Fibernät: Åtta förlorade år. Fibernät: Åtta förlorade år

Transkript

1 Fibernät: Åtta förlorade år (insänt den 19.9, i Hbl ) Fibernät: Åtta förlorade år (Hbl:s rubrik: Fibernät: Regeringen har gjort oss till nollor) Regeringen har äntligen fått ändan ur vagnen och beslutat bygga optiskt fibernät i Finland. Månne det beror på den undersökning som Oxford University s Said Business School publicerade förra veckan om bredbandets kvalitet i olika länder? I undersökningen vann Japan med bred marginal men Sverige kom tvåa och Nederländerna trea. Bland de tio bästa fanns dessutom länder som Lettland, Litauen och Slovenien. Men Finland fanns inte bland de tio bästa trots regeringens skryt om att hålla Finland på världstoppen. Finland kom på 15:e plats en aning före USA och Ryssland om det nu är någon tröst. Även om man tar med antalet (långsamma) anslutningar så kommer Finland bara upp till en 12:e plats. Varför gick det så illa? Redan för åtta år sedan började jag påtala nödvändigheten att bygga ut en ny infrastruktur som lämpar sej för det kommande nätsamhället och det enda som fungerar med stora

2 datamängder är optiska fibernät. Men teleoperatörerna och kommunikationsministeriet motsatte sej hårt en utbyggnad så nu sitter vi här och hör till Europas nollor ifråga om anslutningar till optiska fibernät medan Sverige som började bygga fiber är nästbäst i hela världen. Enligt staten skulle operatörerna bygga bredband, men FICOM valde att göra ingenting och har försatt sin chans så det är för sent att gnälla nu. Staten har gett operatörerna massor av tid att börja bygga ut alltför mycket tid. Det var klart från början att de inte ville bygga snabbt bredband som jag påpekade för många år sedan men av ideologiska skäl envisades ministeriet med sin linje. Nu kan man bara konstaterade att Finland förlorade åtta år av stagnation på det här viktiga området. Det är inte bara fråga om dagens bredband. Man kan nog läsa epost och surfa litet också över de gamla kopparkablarna men framtidens nät måste kunna överföra våldsamt stora mängder information då videobaserade tjänster blir allt vanligare. Då är kopparnätet helt oanvändbart. Ännu hoppas vissa på trådlöst bredband men de borde beakta Shannons teorem en naturlag som säjer att med en viss bandbredd kan man bara flytta enbart en begränsad mängd information OBEROENDE av teknik. Det är

3 alltså hopplöst att vänta på nya uppfinningar ungefär som att vänta på perpetuum mobile (evighetsmaskinen) som man bevisat att är omöjlig att konstruera. Det viktigaste med fibernätet är inte dagens hastigheter utan det faktum att man kan höja hastigheten nästan hur mycket som helst utan att behöva byta medium (kabeln). Över en enda fiber kan man köra otroliga 10 Terabit/s (tio miljoner Mbit/s) så inom en överskådlig framtid klarar vi oss nog med fiberkabel. Regeringens utspel är bra, men kom alldeles för sent. För varje år blir vi alltmer efter i utvecklingen som redan nu bygger på att det finns ett snabbt datanät såsom i Sverige. Det är ren förlust också ekonomiskt. Här i Hindersby har vi haft fibernät i över fem år (från den 9 september 2003) och många använder det i jobbet. I stället för att köra bil till Helsingfors så jobbar de hemifrån vilket sparar bränsle och lättar på trycket att flytta till huvudstadsregionen. Vi har till och med en engelsk familj i grannbyn som flyttat hit och kan sköta jobbet via vårt snabba nät i kontakterna över hela världen. Så som staten dragit fötterna efter sej så vill jag uppmana alla som kan bygga eget nät att göra det nu för det kan bli en mycket

4 lång väntan på att staten skall komma med fiberkabeln. Inga pengar har ännu avsatts till det och gudarna vete om de någonsin kommer. Med starkt motstånd från vissa firmor och ett motvilligt ministerium ser det inte ljust ut för finländsk datakommunikation. Nisse Husberg, tekn.dr. (datateknik) Hindersby Bredbandskvalitet Japan bäst, Sverige nästbäst, Finland 15:e Oxford University s Said Business Schooljämförde bredbandets kvalitet i olika länder och inte oväntat var Japan bäst och Sverige nästbäst. Men Finland kom på 15:e plats fastän regeringen så stort gått ut med att Finland skall vara ledande Kolla in undersökningen (på engelska) här: lity+broadband+study.htm

5 Listan på de bästa innehåller en del överraskande länder som Lettland, Litauen och Slovenien: 1. Japan 2. Sweden 3. Netherlands 4. Latvia 5. Korea 6. Switzerland 7. Lithuania 8. Denmark 9. Germany 10. Slovenia 11. Romania 12. France 13. Norway 14. Belgium 15. Finland 16. USA 17. Russia Även om man beaktar antalet anslutningar blir situationen inte mycket bättre för Finland (12:e): 1. Japan 2. South Korea 3. Netherlands 4. Denmark 5. Switzerland 6. Sweden 7. Norway 8. Australia 9. Iceland 10. Luxembourg 11. Canada 12. Finland 13. France 14. US 15. United Kingdom

6 16. Ireland 17. Belgium 18. Estonia 19. Germany 20. Slovenia Finland: Åtta år av envishet Finland: Åtta år av envishet För åtta år sedan då Sverige aktivt gick in för att bygga ut optiska fibernät deklarerade staten (=kommunikationsministeriet) att marknaden skall sköta utbyggandet. Och det har marknaden gjort, dvs. ingenting har hänt. Något litet byanät här och där främst i Österbotten finns det men annars hör Finland till Europas nollor på det här området medan Sverige är nästbäst i hela världen. Man kan ju inte kräva av en minister att han/hon skulle förstå nånting av sitt område de är politiker men tjänstemännen på ministeriet borde upplysa ministern om vad som händer. Där misslyckades ministeriet totalt. Det sitter gamla telefongubbar som inte har en blekblå aning om vad ett datanät är för nånting de tror att det är ett telenät. Och då de därtill var marknadsfanatiker (marknaden skall göra allt) så gick det som det gick.

7 Under åtta år har teleoperatörerna gjort ingenting precis som jag förutspådde så nu kan FICOM dra något gammalt över sej. Nå, under det senaste året har vissa små operatörer fattat att 100 år av kopparkabel är slut och det gäller att bygga fibernät för att helt enkelt överleva. Det fattade först Vasa Läns Telefon men också Lovisa och Karis har börjat bygga fiber. Visst har de fått krypa till korset men det blev dyrt för Finland! Vi förlorade den ledning Nokia skaffat oss och hör till nollorna i Europa ifråga om fiberanslutningar. Ingen idé att upprepa allt jag skrivit förut. Läs de andra artiklarna under Datanät! (Man får vara antingen envis eller dum men inte bådadera på en gång och i det här fallet har staten varit både envis och dum ) Reservel med acku för växel Billig och bra reservel för växel

8 Elavbrott är ett problem för datanätet och en vanlig UPS fungerar en alldeles för kort stund. Dessutom är det problem med åska (överspänning) som kan komma in från elnätet. Reservel är en ganska dyr sak om man skall köpa den men det är väldigt enkelt att bygga själv. Och det är billigt och bra. Här presenteras ett enkelt system som är anpassat för våra växlar (12 V 7 A) men det är enkelt att byta ut en del komponenter för andra apparater. Den reservel som fanns att köpa var mycket olämplig eftersom den kräver 48 V ackumulatorer och det blir mycket dyrare och krångligare med laddare och ackumulatorer. Då jag skruvade upp växeln så visade det sej att den i själva verket använder 12 Volt! Så den idiotiska strömförsörjningen tar in 48 V och sänker den till 12 V. Det enklaste är att lämna bort hela skräpet och koppla en stabilisator för 12 V direkt till växeln.obs! Stabilisatorernas utspänning måste gå att justera så att de är precis lika stora. Troligen hade man kunnat lämna bort stabilisatorerna också för växeln använder ju inte 12 V utan sänker också denna spänning till 5 V och 3,3 V. Men stabilisatorerna har en mängd säkerhetsfunktioner som är värdefulla. Dessutom kostar de inte mycket. Jag har satt in två fastän en hade räckt till med nöd och näppe. Då fungerar växeln även om en slutar fungera och belastningen blir lägre. Hur lång tid reserven skall fungera beror bara på hur stor ackumulator man använder. 60 Ah ger minst 10 timmar reserv, 2 i parallell ger 20 timmar osv. De komponenter som jag har använt kan förstås bytas ut mot liknande men jag ger en lista för de lata (priserna är ungefärliga): 1 st. bilackumulator (Biltema vilken som hels, t.ex Ah standard 700 kr)

9 1 st. underhållsladdare (ELFA Mean Well 12V/7A PB-120P-13C kr) 2 st. stabilisatorer (ELFA Mean Well SD-50A-12 in:9,218 V ut: 12 V (11-16)/4,2 A kr) 1 sats snabbkopplingar för ackumulator (Clas Ohlson kr) mycket bra, använd inte krokodiler Den kontakt som våra växlar (Direktronik x100FX-WDMB Singlemode-SC kr) använder finns inne i switchen och en mellanplatta måste skruvas bort (helt onödig). Då kan man koppla ledningarna från stabilisatorerna direkt till kortet med kontakt ELFA polig kontakt 32,51 mm 9 kr. Komponenterna och ledningarna syns på bilderna nere: Kopplingsschema. Anslutning till ackumulator. Koppling av stabilisatorer.

10 Kabelplogning Kabelplogning Lördagen den 17 maj 2008 plogade vi två kablar i jorden i Hindersby. Först gräver man fram existerande telefonkablar och rör så man inte kör av dem. Och det kan vara bra att träda fiberkabeln under dem ifall de är grunt placerade. Vanligen gräver man också en grop för plogen så man kan dra på fullt djup genast från början. Under goda förhållanden kan man köra flera kilometer per dag. Kabeln dras vanligen ut i förväg och då behöver man en kabelvagn ifall trummorna är stora (de kan väga flera tusen kilo). Liljenet i Liljendal (Mats Backman) har byggt verkligt fina kabelvagnar. Här Liljenet 1 som kan lyfta upp trumman direkt från marken med hydraulik verkligt käckt! Därefter backar man plogen så nära trädgården som man vågar. Nedan Dan Nybondas från Lindkoski med sin hembygda kabelplog.

11 Kabeln skall vara utdragen bredvid (eller under) traktorn och nu placeras den under nedersta bulten för att komma på dikets botten. Under en annan bult ca. 15 cm högre placeras ett gult märkband SOM ÄR MYCKET VIKTIGT! Sedan är det bara att köra på krypväxeln. Det behövs en stark och tung traktor för att orka dra plogen som går på ca. 75 cm djup. Det är bra om nån matar in kabeln i plogen så den inte fastnar. Märkbandet är en kilometers rulle. Plogen lyfter upp jorden och då man backar med en hjulet över skåran så kläms jorden ned tilbaka och man kan knappt se spår efter kabeldiket. Brodden tar sej och på hösten ser man ingen skillnad. Plogen är heimlaga av två plåtskivor 3-4 cm från varandra och ett järn som lyfter upp jorden.

12 Lägg ned fiberkabel NU! Lägg ned fiberkabel NU! Till och med kommunikationsministeriet har upptäckt att det är väldigt lönsamt att lägga ned optisk fiberkabel tillika med vattenoch avloppsgrävandet. I ett pressmeddelande den uppmanar man alla som gräver avlopp att beakta att man år 2015 strävar till att få hastigheter på 100 Mbit/s till hushåll och företag och detta kräver optisk fiber. Kostnaderna är marginella för att dessutom lägga ned kabel och mycket lägre än att gräva skilt. Om vatten och avlopp redan är nedlagda så är det däremot nödvändigt att bygga ett skilt fiberkabelnät. Senast nu då Sonera börjar stänga kopparkabelnätet borde det stå klart för alla att den epoken är över snart. Trådlös teknik är helt värdelös då det gäller stora datamängder möjligen kan man läsa sin epost. Det har inget med tekniken att göra utan det är helt enkelt en naturlag som gör det omöjligt att

13 flytta stora mängder information över smala frekvensband. Så det är ingen idé att hoppas på framtida uppfinningar. I Sverige har man redan 10 % av hushållena uppkopplade till fiber och nu meddelade Allmännyttan att de tänker installera fiberanslutningar på 1 Gbit/s (1000 Mbit/s) i alla sina bostäder. Det går framåt snabbare än väntat. Finland är tyvärr ännu väldigt efterblivet med 0 % fiberanslutningar egentligen är bara Österbotten bra på fibernät. Det gör att snabba tjänster inte kan användas och det värsta är att distansarbete via videokonferens blir omöjligt. Just nu är det bästa tiden att ploga ned fiberkabel vilket är det näst billigaste sättet (efter avloppsdiken). Det kan till och med gå under 1 euro/meter för färdigt nedplogad kabel i bästa fall. Det lönar sej inte att vänta. Efterfrågan på fiberkabel har höjt priserna med % på ett år redan och höjningen fortsätter. Att köra ned en fiberkabel över en färdigsådd åker just nu stör inte alls utan på hösten ser man inte ens att man kört över åkern. Det mycket smala diket kläms fast så att det knappt syns ens direkt efter körningen. Och just nu är ytan torr medan det är mjukt under ytan så plogningen är lätt. På hösten är det tvärtom hal yta och hård

14 jord ifall sommaren varit torr. Det är inte så svårt att planera ett fibernät. Det viktigaste är att lämna tillräckligt långa ändar för man måste ha minst meter överlopps kabel för att kunna svetsa ihop fibern. Ändarna skall nämligen in i en bil eller svetsbur vid svetsningen som nog inte borde utföras i någon grop på grund av känsligheten för smuts. Kapa inte kabeln förrän den är nedgrävd för om den blir för kort så kostar en skarv omkring 500 euro. Planera så få skarvar som möjligt och beakta att man inte kan sätta in uttag mitt på kabeln utan bara koppla fibern från punkt till punkt (även om själva kabeln med många fibrer kan förgrenas). Mera om byggandet av byafibernät på och Landsbygdens Folk

15 Landsbygdens Folk om datanät (den 28 mars 2008) Ledaren handlar om regeringsprogrammets löften om att högklassiga kommunikationstjänster säkerställs i hela landet samt påpekar att Och så mycket har vi vanliga människor fattat vid det här laget att en megabit per sekund inte med bästa vilja kan kallas högklassig tjänst. Kolla speciellt in Veckans TOK! I en artikel behandlas 450-nätet Trådlös överföring både osäker och otillräcklig med en intervju av tekn.dr. Nisse Husberg. Dessutom har NSP tagit ställning till TeliaSoneras agerande och uppmanar dem att bygga optiskt fibernät i stället för trådlöst. och i en artikel inne i tidningen: Och så har NSP (Nylands ProducentFörbund) tagit ställning till det också:

16 Operatörerna bör bindas med avtal och böteshot Hbl den 13 mars 2008 (Rubriken är HBL:s! Jag hade som rubrik Teknik och verklighet ): Bredband Operatörerna bör bindas med avtal och böteshot Allt som är tekniskt möjligt är dock inte möjligt i verkligheten redan av ekonomiska skäl. Här gäller det för beslutsfattarna att ställa rätt frågor till ingenjörerna och vara mycket försiktiga med svaren. Men det finns ett sätt att ta reda på vad som fungerar i verkligheten: Gör upp ett bindande avtal. Politiker och tjänstemän klarar inte av marknaden. Ett erfaret företag däremot sätter upp ett avtal där en betydande operatör (inget litet bolag som kan sättas i konkurs) detaljerat beskriver hur

17 trafiken skall skötas nu och i framtiden med realistisk uppgradering som följer trafikökningen. Och med stora bötesbelopp ifall avtalet bryts. Då får man ordentliga svar i stället för svammel om oändlig potential. Då kanske operatören till och med börjar fundera på om det inte vore billigare att bygga optofibernät med en gång. Eller så får beslutsfattarna åtminstone veta vad de kommer att få betala för den trådlösa tekniken i framtiden. I stället för till intet förpliktigande löften om att det nog ordnar sej. Lagar hjälper inte. Med en bunt lagvrängare kan operatören dra åligganden i långbänk tills abonnenterna tröttnar och flyttar bort eftersom de måste ha snabba datanät nu och inte nån gång i framtiden. Det har skrivits massor om Shannon och trådlös teknik. En artikel finns i Telephony Online från 21 maj 2007: Shannon s specter av Kevin Fitchard. Där konstateras att den trådlösa tekniken nu börjar närma sej Shannons gräns och att det i framtiden inte går att öka trafiken i kanalerna. Enda möjligheten att öka kapaciteten är att bredda frekvensbanden eller återanvända frekvenserna (skapa fler kanaler). OFDM kräver dubbla frekvensband en bristvara som Fitchard konstaterar att blir ytterst problematisk inte tekniskt men

18 politiskt för alla slåss om samma frekvensband. All ny teknik, UMB, LTE och Wimax, använder samma system OFDMA och samma antenner MIMO (flerantennsystem) och alla slår huvudet i taket, dvs. Shannons gräns. Att återanvända samma frekvenser betyder att man delar upp rymden (med riktantenner eller massor av små sändare. Det leder i slutändan precis till det jag beskrev att man placerar en basstation i varje hus och drar fiber till huset. För att man skall komma upp till de nya hastigheterna (LTE 100 Mbit/s) måste nämligen varje abonnent ha en egen kanal. Liksom våra abonnenter har en egen fiber. ADSL2+ har maximalt 24 Mbit/s nedladdning men bara några hundra meter från centralen starkt beroende på kabelns kvalitet. VDSL2 klarar teoretiskt 250 Mbit/s över någon meter, 100 Mbit/s upp till 500 meter och 50 Mbit/s upp till 1 km men har aldrig riktigt tagit fart i praktiken. Tyvärr är det omöjligt att förklara detaljerat i en tidning då utrymmet är hårt begränsat men läs för grundliga utredningar om saken. Tillväxten i nättrafiken kommer att fortsätta i snabb takt och de som lämnar sej efter blir i framtiden utan service. Nya servicepunkter med personlig betjäning kommer vi knappast att få se utan de existerande

19 dras bara in. Snart stängs bankkontoren här i östra Nyland och det är tyvärr bara början på slutet. Gärna skulle jag sköta mina bankärenden som förr med Iris på banken i Hindersby men den tiden kommer knappast åter. Nisse Husberg tekn.dr. Hindersby Lång räckvidd = dålig kapacitet (Skickad till Hbl) Trådlöst bredband Bra täckning = dålig kapacitet Jag vet mycket väl att Flash-OFDM som Digita använder är optimerad för lägre frekvenser (Anne Suomi Hbl ). Och lägre frekvenser ger längre räckvidd men frågan är om det är bra eller dåligt. En av de verkligt viktiga saker som aldrig utreds då det

20 gäller trådlöst bredband är att lång räckvidd och bra täckning betyder dålig kapacitet i praktiken. Orsaken är att alla abonnenter inom täckningsområdet DELAR på kapaciteten. Är det så svårt att räkna ut att en abonnent på en kanal som ger 1 Mbit/s får hela kapaciteten medan 100 aktiva abonnenter får en hundradedel eller 10 kbit/s var och en under trafiktopparna. Det är alltså ILLA med lång räckvidd då det gäller bredband. Tekniken är fin men bara då det gäller smalband och trafik där det bara krävs ytterst låg kapacitet. Jag anser inte att det är så stor skillnad mellan Flash-OFDM eller Wimax som använder en annan sorts OFDM. Det verkliga problemet är att många olika OFDM-sorter leder till att det inte kommer stora serier av apparater som leder till billiga priser. Jag tvivlar också på att Flash-OFDM kan konkurrera på högre frekvenser dit vi måste gå av följande orsaker: Då tekniken (för alla OFDM) kommer allt närmare Shannons gräns så finns det bara två vägar framåt: 1) mera frekvensband och/eller 2) minskat täckningsområde. Det är mycket stor brist på frekvensband och de som finns är på höga frekvenser. Där är räckvidden begränsad men

21 det gör detsamma för vi måste ända minska på täckningsområdet för att öka kapaciteten (färre abonnenter per basstation). Och då försvinner fördelen med lång räckvidd för Flash-OFDM som Digita så skryter med. För abonnenten gäller det att varningsklockorna börjar ringa genast då någon skryter med lång räckvidd ifråga om bredband. Det betyder bara att ni delar på kapaciteten med väldigt många. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Om man vill ha mobilitet så måste man ge avkall på kapaciteten. Digitas nät fungerar nog i början men då trafiken ökar blir det bara segare och segare. Och jag tvivlar starkt på att Digita bygger ut i den takt det skulle vara nödvändigt för att upprätthålla en kapacitet som ens närmar sej 1 Mbit/s i framtiden. Vi vet alla hur det gick med telefonmodem och ADSL: Först gick det bra men då trafiken ökade så blev det hopplöst att använda utom på natten mellan klockan 2 och 6. Så operatörernas vilja att bygga ut kan med fog betvivlas. Det minskar ju direkt deras vinst betydligt. Jag ser nog Digitas nät som ett politiskt nät som byggts enbart för att politikerna skall kunna säja att jamen, nu har ju 99 % av befolkningen bredband. Och struntar i att det blir långsammare än

22 telefonmodemen (vilket är en mycket trolig framtid). Jag tror då mera på 4G-teknikerna såsom LTE som nog blir betydligt dyrare och också kräver massor av master (med kort räckvidd) men som åtminstone kan ge litet bättre kapacitet även om jag betvivlar att det heller byggs ut tillräckligt mycket. Det är helt enkelt för dyrt. I något skede inser säkert de flesta operatörer att optiska fibernät är det billigaste då det gäller äkta bredband, dvs. trafik med stora kapacitetskrav. Till min glädje har jag hört att många operatörer redan börjat bygga fiberanslutningar åt kunderna bl.a. i Lovisa och Jakobstad. Nu gäller det bara att se till att de näten blir öppna. Nisse Husberg, tekn.dr. Hindersby Fasta nät nödvändiga (Skickad till Hbl den )

23 Fasta nät nödvändiga i framtiden Då TeliaSonera kapar kopparkablarna så är det helt värdelöst att staten lovar se till att servicenivån bibehålls. Det krav som borde ställas innan kabelkapning tillåts är en godtagbar och realistisk plan för hur man tänkt tilgodose det FRAMTIDA trafikbehovet. Också finansieringen. Även om mången politiker nog får skrämselhicka då. Den nuvarande nivån är helt föråldrad om några år på detta snabbt växande område. Telefoni blir snart en liten gratistjänst inom datanäten som det redan blivit där det finns ordentliga datanät. Då en stor del av servicen flyttas till datanätet så blir de som måste använda trådlöst bredband utan dessa. får man ladda ned bara 5 Gigabyte per månad. Den som laddar ned en DVD (köper en helt laglig video över nätet) kan stängas av för missbruk! Även om ADSL över kopparkabel inte är så fantastiskt så är det ända mycket bättre än det surrogat som nu erbjuds. Politikerna har blivit dragna vid näsan av experterna. TeliaSonera kanske fullföljer de förpliktelser som kommunikationsministeriet ålagt men det är fel krav som leder till mycket stor försämring.

24 Tro inte att detta gäller bara skärgården. Då de fasta telefonernas antal minskar allt mer så blir nästan allting glesbygd ur TeliaSoneras perspektiv. Också tätorter och kanske städer.