Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län med sammanställning av resultat Rapport 2016

Transkript

1 Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län med sammanställning av resultat Rapport 2016 Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska förening 1

2 Inventering av pilgrimsfalk och jaktfalk i Norrbottens län med sammanställning av resultat Rapport 2016 Berth-Ove Lindström Norrbottens Ornitologiska förening Projekt Jaktfalk Nottbotten Projekt Pilgrimsfalk Norrbotten Samarbetspartners: Layout: Madeleine Magnusson. Bild framsida: Årsunge av pilgrimsfalk, LKAB Malmberget. Foto: Inge Karlsson. Bild baksida: Pilgrimsfalk. Foto: Berth-Ove Lindström. 2

3 Innehåll Sammanfattning...5 Samarbetsavtal mellan LKAB och Norrbottens Ornitologiska för...6 Pilgrimsfalk i Norrbottens län Kontroll av kända boplatser inom LKAB:s gruvområden...10 Projekt pilgimsfalk Norrbotten...12 Jaktfalk i Norrbottens län Bakgrund...15 Jaktfalksinventering 2016 i Norrbottens Län...17 Resultat...19 Diskussion...19 Kontaktpersoner forskning...21 Inventeringsresultat

4 Pilgrimsfalklokal i Bodens kommun. Foto: Bert-Ove Lindström. 4

5 Sammanfattning Falkåret 2016 blev lite sämre än förväntat med lite oväntade resultat. Jaktfalkarnas häckningsframgång var bäst i fjällripbiotoper med en bra kullstorlek. Trenden fortsätter med att det är enstaka jaktfalkhäckningar i lågfjällsområden. I år var det också ett sämre år för jaktfalkreviren i östra delarna av fjällområdet där det är mest dalripbiotoper med fjällbjörksskog. För pilgrimsfalkarna i länet blev det också ett sämre år än förväntat. Av paren i fjällnära området och på myrmarkerna misslyckades de flesta. Däremot ökar antalet kända revir och utbredningsområdet ökar med flera nyetableringar i fjällområdet. Det kom i år sex nya häckningslokaler i länet. Glädjande nog hade vi i år två trädhäckande pilgrimsfalkspar och det är endast i Norrbotten det har konstaterats trädhäckande falkpar i modern tid i Sverige. Rapporten redogör också för hur häckningarna av pilgrimsfalkar har genomförts inom LKAB gruvområden i länet I år var det sista året för samarbetsavtalet mellan LKAB och Norrbottens Ornitologiska Förening. Det finns också sammanställt vad falkprojekten har inventerat de senaste fem åren och vad som har hänt i LKAB gruvområden med de fyra kända häckningslokalerna för pilgrimsfalkar. Även i år var det två lyckade häckningar av pilgrimsfalkar i Vattenfall vattenkraftsstationer i Luleälven. Det har varit en spännande och intensiv fältsäsong 2016 med arbetet med jaktfalkar och pilgrimsfalkar i Norrbottens län och det var ibland lite kämpigt med nederbörd under säsongen. Förhoppningsvis kommer vi ut och ser om falkarna finns på plats i sina häckningslokaler också under

6 Samarbetsavtal mellan LKAB och Norrbottens Ornitologiska Förening 2016 var sista året för samarbetsavtalet mellan LKAB och Norrbottens Ornitologiska Förening. LKAB har bidragit med ekonomiska medel för inventeringar och kontroller av jaktfalks- och pilgrimsfalkslokaler i Gällivare och Kiruna kommuner från 2012 till Under dessa år har vi kunnat följa 55 häckningslokaler för pilgrimsfalk och 20 häckningslokaler för jaktfalk. Större delen av häckningslokalerna för falkarna ligger i väglöst land, men tack vare LKAB:s ekonomiska stöd har vi kunnat använda helikopter vid inventering och boplatskontroller. Därmed har vi kunnat inventera och kontrollera en stor andel av jaktfalks- och pilgrimsfalkspopulationerna i länet som inte hade varit möjligt utan samarbetsavtalet med LKAB. Vi har också under de här fem åren kunnat följa de häckande pilgrimsparen i LKAB:s gruvområden i Kiruna, Malmberget och Svappavaara, vilket har varit intressant och lärorikt. I Kiruna har det under denna tid varit lyckade häckningar i både Luossavaara och Tuollavaara av pilgrimsfalk. I Svappavaara har vi följt tömningen av vattnet i Leväniemigruvan och spanat i Ruvande pilgrimsfalkshona Kiruna Foto: Berth-Ove Lindström. 6

7 Leväniemigruvan Foto: Berth-Ove Lindström. klippbranterna årligen efter häckande pilgrimsfalkar, men hittills utan resultat. I Mertainen har det funnits häckningar av pilgrimsfalk, korp och tornfalk. Vi satte ut en boplatslåda i en klippbrant i Mertainen med förhoppningen att pilgrimsfalksparet skulle acceptera boplatslådan och börja använda den för häckning. Vid en start av gruvverksamheten hade vi planerat att flytta boplatslådan upp i ett träd en bit ifrån dagbrottet, där pilgrimsfalksparet förhoppningsvis skulle fortsätta häcka. Det närmaste pilgrimsfalkarna kom boplatslådan var att honan satt fem meter ifrån boplatslådan. De två sista åren har pilgrimsfalkarna inte häckat i Mertainen, men det är troligt att de kan komma tillbaka när det nu blir en lugnare verksamhet i området. Malmberget har nog varit den svåraste pilgrimsfalkslokalen i länet att kontrollera, eftersom pilgrimsfalksparet de flesta åren har valt att ha sin bohylla i rasområden. Ofta har boplatsen rasat till året därpå och måste lokaliseras på nytt. Ringmärkning har inte heller kunnat genomföras i rasområden blev dock ett annorlunda år i Malmberget, för första gången hade falkparet valt fast berg och vi kunde ringmärka tre ungar som också blev flygfärdiga. Under 2013 och 2016 placerade vi ut en webbkamera på bohyllor med ungar inom LKAB gruvområden i samband med ringmärkning av ungar. Webb-sändning från dessa boplatser fanns på LKAB:s hemsida för personal och allmänhet och webbkameran var igång till första veckan i augusti. En sökning på webben ger ca 30 träffar om LKAB och pilgrimsfalkar från inslag i lokala medier, riksmedia, LKAB:s personaltidning Fram- 7

8 Boplatslåda i Mertainen. Foto: Berth-Ove Lindström. tiden och på LKAB:s hemsida. Berth-Ove Lindström har under hållit sammanlagt 16 föredrag i Malmfälten för LKAB:s personal och allmänheten; i Kiruna, Malmberget och Svappavvara. Antalet åhörare har varierat mellan 5-50 personer på de olika föredragen. På de fyra pilgrimsfalkslokalerna inom LKAB gruvområden i Kiruna, Svappavaara och Malmberget, har det mellan åren varit nio lyckade häckningar med sammanlagt 13 ungar. Under dessa 5 år har NOF:s Projekt Pilgrimsfalk dokumenterat 185 lyckade pilgrimsfalkshäckningar med 425 ungar i länet. NOF:s Projekt Jaktfalk har samtidigt dokumenterat 53 lyckade häckningar med 150 ungar i länet under samma tidsperiod. NOF:s samarbetsavtal med LKAB är grunden för att vi har lyckats få det här inventeringsresultatet, utan LKAB:s ekonomiska stöd hade kunskapen om häckningsframgången för jaktfalkar och pilgrimsfalkar minskat med 50 % i länet. Samarbetsavtalet mellan NOF och LKAB har därmed resulterat i ett mycket bra kunskapsunderlag för jaktfalks- och pilgrimsfalkspopulationerna i Norrbottens län. Det har varit väldigt spännande och intressant att jobba tillsammans med personal från LKAB och kontakter med olika anställda som har medverkat i samarbetet med NOF:s Projekt Pilgrimsfalk. Vi har mött engagerad och intresserad personal från LKAB yttre miljö, informationsavdelningen och på LKAB:s kontor i Luleå. Stort tack till Anders Lundkvist, Per-Erik Lindvall, Malin Sundvall och Lotta Lauritz för ert engagemang för falkarna i länet! Ett särskilt tack till Inge Karlsson, yttre miljö, som har ställt upp med stor entusiasm och gott humör, och har varit till stor hjälp under fältarbetet. 8

9 Peter Öhman sätter ut en webbkamera Foto: Berth-Ove Lindström. Sändning från webbkamera i början av augusti

10 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 Pilgrimsfalkshona vid Malmberget 15 juli Foto: Berth-Ove Lindström. Kontroll av kända boplatser inom LKABs gruvområden i Kiruna och Gällivare Den 23 maj kontrollerade Berth-Ove Lindström och Inge Karlsson från LKAB lokalen i Mertainen. Där hittades en tornfalkhäckning och fyra flygga korpungar som observerades i anslutning till branten indikerade lyckad häckning av korp. På eftermiddagen höll vi ett föredrag om falkar för LKAB:s personal i Kiruna, och senare på kvällen för allmänheten. Ca 60 personer kom och lyssnade på oss. Den 24 maj kontrollerade vi först lokalen KIR och efter ett par timmars spanande såg vi en pilgrimsfalk på lokalen. Vid boplatskontrollen den 15 juli hittade vi en lyckad häckning med två ungar på den lokalen. På eftermiddagen den 24 maj spanade vi på branterna i Levänniemi och Gruvberget utan att hitta några rovfåglar, vi var också och spanade omkring gruvdammen i Svappavaara. På kvällen höll vi ett föredrag i LKAB:s informationslokal och då var det sex personer som lyssnade på ett föredrag om falkar. Den 23 maj besökte vi branterna i LKAB:s gruvområde i Malmberget och efter en tids spanande fick Berth-Ove syn på en pilgrimsfalkshona som låg och ruvade. Vi 10

11 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 blev glada när vi såg var bohyllan var; för första gången i Malmberget fanns boet på en fast hylla och inte där det var risk för ras. Redan då började Inge planera för att kunna sätta ut en webbkamera på platsen. Vid boplatskontrollen den 15 juli hittades en lyckad häckning med tre ungar och en webbkamera sattes ut. Efter ett par dagar fanns det på LKAB:s hemsida en länk till kameran som sände dygnet runt i tre veckors tid från bohyllan. Inge kunde konstatera första veckan i augusti att de tre ungarna hade kommit ut på vingarna. På kvällen den 23 maj höll vi ett föredrag på LKAB:s informationskontor i Malmberget och 15 personer kom och lyssnade. En av årets pilgrimsfalksungar i Malmberget i mitten av augusti Foto: Inge Karlsson. 11

12 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 Projekt pilgrimsfalk 2016 är det 34:e året i följd som Norrbottens Ornitologiska Förening har inventerat och kontrollerat kända häckningslokaler för pilgrimsfalk i länet. Vi ser en fortsatt förtätning av häckande pilgrimsfalkar i skogslandet och en ökad utbredning för arten i länet. Även i år hade vi par av pilgrimsfalkar väster om Kungsleden, dvs rätt långt västerut i Norrbottens fjällvärld. Med gemensamma insatser kontrollerades 112 lokaler under sommaren där det har varit häckande pilgrimsfalkar under 2000 talet. I år kom det till sex nya lokaler i länet vilket är ett lite mindre antal än det senaste åren. Årets häckningsresultat blev 35 lyckade häckningar med 87 ungar. Lite spännande är att två av de lyckade häckningarna skedde i gamla havsörnsbon. Det blev en ny sådan häckning i Torne lappmark och för andra året i rad i samma havsörnsbo som 2015 i Udtjaområdet. Det var i skogslandet som de flesta av årets lyckade häckningar var. Endast två lyckade häckningar på myrar hittades och de flesta paren i den fjällnära skogen och fjällen misslyckades med häckningarna Vi hittade endast två lyckade häckningar av pilgrimsfalk med fem ungar på myrmarkerna Klimatet i Norrbotten fortsätter med sena vårar och mer nederbördsrika sommar och med sämre häckningsresultat för myrhäckande pilgrimsfalkar. Den juni hade vi en kraftig storm och ihållande regn över en stor del av länet, något som säkert var negativt för pilgrimsfalkarna med oskyddade bon på myrarna. Vädret under En regnig dag för en pilgrimsfalksunge i en myrhäckning. Foto: Berth-Ove Lindström 12

13 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 Den andra häckningslokalen för pilgrimsfalk i träd sedan 1960 i Sverige. Foto: Berth- Ove Lindström midsommarveckan är också avgörande hur häckningsresultatet blir för det är under den tiden kläckningen sker och ungarna är små och känsliga för dåligt väder. Året 2016 var också anmärkningsvärt eftersom av 35 lyckade häckningar fanns det i år ingen kull med fyra ungar. Det var många år sedan vi inte kunde dokumentera en kull med fyra ungar i länet. En lite avvikande och svårhittad häckning hade vi i år i Älvsbyns kommun. Anders Olofsson hade första veckan i maj ett par i en fin brant på meter. Falkparet sågs inte fler gånger trots att vi passerade lokalen minst 30 gånger vår och sommar. Vi funderade på om det var ett par från inlandet som stannade några dagar vid den fina branten i Älvsbyn. En annan tanke var att paret hade flyttat till något närliggande berg på 2-3 km avstånd från branten. Första veckan fick vi lösningen då Anders Olofssons bror såg tre flygga ungar vid en liten brant på meter ca 400 meter från den första branten. Vi hade också falkobservationer i Boden 2016 som gör att vi funderar var de pilgrimsfalkarna häckar. Under juli månad var det flera observationer av jagande pilgrimsfalkar i skrattmåskolonierna i Övre och Nedre Avan vid Boden. Tyvärr var det ingen ornitolog som såg någon lyckad jakt och kunde se i vilken riktning pilgrimsfalken flög med något byte. Här funderar vi på om det finns något fiskgjusbo som de falkarna kan ha som häckningslokal. Vi har kollat lämpliga bergsbranter närmast de aktuella skrattmåskolonierna utan att hitta någon häckning. Men vi hoppas att vi under sommaren 2017 får uppleva jagande pilgrimsfalk i Bodens närhet och var de häckar. 13

14 Pilgrimsfalk i Norrbottens län 2016 Även i år var det två lyckade pilgrimsfalkshäckningar med fyra ungar i anslutning till Vattenfalls vattenkraftsstationer i Luleälven. Vattenfalls häckningslokaler för pilgrimsfalk är liksom för LKAB:s häckningar belägna innanför stängsel och med tillträdesförbud för allmänhet. Det är ju det som är spännande med en art som kommer tillbaka nu och väljer nya och gamla häckningslokaler i länet. Var kommer de nya häckningslokalerna att vara? Vi kommer nog att få häckningar nära stad och bebyggelse i en nära framtid i länet. Vår förhoppning är att få fortsätta följa pilgrimsfalkspopulationen i Norrbotten även kommande år. Exploateringen av vår natur i länet fortsätter med skogsbruk, bergtäkter, torvtäkter mm. Kommer ökningen av lokaler med häckande pilgrimsfalkar att stanna upp och kommer arten minska i antal och utbredning i länet pga av nya miljögifter och pågående klimatförändring? Detta är något som kommande år förhoppningsvis ger svar på. Projektet vill framföra ett stort tack till helikopterföretaget Fiskflyg i Porjus och deras personal med flygningarna i samband med jaktfalks- och pilgrimsfalksinventeringarna. Utan er medverkan hade vi inte haft något resultat att redovisa. Ett tack också till de personer som har medverkat i årets inventeringar av pilgrimsfalkar. Från Naturskyddsföreningen Peter Lindberg, Sture Orrhult och Kent Nilsson. Från Norrbotten Peter Öhman, Inge Karlsson, Anders Olofsson, Mats Bergqvist, Lars Sundberg och Frej Sundkvist. Tack också ni som har rapporterat observationer av pilgrimsfalkar i länet 2016, fortsätt med det även Jagande pilgrimsfalk Nedre Avan Boden Foto: Berth-Ove Lindström 14

15 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 Vuxen jaktfalkhona. Foto: Inge Karlsson. Bakgrund Den fria småviltsjakten infördes 1993 när riksdagen beslöt att Länsstyrelserna i de olika fjällänen ska upplåta småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen. Det innebar att alla intresserade jägare, även utländska jägare, kan köpa jaktkort och få möjlighet att jaga småvilt i detta område. Största intresset är jakt på dal- och fjällripa. Med ett ökat jakttryck på ripstammarna, på grund av ett större antal jägare och fler jaktdygn i fjällvärlden, blev ornitologer oroliga om populationer av jaktfalk och kungsörn kunde påverkas negativt. Det var grundorsaken till att det startades jaktfalksprojekt i både Norrbottens och Jämtlands län. Under åren inventerades jaktfalk i två stora undersökningsområden i Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län var huvudman för denna 11-åriga studie med WWF Världsnaturfonden som största bidragsgivare. Det ena området utgjordes av det så kallade Nationalparksblocket, dvs. Sarek, Stora Sjöfallet och Padjelanta nationalparker. Där är jakttrycket på de två arterna av ripa lågt då endast medlemmar i samebyarna har jakträtt på ripor. Det andra un- 15

16 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 dersökningsområdet låg i Kirunafjällen och där var jakttrycket på ripa betydligt högre då ripjakten där kan upplåtas av Länsstyrelsen. Inventeringen utfördes vid två tillfällen varje år. Den första genomfördes i slutet av mars till första veckan i maj med hjälp av snöskoter. Då besöktes jaktfalkslokalerna för att kontrollera om det fanns jaktfalk där och om det i så fall var ett par eller en ensam revirhävdande jaktfalk. Under andra veckan i juni skedde den andra inventeringen i form av en boplatskontroll med hjälp av helikopter på de lokaler där jaktfalkar hade observerats under vårvinterinventeringen. Antalet lyckade häckningar med ungar noterades liksom lokaler där häckningarna misslyckats. En erfarenhet var att det är viktigt att hålla koll på alla korpbon och speciellt de korpbon som var nya för häckningssäsongen. Av jaktfalkshäckningarna sker nämligen 90 % i korpbon och efter några år av jaktfalkshäckningar är det inte mycket kvar av korpboet och jaktfalkarna måste flytta till ett nyare och bättre korpbo. Från och med 2012 har Norrbottens Ornitologiska Förening, NOF, inventerat de två olika undersökningsområdena vid ett tillfälle, andra veckan i juni, med hjälp av helikopter. Nationalparksblocket är km 2 och den tiden på året är det förfallstid, dvs. det är snösmältning så snön är mjuk och kan inte bära skotrar. Snö ligger ofta kvar ovanför trädgränsen och en del fjällsjöar är fortfarande isbelagda. Tack vare samarbetsavtalet mellan NOF och LKAB så har LKAB finansierat jaktfalksinventeringarna i Gällivare och Kiruna kommuner de senaste fem åren. Länsstyrelsen i Norrbotten finansierade Inventeringarna i Nationalparksblocket under 2012 och 2013, och från och med 2014 har Världsnaturfonden WWF varit medfinansiär. Adult jaktfalkhane vid Ritsemvägen. Foto: Berth-Ove Lindström. 16

17 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 Jaktfalksinventering 2016 i Norrbottens län Första veckan i maj, 2 5 maj, kontrollerade vi Ritsemvägen efter häckande jaktfalkar, kungsörnar och om det hade kommit tillbaka några pilgrimsfalkspar efter vägen. Vi har också tidigare år varit uppe samma vecka längs Ritsemvägen. Syftet med kontrollen har varit att få en indikation på hur det kommande rovfågelåret kommer att bli med häckningsframgång för jaktfalkar, pilgrimsfalkar och kungsörnar. Samtidigt vill vi hålla lite tillsyn efter eventuell faunakriminalitet som äggplundring, som tyvärr förekommer i Sverige även nu. I år fann vi under denna vecka en ruvande jaktfalkhona, en ruvande kungsörnshona, och på två lokaler par av pilgrimsfalkar. Vi hade bara enstaka observationer av fjällvråk, något som indikerade ett dåligt häckningsår för fjällvråkar genom en låg smågnagartillgång. På natten den tredje maj lyssnade vi på en av de fåtaliga berguvshanar som är kvar i länet. Det troliga är att han är ensam för tredje året i rad eftersom han ropade ihärdigt under hela maj månad. På kvällen den 18 juni samlades årets jaktfalkinventerare vid Fiskflygs anläggning i Lappviken i Stora Sjöfallets Nationalpark för sommarkontroll. Berth- Ove Lindström och Johan Ekenstedt kom upp från kusten och Inge Karlsson från Malmberget som också hämtade upp WWF Världsnaturfondens representant Ulf Lundgren från Gällivare flygplats. På morgonen den 19 juni kom Fiskflygs helikopter med piloten Dave Corle upp till Lappviken. Efter tankning startade årets jaktfalksinventering i Nationalparksblocket i förhållandevis bra väder med höga moln och ingen nederbörd. En lodjursfälla hittades under en jaktfalksbrant precis utanför Sareks nationalpark. Vi har anmält den olagliga lodjursfällan till Länsstyrelsens fältenhet och polisen. Den 20 juni var molnhöjden låg och det regnade vilket innebar att det inte gick att flyga helikopter till fjälls den här dagen. Vi funderade på vad vi kunde göra istället. När Länsstyrelsens naturbevakare inventerade kungsörnar första veckan i juni hittade de en död kungsörn i ett bo som låg inte så långt från helikopterbasen. När regnet lättat lite och vi fick lite bättre sikt for vi dit med helikopter för att samla in den döda kungsörnen. När vi kom fram till klippbranten visade det sig att det låg en stor kungsörnsunge i boet och att den i högsta grad var levande. Det var bara att flyga tillbaka till helikopterbasen och invänta bättre väder. Vi passade på att besöka det nybyggda Naturrum i Stora Sjöfallet. Olaglig lodjursfälla. Foto: Johan Ekenstedt 17

18 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 Den 21 juni vaknade vi till ett bättre väder med högre molnhöjd, och det behöver vi ha när vi ska flyga i Gällivare och Kirunafjällen där vi flyger på meters höjd som mest. Den högst liggande jaktfalkslokalen finns på meters höjd. Flygningen gick bra och det var endast en lokal vi inte kunde kontrollera på grund av alltför låga moln. Den juli inventerade NOF:s pilgrimsfalksprojekt kända pilgrimsfalkslokaler i Gällivare och Kiruna kommun med hjälp av helikopter. På en av lokalerna hittades en jaktfalkshäckning med en unge, för övrigt samma lokal där det även 2015 var häckning av jaktfalk med en unge. På sju gamla jaktfalklokaler i lågfjällen är det nu istället häckande pilgrimsfalk på sex av lokalerna. En levande, tidigare rapporterad död, kungsörnsunge 20 juni. Foto: Johan Ekenstedt. En jaktfalkshona med en av årets kullar på fyra ungar. Foto: Johan Ekenstedt. 18

19 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 Resultat Nationalparksblocket Gällivare/kirunafjällen Totalt Lyckade häckningar Misslyckade häckningar Antal ungar Diskussion Är 13 lyckade häckningar ett bra resultat för inventeringsområdena? Kullstorleken är ju bra med 3,0 ungar per lyckad häckning. Det intressanta är att tio av de lyckade häckningarna ligger i västra delen av de inventerade fjällområdena. Det är ovanför fjällbjörksskogen och det innebär att det är i biotoper där fjällriporna är vanligare än dalripor. År 2015 var ett toppår med smågnagare och fjällämmel. Under sommaren kraschade sorkarna och fjällämlarna och året efter en krasch brukar häckningsresultat för rovfåglar vara dåligt. I fjällbjörksskogen hade vi endast tre häckningar och dessutom med mindre kullstorlek - 2,3 ungar per lyckad häckning. Anledningen är mycket troligt att det var sämre med tillgång på dalripor här. Länsstyrelsens linjetaxeringar av ripor 2016 visade på 5/6 mindre dalripor än under Fjällriporna hade bättre häckningsframgång 2015 och är på en högre nivå i sin ripcykel, dvs. det finns fler ripor än under bottenåren. Som tidigare år finns det samma tendens att det är endast något enstaka par av jaktfalk som lyckas med sin häckning i lågfjällsområden i Norrbottens län. Enligt Artportalen finns 32 observationer av dalripor rapporterade i år för landskapet Norrbotten och bara en kull. Landskapet Norrbotten är stort, km 2, och här har dalripan nästan helt försvunnit som häckfågel de senaste årtiondena. Länsstyrelsen Norrbotten hade i år inte någon ytterligare begränsning av upplåtelsejakten på småvilt på statens marker ovanför odlingsgränsen. I Norge har däremot begränsningar i antalet skjutna ripor per jaktdygn införts i delar av landet och jakttiden avslutades tidigare än förut, från och med 24 december. I Finland startar jakten den 20 september och jakt på dal- och fjällripor är i år bara tillåten i de tre nordligaste kommunerna i Finland. Den troliga konsekvensen nästa år blir att antalet ripjägare kommer att öka i Norrbottens fjällvärld eftersom den svenska jakttiden i jämförelse med grannländerna startar tidigt (25 augusti) och avslutas sent (15 mars). Till dags da- 19

20 Jaktfalk i Norrbottens län 2016 tum har det inte kommit någon ändring av föreskrifterna från Jordbruksverket angående upplåtelsen av småviltsjakt på statens mark ovanför odlingsgränsen, även om regeringen beslutat om sådana ändringar. Däremot har de tre länsstyrelserna i fjällområdet tagit beslut om villkoren för småviltsjakt ovan odlingsgränsen för Det är nog troligt att olika intressen kommer att försöka överklaga Länsstyrelsernas beslut om jaktupplåtelse innan jakttidsstart Det föreslagna beslutet innebär samma jaktidsstart men utländska jägare får först den 15/9 lösa jaktkort ovan odlingsgränsen. Vi vet inte heller hur snabbt den pågående klimatförändringen kommer att påverka riporna och jaktfalkarna. Vi fick ett nytt och annorlunda jaktbrott i Arjeplogs fjällen i höst när två italienska jägare anmäldes då de skulle jaga med falkar i närheten av Vuoggatjålme. Det märkliga var att jägarna passerade tullen på Arlanda och tullen gav tillåtelse för fortsatt färd upp till Norrbottensfjällen. Jägarna hade CITES-intyg för sina hybridfalkar men i Sverige är falkenering inte tillåtet. på fjällfåglarna, och vilken inverkan den fria småviltsjakten kommer att ha på jaktfalkarnas häckningsframgång i framtiden. Dessutom verkar äggplundring för samlarändamål och handel vara en faktor att räkna med, och jaktfalken lär tillhöra en av de högst åtråvärda fågelarterna i sådana sammanhang. Projektet vill framföra tack till Laponiaförvaltningen och berörda samebyar för stödet och intresset för Jaktfalkinventeringen. Likadant ett tack till Länsstyrelsen Norrbottens Naturvårdsenhet för handläggning av tillstånd för helikopterflygning och ringmärkningstillstånd i Nationalparkerna. Till sist ett stort tack till WWF och LKAB för ekonomisk stöd till jaktfalkinventering Ett särskilt tack till WWF representanter Ulf Lundgren och Tom Arnbom för ert personliga engagemang för rovfåglar i Norrbottens fjällvärld. Sammanfattningsvis anser Norrbottens Ornitologiska Förening att det är fortsatt viktigt att följa jaktfalkspopulationen i Norrbottens län. Skälen är den pågående klimatförändringen och dess påverkan Polisanmält jaktbrott. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten 20

21 Kontaktpersoner forskningen Till vår hjälp som vetenskaplig kontaktperson i Jaktfalksprojektet om rovfåglars ekologi är Fil dr Peter Hellström Naturhistoriska Riksmuseet. Peter Hellström är ansvarig för Projekt Havsörn i Sverige. Peter har tidigare jobbat med fjällvråk i Stora Sjöfallet Nationalpark på uppdrag av Stockholms Universitet Professor Birger Hörnfeldt vid Institutionen för vilt, fisk och miljö Sveriges Lantbruks Universitet. Birger forskar om smågnagare i nordliga ekosystem Peter Lindberg på Institutionen för biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet är vår kontaktperson om pilgrimsfalkar. Peter är också ansvarig för Naturskyddsföreningens Projekt Pilgrimsfalk. 21

22 Inventeringsresultat LKAB:s gruvområden: Pilgrimsfalk- häckningar och antalet ungar. År Lyckade häckningar Antal ungar Jaktfalk - häckningar och antalet ungar. År Lyckade häckningar Antal ungar Pilgrimsfalk - häckningar och antalet ungar. År Lyckade häckningar Antal ungar

23 23

24