SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SKA. Sjögårdens förskola
|
|
- Lisa Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SKA Sjögårdens förskola
2 Vad säger läroplanen om systematiskt kvalitetsarbete? 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.
3 Vad säger skollagen om systematiskt kvalitetsarbete? Enligt skollagens 4 kapitel ska varje huvudman, förskoleoch skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, ett arbete som också ska dokumenteras. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Den närmare utformningen av barns och elevers inflytande ska anges i planeringen för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå.
4 Syfte med systematiskt kvalitetsarbete Bidra till ständiga förbättringar av verksamhet och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Skapa delaktighet och möjligheter till kommunikation och lärande
5 Systematiskt kvalitetsarbete STÄNDIGT: Pedagogisk dokumentation (enskilt och grupp), reflektion/uppföljning, utvärdering/analys, utveckling. Alla i arbetslaget är ansvariga. Januari Utvärdering Barns inflytande/normer och Värden Juni Utvärdering Utveckling och Lärande Nulägesanalys September, Oktober, November, December, februari, Mars, April, Maj enkäter utvärderingar helhetsanalys = Utvecklingsområde(fskc ansvarig).
6 Förutsättningar Fördjupningsarbete i nationella och lokala mål Ansvarsgrupper inplanerat under verksamhetsåret Utvecklingsområde -Språket Arbetsplatsmöte 20 timmar/läsår Planeringstid enskilt/arbetslag Hur vet vi att det vi gör leder till förändring/förbättring/ utveckling = måluppfyllelse?
7 Helhetsanalys Sjögårdens förskola Läsår Utvärdering av resultat Normer och Värden Utveckling och lärande Barns inflytande Utvärderingsmetoder Analys Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling Carina Rolfsdotter-Ivan Förskolechef
8 1. Resultat : 1.1 Normer och värden Ur Läroplan respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Storbarn: Genom att erbjuda barnen olika upplevelser i närmiljön har vi kunnat se att respekten för små och stora djur har ökat under läsåret. På promenaden till ankorna har mat och årets klimat varit i intresse och t.ex. promenader i skog och på innergården har gett barnen en kunskap om att vi har djur, insekter runt oss överallt. Vi har uppmärksammat hur en del barn har blivit upprörda om någon t.ex. trampat på djur. Att vi pedagoger har prioriterat utevistelsen har gett resultat genom diskussioner och upptäckter. Ex. Titta ett skatbo! Just att upptäcka är en ny kunskap. Barnen trodde att alla djur sov på vintern men upptäckte fåglar utanför fönstret. En fördjupning utav fåglar resulterade att använda sig utav kikare, faktaböcker, söka fakta genom datorn. Att söka efter nya kunskaper blev av intresse. Genom ett gemensamt tema fick barnen även upp ögonen för varandra i olika situationer. T.ex. vid lunchen Ska jag hjälpa dig att bre smörgåsen eller kan du hjälpa mig att rita en domherre? Ska jag hjälpa dig med dina skor? Hämtar pedagog om någon blir ledsen. Detta har även resulterat i ett tydligare förhållningssätt bland pedagoger som är viktiga föredöme och har blivit tydliga att ge tid för att fånga och uppmärksamma när barnen visar hänsyn och att kompisar kan olika "saker. Detta ser vi då barnen tillåter varandra att hjälpa och ta emot hjälp. Ex. En pojke kunde/vågade inte hälla upp mjölk, pedagog uppmärksammade att ett annat barn som kan hälla mjölk kan få visa hur du kan göra. Barnen utvecklade en trygghet i att hjälpa och att även lära ut.
9 Småbarn: Vi ser att barnen nu har kunskap att när man är många barn om en sak så finns en regel om turtagning, de säger min tur. Flera utav barnen med svenska som andraspråk tycker det är roligt att säga nyckelord på sitt språk. Arbetet med ord på andra språk, tecken och sånger från andra kulturer fortsätter intressera barnen. Tex vid lunch har vi bild med ett ord, ordet till är skrivet på alla våra språk och blir ett intressant samtalsämne. Ordet låter olika, och tillhör olika barns språk vilket har resulterat i en olikhet som är spännande och rolig. Under verksamheten har vi introduserat växter. Barnen har fått insyn att benämna ljus, vatten och jord. Några barn beskriver delar av vattnets kretslopp. Ex: så lyser solen på vattnet och så kommer det upp till molnen (kretsloppstavlan), ett annat barn sa solen lyser så kommer det vattendroppar (kretsloppsburken). Barnen har uppmärksammats på avlopp, rör och toalett efteråt ville barnen känna på rören och säga här är varmt vatten och där är kallt här går bajse rör ner under marken. Genom litteratur och undersökningar har barnen blivit mer uppmärksamma på samband. Vatten, snö, avlopp, kallt, varmt, skönt, vind, sol, vind, gräs, årstid. Vi ser att barnen har en förståelse för att fåglar är levande och behöver mat för att överleva. Barnen har fått mata fåglar genom att själva ge mat. Genom bl.a. detta samarbete ser vi att barnen är bättre rustade på att samarbeta och leka i olika grupper, tar hjälp av varandra vis hänsyn klarar lek oftare utan konflikter.
10 1.2 Utveckling och Lärande Ur Läroplan Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Storbarn: Vi har kunnat stimulera barnens nyfikenhet genom att samtala runt barnens upptäckter. Ex gällande våra djur och vår natur på vår utegård. Genom att utveckla lärmiljöer både ute och inne har barnen utmanats i att få möjlighet till att utforska och upptäcka. Barnen har istället för obehag inför ex. djur och insekter utvecklat ett intresse och nyfikenhet hur ex djur fungerar, barnen vågar röra djur. Genom att ta bild kan barnen få tänka vidare om djuret och fördjupa sig i t.ex. mat och hur djuren ser ut. Barnen har även utvecklats att bli medvetna om att kompisar har olika förmågor och språk genom att vissa barn vågar mer, pedagoger visar intresse och tydliggör vad ex. fluga heter/hörs på arabiska. Hur fysikaliska fenomen som reflex, mörker, ljus, ficklampa, friktion hänger ihop och upptäckarglädjen har inspirerat till samtal och samspel ex friktion "vi springer på is, vi springer på grus, vad händer? Pedagoger och barn uppmärksammar och andra språk hörs mer. Barnen uttrycker både åsikter, och delaktighet. Tvärgruppsarbetet har skapat ökad trygghet i sin egen identitet och tillsammans med andra. Många utav barnen frågar ibland dagligen om de får gå till annan avdelning. Småbarn: Genom att vi använt oss mycket utav sång, ramsor, spel och litteratur ser vi att barnen självmant använder sig i verksamheten utav detta. Ex. barnen fantiserade vidare efter samlingen genom att vara olika djur och hur djuren låter eller rör sig. Barnen använder sig utav tecken (AKK)både på modersmål som på svenska. Genom att vi uppmärksammat olika traditioner genom bild och ord har samtalsämne utvecklats
11 . I fysikrummet har barnen arbetat fokuserat och ostört och fått inblick i hur bilbanor och kulbanor fungerar och därmed fått kunskap i hur dragningskraft och friktion fungerar. Barnen har lekt med våg och magneter och tränat i jämnvikt och hur magneterna har reellerat och attraherat. I fria leken har vi erbjudit bl.a. ballonger som barnen gnuggat mot håret och satt upp väggarna och vi har använt begrepp som statisk och laddad. Barnen vet hur de ska använda ficklampor, att det behövs batteri och hur ljus och skuggor skapas. Genom att arbeta med vattnets kretslopp har vi sett kunskaper kopplas till andra sammanhang. Ex. titta nu skiner solen då växer min planta i krukan, kanske behövs mer vatten? Barnens språkutveckling har stimulerats genom att utmana barnet i samtal, diskussioner och att lyssna. Att använda tecken till dokumentationer har förtydligat olika ämnesinnehåll och resulterat i att både barn och vårdnadshavare har varit delaktiga i vår lärmiljö. 1.3 Barns inflytande Ur Läroplan utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få påverka sin situation verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Storbarn: Barnen har utvecklat sin förmåga att bl.a. vänta på sin tur och har förståelse för det. Vid konflikter tar barnen kontakt med oss pedagoger och berättar vad som hänt. Barnen tänker efter och kommer med egna lösningar och förslag på situationer som har uppstått. Barnen kan till viss del ta ansvar och fokusera på en aktivitet i taget. Barnen har också lärt sig att tydligt avsluta aktiviteten på ett bra sätt, leker längre med samma kompis då vi har varit konsekventa med att vara tydliga med förhållningssätt
12 ex ska ni sluta att leka? Vad behöver vi då plocka undan? Lyssna på kompisen som har ordet (taggboll), hur gör vi när vi ska lyssna? Ge uppmärksamhet när du gjorde så blev jag/ din kompis glad. Genom att ge barnen material - lupp, förstoringsglas, kamera och kikare skapades en nyfikenhet och en glädje att dels hitta djur men också stanna upp och fördjupa sig i detaljer ex. Domherren utanför fönstret eller myran i utemiljön. Frågor såsom mat, utseende och levnadsvillkor blev utav intresse. Olika styrkor och ny kunskap kunde vi se gav barn med särskilda behov en tydligare roll både för sig själva som för gruppen och tog ansvar. Ex för att arbeta genom data eller rita eller hitta kartor osv Barnens lekmiljö har utvecklats genom att bli tydligare med hjälp av bild och tecken för att förklara leken och förutsättningarna och ger barnet en förutsättning att ha inflytande på sina val.. Ex vid handfaten ligger dockor och vattenbad skapade lek. Snö i en skål som ett experiment gav inspiration till samtal och begrepp som smutsigt, rent, vitt, svart, smält. Overheaden som gav barnen begrepp som ljus, skugga, mörker och rörelse. Småbarn: Genom att vi erbjuder barnen böcker, sång och ramsor skapas samtal där vi uppmärksammar nya ord, begrepp både på svenska såsom albanska och kurdiska. Barnen tar mer initiativ och känner sig lyssnade på, barnen tar initiativ och visar genom att de berättar vad de önskar och vad de tycker. Barnen visar lust till att ta ansvar och egna initiativ, vi ser detta genom att leken fungerar bra, barnen klär av sig och på sig och tänker ofta ut på egen hand vad nästa aktivitet ska vara, hälla upp mjölk, dukar av m.m. Barnen tar mer initiativ för experiment inom fysik än förr, de undersöker mer. Ex. har barnen varit mycket aktiva i våra vattenexperiment som handlat om vattnets
13 egenskaper och vattnets kretslopp: ytspänning, flyta, sjunka, kondensering, frysa och smälta. Barnen har diskuterat och pratat mycket om vad experimentet inneburet, de som varit intressanta har vi tagit igen. Genom att skapa ett sinnesrum har vi fångat barnens intresse och barnen har fått ha inflytande på det material som vi möblerat rummet med. I verksamheten har barnen möjligheter att utveckla sitt språk och identitet genom samtal, tecken, APad, böcker mm. 2. Utvärderingsmetoder * Föräldrar samtal, arbetslagssamtal, barnsamtal * Pedagogisk dokumentation( olika nedslag, delanalys, verksamhetsplaneringar, digitalkamera, video, nycklar, reflektionsprotokoll, Apad), * Intervjuer, berättelser, observationer,stegvis,dramatisering Reflektionsprotokoll ger en överblick över strävansmålen på ett enkelt och kortfattat sätt. Genom att använda digital kameran kan vi fånga barnets lärande och nyfikenhet. Anteckna vad barnen säger, kommenterar och hitta ny kunskap i olika sammanhang ger vi möjligheter för arbetslaget att följa lärandet och utmana vidare. Intervjuer är en bra metod för att få syn på hur barnen upplever sitt eget lärande. Att använda nycklar för fortsatt utveckling vid utvecklingssamtal och vid överlämningssamtal ökar barnets möjligheter och lust att lära genom att tydliggöra barnets förmågor och styrkor. Låta barnen vara med och utvärdera verksamheten genom t.ex. tankekartor, berättelser samt utvärdering i grupp är bra. Utveckla användandet utav ipad i dokumentationssyfte. 3. Analys.
14 Vi har låtit vardagssituationer få ta tid så att barnen har givits goda möjligheter att själva tänka efter, hinna lyssna och hjälpa varandra. Vi har fotograferat olika situationer tillsammans med barnen och uppmuntrat barnen i deras kunskaper och förmågor. Att använda sig både av bild och tecken har varit en fördel vid t.ex. naturarbetet då vi har kunnat skapa matreal som barnen har kunnat använda sig utav utan pedagog. Ex naturpärm, lupp osv i utemiljön. Finns många fördelar med olika upplevelser utanför förskolan för att ytterligare få barnen uppmärksamma på olika kunskaper i olika sammanhang. Användandet utav modellinlärning där barnen lyfts fram är en fördel utifrån barnens intresse och hur vi kan öka samarbete och förståelse för varandras olikheter. Barnen har fått valstunder, valmöjligheter genom en tydlig struktur och en helhetssyn på det enskilda barnets utvecklingsmöjligheter. Genom tvärgruppsarbete har vi utmanat barnen i att stimulera lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter, relationer och kunskaper och vill gärna utveckla detta arbete ex intressegrupper, flick och pojkgrupper, åldersgrupper. Även andra smågrupper har gett barn möjligheter att få vara delaktiga och påverka verksamhetens innehåll och organisation och pedagoger som synliggjort genom olika pedagogiska dokumentationer. I arbetet med språkutveckling synliggöra barnets språk och kultur ger möjlighet för barn att få ett språk. Barnen har känt glädje i att fantisera och leka med språk. Spontanitet har fått uppmuntran och bild och text har inspirerat till samtal och lust och glädje att prata och att lyssna. Traditioner har fått en tydligare roll och behöver lyftas mer och bli ännu tydligare i verksamhetsinnehållet. Genom regelbundenhet har vi pedagoger skapat en miljö där barnen själva har möjlighet att skapa, uppleva och förändra. T.ex. en liten stund i fysikrummet, sinnesrummet, ljusrummet, placera matreal vid t.ex. fönster i kök varje dag för att sedan ta ett steg tillbaka för reflektion och observation och vidare utmaningar i lärmiljö
15 . Kvalitetsarbetet har utvecklats och behöver få en systematik och ökad kvalité för en helhetssyn på förskolan. 4.Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling * Utveckla kunskaper om språkutvecklande arbetssätt (t.ex. AKK, TAKK, Svenska 2,) * Pedagogisk dokumentation-allas ansvar * Tydligare Systematiskt kvalitetsarbete(kvalitetshjul, olika protokoll för att fånga barn lärande-utmaningar, kommunikativt ledarskap (se sin egen roll)
16 Kvalitetshjul Augusti - Uppstart med focus på kvalitetsarbete utifrån Helhetsanalys - Språkförskolekonferens - Revidering Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - Inskolning September - Planera innehåll i den pedagogiska verksamheten - Brandskyddsutbildning. - Lärmiljöer, pedagogiska utmaningar, Modersmålstöd - Tvärgruppsplanering - Revidering Krismapp/Vikariemapp - Nulägesanalys Oktober - Olika sorters Samråd, Föräldramöte, inskolningssamtal. - Samverkan /SAM-Löneprocess Medarbetarsamtal - Uppföljning Nyckeldokument - Uppföljning Plan Språklig medvetenhet och Kultur - Nulägesanalys November - Föräldraråd - Kvalitetssäkring Barn-Specialpedagog -Nulägesanalys December Januari Februari Mars- April- Maj - Juni - Stängt -bokslut., Budgetfördelning -Tidsplan Förskola Förskoleklass Innehåll : Nycklar/Nul Lönesamtal, Semesteransökan, Nulägesanalys Kvalitetssäkring/specialpedagog, Nulägesanalys Samråd t.ex. Utvecklingssamtal, Föräldraråd,Nulägesa. Utvärdering
17 . Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Utveckling och Lärande Mål * utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Konkret mål Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv
18 . Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Barns inflytande Mål * utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förkolans miljö Konkret mål (Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv
19 Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Normer och Värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar * öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Konkret mål Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv
20 Lathund Utvecklingsområde Mål (Mål utgår från Lpfö, och anger riktning för strävansmål på förskolan/avdelningen.) Konkret mål (Mål konkretiseras, desto konkretare målbild desto lättare att utvärdera och följa upp, målbilden beskriver hur det ser ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det?, vad blev kunskapsresultat), Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv
21 Datum Reflektionsprotokoll Koppling till Lpfö Förberedelse Uppgift/utmaning till barnen/pedagogerna Vilken kunskap/resultat för barnet/barnen? Exempel hur vet vi? Analys Reflektion/tankar/utmaningar/ vidareutveckling) Övrigt
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs merT r o l l k a r l e n s h a t t
T r o l l k a r l e n s h a t t Verksamhetsplan för vårterminen 2010 Innehåller en beskrivning av vår verksamhet, våra kopplingar till läroplanen för förskolan, hållbar utveckling, viktiga datum att komma
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs mer2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger
SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan
Läs merKvalitetsredovisning 2013-2014. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap
Kvalitetsredovisning 2013-2014. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap Våra förutsättningar för läsåret: På Lillebo har vi en grupp på 13 barn i åldern 1-2,5 år. Hösten
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merHandlingsplan för XXX förskola, läsåret:
Handlingsplan för XXX förskola, läsåret: 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merUtbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2014-2015 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merSystematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015
Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merTUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15
TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merMål & Aktivitetsplan 2015 2016. Förskolor Sturefors
Mål & Aktivitetsplan 2015 2016 Förskolan Lingonvägen En förskola för alla där kunskap och människor växer Målområde Vad/hur När Uppföljning/Utvärdering 2.1 Normer och värden - Jämställdhet och genus Förskolan
Läs merBlästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor
Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merArbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merUtbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merHallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15
Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merLokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14
Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14 2013-06-03/Lena Mattisson, Sickla skola och förskolor 1 Innehåll Våra styrdokument... 3 Internationella styrdokument... 3 Nationella styrdokument... 3 Lokala
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merLokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
141013 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade
Läs merArbetsplan 2015-2016
Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs merSpråket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.
Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKöpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11
Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll
Läs merVerksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola
Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/
Läs merSkogsbacken har 4 avdelningar. Humlan och Myran är 1-3 års avdelningar. Knotten och Flugan är
Lokal arbetsplan verksamhetsåret 2015-2016 150901 Förskolan Skogsbacken avdelning:flugan 1 Vår förskola Förskolan Skogsbacken ligger på Tallåsvägen, centralt belägen i Vilhelmina tätort med närhet till
Läs merVerksamhetsrapport 2016
Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Brogårdens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Brogårdens förskola har rymliga, ljuddämpande lokaler. Vi arbetar aktivt med ljudmedvetenhet bland barnen. Vi
Läs merArbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde.
Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Håksberg är beläget ca 6 km utanför Ludvika, rekorsområdet omfattar förskola, förskoleklassår 6 och fritidshem. Arbetsplanen för Håksberg är
Läs merUppföljning, utvärdering och utveckling
Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merArbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015
Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema
Läs merPostadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se
Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merKvalitetsredovisning 2012/2013
2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merLingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merVerksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merArbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623
Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623 Vi på Vällingklockan/Arken har ett interkulturellt och jämställt förhållningssätt. Vi utgår ifrån det kompetenta barnet, som ska ges möjlighet
Läs mer