Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig. Av Teresa Lindholm, Inter Acta, februari 2014

Transkript

1 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Av Teresa Lindholm, Inter Acta, februari 2014

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 4 Bakgrund 4 Om Inter Acta 5 Uppdraget 6 2. Dialogprocessen 9 Barn i årskurs 4 och 5 9 Ungdomar i tonåren 10 Foto: Johannes Liljeson Småbarnsföräldrar 11 Vuxna i allmänhet 12 Deltagandet i siffror Deltagarnas synpunkter 15 Bilden av området 15 Synpunkter på Natur- och kulturstigen Vad händer sen? 21 Planerade åtgärder 21 Några kommentarer 29 Återkoppling till deltagarna 29 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 1

3 Sammanfattning Hösten 2013 utförde företaget Inter Acta en medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig på uppdrag av Östermalms stadsdelsförvaltning. Syftet var att erbjuda de boende i området en möjlighet att påverka stigens utformning och innehåll när den rustas upp under I medborgardialogen medverkade totalt 52 personer varav 29 kvinnor och 23 män. Bland deltagarna finns både barn, ungdomar och vuxna i olika åldrar. 39 personer bor i Hjorthagen, 11 personer bor i Norra Djurgårdsstaden och två av barnen från Hjorthagens skola bor i en annan del av Stockholm. I medborgardialogen framkom ett antal återkommande önskemål. Det handlar bland annat om bättre skyltning, grillplats, fler bänkar, blommor och roliga saker för barn. För att öka tillgängligheten föreslås även att stigen erbjuder alternativa vägar till de partier där det är svårt att ta sig fram med rullator och barnvagn. Till de platser längs med stigen som kan utvecklas som mötespunkter hör till exempel Duschparken och den lilla gläntan nära nuvarande skylt 5. På skyltarna vill man gärna ha information om gasverket och gasklockorna, idrottsplatsen och områdets historia i övrigt. För att binda ihop Hjorthagen med Norra Djurgårdsstaden föreslår många att stigen dras vid den nya gångvägen längs med idrottsplatsen ner till bron vid Husarviken, via Ekorrparken och sedan tillbaka genom skogen mot Böcklingbacken. Merparten av de synpunkter som lämnats kommer att tillgodoses på något sätt när stigen rustas upp. Några exempel på åtgärder är bättre skyltning, grillplats, ett utomhusgym, frågesport för barnen och en alternativ rutt via Motalaparken. Våren 2014 uppdateras texterna, stigens sträckning dras om och andra fysiska förändringar påbörjas. Planen är att stigen invigs i juni och att alla förändringar ska vara genomförda senast hösten Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 3

4 1. Inledning grammet finns ett antal övergripande mål och fokusområden, bland annat området Hållbara livsstilar. För detta fokusområde anges också ett antal operationella mål varav tre är särskilt viktiga i sammanhanget: En god tillgång till mötesplatser ska finnas i området såsom samlingslokaler, föreningslokaler, uterum och parker och virtuella mötesplatser för att ge förutsättningar för ett rikt socialt liv. Närområdets parker, grönområden och vattenområden ska göras tillgängliga för de boendes rekreation och friluftsliv. I Norra Djurgårdsstaden ska finnas ett rikt utbud av möjligheter för utövande av motions-, tränings-, idrotts- och hälsoaktiviteter. Östermalms stadsdelsförvaltning har fått i uppdrag att: På olika sätt möjliggöra för gamla och nya Hjorthagsbor att få god information, kunna påverka och komma med idéer och önskemål kring Norra Djurgårdsstadens utveckling och på så sätt bidra till områdets sociala hållbarhet. Som framgått ligger de nybyggda delarna av Norra Djurgårdsstaden i direkt anslutning till den äldre bebyggelsen i Hjorthagen. Den arbetsgrupp som arbetar med fokusområdet Hållbara livsstilar och Östermalms stadsdelsförvaltning har fått i uppdrag att: På olika sätt möjliggöra för gamla och nya Hjorthagsbor att få god information, kunna påverka och komma med idéer och önskemål kring Norra Djurgårdsstadens utveckling och på så sätt bidra till områdets sociala hållbarhet. Som en del i uppdraget har gruppen identifierat upprustning och utveckling av Hjorthagens natur- och kulturstig som ett lämpligt projekt att föra medborgardialog kring. Det är en vacker promenadslinga med skyltar som berättar om områdets natur och kulturhistoria men som i dagsläget är mycket förfallen. På nästa sida visas en bild över stigens nuvarande dragning genom det gamla Hjorthagen. Stockholm växer och det ställer ökade krav på bostäder, arbetsplatser, service, grönområden och infrastruktur. Därför satsar Östermalms stadsdelsförvaltning just nu på att bygga Norra Djurgårdsstaden. Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden med planer på att skapa nya bostäder och nya arbetsplatser. På uppdrag av Östermalms stadsdelsförvaltning har företaget Inter Acta under hösten 2013 genomfört en medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig där ett 50-tal boende från området deltagit. Bakgrund Stockholm växer och det ställer ökade krav på bostäder, arbetsplatser, service, grönområden och infrastruktur. Därför satsar Östermalms stadsdelsförvaltning just nu på att bygga Norra Djurgårdsstaden, som kommer att sträcka sig från Hjorthagen och Husarviken i norr, över hamnområdet till Loudden i söder. Det är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden med planer på att skapa nya bostäder och nya arbetsplatser. De första husen har redan byggts i Hjorthagen och utbyggnaden pågår etappvis fram till år Samtidigt är Norra Djurgårdsstaden ett av Stockholms miljöprofilerade områden med högt ställda ekologiska mål. Arbetet med att utveckla Norra Djurgårdsstaden utgår från Program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. I pro- Om Inter Acta Inter Acta arbetar med frågor som rör urban utveckling, lokal demokrati och dialog i olika former. Företagets tjänster sträcker sig från föreläsningar och kurser i mötesmetodik och medborgardialog till produktion av pedagogiskt material, processledning av dialoger och kvalificerade analyser av olika slag. Inter Acta drivs av mig, Teresa Lindholm, med en bakgrund som forskningsassistent vid Södertörns högskola, kunskapsledare inom European Urban Knowledge Network och demokratiutvecklare i Huddinge kommun. Sedan Inter Acta startade hösten 2009 har jag haft ett 50-tal uppdrag för olika kommuner och organisationer runt om i landet. Jag har varit projektledare för ett flertal omfattande dialogprocesser, skrivit en handfull handböcker och genomfört en mängd utbildningar, föreläsningar och seminarier. För mer information om Inter Acta, se hemsidan 4 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 5

5 Tydligt dokumentera och återkoppla medborgardialogen Ta fram förslag på ny sträckning och innehåll i stigen utifrån medborgardialogen Mitt uppdrag omfattar de fyra projektmålen. Därtill har dialogprocessen utformats med de formulerade effektmålen i åtanke för att så långt som möjligt bidra till deras förverkligande. Till exempel har varje workshop inletts med information om utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och innehållet i dagens Natur- och kulturstig. Jag har även strävat efter att skapa en blandning av deltagare från den nya stadsdelen och det gamla Hjorthagen vid åtminstone ett tillfälle. Delar av arbetet har genomförts i samarbete med arkitekten Johanna Wickström som varit en stor tillgång i projektet. Bild av Natur- och kulturstigens nuvarande sträckning. Uppdraget I projektplanen för medborgardialogen kring Hjorthagens natur- och kulturstig beskrivs ett antal effekt- respektive projektmål: Effektmål Dialogen ska skapa möten mellan nya och gamla hjorthagsbor Dialogen ska ge möjlighet till påverkan av stigens utformning och innehåll Dialogen ska ge kunskap om den egna hembygden Natur- och kulturstigen ska dras om så att den vävs in i det nya utvecklingsområdet Natur- och kulturstigen ska fungera som en del av marknadsföringen av det hållbara Norra Djurgårdsstaden Projektmål Ta fram en modell för medborgardialog kring upprustning av natur- och kulturstigen Genomföra medborgardialogen 6 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 7

6 2. Dialogprocessen Jag tycker att det bästa med Hjorthagen är naturen, det är fint och man kan leka där. Det skulle vara kul om man kunde rusta upp naturoch kulturstigen!! Viktor, 10 år En bra sak med Hjorthagen är HIP. Idrottsplatsen har blivit uppgraderad med konstgräsplaner. Jag tycker ni ska göra en skylt om hur den har förändrats. På vintern finns det ett tält över 11-mannaplanen så att man kan spela fastän det är snö. Ruben, 11 år I samråd med Östermalms stadsdelsförvaltning identifierades fyra olika målgrupper för medborgardialogen: 1) barn i åldrarna 9 12 år, 2) ungdomar i tonåren, 3) småbarnsföräldrar och 4) vuxna i allmänhet. För att nå de tre första målgrupperna gjordes uppsökande insatser och för att nå den lite bredare gruppen vuxna i allmänhet ordnades två öppna möten. Nedan beskrivs dialogprocessens genomförande och deltagarnas totala sammansättning med avseende på kön och ålder. 1. Barn i årskurs 4 och 5 Forskning visar att barn i åldrarna 9 12 år är de barn som använder miljön i sitt bostadsområde allra mest. De lite yngre barnen håller oftast till i det egna hemmets omedelbara närhet och de något äldre barnen börjar succesivt röra sig över större delar av staden, vilket också innebär att användning av närmiljön minskar. Därför involverades en skolklass i Hjorthagens skola och upplägget togs fram i samråd med deras lärare. Klassen bestod av 11 pojkar och 11 flickor i åldrarna år. Med undantag för två av barnen som bor i en annan del av Stockholm bor 8 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 9

7 Finns det platser eller saker längst med stigen som ni tycker är fula eller otäcka? samtliga barn i Hjorthagen. Totalt träffade jag skolklassen vid tre tillfällen. Eftersom tiden var begränsad gick vi ena halvan av Natur- och kulturstigen tillsammans vid det första tillfället. Inför promenaden bad jag barnen att fundera på två frågor: Finns det platser eller saker längs med stigen som ni tycker är särskilt fina? Finns det platser eller saker längst med stigen som ni tycker är fula eller otäcka? Under promenaden kommenterade barnen det de såg och vi stannade vid flera tillfällen för att titta närmare på olika platser och prata om deras för- och nackdelar. Efter den första träffen fick barnen en uppgift som utfördes på lektionstid under den följande veckan. Uppgiften gick ut på att rita en teckning med en förklarande textruta som skulle ge svar på följande två frågor: Hur kan det bli roligt att gå där vad ska finnas längst med stigen? Hur kan man göra stigen finare? Hur kan det bli roligt att gå där vad ska finnas längst med stigen? Vid det andra tillfället gick vi den andra halvan av stigen tillsammans. I klassrummet efter promenaden fortsatte barnen med sina teckningar och fick dessutom en ny uppgift till nästa tillfälle. Den nya uppgiften var att skriva en kort berättelse utifrån frågan Vad tycker du är det bästa med Hjorthagen och varför?. Det tredje tillfället ägnades åt redovisning av samtliga teckningar och några av barnen fick även läsa upp sina berättelser om det bästa med Hjorthagen. Därefter samlades allt material in. 2. Ungdomar i tonåren Nästa workshop ägde rum på Hjorthagens Ungdomsgård. Där träffade vi 7 ungdomar i åldrarna år, varav 4 var pojkar och 3 var flickor. Samtliga av ungdomarna bor i Hjorthagen. Workshopen inleddes med en övning som gick ut på att låta ungdomarna beskriva sitt område och ta fram vad de tycker är det bästa med Hjorthagen. Därefter fortsatte workshopen med ett samtal som kretsade kring följande frågor: Vad skulle få er att vilja gå den här stigen hur blir det lockande och roligt? Vad ska man se eller kunna göra när man går längst med stigen? Var kan man skapa trevliga mötespunkter? Hur blir det tryggt att gå där? Hur gör man en stig för alla? Vad tror ni till exempel att äldre eller yngre barn behöver? I nästa steg fick ungdomarna lämna förslag på hur stigen kan dras om för att binda ihop Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden genom att rita på en karta. Workshopen avslutades med en kort reflexion kring vad ungdomarna tror att bygget av den nya stadsdelen kommer att innebära och hur de vill att Hjorthagen ska utvecklas i framtiden. 3. Småbarnsföräldrar För att komma i kontakt med småbarnsföräldrar gjort vi ett besök på öppna förskolan i Norra Djurgårdsstaden i samband med sångstunden. Öppna förskolan drivs av Svenska kyrkan och är mycket välbesökt, såväl av föräldrar från Norra Djurgårdsstaden som från Hjorthagen. Vid besöket var över 20 föräldrar med barn där och efter sångstunden satt Vad ska man se eller kunna göra när man går längst med stigen? 10 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 11

8 Idag finns flera partier där man inte kan gå med barnvagn. Hur kan man göra det mer tillgängligt? ungefär hälften av dem kvar för att diskutera Natur- och kulturstigen. Totalt pratade vi med 11 föräldrar varav 9 var kvinnor och 2 var män. Av dem bor 9 personer i Norra Djurgårdsstaden och 2 i Hjorthagen. Eftersom miljön på öppna förskolan var ganska livlig fanns inte möjlighet att samla in exakta uppgifter om ålder men samtliga föräldrar var uppskattningsvis mellan 30 och 40 år. Vi började med att be föräldrarna beskriva sina respektive bostadsområden och reflektera kring vad de skulle vilja att stigen berättar om Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Därefter kretsade samtalet kring följande frågor: Vad tycker ni är viktigt för att det ska bli ett trevligt och välanvänt promenadstråk vad behövs? Hur ska det se ut? Hur blir det trevligt för alla vad tror ni till exempel att äldre eller små barn behöver? Vad är viktigt för att det ska bli tryggt att gå där? Hur kan man skapa mötespunkter längst med stigen? Idag finns flera partier där man inte kan gå med barnvagn. Hur kan man göra det mer tillgängligt? I slutet bad vi även föräldrarna att lämna förslag på hur stigen skulle kunna dras om för att binda samman områdena genom att peka och rita på en karta. 4. Vuxna i allmänhet För att nå vuxna i allmänhet ordnades två öppna möten som annonserades i lokalpressen, på hemsidan och i ett nyhetsbrev som regelbundet skickas ut till boende i Norra Djurgårdstaden. Därtill sattes lappar upp vid busshållplatser, tunnelbana, lokala Konsum, anslagstavlor, bibliotek, förskola och ett par trappuppgångar och information spreds via mejl till ett antal personer med stora nätverk i området. Upplägget på mötena var ungefär detsamma som vid besöket på öppna förskolan. Till det första mötet som hålls på Folkkulturcentrum i Hjorthagen kom bara två personer, båda i pensionsåldern. På det andra mötet som hölls i Kontorsvillan i Norra Djurgårdsstaden medverkade 6 personer i åldrarna 37 till 71, varav två medverkade även på det första mötet. Hälften av deltagarna bor i Hjorthagen och hälften av dem bor i Norra Djurgårdsstaden. 12 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 13

9 Totalt deltog 52 personer i möten och samtal av olika slag, varav 39 var bosatta i Hjorthagen, 11 i Norra Djurgårdsstaden och 2 skolbarn i en annan del av Stockholm. Totalt deltog 29 kvinnor/flickor och 23 män/pojkar. Eftersom deltagarantalet på de öppna mötena var ganska litet gjordes även 6 kompletterande intervjuer med vuxna i åldrarna år, en från Norra Djurgårdsstaden och fem från Hjorthagen. Tre intervjuer ägde rum i caféet på Folkkulturcentrum och tre intervjuer utomhus i Hjorthagen, utanför Konsum och vid en av busshållplatserna. Intervjuerna varade ca minuter. Därtill har två boende i Hjorthagen bidragit med synpunkter via mejl. Deltagandet i siffror Totalt deltog 52 personer i möten och samtal av olika slag, varav 39 var bosatta i Hjorthagen, 11 i Norra Djurgårdsstaden och 2 (skolbarn) i en annan del av Stockholm. Totalt deltog 29 kvinnor/flickor och 23 män/ pojkar. I diagrammet nedan illustreras deltagarnas åldersmässiga sammansättning. 3. Deltagarnas synpunkter 30 Åldersspridning Av diagrammet framgår att de uppsökande aktiviteterna mot barn, ungdomar och småbarnsföräldrar har gett tydliga utslag i form av höga staplar i kategorierna 0 19 år och år. Vid öppna möten deltar vanligtvis något äldre personer från 60 år och uppåt, vilket även varit fallet här och visar sig i stapeln år (vid dessa möten deltog totalt 6 personer). De personer i 20 respektive 40- och 50-årsåldern som deltagit har nåtts via enskilda intervjuer för att försöka jämna ut spridningen något. Det bästa med Hjorthagen är miljön. Det är mysiga hus och även fast man är på torget så känner man samtidigt doften av naturen. Det är heller inte en för stor stad. Var man än bor är det max 300 meter till torget. Vilgot, 10 år I detta avsnitt presenteras de tankar och synpunkter som kommit fram i medborgdialogen. Först ges en kortfattad beskrivning av den bild deltagarna har gett av Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden. Därefter redovisas deras synpunkter på hur Natur- och kulturstigen skulle kunna förbättras. Bilden av området Bland Hjorthagsborna finns en väldigt samstämmig bild av området. Ett återkommande drag i beskrivningen är hur man talar om den speciella gemenskap och anda som finns i Hjorthagen. Många av deltagarna beskriver stadsdelen som en by där alla känner alla och flera av dem berättar att det inte är ovanligt med familjer som har bott i området i generationer. Två av de ungdomar vi träffar berättar till exempel att deras föräldrar är födda i området och att deras mor- och farföräldrar fortfarande bor ett par hus bort. Samtliga av de barn och unga vi träffar säger också att de vill bo kvar i området som vuxna. 14 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 15

10 Jag tycker att det bästa med Hjorthagen är att det är så litet. Nästan alla känner varandra och så finns det så mycket saker att göra. Egentligen vill jag berätta typ tusen saker till men jag tycker att man borde åka till Hjorthagen och kolla själv. Jag älskar Hjorthagen och vill inte flytta härifrån. Ilse, 11 år På fredagarna brukar jag vara på ungdomsgården. Det är jättekul där för man kan spela spel, köpa godis och läsk och det är många bra och snälla vuxna där. Hjorthagens IP är min favoritsplats och många andras. Där kan man spela fotboll och kasta boule. Louisa, 11 år Bilden av Norra Djurgårdsstaden är däremot något helt annat. Här är alla mer eller mindre nyinflyttade och man har inte hunnit skaffa sig en djupare relation till området. När vi frågar de småbarnsföräldrar vi möter vad de spontant associerar med Norra Djurgårdsstaden är det flera som nämner ordet byggarbetsplats. Samtidigt understryker de att de tror på områdets potential, att läget vid vattnet är väldigt fint och att det känns spännande att se en ny stadsdel växa fram. Några av dem nämner även områdets miljöprofil som något positivt. Synpunkter på Natur- och kulturstigen Nedan redovisas medborgarnas synpunkter på Natur- och kulturstigen utifrån fyra övergripande teman: Tillgänglighet & Trygghet, Form & Funktion, Stigens dragning & Mötespunkter samt Skylttexternas innehåll. Tillgänglighet & Trygghet En återkommande synpunkt är att stigen måste markeras tydligare så att det framgår att det handlar om en sammanhängande slinga och blir lättare att hitta från en skylt till en annan. Därför behöver stigen markeras med pilar eller symboler mellan skyltarna. Flera deltagare har önskat att stigen får en start- respektive slutskylt som är lite större än övriga skyltar och på så vis markerar start- och slutpunkterna på ett tydligare sätt. Ett lika vanligt önskemål handlar om att det ska finnas informationsskyltar vid båda T-baneuppgångarna som talar om att det finns en stig och pekar ut starten. Liknande skyltar kan även placeras vid busshållplatserna. På varje skylt vill man också att det ska finnas en karta som visar stigens dragning och pekar ut den aktuella platsen (här är du nu). Ett annat återkommande önskemål handlar om att det bör finnas alternativa vägar till de mer otillgängliga skogspartierna där man gå med barnvagn, rullator eller liknande. De alternativa vägarna bör märkas ut på kartan så att det tydligt framgår var man kan ansluta till huvudrutten längre fram. För att öka tryggheten påpekar många att det generellt behövs bättre belysning längs med stigen. Särskilt partiet direkt efter kyrkan och upp mot nuvarande skylt 6 upplevs som otryggt idag. Därför skulle man behöva röja upp och rensa bort sly där. Flera av barnen föreslår att skylttexterna kompletteras med ljud för att göra informationen mer tillgänglig för dem med nedsatt syn. En deltagare påpekar att det är väldigt svårt att ta sig från Ropsten till stigens början i Hjorthagen med barnvagn eftersom det saknas barnvagnsramper vid trapporna. En deltagare påpekar även att det vore bra om stigen kunde sandas på vintern. Form & Funktion En återkommande synpunkt handlar om att man vill ha blommor och planteringar längst med stigen, t.ex. en så kallad fjärilsrestaurang med blommor som lockar till sig fjärilar på sommaren. Flera deltagare uttrycker också ett mer allmänt önskemål om att se över stigen och rensa bort skräp och sly där det behövs. Särskilt Dianaparken skulle behöva fräschas till. Ett av de vanligaste önskemålen handlar om att man vill ha bänkar lite här och var längs med stigen, bl.a. eftersom detta är något man tycker saknas i området generellt. Ett nästan lika vanligt önskemål handlar om en picknick-plats med grill och sittplatser längs med stigen. Flera av barnen pekar ut den lilla gläntan som finns nära nuvarande skylt 5 som en lämplig plats. För att öppna upp och skapa bättre utsikt ut mot vattnet vill de gärna att man tar bort några träd. Några barn påpekar också att man skulle behöva markera ingången till gläntan tydligare, t.ex. med en grind. Andra vill att grillplatsen utrustas med ett tak så att man kan sitta där även när det regnar. De äldre deltagarna vill gärna att det ska finnas bänkar vid stigens brantare partier så att man kan stanna och vila en stund. Teckning av Cecilia, 10 år. 16 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 17

11 Jag tycker att Hjorthagen känns som en mysig liten by. Det känns som om jag känner alla i hela Hjorthagen. Alla trivs i lilla Hjortis. Mirandra, 10 år Jag tycker att det är bra för at det är så litet och nästan alla känner varandra. Jag tycker att det är fina hus och mycket natur. Och så finns det en liten plaskdamm där man kan bada på sommaren. Den kallas Abbis. Alba, 10 år En av deltagarna pekar istället ut utsiktsplatsen vid nuvarande skylt 9 som en lämplig grillplats. Några av småbarnsföräldrarna skulle gärna vilja ha en liten plaskdamm för barn längs med stigen och föreslår därför att stigen binds ihop med den plaskdamm som redan finns i Motalaparken. Samma småbarnsföräldrar föreslår även någon typ av utställning eller tittlådor med roliga saker att titta på för de mindre barnen. Två deltagare önskar sig ett utomhusgym längst med stigen eftersom de menar att många gillar att jogga där. De ungdomar vi pratat vill gärna att man skapar ett konstverk eller en graffittivägg längst med stigen. En av småbarnsföräldrarna föreslår att man gör det skogiga partiet av stigen (skylt 11-14) till en äventyrsstig med lianer och hinderbana. Ett önskemål som återkommer flera gånger handlar om att det vore roligt om duscharna i Duschparken fungerade. Flera av dem vi pratat med poängterar att det är viktigt att tänka på att skyltar och annat material lätt ska kunna förnyas eller bytas ut vid vandalisering, t.ex. genom klotterskydd på skyltarna. Stigens dragning & Mötespunkter Ett återkommande önskemål bland de vuxna är att stigen ska ha flera alternativa slingor, gärna en längs med vattnet i Husarviken. Här föreslår man att stigen utvecklas i etapper där nya slingor läggs till successivt. Deltagarna är även överens om att samtliga slingor borde börja och sluta vid tunnelbanan i Hjorthagen. Som potentiella och/eller utvecklingsbara mötespunkter pekar flera deltagare på den lilla gläntan nära nuvarande skylt 5, utsiktsplatsen vid skylt 9 och Duschparken. Det vanligaste förslaget när det gäller att dra om stigen så att gamla Hjorthagen och den nya bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden binds samman handlar om att dra stigen längs med den nya gångvägen intill idrottsplatsen, ner i Norra Djurgårdsstaden och sedan tillbaka genom skogen mot Böcklingbacken i Hjorthagen. Några deltagare föreslår att stigen dras ner till bron vid Husarviken och förbi den fina lekparken Ekorrparken vid Fågelhundsgatan i Norra Djurgårdsstaden innan den svänger tillbaka mot Böcklingbacken. En person föreslår att stigen dras ända fram till det lilla kärret som finns på Norra Djurgården, nära bron vid Husarviken i Norra Djurgårdsstaden. För att inte tappa bort den fina utsiktsplatsen vid nuvarande skylt 9 vid en eventuell omdragning (enligt förslagen ovan) vore det bra att hänvisa till platsen på en skylt nere vid Böcklingbacken eller annat lämpligt ställe. 18 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 19

12 4. Vad händer sen? Teckning av Louisa, 11 år. Skylttexternas innehåll Flera av deltagarna beskriver gasklockorna som viktiga landmärken och symboler för området. Därför vill man gärna att skyltarna innehåller information om gasklockornas historia. Även hjorten omnämns flera gånger som en symbol för området. Särskilt barnen och ungdomarna anser att idrottsplatsen är viktig och påpekar att informationen på skyltarna behöver uppdateras för att även täcka in den uppgradering som platsen fått på senare tid. Andra viktiga platser som nämns är Husarviken, kontorsvillan och det lilla kärr som finns på Norra Djurgården nära den nya bron som går över vattnet från Norra Djurgårdsstaden. För att öka tillgängligheten kommer stigen att märkas ut tydligare med hjälp av symboler som visar vägen. Under våren 2014 har Inter Acta fått ett utökat uppdrag att uppdatera och delvis skriva nya texter till skyltarna längs med Natur- och kulturstigen. Under våren påbörjas även arbetet med att rusta upp och dra om stigen och upprustningen beräknas vara färdig under hösten Planerade åtgärder I detta kapitel presenteras vilka förändringar som kommer att genomföras. För att göra framställningen mer överblickbar delas åtgärderna in i samma fyra kategorier som synpunkterna i föregående avsnitt. Överhuvudtaget vill deltagarna gärna ha mer information om områdets historia, t.ex. sådant som förklarar vad som gett namn till olika gator och platser. Några småbarnsföräldrar framför även önskemål om information om naturen för de mindre barnen, kanske i form en frågesport med en fråga på varje skylt. I övrigt önskar man sig viss praktisk information på skyltarna, t.ex. om hur lång stigen är, hur lång tid det tar att gå den och var man kan vända sig för att göra felanmälan om något längs med stigen gått sönder eller vandaliserats. Tillgänglighet & Trygghet För att öka tillgängligheten kommer stigen att märkas ut tydligare med hjälp av symboler som visar vägen. På varje skylt ska det även finnas en karta som visar stigens sträckning och pekar ut den aktuella platsen (här är du nu). Enligt önskemålen kommer startskylten att bli lite större än övriga skyltar och placeras vid T-baneuppgången mot torget vid 20 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 21

13 I den lilla gläntan som finns nära nuvarande skylt 5 kommer ett utomhusgym att anläggas. Troligtvis tas även några träd bort för att öppna upp utsikten ut mot vattnet. Jägmästargatan. Vid T-baneuppgången Artemisgatan placeras en skylt som informerar om stigen och pekar ut starten. Stadsdelen kommer att göra en översyn av befintliga bänkar längs med stigen som kompletteras vid behov. Då prioriteras bänkar vid de brantare partierna. Stadsdelen kommer att göra en översyn av befintliga bänkar och längs med stigen som kompletteras vid behov. Då prioriteras bänkar vid de brantare partierna av stigen. För att öka tillgängligheten tas även en alternativ väg till skogspartiet mellan nuvarande skylt 11 och 14 fram. Den alternativa vägen kommer att gå från Böcklingbacken längs med Motalavägen och Motalaparken och ansluta till huvudrutten ungefär vid nuvarande skylt 14 på Porjusvägen. Form & Funktion En formgivare har anlitats för att ta fram en egen logotyp för stigen. Logotypen ska inkorporera hjorten och/eller gasklockan, som båda omnämnts som viktiga symboler för området. Logotypen ska dels att användas på skyltarna längst med stigen och som vägvisande symbol/markering mellan skyltarna. Enligt de önskemål som framförts kommer skyltarna att tillverkas i ett material som är lätt att rengöra. Eftersom stora partier av den nuvarande stigen är skuggiga lämpar den sig inte så väl för blomsterplanteringar. Någon typ av tillfällig urban odling ordnas vid gångvägen som löper längs med idrottsplatsen, där delar av stigen kommer att dras. Stadsdelen kommer även undersöka möjligheten att plantera blomsterlökar i den park som anläggs längst med vattnet i Norra Djurgårdsstaden, där stigen kommer att passera (se avsnittet Stigens dragning & mötespunkter nedan). Duschparken har pekats ut som en populär mötespunkt längst med stigen, som kan utvecklas ytterligare. Därför skulle Duschparken kunna bli en lämplig lokalisering för det återkommande önskemålet om en grillplats. Den alternativa väg som beskrivits ovan (under Tillgänglighet & Trygghet) kommer att gå via Motalaparken och därmed binda ihop stigen med den plaskdamm för barn som finns i parken. I den lilla gläntan som finns nära nuvarande skylt 5 kommer ett utomhusgym att anläggas. Troligtvis tas även några träd bort för att öppna upp utsikten ut mot vattnet. Ungdomar och personal på Hjorthagens ungdomsgård kommer att tillfrågas om de vill vara med och skapa någon typ av konstverk som placeras längst med stigen. Konstverket får gärna illustrera ungdomarnas bild av Hjorthagen eller på annat sätt relatera till områdets identitet och historia. 22 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 23

14 Stigens dragning & Mötespunkter Stigen kommer att dras i två olika slingor som båda börjar och slutar vid T-baneuppgången mot torget vid Jägmästargatan. För att stigen ska binda ihop Hjorthagen med Norra Djurgårdsstaden dras den längs gångvägen intill idrottsplatsen och vidare ner genom området till den nya bron vid Husarviken, förbi Ekorrparken vid Fågelhundsvägen och tillbaka genom skogen mot Böcklingbacken. I den lilla gläntan nära nuvarande skylt 5 anläggs ett utomhusgym och lämplig plats för en grillplats ska utredas. I texten på skylten i Duschparken ska det finnas en hänvisning till den fina utsiktsplatsen vid nuvarande skylt 9. Som omnämnts dras även en alternativ rutt från Böcklingbacken via plaskdammen i Motalaparken och vidare till huvudrutten vid nuvarande skylt 14 på Porjusvägen. Stigen kommer att dras i två olika slingor som båda börjar och slutar vid T-baneuppgången mot torget vid Jägmästargatan. Teckning av Matilda, 11 år. 24 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 25

15 Skylttexternas innehåll Gasverket och gasklockorna är viktiga enligt deltagarna. Därför kommer den informationen att behållas och möjligen utökas. Enligt ungdomarnas önskemål uppdateras texten om idrottsplatsen så att informationen blir mer aktuell. Eventuellt kan någon av skylttexterna kompletteras med lite mer information om historien bakom olika gatunamn i området. Startskylten kommer att kompletteras med praktisk information om hur lång respektive slinga är och hur lång tid det tar att gå den. Samtliga skyltar ska innehålla uppgifter om var man kan vända sig för att göra felanmälan. Varje skylt får också en fråga som riktar sig till barn från 3 år och uppåt. Frågorna kan både handla om naturen och andra saker i området, t.ex. historiska fakta om gatunamn och byggnader. Svaret på frågorna ges på nästa skylt i ordningen. Liksom idag blir det totalt 15 skyltar men några av dem kommer att flyttas, andra tas bort (slås samman) och fyra nya skyltar tillkommer. En ny skylt kommer att handla om Hjorthagens ungdomsgård, som är den äldsta ungdomsgården i staden, och dit flera generationer hjorthagsbor har gått för att träffa vänner. Skylten placeras på Skogvaktargatan nära ungdomsgården. En skylt placeras nära bron nere vid Husarviken och kommer att handla om nationsstadsparken och Fiskartorpet. En skylt placeras i kontorsparken och kommer att handla om stadsbyggnadsplanerna och miljöprofilen i Norra Djurgårdsstaden. En skylt placeras vid Ekorrparken och kommer handla om hur parken fick sitt namn och hur man arbetar med social hållbarhet i stadsdelen. För att göra stigen mer interaktiv och innehållsrik ska man även undersöka möjligheten att använda applikationen QR Reader och det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. Den som vill få mer information laddar ner applikationen och sätter sedan sin Iphone mot den streckkod som kommer att finnas på varje skylt. Via streckkoden får besökaren då en länk till en webbsida på Wikipedia, där vem som helst kan gå in och lägga upp ny information om Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden. På så vis kan alla som är intresserade bidra till berättelsen och det går att få plats med mer information än vad som ryms på de fysiska skyltarna. Wikipedia står för faktakontroll och moderering av sidan. 26 Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 27

16 Några kommentarer Av de totalt 36 punkterna i avsnittet Deltagarnas synpunkter kommer cirka 27 punkter att tillgodoses på något sätt. Vilka åtgärder man valt att göra handlar dels om vilka synpunkter som varit återkommande och dels om vad som är ekonomiskt och praktiskt genomförbart. Många av barnen ville gärna ha en grillplats i den lilla gläntan nära nuvarande skylt 5 men grillplatsen kommer att förläggas till en annan lämplig plats, möjligen Duschparken. Det beror framförallt på att gläntan inte har någon eftermiddags- och kvällssol, vilket kan vara önskvärt på en grillplats. Att så många av barnen föreslagit gläntan kan delvis bero på att vi bara hann gå den första halvan av stigen (där gläntan ligger) vid det första tillfället och att barnen började rita sina förslag direkt efter promenaden. När vi sedan gick den andra halvan av stigen (där Duschparken ligger) hade de alltså redan börjat formulera sina förslag. Däremot har många av barnen sagt att de tycker om Duschparken. Kanske kan barnens teckningar även tjäna som inspiration när grillplatsen utformas. Återkoppling till deltagarna Återkopplingen till dem som deltagit i höstens dialog kommer att ske på flera sätt. Den här rapporten kommer dels att finnas tillgänglig på stadsdelens hemsida ( och dels skickas ut till de deltagare som lämnat sina e-postadresser. Rapporten skickas även till den deltagande skolklassens föreståndare. Ytterligare ett sätt att återkoppla blir via en utställning i form av ett antal planscher med information i text och bild som visas på Folkkulturcentrum under våren Någon gång i juni planeras även en invigning av den nya stigen. Då kommer ny dragning och nya skyltar att vara på plats men eventuellt återstår vissa andra förändringar som slutförs under hösten Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig Medborgardialog om Hjorthagens natur- och kulturstig 29

17