RAPPORT Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska Förening

Transkript

1 INVENTERING AV PILGRIMSFALK OCH JAKTFALK I NORRBOTTENS LÄN RAPPORT 2013 Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska Förening

2 Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län Berth-Ove Lindström Projekt Pilgrimsfalk och Projekt Jaktfalk i Norrbotten Norrbottens Ornitologiska Förening I samarbete med: Omslagsfoto: Ruvande pilgrimsfalkshona lokal kir 29/ Foto: Berth-Ove Lindström. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning:... 4 Bakgrund och syfte... 5 Pilgrimsfalk... 5 Jaktfalk... 5 Inventeringsresultat pilgrimsfalk Kontroll av kända boplatser inom LKAB gruvområden... 6 Lokal Malm/Inge... 6 Lokal KIR... 7 Lokal Luossa... 8 Lokal Märta... 9 Lokal Svappa Helikopterinventering Gällivare och Kiruna kommun juli Kontroll av övriga delar av Norrbotten Inventeringsresultat pilgrimsfalk Inventeringsresultatet 2013 vs Jaktfalkinventering juni i Laponia, Gällivare- och Kiruna fjällen Erfarenheter och reflektioner kring jaktfalkarna i Norrbotten Falkarna i massmedia Webbkamera och LKAB:s hemsida Till sist

4 Sammanfattning: Totalt blev 109 pilgrimsfalkslokaler kontrollerade under Antalet lyckade häckningar blev 40 och antalet ungar 73. Antalet misslyckade häckningar var minst 16, där vi har sett att det har varit par av pilgrimsfalkar och att de har använt en bohylla. Glädjande nog hittade vi åtta nya häckningslokaler för pilgrimsfalk i länet. Vad gäller jaktfalk kontrollerades 51 jaktfalkslokaler Antalet lyckade häckningar blev totalt 9 och antalet ungar 22 stycken. En viktig händelse under 2013 i arbetet med jaktfalk och pilgrimsfalk i Norrbotten var en överenskommelse om ett fyraårigt samarbetsavtal mellan LKAB och Norrbottens Ornitologiska Förening. Avtalet är även en grund för hur LKAB och NOF hanterar rovfågelhäckningar där LKAB bedriver gruvverksamhet eller planerar kommande gruvverksamhet. NOF:s Projekt Pilgrimsfalk kontrollerar kända häckningslokaler inom LKAB:s gruvverksamhetsområde i slutet av maj varje år för att se om det finns häckande par av pilgrimsfalk och var årets boplatshylla finns, detta i samarbete med Inge Karlsson, LKAB Yttre miljö. Om det finns behov kommer pilgrimsfalksprojekt att sätta ut boplatslådor på lämplig plats i något gruvområde. Pilgrimsfalkprojektet kommer också att kontrollera områden för eventuell framtida gruvverksamhet. I samarbetsavtalet ingår även att kontrollera kända boplatser av pilgrimsfalk och jaktfalk i Gällivare och Kiruna kommun med avseende på antalet häckande par och antalet ungar. I samband med ringmärkning insamlas biologiskt material som fjädrar och rötägg. Personal från LKAB Yttre miljö och Berth-Ove Lindström i pilgrimsfalksprojektet har haft fyra telefonmöten under 2013 för att diskutera rovfågelarbetet maj kontrollerades de fyra kända boplatserna inom LKAB:s gruvverksamhetsområden tillsammans med Inge Karlsson från LKAB juni kontrollerades ca 30 jaktfalklokaler i Laponia och fjällområdena i Gällivare och Kiruna kommun med hjälp av helikopter tillsammans med Johan Ekenstedt i Jaktfalksprojektet juli kontrollerades pilgrimsfalkslokalerna i Gällivare och Kiruna kommun med hjälp av helikopter. Vi provade också att sätta ut en Iphone som webbkamera den 11 juli på lokal Kir. Den 24 juli gjorde vi ett nytt försök med en webbkamera i lokal Kir tillsammans med Christoffer Niemi från LKAB. 4

5 Bakgrund och syfte Pilgrimsfalk Pilgrimsfalken var en av de rovfågelsarter som drabbades hårdast av miljögifter under och 1960-talet. I alla länder på norra halvklotet minskade antalet drastiskt genom en försämrad reproduktion och överlevnad till följd av bland annat DDT och flera andra klorerade kolväten. I Sverige fanns arten tidigare spridd över hela landet med en ursprunglig populationsstorlek beräknad till par. I mitten av 1970-talet hade antalet minskat till cirka 15 par. Aktiva faunavårdsinsatser med bland annat avel och utplantering har lett till en populationsökning och år 2010 beräknades stammen uppgå till minst 275 par i Sverige. Stammen har ökat och pilgrimsfalkarna har börjat etablera sig på både nya och tidigare kända falklokaler. Norrbottens Ornitologiska Förening (NOF) har tillsammans med Naturskyddsföreningens Projekt Pilgrimsfalk inventerat pilgrimsfalk i Norrbotten under många år. Syftet har varit i att följa upp falkpopulationen i Norrbotten och följa dess utveckling under en lång tid. En ny samarbetspartner i detta inventeringsarbete är gruvbolaget LKAB, vilket har sina naturliga förklaringar. Eftersom pilgrimsfalkarna har sina boplatser i klippbranter har även gamla dagbrott med klippkanter tagits i anspråk och blivit nya häcklokaler för falkarna. Med stigande malmefterfrågan har intresset ökat för att återuppta brytning i vissa av dessa äldre dagbrott. Med en ökande pilgrimsfalkspopulation har konkurrensen om de konstgjorda klippbranterna ökat. För att minska konflikten har NOF och LKAB ingått ett fyraårigt samarbetsavtal som startat Avtalet är i grunden ett samarbete kring dokumentation och inventering av kända boplatser och potentiella falklokaler. NOF:s Projekt Pilgrimsfalk har på detta sätt även fått större resurser att kontrollerar kända häckningslokaler inom LKAB:s gruvverksamhetsområde för att dokumentera häckande pilgrimsfalk och var den aktiva boplatshyllan är lokaliserad. Det är också av stort intresse att utreda hur störningskänslig pilgrimsfalken är och att undersöka möjligheten att styra häckningar till alternativa klippbranter där brytning inte sker och skapa konstgjorda bohyllor eller boplatslådor. Jaktfalk Jaktfalken är världens största falk och har sin naturliga utbredning inom arktiska och nordliga tempererade områden i Europa, Asien och Nordamerika. I Sverige häckar den i fjällkedjan i Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Antalet häckande par i Sverige uppgår till mellan par. I Sverige är jaktfalken av Artdatabanken klassad som starkt hotad på grund av att populationsstorleken är liten. Länsstyrelsen i Norrbottens län genomförde ett projekt för att kartlägga och följa upp antalet häckande jaktfalkar i stora delar av länet. Inventeringen genomfördes i två stora områden. Dels inventerades de stora nationalparkerna Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet, dels inventerades utvalda områden i Kiruna- och Gällivarefjällen. När projektet upphörde fortsatte inventeringarna i parkblocket, men upphörde i det nordligare området. Med det samarbetet som NOF och LKAB nu har inlett har det nu skapats förutsättningar att åter kunna följa upp den Norrbottniska jaktfalkspopulationen i ett större område. Långsiktiga inventeringar av jaktfalk är en förutsättning för att kunna utvärdera förändringar i populationen. 5

6 Inventeringsresultat pilgrimsfalk 2013 Totalt blev 109 gamla häckningslokaler där det har häckat pilgrimsfalkar någon gång under 2000-talet kontrollerade. Antalet lyckade häckningar blev 40 och antalet ungar 73. Antalet misslyckade häckningar var minst 16, där vi har sett att det har varit par av pilgrimsfalkar och att de har använt en bohylla. Glädjande nog hittade vi åtta nya häckningslokaler för pilgrimsfalk i länet. Kontrollerade lokaler Lyckade häckningar Misslyckade häckningar Födda ungar >16 73 Kontroll av kända boplatser inom LKAB:s gruvverksamhetsområden Den 30 maj började Inge Karlsson LKAB Yttre Miljö och Berth-Ove Lindström Projekt Pilgrimsfalk Norrbotten kontrollera flera gamla gruvhål öster om Malmberget för att se om det fanns några häckande rovfåglar i de gamla gruvområdena. Branterna var inte så höga, ca meter, men inga gamla risbon kunde hittas och ingen färsk rovfågelspillning syntes i bergväggarna. Inga rovfåglar sågs heller under några timmars spanande. Det är fullt möjligt att det i en framtid kan finnas häckande rovfåglar där, t.ex. fjällvråk och tornfalk och även pilgrimsfalk om arten fortsätter att öka i länet. Ett gammalt gruvhål med klippkant utanför Malmberget Foto: Berth-Ove Lindström. Lokal Malm/Inge Berth-Ove och Inge fortsatte sedan till Vitåfors och gamla gruvområden norr om Malmberget. Här hade Inge ifjol sett ett par pilgrimsfalkar och fick också se en flygg unge i mitten av augusti Här är 6

7 klippväggarna betydligt större och det finns ett stort antal lämpliga boplatshyllor. Vi satt och gick runt och spanade under fem timmars tid. Det enda vi såg var att det har varit en lyckad korphäckning med några ungar som har kommit ut på vingar. Det finns säkert över hundra lämpliga platser i det området där pilgrimsfalkar kan ha sina boplatser. Det finns också en del träd och buskar på lämpliga boplatshyllor som pilgrimsfalksparet kan gömma sig bakom. Man måste få se en bytesöverlämning och se var pilgrimsfalkarna flyger till sin boplatshylla. Den 14 juli under helikopterkontrollen sågs paret sitta tillsammans men vi lyckades inte se någon bohylla eller ungar. I mitten av augusti såg Inge tre pilgrimsfalkar flyga över det misstänkta området där falkparet iakttagits i juli. Malmlokalen är den svåraste lokalen att hitta häckplatser på eftersom det är ett stort område med många lämpliga bohyllor. Vi får spana vidare 2014 och förhoppningsvis kommer vi då att hitta häckningsplatsen. Inge spanar utöver sina hemmamarker vid Malmberget. Foto: Berth-Ove Lindström. Lokal KIR Den 31 maj åkte Berth-Ove och Inge upp till Kiruna och började med lokalen Kir. Det tog bara 30 minuter så hittade Inge årets bohylla med en ruvande hona. Den 12 juli klättrade Peter Öhman ner och ringmärkte en ung pilgrimsfalkshane. Webb-kameran har fått ett eget avsnitt. 7

8 Årets bohylla på KIR, observera den ruvande pilgrimsfalken samma bohylla som på första sidan! Foto: Berth-Ove Lindström. Lokal Luossa Vi var vid Luossalokalen under ca tre timmar och spanade efter falkarna. Den hylla där de häckade ifjol var tom och ingen färsk spillning kunde urskiljas vid boplatsen. Vädret var det dock inget fel på, eller vad sägs om 30 C och på radion rapporterade att Kiruna var varmaste platsen i Europa den här dagen! Efter idogt spanande kunde vi endast konstatera några korpar, men inga rovfåglar. Den 12 juli flög vi även förbi lokal Luossa utan resultat. Vi kontrollerade också ett par gamla gruvområden lite längre norrut utan att hitta något. Lokal Luossa i 30-gradig värme! Foto: Berth-Ove Lindström. 8

9 Lokal Märta Den 22 maj kontrollerade Berth-Ove lokalen och såg en ensam pilgrimsfalk sitta högt upp i södra delen av berget. Den 31 maj kontrollerade Berth-Ove och Inge lokalen. Vi såg ingenting första timmen men färsk spillning syns på ett par ställen. Inge gick upp ovanför branten varvid falkhonan flyger ut och Inge lyckas se att det är tre ägg i kullen. Eftersom det har hänt en hel del på lokalen med provbrytning och provborrningar var det glädjande att falkarna har gått till häckning på en ny boplatshylla. Även miljödomstolen fick vid sin besiktning av den tilltänkta gruvan se pilgrimsfalk. Vi kontrollerade lokalen den 12 juli och såg från helikoptern en liten unge, ca 10 dygn gammal. Vi bedömde dock att den var för liten för att ringmärkas. Det blir intressant att se om pilgrimsfalkarna kommer tillbaka också år 2014 till lokalen. Om gruvverksamheten startar hösten 2014 skulle det vara intressant att fånga in pilgrimsfalkshonan under sommaren och förse henne med en satellitsändare för att se var hon flyttar och övervintrar. Med en GPSsändare på falkhonan kan man se om hon flyttar till en ny häckningslokal och var den är belägen. Hennes flyttning till övervintringslokalen och tillbaka till Norrbotten kan då också vara möjlig att följa på LKAB hemsida. Årets bohylla i mitten av bilden, lokal Märta. Foto: Berth-Ove Lindström. 9

10 Lokal Svappa Den 31 maj avslutade vi dagen med att spana i det gamla dagbrottet i Leveäniemi. Vi var där ett par timmar och spanade av branterna men det enda vi såg var ett tiotal måsfåglar. Inga rovfåglar eller spillning syntes till. Med ett ökat antal nya häckningar av pilgrimsfalk i länet kan detta dock i en framtid eventuellt bli en ny häckningslokal för pilgrimsfalk. Dagbrottet i Svappavaara. Foto: Berth-Ove Lindström. 10

11 Helikopterinventering i Gällivare och Kiruna kommun juli På morgonen startade Berth-Ove Lindström, Inge Karlsson, Peter Öhman och helikopterpilot Fredrik Lundkvist från Fiskeflyg från Stora Sjöfallet och flög österut över Sjaunjas stora myrområden mot Svappavaara. Vi kontrollerade åtta gamla häckningslokaler på vägen till Svappavaara men bara på en lokal fanns en häckning, med tre ungar som blev ringmärkta. På en lokal såg vi ett par pilgrimsfalkar utan att hitta några ungar. Lokal BPAB med 3 ungar, 12/ Foto: Berth-Ove Lindström. Vi fortsatte sedan mot LKAB-lokaler i Svappavaara och Kiruna. Kontrollerade Märta och såg en ensam 10 dagar gammal unge som vi dock inte ringmärkte, vi vill ha en ålder på minst ca dagar gamla ungar vid ringmärkning. Helikopterfärden gick vidare mot Kiruna och där landade vi på lokal Kir där Christoffer Niemi från LKAB:s IT-avdelning mötte upp. Peter klättrade ner och ringmärkte den 15 dygn gamla pilgrimsfalkshanen och monterade samtidigt en Iphone ovanför bohyllan. Telefonens videokamera kunde sedan skicka rörliga bilder från bohyllan via länk till Christoffers dator. Vi hade kontrollerat mottagningen och den var bra och vi såg 3-G masten på ett par kilometer håll. Vi fick bildmaterial efter lite bekymmer i Christoffers dator på grund av lite fördröjning från ett bolag i USA. Tyvärr fungerade den här webbsändningen bara några timmar eftersom kapaciteten i Telias nät var för låg när Kirunaborna kom hem på kvällen och slog igång datorerna, så sändningen lade av och vi hade ingen återstartfunktion i telefonen. 11

12 Pilgrimsfalkshane 15 dagar gammal lokal Kir, 12/ Foto: Berth-Ove Lindström. 12/ Vi lämnade Kiruna och flög upp till östra änden av Torneträsk där vi hade hittat en ny lokal med pilgrimsfalkshäckning med tre ägg när vi flög och inventerade jaktfalkar i andra veckan i juni. Vi har döpt lokalen till AL efter Anders Lundkvist. Tyvärr misslyckades den häckningen i år och inga ungar fanns på bohyllan. Vi fortsatte sedan till Lainio för övernattning, mat och bastu hos Bror Eriksson. Den 13 juli startade vi från Lainio för vidare färd ut i det stora myrlanskapet som är öster om Kiruna. Det häckar pilgrimsfalkar på strängmyrar här och det finns också ett antal fina kursudalar med kända häckningslokaler. Vi kontrollerade under dagen 19 olika häckningslokaler men hittade endast fyra lyckade häckningar varav en utgjorde den enda lyckade häckningen av myrhäckande pilgrimsfalkar i Sverige i år. Den 14 juli startade vi från Lainio och kontrollerade åtta lokaler på vägen tillbaka till Stora Sjöfallet. Vi hittade en till häckning av pilgrimsfalk. När vi var på väg till Malmberget upptäckte vi ett nytt kungsörnsbo i en häxkvast men tyvärr ingen häckning. Vi landade på kvällen i Stora Sjöfallet med sex grader och regn. Resultatet från helikopterinventeringen blev 39 kontrollerade häckningslokaler för pilgrimsfalk i Gällivare och Kiruna kommuner med sammanlagt sju lyckade häckningar med 17 ungar. 12

13 En av två ungar från den enda lyckade myrhäckningen Foto: Berth-Ove Lindström. 12/

14 Kontroll av övriga delar av Norrbotten Norrbottens Ornitologiska Förenings Projekt Pilgrimsfalk Norrbotten har tillsammans med Naturskyddsföreningens Projekt Pilgrimsfalk inventerat och kontrollerat övriga delar av Norrbottens län. Projektledaren Peter Lindberg och hans medhjälpare Sture Orrhult och Kent Nilsson var uppe i Norrbotten tio dagar i juli. Tillsammans med helikopterinventeringen blev 109 gamla häckningslokaler där det har häckat pilgrimsfalkar någon gång under 2000-talet kontrollerade. Antalet lyckade häckningar blev 40 och antalet ungar 73. Antalet misslyckade häckningar var minst 16, där vi har sett att det har varit par av pilgrimsfalkar och att de har använt en bohylla. Glädjande nog hittade vi åtta nya häckningslokaler för pilgrimsfalk i länet. Artens expansion i länet fortsätter och det kommer bli spännande att se var nya par kommer att välja häckningslokaler. Åter ett år med sämre häckningsresultat än förväntat. En anledning kan vara att det var en sträng vinter på pilgrimsfalkarnas övervintringslokaler i mellersta och södra Europa och att våren var sen i södra och mellersta Sverige under falkarnas flyttning. Båda orsakerna kan ha medfört födobrist för falkarna så att dessa inte var i den kondition som krävs för att genomföra lyckade häckningar. En annan anledning till antalet misslyckade häckningar kan vara predation av mård, rödräv eller hermelin på bohyllorna var inte så bra gnagarår men ändå lite bättre än bottenåret Förhoppningsvis blir det ett bättre år för pilgrimsfalkarna 2014! Vi har fortlöpande kontakt med fil Dr Peter Linberg på Inst. för biologi och miljövetenskap Göteborg Universitet och ansvarig för Naturskyddsförenings Projekt Pilgrimsfalk. Vi har också varit i kontakt Torgier Nygård NINA Trondheim Norge som har erfarenhet av analyser av miljögifter och tungmetaller från rovfåglar i Norge. Det kan bli intressant att det biologiska material vi samlar in med fjädrar och rötägg kan jämföras med insamlingar från andra platser i Skandinavien. 14

15 Inventeringsresultat jaktfalk 2013 Södra studieområde, Nationalparksblocket Vi kontrollerade 31 gamla jaktfalkrevir och hittade 4 lyckade häckningar med sammanlagt 9 ungar. Vi fann även 9 korphäckningar i detta område. Norra studieområde, Gällivare- och Kiruna fjälltrakter Vi kontrollerade 20 gamla jaktfalkrevir och hittade 5 lyckade häckningar med 13 ungar. Vi fann även 5 korphäckningar. Kontrollerade lokaler Lyckade häckningar Födda ungar Inventeringsresultatet 2013 vs 2012 Vi har kontrollerat ca 50 gamla kända jaktfalkrevir de senaste två åren varav 20 i norra (Gällivare- och Kirunafjällen) och 31 i södra studieområdet (Nationalparksblocket) var ett exceptionellt år med dåliga förutsättningar och bara en lyckad häckning med 3 ungar noterades under inventeringen. Detta visar också hur stor variationen kan vara från ett år till ett annat. Orsakerna kan vara flera, men de faktorer som sannolikt påverkar häckningsresultatet mest är väderförutsättningarna under äggläggningstiden (sen vår) och när ungarna är nykläckta samt födotillgången i form av fjäll- och dalripa. En viktigt motor i populationsdynamiken hos många arter i fjällområdet är gnagartillgången. Dessa gnagarcykler påverkar även jaktfalken. Jaktfalksinventering juni i Laponia, Gällivare- och Kiruna fjällen Årets jaktfalksinventering genomfördes i ett strålande försommarväder juni. Jaktfalksinventeringen genomförs som en helikopterinventering genom att lokalisera kända boplatser samt spaning från helikopter vid potentiella klippbranter. Eftersom jaktfalken i många fall häckar i både gamla och nya korpbon är det intressant att dokumentera korphäckningarna i jaktfalkreviren för att till nästa år veta att det finns bra korpbon som jaktfalkarna kan häcka i. Vi upplever inte att det ska vara någon boplatsbrist för jaktfalkarna utan det finns tillräckligt med risbon. Vi har också varit med om att jaktfalkarna ser på när korparna bygger på nytt bo och avvaktar till det är klart och kör sen iväg korparna som får bygga på nytt bo i någon annan bergsbrant. Med de usla häckningsresultatet från 2012 hade vi något större förhoppningar när vi startade 2013 års sommarkontroll av jaktfalkreviren, sämre än 2012 kunde det inte bli! Vetenskaplig kontaktperson för jaktfalkprojektet är professor Birger Hörnfeldt vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet. Här följer bilddokumentation från inventeringen: 15

16 En klassisk jaktfalkslokal i Laponiaområdet Foto: Johan Ekenstedt. 12/ Johan Ekenstedt var färdledare under jaktfalksinventeringen Foto: Berth-Ove Lindström. 12/

17 Förutsättningarna varierar kraftigt från år till år beroende på väderförhållanden. Bilden är tagen 2:a veckan i juni Foto Leif Nyström. 12/ Året efter har snösmältningen fortskridit betydligt längre. Bilden är tagen 2:a veckan i juni. Foto: Berth-Ove Lindström. 12/

18 Helikoptern är ofta en förutsättning för en effektiv inventering av rovfåglar i fjällområden Foto: Berth-Ove Lindström. 12/ Jaktfalkshona med ungar. Ofta avslöjar den vita spillningen boet på långt håll. Foto: Johan Ekenstedt. 12/

19 Erfarenheter och reflektioner kring jaktfalkarna i Norrbotten ansvarade Länsstyrelsen i Norrbottens län för ett jaktfalksprojekt i två olika studieområden. Det ena var Nationalparkblocket, dvs. Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta nationalparker. Det andra området var Gällivare- och Kiruna fjällvärld. Syftet med de tvåområdena var att jämföra ett område med lågt jakttryck (Nationalparksblocket) med ett områden med högt jakttryck (Gällivare-Kiruna). Under jaktfalksprojektet var både Berth-Ove och Johan anställda av Länsstyrelsen för att jobba med jaktfalksinventeringarna. Inventeringarna var uppdelade i två olika tidsperioder, den första genomfördes under vårvintern från 15 mars -7 maj och vi färdades med hjälp av snöskoter och letade efter revirhävdande jaktfalkar och boplatser. Den vanligaste boplatsen är ett korpbo, minst 80 % av jaktfalkarnas boplatser är i gamla korpbon. Jaktfalkarna sliter på korpbona och behöver nya korpbon efter 2-3 års häckningar. Den andra tidsperioden är sommarkontrollen som sker under andra veckan i juni när jaktfalksungarna är mellan dagar gamla. Det är stora väglösa områden som inventeras och vi använde helikopter, det är enda sättet att kunna täcka av så stor areal under en kort tid. Med helikoptern ser man bra in i bergsbranterna och det underlättar betydligt att hitta igen jaktfalkhäckningarna. Vi dokumenterade häckningarna med digitalkamera. Det är inte alltid möjligt att klättra ner i bona men vid datorn kan man förstora upp fotona och lättare se antalet ungar. En nackdel med att endast flyga en sommarkontroll, utan vårvinterinventering, är att man inte vet hur många av jaktfalkreviren som har varit besatta den tidsperioden. Antalet besatta jaktfalksrevir kan variera mellan olika år, bland annat beroende på födotillgång. Lyckad häckning med två ungar på boplatshyllan. Foto: Johan Ekenstedt. 12/

20 Det tydligaste resultatet av studien var att jaktfalkarnas häckningsframgång styrdes av riptillgången men också av toppår för smågnagare och fjällämmel. 90 % av jaktfalkarnas födointag är daloch fjällripor så tillgången på ripor är den mest avgörande faktorn för jaktfalkarnas häckningsframgång. När det blir vintrar med riklig snötillgång och sena vårar påverkar det häckningsframgången negativt. Antalet ripor varierar naturligt i en 8-10 årig cykel mellan bottenår och toppår var ett år som sammanföll med sen vår med stora snömängder samtidigt som både rippopulationen och gnagartillgången var mycket låg. Med en ökning av medeltemperaturen i fjällvärlden kan det bli en försämring för fågelarter som dalripor, fjällripor och jaktfalkar som är anpassad till kallare klimat. För riporna är det framförallt en ökad nederbörd som genom isbildning medför svårigheter att komma åt föda. Fjällbjörkskogen kommer att förskjutas högre upp och kalfjällsmiljöerna kommer att minska. Jaktfalken är en bra indikatorart för tillståndet i fjällmiljön och är därför viktig att följa långsiktigt. Resultatet av jaktfalksinventeringarna bör också vara en faktor att ta hänsyn till när det gäller upplåtelsen av småviltsjakt ovan odlingsgränsen. Myndigheter och forskare talar mer och mer om s.k. adaptiv förvaltning av viltstammarna, d.v.s. en flexibel förvaltning beroende på olika omständigheter. Under år med få jaktfalkhäckningar bör Länsstyrelsen kunna begränsa jakttrycket i känsliga områden. Vi får hoppas på en normal vårvinter 2014 avseende klimat och att ripornas ökning fortsätter så blir det förhoppningsvis ett normalt år för jaktfalkarna Dalriptupp. Foto: Leif Nyström. 12/

21 Falkarna i massmedia Tack vare samarbetsavtalet med LKAB har pilgrimsfalksprojektet varit i massmedia i en omfattning som vi inte har varit med om tidigare år. Den 18 maj var vi med i direktsändning i radioprogrammet Naturmorgon i P1 med ett avsnitt om häckande pilgrimsfalkar på stora myrområden i Norrbotten. Den 22 maj anordnade LKAB en presskonferens i Kiruna och presenterade samarbetsavtalet med Norrbottens Ornitologiska Förenings Projekt pilgrimsfalk. På presskonferens var det journalister från lokala medier; NSD, Norrbottens Kuriren och P 4 Norrbotten. Från LKAB var Per-Erik Lindvall, Anders Lundkvist och Maritha Mossberg med och från pilgrimsfalksprojektet Berth-Ove Lindström. Maritha fick också med en artikel i LKAB informationstidning. Den 29 juli kom Nordnytt ut tillsammans med pilgrimsfalksprojektet till en pilgrimsfalkslokal i Älvsbyn och filmade ett par pilgrimsfalkar med tre flygga ungar som flög runt bergsbranten. Samma dag var Berth-Ove Lindström med i direktsändning i P4 Norrbotten och pratade om pilgrimsfalkarna i länet och samarbetet med LKAB. Nordnytt filmar ett inslag för TV om pilgrimsfalkarna i Norrbotten. 29/ Foto: Berth-Ove Lindström. 12/ Webbkamera och LKAB:s hemsida I samband med LKAB:s presskonferens den 22 maj frågade Per-Erik Lindvall om vi kunde sätta ut en kamera på en av häckningslokalerna för pilgrimsfalkar på LKAB:s gruvområden. Per-Erik ville ha med en webbsändning från ett häckande par pilgrimsfalkar på LKAB:s hemsida som första gruvbolag i världen. Vi försökte genomföra detta med sändning från en videokamera på en Iphone men försöket misslyckades. Vi fick kontakt med Christoffer Niemi från LKAB:s IT-avdelning och han hade en ny teknisk lösning. Berth-Ove 21

22 och Peter kom upp på kvällen den 24 juli och Peter klättrade ner och monterade utrustningen. Sändningen testades under några dagar och vi fick några dagar direktsändning till LKAB:s hemsida. Vi har nu lärt oss tekniken till ett annat år och om bara pilgrimsfalkarna återkommer och häckar någonstans inom LKAB:s gruvverksamhetsområde kan vi försöka få en direktsändning från en pilgrimsfalkshäckning med förhoppningsvis fyra ungar under Pilgrimsfalksunge (ca 30 dagar) på lokal KIR. Foto: webkamera, LKAB:s hemsida. 12/

23 Till sist Ett stort tack till: Personalen på yttre miljö LKAB, särskilt Inge Karlsson som alltid är på hugget och Anders Lundkvist för engagemanget för falkprojekten. Personalen på informationsavdelningen LKAB mer er hjälp får vi ut ett budskap. Christoffer Niemi IT LKAB, utan dig får vi inte kontakt med resten av världen. Per-Erik Lindvall LKAB:s ledning, för intresset att satsa ekonomiska resurser på ornitologiska projekt i Norrbotten. Malin Sundvall och Lotta Laurits LKAB jurister, stödet från er är tryggt att ha. Peter Lindberg, Sture Orrhult, Kent Nilsson och Peter Öhman för ett uthålligt och engagerat arbete med ringmärkning av pilgrimsfalkarna i Norrbotten. Johan Ekenstedt för ett excellent arbete under jaktfalksinventeringen. Håkan Tyrén för att du kritiskt granskat rapporten och skapat en tilltalande layout. Anders Olofsson för att du alltid följer med ut i fält när det gäller pilgrimsfalkarna i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbottens län för samarbetet i parkblocket Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet. Tack till övriga personer i Norrbotten som har lämnat uppgifter till projektet om falkar i Norrbotten Berth-Ove Lindström Boden den 1/

24 24