ATT LEVA MED PACEMAKER EN LITTERATURSTUDIE

Transkript

1 ATT LEVA MED PACEMAKER EN LITTERATURSTUDIE LOVISA STRANDBERG PETRONELLA KARLSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni

2 ATT LEVA MED PACEMAKER EN LITTERATURSTUDIE LOVISA STRANDBERG PETRONELLA KARLSSON Karlsson, P & Strandberg, L. Att leva med pacemaker. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, Bakgrund: Att drabbas av en hjärtsjukdom är skrämmande och medför vissa begränsningar för individen. I fall tillståndet kan förbättras av att få en pacemaker implanterad, påverkar detta patienten och des anhöriga på flera olika plan. De främsta anledningarna till att få denna åtgärd är en för långsam puls eller förmaksflimmer. De elektriska impulserna som ska skapa hjärtkontraktionen sprider sig då inte genom hjärtat som den ska. Med hjälp av elektroder som förts ned till hjärtat, tar pacemakern över hjärtats impulsstyrning genom att utlösa en depolarisation vid tillstånd där den normala aktiviteten har upphört eller blivit så inefektiv att det är risk för en cirkulatorisk svikt. En pacemaker botar inte den bakomliggande orsaken till den låga pulsen utan tar enbart bort eller lindrar de fysiologiska symtomen. För en patient är detta en möjlighet till att återfå kraft och fortsätta leva. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med pacemaker. Metod: Den valda metoden är en litteraturstudie genom databassökning efter vetenskapliga artiklar, för att kunna se över den kunskap som finns inom ämnet. Resultatet baseras på en granskande resultatanalys av elva vetenskapliga artiklar, funna via sökning i databaserna CINAHL, Pubmed, Google Scholar och Socialogical abstracts. Resultat: Resultatet delades upp i fem huvudteman som representerade fynden i de artiklar som valts att ha med i studien. Dessa var: upplevelse av begränsningar på grund av känslighet för elektromagnetiska fält; upplevelse av förändrad energi och möjlighet till aktivitet; upplevelse av inverkan på det sociala samspelet; upplevelse av en ändrad relation till livet och döden; upplevelse av att förhållandet till kroppen påverkats av pacemakerimplantatet. Slutsats: Att leva med en pacemaker har visat sig vara en stor omställning för många, men det finns även de som inte ser det som något stort. Allas upplevelser är unika men det finns somliga som är återkommande och dessa kan vara bra för vårdpersonal att känna till för att kunna möta patienten i dennes verklighet. Nyckelord: litteraturstudie, pacemaker, upplevelse 2

3 LIVING WITH A PACEMAKER A LITTERATURE REVIEW LOVISA STRANDBERG PETRONELLA KARLSSON Karlsson, P & Strandberg, L. Living with a Pacemaker. A litterature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, Background: To suffer from a heart disease is frightening and imposes certain restrictions on the individual. In case the condition can be improved by getting a pacemaker implanted, this affects the patient and their relatives on several different levels. The premier reason to have a pacemaker implanted is because of a slow pulse or atrial fibrillation. The electrical impulses that should generate the contraction of the heart do not distribute the impulses. With electrodes connected with wires to the heart, the pacemaker takes over the impulse control of the heart by triggering a depolarization when the normal activity has stopped or is to inenfective for the circulation to be unaffected, which can lead to a circulation failure. The pacemaker does not cure the cause of the slow pulse, but can reset it or moderate the physiological symptoms. For a patient, this is an opportunity to regain power and continue living. Objective: The objective with this study was to illustrate individuals experience living with a pacemaker. Method: The chosen method was a litterature review by searching databases to find scientific articles, to be able to review the knowledge within the matter. The result was based on a review of the results of eleven scientific articles, found by searching the databases CINAHL, Pubmed, Google Scholar and Socialogical abstracts. Results: The results was divided into five themes which represented the findings in the articles chosen for this study, which were: experiencing limitations due to sensitivity to electromagnetic fields; experiencing changes in energy and opportunity to activity; experiencing an impact on social interaction; experiencing a different view to life and death; experiencing the relation to the body has been affected by the pacemaker implant. Conclusion: Living with a pacemaker has been shown to be a major adjustment for many, but there are also those who do not see it as something big. Everyone's experience is unique, but there are some that are recurring and may be useful for health professionals to be aware of in order to meet the patient in his or her reality. 3

4 Keywords: literature review, pacemaker, experience INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 5 Varför får man pacemaker?... 6 Pacemakerns utveckling... 7 Vad är en pacemaker?... 7 SYFTE... 8 METOD... 8 Inklusion- och exklusionskriterier... 8 Databassökning... 9 Databearbetning och analys RESULTAT DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion SLUTSATS REFERENSER Internetkällor BILAGOR

5 INLEDNING Att få en pacemaker är för den enskilde individen en stor händelse då de genom denna kan bli av med många obehagliga symtom som har kommit till följd hjärtsjukdomen. Att ha drabbats av en hjärtsjukdom medför många stora och i vissa fall svåra livsstilsförändringar för den som drabbas. En pacemaker kan beroende på individens grundtillstånd, lindra de symtomen som hindrar patienten i sin vardag. En sådan lindring påverkar både individen och de anhöriga som delar dennes vardag. Behandlingarna som finns att tillgå vid hjärtsjukdom är många och de varierar utifrån vad situationen kräver. Somliga behandlingar är så effektiva att de kan ge patienten hälsan tillbaka. Författarparet har under sjuksköterskeutbildningen läst om pacemakerns funktion, om att en pacemaker stabiliserar patientens puls genom att generera en aktionspotential när hjärtats egen aktionskapacitet inte räcker till. Detta är en effektiv och i många avseenden livsförändrande behandling för en relativt stor patientgrupp. Detta väckte fattarparets intresse för hur det är att leva med pacemaker. Under 2011 fick 862 patienter på Skånes Universitetssjukhus (SUS) sin första pacemaker inopererad och totalt i Sverige var siffran 6658 patienter (Svenska ICD och pacemakerregistret, 2012). Det innebär att vi som legitimerade sjuksköterskor med stor sannolikhet kommer att stöta på patienter med inopererad pacemaker. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) framgår det att sjuksköterskan bör ha en vetenskaplig grundkunskap då hon utför omvårdnadsåtgärder. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna se individen bakom sjukdomen. Sjuksköterskan skall enligt kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005) tillvarata patienters och närståendes erfarenheter och använda sig av detta i patientens omvårdnad. Både fysiska men även de psykiska och sociala behoven skall integreras i patientens omvårdnad (a a). För att sjuksköterskan skall kunna möta en patient med pacemaker i dennes hälsoupplevelse är det därför viktigt att förstå vad det innebär på ett personligt plan att leva med en pacemaker. BAKGRUND I bakgrunden förklaras hjärtats funktion och information kring pacemaker och dess funktion. Hjärtats funktion Hjärtat är det vitala organ som genom regelbundna och väl synkroniserade kontraktioner, skapar ett tryck som tvingar blodet vidare ut de fina nätverken av artärer och kapillärer. Detta gör det möjligt för blodet att hela tiden förse kroppens alla celler med den energi, näring och syre som är nödvändig för dess överlevnad och tillväxt (Sand et al, 2006). Kontraktionerna i ett friskt hjärta sker då några 5

6 specialiserade hjärtmuskelceller depolariseras i ett litet område, sinusknutan, högst upp i höger förmak. När aktionspotentialen har utlösts i sinusknutan, leds impulsen genom muskulaturen i hjärtats båda förmak och skapar den första hjärtkontraktionen i hjärtats övre del. Denna kontraktion för blodet vidare ner till kamrarna (Lind & Lind, 2010). Aktionspotentialen är fortfarande aktiv men har stannat upp i AV-noden som ligger mellan förmak och kammare. Detta för att en så stor del som möjligt av den blodvolym som fyllde förmaken skall hinna komma ner och fylla kammarna. Efter fördröjningen i AV noden vandrar depolariseringen vidare genom kammarmuskulaturen och utlöser därmed hjärtats andra kontraktion som trycker blodet i kammarna ut från hjärtat och vidare ut i kroppens blodkärlsnätverk (a a). Genom att hjärtkontraktionerna sker i två steg bidrar det till en rättledning av flödet genom att tvinga blodet framåt och eliminerar risken för backflöde. Höger och vänster hjärthalva har varsin utgång som leder blodet vidare i två skilda kretslopp. Höger sida av hjärtmuskeln skickar blodet till lungorna, genom det lilla kretsloppet för att syresättas (Lind & Lind, 2010). När blodet har passerat det fina kapillärnätet i lungans alveoler där gasutväxlingen sker, återvänder det till vänster hjärthalva för att pumpas vidare runt till resten av kroppen genom det stora kretsloppet (Lind & Lind, 2010). Detta cirkulationssystem har flera viktiga uppgifter som alla är väsentliga för kroppens och cellernas överlevnad, så som transport av gaser till och från kroppens alla celler, transportera näringsämnen från matspjälkningssystemet, transportera hormoner runt i kroppen, skapa en tryckskillnad som möjliggör filtration av elektrolyter och vätska över kapillärväggarna och mer där till (Sand et al, 2006). Blodvolymen hos en vuxen människa är cirka fem liter och i genomsnitt tar det en minut för blodet att passera båda kretsloppen. Ett friskt hjärta kan i hög grad variera des slagkraft och frekvens efter kroppens behov, detta är av största vikt för att inte strypa tillförseln av nödvändiga ämnen och gaser till kroppens celler (Sand et al, 2006). Huvudsakligen är hjärtats rytm regelbunden med en frekvens som varierar mellan 50 och 100 slag per minut. Alla värden som ligger utanför detta intervall ses som en arytmi (Persson, 2008). Varför får man pacemaker? Symtomen som kommer av ett skadat eller försvagat hjärta kan därför se lite olika ut beroende på var skadan är lokaliserad (Ericson & Ericson, 2008). Främsta anledningen till att få en inopererad pacemaker är en för långsam puls, bradykardi. Detta kan bero på en blockering i hjärtas retledningssystem, där de elektriska impulserna som skall skapa hjärtkontraktionen inte sprider sig utan fastnar på vägen. Detta leder till en hjärtarytmi där tiden mellan hjärtkontraktionerna förlängs eller att kontraktionen helt uteblir (Lind och Lind, 2010). Beroende av den bakomliggande problematiken, kan detta komma i perioder eller vara konstant (Thomas Fahraeus, 2007). De främsta anledningarna till bradykardi är en sjuk sinusknuta som stör depolariseringsprosessen eller en hjärtblock som stoppar depolariseringens spridning genom hjärtmuskeln. Bradykardi kan därmed komma till följd av till exempel en infarkt som har orsakat en skada någon stans i hjärtat. symtomen som kan upplevas vid detta tillstånd är yrsel, svaghet, brist på energi eller svimningsanfall (Almås et al, 2011). Att få en pacemaker för att behandla en symtomgivande bradykardi är lika vanligt hos män som hos kvinnor (SchenickGustavsson, 2011). 6

7 Ett symtomgivande förmaksflimmer är en annan vanlig indikation för behandling med pacemaker. Förmaksflimmer innebär att det sker onormalt många depolariseringar i förmaken, där enbart ett fåtal av impulserna leds vidare till kamrarna. Detta medför en oregelbunden kammarryttm (Lind & Lind, 2010). Vid förmaksflimmer kan förmakens funktion att pumpa blodet vidare ner till kammarna utebli, vilket leder till en reducering på 10-20% av den blodvolym som pumpas ut från hjärtat vid kammarkontraktionen (Björkman & Mogensen, 1985). Vanliga symtom som kan upplevas på grund av den cirkulatoriska svikten som kan uppstå vid ett förmaksflimmer är andfåddhet, nedsatt arbetsförmåga, yrsel och svullna ben (Almås et al, 2011). Det är inte enbart äldre som blir behandlande med pacemaker utan även unga människor kan vara i behov av den åtgärden men då är det oftast för att kompensera ett medfött hjärtfel (Thomas Fahraeus, 2007). Pacemakerns utveckling De första pacemakeroperationerna gjordes på 1950-talets slut och sedan dess har utvecklingen gått framåt (Persson, 2003). Då var pacemakern förinställd på en viss rytm, då oftast 70 slag per minut och tog inte hänsyn till patientens egen rytm. Dagens pacemakers är mer utvecklade och då de tar hänsyn till hjärtats egen rytm och kan skicka ut en puls då det behövs, som kan påverka både kamrarna eller förmaken (a a). Innan en patient ska få en pacemaker inopererad måste en utredning göras för att kunna anpassa implantatet till mottagaren, då det måste tas hänsyn till vilken ålder patienten är i och hur konditionen hos patienten ser ut (Finkelmeier, 1991). Vad är en pacemaker? Med hjälp av elektroder som förts ned till hjärtat, tar dessa över hjärtats impulsstyrning genom att utlösa en depolarisation vid tillstånd där den normala aktiviteten har upphört eller blivit så långsam att det är risk för en cirkulatorisk svikt. Den ställs in så att en impuls levereras när den känner att pulsen understiger en inprogrammerad nivå, vanligen mellan slag per minut (Lind och Lind, 2010). Dessa inställningar görs så att de skall passa den enskilda patientens behov med rätt lägsta tillåtna frekvens och rätt intensitet i de elektriska impulserna (Almås et al, 2011). En modern pacemaker har oftast förmågan att höja frekvenserna vid fysisk ansträngning (Lind & Lind, 2010). Kontraktionsfrekvenserna regleras på så vis till en optimal nivå och därmed förbättras både lung- och systemkretsloppets cirkulation (Ericson & Ericson, 2008). En pacemaker botar därmed inte den bakomliggande orsaken till den låga pulsen utan tar enbart bort eller lindrar de fysiologiska symtomen (Lind och Lind, 2010). Operationen där pacemakern inplanteras, sker oftast under lokalbedövning under sterila förhållanden. En pacemaker kan sättas in som en tillfällig eller permanent behandling. Om det bedöms att patientens hjärta inte kommer att återhämta sig utan kommer att fortsätta att vara i behov av pacemakern utförs den permanenta åtgärden (Thomas Fahraeus, 2007). I en studie gjord av Cotter et al (2006) visade det sig att det är viktigt att vårdpersonal informerar patienten korrekt efter en pacemakerimplantation. Informationen kan i sin tur leda till att patienten känner en större förståelse för symtombilden och på så vis engagerar sig mer i den egna processen(a a). Sjuksköterskan ska för att kunna ge en patient med pacemaker bästa möjliga 7

8 omvårdnad, använda sig av evidensbaserade metoder med god kunskap om de hälsorisker som patienter med denna typ av implantat står inför. En stor del av sjuksköterskans yrke innefattar att kunna arbeta förebyggande för att kunna minska patientens lidande inte bara i nuet utan även i framtiden (Socialstyrelsen, 2005). I det förebyggande arbetet, är det viktigt att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal arbetar tillsammans med patienten. Sjuksköterskans ska under mötet med patienten använda sig av sina kunskaper inom omvårdnad, medicin, samhälls- och beteende vetenskap för att se patientens situation i sin helhet. För att på bästa sätt kunna anpassa omvårdnaden efter pacemakerpatienters behov, skall de förmågor som patienten redan besitter alltid tas till vara (a a). Genom att ha patienten med dennes upplevelser och kunskap i fokus, möjliggör det för sjuksköterskan att ge den information och omvårdnad som just denne patienten är i behov av (Socialstyrelsen, 2005). SYFTE Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med pacemaker. METOD Den valda metoden för denna studie var en litteraturöversikt (Polit & Beck, 2008). Med hjälp av denna metod skulle syftet belysas genom en sammanfattning av den evidensbaserade kunskap som finns att tillgå i dag inom ämnet. Artiklarna inhämtades och granskades med objektiva ögon för att inte utesluta artiklar som möjligen kunde motsäga sig varandra. Detta för att denna litteraturöversikt på bästa sätt skulle spegla den kunskap som finns att tillgå i ämnet (a a). I enlighet med Forsberg och Wengström (2003) formulerades ett tydligt syfte som sedan ligger till grund för hela denna studie. Frågeställning formulerades så den innehåller en situation, en intervention, en jämförelse och ett resultatmått enligt Flemmings modell (a a). Denna modell har använts på följande vis: Situation: Människor med pacemaker Intervention: undersökningar som belyser personers upplevelse av att leva med pacemaker. Jämförelse: Informanternas upplevelse innan de fick pacemaker Resultatmått: Upplevelse av att leva med pacemaker Inklusion- och exklusionskriterier Artiklarna skulle finnas kostnadsfria att tillgå och vara tillgängliga via Malmö högskolas databaser. Inget tidsintervall sattes då vi ansåg att det inte var av betydelse för att svara till studiens syfte. För att fånga så många vinklingar som möjligt av ämnesområdet valdes det att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna som inkluderades skulle även innefatta ett abstrakt, vara utförd på människor och vara tillgänglig på engelska. 8

9 De artiklar som var publicerade på annat språk än engelska, inte innehöll ett abstrakt eller var utförd på djur exkluderades därmed. Även de artiklar som inte visade ett signifikant resultat, inte svarade till denna studies syfte eller hade för låg kvalitet valdes bort. De artiklar som användes till denna studie, söktes fram via databassökning i PubMed, Cinahl, Google Scholar och Socialogical abstracts. Artiklarna är granskade enligt Olsson och Sörensens (2011) granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa artiklar. De valda studierna summerats i en artikelmatris (bilaga 1). Databassökning Artiklarna inhämtades genom databassökning i CINAHL, Pubmed Google Scholar och Socialogical abstracts. Sökningarna utförmes med hjälp av Mesh termer, fritextsökning och blocksökning. Samma sökord och sammansättningar användes i alla fyra databaserna. Ord som användes för att finna de valda artiklarna till denna studie var: Pacemaker, coping, heart disease, Ventricular Fibrillation, Shock, Pacemaker Artificial, Cardiac Resynchronization Therapy Devices, Acclimatization, Adaptation, Psychological, live with a pacemaker, life experience, heart failure, quality of life, follow-up, health-related quality life och arrhythmia. Funktionen related artikels användes hos de funna artiklarna som ansågs bäst svarade till denna studies syfte. Denna sökmetod ledde fram till en artikel som sedan används i resultatet. Google Scholar användes då det här gick att inhämta artiklar som annars enbart gick att få mot betalning via Cinahl, Socialogical abstracts och Pubmed. Google Scholar är ett mindre finkänsligt databassystem var det inte går att utföra blocksökningar. Här användes därmed endast ordkombinationer med AND, OR och NOT. Att det inte gick att förfina sökningarna resulterade i många titlar per sökning. Författarna avgränsade sig till att läsa de 200 första titlarna på var sökning. En rad sökningar utfördes och de sökningar som ledde fram till de artiklar som använts i resultatet, redovisas i tabell 1 som en bilaga. Alla databassökningar utförses gemensamt och blocksökningarna handleddes av en bibliotekarie på Malmö högskola. Urvalsprosessen gick till på så vis att när träffarna arbetats ned till ett önskvärt antal genom att använda sökkombinationer med AND, OR och NOT, lästes upp till 200 titlar igenom. Av de 200 titlar som inte innehöll något av denna studies exklusionskriterier, lästes abstraktet igenom. De abstrakt som svarade till denna studies syfte valdes ut för vidare granskning. Sammanlagt resulterade sökningarna i att fyrtiofyra artiklar lästes och granskades i enlighet med Olson och Sörensens (2011) granskningsmallar. Av dessa fyrtiofyra artiklar var det elva som uppfyllde utsatta kriterier och svarade till denna studies syfte. Dessa elva valdes därmed ut till att utgöra studiens resultat. Båda författarna läste och granskade samtliga artiklar var för sig för att sedan träffas och diskutera artiklarnas lämplighet och kvalitet. Författarna valde då i samförstånd ut de elva artiklar som ansågs följa de inklusions och exklusionskriterier som satts upp, vara av bäst kvalitet och svara till studiens syfte. Granskning 9

10 I enlighet med Olson och Sörensens (2010) granskningsmall bedömdes artiklarna till grad 1, 2 eller 3, varav 1 är högsta kvalitet, 2 mellersta och 3 är lägsta kvalitet. Detta utfördes med hjälp av mallens poängsättning. Maxpoäng för kvalitativ studie var 48 poäng och för de kvantitativa studierna 47 poäng. För att uppnå kvalitetsgrad 1, skulle studiens poäng motsvara minst 80 % av maxpoängen. För grad 2 skulle artikelns poäng motsvara minst 70 % av maxpoäng och för grad 3 minst 60 % av maxpoäng. Författarna valde att enbart inkludera studier som var av kvalitetsgrad 1 och 2. Databearbetning och analys. Resultaten i de elva artiklarna studerades noggrant för att få en uppfattning om upplevelsen av att leva med en pacemaker. Utifrån dessa upplevelser skapades preliminära teman så kallade substantive themes som innebär att det identifierades ett mönster utifrån de återkommande ämnena (Polit & Beck, 2009). Då det var upplevelser som skulle studeras så valde författarna att bearbeta även de kvantitativa artiklarna som om de vore kvalitativa. Den kvantitativa datan från dessa artiklar omformulerades så den blev kvalitativa. I enlighet med Olson och Sörensen (2011) metod för hantering av kvalitativ data, togs meningsbärande enheter ut som svarar till informanternas upplevelse av att leva med pacemaker. Detta gjordes då på både de kvalitativa och kvantitativa artiklarnas resultatdel. Artiklarna numrerades 1-11 och de meningsbärande enheterna numrerades för att på så vis lätt kunna hitta tillbaka till artikel och plats varifrån enheten kom ifrån. De meningsbärande enheterna översattes till svenska och sorterades med hjälp av färgkodning in under respektive tema (Polit & Beck, 2009). Under denna textbearbetning växte fem teman fram. RESULTAT Analysen resulterade i följande fem teman: Upplevelse av en ändrad relation till livet och döden Upplevelse av begränsningar på grund av känslighet för elektromagnetiska fält Upplevelse av förändrad energi och möjlighet till aktivitet Upplevelse av en inverkan på det sociala samspelet Upplevelse av att förhållandet till kroppen påverkats av pacemakerimplantatet Upplevelse av en ändrad relation till livet och döden Efter att ha genomgått en operation för att stärka hjärtats funktion fick många individer en ändrad relation till livet, döden och framtiden. Flera individer började tänka på döden och blev mer medvetna om sin dödlighet. Dessa tankegångar upplevdes av många som skrämmande (Malm & Hallberg, 2006; Anderson, 2004; Beery et al, 2002; Locsin et al, 2010). Många upplevde att de hade förlorat kontrollen över sitt liv i och med att pacemakern hade tagit över en del av hjärtats funktion (Locsin et al, 2010; Anderson, 2004). Det medförde att de kände sig beroende av implantatet för att leva, vilket i sin tur bidrog till en upplevelse av maktlöshet och ångest. De upplevde att apparaten fattade besluten åt kroppen (Malm & Hallberg, 2006; Anderson, 2004). 10

11 Det fanns även de som upplevde det motsatta och kände att de fått livet tillbaka och var mycket lyckliga över detta. En del beskrev att de upplevde en djup tacksamhet över pacemakern i sig, då det var denna som höll dem friska och vid liv (Malm & Hallberg, 2006). Många gånger upplevde informanterna en ny mening med livet och ville göra det bästa av det (Anderson, 2004). Upplevelse av begränsningar på grund av känslighet för elektromagnetiska fält Det var vanligt att individerna som behandlas med pacemaker på något vis upplevde nya begränsningar i sin vardag relaterat till sitt implantat. Begränsningarna berodde i många fall på hur pacemakerns funktion påverkades av yttre faktorer. En återkommande upplevelse var att elektromagnetiska fält påverkade deras implantat och kunde då ge upphov till en obefogad stöt eller allmänt obehag i bröstregionen. På grund av detta upplevdes inte alltid pacemakern som snäll mot kroppen (Malm & Hallberg, 2006; Mickley et al, 1989; Anderson, 2004; Aqeel et al, 2008; Beery et al, 2002). En del menade även att pacemakerns på grund av sin känslighet, orsakade arytmier som leder till yrsel och svimningar i dessa sammanhang. Individerna försökte därför undvika dessa elektromagnetiska fält då de var oroliga över hur pacemakern skulle reagera. Detta i sin tur bidrog det till att de upplevde sig begränsade. (Malm & Hallberg, 2006; Mickley et al, 1989; Anderson, 2004; Beery et al, 2002). Många upplevde en känsla av obehag i närheten av elektromagnetiska fält, men de kunde inte alltid avgöra om obehaget kom från implantatet eller själva rädslan för att något skulle kunna hända (Malm & Hallberg, 2006). Fler individer uppgav att de hade satt igång larm på olika ställen så som flygplatser och affärer. Detta ledde till att de undvek att vistas på ställen som hade larm för att inte behöva känna sig utpekad (Mickley et al, 1989; Anderson, 2004). Obehag kunde även ses hos individer vid atmosfäriska störningar som vid dåligt väder. De upplevde att de hade en ökat känslighet för fenomenet som gav sig uttryck i att de kunde få besvär med hjärtklappning och kallsvettning (Malm & Hallberg, 2006). Det var även de som var oroliga för att pacemakern skulle medföra dessa begränsningar för dem, så som att inte kunna använda en mikrovågsugn, men att de däremot var positivt överraskade över att den fungerade bättre i dessa sammanhang än förväntat. (Locsin et al, 2010). Upplevelse av förändrad energi och möjlighet till aktivitet Efter pacemakerimplantationen kunde patienter uppleva betydligt mer energi och vitalitet än vad de hade innan ingreppet och därmed kunde utföra aktiviteter som de gjort innan sjukdomen tillkom (Malm & Hallberg, 2006, Hoth et al, 2008). I en studie där tjugoen informanter deltog upplevde samtliga deltagare att de hade fått ökad energi efter pacemakerimplantationen (Hoth et al, 2008). Det blev möjligt att gå betydligt längre sträckor än tidigare och gav upplevelsen av att vara i bättre form än många andra i samma ålder (Locsin et al, 2010, Hoth et al, 2008). Att känna sig trygg med implantatet kunde bidra till den ökade aktiviteten. Vartefter som förtroendet växte för pacemakerns tillförlitlighet, så behövde individen inte vara lika försiktig som innan ingreppet. Detta ledde till att individen i högre utsträckning än tidigare kunde delta i olika sociala sammanhang (Malm & Hallberg, 2006). Pacemakerimplantatet kunde även ge upplevelsen av en oförväntad och vid somliga tillfällen nästan onaturlig ork till att gå och röra sig. Anledningen till detta var att de både kände att kroppen var starkare och att de i med pacemakern hade fått en extra livlina som gjorde att de vågade anstränga sig 11

12 mer än de vågat på mycket länge (Beery et al, 2002). Denna upplevelse var vanlig hos patienterna men den kunde vara övergående beroende på patientens grundtillstånd och ålder vid implantationstillfället. Yngre patienter tenderade att uppleva den gode effekten längre än äldre patienter som genomgått samma ingrepp (Udo et al, 2012, Hoth et al, 2008) Patienter över 75 år vid tiden för ingreppet hade ofta en period där de omedelbart efter att de fått sin pacemaker upplever en signifikant ökad energi gemfört med innan implantatet. Efter två år var de däremot nere på samma energinivå som innan de fick sin pacemaker och efter tre år kunde individen vara i sämre fysisk form än innan ingreppet (Udo et al, 2013, Fleischmann, 2006). Ingreppet kunde även innebära att patienten, oavsett ålder, upplevde ett fysiskt obehag eller hinder vid aktivitet och därför undvek de rörelser som upplevdes obehagliga (Aqeel et al, 2008, Malm & Hallberg, 2006, Davis et al 2004). Ett pacemakeringrepp kunde även medföra att patienten upplevde ett försämrat sexliv. Det var dock en minoritet av hela studiens population som uppgav detta. Majoriteten upplevde inte att pacemakern hade inverkat. Några upplevde till och med att pacemakern tvärtom hade förbättrat deras sexliv (Malm & Hallberg, 2006). Upplevelse av en inverkan på det sociala samspelet Många upplevde att det sociala livet hade förändrats i och med den nya pacemakern. Aktiviteter som städning, gå, handla och köra bil blev återigen möjligt att utföra. De anhöriga kände sig däremot ofta osäkra i vad som var lämpligt för individen att göra. De närståendes oro över mycket som kunde utföras av individen med pacemaker, var den samma oavsett familjens inkomstnivå (Malm & Hallberg, 2006; Aqeel et al, 2008). En upplevelse av att bli behandlad som en sjuk patient, även efter implantatet kunde ses hos personer i flera studier. Individerna berättade att detta blev bättre efter fem till sex månader då anhöriga såg att pacemakerimplantatet fungerade och individen mådde bra (Malm & Hallberg, 2006; Davis et al, 2004). Det stöd och den empati som individen mottog från nära anhöriga och kollegor kunde leda till en känsla av otillräcklighet (Malm & Hallberg, 2006). I två studier upplevde informanterna att deras roll i familjen hade blivit förändrad efter att de fått pacemakerimplantatet. Vissa patienter upplevde att detta hade lett till spänningar inom familjen (Malm & Hallberg, 2006; Anderson, 2004). Upplevelse av att förhållandet till kroppen påverkats av pacemakerimplantatet Ett pacemakerimplantat visade sig påverka individers upplevelse av sin egen kropp på grund av det faktum att det fanns en apparat inopererad. Patienter upplevde bland annat en olust av att ha en främmande kropp implanterad i sin egen kropp (Mickley et al, 1989), men även en ökad medvetenhet av sin egen kropp efter att ha fått en pacemaker inopererad (Anderson, 2004). I en studie av Davis et al (2004) beskrevs det att implantatet inte påverkat synen på deras kropp, även om flera var bekymrade över att ha kläder som visade implantatet. Flera individer förklarar att de med tiden hade vant sig vid känslan av att ha en pacemaker som ibland syns och att detta inte gjorde dem något (Davis et al, 2004; Beery et al, 2002). De fanns även de som inte ville att implantatet skulle synas och därför valde kläder som täckte det (Beery et al, 2002). Yngre informanter och kvinnor visade sig var mer bekymrade över sitt utseende i och med det nya 12

13 implantatet. De var oroliga över vad partnern tyckte och de kände sig i vissa fall mindre attraktiva (Davis et al, 2004; Beery et al, 2002). DISKUSSION Nedan kommer metod och resultat att diskuteras för att ge en tydligare bild av arbetets gång, och även styrkor och svagheter i arbetet. Metoddiskussion På grund av ändring av syfte och frågeställningar varit under tidspress. Tidspressen har medfört att artiklar inte kunnat skicka efter, då det inte fanns tid att invänta informationen, därav kan det finnas kunskapsluckor i bakgrunden och resultatet. Båda författarna är bekväma i det engelska språket och talar det obehindrat men då engelska inte är modersmålet, finns det risk för att information kan ha missats eller misstolkats. I sökningarna som gjordes i databaserna fick författarna hjälp av en bibliotekarie för att effektivisera sökningen, författarna tror att detta har varit till fördel för resultatet i och med att artiklar med hög kvalitet som svarar på syftet hittats under dessa tillfällen. Det bör dock tilläggas att det finns en brist på information angående patienters upplevelse av att leva med pacemaker. Pacemakerutvecklingen är på väg framåt och det finns inte tillräckligt mycket nya studier gjorda som tar upp dagens pacemakers och upplevelsen av att leva med dessa. I studien kommer författarna fram till fem teman som avspeglar större delen av den information som hittats i artiklarna som granskats. Det finns även information som inte kunde vara med i något tema eftersom informationen inte upplevdes som generell. Det är då viktigt att inse att alla åsikter som kom upp i de artiklar som granskats inte finns att hitta i detta dokument och att det därför inte kan tillämpa dessa teman på alla individer. Några av artiklarna skrivna för över 10 år sedan, vilket innebär att resultatet är gjorde på de pacemaker implantat som fanns då, författarna har ändå valt att ta med dessa då de innehåller väsentlig information, som även kan tillämpas i dagens vård. Av artiklarna som granskats har det ändå visat sig att dessa varit av hög kvalitet enligt den kvalitetsbedömning som gjordes. I några av studierna som användes finns ett bortfall som är över 20 %, vilket kan ha påverkat resultatet i studien. I de första sökningar som gjordes, fanns det för lite information om ämnet att tillgå. Det resulterade i att inga geografiska begränsningar gjordes i sökningarna, det medför att resultatet i denna studie kan ha religiösa och kulturella aspekter som inte kan ses. Under sökningarna som gjordes valde författarna att använda så objektiva begrepp som möjligt i sökningarna, detta för att minska risken för att förförståelser skulle kunna påverka objektiviteten i det slutgiltiga resultatet. Resultatdiskussion Uppfattning av de artiklar som lästs är att individerna i studierna på ett eller annat vis menar att pacemakerimplantatet påverkat dem och många individer menar att det är en börda (Malm & Hallberg, 2006; Mickley et al, 1989; Anderson, 2004; Aqeel et al, 2008; Beery et al, 2002). 13

14 Som sjuksköterska är det mycket stor chans att någon gång stöta på en patient med pacemakerimplantat. Denna studie hade som syfte att lyfta fram de upplevelser dessa patienter har. Genom att identifiera några av tankarna och känslorna hos dessa patienter tror författarna att detta kan bidra till en bättre vård. Även at informera patienten korrekt är viktigt för en god framtida hälsa (Cotter et al, 2006). I resultatet framgår det att individer som lever med en pacemaker implanterad på ett eller annat sätt känner sig begränsade av det(malm & Hallberg, 2006; Mickley et al, 1989; Anderson, 2004; Aqeel et al, 2008; Beery et al, 2002). Bland annat tycks elektromagnetiska fält påverka stora delar av det dagliga livet för många (a a). Här upplever författarna att det känns det som om det finns mycket att jobba på, för att effektivisera pacemakern måste utvecklingen fokusera på att minska de oönskade effekterna av apparaten. Det måste vara möjligt för patienterna att kunna gå i affärer utan att larm går igång. Att ha gått från att ha ett hjärta som slår för långsamt till att få ett hjärta som kan fungera mer eller mindre normalt vid pulsökning gör att flera individer konstaterade att de hade blivit mer aktiva sedan de fick sin pacemaker (Malm & Hallberg, 2006, Hoth et al, 2008). Här kan vi som sjukvårdspersonal uppmuntra patienterna till aktivitet i samråd med läkare för ett ökat välmående, eftersom detta skulle kunna förbättra livskvaliten för många av individerna som fått en pacemaker implanterad. Aktiviteter som att leka med barn eller gå ut och gå skulle återigen kunna vara möjliga. Hur aktiviteten hänger ihop med det sociala samspelet kan vara svårt att utläsa, men det kan möjligtvis hänga ihop. Många av patienterna i studierna som användes i denna studie upplever en inverkan på det sociala samspelet, där exempelvis roll i familj och arbetet hade förändrats (Malm & Hallberg, 2006; Aqeel et al, 2008). Författarna anser att förändringar som dessa förmodligen är mer vanliga än vad som framgår i studierna eftersom patientens liv förändras så mycket, vilket kan vara båda positivt och negativt. Patienter i studierna har bland annat förklarat att närstående såg dem som mer sjuka än de var efter implantatet och att de tyckte att det resulterade i en besvärlig situation (Malm & Hallberg, 2006; Davis et al, 2004). Hur man ska behandla en närstående som fått en pacemaker implanterad är en komplex fråga som inte har något rätt eller fel svar. Det den här studien visar om patienters upplevelser av att leva med en pacemaker är att det många olika känslor hos olika personer och att dessa kan vara svåra att identifiera. För många är detta en stor omställning som kan få patienten att tänka på livet och döden (Malm & Hallberg, 2006; Anderson, 2004; Beery et al, 2002; Locsin et al, 2010). Att leva med kunskapen om att ha en apparat som håller hjärtat igång kan vara en skrämmande tanke som många upplever då de fått en pacemaker implanterad. I studiens resultat presenteras även ett resultat som förklarar hur kroppsuppfattningen ändrades av implantatet (Mickley et al, 1989). Den estetiska aspekten tror författarna kan vara bortglömd då sjukvården ofta fokuserar på de sjuka i patienten. Här kan det möjligen finnas utrymme för mer forskning kring ämnet så att sjuksköterskan kan bedriva bästa möjliga omvårdnad i enlighet med Socialstyrelsen (2005). 14

15 SLUTSATS Fler olika upplevelser i samband med att få en pacemaker implanterad, har identifierats under arbetets gång. Det resultat som studien kommit fram till kan inte ses som evidens utan endast ett försök att förstå upplevelserna med att få ett pacemakerimplantat och att det kan förändra livet för individen och dess anhöriga. Att leva med en pacemaker har visat sig vara en stor omställning för många, men det finns även de som inte ser det som något stort. Allas upplevelser är unika men det finns somliga som är återkommande och dessa kan vara bra för vårdpersonal att känna till för att kunna möta patienten i dennes verklighet. 15

16 REFERENSER Anderson C.C, (2004) The postmodern heart: war veterans experience of invasive cardiac technology. Journal of advanced nursing, Vol. 46 (3), Aqeel M, Shafquat A, Salahuddin N (2008) Pacemaker patients perception of unsafe activities: a survey. BMC Cardiovascular Disorders, Vol. 8 (31), 1-5 Beery T.A, Sawyer Sommers M, Hall J (2002) Focused Life Stories of Women with Cardiac Pacemakers. Western Journal of Nursing Research, Vol. 27 (1), 727 Cotter J, Bixby M, Morse B (2006) Helping patients who need a permanent pacemaker. Nursing 2006, Vol. 36 (8), Davis L.L, Vitale K.A, Irmiere C.A, Hackney T.A, Belew K.M, Chokowski A.M.R, Sullivan C.A, Hellkamp A.S, Schron E.B, Lamas G.A (2004) Body image changes associated with dual chamber pacemaker insertion in women. Heart and Lung, Vol. 33 (5) Duru F, Büchi S, Klaghofer R, Mattmann H, Sensky T, Buddeberg C, Candinas R (2001) How different from pacemaker patients are recipients of implantable cardioverter-defibrillators with respect to psychosocial adaptation, affective disorders, and quality of life? Heart, 2001 (85), Ekiland A, Haugland T, Stubberud D (2011) Klinisk omvårdnad 1.Liber AB. (Almås et al, 2011) Ericson E, Ericson T (2008) Medisinska sjukdommar. Lund: Studentlitteratur AB. (Ericson & Ericson, 2008). Finkelmeier N.E (1991) Pacemaker Technology: An Overview. Clinical issues, Vol. 2 (1), Fleischmann K.E, Orav E.J, Lamas G.A, Mangione C.M, Schron E, Lee K.L, Goldman L (2006) Pacemaker implantation and quality of life in the Mode Selection Trial (MOST). Heart rhythm, Vol. 3 (6) Forsberg C, Wengström Y (2003) Att göra systematiska litteraturstudier- Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och kultur Hoth K.F, Nash J, Poppas A, Ellison K.E, Paul R.H, Cohen R.A (2008) Effects of cardiac resynchronization therapy on health-related quality of life in older adults with heart failure. Clinical Interventions in Aging, Vol. 3 (3) Lind Y, Lind L (2010) EKG-boken. Liber AB. (Lind och Lind, 2010). Björkman L och Mogensen L (1985) Arytmier, diagnostik och behandling. Bristol- Myers AB Locsin R.C, Tulloch S.P, Campling A.S, Kissel K.A, Purnell M.J, Wilson G.Z (2010) The Lived Experience of Persons with Life Sustaning Cardiac Devices. 16

17 International Journal for Human Caring, Vol.14 (1), Malm D, Hallberg L.R.M (2006) Patients Experiences of Daily Living with a Pacemaker- A Grounded Theory Study. Journal of Health Psychology, Vol. 11 (5), Mickley H, Petersen J, Lyager Nielsen B (1989) Subjective Consequences of Permanent Therapy in Patients Under the Age of Retirement. Pace, Vol. 12 (Mars 1989) Persson J (2008). Kardiologi: Hjärtsjukdomar hos vuxna. Lund: Studentlitteratur AB. Polit D, Beck C (2010) Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for Nursing Practice. Lippincott Williams & Wilkins Sand O, Sjaastad Ö V, Haug E, Bjålie J G (2006) Människokroppen, fysiologi och anatomi. Författarna och liber AB (Sand et al, 2006). Schenick-Gustavsson K (2011) Kvinnohjärtan- hjärt och kärlsjukdommar hos kvinnor. Författare och studentliteratur (Schenick-Gustavsson, 2011) Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr Tamm M (2012) Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Studentliteratur AB, Lund (Tamm, 2012). Udo E.O, van Hemel N.M, Zuithoff N.P.A, Nijboer H, Taks W, Doevendans P.A, Moons K.G.M (2013) Long term quality-of-life in patients with bradycardia pacemaker implantation. International Journal of Cardiology, 2013, 1-5 Internetkällor Fahraeus Thomas, (2007) Varför pacemaker. > Svenska ICD och pacemakerregistret, (2012) Annual statistical report. > JIXU-- ItPsm5F0pYKs3< 17

18 BILAGOR Nedan presenteras tabeller som förtydligar arbetsprocessen. Bilaga 1 Tabell 1. Tabell över sökningarna i databaserna Databas Sökord Begränsningar Träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal utvalda artiklar Socialogical abstracts Pubmed Pubmed Google scholar Cinahl Cinahl Pacemaker AND coping (heart disease OR "Ventricular Fibrillation" OR "Shock") AND ("Pacemaker, Artificial" OR "Cardiac Resynchronization Therapy Devices") AND ("Acclimatization" OR "Adaptation, Psychological") Related citations till Patients' experiences of daily living with a pacemaker: a grounded theory study. Malm D och Hallberg LR. (2006) Sep;11(5): live with a pacemaker AND coping Pacemaker AND coping pacemaker AND life experience Inga Inga Inga Inga Inga Inga

19 Pubmed Pubmed heart failure AND quality of life AND cardiac resynchronization therapy Pacemaker AND follow-up AND health-related quality life Inga Inga Pubmed pacemaker AND Inga quality of life AND arrhythmia Totalt