Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Tillämpas fr.o.m. VT 2015

Transkript

1 Kursplan Utbildning på forskarnivå Pedagogik som vetenskap, 15 högskolepoäng Education as Science, 15 credits Kurskod Forskarutbildningsämne Kurskod för forskarutbildningskurs erhålls från universitetets Ladokenhet. Om flera poängsatta prov ingår i kursen krävs en kurskod för varje prov. Pedagogik Institution/motsvarande Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Tillämpas fr.o.m. VT 2015 Fastställd Välj det datum då berör beslutsfattare har fastställt kursplanen. Kalender vid pil till höger. Senast ändrad Beslutsfattare Prefekt 1 Kursens innehåll Kursen ger en översikt över pedagogikämnets framväxt med ett specifikt fokus på den svenska kontexten och det nutida svenska och internationella forskningsläget. Kursen består av fyra delar: utbildningshistoria, läroplansteori, etik och didaktik. Den utbildningshistoriska delen behandlar den institutionaliserade utbildningens framväxt och vetenskapliga studier i utbildningshistoria. Särskilt fokus ligger på kunskapens och läroplanens historia. Momentet behandlar det historiska perspektivets möjligheter att belysa, analysera och tolka såväl skeenden i det förflutna som i vår samtid. Den läroplansteoretiska delen ger kunskap om centrala svenska och internationella traditioner inom la roplansteori och nuvarande utvecklingstendenser inom området. I synnerhet kommer det svenska pedagogikämnets framväxt och relation till svensk utbilning och skolreformer att belysas. Delkursen behandlar a ven relationen mellan la roplansteori och didaktik. Etikdelen behandlar innebörder av forskningsetiska bedömningar, såväl generellt som omkring den egna forskningen. Den didaktiska delen behandlar den didaktiska forskningens utveckling och dess olika perspektiv på undervisning och lärande. Vidare behandlas forskningsansatser, teorier, modeller och typologier som är centrala i såväl nationell som internationell didaktisk forskning. 2 Mål 2.1 Kursens roll i utbildningen Kursen ska huvudsakligen avse följande examensmål för utbildningen på forskarnivå enligt högskoleförordningen (HF), nämligen att doktoranden ska visa - brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet (del av mål 1) 1 (6)

2 - förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet (mål 2) - intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar (mål 9) - fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används (mål 10) Numreringen av målen är densamma som i den allmänna studieplanen. 2.2 Kursens mål För godkänt betyg ska doktoranden visa - kunskap om utbildningens historia och om pedagogiska forskningstraditioners framväxt, - insikt om olika metoder och ansatser i fo rha llande till olika pedagogiska forskningsproblem, - förmåga att reflektera över hur den pedagogiska forskningen bidragit och kan bidra till utbildningssystemets och samhällets utveckling, - insikt om god forskningssed och vetenskaplig redlighet, samt om innebörden i forskningsetiska riktlinjer och i lagreglering av etikprövning av forskning och - förmåga att tillämpa forskningsetiska överväganden på forskningsetiska problemområden. 3 Kurslitteratur och andra läromedel I kursen används följande kurslitteratur och andra läromedel. Kurslitteratur utbildningshistoria Berg, Fridtjuv (1903). Motiton till riksdagen om inrättandandet av en professur i Pedagogik. (Kompendium) Burke, Peter (2000). A Social History of Knowledge: From Gutenberg to Diderot: based on the first series of Vonhoff Lectures given at the University of Groningen (Netherlands). Cambridge: Polity. Burke, Peter (2012). A Social History of Knowledge II: From the Encyclopédie to Wikipedia. Cambridge: Polity. Englund, Tomas (1988). Om nödvändigheten av läroplanshistoria. I Utbildningshistoria. Årsböcker i svensk undervisningshistoria. 1988, vol. 162, s Lawn, Martin (Ed.) (2013). The Rise of Data in Education Systems: Collection, Visualization and Use. Oxford: Symposium Books. Lindberg, Leif & Berge, Britt-Marie (Red.) (1988). Pedagogik som vetenskap - vetenskap som pedagogik: [installationsföreläsningar i pedagogik ], Studentlitteratur, Lund, 1988 Instationsföreläsningar i pedagogik. Valbart ur Utbildning & Demokratik UNDERSÖKER FN VILKA NUMMER DET HANDLAR OM Kurslitteratur läroplansteori Broady, Donald. & Lindblad, Sverker (Red.) (1999). Pa a terbeso k hos ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 4, Nr 1. Specialnummer. 2 (6)

3 Englund, Tomas (1986/2005). Curriculum as a Political Problem / La roplanens och skolkunskapens politiska dimension. Go teborg: Daidalos. (Artikel i reviderad form finns i Journal of Curriculum Studies, Vol 29, nr. 3.) Englund, Tomas (2011). The linguistic turn within curriculum theory, Pedagogy, Culture & Society, 19 (2), Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.) (2012). Vad räknas som kunskap? Stockholm: Liber Förlag. Hopmann, Stefan. (2015). Didaktik meets Curriculum revisited: historical encounters, systematic experience, empirical limits. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1). Jarl, Maria & Ro nnberg, Linda (2010). Skolpolitik: fra n riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber. Kallo s, Daniel & Lundgren, Ulf P. (1979). Curriculum as a Pedagogical Problem. Stockholm Institute of Education, Department of Educational Research/CWK Gleerup. 132 ss, [Studies in Education and Psychology 7.] Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omva rlden. Introduktion till la roplansteori. Stockholm: Liber. Nordin, Andreas & D Sundberg, Daniel (Red.) (2014). Transnational Policy Flows in European Education. London: Symposion Books. Popkewitz, Tom (2008). Cosmopolitanism and the age of school reform: Science, education, and making society by making the child. New York: Routledge. Tre la roplansteoretiskt inriktade artiklar, eller artiklar som tar upp relationen la roplansteori utbildningspolitik eller la roplansteori didaktik ur tidskrifterna: Curriculum Inquiry Journal of Curriculum Studies Journal of Educational Policy NORDstep Kurslitteratur etik Oliver, Paul (2010). The Student s Guide to Research Ethics. Second edition. Maidenhead: Open University Press. Vetenskapsrådet (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. World Medicine Association. Declaration of Helsinki Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Senast ändrad oktober Quennerstedt, Ann; Harcourt, Deborah & Sargeant, Jonathon (2014). Forskningsetik i forskning som involverar barn. I Nordic Studies of Education 33(2), Tillkommer ytterligare ca 100 s valbar litteratur. 3 (6)

4 Kurslitteratur didaktik Dewey, John (1897/1972). My pedagogic creed. Jo Ann Boydston (Ed.), John Dewey: The Early Works, (Vol 5, pp ). Carbondale: Southern Illinois University Press. Dewey, John (1902/1976). The child and the curriculum. In Jo Ann Boydston (Ed.), John Dewey: The Middle Works, (Vol 2, pp ). Carbondale: Southern Illinois University Press. Dewey, John (1938/1997). Experience and Education. New York: Touchstone. Gundem, Bjørg Brandtzæg (2011). Europeisk didaktikk; tenkning og viten. Oslo: Universitetsforlaget. Hudson, Brian & Meyer, Meinert A. (Eds.) (2011). Beyond Fragmentation: Didactics, Learning and Teaching in Europe. Leverkusen: Barbara Budrich Publishers. Illeris, Knud (Ed.) (2009). Contemporary Theories of Learning: Learning Theorists... in Their Own Words. London: Routledge. Piaget, Jean (1976/2006). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedts Akademiska Fo rlag. (Alternativ) Skinner, Burrhus Frederic (1968/2014). Undervisningsteknologi. Stockholm: Norstedts Akademiska Fo rlag. (Alternativ). Vetenskapsrådet (2015). Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014: Utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapporter (Valda delar) Vygotsky, Lev Semenovich (1978). Mind in Society: The development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press. (Alternativ) Wahlstro m, Ninni (2009): Mellan leverans och utbildning. Go teborg: Daidalos. Westbury, Ian (2000). Teaching as a reflective practice: What might didaktik teach curriculum?. In Ian Westbury, Stefan Hopmann, & Kurt Riquarts (Eds.), Teaching as a Reflective Practice The German Didaktik Tradition (pp ). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati, 23(3), Östman, Leif & Öhman, Johan (2010). A transactional approach to learning. Paper presenterat på John Dewey Society, AERA Annual Meeting, Denver, USA, 29 april 4 maj, Utbildningsformer I kursen används följande utbildningsformer. - självstudier - föreläsningar - litteraturseminarier - seminarier där egna och andras texter presenteras och diskuteras 5 Prov 4 (6)

5 Kursen examineras genom ett prov som består av följande delprestationer. Delprestationerna betygsätts inte var för sig utan ligger till grund för en sammantagen bedömning och betygsättning av provet. - en skriftlig inlämningsuppgift där doktoranden utifrån utbildningshistoriska, läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv redogör för och reflekterar över kurslitteraturen. Inlämningsuppgiften ska också behandla den pedagogiska forskningens roll i och betydelse för samhällsutvecklingen. - en ifylld ansökan om etikprövning. 6 Betyg Prov som ingår i utbildningen på forskarnivå bedöms enligt en tvågradig betygsskala med betygen underkänt eller godkänt (lokala föreskrifter). Betyg ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator) (HF). För godkänt betyg på prov som ingår i kursen krävs att doktoranden visar att han eller hon uppfyller målen med kursen enligt avsnitt 2.2, eller, om flera poänggivande prov ingår i kursen, de mål som det aktuella provet avser enligt avsnitt 5. Den som inte har blivit godkänd vid ordinarie prov ska ges tillfälle till omprov. Om ett prov har bestått av flera delprestationer får examinator som alternativ till omprov ge en kompletteringsuppgift avseende den delprestation som inte är godkänd. Om en doktorand har underkänts vid ett prov vid två tillfällen ska, om doktoranden begär det, en annan examinator utses att besluta om betyg. 7 Tillträde till kursen 7.1 Tillträdeskrav För att få delta i kursen och de prov som ingår i kursen ska sökanden vara antagen till utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet. 7.2 Urval Urval mellan de sökande som är antagna till utbildning på forskarnivå vid Örebro universitet och som uppfyller tillträdeskraven i övrigt enligt ovan sker enligt följande rangordning. Förtur ges till doktorander antagna i ämnet pedagogik vid Örebro universitet. I andra hand får doktorander antagna i andra ämnen vid Örebro universitet delta, i mån av plats kan doktorander från andra lärosäten delta. Om inga andra urvalgrunder anges i detta avsnitt ges förtur till sökande med mindre antal kurspoäng kvar till examen, framför sökande med fler återstående kurspoäng. Vid lika poäng sker urval genom lottning. Detta gäller också inom eventuella angivna urvalsgrupper om inget annat sägs. 7.3 Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet Andra sökande än doktorander antagna vid Örebro universitet kan ha rätt att delta i kursen med stöd av regler och/eller avtal om beställd utbildning, gemensam examen, nationella forskarskolor eller samarbete i övrigt med andra högskolor. 5 (6)

6 Beslut om vilka sådana andra sökande som får delta i kursen fattas separat utifrån de regler och/eller avtal som föranleder ansökan om deltagande i kursen. 8 Tillgodoräknande av tidigare utbildning och yrkesverksamhet Regler om tillgodoräknande finns i högskoleförordningen och återges på universitetets webbplats. 9 Övrigt Övergångsbestämmelser Inga övergångsbestämmelser gäller. 6 (6)