Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Bilaga 2 till samrådsredogörelse för Planerad 130 kv kraftledning mellan Hageskruv och Nybro Uppvidinge, Nybro och Lessebo kommuner Juni 2015 Inkomna synpunkter och bemötande - Myndigheter, organisationer, föreningar och företag Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box Falun sweco.se Rapporten har upprättats av n och, Sweco Energuide AB. Rapporten har granskats av, E.ON Elnät AB. sid 2/19

3 Innehållsförteckning 1 Återkommande bemötande Markkabelalternativet 4 2 Inkomna synpunkter och bemötanden Alsteråns Vattenråd, Bergsstaten, Energimyndigheten, Fortifikationsverket, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Kalmarsunds Skogsbruksområde (Kalmarsunds sbo), Södra, LRF:s kommungrupp i Nybro, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Naturskyddsföreningen Kronoberg, Kronobergs Ornitologiska Förening samt Uppvidinge Fågelklubb, Naturskyddsföreningen i Nybro, Norra Värends Skogsbruksområde, Södra, OX2 Wind (OX2) Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Skanova, Skogstyrelsen, Statens Geotekniska Institut (SGI), Svenska kraftnät (SvK), Södra Skogsägarna, Trafikverket, Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) samt Nybro-Emmaboda Fågelklubb (NEFk), sid 3/19

4 Malmö Återkommande bemötande 1.1 Markkabelalternativet Markkabelalternativet har, likt samtliga framtagna stråkförslag, varit ett reellt alternativ som noggrant har utretts och bedömts. Vid en samlad bedömning anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. I den kommande MKB:n återfinns utförligare redovisning för bedömningen såsom miljöpåverkan, markanspråk, kostnadskalkyler och driftsäkerhet. 2 Inkomna synpunkter och bemötanden 2.1 Alsteråns Vattenråd, Anser att kraftledningen bör förläggas som markkabel. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt Bergsstaten, Bergmästaren konstaterar att det idag inte finns några mineralrättigheter i det aktuella området att det därav inte finns något att erinra. 2.3 Energimyndigheten, Energimyndigheten tillstyrker i huvudsak förslaget att förstärka regionnätet i syfte att möjliggöra anslutning av upp till 500 MW förnybar energi. I området finns ett flertal projekteringar gällande vindkraft som skulle dra nytta av den ökade kapaciteten i elnätet. Det är viktigt att möjliggöra mer kraftproduktion i södra Sverige där konsumtionen är hög. Energimyndigheten är positiva till att det finns en välutbyggd infrastruktur för att underlätta utbyggnad av vindkraft inom utpekade riksintresseområden. Dock vill Energimyndigheten betona att det i området längs de föreslagna sträckningarna finns riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Inom dessa måste hänsyn tas vid planeringen av ledningens sträckning så att inte framtida etablering inom riksintresseområdet försvåras och därmed riskerar att påtagligt skada det angivna riksintresset. I samrådsunderlaget är det stråkalternativ A söder om Målerås som till viss del överlappar riksintresse för vindbruk. sid 4/19

5 E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Vidare utredd sträckning berör inte något utpekat riksintresse för vindkraft. 2.4 Fortifikationsverket, Fortifikationsverket informerar om det Riksintresse för totalförsvarets militära del som berör stråkalternativ A. Med hänvisning till riksintresset som återfinns via avstyrker Fortifikationsverket föreslaget luftledningsstråk A enligt 3 kap. 9 miljöbalken. Fortifikationsverket har i övrigt inga synpunkter på val av ledningsstråk eller ledningens kommande sträckning men anser att möjligheten med parallellgång med befintliga ledningar bör utnyttjas för minsta möjliga tillkommande intrång. E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Sträckning inom stråkalternativ A utgör inte vidare utredd sträckning. 2.5 Försvarsmakten, Stråk luftledning alternativ A avstyrks delvis. Alternativet går in på Kosta skjutfält, som är av riksintresse för totalförsvarets militära del. Försvarsmakten bifogar även en figur som redogör för området Kosta skjutfält. För övrig sträckning av alternativ A krävs att FMV deltar i ledningsplaneringen. Kontakta handläggare Cecilia Milestad för mer information. Övningar inom Kosta skjutfält måste kunna genomföras med skarp ammunition till förekommande vapensystem med hög skjutsäkerhet utan risk för tredje man. Försvarsmaktens huvuduppgift är enligt riksdagens beslut förmågan till väpnad strid (prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 2008/09FöU10, rskr. 2008/09:292). Övnings- och skjutfält som utgör nödvändiga produktionsresurser för Försvarsmaktens övningar med förekommande utrustning och vapensystem är därför områden av riksintresse. Kosta skjutfält är ett sådant område och nyttjas av olika förband inom Försvarsmakten. Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas. Den nya inriktningen för Försvarsmakten att med kort varsel kunna skicka färdigutbildade förband till insatser såväl inom Sverige som utomlands innebär att omfattande övningar som förberedelser i direkt anslutning till avtransport måste kunna genomföras vid alla tider på året. Gällande övriga alternativ har Försvarsmakten inget att erinra. sid 5/19

6 E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Sträckning inom stråkalternativ A utgör inte vidare utredd sträckning. 2.6 Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten meddelar via e-post att man avstår från att yttra sig i ärendet. 2.7 Kalmarsunds Skogsbruksområde (Kalmarsunds sbo), Södra, Kalmarsunds sbo anser att den planerade ledningen skall utgöras av markkabel och framför ett flertal argument för detta ställningstagande: - Använd ny teknik som finns tillgänglig för att kunna transportera likström i kabel. - Värdefull och produktiv skogsmark tas ur produktion för avsevärd tidsperiod framåt. - Den ekonomiska ersättningen för markintrånget motsvarar en bråkdel av vad skogsmarken producerar under aktivt brukande. - Ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogsmarken förhindras, då skogsskiften klyvs av breda luftledningsgator där ledningsgatan kan uppgå till 50 meters bredd med tillägg för sidoområden för kantträd ca 30 m. - Minskat marknadsvärde för de fastigheter som får eller redan har flera markintrång av exempelvis luftledningsgator. - Skogsmarken i Sverige och det som skogen genererar utgör en av grundpelarna i svensk ekonomi. - Skogen har en framträdande betydelse i bindandet av koldioxid. - Skogen utgör en rekreationsplats för många människor som bor på landsbygden och tätorter. Ett skogligt landskap av luftledningsgator med starkströmsledningar skapar förändrad landskapsbild och skogens naturliga kulturmiljöer försvinner. - Rädsla och oro för strålning och elektromagnetiska fält hos boende och människor som vistas i närheten av luftledningar med starkström. - Användande av fundamentslipers som innehåller kreosot, innebär direkta risker för spridning av miljöfarliga ämnen till grundvatten och skogsmarken. De flesta skogsägare är certifierade och tillåter inte kreosot i naturen. Ledningen kommer att anläggas som en växelströmsförbindelse, på dessa avstånd är det inte realistsikt att uppföra de omriktarstationer som skulle krävas för likströmskabel. Kraftledningen kommer att ingå i ett växelströmsnät, likström utesluter till- och frånkoppling längst sträckan. I elsystemet produceras, överförs och används nästan uteslutande växelström. Likström är ett bra alternativ då stora energimängder ska överföras från en punkt till en annan såsom vid utlandsförbindelser. sid 6/19

7 För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1. Att finna möjliga lösningar där en ny planerad kraftledning kan följa befintlig infrastuktur i möjligaste mån är en viktig del i E.ON Elnäts utredningar. Hela den totala vidare utredda sträckningsförslaget C följer en befintlig kraftledning vilket minimerar markanspråket och intrång i tidigare obruten terräng vilka skulle innebär att skogskiften klyvs. För beräkning av den ersättning som ska utgå till berörda fastighetsägare följer E.ON Elnät de principer som har fastställts gemensamt inom branschen. Ersättningen baseras på ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap Expropriationslagen. Intrångsersättningen ska motsvara den minskning av fastighetens marknadsvärde som uppkommer med anledning av intrånget. Ersättningsnivåerna för intrång i skogsmark kommer att vara i enlighet med 2009 års skogsnorm framtagen av Lantmäteriet. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell ledning redovisas i den kommande MKB:n. Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid sådana enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i den kommande MKB:n. 2.8 LRF:s kommungrupp i Nybro, LRF:s kommungrupp i Nybro anser att den planerade kraftledningen anläggs som nedgrävd markkabel och att denna i möjligaste mån samförläggs med befintlig infrastruktur för att minimera nödvändigt markintrång. LRF:s kommungrupp i Nybro anger att de inte är motståndare till infrastruktursatsningar i landet men att dessa satsningar görs med bästa möjliga teknik för att minimera markintrånget. Att anläggningskostnaden blir högre bör inte utgöra något allvarligt problem då livslängden på en ledning av denna typ är väldigt lång. Sannolikt anges underhållskostnaden bli betydligt lägre då man med markkabel har en betydligt smalare gata att hålla ren från uppväxande lövsly och träd och helt slipper ifrån kostnaden för framtida trädsäkring av ledningsgatan, en sådan kostnadskalkyl anges inte ha redovisats i samrådet. Argumentet att felsökning blir svårare med markkabel är svårt att ta på allvar då sid 7/19

8 en nedgrävd kabel längs befintlig infrastruktur går väldigt lätt att och snabbt att komma åt, medan en luftburen ledning genom långa sträckor i skogsmark är väsentligt svårare att komma åt för reparationsinsatser. Andra ledningsprojekt i regionen, t.ex. Nordbalt anges tydligt visat på markägares acceptans för ett mindre intrång av engångskaraktär, vilket blir fallet med en markförlagd kabel. En markkabel innebär också en lägre risk för överklaganden av projektet och en lägre kostnad för projektet avseende intrångsersättningar. LRF:s kommungrupp i Nybro anger att om ovan nämnda argument inte invägs så blir organisationens slutsats att intrången uppenbart är för billiga för projektören. LRF:s kommungrupp vill också påminna om miljöbalken 3:4, Jord och skogsbruk är av nationell betydelse. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1. Kostnadskalkyl inkluderande aspekten underhållsarbete för markkabelalternativet redovisas i den kommande MKB:n. 2.9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) yttrande , uppdaterat yttrande MSB meddelar att de har utrett konsekvenserna av planerad kraftledning, för radiokommunikationssystemet Rakel. Slutsatsen av utredningen är att ledningsdragningar enligt alternativ C och D kan komma att påverka vissa installationer. Om dessa alternativ blir huvudalternativ behöver MSB delges mer detaljerad information om sträckningen för att bedöma påverkan. Ledningsstråk enligt alternativ A, B och markkabel kommer inte ha någon påverkan på Rakelnätets befintliga länkstråk eller påverkan på radiosystemet Rakel. MSB meddelar att de utrett konsekvenserna av planerad kraftledning Hageskruv till Nybro, för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel, med de föreslagna sträckningar som angavs i er förfrågan Slutsatsen är med det preciserade underlag som presenterats att kraftledningen inte kommer att ha någon påverkan på Rakelnätets befintliga länkstråk samt att kraftledningens placering inte kommer att påverka radiosystemet Rakel. MSB har inget att invända mot etablering av kraftledningen. Kontakt upprättades med MSB för att tillse att deras intressen beaktades Naturskyddsföreningen Kronoberg, Kronobergs Ornitologiska Förening samt Uppvidinge Fågelklubb, Den planerade kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro anges skada befintliga naturvärden längs sträckningen för samtliga stråk- och sträckningsförslag. Den norra delen av exploateringsområdet anges utgöra ett aktivt revir för [skyddad djurart] och berör sid 8/19

9 Alsteråns dalgång. Föreningarna förordar därför nollalternativet, d.v.s. att kraftledningen inte uppförs. Föreningarna föreslår istället att eventuell framtida elproduktion för området ansluts till den befintliga 400 kv ledningen genom en inkoppling vid Sävsjöström. Ett sådant alternativ bedöms som mest skonsamt ur miljösynpunkt. Den norra delen av exploateringsområdet anges utgöra ett aktivt revir för [skyddad djuart] med regelbundna parobservationer av adulta individer och flera konstaterade häckningsförsök under de senaste åren. Minst två bon anges finnas i området. Luftledningar för elöverföring anges vara ett allvarligt hot mot den skyddade arten (och andra arter) och anges utgöra en av de vanligaste dödsorsakerna för arten. En eventuell ombyggnad av elnätet inom ett känt revir bör därför i väsentlig grad bidra till att minska riskerna för kollision med luftledningar för att tillstånd ska beviljas. Föreningarnas bedömning är att den planerade kraftledningen inte bidrar till att minska kollisionsriskerna i området, utan snarare ökar dem, varpå nollalternativet förordas. Markkabelalternativet anses inte heller utgöra ett lämpligt alternativ ur miljösynpunkt eftersom det skulle påverka ett våtmarksområde skyddat genom Natura 2000 väster om Målerås. Kraftledningens påverkan på naturvärden och djurarter redovisas i den kommande MKB:n samt har utretts i genomförd naturvärdesinventering. Alternativ till anslutning till befintlig 400 kv kraftledning i höjd med Sävsjöström har i ett tidigare skede utretts av E.ON Elnät. Detta är dock inte en aktuell lösning för aktuella vindkraftsprojekt baserat på möjlighet till driftsättning först år 2022 samt att en ny stamnätsstation utgör en avsevärt mycket kostsammare nätanslutning. Den nya kraftledningen planeras att i första hand uppföras i stolptyp med triangelplacerade faslinor. Fasavståndet, dvs. avståndet mellan ledningens faslinor, är som minst cirka 3 meter vilket innebär att fågelolyckor orsakade av strömgenomgång inte är sannolika. Ledningen kan därtill, på vissa särskilt berörda delsträckor, förses med fågelavvisare för att förhindra eventuella kollisioner med ledningen. E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n Naturskyddsföreningen i Nybro, Naturskyddsföreningen i Nybro anser att samrådsunderlaget varit tydligt och att samrådet i Flygsfors gav god information och möjliggjorde goda diskussioner. Markkabelalternativet anges bli mer kostsamt än luftledning vilket tordes bero på att den ekonomiska kostnaden för uteblivet skogsutnyttjande är för lågt beräknat enligt gammalt riksdagsbeslut. Detta sid 9/19

10 anges inte vara nationalekonomiskt riktigt och kan nog komma att ändras. Markkabel anges vara det bästa alternativet ur miljösynpunkt. Vindkraften kommer sannolikt att med nuvarande politisk styrning att vara en gångbar energikälla. Om ett ledande energiföretag som Stena vill satsa på vindkraftsutbyggnad i Uppvidinge så måste naturligtvis transporten av elenergi byggas ut. Naturskyddsföreningen i Nybro förordar i första hand markkabel i banvall och i andra hand parallellgång med befintlig kraftledning, stråkalternativ C. E.ON Elnät bemötande: E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n Norra Värends Skogsbruksområde, Södra, Norra Värends Skogsbruksområde förordar markkabelalternativet enligt samrådsunderlag avsnitt för att uppnå minsta möjliga omgivningspåverkan. Med minsta möjliga omgivningspåverkan menas t.ex. boendemiljö, landskapsbild och oror för magnetfält. Befintlig infrastruktur bör följas i möjligaste mån. E.ON Elnät bemötande: För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1. E.ON Elnät strävar efter att minimera påverkan på landskapsbild, boendemiljö, hälsa och säkerhet. Påverkan på berörda intressen bl.a. landskapsbild, boendemiljö samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell ledning kommer att redovisas i den kommande MKB:n. För magnetfält tillämpar E.ON Elnät vägledningen Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Vidare utrett sträckningslaternativ C följer i sin helhet befintlig infrastruktur OX2 Wind (OX2) OX2 planerar en vindkraftsanläggning, Karskruv, i Uppvidinge kommun. Karskruv utgör en av de vindkraftsanläggningar som planeras att anslutas via den planerade 130 kv ledningen. Då den planerade ledningen avser att ansluta OX2 planerade vindkraftsanläggning inlämnar OX2 ett yttrande avseende det tekniska utförandet samt stråkförslag. De planerade vindkraftsanläggningarna ska finansiera de ledningar som byggs för att ansluta vindkraften. Det anges därför vara av yttersta vikt att ledningarna anläggs resurseffektivt, naturligtvis med minsta möjliga miljöpåverkan. sid 10/19

11 Markförlagd kabel avser ett dyrare alternativ. Driftsäkerheten för markförlagd kabel är relativt god men det är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda eventuella fel. OX2 anger att det inte är acceptabelt med långa avbrottstider för ledningar som ska överföra produktion från vindkraft då det leder till stora produktionsbortfall. Ett kabelalternativ leder till ökade förluster jämfört med luftledningsutförande. Med anledning av ovanstående förordar OX2 luftledning framför markförlagd kabel. Det stråkalternativ, för luftledningsutförandet, som ger minst intrång på markanvändning samt minst miljöpåverkan torde vara det som är kortast samt det som går i parallellgång med befintliga luftledningar längst sträcka. Detta borde också bli det minst kostsamma stråket. OX2 förordar därför stråkalternativ C. E.ON Elnät bemötande: E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) SGU upplyser om att luftledningsalternativen huvudsakligen löper över moränterräng. Detsamma gäller för markkabelstråket norr om Orrefors men söder därom löper banvallen genom en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas vara en grundvattenförekomst med tämligen goda uttagsmöjligheter. SGU informerar om att banvallen kan vara påverkad av föroreningar från den tidigare järnvägen och schaktningsarbeten vid kabelförläggning kan medföra en negativ effekt på befintliga brunnar i området. Det finns få bebyggda fastigheter utmed sträckan men detta bör ändå beaktas vid planeringen. Luftledningsalternativen är ur geologisk synvinkel tämligen likvärdiga och SGU kan därav inte förorda något. En alternativ lösning sett ur ett grundvattenperspektiv kan vara att växla över från markkabelalternativet till något av luftledningsalternativen söder om Orrefors. SGU hänvisar till sin hemsida för ytterligare information. E.ON Elnät bemötande: E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter gällande markförhållanden och eventuell förekomst av föroreningar i dem tidigare järnvägen och medtagit denna aspekt i den kommande MKB:n Skanova, Skanova har inget att erinra mot E.ON:s planer på en ny 130 kv ledning Hageskruv- Nybro. Dock föredrar Skanova förslaget markkabel då det verkar påverka telenätet minst. E.ON Elnät bemötande: För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1. sid 11/19

12 2.16 Skogstyrelsen, Skogsstyrelsen påtalar vikten av att kraftledningens inverkan och påverkan på skogslandskapets produktions- och miljövärden inkluderas i processen. Nya ledningsgator uppfattas generellt sett ge en större negativ påverkan på miljövärden än parallellförläggning intill befintliga ledningsgator. Parallellförläggning anges vara till fördel ur naturresurssynpunkt då mindre skogsareal tas i anspråk. I möjligaste mån bör påverkan på områden men höga naturvärden och naturliga vattendrag undvikas. Minst påverkan uppfattas markkabelförläggning resultera i. Oavsett val av alternativ så är det viktigt att i anläggningsarbetet ta den hänsyn som krävs för att undvika skador på natur- och kulturmiljö, av särskild vikt vid våtmarker och vattendrag. På mark med dålig bärighet bör stockmattor användas för att undvika körskador och vid överfarter vid vattendrag bör om nödvändigt tillfälliga broas anläggas. Skogstyrelsen föreslår att alternativa strategier för underhåll av ledningsgator utreds. Förlust av miljövärden kan i viss mån kompenseras med utveckling av alternativa miljövärden. Exempel på detta är att skapa lövrika brynmiljöer eller kvarlämna avverkat virke dock med restriktionen att bestämmelser i skogsvårdslagen avseende skydd mot skadliga insekter följs. För att reducera risken för stormskador bör man på sikt sträva efter att skapa stormfasta kantzoner. Detta kan ske genom selektiv gallring med inriktning på att gynna stormfasta träd. Ledningsgatorna anses kunna öka tillgången på naturligt viltfoder för att lokalt gynna den biologiska mångfalden och skogsbruket som följd av minskat betestryck i närliggande skogsföryngringar. Toppkapning av ungträd av viltbegärliga trädslag och buskar bör vara möjligt. Alternativa skötselstrategier för ledningsgator måste anpassas till de rådande naturliga förutsättningarna. Naturligt varierande miljö där olika arters habitatkrav tillgodoses är betydelsefullt för naturvärdena och kan i vissa fall gynna friluftslivet. E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter avseende skogslandskapets produktions- och miljövärden och medtagit dessa i den kommande MKB:n. Även påverkan på natur- och kulturmiljö och försiktighetsåtgärder under drift och anläggningsfas redovisas i den kommande MKB:n. För att undvika körskador i våtmarker kommer avverknings- och byggnationsarbeten i första hand så långt möjligt att utföras under tidsperioder då marken är tjälad. Om detta inte är möjligt utan att oacceptabla dröjsmål för projektets genomförande uppstår, kommer särskilda skadeförebyggande åtgärder att vidtas där risken för körskador är överhängande. sid 12/19

13 Sådana åtgärder kan exempelvis bestå i att stockmattor läggs ut där vattendrag eller våtmarker behöver korsas. Särskilda bandgående arbetsmaskiner kan eventuellt också användas och i vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med helikopter. Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningarna. Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder. E.ON Elnät beaktar inkomna synpunkter avseende underhållsarbetet och röjningsåtgärder i kraftledningsgatorna. Utvecklingsarbete för att förbättra och anpassa arbetsprocessen och tillvägagångssättet för röjningsarbetet sker kontinuerligt i samråd med branschorganisationer och myndigheter Statens Geotekniska Institut (SGI), Området anges till stor del bestå av moränmark med inslag av torvområden samt stråk av isälvsmaterial. Angivelsen baseras på översiktlig kontroll mot jordartskartan över Uppvidinge och Nybro kommuner. I samrådsunderlaget framgår översiktligt var våtmarker/myrar finns. Med anledning av detta kan inte SGI se några stora geotekniska skillnader mellan de olika alternativen. Projektering av fundament, anläggningsarbeten, tillfartsvägar, ledningsgravar och övriga anläggningar i mark förutsetts göras i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetationen i ledningsgata i eller ovanför sluttande terräng kan påverka områdets stabilitet och åtgärden bör därför också riskbedömas av en geotekniker. För fundament och anläggningar i anslutning till sjöar och vattendrag bör förutsättningar för skred (bristande stabilitet) respektive erosion och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas och SGI önska påminna om att dessa åtgärder kan vara tillståndspliktiga. Underlaget innehåller inga uppgifter om eventuell användning av kreosotslipers. Om kreosotslipers är aktuellt efterlyser SGI att ansökan kompletteras med en beskrivning där detta beaktas. Vid markkabelstråket löper en gammal järnvägsbank. SGI påpekar att äldre banvallar kan innehålla förorenade massor, vilket bör beaktas i det fortsatta arbetet. Detta gäller även där stråket passerar samhällena Målerås, Gullaskruv och Orrefors, där det eventuellt finns områden med gamla fyllningar eller industrimark. Vid projekteringsarbete inkluderas geotekniker i arbetet med ledningens utformning bl.a. genom att ansvara för erforderliga markundersökningar. sid 13/19

14 Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid sådana enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i den kommande MKB:n. E.ON Elnät har beaktat inkommen synpunkt avseende eventuell förekomst av förorenade massor i banvall och medtagit denna aspekt i den kommande MKB:n Svenska kraftnät (SvK), Svenska kraftnät anger att det är av största vikt att hänsyn tas till den nya planerade 400 kv kraftledningen mellan Ekhyddan och Nybro som har samråtts under våren Planering och projekteringen av avsedd kraftledning bör genomföras i samråd med Svenska kraftnät. Svenska kraftnät upplyser om att sträckningsförslagen för ledningen korsar/går parallellt med två 400 kv luftledningar tillhörande Svenska kraftnät. SvK har ledningsrätt för kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärder/verksamhet som på något sätt inskränker SvK:s verksamhet, inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten. Vidare informerar SvK om att alla kraftledningar som drivs och förvaltas av Svenska kraftnät har underjordiska installationer. Vid alla typer av markarbete inom en kraftledningsgata ska därför Svenska kraftnät rådfrågas om direktiv innan markarbete påbörjas. SvK redovisar i sitt yttrande ett antal krav vid korsning av/parallellgång med friledning. Ytterligare krav redovisas som ställs i samband med förläggning av markkabel invid Svenska kraftnäts ledning. (Se yttrande i original). SvK upplyser om att vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA. Risker finns såsom beröring av spänningsförande delar och induktion. Om någon utrustning under byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än 4,5 m vertikalt eller 6 meter horisontellt måste särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas. Tekniska dokument angående luftledning (profiler, stolptabell, ritningar) kan fås från Jonas Brolin på avdelningen för anläggningsdokumentation. Vid kontakt med Svenska kraftnät samt kontroll av publicerat samrådsunderlag så anses planerad kraftledning inte komma i konflikt med samrådd ledningssträckning för Svenska kraftnäts Ekhyddan-Nybro. Vid projektering av avsedd kraftledning upprättas erforderlig kontakt med Svenska kraftnät. Stråk A+B sammanfaller på en sträcka om ca 7,5 km med två av SvK:s 400 kv ledningar (FL6 s3 och FL6 s4) nordväst om Nybro. I övrigt korsar stråk C 400 kv ledningen FL6 s3 sid 14/19

15 sydväst om Skedebäckshult samt FL1 s4-5 sydväst om Hageskruv. Båda korsningar sker nästintill vinkelrätt. Markkabelalternativet korsar desamma 400 kv ledningarna. Korsningarna sker även vid dessa platser så gott som vinkelrätt. Samtliga SvK:s krav kommer att följas vid projektering och byggnation av kraftledningen Södra Skogsägarna, Södra ser behovet av en utvecklad infrastruktur och är i grunden positiv till satsningar till vindkraft och andra förnybara energikällor. Överföringsteknik som minimerar behovet av produktiv skogsmark genom t.ex. markkabel anges dock vara ett måste. Ny- och reinvesteringar i såväl lokal-, region- och stamnät ska alltid prövas utifrån användning av marksnål teknik där nedgrävning och markkabel ska utgöra första alternativ. Detta minimerar markintrång till gang för jord- och skogsbruket, bättre livsmiljö för boende och brukande samt snabbare tillstånds- och byggprocesser genom dialog med markägare. Sydöstra Sverige anges redan vara hårt drabbat av luftledningar och då ytterligare luftledningar med portalstolpar tar mycket produktiv jord- och skogsmark i anspråk bör den tekniken inte kan användas längre utan ansträngningar måste till för att hitta markkabelalternativ. Området av mycket påverkat av befintliga och planerade kraftledningar där mycket mark har kan komma att tas i anspråk från den enskilda markägaren. Södra välkomnar att E.ON presenterat ett alternativ med markkabel för växelström och anger att även om en markkabelkalkyl vid första påseendet blir dyrare måste det vägas in på vilket sätt det blir betydligt mindre intrång, bättre livsmiljö för boende och markägare samt snabbare tillståndsprocess. Södra förordar med det alternativ som redovisas under Markkabelstråk. Där befintliga vägar utnyttjas från Hageskruv till Skogstorp för att sedan gå vidare i befintlig ej använd banvall via Målerås och Orrefors till Nybro regionnätsstation. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1. Kostnadskalkyl för luftledning respektive markkabel inkluderande aspekten underhållsarbete kommer att redovisas i den kommande MKB:n Trafikverket, Vägnät markkabel Beträffande markkabelalternativet, ska sökande i god tid före arbetets påbörjande inkomma med ansökan enligt 44 Väglagen angående tillstånd för framdragande av ledningen inom sid 15/19

16 område för allmän väg. Förläggning av kabel inom vägområdet ska ske under sådana former att drift och underhåll av vägen inte fördyras, att skador på vägkonstruktionen inte uppstår eller att fara eller hinder för trafiken inte vållas på grund av ledningen eller dess kringutrustning eller vid tillsyn eller underhåll av dessa. I övrigt ska markkabeln tryckas under vägkroppen vid korsning av vägar. Vägnät luftledning Beträffande luftledningsalternativen så ska placeringen av stolpar, stag och ledningar ska följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. För korsande luftledning ska stolpar, stag och sträva vara placerade helt utanför vägområdet. Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU (Vägars och gators utformning). Trafikverket rekommenderar ett skarvningarna av linan inte görs i direkt anslutning till vägpassager för att minimera risken för brott av strömförande lina i anslutning till allmän väg. Vägnät stationer Nya transformatorstationer ska placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg. För dessa krävs bygglov eller tillstånd från länsstyrelsen enligt 45 Väglagen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Tillstånd lämnas med stöd av 44 väglagen. Trafikverket hänvisar till sin hemsida för ansökan och information: Trafikverket har i övrigt inga synpunkter på ansökan eller på de olika stråkalternativen. E.ON Elnät kommer att följa de lagar och riktlinjer som gäller vid arbeten inom vägområden och ansökningar om tillstånd kommer att upprättas där så krävs. E.ON Elnät kommer att sträva efter att undvika störningar på framkomligheten och se till att säkerheten för trafikanter upprätthålls Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) samt Nybro- Emmaboda Fågelklubb (NEFk), Inlämnade synpunkter utgår från ett miljöperspektiv med fåglarna i centrum. ÖSOF och NEFk ifrågasätter starkt behovet av ytterligare kraftledningar i Sverige. Sverige anges idag har överskott på el som kommer från ca 50 procent vattenkraft och ca 50 procent kärnkraft. Vindkraften anges vara en mycket opålitlig kraftkälla med en lång rad nackdelar bl.a. slitage på ledningar p.g.a. ojämn produktion, behov av ekonomiska subventioner samt sid 16/19

17 buller. ÖSOF och NEFk har antagit SOF BirdLife Sveriges vindkraftspolicy som återfinns via Ur ett ornitologiskt perspektiv anger ÖSOF och NEFk följande prioriteringsordning: 1. Nollalternativet 2. Markkabelalternativet 3. Stråkalternativ C Inget av stråkalternativen A, B eller D. ÖSOF och NEFk ifrågasätter huruvida 500 MW ny elkraft behövs och om denna behövs så anges det finnas bättre produktionskällor än vindkraft t.ex. solkraft. Skapade arbetstillfällen anges försumbara och ekonomi får inte spela någon roll i jämförelse med miljö. Markkabelalternativet anges kunna bli problematisk genom samhällena Målerås, Gullaskruv och Orrefors. Specifikt Gullaskruv där banvallen går mellan ån och trädgårdar. Stråkalternativ C anges ge minimalt markintrång på nya områden då den följer befintlig kraftledning. Stråkalternativ A anges dels gå över Kosta skjutfält där skyddad djurart anges finnas, dels över Sveaskogs fina skogar norr om riksväg 31. I Sveaskogs marker anges finnas orre och tjäder samt en mosaikartad våtmark centrerat kring Fröneskruvs fly, området bör ombildas till Ekopark. Stråkalternativ B anges korsa ett mycket sankt våtmarksområde mellan Jonsbo och Hälleberga kyrka där sångsvan och tranor anges häcka samt viss förekomst av orre och tjäder. En ledning utmed Borstetorps fly anges förstöra befintlig vildmarkskänsla. Stråkalternativ D anges korsa Sveskogs marker med förekomst av orre och tjäder med möjlig spelplats för tjäder. Runt Kulla anges finnas mycket skogshöns bl.a. den sällsynta järpen. Hög andel lövskog samt lånsmala skogsskiften där småskaliga brukningsmetoder anges gynna fågellivet. Runt Resebo anges spår av vitryggig hackspett samt fantastisk lövskog. För området ses relativt ofta [skyddad djurart]. SOF Birdlife Sverige kräver hänsyn i ett område om 5 km från den skyddade djurartens boplats, bör beaktas att avsedd djurart ofta har 1-2 alternativbon. Sveriges riksdag anges bestämt att potentiellt lämpliga biotoper måste sparas om stammen ska kunna bli livskraftig. Problem för djurartens överlevnad anges vara bl.a. kollisioner med tåg och bilar. Baserat på djurartens population förordas stråkalternativ C i det fall ledningen uppförs som luftledning. Stråkalternativ A anges vara det sämsta ur detsamma perspektiv. sid 17/19

18 ÖSOF och NEFk förutsätter att samtliga luftledningar är isolerade så att fåglar med brett vingspann likt tranan och kungsörn om 225 cm och havsörn om 240 cm inte kan nå två linor eller en lina och stolpe samtidigt och därmed eldödas. Vidare förutsetts att man undviker anläggningstid mellan 15 april och 15 augusti då detta utgör häckningstid för flertalet av Sveriges häckande fågelarter. Anges enligt artskyddsförordningen vara förbjudet att störa fåglar under deras häckningstid. Artskyddsförordningen som del av Miljöbalken anger att inget skogsbruk får bedrivas under någon av de prioriterade arternas häckningstid, utdrag ur förordningen bifogades yttrandet. Förutsetts att kreosotbehandlat virke inte används vid anläggandet. Anges viktigt att ledningsgatorna gallras för att bevara den hagmarksmiljön och den biologiska mångfalden, vid gallring bör man bespara bärande buskar och träd vilka är viktiga för pollinatörer. ÖSOF och NEFk undrar varför en så pass betydande markägare som Sveaskog inte medtagits i sändlistan. Bifogat yttranden återfinns en tidningsartikel där en fågelfamilj anges ha stoppat en avverkning om 14 ha i Dalarna då avverkningen betraktats som förbjuden åtgärd enligt artskyddsförordningen. E.ON Elnät bemötande: E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 i Ellagen (1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta elektrisk anläggning till ledningsnätet. Förfrågan om nätanslutning beaktas och hanteras av E.ON Elnät utan invägning av produktionskällans för- och nackdelar. Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter gällande markförhållanden och artförekomst och medtagit dessa aspekter i den kommande MKB:n samt genom att genomföra en naturvärdesinventering för området. Den nya kraftledningen planeras att i första hand uppföras i stolptyp med triangelplacerade faslinor. Fasavståndet, dvs. avståndet mellan ledningens faslinor, är som minst ca 3 meter vilket innebär att fågelolyckor orsakade av strömgenomgång inte är sannolika. Ledningen kan därtill, på vissa delsträckor, förses med fågelavvisare för att förhindra eventuella fågelkollisioner med ledningen. sid 18/19

19 Anläggningstid är inte fastställd utan kommer till stor del planeras baserat på minimerad total påverkan på naturvärden samt efter möjliga avbrott på berörd befintlig elinfrastuktur. Häckningsperiod för fåggellivet kommer i möjligaste mån att inkluderas i denna planering. Påverkan under anläggningsfas beskrivs ytterligare i den kommande MKB:n. Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid sådana enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i den kommande MKB:n. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas och gallras. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs, samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. I möjligaste mån värnas viss flora enligt branschpraxis såvida denna inte riskerar ledningens säkerhet. Svea skog har inkluderats i samrådsprocessen i egenskap av fastighetsägare och har delgivits direktadresserat samrådsutskick Svea skog återfinns i förteckningen över fastighetsägare och därmed inte i sändlistan för myndigheter och organisationer vilken ÖSOF och NEFk troligen syftar till. sid 19/19