i samband med fasta körspår. Vallen tar skada av trafiken på dem. Jorden packas och förtätas och vallväxterna får direkta körskador. Olika vallväxter skadas olika mycket, klöver är känsligare än de flesta gräs. Utan körskador går återväxten snabbare och man kan ta en ny skörd. Näringsinnehållet blir också bättre eftersom det finns mer och jämnare fördelad klöver i vallen. I danska försök har man kunnat påvisa minskade skördeförluster mellan 10-20% med fasta körspår, berättar Ingemar Jonsson från Kalmar Lantmän. Framtiden ligger för oss i och med GPS-användandet och vi märker att efterfrågan på fasta körspår ökar hela tiden. Valtras biogastraktor visades upp vid invigning av More Biogas Den nya biogasanläggningen i Mosekrog har haft invigning och då passade det alldeles utmärkt att få visa upp Valtras nya biogastraktor, en Valtra N101 HiTech. Den fungerar precis som en vanlig traktor. Tekniken som används kallas Dual fuel teknik, 85% biogas och 15% diesel. Det pågår fortfarande utveckling och uppbyggnad av biogastraktorerna och för att kunna ha en biogastraktor måste det finnas en anläggning med biogas i närheten av gården. Ökningen på sikt av biogastraktorer beror på utveckling och pris på anläggningar för uppgradering till fordonsgas. Intresset är stort så det bör vara en positiv framtid för biogastraktorer. 9

10 Gödselskatt vid eventuellt maktskifte Gödselskatten har åter kommit upp på agendan. Vid ett eventuellt maktskifte i höst är risken stor att den återinförs. Skattens återinförande motiveras med att den ska minska användningen och därmed också minska risken för utlakningen till vattendrag och sjöar. Statistik från Yara och SLU visar dock på det motsatta. Som ni ser på figur 1 har användningen snarare minskat sedan skatten togs bort. Kontentan blir att skatten bara blir ytterligare en kostnad för lantbruket att bära, och som försvagar vår konkurrenskraft gentemot övriga Europa och världen. Figur 1 Figur 2 Figur 1 visar förbrukningen av mineralgödsel-n mellan gödselåren 05/06 fram till 12/13. Användningen av mineralgödseln har inte ökat utan snarare minskat sedan kväveskatten togs bort vid årsskiftet 09/10 (Källa: Anders Andersson, Yara). Figur 2 visar utlakningen av kväve per kilo skörd i förhållande till ekonomiskt optimal kvävegiva. Som vi kan se är det negativt att gödsla under den optimala givan då det ökar utlakning per kilo producerad vara (Källa till diagram: Delin & Stenberg, SLU). 10

11 Figur 3 Figur 3, Sofia Delin på SLU har mellan åren 2007 och 2011 studerat nitratutlakningen efter olika kvävegödslingsnivåer i fältförsök i Havre. Försöken var utlagda både på lätt jord i Götala och Lerjord i Lanna. Genom att samla upp vatnnet som dränerades och där mäta koncentrationen av kväve kunde utlakningen beräknas. Försöket visar hur skörden och utlakningen påverkas av gödsling över och under ekonomiskt optimum på de två olika jordarna. I fem av försöken fann man att kvävegödslingsnivån inte påverkar utlakningen nämnvärt så länge den leder till en skördeökning på åtminstonde 10 kilo kärna per kilo kväve. I det sjätte försöket som avviker från de andra, regnade det kraftigt direkt efter gödsling vilket påverkade utlakningen negativt (Källa till figur: Delin & Stenberg, SLU). Sammanfattning Gödselskattens införande och borttagande har inte påverkat användningen, däremot har den försämrat vår konkurrenskraft. Påståendet att en minskad kvävegiva automatiskt leder till mindre utlakning är också fel. Som vi kunde se i figur 3 ökar utlakningen per kilo producerad vara vid gödsling under den ekonomiskt optimala givan. Det finns ingen som tjänar på att gödsla mer än den ekonomiskt optimala kvävegivan, varken naturen eller lantbrukaren, och jag vet ingen som medvetet gör detta. Svårigheten kan möjligtvis vara att man inte vet facit när man gödslar, det finns många saker som påverkar den slutgiltiga skörden, som torka, svamp och så vidare. Att tidigt på våren bestämma gödselgivan för året är inte alltid lätt. Att dela givan kan vara ett hjälpmedel för att ha lite mer kött på benen vid beslutsfattandet. Kalmar Lantmän har tillsammans med Yara och Jordbruksverket lagt ut en del nollrutor i området för att kunna komma ytterligare lite närmare sanningen. Dessa rutor mäts med en Yara n-sensor och visar hur stort upptaget är både i nollrutan och i den gödslade delen av fältet. Mer information om dessa mätningar kommer att läggas ut på vår hemsida kontinuerligt under säsongen. För mer information eller frågor kontakta produktansvarig Växtodling, Kristian Sturesson, telefon

12 Lantbrukarna som besökte Ingelstorpsgymnasiets valldag fick både känna och lukta på olika ensilagetyper. Ensilagekvalitet på schemat på Ingelstorpsgymnasiet 12 Växa Sverige anordnade tillsammans med Kalmar Lantmän och Hushållningssällskapet gemensam ensilagedag på Ingelstorpsgymnasiet i Kalmar med fokus på kvalitet. Intresset för ämnet var stort och nästan ett hundratal lantbrukare och ett tjugotal elever från skolan deltog under dagen som bjöd både på teori varvat med genomgång av praktiska moment utomhus. Kurt Hallberg, Växa Sverige, inledde dagen med att visa en karta över Sverige, där energiinnehållet i förstaskörden 2013 jämfördes med mjölkavkastningen i olika områden i Sverige Där syntes tydligt att ett högre energiinnehåll i vallen har gett en högre mjölkmängd. Viktiga faktorer för ett bra ensilage Thomas Pauly, inbjuden gäst från SLU, pratade om viktiga faktorer för ett bra ensilage. Det är av stor vikt att anpassa förtorkningen efter vädret. Därför är det bra att göra en bred sträng ifall vädret är dåligt och en smal sträng vid finare väder och ha en plan B beredd ifall vädret slår om. Att vänta på bättre väder kan kosta lägre energi och smältbarhet. Varmgång i grönmassan tyckte han var ett stort problem. Det orsakar energiförluster, sockerförluster samt att fel bakterier växer till. Orsaken till detta är enligt Thomas Pauly att inläggningen går för långsamt. Inläggningen måste anpassas efter packningskapaciteten. När det gällde denna problematik så hade Thomas ett konkret förslag. 20 ton grönmassa läggs in per timme. Ta det gånger 0,3 = 6 ton. Detta anger vikten som behövs på maskinen som packar i silon. Lägg in i tunna skikt cirka15 cm över hela plansiloytan. Misslyckas man med packning blir det varmgång i ensilaget när silon öppnas och därmed energiförluster, som han nämnde inledningsvis. Han hade även konkreta förslag när det gällde täckning av silon. Inget luftläckage ger minimala förluster. Luftläckage är också det vanligaste problemet som orsakar kvalitetsproblem i ensilaget. Hans förslag var att täcka med minst 3 lager plast. Gärna en extra tunn plastfolie närmast ensilaget. Överst läggs ett tungt lager som gör att plastlagren pressas ihop. Sedan tyckte han att silon skulle vara stängd minst 6-8 veckor före öppning. En bra ensilagekvalitet är ett ensilage som har ett näringsvärde som passar djurslaget, har en bra hygienisk kvalité samt är lagringsstabilt, berättar Thomas. Ensileringsmedlen hjälper till att hämma klostridier. Då får ensilaget en bättre hygienisk kvalitet. Syrorna ger en direkt ph-sänkning vilket gör att ts-förlusterna minskar.

13 Thomas Pauly, SLU och Kurt Hallberg, Växa Sverige inleder dagen med viktiga faktorer för att få ett bra ensilage, vilket lockade ett stort antal besökare. Charlotte Åkerlind, BLGG tolkade parametrar på en foderanalys. Varför skiljer sig värdena? Charlotte Åkerlind från det holländska analysföretaget BLGG tolkade viktiga foderparametrar i foderanalysen. Hon förklarade också varför värdena skiljer sig mellan en så kallad Klassisk analys och en Norforanalys. Proverna torkas i olika temperaturer, så att TS-halten skiljer sig med några enheter, och det påverkar naturligtvis alla andra värden som redovisas i kilo ts. Charlotte tyckte också att lantbrukarna skulle använda sin foderanalys i växtodlingen, till exempel som ett kvitto på om gödslingen ligger rätt på gården eller om den behöver ändras. Grovfoderverktyget - ett bra hjälpmedel Linda Af Geigerstam, HS, presenterade Grovfoderverktyget, ett nytt och bra webbaserat verktyg inom grovfoderproduktionen. Här kan du som lantbrukare eller rådgivare planera, dokumentera och beräkna produktionskostnaden av grovfodret. I grovfoderverktyget.se finns även en kunskapsbank med lättillgänglig fakta. Genom att mata in några grunddata om gården plockas en typkalkyl fram. Därefter kan justeringar göras av exempelvis insatsmedel, maskinanvändning och lagringskostnader. Kalkylen sparas och kan sedan kopieras och användas för jämförelser mellan år eller olika alternativ. Vallmaskiner, tillsatsmedel och vikten av bra täckning av silon eller limpan Eftermiddagen tillbringades utomhus i tre olika stationer. Farmac på Öland visade vallmaskiner från Kalmar Lantmän. Östen Hansson från Hanson & Möhring pratade om teknik runt tillsatsmedel. Det är viktigt att applicera tillsatsmedlet i hacken för att så mycket som möjligt av medlet följer med gräset hem till silon. Tomas Jerneng, Växa Sverige, visade olika ensilagepartier, både bra och mindre bra och lantbrukarna fick både känna, lukta och gissa. Marjo Lilja, Kalmar Lantmän, visade på vikten av bra täckning av silon eller limpan. Det gäller att hindra luftinsläpp in i silon eller limpan, eftersom luft som läcker in i silon ofta är en bidragande faktor till sämre ensilagekvalitet. Marjo visade den tunna Triotechvacuumfolien som med sin tunna smidighet ökar tätheten och eliminerar luftfickor. Denna folie läggs närmast ensilaget under den vita plasten. Marjo Lilja, Kalmar Lantmän visade Triotech vacuumfolie och berättade om dess nytta. Text och foto: Marjo Lilja och Mari Rask Johansson 13

14 Ett nytt uppföljningsprogram, Visolait, testas nu av 15 gårdar med olika typer av foderstater. Här kan man se ett diagram som visar foderutnyttjandet på gården. Nytt innovativt uppföljningsprogram av foderstaten genom mjölkanalysen hos Eurofins På Kalmar Lantmän testar just nu 15 gårdar med olika typer av foderstater det nya uppföljningsprogrammet Visolait. En stor fördel är att det är enkelt, analysen tas i samband vid tankprovet till mejeriet. Detta program är redan etablerat i flera länder ute i Europa. Visiolait ger en detaljerad inblick i fodernedbrytningsprocesserna hos mjölkkor. utfodringen. Visiolait visar utfodringens starka och svaga sidor på ett mer överpripande sätt, där även djurens ämnesomsättning tas med i beräkningarna. Visiolaitrapporten presenterar resultaten som diagram. Baserat på detta kan en effektiv utfodringsplan med fodergivor tas fram för mjölkkor. Med en Visiolaitrapport varje månad får man resultaten på ett tydligt och överblickbart sätt. En snabb analys visar lätt och enkelt de styrkor och svagheter som finns i foderstaten på kort sikt. Dessa svagheter kan identifieras av rådgivaren och lantbrukaren med hjälp av en webbaserad tolkning av Visiolaitrapporten. Det blir möjligt att göra en snabb, enkel och okomplicerad rekommendation ihop med övrig rådgivning. Visiolait värderar effektiviteten i fodergivan med hänsyn tagen till de energiförluster som uppstår vid metangasbildningen i våmmen och kan även bestämma produktionen av metangas. En annan parameter är att man kan dra slutsatser om ingående växtfibrers smältbarhet. Vidare kan Visiolait utvärdera risken för acetonomi och brister i proteintillförseln. Även förutsättningarna för djurhälsa och fruktsamhet i besättningen kan bedömas. Traditionella utfodringsrekommendationer är baserade på analyser av varje fodermedel för sig och foderstaten beräknas så att mjölkkorna får tillräckligt med näring. Där registreras inte vad och hur mycket av den beräknade fodergivan som äts, eller vommikrobernas förmåga till nedbrytning eller kornas förmåga att tillgodogöra sig näringen. Med resultat baserad på analys av mjölk från besättningen, och med hjälp av Visiolaitrapportens enkla diagram blir utformningen av foderstaten till mjölkkor betydligt mer tydlig. 14 Vad avslöjar mjölken om foderstaten? Förutom de vanliga parametrarna vid mjölkkontrollen analyseras för Visiolait varje månad även mjölkfettets fettsyrasammansättning. Fettsyrorna är spår av hur fodergivan fungerar i kon, mikrobernas jäsningsprocesser i vommen och om kons kroppsfett behövts utnyttjas. Därför är de idealiska i kombination med mjölkens övriga beståndsdelar för att utvärdera matsmältningen hos kor och bättre kunna styra För mer information eller frågor kontakta produktansvarig Nötfor, Gunilla Palmgård, telefon

15 Håll koll på prisutvecklingen På vår hemsida, kan du under rubriken KL-online se våra dagsaktuella priser på spannmål och raps. Saknar du användarnamn och lösenord kan du beställa det via hemsidan eller på telefon För prissäkring kontakta Innesälj eller spannmålsansvarig, Alf-Gunnar Algotsson, Bulkfoder i midsommar! Liksom tidigare levererar vi inget foder Midsommarafton och Midsommardagen. Söndagen den 22 juni levererar vi däremot bulkfoder som vanlig vardag. Genom att beställa foder i god tid före helgen och om möjligt ge oss flera alternativa leveransdagar så underlättar du vår planering. GLAD MIDSOMMAR! Beställning av förnödenheter För förnödenheter gäller att order ska registreras två vardagar innan önskad leveransdag (order dag 1 för leverans dag 3). Reservation för att vara finns i lager! I övrigt hänvisas till våra villkor på hemsidan. Klart du ska ha en spakstyrd klippare! Många som investerat i en spakstyrd klippare säger samma sak. Smidig, lättkörd, hållbar konstruktion och lång livslängd med litet servicebehov. Klippningen går effektivt och snabbt! Passa på att boka in en provkörning av en spakstyrd gräsklippare hemma hos dig! Kontakta vår grönytesäljare Thomas Andersson, tfn för mer information och kostnadsfri demokörning. 15

16 Sommartider i Kalmar Lantmäns butiker Vid köp av Thermacell Portabel får du Hölster på köpet! 796:- Kallasfalt 20 liter. Kallasfalt är speciellt lämplig som fuktskydd i plansilos, på husgrunder och betongytor ovan och under mark. Ord pris 876: Thermacell Portabel Portabelt myggskydd som stöter bort mygg och knott. Verkningsområde ca 20 m². Flera färger , Robotgräsklippare från 7196:- Värde % rabatt Teknotar 100 Tvåkomponent syntetisk tjärepoxifärg. Används som grund- och täckfärg på stålytor i tjärepoxisystem. Även lämplig för målning på betong. A-Bas 6 liter 1300:- B-härdare 3 liter PASSA PÅ! Försäljningsstopp 1/7 Följande produkter av råttgift har försäljningsförbud från 1 juli Tomcat Betesblock 28x8 Tomcat betesblock 225x2 Tomcat dubbelbetad station Kobra Rax (alla förp) Så långt lagret räcker 20% rabatt Priserna är exkl moms och gäller till 28/ Reservation för slutförsäljning och ev feltryck. Lokala avvikelser kan förekomma Bergkvara Borgholm Högsby KALMAR Lenhovda Löttorp Mönsterås Mörbylånga Mörlunda Nybro Oskarshamn Åseda Kungsv Vard 8-18 Lörd 9-13 Hamnv Vard 7-17 Lörd Verkstadsv Vard 8-18 Lörd 9-13 Husängsv Vard 8-18 Lörd Järnvägsgatan Vard 8-17 Lörd 9-13 Marknadsv Vard 9-17 Lörd apr t o m sep 9-13 Hamng Vard 8-18 Lörd Köpmang Vard 8-18 Lörd Sinnerstadsv Mån, ons, fre 9-12, Joelsg Vard 8-17 Lörd Väderumsv Vard 9-18 Lörd 9-13 Järnvägsgatan Vard 8-12, 13-17