Fördjupad översiktsplan för Tynningö, samråd

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Änr KS 2013/ av 2 Stadsbyggnadsförvaltningen Eduardo Alarcon Klein Planarkitekt Fördjupad översiktsplan för Tynningö, samråd Förslag till beslut Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att genomföra samråd för den Fördjupade översiktsplanen för Tynningö med tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ärendebeskrivning Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Tynningö är att ge en samlad vision från Vaxholm stads sida för hur den kommande utvecklingen på Tynningö bör ske. Den fördjupade översiktsplanen ska ligga till grund för kommande detaljplanering av ön som ska ske i samband med utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp. Planen redovisar en översiktlig strategi för utvecklingsområden, trafik, mötesplatser, utvecklingsområden. Detaljplaner kommer i ett senare skede mer ingående att definiera hur varje område ska utvecklas. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att ge uppdraget till stadsbyggnadsförvaltningen att påbörja en fördjupad översiktsplan för Tynningö. Uppdraget skedde i enlighet med den kommunövergripande översiktsplanen för Vaxholm stad som antogs Bedömning För att uppfylla intentionerna med översiktsplanen är det nödvändigt att upprätta en fördjupad översiktsplan för Tynningö. I planen redogörs för de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns för Tynningö. Måluppfyllelse Med fokus på ökad kollektivtrafik och minskat bilberoende så bidrar den fördjupade översiktsplanen till en hållbar utveckling på ön. Fokus på att öka tillgängligheten för ungdomar och yngre till kollektivtrafiken ökar både den faktiska men även upplevda trygghetsfaktorn. På sikt kommer även en bättre kollektivtrafik gynna de som förvärvsarbetar på fastlandet idag. Även gång- och cykelvägar kan stärka dessa två målsättningar som gynnar mindre och lokala rörelser. Föreslagen placering av näringsverksamheter skapar mötesplatser och närvaro vilket skapar bättre förutsättningar för den upplevda tryggheten på ön där den sociala gemenskapen stärks. Med kommunalt vatten- och avlopp så minskar övergödningen av Östersjön och mararna på ön. Även den bristfälliga vattensituationen som idag finns på olika delar av ön kan då på sikt att försvinna. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

2 Tjänsteutlåtande Änr KS 2013/ av 2 Förslagets konsekvenser Förslaget innebär att stora delar av Tynningö kommer detaljplaneläggas inför anslutningen av Tynningö till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detaljplaneringen ska ske i samband med att planeringen av kommunalt vatten och avlopp och innan dess bör inga större byggnadsprojekt påbörjas. Den fördjupade översiktsplanen kommer att samrådas under våren/sommaren. Ambitionen är att även genomföra samrådsmöten på Tynningö under samrådstiden. Handlingar i ärendet 1. Tjänsteutlåtande, Tynningö Fördjupad Översiktsplan samrådshandling 3. Tynningö Fördjupad Överstiksplan Miljökonsekvensbeskrivning samrådshandling Kopia på beslutet till: För åtgärd: Eduardo Alarcon Klein, stadsbyggnadsförvaltningen 11

3 SAMRÅDS- HANDLING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ 12

4 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTS- PLAN FÖR TYNNINGÖ SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 6 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 6 UPPDRAG 6 UTGÅNGSPUNKTER 7 PLAN- OCH BYGGLAGEN 7 MILJÖBALKEN 7 MILJÖMÅL 7 PLANERINGSUNDERLAG 8 GÄLLANDE DETALJPLANER 8 VAXHOLM VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD 8 AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM 8 DIALOG 8 RIKSINTRESSE 10 RIKSINTRESSE 10 BEFOLKNING 13 BEFOLKNING 13 BEFOLKNINGSUTVECKLING 15 DEMOGRAFI 15 TRYGGHET 15 BEBYGGELSE 17 BEBYGGELSESTRATEGI 17 BEBYGGELSEUTVECKLING 19 PERMANENTNINGSGRAD 19 TILLKOMMANDE BEBYGGELSE 19 BYGGRÄTT 20 BÅTPLATSER 21 KULTURMILJÖ 23 KULTURVÄRDEN 23 TYNNINGÖS HISTORISKA UTVECKLING 23 KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM 24 FORNMINNEN 25 RIKSINTRESSEN 25 ÖVRIGT 25 VATTEN OCH AVLOPP 28 VA-PLAN 28 VATTENFÖRSÖRJNING 28 AVLOPP 29 FRAMTIDA UTVECKLING 29 AVFALL 30 SLAMTÖMNING 30 ÅTERVINNING 30 FARLIGT AVFALL 30 TRAFIK 31 VÄGAR OCH MÅLPUNKTER 31 SÄKERHET 32 TYNNINGÖVÄGEN 32 KOLLEKTIVTRAFIK 33 GÅNG OCH CYKEL 37 13

5 FÖRDJUPAD ÖVERSIKTS- PLAN FÖR TYNNINGÖ FARLED 37 PARKERING 37 MILJÖ 40 LANDSKAP 40 FÅGELLIV 40 VÄRDEFULLA GRÖNSTRÅK 42 RECEPIENTER 44 FRILUFTSLIV OCH REKREATION 46 MARARNA 46 STRANDSKYDD 48 MILJÖ OCH RISK 50 BULLER 50 MILJÖKVALITETSNORMER 50 DJURHÅLLNING 50 OLYCKSRISKER 51 GRUNDVATTEN 51 NATUROLYCKOR 53 SERVICE OCH HANDEL 55 VERKSAMHETER 55 LOKALT NÄRINGSLIV 57 KULTUR OCH FRITID 57 BREDBAND 58 GENOMFÖRANDE 59 DETALJPLANER 59 RIKSINTRESSEN 59 HUVUDMANNASKAP 59 14

6 SAMMANFATTNING Fördjupningen av översiktsplanen för Tynningö är Vaxholm stads samlade vision för den framtida utvecklingen på Tynningö. Den fördjupade översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett vägledande dokument för kommunen och berörda myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Den geografiska avgränsningen är satt till Tynningö som huvudö och innefattar ej de mindre öar som ligger i dess direkta närhet som Fårholmen och stora/lilla Ekholmen. Fördjupningen berör, i vissa kapitel, områden utanför den geografiska avgränsningen som kan vara av relevans för Tynningös kommande planering och utveckling som bytespunkter för trafikmedel vid till exempel Norra Lagnö i Värmdö kommun. Planen har i huvudsak utgått från de förutsättningar som pekats ut i Vaxholms stads översiktsplan Vaxholm Revideringar av dessa har även gjorts på där så varit nödvändigt. Även Vatten och Avloppsplanen för Vaxholm stad, som tagits fram i samarbete med Södra Roslagens Miljö och Hälsa (SRMH) och Roslagsvatten, har varit en av utgångspunkterna för arbetet. Fördjupningen av översiktsplanen visar att en samordning mellan VAoch trafikfrågor är nödvändigt för att kunna få en hållbar utveckling på ön. Skulle någon av dessa väga över och skapa förutsättningar för en ökad inflyttning före den andra så kan ett flertal problem uppstå. Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att föregå eventuella förändringar och skapa en sammanhållen strategisk syn på hur ön bör utvecklas. Tynningö har utvecklats från att i huvudsak vara en sommarö med sommarbefolkning till att få allt fler året runt boende. Med en större befolkning så ökar efterfrågan på service och bekvämligheter, som finns på fastlandet, och ön blir ett mer av ett så kallat omvandlingsområde. Målsättningen med den fördjupade översiktsplanen är att se över förutsättningarna för en hållbar utveckling på Tynningö där skärgårdens atmosfär och karaktär bibehålls samtidigt som en nödvändig utveckling tas i beaktning. Befolkningen ökar i huvudsak genom att fler flyttar ut till de befintliga fastigheterna och i mindre grad på att ny bebyggelse tillkommer med nya boende. Vaxholm stad har varit restriktiva till att möjliggöra bildandet av nya fastigheter. Detta förhållningssätt kommer ligga kvar för att bibehålla den atmosfär och karaktär som finns samtidigt som en hållbar utveckling bibehålls. Kommande utveckling av verksamheter och service ska fokusera på att livet på Tynningö ska förenklas med en bibehållen karaktär och atmosfär. Fokus i arbetet med den fördjupade översiktsplanen har legat på att hitta alternativ till dagens ökade bilberoende och öka säkerheten för cyklister på ön. De korta resorna till de olika målpunkterna som Mararna, Klacken, Bygdegården med flera bör underlättas genom gång och cykel. Allmänhetens tillgång till de rekreativa värdena både på ön och intill strandbrynen vid Saltsjön och Mararna ska säkras och utvecklas där det så är möjligt. Hänsyn bör tas till kulturvärdena på de norra delarna av Tynningö. Värdena finns beskrivna i kulturmiljövårdsprogramet och i riksintressets beskrivning för kulturmiljövård. 4 15

7 AVGRÄNSNINGSOMRÅDE Rindö Norra Tynningö Höganäs Ramsö Mararna Tynningö Skogsö Östra Tynningö Norra Lagnö Värmdö 16 5

8 INLEDNING Tynningö är till ytan sett en av de större öarna inom Vaxholm stad och mäter cirka 7 km från den norra till södra änden. Historiskt sett så är ön en så kallad sommarö. En ö som under mitten på 1800-talet, i följd av ångbåtarnas inträde, blev ett populärt resmål för Stockholms borgarklass. Stockholmarna ville uppleva skärgården och dess kvaliteter men samtidigt inte behöva resa för långt. Längs med skärgården började då ett flertal sommarhus med unika utformningar att byggas och dessa så kallade grosshandlarvillor finns kvar än idag och vittnar om både Stockholms och skärgårdens historiska utveckling. Tynningö har med tiden kommit att behålla sin status som sommarö och har, trots sin närhet till Stockholm, haft en relativt liten befolkning. På ön finns idag cirka 730 fastigheter med runt 400 folkbokförda samt en del som lever större delen av året på ön utan att vara folkbokförda på ön. Under sommarhalvåret juni - augusti så tilltar besöken och trafiken markant och runt 1500 människor antas vistas som mest på ön. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Med sitt centrala läge vid skärgårdens inlopp och goda kommunikationsmöjligheter till Stockholm city så utgör Tynningö en attraktiv boendeplats i Stockholmsregionen. Översiktsplanen Vaxholm 2030 beskriver kommunens övergripande strategi för hela kommunens utveckling fram till år I denna anges att Tynningö bör studeras vidare i en egen fördjupning. I översiktsplanen för Vaxholm stad, Vaxholm 2030, så pekas Tynningö ut som ett omvandlingsområde vilket innebär att fler boende väljer att bosätta sig på ön permanent. För Tynningö finns det ett antal detaljoch avstyckningsplaner som reglerar dagens byggande och tomtavstyckningar. Dessa tillkom när områdena främst hade sommarboende och är även anpassad efter dessa förutsättningar. En ökad befolkning betyder även en ökad efterfrågan på service, utbyggnadsmöjligheter, bevarande av rekreativa värden, kultur med mera. När nödvändiga infrastruktur och service finns på ön så förväntas befolkningen öka och på sikt antas ön ha upp emot 1200 boende. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Den fördjupade översiktsplanen för Tynningö är Vaxholms stads vision för hur den framtida planeringen av ön bör ske. Planen är, som översiktsplanen, inte juridiskt bindande men ska vara vägledande vid framtida planering och strategiska beslut. I den fördjupade översiktsplanen anges riktlinjer för hur Tynningö ska kunna utvecklas. Utvecklingen utgår ifrån en helhetssyn där öns förutsättningar men även problem lyfts fram. Planen skapar därigenom förutsättningar för att Tynningö, med tiden, kommer få en ökad permanent befolkning samtidigt som man behåller de värden och den karaktär som finns på ön idag. För att denna bild ska kunna infrias så måste det ske en samordning mellan en rad olika områden som VA, kommunikationer och markanvändning. UPPDRAG Kommunstyrelsen beslutade under 127/ att ge i uppdrag att påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Tynningö och att vidare studera och utreda förutsättningar och behov i ett större sammanhang. 6 17

9 UTGÅNGS- PUNKTER PLAN- OCH BYGGLAGEN Enligt 4 kap 1 plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Riksintressen ska särskilt anges. Av planen ska framgå grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras samt hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanens innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas utan svårighet MILJÖBALKEN Sedan den 1 januari 1999 gäller miljöbalken, som är en samlad lagstiftning om miljöfrågor med mål att främja en hållbar utveckling. Miljöbalken omfattar alla, både kommuner, näringsidkare och enskilda individer. Det är allas ansvar att sträva efter ett hållbart samhälle MILJÖMÅL Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden som i huvudsak ska vara uppnådda till år Utifrån dessa mål har Stockholms län tagit fram regionala miljömål som ska fungera som steg på vägen för att uppnå de nationella målen. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Det är viktigt att miljömålen alltid beaktas och att åtgärder vidtas som överrensstämmer med miljömålen vid framtida detaljplanering. Utifrån de nationella och regionala miljömålen har Vaxholms stad tagit fram ett miljöprogram, Miljöprogram , som behandlar dessa mål på lokal nivå. Programmet antogs i kommunfullmäktige 2014 och sträcker sig fram till Syftet med programmet är att vägleda och stödja stadens arbete för att nå det kommunövergripande målet Hållbar miljö. 18 7

10 PLANERINGS- UNDERLAG GÄLLANDE DETALJPLANER Inom det aktuella området på Tynningö finns det idag 8 stycken detaljplaner. Flera av dessa planer är från 1970-talet med uppdateringar under slutet av 1980-talet och 2000-talet. Dessa planer tillkom då ön i större utsträckning än idag nyttjades för sommarboende och är anpassad efter dessa förutsättningar. Genom dessa planer så råder det idag begränsningar gällande fastigheternas storlekar och byggnadernas bruttoarea. Utöver detta så har Vaxholm stad varit allmänt restriktiv till avstyckningar på hela Tynningö. I flertalet av planerna så ingår allmän platsmark för natur och park. Marken sköts idag genom lokala samfälligheter och föreningar. Trafikverket är huvudman för de större vägarna på ön - Tynningövägen och Norra Tynningövägen som sammanbinder de allmänna bryggorna vid Höganäs, Norra Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö. VAXHOLM 2030 Vaxholm stad antog 2013 den nya översiktsplanen för Vaxholm - Vaxholm 2030 som beskriver kommunens ställningstagande till användandet av markoch vattenområdena inom kommunen fram till Tynningö beskrivs här som ett omvandlingsområde som på sikt kommer ha en ökad befolkning genom av att fler fritidsboende väljer att bosätta sig på ön Några nya bostadsområden planeras inte idag ute på Tynningö. VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD Vaxholm stad har tillsammans med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH) och Roslagsvatten utarbetat en VAplan för kommunen. Planen antogs hösten 2014 och redovisar en strategisk utbyggnad av det kommunala VA-nätet i olika delar av kommunen. Tynningö har prioriteringsgrad 4, vilket innebär att en utbyggnad tidigast kan påbörjas 2025 sett till dagens förutsättningar. AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM Vaxholm stad har tillsammans med Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor och Roslagsvatten tagit fram en avfallsplan för kommunen. Avfallsplanen beskriver hur avfallshanteringen ska utvecklas fram till DIALOG Tynningö har en aktiv företags- och föreningskultur vilket har skapat många lokala föreningar och sällskap som idag sköter stora delar av ön genom samfälligheter, vägföreningar och liknande. Föreningarna är aktiva i olika frågor från bl.a. sociala aktiviteter till skogsplaner. Under arbetet med den fördjupade översiktsplanen gång så har möten med representanter från föreningarna Tynningö Gårds Ekonomiska Förening (TGEF), Tynningö Ramsö Byalag och Bygdegård (TRBB), Tynningöbuss och Gamlingbo skett. Dialogen med föreningarna har gjort det möjligt att ta tillvara på den lokala kunskapen på ön samt även bidragit med frågeställningar från de boende. Även möten med barn och ungdomar på Tynningö har skett genom föreningen Vi Unga på Tynningö. Mötet resulterade bland annat i kunskap om hur de unga såg på möjligheterna med kollektivtrafiken på Tynningö. Utöver detta så har ett tiotal besök på ön gjorts under arbetets gång och samtal med enskilda individer om dagens situation på ön. Dialogen har varit en grund för att se över vilka frågor som varit aktuella utöver de kommunala och hur de boende ser på vissa av de uppkomna frågeställningarna. 8 19

11 GÄLLANDE PLANER Detaljplan 224 Detaljplan 225 Detaljplan 226 Detaljplan 227 Detaljplan 311 Detaljplan 315 Avstyckningsplan 3 Avstyckningsplan

12 RIKSINTRESSE RIKSINTRESSE Detta kapitel sammanställer de riksintressen som berör den fördjupade översiktsplanens geografiska område. Hur riksintressena påverkas samt hur de säkerställs finns beskrivet i kapitlet Genomförande. Delar av Tynningö berörs olika beroende på vilket riksintresse som föreligger. Områden, platser eller enskilda objekt som bedöms ha unika värden eller förutsättningar som gör dessa speciella för riket kan klassas som område av riksintresse. Vid ett sådant område eller objekt får inte värdet eller betydelse påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresset i sig väger alltid tyngre än ett eventuellt motstående lokalt allmänintresse och områden av riksintresse ska prioriteras i den kommande fysiska planeringen. vanligt prövnings- eller tillståndsförfarande. Riksintressen innebär slutligen inte att annan verksamhet eller utveckling av området ifråga omöjliggörs. I många fall kan de värden som utgör grund för riksintresset, och även andra reservatsbildningar, vara möjliga att kombinera med annan verksamhet eller etablering. 10 Riksintresse kan gälla både för områden som är skyddsvärda sett till sina speciella naturoch kulturvärden samt de som är av betydelse för speciell användning (kommunikationer, energiproduktion, energidistribution med mera). Riksintressen, kan om det krävs, säkerställas genom reservatsbildning eller motsvarande. Till övervägande del kan dock avvägningar mellan riksintressen ske i ett Utsikt från Tynningö Klack mot den riksintresseklassade farleden mot Stockholm 21

13 RIKSINTRESSE FÖR KUST- OCH SKÄRGÅRDSOMRÅDENA I STOCK- HOLMS LÄN (4 KAP. 1 2 MB) Vaxholm ingår i Stockholms läns kust- och skärgårdsområden som är av riksintresse med hänsyn till områdenas samlade naturoch kulturvärden. Riksintresset avser såväl den yttersta skärgården som tätbebyggda områden ända in i centrala Stockholm. Avsikten med riksintresset är inte att hindra utveckling i området som helhet utan att de stora natur- och kulturvärdena ska tas tillvara. Bedömningar ska göras utifrån en helhetssyn på områdenas värden och ska inte främst se till enstaka miljöer. Detta riksintresse ska inte utgöra hinder för tätortsutveckling. Med sin placering i Stockholms skärgård så ingår Tynningö per automatik i detta riksintresse. RIKSINTRESSEN FÖR KULTUR- MILJÖVÅRDEN (3 KAP 6 MB) Riksintresset utmed farleden på sträckan Norra Boo-Vaxholm-Oxdjupet-Lindalssundet är av riksintresse med motiveringen att området dels speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv för innerskärgårdens befolkning alltsedan medeltiden, dels speglar Stockholms utbyggnad mot öster. Inom området kan levnadsförhållanden för olika sociala skikt utläsas, liksom utvecklingen inom transportteknik och arkitektur. Norra delen av Tynningö bestående av Norra Tynningö och Höganäs omfattas av riksintresset. Främst är det enligt länsstyrelsens rapport Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län (kulturmiljöenheten, 1997 revidering 2002) bl.a. gårdar, jordbruksmarker och skogbevuxna landskapspartier som speglar skärgårdsbefolkningens levnadsbetingelser och sammansatta ekonomi i äldre tid, baserad på jordbruk, fiske och sjöfart samt varuleveranser till Stockholm, som ger uttryck för riksintresset. Sommarvillorna från 1800-talets senare del och 1900-talets början visar arkitekturutvecklingen i skärgården och är av stor betydelse. RIKSINTRESSEN AVSEENDE ENERGI OCH KOMMUNIKATIONER (3 KAP 8 MB) Längs med den södra/sydvästra sidan av Tynningö så löper en av Sveriges mest trafikerade farleder (klass 1) och innefattas av riksintresset för sjöfart med en buffertzon på cirka 200 meter. Denna zon överlappar delvis markområden på Tynningö. Syftet med buffertzonen är försäkra sig om att säkerheten på leden kan upprätthållas. Det innebär att inga verksamheter eller dylikt får införas som kan ha negativa konsekvenser för riksintressets syfte. Detta innefattar verksamheter som exempelvis skulle kunna öka båttrafiken för mycket eller kunna ha en bländande effekt mot leden (även att betänka här är temporärt uppställda strålkastare, parkeringar där fordon med helljus vistas m.fl. som har fri siktlejd mot leden). I vissa fall så ligger punkter som är viktiga för farledens säkerhet utanför markerat område men dock inom influensområdet och ska därför beaktas. Exempel på detta är fyrar vars siktlinjer ska skyddas men inte heller ska de kunna förväxlas eller påverkas av andra ljuspunkter eller konstruktioner som kan påverka dessas nautiska funktion

14 RIKSINTRESSEN Rindö Ramsö Tynningö Skogsö Riksintresse för Kommunikationer - sjöfart Riksintresse för Kulturmiljövård Norra Lagnö 12 Utöver detta så innefattar även riksintresse för Kust och skärgård hela Tynningö. Värmdö 23

15 BEFOLKNING BEFOLKNING Vaxholm stad är en av Stockholms läns, till ytan, mindre kommuner men har sedan flera år tillbaka haft en stabil och kraftig ökning av befolkningen. Sedan 1990 har ökningen varit cirka 60 % vilket i direkta tal innebär en nettotillväxt på cirka 200 personer per år i kommunen. Vid årskiftet (1/1 2015) så hade Vaxholm invånare (SCB). Befolkningsutvecklingen förväntas fortsätta främst genom en ökad inflyttning samt genom en omvandling av fritidsbostäder till permanentbostäder. Kommunens befolkningsprognoser i översiktsplanen pekar på att denna utveckling kommer att fortgå och att den totala befolkningen 2030 kommer ha ökat till runt invånare. Denna ökning beror på utvecklingen i omvandlingsområdena men även genom att ca 1800 nya bostäder förväntas byggas i kommunen. För att se vilket underlag som finns för service såsom skola, förskola kollektivtrafik medmera som föreligger för ett visst område så är befolkningsmängden och dess utbredning av stor vikt. Huvuddelen av den problematik och de frågeställningar som den fördjupade översiktsplanen tar ställning till är direkt kopplad till hur befolkningssituationen på Tynningö ser ut idag men även den förväntade utvecklingen. Tynningö har i Vaxholms befolkningsprognoser ofta redovisats tillsammans med intilliggande öar som Ramsö, Skogsö och övriga öar som haft en mindre stadigvarande befolkning. Skälet är att det varit mindre befolkning på dessa öar och inga större exploateringsprojekt har varit aktuella som skulle kunna vara i behov av en närmare redovisning. Statistik över antalet boende har genom åren gjorts men inte i samma intervaller som för de större öarna. Vid beräkningar av hur många som är permanent boende på en plats brukar detta beräknas med antalet som är folkbokförda inom ett område. För Tynningö så är den siffran 393 boende (januari 2015) boendes på 164 fastigheter vilket ger en genomsnittlig täthet per bebodd fastighet med 2.4 personer. För Tynningö så råder dock speciella förutsättningar på en rad olika nivåer som kräver en korrigering vid befolkningsberäkningar för det vidare arbetet. Beroende på om mätningen görs på sommaren eller vintern så råder det en viss variation mellan antalet boende på sommarhalvåret så ökar generellt sett antalet folkbokförda till runt 410 och på vinterhalvåret så är siffran runt 390 personer vilket ger ett genomsnitt på cirka personer en siffra som tidigare utredningar och arbetsdokument i huvudsak baserat sig på. Det finns dock faktorer som kan indikera att befolkningen är något större an vad folkbokföringen visar. Mellan 2011 och 2014 har antalet fordon som åker över Tynningöleden ökat med 21 %. Den största ökningen skedde mellan 2012 och 2013 då Trafikverket tog över driften av färjan och leden allmänförklarades. Trafikökningen kan förklaras med att ett flertal större byggprojekt på ön bedrevs samt att det blev enklare för de boende att göra dagliga ärenden på fastlandet. Andelen folkbokförda personer under den här perioden ökade inte vilket tyder på ett ökat rörelsemönster hos de boende. Samtidigt antas det dock finnas ett antal boende som inte är folkbokförda på ön men lever stor del av året på Tynningö. En uppskattad är att det handlar om cirka 100 personer. Sammantaget så uppskattas därför den stadigvarande befolkningen på ön vara kring 500 personer. 13

16 BOENDESAMMANSÄTTNING 500 Idag är cirka 400 personer folkbokförda på Tynningö. Uppskattningsvis bor dock ca 500 på ön. FLER ÄLDRE Tynningö har en aning högre andel äldre (65+) än resten av Stockholms län, Vaxholm och övriga skärgården. FÄRRE YNGRE Andelen yngre på Tynningö minskar och är idag på 5% (0-7 år). Detta kan jämföras med genomsnittet i Vaxholm som är 6 % eller i Stockholms län där det är 9.2 %. 19.6% Bor i ett hushåll med 4 personer eller fler 42.1% Bor i ett hushåll med 3 personer 14.6% Bor tillsammans med en annan person 23.6% Bor i singelhushåll 14 Statistiken är baserad på de som är folkbokförda på Tynningö. Uttag ur Tekis Webb

17 BEFOLKNINGSUTVECKLING I översiktsplanen för Vaxholm, Vaxholm 2030, så pekas Tynningö ut som ett omvandlingsområde vilket innebär att kommunen på sikt räknar med att ön kommer att få en större andel permanentboende än vad som finns idag. Hur snabbt eller till vilken grad detta kommer ske beror i hög grad på hur och när vatten- och avloppsfrågan löses samt hur trafiksituationen och pendlingsmöjligheterna utvecklas. Erfarenheter från andra kommuner visar att de viktigaste skälen till att folk väljer att bosätta sig i skärgården är kvaliteterna med stora tomter och närheten till natur och vatten. Även sociala faktorer som lugna närområden och god kännedom om grannar är viktiga för attraktiviteten. Detta trots att öar generellt sett har sämre tillgång till kommersiell service och pendlingsmöjligheter än vad tätorter på fastlandet kan erbjuda. Förutsättningarna för en ökad befollkning kommer att ske i olika steg. Det första steget togs i och med att Trafikverket tog över driften på Tynningöleden. Ytterligare steg mot en ökad året runt befolkning antas ske med utökad färjetrafik och ökad kollektivtrafik. En utbyggnad av VA-nätet antas ha den sörsta påverkan omvandlingen av ön, något som dock kommer ske stötvis allteftersom olika områdena ansluts. Enligt mätningar som kommunen lät göra på hösten 2004 så var det 411 boende på 163 fastigheter vilket innebär en genomsnittlig hushållsstorlek på 2.5 personer. Den folkbokförda delen av befolkningen har alltså inte ändrats nämnvärt under de senaste 10 åren. På längre sikt så förväntas befolkningsökningen på Tynningö öka stadigt och andelen bebodda fastigheter öka till 60 %. Vid en ökad permanentning av boendet så stiger även hushållsstorleken, generellt sett i skärgården, till 2.9 boende per fastighet. Då inga nya fastigheter planeras tillkomma i någon större omfattning så är den förväntade befolkningen, när förbättrad kollektivtrafik och utbyggt vatten och avlopp finns, mellan personer. DEMOGRAFI Skärgården har, generellt sett, en äldre befolkning än både riket och Stockholms län i genomsnitt. Detta är en trend som har pågått under de senaste 10 åren. Man kan se att en större del av den äldre befolkningen tenderar att bo kvar i skärgården eller flytta ut efter pensionen samtidigt som barnfamiljer väljer att bosätta sig i mer centrala delar av länet. Tynningö är inget undantag i det här fallet och förändringen är noterbar under de senaste 10 åren då ålderskategorin 65+ ökar och övriga åldersgrupper minskar. I och med att utvecklingen i form av förbättrad kollektivtrafik och utbyggt vatten 26 och avlopp sker kommer barnfamiljer på sikt förmodligen utgöra en större del av befolkningen och den demografiska sammansättningen på ön förväntas överensstämma med de prognoser som finns för de mer centrala delarna i Vaxholm. Även om en minskad del av befolkningen i framtiden kommer vara äldre (65+) så kommer denna ålderskategori utgöra en markant del av befolkningen på Tynningö vilket bör beaktas i kommande planeringsarbeten. TRYGGHET Trygghetsaspekten för boende rör sig över en rad områden beroende på vilka frågeställningar som är aktuella för området. För Tynningö så är viktiga frågor trafik och räddningstjänst samt de ungas framkomlighet på ön. Framkomlighet tas upp i kapitlet om Trafik där förutsättningar och lösningar läggs fram för att stärka ungdomar och barns framkomlighet på ön men även för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Vidare så föreslås en centrering av verksamheter kring Bygdegården och skapa ett underlag för mötesplatser på ön. Detta bidrar till bättre lokalkännedom och arbetar med att jobba för att den upplevda säkerheten ska förhöjas på ön. Räddningstjänsten och utryckningstider vid brand behandlas under kapitlet Miljö och Risk. 15

18 BEFOLKNINGSUTVECKLING KATEGORI UTVECKLING % +22% 28% 64% -12% 52% 20% -5% 15% 10% -5% 5% 16 27

19 BEBYGGELSE Bebyggelsens karaktär på Tynningö varierar från de olika delarna på Norra Tynningö lever arvet kvar från 1800-talets Grosshandlarvillorna med väl tilltagna tomter och överblick över skärgårdens inlopp. Även Höganäs har präglats av sin bakgrund som sommarö, men här är bebyggelsen placerad tätt intill den insprängda Tynningövägen vilket skapare en tätare känsla mot bebyggelsen. Detta har även lett till att en del fastighetsägare markerat med staket eller inhägnad gentemot vägen till skillnad från Norra Tynningö som har större och öppna skogsbeklädda tomter. Fastigheterna vid mararna är mindre och är ofta inbäddade i växtlighet. Byggnaderna är mindre och enklare fritidshus jämfört med grosshandlarvillorna. Bebyggelsen är relativt låg i 1-2 plan med låga takvinklar. Längs med den norra delen av kusten samt vid östra Tynningö är tomterna väl tilltagna och byggnaderna är ofta större. På ön finns även ett antal varv med båtuppställning, magasin och förråd varje varv har sin egen struktur och karaktär. Den fasta befolkningen är jämt fördelad över ön och någon tydligt struktur för var man bor går inte att utläsa i dagsläget. BEBYGGELSESTRATEGI I kapitlet om Tynningös vatten och avlopp och trafik så visas det på vikten av att samplanera utvecklingen av infrastrukturen. I och med den allmänna färjans införande 2013 ökade trafiken via Östra Tynningö men ökningen trappade av året efter (2014). Mindre trafikökningar förväntas även ske med bättre trafiklösningar i form av utökad kollektivtrafik och större färja. Gällande detaljplaner reglerar byggrätten och minsta fastghetsstorlek. Detaljplanerna täcker delar av ön och begränsningarna är olika mellan områdena men anger generellt att inga avstyckningar som skapar nya fastigheter under 3000m2 får ske. För att bevara karaktären och kontrollera utvecklingen på ön föreslås att dessa princper inte ändras vid ny detaljplanering. I huvdsak bör det inte tillskapas fler fastigheter som möjliggör fler bostäder på ön. Ny fastigheter som är till för verksamheter av samhällsnyttig karakatär eller för verksamheter som är till gagn för Tynningö i form av affärer eller liknande bör kunna prövas. Vid kommande detaljplanering bör det prövas om ny bebyggelse på Tynningö, för att behålla den karaktär som finns idag, ska omfattas av krav på utformning i särskilt känsliga områden. I dessa fall ska hänsyn tas till den omkringliggande bebyggelsen och dess historiska kontext där sådan går att utläsa. 28 För de områden som omfattas av riksintresset för kulturmiljövården och är utpekade som kulturhistoriskt intressanta bebyggelsemiljöer i Vaxholms kulturmiljöinventering ska extra hänsyn visas den historiska kontexten vid placering och utformning av byggnader. Den fördjupade översiktsplanen anger inte några specifika riktlinjer för hur detaljregleringar kan komma att se ut. Då skillnaderna mellan de olika områdena är stora är det inte möjligt att på denna översiktlig nivå föreslå regleringar för att uppnå önskad effekt. Vid den kommande detaljplanering som behöver genomföras för att möjliggöra utbyggnad av kommunalt VA bör det vara möjligt att pröva en utökad byggrätt i de områden där nuvarande detaljplaner reglerar det till m2. 17

20 FASTIGHETSSTORLEKAR TYNNINGÖ 18 Notering: Vissa av de större fastigheterna som pekas ut här är samfälligheter 29

21 BEBYGGELSEUTVECKLING Enligt översiktsplanen för Vaxholm bedöms Tynningö vara ett område där befintlig bebyggelsestruktur och karaktär ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Inga nya bostadsområden bör heller tillkomma. Begränsad tillkommande bebyggelse behandlas inte i översiktsplanen. I och med att den statliga färjan infördes 2013 så blev Tynningöleden och trafiken avgiftsfri i motsats till vad som gällt innan då leden drevs i privat regi. Som en följd av detta ökade personbilstrafiken över leden mellan 2011 och 2014 med cirka 20% och lastbilstrafiken ökade med 1050%. Det senare kan förklaras med att ett antal större byggnadsprojekt pågick under den här tiden men även att flertalet fastighetsägare inväntat med byggnationer tills dess att det skulle bli mer ekonomiskt fördelaktigt. Flera större byggnationerna tyder på att fler bygger om sina fastigheter från fritidsboende till permanentboende/större fritidsboenden. PERMANENTNINGSGRAD Den ökade befolkningen och trafiken till ön visar på en ökad permanentning. Det finns idag inget som pekar på om, eller vilka delar, på ön som kan komma att bli permanent bosatta före andra delar eller i vilken takt då befolkningen idag är jämt fördelad över ön. Även om de norra delarna och de större fastigheterna generellt sett har en större boendeyta och inte är reglerade i detaljplaner så verkar inte detta vara en avgörande faktor vid omvandling. Dock visar tätheten mellan fastigheterna på att en större del av befolkning kommer återfinnas på de mindre fastigheterna kring Tynningösundsvägen samt kring mararna under de kommande åren. Tillgången till grundvatten visar på att större uttag är möjlig främst för de fastigheter som är belägna kring marenområdet där grundvattnet skapas. Det skulle kunna vara ett argument för att en befolkningsökning i första hand sker i detta område. TILLKOMMANDE BEBYGGELSE På Tynningö bör inga nya bostadsområden tillkomma enligt översiktsplanenen för Vaxholm då detta skulle kunna utgöra ett alltför stort tryck på de rådande miljö- och trafikaspekterna. För vissa områden kan dock en mindre tillkommande bebyggelse ske: Ny bostadsbebyggelse På Tynningö finns idag ett fåtal fastigheter utan huvudbyggnad som skulle kunna prövas för ny bebyggelse vid kommande detaljplanering. Förutsättningarna för detta är att tillkommande bebyggelse inte inskränker allmänhetens tillgänglighet till stränderna och det sker utanför strandskyddat område. Tynningö har idag en kraftigt exploaterad strandlinje mot saltsjön vilket sätter stor vikt på att de passager som finns idag i största möjliga mån ska hållas tillgängliga för allmänheten. Antalet fastigheter som bedöms uppfylla dessa förutsättningar är få och den ökade trafikbelastningen som det skulle orsaka bedöms som försumbar sett till den övriga trafiken på ön. Nya bostadsbebyggelse på dessa fastigheter förutsätter att det föregås av detaljplanering och planering av VA-lösningarna för aktuella område. Vidare bör den tillkommande bebyggelsen, om den ligger inom riksintresset för kulturmiljövård, utformas och placeras i landskapet så att de kulturvärden som finns i området tas tillvara. I dessa fall bör bebyggelsen anpassas till den omgivande bebyggelsens utformning för att behålla områdets karaktär och atmosfär. I sådana fall bör detaljplanerna reglera utformning och placering av tillkommande bebyggelse

22 Centrumbebyggelse I översiktsplanen för Vaxholm 2030 så pekas området kring Bygdegården ut som ett potentiellt framtida centrum på ön. Det område som bör kunna utvecklas till ett centrum på Tynningö ligger intill Bygdegården mellan Tynningövägen och Tynningösundsvägen. Bygdegården som uppfördes 2008 utgör idag en samlingspunkt för de boende och för olika sociala aktiviteter. Med ett ökat befolkningsunderlag som kan erbjuda en stadigvarande kundgrupp ökar möjligheterna att handel och service kan etablera sig på Tynningö. En samlad etablering av service på en plats skulle även minska behovet av resor från och till fastlandet per bilfärja. Med ökad tillgänglighet genom utbyggda gång- och cykelbanor och cykelparkeringar skulle även den lokala biltrafiken på sikt kunna minska samtidigt som befolkningen ökar. Gamlingbo Tynningö har idag en ökad andel äldre befolkning som förväntas vara en stor del av demografin även i den framtida befolkningen. Den lokala intressegruppen Gamlingbo arbetar för att skapa ett seniorboende för äldre på Tynningö. Ett samlat boende för äldre skulle vara fördelaktigt sett till att eventuella vårdtagare skulle kunna vara samlade vid en plats för hemtjänst och liknande kommunala tjänster. Ett förslag till utformning, som Gamlingbo tagit fram, omfattar en byggnad med ett 30-tal lägenheter. En byggnad av denna typ är en förändring i Tynningös rådande bebyggelsestruktur då det idag inte finns några flerbostadshus på Tynningö. Detta ställer stora krav på utformning och placering. Föreningen Gamlingbo föreslaget en placering i slänten invid Tynningövägen vid fastigheten Tynningö 1:922 (Malmqvists varv). En alternativ lokalisering är vid Bygdegården - en placering som bedöms ha närhet till eventuell framtida service och bättre förutsättningar för trafik och tillgänglighet. Den förstnämnda placeringen kan vara problematisk vid ökad trafik nära Östra Tynningö samt på grund av närheten till varvet och terrängförhållandena. Lämplig utformning och placering av Gamlingbo bör studeras vidare i kommande detaljplanering. Detaljplanering av Gamlingbo förutsätter samordning med VA-planeringen. BYGGRÄTT Huvuddelen av de områden på Tynningö som omfattas av detaljplaner har en begränsning av byggrätten som innebär att huvudbyggnaden får omfatta 70 kvm bruttoyta (BTA) och eventuell komplementbyggnad får vara på 40 kvm BTA. Detta gäller främst de centrala delarna kring mararna som planerades som sportstugeområden. Idag visar bygglovansökningarna på Tynningö generellt på en vilja att utöka boendeytorna på ön. För att underlätta detta bör byggrätten för de fastigheter, som idag har reglerad byggrätt i gällande planer, att ses över i samband med planläggning och VAutbyggnad. Idag kan komplementbyggnad i form av så kallade Attefallhus uppföras utöver byggrätterna i gällande detaljplan. Detta möjliggör kompletteringar för fastighetsägaren till det egna bostadshuset på 15 kvm eller självständigt komplementbyggnader på 25 kvm på fastigheten. För karaktärens skull kan det vara viktigt, i vissa områden, att reglera utformningen på utbyggnaderna så att de överensstämmer med den omkringliggande bebyggelsen sett till formspråk, materialval och färgsättning. Staket och avgränsningar bör i största mån undvikas för att kvarhålla den öppna atmosfär som råder mellan tomterna idag. Detta gäller speciellt på Norra Tynningö och för sportstugeområdena nordöst om mararna

23 BÅTPLATSER Båt utgör ett naturligt färdmedel för många boende på Tynningö speciellt under sommarhalvåret. Då större delen (cirka 60 % av boendefastigheterna) idag saknar egen tillgång till strand vid saltsjön så väljer många att använda sig av de lokala båtklubbarna. På sikt kommer efterfrågan på båtplatser att stiga i takt med att antalet boende blir fler. Kusterna vid saltsjön kring Tynningö är i dag kraftigt exploaterade med flertalet privata tomter och få allmänt tillgängliga områden. För att undvika framtida exploatering av allmänt tillgängliga områden bör befintliga småbåtshamnar utvecklas för att rymma fler båtplatser. Samtidigt ska utvidgning av dessa områden ske med hänsyn till riksintresset för farleder både på land och till vatten (se Riksintresse). Vid varvet vid Hemviken på östra Tynningö sker idag båtuppläggning/service där merparten av kunderna är från omkringliggande öar. Detta kan ses som en del av Tynningös funktion som Kärnö. Där finns i dag ett behov av att utöka ytan för båtuppläggning. På sikt kommer troligen verksamheten i större utsträckning behöva bedrivas året runt för service och upplägg av båtar. TGEF har ansökt om bygglov för uppläggning av båtar invid Bygdegården vid en plats där man tidigare hanterat sopor. Vid en eventuell utvidgning av centrumverksamhet i området skulle området komma att nyttjas av verksamheter som har större behov av den centrala placeringen som t.ex. samlingsplats för sopkärl eller återvinningstation. Ormuddens båtklubb vid Stinasgrundet ligger idag på del av TGEF:s mark. Området bedöms ha potential för utökad verksamheten med fler bryggor. Placeringen ligger relativt fritt och med goda sikt- och navigeringsmöjligheter. Detta innebär att en utökning av verksamheten borde vara förenlig med riksintresset för farleden. De båtklubbar som idag ligger i Marsviken bör bibehålla aktuell storlek då området är relativt trångt för två båtklubbar samt närheten till riksintresset precis utanför. Den positiva aspekten med denna lokalisering är att fartyg på farleden har en uppfattning om vilken punkt som kan tänkas ha stor trafik under sommarmånaderna. Även Lilla Furusunds båtklubb har idag potential för utökad kapacitet. Ytterligare båtklubbar på de platser som är allmänt tillgängliga idag bör inte tillkomma. Vid flertalet av badplatserna så finns det idag bryggor för småbåtar som kan inkräkta på de rekreativa värdena för baden

24 UTVECKLINGSOMRÅDEN 1 2 Utökning av båtservice/verksamhet Ormuddens båtklubb Lilla Furunds båtklubb Malmqvist sjöservice 3 22 Samhällsservice, affärer Centrumutveckling Alternativa placeringar för Gamlingbo 33

25 KULTURMILJÖ KULTURVÄRDEN Landskapet befinner sig i en ständig förändring. I kulturlandskapets årsringar kan vi avläsa dessa förändringar. Årsringar är en viktig förutsättning för främst den lokala karaktären och identiteten men även en attraktionsresurs för den omkringliggande regionen. För att bevara ett områdes karaktär så bör de kulturhistoriska värden belysas och förvaltas för kommande generationer. Framtida förändringar som kan komma att påverka dessa värden ska ske på ett så varsamt och medvetet sätt som är möjligt. Under åren så lät Vaxholm stad genomföra en inventering av kulturhistoriskt intressant bebyggelse och miljöer på Tynningö. Där identifierades ett antal enskilda fastigheter och områden. Med åren så har även Stockholm läns museum och Länsstyrelsen upprättat egna dokument, delvis baserade på kommunens underlag men även fristående utredningar, som täcker in enskilda fastigheter vars värden bör beaktas i kommande planering. Dessa byggnader och miljöer är inte skyddade i gällande lagstiftning men bevarandevärdena bör utredas närmare för dessa utpekade områden och fastigheter. Till dessa inventeringar och kartläggningar tillkommer även riksintresset för kulturmiljö som berör Norra Tynningö samt skyddet för de fornlämningar som finns spridda över ön. Sett till åldern på vissa av dessa kartläggningsdokument så finns det en risk att vissa av dessa områden/byggnader har förlorat hela eller delar av sitt kulturhistoriska värde. Vidare arbete med respektive område bör därför visa extra hänsyn till de kvarvarande byggnadernas och områdenas värde samt uppdatera de berörda utredningarna. dokumenten och områdena aktualitet. TYNNINGÖS HISTORISKA UTVECKLING Under 1800-talets senare del började Stockholms borgarklass att upptäcka skärgården och med tiden köpa eller hyra in sig på gårdar som fanns belägna vid vattnet. Dessa användes dessa som sommarnöjen och rekreationsplatser. Med borgarklassen tillkom en större ekonomisk kraft som resulterade i många nybyggnationer och ombyggnader av de befintliga husen, vilka kom att få nästan herrgårdsliknande karaktär. När ångbåtstrafiken på mitten av 1800-talet möjliggjorde mer frekventa resor ut i skärgården så började nästa steg av utbyggnaden i skärgården i form av sommarvillorna som spred sig längre och längre ut i skärgården. Den större tillgängligheten resulterade även i att en större del av samhällsskikten kunde börja etablera sig i skärgården och efter 1900-talets början kunde även andra samhällsklasser börja skaffa sig sommarställen. Efter 1930 så kom nästa stora bebyggelseutvecklingen med den så kallade sportstugerörelsen. Tynningö är en av de öar som kom att upptäckas tidigast av Stockholmarna. Redan på 1860-talet började stadsbor flytta ut och arrendera mark på ön och några år senare stycka och sälja av tomterna. Med tiden kom Tynningö att höra till de öar där dessa sommarvillor är vanligast förekommande med stora vida tomter vid vattenbrynen längs inloppet till skärgården. Områdenas historiska värden ligger i såväl deras unika estetiska värden men även för att de speglar den tidiga borgarklassens sommarnöje i skärgården. Med de väl tilltagna tomter längs strandlinjen som är bebyggda med en lika individualistisk som säregen arkitektur utgör de ett unikum i skärgården

26 KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM Mellan lät Vaxholm stad göra en kartläggning över de miljöer och byggnader i staden som har kulturhistoriska värden. Merparten av dessa värden antas ha försvunnit med åren vilket gör de kvarvarande värdena mer betydelsefulla. Speciellt utmärkande byggnader finns vid Höganäs och utgörs bland annat av KSSS (Kungliga seglarsällskapet) gamla klubbhus. En säregen byggnad, med en för skärgården speciellt utformning med tegelfasad och putsdetaljer. Även Eriksberg som fungerade som kontorshus vid Stockholmsmässan 1897 innan den flyttades ut till ön hör till de speciella byggnaderna på Tynningö. Höganäs Det område på ön som har den största ansamlingen av byggnader med en säregen arkitekturär Höganäs. Flertalet av dessa byggnader är inte bara unika för Tynningö utan även för skärgården - både sett till sin historik och utformning. Tjuvudden, Norra Tynningö Ett flertal villor i grosshandlarstil från 1880-talet beläget i branta landskap finns på Tjuvudden Försedda med rika lövsågsdekoreationer och belägna högt upp på berget så har flertalet av villorna en vacker utsikt mot Vaxholm. Östra Tynningö Ett område med villor från början på 1900-talet med tydliga drag av jugendarkitektur. Vid Höganäs återfinns villa Eriksdal som uppfördes Den tilltänkta funktionen var att bli ett nytt klubbhus åt Kungliga Seglarsällskapet men farleden utanför visade sig vara för trång och klubbhusfunktionen uteblev. Dess arkitektoniska utförande med tegelfasader och sina fyra våningar är unikt för skärgården och utpekat att ha omistliga värden i Vaxholms stads Kulturmiljöprogram. Bild från sommaren

27 FORNMINNEN Fornlämningar är spår som äldre generationer har efterlämnat och som finns kvar i våra dagar, dessa kan utgöras av boplatser, murar, gravfält med mera. Dessa fornminnen skyddas genom lagen om kulturminnen vilken förbjuder att på något sätt förändra, ta bort, skada eller täcka över ett fornminne utan länsstyrelse godkännande. Lagen täcker även in så kallade fasta fornlämningar som har automatiskt skydd. Detta innebär att så fort de upptäcks så täcks de in av kulturminneslagen utan att något direkt beslut behöver tas. Vid planläggning eller förändring av planområde där fornminne ingår ska aktualitetsförklaring göras. RIKSINTRESSEN Tynningö har idag kraftigt ianspråktagna stränder och i enlighet med riksintresset för kust- och skärgårdsområdet så bör ingen mer fritidsbebyggelse tillkomma. Hela farleden in i Stockholms skärgård omfattas av riksintresset för kulturmiljövården som ska spegla skärgårdens historiska utveckling vilket berör de norra delarna av Tynningö. Läs vidare under Riksintressen. ÖVRIGT Flertalet privatpersoner har med åren genomfört ambitiösa renoveringar av sina bostadshus och tillhörande komplementbyggnader med hänsyn till byggnadernas historiska kontext. Vissa av dessa finns dokumenterade och har utförts med stöd av länsstyrelsen bl.a. vattentornet på fastigheten Tynningö 1:32. Stockholm läns museum har under åren genomfört en kartläggning av skärgården i olika kulturmiljösyften. I sin inventering av småbåtsvarv i Stockholms Skärgård Bevarade småbåtsvarv i Stockholms skärgård (2008) så pekas tre varv på Tynningö ut som kulturhistoriskt värdefulla. Av dessa så bedöms Tynningö varv vid Hemviksudden ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde då varvet till stora delar är intakt och det skulle potentiellt kunna utgöra ett byggnadsminne - det första på Tynningö. Då det inte klassats högt i kommunens egna inventering så är det viktigt att hänsyn tas här vid kommande detaljplaneläggning. 36 Till vänster: Det kulturhistoriskt intressanta varvet vid Hemviken - det gamla Tynningövarvet. Bild från vintern

28 Norra Tynningö KULTURMILJÖ Klassificeringen enligt Vaxholm kulturmiljöprogram ( ) för såväl enskilda fastigheter som större områden med värdefull kulturmiljö. Höganäs Omistlig Värdefullt Intressant Område Östra Tynningö

29 Norra Tynningö KULTURMILJÖ Riksintresset för kulturmiljön tillsammans med de fornlämningar som finns vid Tynningö. Även det gamla varvet vid Hemviken är utpekat. Riksintresse Fornminne Höganäs Tynningö Varv 38 27

30 28 VATTEN OCH AVLOPP Vaxholm får sitt dricksvatten via Vaxholmsvatten (dotterbolag till Roslagsvatten AB), som är huvudman för VA i Vaxholms stad. Roslagsvatten ägs gemensamt av sju kommuner i Stockholms län. Roslagsvattens ansvar är att rena avloppsvatten och distribuera dricksvatten, som köps av kommunförbundet Norrvatten. Vaxholmsvatten AB äger ledningsnätet inom Vaxholm. Roslagsvatten AB förvaltar och sköter ledningsnät, reningsverk och pumpstationer samt levererar dricksvatten och omhändertar avloppsvatten. VA-PLAN Vaxholms stad antog hösten 2014 en Vattenoch avloppsplan (VA-plan) som tillsammans med dokumenten om VA-policy och VAöversikt utgör kommunens samlade syn på VA-situationen. Planens syfte är att skapa en hållbar utbyggnadstakt för de delar av kommunen som med tiden ska få kommunalt VA samt planera för vilka lösningar som kan föreligga för de platser som inte beräknas ingå i verksamhetsområdet. I planen upprättades en prioriteringslista sett till de olika förutsättningarna och behov som de olika öarna och platserna i kommunen har. Tynningö placerades i prioritetskategori 4 vilket innebär att en utbyggnad av det kommunala VA-nätet till ön först beräknas kunna påbörjas först kring Vaxholms VA-plan bygger idag på två olika scenarion där det första innefattar en utbyggnation av Blynäs avloppsreningsverk på Vaxön. Vid ett sådant scenario skulle dock inte samtliga fastigheter inom Vaxholm stad rent kapacitetsmässigt klaras av att anslutas. Det andra alternativet är en anslutning till Käppalaverket på Lidingö som kapacitetsmässigt sett skulle klara av samtliga befolkningsscenarion för Vaxholm stad. VATTENFÖRSÖRJNING Samtliga fastigheter på Tynningö får idag sitt dricksvatten från enskilda brunnar på den egna fastigheten. Enligt tidigare studier utförda av Tyréns under 2007 så konstaterades det att grundvattentillgången på Tynningö överlag var god men att den var ojämnt fördelad. De centrala delarna har idag god tillgång till grundvatten samtidigt som de norra och västra delarna har en sämre tillgång. Ett ökat uttag av grundvatten bedömdes möjligt för de centrala delarna. Övriga delar bedömdes kunna drabbas av saltvatteninträngning vid ett ökat uttag. Sammantaget visade rapporten att om samtliga fastigheter (700 stycken) vore permanent bosatta skulle grundvattnet inte räcka till oavsett placering av fastigheternas brunnar. 39 Den förväntade befolkningsökningen beräknar att 60 % (cirka 250 fastigheter) kommer vara permanent bebodda inom överskådlig tid. I en undersökning som genomfördes av Sweco 2007, Avloppshanteringen och dess påverkan på mararna, skulle en lösning som enbart innefattar en kommunal vattenledning till Tynningö, vid en befolkningsökning, leda till en överbelastaning av mararna i form av ökade kväve- och fosformängder. Samma scenarion kan appliceras på de recipienter som återfinns i saltsjön där fastigheters ökade tillgång till dricksvatten kommer resultera i ökad övergödning om ingen tillräcklig avloppslösning finns på plats. För att detta ska undvikas så föreslogs i rapporten att en gemensamhetsanläggning med utsläppspunkt i havsområdet eller koppling till det kommunala VA-nätet skulle inrättas. Följaktligen så bör alla fastigheter som ansluts till det kommunala vattennätet även anslutas till det kommunala avloppsnätet.