Fåglar och naturmiljön i området Dållebo, Ulricehamns kommun. Inventering med anledning av planerad vindkraftsetablering

Transkript

1 Fåglar och naturmiljön i området Dållebo, Ulricehamns kommun Inventering med anledning av planerad vindkraftsetablering

2 2 Sammanfattning Eolus Vind AB planerar att anlägga upp till fyra vindkraftverk i området Dållebo i Ulricehamns kommun. Aktuellt område är relativt höglänt och ligger cirka meter över havet. Projektets omfattning och utformning medför att tillåtligheten prövas av länsstyrelsen. l samrådsprocessen har det framkommit att nedanstående förhållanden i området bör belysas i den kommande MKB: n: Förekomst av eventuellt värdefulla biotoper och miljöer i området Förekomst av fåglar i området med särskilt fokus på rovfåglar, ugglor, skogs höns, nattskärra och lom Eventuella flyttfågelsstråk i området Andra viktiga flygstråk i området (mellan fiskesjöar och häckningsplatser) Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har därför på uppdrag av Eolus Vind AB under inventerat och sammanställt ny och befintlig kunskap i aktuellt område med avseende på fåglar och övriga naturvärden i området för planerade vindkraftverk. Planerat verksamhetsområde domineras av barrskogsmiljöer där rationellt bedrivet skogsbruk utgör den förhärskande markanvändningen. Förekommande miljöer domineras därför av produktionsskog i olika stadier med hyggen, granplanteringar, gallrad barrskog, skogskörvägar mm. Generellt sett är detta en typ av miljöer som innehåller låga naturvärden. Områdets topografi innebär att det förekommer ett par mindre sumpskogsom råden. Sumpskogar och våtmarksmiljöer utgör i allmänhet ofta värdefulla miljöer i skog, sett ur ett biologisk perspektiv. En av sumpskogarna i området har bedömts hysa höga naturvärden, främst på grund av förekomst av en värdefull kryptogamflora samt rik förekomst av död ved i olika former. Därutöver påträffas även ett ytterligare delområde som hyser reproducerande hasselmus. Området med hasselmus utgörs av ett tidigare kalavverkat område med kraftigt uppslag av lövsly. Som hasselmusmiljö är denna typ av miljö ofta temporär och förutsättningar för hasselmus försvinner i takt med att träden växer upp. l samband med byggnation och drift av planerade vindkraftverk bedöms dessa områden, med dokumenterade högre naturvärden, inte att påverkas då inget fysiskt intrång kommer att ske. Normala skyddsåtgärder i samband med en eventuell byggnation och drift av planerade verk bedöms som tillräckliga för att minimera risken för skada på dessa områden. Fågellivet i området präglas av aktuell markanvändning och häckfågelfaunan i området får anses som förväntad i en produktionsskog. Totalt har 37 olika arter observerats i området under häckningstid. Av rödlistade arter har det observerats göktytant samt tornseglarent' varav göktyta bedöms som möjlig häckfågel i området. Nattskärra, aktuell i samband med vindkraftsexploateringar, har inte påträffats i området. stammarna av skogshöns i området bedöms i bästa fall vara svaga och inga spel eller revir av tjäder, orre eller järpe har påträffats inom verksamhetsområdet. Vad gäller ugglor och rovfåglar har inga spelande eller häckande ugglor påträffats och endast våra mer vanligt förekommande rovfåglar (ormvråk, sparvhök, tornfalk och duvhök) har observerats inom verksamhetsområdet. En konstaterad häckning av duvhök har gjorts inne i verksamhetsområdet på ett avstånd av cirka 700 meter från närmsta planerade vindkraftverk. Inga tidigare observationer av övriga rödlistade och hotade arter (inklusive skyddsklassade arter, uppgifter från ArtDatabanken j har inte kunna påvisa förekomst av några sådana i anslutning till planerade vindkraftverk. l

3 Förutsättningar för häckande stor- och smålom saknas i området och närmsta kända häckningslokal för lom utgörs av sjön Tolken öster om planerat verksamhetsområde. Lokalisering av kända häcklokaler för smålom medför bedömningen att det knappast föreligger någon större risk för att planerade vindkraftverk hamnar i någon flygväg för arten i fråga. En analys av befintliga flyttfågelstråk under vår och höst i Västra Götalands län, baserat på befintliga data i Artportalen, har genomförts i området. Den visar att större flyttfågelstråken för höst- och vårmigrerande fåglar i länet framför allt påträffas i Ätrans dalgång men en del tycks även passera genom Viskans dalgång. Avståndet mellan Viskans dalgång och närmsta planerade vindkraftverk uppgår till cirka 1400 meter. Det finns heller inga indikationer eller tidigare gjorda observationer under genomförda fältbesök i verksamhetsområdet, som tyder på några större sträckrörelser genom planerad vindkraftspark. Det som i litteraturen är känt, gällande fågelflyttning i relation till vindkraftverk, är att majoriteten av fåglar på sträck väjer för eventuella uppkommande hinder i deras flygväg. Sammantaget, utifrån en ornitologisk och naturvärdesmässig synvinkel, görs bedömningen att planerat verksamhetsområde utgör en lågriskmiljö med få motsättningar mellan fåglar och övriga naturvärden i relation till projektets utformning (som det beskrivits i föreliggande dokument). Med föreslagna specifika hänsynsåtgärder tillsammans med en generell allmän hänsyn bedöms verksamheten inte innebära några större framtida risker för fåglar eller för övriga naturvärden i området. 3

4 Jonas Örnborg och Tina Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Rapport 2014:12 Version Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg ( Örnborg Kyrkander AB) Fältarbete: Jonas Örn borg, Tina Kyrkander ( Örnborg Kyrkander AB) och Claes-Göran Ahlgren (lokal ornitolog, tillfälligt anställd av Örnborg Kyrkander AB). G/5 arbete: Jonas Örnborg och Tina Kyrkander Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg Foto: Jonas Örnborg & Tina Kyrkander Rapportgranskning: Tina Kyrkander Uppdragsgivare: Eolus Vind AB Uppdragsgivarens ombud: Mikael Henriksson/Sirnon Landqvist Omslagsbild: Stärre hackspett (Dendrocopus major) 4

5 l n n e h å Il s f ö r t e c k n i n g SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 INLEDNING... 6 METOD... 7 Naturvärdesinventering (NVI}... 8 Häckfåglar Ugglor skogshöns Smålom... 9 Rovfåglar Nattskärra Flyttfågelsträck RESULTAT MRÅDESBESKRIVNING UR ETI LANDSKAPSPERSPEKTIV MRÅDESBESKRIVNING LOKALT NATURVÄRDESINVENTERING (NVI) Frisk mark Hasselmusbiotop Frisk mark FÅGELINVENTERINGAR Häckfåglar Ugglor Smålom skogshöns Rovfåglar Nattskärra STRÄCKANDE FÅGLAR DISKUSSION REFERENSER s

6 Inledning Eolus Vind AB planerar att projektera och bygga vindkraftverk i ett område sydväst om Nitta i Ulricehamns kommun (hädanefter benämnt Dållebo, se figur 1 för lokaliseringskarta). l projektet ingår även byggnation och anläggandet av tillhörande och nödvändiga tillfarts- och försörjningsvägar till planerade vindkraftverk. Planerad verksamhet definieras som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och utformningen av projektet medför att det är tillståndspliktigt, där tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Projektet innefattar fyra vindkraftverk med en totalhöjd på 180meter i området. Utformning av projektet tillsammans med planerade tillfarts- och försörjningsvägare visas i figur 2. Figur l. Lokaliseringskartaför aktuellt verksamhetsområde. 6

7 l Dållebo 4 J( \r Anneberg Planerade tillfarts- och försörjningsvägar Horsairl( - Befintlig väg ~ - Nyväg' J Figur 2. Lokalisering av planerade vindkraftverk (Dållebo 1-4) tillsammans med planerade tillfarts- och försäljningsvägar i området. Under byggnation planeras en tillfällig tillfartsväg mot riksväg 40. ( Samråd med länsstyrelsen har genomförts i januari 2012 där länsstyrelsen framhöll vikten av att i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) betona följande: Förekomst av eventuellt värdefulla biotoper och miljöer i området Förekomst av fåglar i området med särskilt fokus på rovfåglar, ugglor, skogs höns, nattskärra och lom Eventuella flyttfågelsstråk i området Andra viktiga flygstråk i området (mellan fiskesjöar och häckningsplatser) Eventuella tidigare fynd av fåglar i området Eventuella spelplatser för skogshöns i området På uppdrag av Eolus Vind AB har Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB genomfört inventeringar i området och sammanställt dessa data tillsammans med redan befintligt kunskapsmaterial om naturvärden inom samma område. Redovisning av detta görs i föreliggande rapport, vilket ligger till grund för behandlingen av naturvärden och fåglar i den kommande MKB: n i tillståndsärendet för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken. Metod För bedömning av naturmiljön har eventuella naturvärden undersöks i området som ligger i direkt anslutning till planerad verksamhet men även i närområdet som kan tänkas påverkas av planerad verksamhet (inom cirka l 000 meterfrån planerade verk). Verksamhetsområdet och avgränsningar 7

8 för genomförda inventeringar har dock justerats i relation till befintliga motorvägar i området (riksväg 40), se figur l. Naturmiljön och dess naturvärden har undersökts med hjälp av befintlig data (främst från ArtPortalen samt ArtDatabanken) och information från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, skogsstyrelsen samt utförda inventeringar genomförda i området av Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB under 2012, 2013 och Kartor i rapporten är publicerade enligt medgivande från Lantmäteriet Gävle( Lantmäteriet Medgivande R _140001). Naturvärdesinventering (NVI} En NVI har gjorts i området under 2012 och kompletterande fältbesök till området har gjorts under 2013 och NVI är en metod för bedömning av ett områdes ekologiska förutsättningar och förekomst av lämpliga biotoper som kan tänkas hysa värdefulla arter. Inventeringen är översiktlig och fokuserar mer på ekologiska förutsättningar och lämpliga biotoper som kan tänkas hysa värdefulla arter än på förekomst av specifika arter. Metoden för NVI tar dock givetvis hänsyn till observationer av naturvärdesarter 1 (Tomas 2013) och viktiga strukturer och miljöer i aktuellt område. Syftet med naturvärdesinventeringen är att identifiera objekt och avgränsa områden i landskapet som är värdefulla naturmiljöer och som har betydelse för den biologiska mångfalden som avses i miljöbalken 1 kap 1 punkt 2 och 3. Den syftar även till att bidra till att god ekologisk hushållning tryggas (l kap 1 punkt 4MB). Bedömningarna ska kunna användas som underlag vid exempelvis samhällsplanering, hänsyn vid areella näringar, exploatering och vid naturvårdande åtgärder och naturskydd. Naturvärdesinventering är ingen exakt vetenskap utan bygger på en samlad kunskap som finns inom naturvård, ekologi och naturgeografi där många aspekter värderas och vägs samman. slutgiltiga bedömningen kan sålunda förändras om ny kunskap tillförs för aktuellt område. Med tanke på det aktuella projektets karaktär (vindkraft) har fokus på inventeringar varit på fåglar. Ett uttag från ArtDatabanken avseende rödlistade och skyddsklassade observationer från planerat verksamhetsområde (t.o.m ) ingår i gjorda bedömningar. Tillgängliga skyddsklassade observationer redovisas inte i närmare detalj i föreliggande rapport på grund av skäl enligt Offentlighet och sekretesslagen (SFS 2009:400). Häckfåglar En allmän inventering av häckfågelfaunan i området har genomförts genom en kombinerad punktoch linjeinventering. Metoden följer i stort sett metoder framtagna inom Svensk Fågeltaxering 2, dock med viss anpassning utifrån områdets och projektets förutsättningar. Inventeringen genomfördes under Därutöver har även arter som observerats i området under lämplig häckningstid, och som uppvisat någon grad av häckningsaktivitet, lagts till (häckningskriterier i enlighet med metodik för Atlasinventeringen 3 ) i listan över häckfåglar i området. Ugglor Inventering av ugglor har genomförts genom besök vid lokalen under fyra olika tillfällen under den tid när ugglor spelar som mest frekvent (februari-april). Därutöver har eventuella observationer av ugglor noterats även vid fältbesök genomförda i andra syften. 1 Skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter 2 / monitoring/metoder.htm 3 / ingskriterier l 8

9 skogshöns Särskilt riktade fältbesök för inventering av skogshöns har genomförts vid tre olika tillfällen 2012 under den period när skogshöns uppvisar högst spelaktivitet (april-maj). Vid dessa fältbesök har specifika lokaler besökts, vilka har identifierats som mer intressant utifrån en fjärranalys av flygfoton och/eller i samband med tidigare genomförda fältbesök till området. Därutöver har observationer av skogshöns vid övriga genomförda fältbesök till området givetvis också noterats. Smålom En genomgång av befintliga observationer av kända häckningar av smålom inom ett område runt planerat verksamhetsområde på cirka 10 kilometer har genomförts, vilket ligger till grund för bedömningen om risken för att planerade vindkraftverk riskerar att hamna i flygstråk mellan häckoch födosökslokaler. Inom aktuellt verksamhetsområde (se figur l) saknas helt förutsättningar för häckning av såväl stor- som smålom. Rovfåglar Inventering av rovfåglar har genomförts på ett sådant sätt att observationer av rovfåglar noterats vid samtliga fält besök. Därutöver har två besök under juni och juli månad genomförts då luftrummet i aktuellt område övervakats specifikt efter rovfåglar som uppvisar tecken på häckningsaktivitet (spelflykt, föda i klorna, par i lämplig miljö etc.). En genomgång av observationer av häckande rovfåglar inom närområdet till planerat vindkraftsområde har även gjorts, dock redovisas inte dessa närmare på grund av Offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling 2009). Nattskärra Eftersök av nattskärra har gjorts vid ett tillfälle nattetid i juni månad 2012 genom att området besökts för avlyssning efter spelande individer. Flyttfågelsträck Inga riktade och direkta observationer av eventuellt flyttfågelsträck har genomförts i aktuellt område. Däremot har en sammanställning gjorts på länsnivå (O-län) av tillgängliga observationer av sträckande fåglar inrapporterade under perioden till Artportalen. Vid aktuell tidpunkt för datauttaget från Artportalen fanns drygt observationer av sträckande fåglar inrapporterade. sträckfågelanalysen är genomförd på den systematiska nivån Ordningar. Syftet var att belysa vart i länet eventuella ledlinjer för sträckande fåglar uppträder i relation till aktuellt verksamhetsområde. För mer detaljer angående metod och resultat av denna analys, se bilaga l. 9

10 Resultat Områdesbeskrivning ur ett landskapsperspektiv Aktuellt område utgörs av ett höjdområde på upp emot meter över havet. Höjdplatån reser sig upp söder om Viskans dalgång som passerar förbi på ett avstånd av cirka 1,2-2 kilometer från planerade vindkraftverk. Viskan breddar här ut i ett sjösystem bestående av Mellsjön och Marsjöarna. Närmsta lågpunkt i landskapet efter det utgörs av sjön Tolken som ligger cirka 4 kilometer 050 om aktuellt verksamhetsområde. Landskapet är tämligen kuperat och byggs upp av morän och berg i dagen med ett inslag av mossmarker och sumpskogar. Bergrunden i området är en del av den sydvästra gnejsprovinsen och består enligt SGU :s berggrundskarta av gnejser i olika omvandlingsstadier 4, som är sura bergarter fattiga på kväve och fosfor men rika på olika kiselmineraler. En sådan berggrund ger därför ofta upphov till sura och tämligen näringsfattiga jordarter, vilket också är fallet i det aktuella området. Den senaste istiden avsatte ett moräntäcke som till största delen består av fragment av olika storlekar från den närliggande berggrunden. Området ligger i den baranemorala vegetationszonen, som i trädskiktet domineras av gran och tall. l topografiskt lägre delar av landskapet påträffas inte sällan miljöer med mer avsatt näringsrikt isälvsmaterial, vilket ofta avspeglas i en mer rik vegetation, exempelvis nere i Viskans dalgång norr om verksamhetsområdet. Här påträffas inte sällan ett större inslag av olika lövträd såsom exempelvis bok, ek, ask och alm liksom klibbal på fuktigare platser. Dominerande markanvändning i landskapet är skogsbruk, vilket resulterar i produktionsskogar över stora arealer, generellt innehållande låga naturvärden. Helt eller relativt opåverkade skogar ( naturskoga r) saknas nästan helt i landskapet. Figur 3. Markanvändningen i aktuellt verksamhetsområde utgörsfrämst av skogsbruk. Områden i landskapet där högre naturvärden påträffas är generellt påfallande ofta knutna till rester av odlingslandska pet, befintliga lövskogar, våtmarker samt sjöar och vattendrag. 4 Granitisk magmatitisk gnejs 10

11 Planerat verksamhetsområde är beläget i Viskans huvudavrinningsområde "Viskan" (HARO ) Två delavrinningsområden berörs; "Inloppet i Marsjön" (aroid ) samt "Inloppet i Mellsjön" (aroid ). Området avvattnas i huvudsak via ett par mindre bäckar ner till sjön M elisjön samt anslutande bäckar till Rågnedala ån som mynnar i Marsjön (figur 1). Närmsta belägna sjö i relation till planerade vindkraftverk utgörs av Mellsjön, som redan omnämnts tidigare och som ligger cirka 1-1,3 kilometer nordväst om närmsta planerade vindkraftverk. M elisjön ingår i ett system av sjöar där Viskan rinner igenom. Strax väster om verksamhetsområdet ligger Finnekurnia som är en provtagningsstation för recipientkontroll i Rångedalaån i Viskans huvudavrinningsområde. Närmsta belägna naturreservat i relation till planerat verksamhetsområde utgörs av Sundholmens naturreservat i Tolken, beläget cirka 6 kilometer söder om närmsta planerade vindkraftverk. Närmsta riksintresse utgörs av Gingri väster om aktuellt verksamhetsområde samt odlingslandskapet i Hökerum nordost om planerat verksamhetsområde. Delar av Gingri är också utpekat som Natura 2000 område (Mölarp och Kröklings hage). Avståndet till Gingri respektive Hökerum, från de centrala delarna av aktuellt verksamhetsområde, är drygt 6 kilometer i båda fallen. l Viskans dalgång finns även ett antal bevarandeplaner för odlingslandskapet (Varnumsjöarna och Rångedala, Finnekurnia m.fl.). O m rådesbeskrivning loka l t Inom aktuellt område för planerade vindkraftsverk (cirka 1000 meter från respektive verk, se figur 4) påträffas inga skyddade områden i form av naturreservat eller dylikt. Närheten till riksväg 40 gör sig påmind i stora delar av området, främst i form av bullerpåverkan. l verksamhetsområdets norra delar ligger en av skogsstyrelsen utpekad sumpskog (S och W Hultet) bestående av fuktskog med löv och barr. Området omfattar cirka 42 ha och består av ett större samt ett par mindre delområden. Lövinslaget i sumpskogarna ligger mellan %. Strax öster om dessa områden finns ytterligare ett par mindre sumpskogar (N Skoglund). Inget av dessa objekt överstiger mer än 2 ha vardera och lövinslaget är generellt sett något högre jämfört med Hultet. Strax NV om planerat kraftverk D3 finns en av skogsstyrelsen utpekad nyckelbiotop bestående av gransumpskog. Nyckelbiotopen, som omfattar drygt 4 ha, utgör en del av sumpskogen S och W Hultet. l denna del av sumpskogen påträffas rikligt med död ved, lågor och rotvältor. Området översilas regelbundet och hyser en värdefull kryptogamflora. Söder om planerade kraftverk förekommer ytterligare sumpskogar utpekade av skogsstyrelsen. l huvudsak utgörs de av lövsumpskogar med litet inslag av barrträd. l SV delen av verksamhetsområdet vid Algutstorp påträffas ett par naturvärdesobjekt i form av hagar/lövhagar som Länsstyrelsens i lövskogsinventering gett naturvärdesklass 2. Inslaget av ädellöv är på sina ställen påtagligt och i området förekommer även några riktigt stora askträd. Vissa av träden beskrivs som jätteträd 5 och hålträd förekommer också. Andra träd är hamlade och hotas av igenväxning framförallt av påträngande barrskog. Lav- och massfloran uppvisar intressanta inslag i området. Avståndet från närmsta planerade vindkraftverk uppgår till cirka 600 meter och ingen tillfartsväg genom dessa områden planeras. 5 Diameter i brösthöjd >lm 11

12 12 Figur~. Markregleringar och tillgäugligafaktauuderlag (Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Skogsstyrelseu) i och omkring aktuellt verksam/1etsområde.

13 13 Skogen i verksamhetsområdet består till absolut största delen av barrskog (fr. a. gran). Pågående och förhärskande markanvändning i området är skogsbruk, vilket framträder på flygbilden över området med tydliga föryngringsytor, granplantager och skogskörvägar (figur 5). Befintliga skogskörvägar i området uppvisar överlag god standard och är till stora delar belagda med väggrus. l södra delen korsar också en kraftledning med tillhörande kraftledningsgata. Planerade_kraftverk -- Ny vägdragning -- Planerad försörjningsväg Figur 5. Flygfoto över aktuellt verksamhetsområde med planerade vindla aftverk, vägar samt tecken på pågående markanvändning i form av skogsbruk.

14 Naturvärdesinventering (NVI) Sammanlagt har 3 olika delområden som i någon omfattning har bedömts hysa naturvärden högre än vad som påträffas i det övriga dominerande produktionslandskapet för skogsbruk identifierats (figur 6). Varje delområde har kategoriserats till en av biotopgrupperna Frisk mark (vattendrag, mossar, sumpskogar mm) och Hasselmusområde (bon av hasselmus påträffade vid inventering genomförd 2012 och 2013). Produktionsskogens olika ytor6 i området har inte kategoriserats som någon egen biotopgrupp eftersom naturvärdena här är låga och dessa bedöms därför inte närmare i föreliggande rapport. Som framgår av kartan i figur 6 påträffas de största sammanhängande områdena med naturvärden drygt200meter norr om planerat verk 03 och Hyggen, planteringar, lövskog på hyggen etc. 14

15 Figur 6!demifierade delområden (1-3) med påträlfade naturvärden högre än omkringliggande produktionsskog i anslutning till planerade vindkraftverk med tillhörande vägar. 15

16 16 1. Frisk mark Värdebeskrivning De största delarna av den friska marken (S och V Hultet) består av fuktskog med inslag av både lövoch barrträd. Andelen löv är cirka 50 % och krontäckningen är tämligen hög(> 70 %). Det förekommer inget direkt öppet vatten i området utöver den lilla bäck som avvattnar området norrut. Ytligt och rörligt grundvatten skapar fuktiga och våta miljöer i sänkor. Centralt i området finns idag en skogsväg för utlastning av timmer. Den sammanlagda arealen av området uppgår till42 ha och skogen kan beskrivas som slutavverkningsskog. En mindre del av den friska marken utgörs av två delområden (N Skoglund). Dessa mindre områden (sammanlagt ca 3 ha) består till ca 85 % av löv men krontäckningen är densamma som i övriga delar av området. Sl<agen kan beskrivas som gallringsskog. l området finns även en nyckelbiotop bestående av gransumpskog. l sumpskogen beskrivs värdena bestå av rikligt med död ved, lågor och rotvältor. Området som är cirka 4,1 hektar översilas och det växer en värdefull kryptogamflora i området. Rikligt med spår efter hackspett observerades i området. Två mindre alsumpskogar påträffas också i området, i huvudsak bevuxna med klibbal. Karakteristiska arter Gran, missne, bäckstjärnmossa, skogsfräken, klibbal (alsumpskog), glasbjörk, rikligt med kryptogamer (fr.a. mossor ex bäckstjärn mossa, kammossa) Naturvärdesarter/strukturer Lågor, högstubbar, rotvältor, torrträd, massklädda block, flerskiktad skog, alsumpskog, spillkråka, större hackspett Naturvärdesklass Påtagliga naturvärden (klass 2) Figur 7. Bäckstjärnmossa (Mnium punctatum)t.h samt miljöbildfrån nyckelbiotop t. v. innehållande torraka, lågor, högstubbe, massklädda blockistenar och liggande död ved.

17 2. Hasselmusbiotop Värdebeskrivning Trivialt lövuppslag i ett tidigare kalavverkat område. På vissa ställen tunt jordtäcke och berg i dagen. Körspår efter tunga skogsmaskiner påträffas i området. Vegetationen består i huvudsak av tät björksly upp till drygt 2 meters höjd. Inslag av salix, en och ljung förekommer. Visst inslag av bärande buskar (hallon/björnbär) finns. Bon av hasselmus påträffades i området både 2012 och Karakteristiska arter Björk, viden, hallon, björnbär, en Naturvärdesarter/strukturer Hasselmus Naturvärdesklass Visst naturvärde (klass 3) Figur 8. Trivialt lövuppslag efter kalavverkning i området t. h. Ett av tvåfimna yngelbon av hasselmus i området Frisk mark Värdebeskrivning Mindre områden med mosseskog och övrig fuktskog (Sumparna) med en blandning av löv och tall. De centrala delarna av mosseskogen domineras av tall (tämligen enskiktad) med en mycket liten andel lövinslag (<15 %). Markens bonitet i området bedöms därmed vara tämligen låg och torvdjupet tjockare än 30 cm. Krontäckningen är tämligen hög och området kan bäst beskrivas som gallringsskog. Arealen på området uppgår till 6,6 ha. l den norra delen av delområde 2 återfinns ännu en sumpskog med övrig fuktskog som har ett betydligt större inslag av lövträd,> 85 %. Krontäckningen är även här hög(> 70 %) och området kan beskrivas som gallringsskog. l områdets västra dellöper en kraftledning genom mosseskogen där regelbunden röjning av skogen sker. Delområdet är påverkat av både riksväg 40 och kraftledningsgata. Död ved förekommer sparsamt och trana hördes ropa från området. Karakteristiska arter Tall, björk, pors, gran, klockljung, Sphagnum sp. 17

18 Naturvärdesarter/strukturer Sumpskog, död ved Naturvärdesklass Visst naturvärde (klass 3) Figur 9. Mosseskog med dominans av tall i trädskiktet. Bakom trädridån cirka meter löper riksväg 40 förbi. Fågelinventering a r Häckfåglar En sammanställning av häckfåglar från punkt- och linjeinventeringen genomförd i området plus övriga observationer (gjorda under övriga fältbesök, vid normal häckningstid) redovisas i tabell l nedan. Punktruttsinventeringen gav en artlista med 24 arter som sannolikt häckar inom eller i nära anslutning till området, varav de mest frekventa utgjordes av lövsångare, bofink och koltrast. Därutöver observerades ytterligare 13 arter i samband med linjeinventering och övriga fältbesök i området (under lämplig häckningstid), vilka med viss sannolikhet även häckar i eller i närområdet. 18

19 Tabell l. Häckfåglar 2012 i aktuellt område för planerad vindkraft samt observationer i samband med övriga genomförda fältbesök till området (utan förekomstfrekvens angiven}. Förekomstfrekvens avser antal individer observerade i förhållande till totala antalet individer observerade under inventeringen. Bofink Dubbeltrast Fri ng illa coelebs Turdus viseivorus. 0,13 0,01 Vetenskapligt namn Rödlistning Fågeldirektii 0 Minskande populationer SO% Extra känslig mot vindkraft (bil. 3 NV rapport 6467) Duvhök Accipiter genti/is 0,01 Gransångare Phyl/oscopus col/ybita 0,01 Grönsiska Gärdsmyg Carduelis spinus Troglodytus troglodytus 0,05 0,09 Gök Cuculus canorus -50% 0,01 Järnsparv Prunel/a modularis -50% 0,01 Koltrast Turdus merula 0,08 Korp Corvus corax 0,03 Kråka Corvus corone 0,02 Kungsfågel Regulus regulus 0,02 Lövsångare Phylloscopus trochilus 0,10 Mindre korsnäbb Loxia curvirostra 0,02 Nötskrika Garrulus glandarius 0,02 Ringduva Columba palumba 0,04 Rödhake Erithacus rubecula 0,05 Spillkråka Dryocopus martius FD 0,01 Svarthätta Sylvia a tricapilla 0,05 Svartmes Parusater 0,03 Taltrast Turdus philomelos 0,09 Tofsmes Lophophanes cristatus 0,01 Trädkrypare Certhia familiaris 0,03 Anthus trivia/is 0,04 Björktrast 19

20 Två rödlistade arter (göktyta ochtornseglarelen art upptagen i fågeldirektivet (spillkråka) samt två arter som nationellt uppvisar en minskande populationsstorlek (gök och järnsparv) observerades i området, och kan därmed antas häcka i eller i närområdet till planerade vindkraftverk. Av observerade arter är endast tornseglare i litteraturen utpekad som mer känslig än andra arter gentemot vindkraftsetablering. Tornseglare är för sin häckning främst knuten till miljöer i närheten av människor och häckar med stor sannolikhet inte i skogsområdet för planerade vindkraftverk. En genomgång av skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken visar inte på förekomst av några sentida (efter 1985) skyddsklassade observationer av känsliga arter i området. Ugglor Inventeringar i området 2012 u n der speltider för ugglor (februari-mars) har inte resulterat i några observationer av spelande ugglor inne i området. Vid övriga genomförda fältbesök till området har inte heller ugglor observerats i området. Genomgång av skyddsklassade observationer från ArtDatabanken samt observationer i Artportalen visar att ugglor observeras regelbundet i närområdet (1,5-2 kilometer) till planerat vindkraftsområde. Häckningar av kattuggla, sparvuggla och vissa år även hornuggla finns noterade norr om vindkraftsområdet i Viskadalen (Varnumsområdet) och häckningar av respektive art finns noterade med viss regelbundenhet. Inne i själva vindkraftsområdet finns dock inga sådana observationer registrerade men det är inte osannolik att det förekommer åtminstone häckande sparvuggla i området vissa år. De öppna markerna vid Algutstorp väster om vindkraftsområdet bör kunna attrahera även kattuggla men inga registrerade observationer om häckande ugglor finns här. Smålom Smålom häckar ofta i isolerade och fisktomma mindre sjöar och m ossgölar och flyger därför i skytteltrafik mellan häcklokal och lämplig fiskelokal för att hämta föda till ungar under ungmatningsperioden. Genomgång av data från ArtDatabanken visar att närmsta kända registrerade häckningar av smålom ligger väster och öster om planerat vindkraftsområde på ett avstånd av cirka 15 respektive 22 kilometer. Exakta platsen för kända häcklokaler av smålom redovisas inte närmare i föreliggande rapport med tanke på Offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling 2009). Smålom observeras också födasöka frekvent i sjöarna Öresjö (Borås kommunl Tolken (Borås och Ulricehamns kommun) och Åsunden/Sämsjön (Ulricehamns kommun), vilka ligger på behörigt avstånd från planerade vindkraftverk (Tolken ligger närmast, cirka 4 kilometer i OSO). Avsaknad av lämpliga häckningsområden respektive dokumenterade häckningar i närheten till planerat vindkraftsområde, innebär att det bedöms vara osannolikt att planerade verk hamnar i ett flygstråk för smålom. Observationer av flygande smålom i Viskans dalgång har gjorts tillfälligtvis men i de fall observationerna registrerats med ytterligare tilläggsinformation om flygriktning etc. framgår att det företrädesvis utgörs av individer som flyger längs med Viskans dalgång (SW eller NO riktning). skogshöns Inom aktuellt verksamhetsområde har det gjorts mycket få observationer av skogshöns, vilket i bästa fall tyder på svaga stammar i området. Inga spelplatser av vare sig tjäder eller orre har påträffats i området. Genomgång av skyddsklassade uppgifter från ArtDatabanken samt registrerade observationer från Artportalen styrker detta i och med att antalet observationer i och i närområdet till planerat verksamhetsområde är fåtaliga. l samband med genomförda inventeringar i området har 20

21 uppmärksamheten även riktats mot spår av skogshöns (spillning, spårstämplar, fjädrar etc.) och överlag har påträffade spår varit mycket fåtaliga. Enstaka spillningsspår från orre har framförallt observerats i mosseskogen närmast riksväg 40. Rovfåglar Genomgång av tidigare gjorda observationer av häckande rovfåglar (skydds klassade) i eller i närområdet till planerat verksamhetsområde begränsas till ett fåtal, varav flera är från 80-talet och berör häckande fiskgjuse. Närmsta tidigare konstaterad häckning ligger på cirka 2,5 kilometers avstånd och härrör från Mer sentida observationer av häckande rovfåglar utgör en spelflygande ormvråk 2009 och spelflygande bivråk 2012 strax öster om Tolkens sydspets. Genomförda riktade inventeringar mot rovfåglar i området samt observationer gjorda vid övriga fältbesök i planerat verksamhetsområde har varit fåtaliga under häckningstid. Gjorda observationer utgörs av ormvråk, duvhök, sparvhök och en enstaka förbiflygande tornfalk, samtliga vanligt förekommande arter. En häckning av duvhök har hittats cirka800meter norr om planerade vindkraftsverk i riktning mot Mellsjön. l övrigt har inga häckningar av rovfåglar i området kunnat konstateras vid genomförda inventeringar eller genomgång av befintliga data från Artportalen och ArtData banken. Nattskärra Inga observationer av nattskärra har gjorts i området vid det fältbesök till området som genomfördes under artens speltid. Genomgång av samtliga observationer av nattskärra i Borås och Ulricehamns kommun visar att arten inte är vanlig förekommande i dessa trakter och tyngdpunkten på observationer av nattskärra (sett till antal) ligger i trakterna kring Seglora i Borås kommun där nattskärra ses/hörs mer regelbundet. 21

22 sträckande fåglar En sammanställning av sträckrörelser i Västra Götalands län under perioden redovisas i bilaga l. slutsatserna från denna sammanställning faller väl in med de slutsatser som drogs i den studie av flyttfåglar genom Borås kommun (figur 10) som genomfördes av Västergötlands Ornitologiska Förening under (Andersson 2009). Tillgänglig data pekar på att såväl norrsom sydsträcket i de sydöstra delarna av länet, där planerat verksamhetsområde är lokaliserat, främst sker längs Ätrans dalgång i Ulricehamns kommun samt längs med Viskans dalgång i Borås kommun. Detta mönster i denna del av länet tycks vara allmängiltigt för flera fågelgrupper och särskilt tydligt för exempelvis svanar, duvor, rovfåglar, tranor och skarvar även om det givetvis förekommer variation (bilaga 1). Planerat verksamhetsområde vid Dållebo ligger cirka 1-1,5 kilometer söder om de centrala delarna av Viskans dalgång. Sannolikheten för förekomst av ett mer koncentrerat sträck i planerat verksamhetsområde bedöms som liten. Viskans dalgång har i denna del av sin sträckning en betydligt mer öst-västlig riktning från Öresjö och vidare österut mot sin källsjö Tolken. sträckande fåglar på väg till häckningsplatser eller vinterkvarter som flyger efter denna ledlinje torde generellt ha liten anledning till att ge sig upp över höjden och in i planerat o 10 Termikytor Fågelytor Figur l O. Karta som visar sammanfattande slutsatser i den sträclifågelinventering som Västergötlands Ornitologiska Förening genomförde mellan inom Borås kommun (Andersson 2009). 22

23 verksamhetsområde söder om dalgången. Dessutom utgör sannolikt Varnumssjöarna i området en dragningskraft för vissa sträckande fåglar som torde bidra till att koncentrera sträcket nere i dalgången. Vid de fältinventeringar som genomförts i området har heller inga observationer av sträckande fåglar gjorts i någon större omfattning, vilket stärker bedömningen av att området inte frekvent genomkorsas av flyttande fåglar. Diskussion Det aktuella läget vid Dållebo domineras vegetationsmässigt av barrskog. Förhärskande markanvändning i området utgörs av rationellt skogsbruk, vilket skapat miljöer av brukade produktionsskoga r, vilka är en miljö som det i dagsläget inte råder någon brist på i Sverige. Generellt hyser även dessa miljöer också relativt sett låga naturvärden. Längs med de södra delarna av aktuellt område löper riksväg 40 samt en kraftledning med tillhörande kraftledningsgata, vilka också påverkar områdets naturvärden negativt i viss omfattning. De naturvärden som finns i områdets påträffas främst i sluttningen ner mot Varnumsjöarna i områdets norra delar. Även här dominerar barrskogsmiljöer som brukas aktivt men områdets terräng medför att det här förekommer en del sumpskogar. Sumpskogar utgör generellt sett miljöer som innehåller högre naturvärden jämfört med omkringliggande produktionsskog, vilket också är fallet här. l detta område påträffas rikligt med död ved, både stående och liggande, massbeklädda stenar samt ytligt och rörligt grundvatten. Delar av området uppvisar såpass höga naturvärden att det är utpekat som nyckelbiotop av skogsstyrelsen. De naturvärden som ligger till grund förutpekandetär även närvarande i dagsläget. Planerade vindkraftverk vid Dållebo medför inga direkta ingrepp i detta område utan är planerade cirka meter söder om aktuell sumpskog. Dock är sumpskogen och dess värden beroende av avrinningen från området ovanför, varför hänsyn måste tas att minimera påverkan på områdets hydrologi i samband med byggnation (vid ev. passage av vattendrag i området, grävning under grundvattennivån etc.). l synnerhet gäller detta för de planerade verken D2 och D3 som ligger inom samma delavrinningsområde som sumpskogen innehållande aktuell nyckelbiotop. Normala skyddsåtgärder vid exploateringar i skogsmiljöer, som förhindrar påverkan på områdets befintliga hydrologi, bedöms vara tillräckligt för att bibehålla de naturvärden i form av mindre våtmarker som finns i området. strax söder om den befintliga skogskörväg som planerar att användas som tillfartsväg, påträffas ett mindre lövslyområde (fr.a. björk) i anslutning till en mindre mossesumpskog. Efter en kalavverkning sker inte sällen ett uppslag av björk som, om det inte gallras bort senare, successivt övergår i ung björkskog. Generellt sett innehåller ett sådant område inga eller mycket få högre naturvärden. l det aktuella fallet befanns dock delområdet hysa hasselmus. Yngelbon av hasselmus har observerats i området både 2012 och Hasselmus är inte rödlistad men fridlyst enligt artskyddsförordningen ( Miljödepartementet 2007) samt upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv. Det innebär att arten omfattas av ett starkt juridiskt skydd som förutom förbudet att skada individer även innefattar artens olika livsmiljöer. Hasselmus är knuten till rika lövbiotoper med ett rikt utvecklat buskskikt där många olika arter av bär- och fruktbärande buskar och träd finns i närheten (Ahlen 1992 (rev. Lena berg 1994, Boris Berglund & Lena Berg 2002)). Traditionella hasselmusmiljöer utgörs därför ofta av strandzoner vid sjöar och vattendrag, lövkärr, buskrika hag- och betesmarker, bergbranter mm. Hyggen med rikligt uppslag av lövsly har under senare tid också uppmärksammats som en betydelsefull miljö för hasselmusen. Dessa miljöer är dock ofta temporära och tappar successivt i 23

24 attraktivitet när lövträden växer upp alt. gallras bort. Utan någon form av hävd försvinner på sikt förutsättningarna för hasselmusen i området. Ett nyligen upptaget hygge mittemot (på andra sidan skogskörvägen l kan möjligtvis utgöra ett alternativ om några år. Kraftledningsgatan i söder utgör också lämpliga och mer "permanenta" miljöer för hasselmössen i området. Tidigare genomförda inventeringar av hasselmöss i Borås (Borås Stad Miljöskyddskontoret 2007) och Ulricehamns kommun (Wredin 2008) har också gjort fynd av hasselmöss i denna kraftledningsgata såväl öster som väster om fyndet inne i verksamhetsområdet. Planerat vindkraftverksprojekt berör inte direkt hasselmusområdet inne i verksamhetsområdet men under eventuell byggnation bör särskild hänsyn tas till det utpekade området. Nedtagning av lövträd och buskar bör således undvikas i området, åtminstone under den närmsta 3-5 års perioden. För övrigt är bedömningen att området vid Dållebo domineras av brukade barrskogsmiljöer, vilket är miljöer det inte råder någon brist av i dagens landskap. Det är också främst brukade skogsmiljöer och befintliga skogskörvägar som tas r anspråk av aktuellt vindkraftsprojekt. Längs med planerad vägdragning och placering av verk Dl-04 har inga miljöer påträffats som hyser några högre naturvärden eller som hotas av planerade projekt. Vindkraftens generella påverkan på fåglar utgörs i huvudsak av störning, barriäreffekter och kollisioner. Av dessa tre har vi idag bäst generell kunskap om kollisionsrisker. Högrisklägen för just kollisioner utgörs av områden (stora våtmarksområden och kustloka ler) där fåglar av olika anledningar ansamlas i stora antal och som ofta utgör både viktiga häcknings- och rastloka ler. Beteenden som medför att fåglar koncentreras i tiden eller rummet har visat sig medföra en ökad risk för fatala kollisioner med vindkraftverk (Rydell, Engström et al. 2011). Sådana beteenden inkluderar exempelvis häckning, övervintring och att rasta. Flyttningsbeteendet i sig utgör inget mer riskfyllt beteende jämfört med andra beteenden (Rydell, Engström et al. 2011). Skogsmiljöer, och särskilt brukade produktionsskoga r, anses generellt sett utgöra lågriskmiljöer där man förväntar sig konflikter mellan olika ornitologiska värden och vindkraftsparker. Fågelfaunan i området präglas av aktuell markanvändning och häckfågelfaunan i området, utifrån genomförda inventeringar samt sammanställning av befintliga uppgifter, bedöms vara representativ för brukad barrskogsmiljö. Totalt har 37 arter observerats i området. Artgruppen skogshöns (tjäder, orre och järpe) bedöms i bästa fall ha svaga stammar i området baserat på de få observationer som gjorts i området av såväl individer som övriga spår. Inga spelplatser för orre eller tjäder finns kända eller har påträffats. Lokala ornitologer som rör sig regelbundet i områdets norra delar har även meddelat att antalet observationer av skogshöns i området har varit väldigt fåtalig under åren. Relativt få observationer av rovfåglar har gjorts vid genomförda inventeringar och enkom våra mest vanliga arter är påträffade (ormvråk, sparvhök, duvhök och tornfalk). En häckning av duvhök har konstaterats (2012 kläcktes minst två ungar) i områdets norra delar och på sådant avstånd att risk för störning från aktuellt vindkraftsprojekt bedöms som liten. Av rödlistade arter och arter upptagna i Fågeldirektivet har göktytanr, tornseglarent samt spillkråkafd observerats i området. Göktyta och spillkråka är sannolika häckfåglar i området medan tornseglare med största sannolikhet häckar närmare bebyggelse (och utanför aktuellt verksamhetsområde) och främst tillfälligtvis födasöker inne i verksamhetsområdet. Göktyta och spillkråka är inte utpekade som arter extra känsliga gentemot vindkraftsexploatering i sitt närområde (Rydell, Engström et al. 2011). 24

25 Tillgängliga data pekar inte på att området berörs direkt av några flygvägar för häckande smålommars födosök. Närmsta kända häckning av smålom ligger på betryggande avstånd från planerade vindkraftverk(> 15 kilometer) och är lokaliserade på ett sådant sätt att risken för att en flygväg för smålom mellan häck- och födasökslokal bedöms som osannolik. Vad gäller migrerande fåglar under höst och vår har en sträckfågelanalys av befintliga data från Artportalen genomförts på länsnivå (bilaga 1). Analysen visar att de större identifierbara mer koncentrerade flyttfågelstråken i Västra Götalans län under vår- och höstflytten i huvudsak sker i Ätran men en del tycks även passera genom Viskans dalgång. Avståndet mellan närmsta planerade vindkraftverk och Viskans dalgång i norr uppgår till drygt 1300 meter. l områden där sträckande fåglar av olika anledningar koncentreras i luftrummet medför detta inte sällan att fler fåglar förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverken. l samband med fältbesök till området (både inom och utom sträckperioder) under perioden har inga observationer gjorts av några större mängder av flyttfåglar över eller genom området. Detta styrker antagandet att sträcket som passerar genom Viskans dalgång i huvudsak sker längs med Varumsjöarna och madmarkerna vid Viskan och inte genom höjdområdet för planerade vindkraftverk. Befintligt kunskapsläge angående fågelsträck och vindkraftverk pekar på att flyttningsbeteendet inte utgör ett mer riskfyllt beteende i sig ifråga om kollisioner med vindkraftverk jämfört med flera övriga beteenden hos fåglar (Rydell, Engström et al. 2011). En sentida studie vid Hörnefors vindkraftanläggning 7 kunde tämligen tydligt visa att absoluta majoriteten av det undersökta sträcket i området undviker och väjer för den aktuella vindkraftsparken (Andersson, Delin et al. 2012). Verksamhetsområdet erbjuder heller inga miljöer som utgör viktiga rast- och övervintringslokaler för fåglar. Givetvis kommer enstaka kollisioner med fåglar ske även i den planerade vindkraftsparken vid Dållebo. Omfattningen av sådana olyckliga händelser förväntas dock inte i genomsnitt avvika från det olyckstal (2-3 fatala kollisioner per vindkraftverk och år) som utgör medianvärde för undersökta vindkraftverk i Sverige och Europa (Rydell, Engström et al. 2011). Artsammansättningen i området vad avser häckfåglar innebär att risken för fatala kollisioner eller övrig påverkan på särskilt känsliga arter bedöms som liten. Sammantaget, utifrån en ornitologisk och naturvärdesmässig synvinkel, görs bedömningen att planerat verksamhetsområde utgör en lågriskmiljö med få motsättningar vad gäller fåglar och övriga naturvärden i relation till vindkraftsprojektets utformning som det beskrivits i föreliggande dokument. Med föreslagna specifika hänsynsåtgärder tillsammans med en generell allmän hänsyn 8 bedöms verksamheten inte innebära några större framtida risker för fåglar och övriga naturvärden i området. 7 Cirka 20 kilometer söder om Umeå 8 l möjligaste mån spara lövträd, döda och döende träd, stora och gamla träd samt minimera påverkan på hydrologiska förhållanden i området. 25

26 Referenser Ahlen, l. (1992 (rev. Lena berg 1994, Boris Berglund & Lena Berg 2002)). Artfaktablad: Muscardinus avellanarius, hasselmus, Artdatabanken. Andersson, M., S. Del in, et al. (2012). Kontrollprogram för sträckande fåglar vid Hörnefors vindkraftanläggning. Delrapport från 2011 års inventering och sammanfattning av resultaten , Umeå Energi, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB samt Enetjärn Natur AB. Andersson, Å. (2009). Rapport sträckstudier Borås , Västergötlands Ornitologiska Förening (V go F). Borås Stad Miljöskyddskontoret (2007). Hasselmus i Borås Stad. Miljödepartementet (2007). SFS 2007:845. Artskyddsförordningen. Rydell, J., H. Engström, et al. (2011). Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar- En syntes ra p port, N a tu rvå rdsverket, ra p port Svensk författningssamling (2009). Offentlighet- och sekretesslag. SFS 2009:400. Tomas, H., Ed. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala, Artdatabanken SLU. Wredin, P. (2008). Hasselmus i Ulricehamns kommun Ulricehamns kommun, Miljö- och samhällsbyggnadskontoret 26

27 Förstud ie Dållebo 1-4 Arkeologisk- kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Dållebo 1-4, Ulricehamns kommun, Västergötland A Berglund Västergötlands museum Rapport 2014:08 västergötlands museum

28

29 Förstud ie Då llebo 1-4 Arkeologisk- kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Oxhagen, Gullspångs kommun Rapport 2014:08 T"~VÄSTRA 'W" T qötalan DSREG lon EN VAS TARVET

30

31 Innehåll Sammanfattning... 1 INLEDNING... 1 Genomförande... 2 Områdesbeskrivning... 3 INVENTERINGSRESULTAT Befintliga vägstråk i området Ny väg mot verk Ny väg mot verk 2 och Ny väg mot verk 3 (Norr) Verk l KONFLIKTER MED KULTURMILJÖER? Övergripande bedömning Förslag på vidare insatser... 18

32 Författare A Berglund Omslagsbild: (montage A Berglund) Västergötlands museum Box Skara Tel

33 Förstudie Kulturmiljö Dållebo l :08 Förstudie i samband med planering av vindkraftverken Dållebo l - 4, Ulricehamns kommun, Västergötland. Sammanfattning De planerade vindkraftverken med tillhörande befintliga samt planerade vägar ligger högt i ett landskap med produktionsskog. Platserna for själva verken präglas i hög grad av skogen som består av produktionsytor i olika stadier. Inom området finns inga tecken på forekomst av fornlämningar. Terrängen inom området är av sådan karaktär att man säga att forutsättningarna for t ex förhistoriska bosättningar varit dåliga. I anslutning härtill bedöms också att forutsättningarna för att på ett fornuftigt sätt bedriva arkeologisk utredning ter sig som mycket dåliga, bl a på grund av den blockrika marken. Inom området forekommer inga av de i denna del av regionen annars relativt vanligt forekommande röjningsröseområdena. Den övergripande påverkan på kulturmiljön är obefintlig. INLEDNING Västergötlands museum har på uppdrag av Eolus vind genomfört en förstudie i form av en arkeologisk-kulturhistorisk inventering av markområden i Ulricehamns kommun i anslutning till planering av en vindkraftpark. Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen Västra Götaland har lämnat rekommendationer om vad sådana arkeologiska förstudier bör innehålla. De kan i kotthet sammanfattas med Övergripande kart- och arkivstudier Inventering (brukar normalt specificeras som ett område med en radie av ca l 00 meter kring vart och ett av de planerade vind/a aftverken samt av närområdet kring befintliga vägar och områden som berörs av nya vägsträclmingar och/eller ledningsdragningar, ca 30meterfrån vardera sida om vägmitt.) Övergripande bedömning av kulturmiljöpåverkan skriftlig avrapportering med tydligt kartmaterial (denna rapport) Anmälan, om så e1jordras, till fornminnesregistret Figur 1. Översiktskartan visar läget för planerad vindkraftpark Dållebo 1-4. Platsen ligger i anslutning till Rv 40 mellan Ulricehamn och Borås. 1

34 Förstudie Kulturmiljö Dållebo l :08 För det aktuella området har en arbetslayout med verk och vägar upprättats som använts som underlag för det här arbetet. Den omfattar de fyra verken Dållebo l - 4 (mittpunkt och kranplats/etableringsområde) samt vägar. De senare består dels av befintligt vägnät, där forstärkningsåtgärder kan komma att ske, samt helt nya sträckningar som utgår från befintligt vägnät och som forbinder verken. Målet med arbetet har varit att klarlägga vad slags tydliga kulturlämningar som kan komma att beröras vid ett genomforande av projektet enligt redovisad plan. Medlen för att nå målen har specificerats ovan (länsstyrelsens "kravspecifikation"). Syftet har varit att resultatet skall kunna användas i miljökonsekvensbeskrivning. Resultatet skall också kunna användas i fottsatt planering inom projektet. Förstudien skall även kunna användas i länsstyrelsens bedömning av behov av fotisatta antikvariska eller arkeologiska insatser. Sådana kan generellt sett bestå av utredning, och efter det att tillåtlighet enligt lagen om kulturminnen prövats, forundersökning och undersökning (se Figur 2). Fält- och rappottarbete har utfåtts av Anders Berglund, Västergötlands museum i april2014. Genomförande Genomforandet har följt den "kravspecifikation" som nämnts ovan. Arbetet har skett som förberedande, övergripande katt-, arkiv- och litteratursökning som bestått av kontroller och relevant extrahering av kunskap ur följande arkiv/institutioner: AT A/arkivet VGM Skara; Fornminnesregistret (FMIS); projektet Skog och historia (skogsstyrelsens inventering av kulturlämningar i skog) samt lantmäteriverkets äldre kattor. I forberedelserna har även upprättande av ett GIS för GPS-bruk i fålt gjorts. Det senare har inneburit georeferering av äldre kattgenerationer, så att man i praktiken med GPS kunnat navigera sig genom det äldre eller omvandlade landskapet som det redovisas i äldre kattor. Det primära arbetet har dock bestått av inventering i fålt. Vid verken har den genomfötts inom ett område med en radie av minst l 00 meter kring vatt och ett av de planerade vindkraftverken. Planerade såväl som befintliga tillfattsvägar har inventerats om ca 30 meter från vardera sida om vägmitt. Inventeringen har delvis utsträcks till områden utanför det primära inventeringsområdet i förstudien, dels som ett slags referens, dels för att få en uppfattning om konsekvenserna for mindre justeringar av den föreslagna layouten. 2