Rapport över projektet Lärande miljö i matematik
|
|
- Simon Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport över projektet Lärande miljö i matematik Mars 2002 Catherine Bringselius Nilsson Gymnasielärare i Växjö Varmt tack till Gudrun Malmers Stiftelse, som genom ett stipendium uppmuntrat och möjliggjort för mig att pröva mina idéer om Lärande miljö i matematik.
2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Musik och matematik Teorier om lärande miljö Genomförande... 6 Resultat... 6 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bilagor: Ansökan Enkät Exempel på musik 2
3 Bakgrund Matematik är ett ämne, som fascinerar många, men det ger troligen ännu fler känslor av otillräcklighet och inkompetens. Detta i sin tur leder till avståndstagande från ämnesområden som vilar på matematiska grundvalar. Från min position som gymnasielärare i matematik, dels bland vuxna elever på komvux, dels bland ungdomar i gymnasieskolan, har jag mött många elever, som haft problem med matematikstudierna. Jag ställde mig frågan, varför ambitiösa elever, ofta med goda vitsord i andra ämnen, såg matematiken som en stötesten. Vad kunde jag som lärare göra för att underlätta förståelse och stimulera till djupinlärning? Att lyckas med detta uppdrag skulle inte enbart förbättra mina elevers matematikkunskaper, utan också deras självförtroende. Jag funderade kring hur matematikundervisningen skulle kunna utformas för att bättre svara mot elevernas behov. Jag skrev ned mina tankar och implementerade några av idéerna i mina klasser. Vid en sommarkurs i Mullsjö inspirerades jag att söka ett stipendium för att fortsätta mitt förnyelsearbete med matematikundervisningen under mer strukturerade former. För drygt två år sedan hade jag, den för mig stora personliga glädjen, att komma till Lund och presentera mitt projekt för styrelsen i Gudrun Malmers Stiftelse och, inte minst, för eldsjälen bakom stiftelsens tillkomst, Gudrun Malmer. Temat för mitt projekt var Lärande miljö i matematik. Syfte Mitt ursprungliga syfte med projektet Lärande miljö i matematik, omfattade tre olika huvudspår: 1. Utveckla elevers förmåga till reflekterande studier 2. Utveckla elevers förmåga att verbalt uttrycka matematiska tankegångar. 3. Verka för att göra elever medvetna om matematikens betydelse för forskning och framsteg i vårt samhälle och tillägna sig det historiska perspektivet på matematikens utveckling. Jag tycker alla tre delarna bildar en helhet i min syn på kvalitet i matematikundervisningen. Att inom projektets ram arbeta seriöst med samtliga tre inriktningar skulle inte tidsmässigt vara möjligt för mig. Jag har därför inriktat mig på den första punkten, att utveckla elevernas förmåga till reflekterande studier. Den matematiska föreställningsvärlden med dess teorier, begrepp och frågeställningar, skulle göras tillgänglig och begriplig genom en trygg och stimulerande miljö. Jag har, dels genom egna erfarenheter, dels genom synpunkter från elever, varseblivit att det finns ett samband mellan villkoren för djupinlärning och studiemiljö. Abstrakta teorier kräver fokuserad koncentration. Hur kan man som lärare stimulera eleverna till att fokusera och reflektera över sina studier? 3
4 Musik och matematik Jag beslutade mig för att söka kunskap om musikens betydelse i samband med studier och att tillämpa dessa tankegångar i en klassrumssituation. Vid projektansökan hade jag läst en del om musikens möjligheter att stimulera till förbättrade studieresultat. Jag har under den tid som gått sedan dess fördjupat mig ytterligare i det här ämnesområdet och blivit medveten om hur stort och komplicerat det är. Hjärnans möjligheter till tankeskärpa och koncentrerad inlärning har påvisats i vetenskapliga studier, men forskningen har flera frågeställningar kvar att bearbeta. Teorier om lärande miljö Tanken om musikens betydelse för människans utveckling av karaktär och tankeförmåga är lika gammal som den västerländska kulturen. Såväl Platon som Goethe finns bland de historiska personer som framhåller musikens betydelse för människors karaktärsdaning och stimulans vid inlärning. I litteraturen har jag funnit spridda forskningsinsatser av olika kvalitet och kvantitet på många håll i världen, främst i Centraleuropeiska länder och i USA, för att undersöka och bevisa en eventuell positiv korrelation mellan musik och lärande. Det krävs emellertid omfattande forskningsresurser för att ge denna hypotes vetenskaplig stringens. De många positiva exemplen gör emellertid, enligt min uppfattning, att sambandet musik och inlärning är högst intressant. Jag har studerat litteratur, besökt föreläsningar och försökt finna forskningsrapporter, som stöd för mina egna klassrumsstudier med musik som inlärningsfrämjande faktor. Jag redovisar här nedan kortfattat en del av de teorier jag tagit del av under mina studier. Georgi Lozanov, psykolog, har utvecklat en metod, suggestopedi, för effektiv språkinlärning. Han fann att inlärning sker bäst vid alert avslappning. Detta tillstånd uppnåddes bäst genom att lyssna till stråk- och strängmusik som var rik på övertoner och spelades i en takt av 64 slag per minut. Han skiljer på passiva och aktiva konserter. Exempel på det förra är långsam barockmusik och det senare en medelsnabb violinkonsert av Paganini. Kompositioner av Mozart, Beethoven och Brahms är också exempel på musik som fungerar i det här sammanhanget, enlig Lozanov. Genom att använda passiva respektive aktiva musikpassager i olika skeden av språkundervisning uppnåddes signifikant bättre resultat än utan musikens medverkan i lärandeprocessen. Dee Coulter, Naopa Institute i Boulder, har studerat jazzens och rockens inverkan på intellektet. Coulter menar att jazzen rör sig från kaos till ordning och stimulerar lyssnarens konstnärliga kreativitet. Rock, rap och liknande musik däremot, som bygger på markerad takt, kan hjälpa ungdomar att orientera sig från kaos mot en mer strukturerad hållning. Jan Fagius, neurolog, har skrivit en bok, Hemisfärernas musik, om hur hjärnan och våra sinnen påverkas av musik. För att uppnå pedagogiska vinster i samband med musik, refererar Fagius till ett antal forskarrapporter, som visar att musikträning tycks förbättra inlärningsförmågan på utommusikaliska områden. En undersökning bland 5-7-åringar hade till exempel resulterat i bättre matematikprestationer ett halvår efter det att musikalisk och bildmässig träning satts in i gruppen. De språkliga testerna hade inte givit motsvarande
5 positiva utslag. I en annan grupp hade man mätt förmågan till spatialt-temporalt tänkande. Barnen hade delats in i tre grupper, som fått träning i endera pianospel, körövningar eller datorövningar. Barnen som fått pianolektioner uppvisade en tydlig förbättring på det spatialtemporala testet till skillnad från de andra grupperna som inte visade någon förbättring. I Schweiz genomfördes under perioden ett omfattande projekt med ökad musikundervisning för en årskull elever. Istället för två veckotimmar musik fick de fem veckotimmar. Andra ämnen skars ned i motsvarande grad. Trots minskad undervisningstid i vad vi kallar kärnämnen, presterade eleverna med extra musikundervisning lika bra som kontrollklasserna. Den sociala förmågan var påfallande bättre i musikklasserna : samarbetsförmågan och intresset för skolarbetet var större och motivationen för lärande starkare. Som bieffekt hade eleverna fått ett berikande musikintresse. Författarna till rapporten ger följande förklaring till de positiva effekterna: musiken har emotionellt stimulerande effekt kognitivt stimulerande inverkan socialt inspirerande effekt Fagius sammanfattar sin analys av musik och pedagogiska vinster med att hjärnan stimuleras av musik, både ur emotionellt och kognitivt perspektiv. Detta verkar man lugnt kunna påstå, trots att det finns en stor forskningspotential kvar att ta sig an. Spatial-temporal förmåga, som har betydelse vid studier i matematik och naturvetenskapliga discipliner, anses förbättras vid den så kallade Mozarteffekten. Speciellt Sonat för två pianon i D-dur (K.448) av Wolfgang Amadeus Mozart anses ha den musikaliska struktur som ger denna effekt. Gordon Shaw utvecklar sina tankegångar om Mozarteffekten i sin bok Keeping Mozart in mind. Han refererar till framgångsrika resultat av Mozarteffekten på studenter och visar i olika diagram och bilder hur vår hjärna påverkas av viss klassisk musik. Gordon Dryden och Jeanette Vos ger i sin bok Inlärningsrevolutionen rekommenderade musikguider och förslag på hur musik kan utformas i undervisningen i syfte att skapa stillhet, avslappning och förväntan. De ger flera exempel på hur musik används för att förbättra minne och inlärning, öka fantasi och kreativitet och stimulera problemlösningsförmåga. Några citat ur Inlärningsrevolutionen: Avspänd koncentration är nyckeln till mästerskap i allt W. Timothy Gallway Eftersom musik kan både lugna och stimulera är det ett av de snabbaste sätten att påverka en grupps sinnestillstånd. Jeanette Vos 80 procent av alla inlärningssvårigheter är stressrelaterade. Ta bort stressen och du tar också bort svårigheterna. Gordon Stokes Musik minskar stress, tar bort oro, ökar energin och förbättrar minnet. Jeanette Vos 5
6 Genomförande Jag hade läsåret 2000/2001 en undervisningsgrupp i MA D tredje årskursen i gymnasieskolan, som jag fick mig tilldelad för mitt projekts praktiska genomförande. Eftersom Komvux i Växjö drog ned sin verksamhet fick ett antal lärare gå över till ungdomsskolan, däribland jag. Mitt projekt var ursprungligen tänkt för vuxenstuderande, men skolledningen på min nya skola ställde sig positiv till att jag genomförde projektet på mina nu något yngre elever. Undervisningstiden var ett pass om två timmar i veckan hela läsåret. Eleverna studerade på NV-programmet, men hade valt en långsammare studietakt för denna kurs. Jag fick på så vis tid att lära känna dem och ta del av deras synpunkter på matematik och musik. Jag genomförde en enkät (se bilaga 1) och intervjuer vid ett par tillfällen. Eftersom jag bara hade en egen klass att tillgå för projektets genomförande lånade jag en NV-klass i kemi, som fick prova på att laborera till musik. Deras synpunkter utvärderades på samma sätt som matematikgruppens. Resultat Jag har genomfört en enkät och ett antal intervjuer med mina elever. Många synpunkter har också kommit spontant under lektionerna. Jag undersökte bland annat om de elever som spelade eller hade spelat något instrument var mer positiva till musik under lektionerna. Jag kunde inte se någon skillnad mellan de olika kategorierna. Inte heller märkte jag någon större skillnad på pojkars och flickors inställning till musik under matematiklektionerna. De var övervägande positiva. Flickorna betonade dock mer vikten av att det var tyst i övrigt under lektionen, så det inte blev en ljudridå av musik och prat. Vid genomgångar hade jag ingen bakgrundsmusik, utan endast när eleverna arbetade självständigt. Valet av musik var i stort sett genomgående instrumental musik av de klassiska kompositörerna. Många elever var tämligen ovana vid den sortens musik. Om önskemål om annan musik framfördes var det mestadels från pojkar. Gruppen som laborerade i kemi till musik visar ingen signifikant skillnad i uppfattning mot matematikklassen när det gäller inställning till musik under skolarbetet. Eftersom mitt statistiska material är litet blir siffermässiga sammanställningar inte så intressanta; enskilda elevkommentarer ger däremot en bra spegling av hur studien med musikinslag under lektionerna utföll. Se nedan ett par elevkommentar och vidare bilaga 2. Mycket bra - kändes som en mycket sofistikerad skola; det ger en viss känsla för ämnet. Bra - det är en skön start på dagen. Bidrar till att det blir mindre stökigt i klassrummet. Man blir lugn. Bra, om det är lugn musik. Klassisk musik är svår att lägga på minnet/fokusera på om det är svårt att koncentrera sig på musiken är det lättare att koncentrera sig på det man pluggar. 6
7 Diskussion Min fältstudie i musik och matematik är ett litet bidrag på temat musik och lärande. Det har dock betytt mycket för både mig och mina elever. Musiken har givit ett lyft åt lektionerna; det har blivit en avslappnad och vänligare stämning. Eleverna har känt sig väl till mods. Själv har jag fått fördjupad kunskap och respekt för ämnesområdets komplexitet och spännande utvecklingsmöjligheter. Förutom bokliga studier har jag ägnat mycket tid åt att finna, köpa och sammanställa lämplig musik. Jag har också experimenterat med hur musiken används under lektionen för att uppnå pedagogiskt mervärde. Min slutsats är att jag önskar mer kvalitativ forskning på det här området. Eleverna blir troligen inte smartare med Mozart, men musiken kan kanske öppna elevernas sinnen för avslappnad och fokuserad inlärning och kreativitet i problemlösningar och frågeställningar. Jag har under den här stipendietiden skärpt min egen tanke om vad jag skulle vilja göra för matematikundervisningen. Jag skulle vilja skapa ett filosofiskt rum för matematikstudier, där olika aspekter på matematikämnet får utrymme och samtalet har en central roll. Och visst har musiken en uppgift här: att öppna stängda dörrar till sinnenas trädgård Catherine Bringselius Nilsson 7
8 Referenser: BjØrkvold, J-R. (1991). Den musiska människan. Runa Förlag, Stockholm Campbell, D. (1998) Mozarteffekten. Egmont Richter AB, Malmö Fagius, J. (2001). Hemisfärernas musik. Bo Ejeby Förlag, Göteborg Marton, M., Hounsell D., Entwistle, N. (1990) Hur vi lär. Rabén & Sjögren. Shaw, G. L. (2000) Keeping Mozart in mind. Academic Press, San Diego, California, USA 8
9 Utvärdering av enkät om musik under matematik- och kemilektioner Bilaga 1 9 pojkar, 9 flickor i en NV-klass årskurs 3, långsam kurs MA D Kön Lyssnar på musik vid läxläsning hemma Synpunkt på musik under matematiklektioner Spelar något instrument M Ibland - - M Ibland Bra - M Nej Bra - M Nej Bra, men inte klassisk - M Ibland Bra Munspel M Ja Bra, men inte Mozart - M Ja Nej Synth M Nej Bra Trummor M Nej Bra - K Ja Bra - K Ibland Bra, om den är lugn Piano K Ibland Bra Piano K Ibland Bra Piano K Nej Bra, om det inte pratas i Piano klassrummet K Ja Bra Piano, tvärflöjt K Ja Bra, om klassen är tyst - K Ja Bra, om klassen är tyst - K Ja Bara om det är tyst i klassen Tvärflöjt Jämförande enkätundersökning i NV-klass under kemilaboration, 10 pojkar, 7 flickor Kön Lyssnar på musik vid läxläsning hemma Synpunkt på musik under matematiklektioner Spelar något instrument M Nej Bra Flera instrument M Nej Spelar ingen roll - M Ja - Gitarr M Nej Mycket bra - M Ja Bra Har spelat förr M Ja Bra, men inte Mozart - M Nej Bra, men inte klassisk - M Nja Dåligt - M Ibland Mycket bra - M Nej Jobbigt - K Ibland Spelar ingen roll - K Ja Bra - K Ja Dåligt Gitarr K Ja Bra Gitarr K Ja Bra - K Ja Bra - K Ja Bra Keyboard M Ibland Mycket bra -
10 Bilaga 2. Exempel på musik som spelats under lektionerna. Göran Söllscher plays The Beatles (guitar): Fool On The Hill Göran Söllscher plays The Beatles (guitar): Girl W. A. Mozart: Sonata for two pianos in D Major, K 448 W. A. Mozart: Piano Concerto No 21 in C Major, K. 467, Andante W. A. Mozart: Salzburg Symphony K.138, Andante W. A. Mozart: Piano Concerto No 20 in D Minor, K. 466, Romanza W. A. Mozart: Violin Concerto No 3 in G Major, K. 216, Adagio J. Haydn: Cello Concerto No 2 in D Major, Adagio J. S. Bach: Piano Concerto in F Minor, Largo F. Schubert: Forellenquintett F. Mendelssohn: On Wings of Song Vivaldi: Guitar Concerto in D Major, RV 93, Largo
11 Bilaga 3 Elevkommentarer i matematikklassen. Elever Vad tycker du om musik på kemilaborationen? Är klassisk musik bra för koncentrationen? Pojke 1: OK. Antagligen. Pojke 2: Trevligt. Ja, det tror jag är möjligt. Pojke 3: Bra, det blir lugnare och man jobbar mer koncentrerat. Ja, i alla fall för mig. Man rensar huvudet från andra tankar. Pojke 4: Bra, tror jag. Det är det nog. Pojke 5: Bra, men inte klassisk musik. Nej. Flicka 1: Bra, om det är lugn musik. Ja, för den är svår att lägga på minnet/fokusera på och är det svårt att koncentrera sig på musiken är det lättare att koncentrera sig på det man pluggar. Flicka 2: Flicka 3: Både bra och dåligt. Det kan vara lite störande om många som pratar samtidigt. Det är bra, men då måste alla vara tysta annars blir det ett väldigt surr. Ja. Ja, det är en harmonisk musikstil. Flicka 4 Det är helt OK för mig. Nja, ibland. Ibland blir man chockad när det kommer en hög ton.och man tappar koncentrationen. Flicka 5 Om det är tyst i klassrummet så är det bra. Ja. 1(2)
12 Elevkommentarer i den kemilaborerande gruppen. Elever Pojke 1: Pojke 2: Pojke 3: Vad tycker du om musik på kemilaborationen? Det var inte så dumt. Man blev ganska avspänd. Helt OK. Mycket rogivande. Mycket bra. Kändes som en mycket sofistikerad skola. Är klassisk musik bra för koncentrationen? Jag tror att det beror på. Om man tycker klassisk musik är pest och pina är det väl inte så bra. Jag tror att det är upp till varje person. Ja, mycket bra, man blir lugn och tänker avslappnat. Ja, det ger en viss känsla för ämnet. Pojke 4: Helt OK. Fel musikstil. Nej. Pojke 5: Dålig, var jobbig. Nej, jobbigt, techno utan text är bäst. Pojke 6: Det var rätt jobbigt. Ibland. Flicka 1: Flicka 2: Flicka 3: Det hjälpte lite, det blev en lugnare stämning. Bra. Det är en skön start på dagen. Bidrar till att det blir mindre stökigt i klassrummet. Man blir lugn. Det är bra med musik när man gör något praktiskt som en lab. Det tycker jag. Ja, om det är på lagom volym och ett bra stycke. Jag är inte så förtjust i klassisk musik. 2(2)
Vi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merBakgrundsmusik i klassrummet
Malmö högskola Lärande och samhälle Barn och ungdomsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Bakgrundsmusik i klassrummet - En studie om olika musikstilars påverkan under matematik- och svensklektioner
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merVi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.
ESLÖVS KOMMUN Bilaga 4 Barn och Familj 2009-09-21 UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 5 våren 2009 Ölyckeskolan Svenska Vi kan konstatera att resultaten i stort motsvarade
Läs merElevledda utvecklingssamtal
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens
Läs merFörord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se
Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merValhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet
Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet av Kerstin Adolfsson, Annette Andersson, Mariann Henriksen och Roger Nilsson I vårt arbetslag fick vi våren 2006 kontakt
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merLÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010
LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs mer15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9
KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVi har under drygt tio år arbetat tillsammans på Göteborgs folkhögskola.
Degerstedt, Lagberg, Reibring & Svensson Variation i folkhögskoleton Genom att främja samtal kring matematik och införa mer variation på lektionerna har ett arbetslag på Göteborgs folkhögskola utvecklat
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merArbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merJust nu pågår flera satsningar för att förbättra svenska elevers måluppfyllelse
Andersson, Losand & Bergman Ärlebäck Att uppleva räta linjer och grafer erfarenheter från ett forskningsprojekt Författarna beskriver en undervisningsform där diskussioner och undersökande arbetssätt utgör
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs merKvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merTankar om språkundervisning
in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merEllinor Rasmusson Steg 3 Svensk Galopp. Startboxträning. Ellinor Rasmusson 2012-10-11
Startboxträning Ellinor Rasmusson 2012-10-11 1 Inledning Jag har valt att skriva om startboxträning, då jag tycker att det är en viktig del av unghästarnas träning. Jag vill lära mig mer om det för att
Läs merMatematikpolicy Västra skolområdet i Linköping
Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping Syfte Denna matematikpolicy är framtagen i syfte att underlätta och säkerställa arbetet med barns och elevers matematiska utveckling på förskolorna och skolorna
Läs merInnehållsförteckning. Version
Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merÖrebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola
Läs merVerksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan
Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan Praktiska vardagsövningar De praktiska vardagsövningarna hjälper barnet i hela hans utveckling fysiskt, mentalt och moraliskt. Övningarna är en hjälp till
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merHur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack?
Malmö högskola Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Hur får vi tjejer på skolan att fortsätta spela schack? Glenn Törnquist Schackpedagogisk kurs 7,5 hp Vårterminen 2014 1 Examinator: Lars
Läs merTomaslundsskolans Läroplansplanering
Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision
Läs merARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10
ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER Berghemsskolan Umeå kommun 2013-09-10 LEK Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för
Läs merMimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius
Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de
Läs merTycker du det är kul med matte?
Tycker du det är kul med matte? En undersökning av sambandet mellan arbetssätt och hur kul eleverna på en högstadieskola tycker det är med matematik. Lena Johnels Skoogh Rapport: Matematikdidaktisk verksamhetsutveckling
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merVERKSAMHETSPLAN Skogsängsskolan läsår 14/15
Barn- och utbildningsnämndens mål KUNSKAPER Andel elever med högsta betyget A och B ska öka. Andelen elever med betyget A och B på enheten ska vara högre vt 2015 jämfört med vt 2014 2015 ska minst 85%
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merDynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg?
Dynamisk programvara, ett didaktiskt verktyg? På SMDF:s årsmöte 24 jan 2003 höll Sveriges första professor i matematikdidaktik, Rudolf Strässer, ett föredrag rubricerat Learning Geometry in Secondary Schools.
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merSänka schackskepp. Författare: Martin Borg. Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman. Lärande och samhälle
Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Sänka schackskepp Författare: Martin Borg Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman Inledning. Jag har valt att testa och utveckla det
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs merElevernas lust att lära matematik
Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elevernas lust att lära matematik Fem lärares syn på undervisningsutformning och elevdelaktighet i denna utformning Students
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merVÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:
Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merFör dig som är nyfiken på allt från minsta atom till hela universum 15
2011-12-11. g, 20 För dig som är nyfiken på allt från minsta atom till hela universum 15 Öp i Vä sb Ti pe yc sd t Hu ent a Tr ge n äff s p rum d a e en å,l be lev ör 24 Vä sö er, k v lä sb 21 ja ra å Vä
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merKvalitetsredovisning Skola/fritids
Kvalitetsredovisning Skola/fritids 2013-2014 Verksamheten som helhet Vår vision är att skapa en skola som vilar på demokratins grund och där verksamheten grundar sig på ett livslångt lärande. Kunskaper,
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merUtbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9
Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Backens skola och Strömsbruks skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll
Läs merSammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merAtt fånga bedömningar i flykten
Att fånga bedömningar i flykten ATT BJUDA IN ELEVER TILL MATEMATIK (ELLER INTE) LISA BJÖRKLUND BOISTRUP Föreläsningens struktur Tidigare forskning om kommunikation ur ett bedömningsperspektiv Kommunfinansierad
Läs merLäsglädje med lek och musik
Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots
Läs merBOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)
BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER
Läs merStudien. Teknik. Akustik. Enkätundersökning. En kvalitativ, explorativ studie av ett case. Bestående av tre delar:
Studien En kvalitativ, explorativ studie av ett case Bestående av tre delar: Teknik Akustik Enkätundersökning Redovisning av Enkätsvar: från lyssnare, musiker, anställda Subjektiv hörselstatus Ljudkvalitet
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merFör dig som är nyfiken på musik
Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till
Läs mer13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Läs merVisionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?
Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merVilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun
Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA
Läs merArbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merSamtal om tobak i skolan
Samtal om tobak i skolan Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Sotis-manualen Metoden i Samtalet om tobak (SOTIS) i skolan togs fram för att stödja, strukturera och effektivisera dialogen kring
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merKULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12
KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,
Läs merMatematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor
Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merAv kursplanen och betygskriterierna,
KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet
Läs merBarn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder
Barn- och utbildningskontoret 20160413 Skolområde Väster/Söder Rapport från tillsynsbesök på Stensbergskolan 13 april 2016 Besöket varade mellan 13.00 och 15.30 Deltagare: Rektor/förskolechef: Nils-Göran
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merPedagogisk planering Jordgubbens förskola
Pedagogisk planering Jordgubbens förskola År 2015-2016 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1
Läs merÄmnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa
Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merLokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i musik F-1 Känna att musik är glädje! Kunna några sånger, rim och ramsor. Viss medvetenhet om den egna kroppen/rösten. Öva sig att lyssna. Uppträdande i grupp (vid t ex Lucia) för att
Läs mer