nytt från En passionerad trottoarbonde nr 1/13

Transkript

1 nr 1/13 nytt från En tidning om att ta vara på alla värden hos Västerbottens skogar Fem tips inför våren Sidan 4 Nina bygger skogsnära Sidan 6 Eskil Erlandsson ser ljust på framtiden Sidan 8 En passionerad trottoarbonde Sidan 2 3

2 LEDARE REPORTAGE Bred verksamhet viktig för framgången Under vinterhalvåret har vi på Martinsons haft glädjen att möta ovanligt många av er skogsägare. Vår årliga träff med semlor i Bygdsiljum lockade många, liksom träffarna i Skellefteå där vi bygger en ishall helt i limträ och i Umeå där vi bygger nya våningar på ett kontorshus. Här har vi tagit chansen att visa upp alla våra verksamhetsområden från skogsbruk och produktion till våra sågade trävaror och vidareförädlingen som resulterat i hallar, bostäder och flerbostadshus, i Sverige och utomlands. Vi har gjort det för att det är viktigt för oss att visa hur du som är skogsägare bidrar till vår verksamhet och gör våra framgångar möjliga. Våra långsiktiga samarbeten med er, den högkvalitativa råvaran och vår engagerade personal är grunden till att vi kunnat bygga upp en verksamhet där vi vidareförädlar en stor del av vår produktion. Det har gett oss flera ben att stå på, vilket är en viktig förklaring till att vi klarat oss bättre än många av våra konkurrenter i det tuffa läge som råder i hela vår bransch. Hög nivå på produktionen Vi på Martinsons har höga ambitioner, stark framtidstro, men samtidigt realistiska förväntningar. De små marginalerna i försäljningsledet kommer troligtvis att bestå ännu en tid. Vår strategi för att hantera det är precis som tidigare en fortsatt hög nivå på vår produktion, då kunder fortsatt väljer våra produkter tack vare att vi är pålitliga och håller en hög kvalitet. Framtidens byggmaterial Trä är framtidens byggmaterial. Bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av alla klimatutsläpp och här kan trä, som är förnybart och binder koldioxid, göra en verklig skillnad. Trä har också många andra fördelar; byggprocesser blir smartare och enklare och dessutom efterfrågar allt fler den naturliga känslan. Skogen nära hjärtat En annan aspekt av att använda trä handlar om skogsbruket, där debatten under det senaste halvåret visat det stora intresset för skogen också hos den breda allmänheten. Skogen ligger förstås nära hjärtat hos oss på Martinsons. För oss är ett ansvarsfullt skogsbruk självklart och många av våra samarbeten med skogsägare har sträckt sig över generationer. Det skulle ha varit helt omöjligt utan en gemensam syn på hur skogen ska skötas. Det gäller också de entreprenörer vi samarbetar med. Det var riktigt roligt att se hur ett ungt företag som Kapah Forest uppmärksammades på Umeågalan i höstas. Skogen behöver engagemanget från nya, unga krafter. Hälsningar, En passionerad trottoarbonde Hon bor i stan och ser sina skogsfastigheter som platser för välbehövlig meditation. Birgitta Jonzén är en skogsägare som är ganska typisk för vår tid. Och hon tar sitt ägaransvar på stort allvar. Text hanna kangassalo foto johan gunséus Sedan ett år tillbaka har umebon Birgitta Jonzén en ny passion i livet: skogen. Senast förra veckan tog hon en halvdag ledigt från jobbet som ekonom på FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och åkte tillsammans med särbon Lasse ut till en skogssjö för att sätta upp holkar i träden för att underlätta knipans häckning till våren. Det var underbart att bara ta sig ut och andas, säger hon. Farfars skog Birgitta växte upp Tålsmark, en västerbottnisk by som är så pass liten att hon för enkelhetens skull brukar ange den mer bekanta grannbyn Bullmark i stället. Föräldrarna var bönder. Farmor och farfar bodde på undervåningen. En vanlig helgutflykt under barndomen var att tillsammans med farfar åka ut och inspektera hans skogsfastigheter runt om i kommunen. Han pekade ut vad som var bra och vad som var dåligt. Som tolvåring tyckte jag förstås att det var dötrist, minns hon och skrattar. Ödetomter Men någonting fastnade ändå under de där turerna. Inte minst historierna om de gamla boställena, där nybyggare ställt upp sina hus, försörjt sina familjer och levt av skogen omkring dem. Redan då på sextiotalet låg de öde. En ny tid hade börjat. Det var en speciell atmosfär på de där tomterna, säger hon. Nu är Birgitta själv skogsägare. Hon har ärvt fastigheterna som farfar en gång förvärvade. Och hennes ägarskap är ett exempel på ännu en förändring i vårt förhållande till skogen. Fler kvinnor Även om den typiska skogsägaren fortfarande är en man, är en allt högre andel av de enskilda skogsägarna kvinnor i dag. I Västerbotten är det ungefär 36 procent. Allt fler skogsägare bor också i städerna, längre ifrån sina skogsfastigheter. Jag är en trottoarbonde. Det är inte så att jag äger en massa skogsmaskiner och drar ut och gallrar på egen hand, säger Birgitta. För kommande generationer Däremot är hon mån om att lära sig vilka behov skogen har och se till att saker blir gjorda. Ju mer hon lärt sig om skogsskötsel ju starkare har hennes ansvarskänsla vuxit sig. Skogen tillhör alla, djuren och människorna. Jag måste förvalta de här platserna för kommande generationer, säger hon. Träkultur Martinsons har hon goda erfarenheter av. Birgitta Jonzén tycker att virket från de västerbottniska skogarna oftare borde användas i byggandet av Umeå. Ett gott exempel är tågstationen Umeå Östra där en vacker limträkonstruktion från Martinsons kombinerats med glas. Det är helt rätt att virket från våra skogar används för byggandet av vår expanderande stad. Hon har deltagit i två skogsägarträffar som företaget ordnat i år. Den ena var en visning av anläggningen i Bygdsiljum och den andra var en visning av kvarteret Emblas påbyggnad i centrala Umeå. Det är helt rätt att virket från våra skogar används för byggandet av vår expanderande stad. Det borde vara mycket vanligare. Det byggs enormt mycket här nu, men alldeles för mycket i stål och betong. Trä är ett fint organiskt material och något vi ska visa upp som en del av vår kultur! säger Birgitta bestämt. Stimulans Som ekonom på en stor myndighet tycker hon att det är roligt att sätta sig in i det lilla skogsägarföretagets bokföring. Men än så länge är det inte företagsbiten som ger henne mest i skogsägandet. För Birgitta betyder skogen meditation och trygghet. All fyrkantighet i staden byts ut mot nya former och intryck. Suset och fågelkvittret, dofterna. Sinnena får en annan stimulans. Skogsägandet ger Birgitta rekreation och nya kunskaper. Ju mer jag lär mig, desto roligare blir det. Skogsägande i dag 50 procent av all produktiv skogsmark i Sverige ägs av enskilda personer. Västerbotten har mycket skog och är länet med flest enskilda skogsägare, nästan (enligt SLU:s rikstaxering). Av dessa är 37 procent kvinnor och 63 procent män. De flesta är i åldern år. Källa: Skogsstyrelsen 2 3

3 i fokus korta nyheter Fler väljer KL-trä Allt fler svenska byggare använder Martinsons KL-trä, det vill säga korslagt trä en massiv träskiva av hyvlat granvirke som limmats ihop, med vartannat skikt i kors. Det är formstarkt och har en hög bärighet i förhållande till den egna vikten. Genom att använda stora, stabila element i KL-trä underlättas rationellt, effektivt montage och byggtider kan hållas korta. En av byggarna som använder sig allt mer av materialet är Fredrik Andersson, vd och delägare i företaget Contractor Bygg. Det är ett förträffligt material. Det blir täta hus, det går lätt och snabbt att montera och det känns rejält, säger han. Patrik Anderssons berättar att hans långa erfarenhet av skogsarbete var en stor hjälp då han valde att starta eget. Entreprenör vann pris på företagargala Martinsons har trott på oss hela tiden Text per strömbro Martinsons prisades på Alvargalan I januari vann Martinsons pris som årets exportföretag på Skellefteås näringslivsgala, Alvargalan. Priset som årets exportföretag delas ut av Västerbottens Handelskammare och är ett av tio som delas ut vid galan som hålls för företag i Skellefteåregionen. Motiveringen löd: Med modern teknik har företaget successivt erövrat nya marknader inom mogna branscher genom att verkställa en sedan länge uttalad men alltför sällan utnyttjat potential vidareförädlingen av den norrländska skogsråvaran! Skogen i kulturen Blåsten i skogen och rösterna i stugan och husdjurens olika läten var det brus som omgav mig, så naturligt som ett fostervatten. Sara Lidman Källa: Sara Lidman-sällskapets citatsamling, Våren och försommaren är en härlig tid då naturen vaknar till liv. Passa också gärna på att titta till dina nya planteringar! Bästa tipsen inför våren i skogen Vi bad några av Martinsons virkesköpare lista de viktigaste åtgärderna i skogen under den tidiga barmarkssäsongen. Här är fem tips och ett kom-ihåg inför den stundande våren och sommaren. Text peter westermark Kontrollera planteringar och gallringar Det är bäst att titta till planteringarna tidigt på våren innan gräset blivit grönt och börja växa. Då är det mycket lättare att finna plantorna. Det är också en perfekt tid att se över gallringarna, så att de inte råkat ut för snöbrott. Plantering och underhåll Våren är en perfekt tid att komma ut i skogen för att plantera eller hjälpplantera ett område. Se också till att se över ditt behov av röjning och att underhålla rågångar, diken och vägar. Skydda skogen mot bäver Om bäver börjat etablera sig på skogsfastigheten kan dämningar ge skador på värdefulla bestånd. I norra Sverige har vi möjligheten att jaga bäver till och med den femtonde maj. Planera barmarkssäsongen Du gör klokt i att starta tidigt. Hela barmarkssäsongen behövs för att på ett bra sätt planera upp eventuella avverkningar. Prata gärna ihop dig med dina rågrannar, ofta kan det finnas projekt som ni kan ta tag i gemensamt, som vägar och gallring. Njut av din skog! Våren och försommaren är en härlig tid då naturen vaknar till liv. och kom ihåg: För att vårda och bruka din fastighet på bästa sätt är det viktigt att du har upprättat en skogsbruksplan och att du sätter upp mål för ditt skogsägande under de kommande åren. Ta kontakt med våra virkesköpare så kan de hjälpa dig både med kostnadsfri rådgivning och med att upprätta en skogsbruksplan. Kontaktuppgifter hittar du på sista sidan. Kapah Forest AB, som sedan två år för Martinsons räkning tar hand om gallring och slutavverkning i skogarna norr om Umeå, utsågs under hösten till Årets nyföretagare på Umeågalan. Det är jätteroligt att de fått upp ögonen för skogsnäringen, säger Patrik Andersson som driver Kapah Forest tillsammans med kusinen Henrik Andersson. De var tidigare anställda av Holmen, men efter neddragningar 2007 var det enda alternativet att starta eget om de ville fortsätta jobba i skogen. Och det ville duon. Vi körde igång i stor skala direkt och anställde två personer. Det är inte många som gör det i en så tuff bransch som det här faktiskt är, säger Patrik Andersson som tackar den 20 år långa erfarenheten av skogsarbete för att det över huvud taget skulle vara möjligt att starta eget. Det krävs stora investeringar utan någon egentlig säkerhet för att bygga upp vår maskinpark, så förtroendet är helt avgörande om bankerna ska ställa upp. Det är inte lätt för en nybörjare. Men det har gått bra för er? Över förväntan! Martinsons, som är vår huvudsakliga uppdragsgivare, är verkligen seriösa och de har trott på oss hela tiden. Det är väldigt skönt. Här är motiveringen till priset: I familjen Andersson har skogsarbetet gått i arv i flera generationer, i början med yxa och nu i skogsmaskiner med gps. Man är stolta över att bedriva verksamhet i en bransch som kan sägas vara en nationalinkomst. För två år sedan startade kusinerna Patrik och Henrik Andersson företaget Kapah Forest, efter förfrågan från skogsbranschen. Företaget har en ovanligt god ekonomi om man jämför med branschsnittet man omsätter 4,4 miljoner och har 1 4 anställda. Kapah Forest har snabbt åstadkommit ett mycket gott resultat i en tuff bransch där finansiärerna kräver etablerade långsiktiga uppdrag för att finansiera en kostsam maskinpark. Martinsons kyrkspira syns på håll I jämtländska Krokom växer det fram en ny, miljövänlig kyrka där den gamla tidigare stod. Martinsons har levererat kyrkspiran. Tack vare tornet blir det en kyrka som verkligen syns. Med korset som nyligen restes på toppen, mäter det 30 meter på höjden, berättar kyrkoherden Mikael Sjödin. Kyrkan började byggas i somras och beräknas vara klar i juni För arkitekturen står Karl-Erik Jonasson och totalentreprenörer är Treab. Martinsons i Västerbotten står för konstruktion, projektledning och leverans av kyrkspiran samt limträbalkar till kyrkorummet. Publiken trivs på limträ Det är inte bara det som händer på planen som avgör om en sportupplevelse blir givande. Underlaget man sitter på har också betydelse. På Norrvalla i Skellefteå har man satsat på en limträläktare. Text hanna kangassalo foto PATRICK DEGERMAN Den lyfte hela anläggningen och är riktigt fin, säger Mikael Wiklund, områdeschef på Norrvalla som är hemmaplan för Sunnanå SK som i våras vann kvalet till Damallsvenskan. Norrvallaläktaren är en typisk Martinsonsläktare med böjda takbalkar och plats för tusen åskådare. Lars Bergqvist, projektkoordinator på Skellefteå kommun Fritid, ansvarade för köpet Vi hade sedan tidigare en fotbollshall med limträstomme från Martinsons och eftersom kommunen strävar efter att bygga i trä, så var det naturligt att titta på en sådan här lösning. I Umeå fanns det redan en limträläktare och vi kunde köpa samma koncept med de modifikationer som vi ville ha, berättar han. Förutom sittplatser har läktaren ett matchsekretariat på översta hyllan, samt särskilda platser för press och sponsorer. Rullstolsburna sportentusiaster tar sig enkelt upp på läktaren via en handikappanpassad ingång. Stor efterfrågan Martinsons har de senaste fem åren upplevt en explosion i förfrågningar om träläktare och har levererat en lång rad lösningar till klubbar i alla storlekar. Fördelarna med limträläktare är många. Stig Axelsson på Martinsons sammanfattar dem så här: Framförallt är det ett miljöriktigt val. Prismässigt står vi oss också mot många andra material. Det ser varmt och inbjudande ut. Och så är ju limträ trevligare att sitta på än betong. Lars Bergqvist intygar att läktaren fyllt sitt syfte och mer därtill. Publiken har varit lyrisk. Läktaren fungerar ju också som ett vindskydd, så det är väldigt bekvämt att sitta där. Fina vintersöndagar kommer det folk dit bara för att sola. På Norrvallas läktare sitter fotbollsfansen bekvämt sedan

4 Inspiration för hemmabyggare framtid Martinsons sparade 45 miljoner projektnytt En fristad mitt i skogen Bygg av lust och ta hänsyn till den omgivande miljön. Så lyder Nina Ingvarssons bästa råd till andra hobbybyggare. Med bra material och massor av fantasi växer drömstället fram, en bit i taget. Text hanna kangassalo foto JOHAN GUNSÉUS För två år sedan satte Martinsons målet att minska kostnaderna med 30 miljoner kronor, 5 procent av koncernens totala kostnader. Det skulle uppnås genom personalens engagemang och nytänkande. Martinsons nådde hela vägen fram och ännu längre. Text peter westermark foto PATRICK DEGERMAN När vi sammanfattade programmet i slutet av förra året så hade vi sparat mer än 45 miljoner kronor, säger produktionschefen Olov Martinson. Det hade varit omöjligt utan vår personal, som verkligen gått in för att vi skulle lyckas. Fjorton olika huvudprojekt startades och innefattade allt från minskade produktionskostnader till minskade ohälsotal. Olov Martinson ansvarade bland annat för att minska sågkostnaderna, med målet att spara drygt åtta miljoner kronor. I detta ingick att minska spillet vid sågningen. Vi har kunnat minska avkapen och höja värdet på virket rejält. Det har gjort att vi kunnat producera längre virke, vilket ofta är bättre för kunderna. Produkterna blir mer lättsålda. Smalare sågklingor Andra förändringar var bland annat smartare energianvändning vid virkestorkningen, logistikförändringar och minskad skärbredd på klingorna från 4,2 mm till 3,8 mm, vilket ger en besparing på 1,5 miljoner årligen. Resultaten är så bra tack vare att vi gjort det tillsammans och med flera delar av verksamheten inblandade. Eftersom vi har både såg och limträtillverkning på samma anläggning har vi kunnat driva igenom förändringar som ett mer renodlat sågverk inte hade sett samma nytta med. Vi är stolta Resultatet av insatserna i projektet blev besparingar på drygt tio miljoner. Därmed var det ett av flera som överträffade de högt ställda målsättningarna. Den här typen av arbeten är svåra att lyckas bra med och känslan att ro det i hamn på det sätt vi gjort är något som vi är mycket stolta över. Det är samma känsla som när vi färdigställt ett stort byggprojekt eller fått stora förtroenden av våra kunder, säger Olov Martinson. Så gjorde Martinsons Tydliga mål. Tidsbegränsade projekt. Uppmuntra till medskapande och engagemang. Sandviken, Kungsgården I december invigdes en ny, unik, tvåfilig bro i limträ för biltrafik över Borrsjöån. Den 31 meter långa broplattan är den hittills längsta fribärande plattan som Martinsons levererat. Foto: Albin Bogren Ridhus, Sätra Martinsons har levererat och monterat stommen till tre byggnader på den nu nyinvigda ridanläggningen i Sätra, Stockholm två maneger och ett stall. Även läktare och bärdäck ingick i affären. Stallet har plats för 60 hästar. Foto: Joakim Kröger Ett slitet ruckel som kurade skamset bland de högresta granarna på Umeälvens skogsbrink det var kolonistugan som Nina Ingvarsson och hennes vän Ola Norlander köpte för ett korvöre för drygt fyra år sedan. I dag är det en falusvart träkåk som inte ber om ursäkt för sig. Den vilar stadigt på limträbalkar från Martinsons. Masonitpanelen är utbytt mot modernare panelvirke och av det som blev över har de skapat den snygga fjälliga panelen på ett utedass som även det vilar på limträbalkar. Limträ är starkare än stål. Det känns tryggt. Men framförallt är det snyggt, säger hon. Ola hävdar att vi har inspirerats av modern japansk arkitektur och den danska arkitekten Hanne Kjærholm. Men det håller jag inte med om. Jag har hela tiden tänkt nationalromantik, säger Nina och skrattar. Nära skog och älv Med dramatisk utsikt över skogen och älven och med mycket arbete nerlagt på detaljerna smälter influenserna samman till en fungerande helhet. Både Nina och Ola är också överens om det viktigaste att byggandet ska drivas av lust, inte av plikt eller tidspress. Vi åker ut hit när vi känner för det och gör lite i taget. Det tar jättelång tid att bli färdig, men det får vara så. Då blir ju också resultatet bra och man hinner få roliga idéer längs vägen, säger hon. Fresk av vält ko? Till dasset återstår att fixa en trapp och en invändig make-over. Golvet har Nina redan smyckat med oktanblå rutor i oljefärg och ytbehandlat med äggoljetempera. På väggarna vill hon så småningom måla fresker i allmogestil. Vi firade midsommar här en gång och då var det några som fick för sig att försöka välta en ko i närheten. Det är ett tänkbart freskmotiv, säger hon. Landskapsingenjör Nina Ingvarsson är landskapsingenjör på Umeå kommun. Tidigare jobbade hon bara ett stenkast från stugan, på Arboretum Norr, en naturpark med en samling exotiska träd. Det jobbet var väldigt fysiskt med röjning och gallring. När jag bytte jobb kände jag ett behov av att arbeta kroppsligt på fritiden och det var då jag började bygga. Men viktigare än själva byggandet är ändå resultatet. Många hemmabyggare lägger all sin energi på att bygga sina rum och glömmer vad de faktiskt ska göra i dem, menar Nina. Själv är hon mån om att inte låta projekten ta över så att hon får tid att umgås, idrotta och ta det lugnt. Dra nytta av träden Viktigt i Ninas stugprojekt är också att det byggda ska harmoniera med skogen runt omkring. Tomten har därför fått behålla de flesta av sina träd och vissa av dem har till och med kommit till nytta i själva byggandet. För att dasset skulle bli stadigt och inte riskera att rasa ner för slänten, har Nina och Ola fäst det i två granar med hjälp av gängstavar som kan justeras allt eftersom träden växer. Man kan se ett träd som en levande, cylindrisk balk. Och även när det har dött kan man låta det stå kvar som en mekanisk lösning, tipsar hon. Nina funderar på att måla fresker på väggarna. NINA INGVARSSON Född: 1982 Bor: i Umeå Yrke: landskapsingenjör Fritidsintressen: åker längdskidor, cyklar, odlar och bygger Utedasset har fått en dekorativ fjällpanel. Receptet bakom framgångarna är gediget lagarbete. Det menar produktionschefen Olov Martinson som här diskuterar med arbetsledaren Jan Sundström och operatören Fredrik Larsson. Jordbävningssäkra hus lyfter Japanleveranser Martinsons har under en tid haft full fart på leveranserna av limträ till den japanska marknaden. En faktor är att byggandet av jordbävningssäkra småhus med stommar i limträ ökat. Laboratorietester har visat att konstruktioner i limträ har en förmåga att ta upp rörelser bra. I den tragiska händelsen med jordbävningen och tsunamin i mars 2011 klarade sig också husen i limträ sig bättre än många andra, säger Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä. Martinsons är sedan länge etablerade på den japanska marknaden och är kända bland importörerna för hög leveransprecision och att de producerar varor som möter de speciella och höga krav som ställs. Det ger ett gynnsamt utgångsläge och det första kvartalet blev det bästa på många år då det handlar om levererad volym. Södra Climate Arena, Växjö Martinsons har levererat stommar och skivmaterial till världens första tennishall som byggts med passivhusteknik. Verksamheten i hallen drivs av tennisprofilerna Stefan Edberg, Magnus Larsson och Carl-Axel Hageskog. Foto: Martin Johansson Kv Brynet, Örebro I höstas levererade Martinsons trästomme till ett sex våningar högt flerbostadshus, på uppdrag av fastighetsprofilen Stieg Ekström. Bild: Anders Storm 6 7

5 BAKSIDAN Fantasin sätter gränserna Skogsindustrin och träbyggandet har en ljus framtid i Sverige. Det säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag tror att vi kan få ut ännu mer ur träråvaran, det är bara fantasin som sätter gränserna. Text HANNA KANGASSALO foto JANN LIPKA I vintras närvarade Eskil Erlandsson vid byggstarten av Sundbybergs nya bostadsområde Strandparken, hus som Martinsons har konstruerat och levererat. Det är inspirerande när företag vågar ta nya vägar och se möjligheter som till exempel att konstruera ett höghus i trä, sa ministern efteråt och berömde träets potential som byggmaterial, bland annat för dess förnybarhet och korta byggtider. Regeringens vision Ministern arbetar för fullt med lanseringen av regeringens vision Skogsriket värden för världen. Han säger att den har tagits emot väl i landet och omvandlas nu till lokala och regionala färdplaner. I korthet går visionen ut på att få fram mer skogsråvara, bevara den biologiska mångfalden genom hållbart nyttjande och värna de sociala värdena. Dessutom har vi en målsättning om en jämställd skogssektor. Detta kan endast uppnås med hjälp av gemensamma insatser menar Erlandsson och nämner forskningsprogrammet Genus och jämställdhet i skogsbruket som en värdefull insats av näringen och forskarsamfundet. Norrlandsuppropet En annan aktuell fråga är EU:s nya svaveldirektiv som fått norrländska företagsledare och politiker att gå samman i Norrlandsuppropet som uppmanar regeringen att agera tydligare i frågan. Direktivet, som gäller sjöfartstrafik, gör transporterna dyrare och hotar därför den norrländska industrin som är beroende av att transportera sina varor i högre utsträckning än aktörer i övriga landet och Europa. Svavelutsläppen är ett stort problem som varje år kostar åtskilliga människoliv. I grunden är det en bra tanke, men vi i regeringen anser att åtgärder som innebär kostnadsökningar för exempelvis industrin måste gälla för alla inom hela EU för att inte snedvrida konkurrensen. Det kämpade vi hårt för i förhandlingarna om Svaveldirektivet men tyvärr vann inte vår linje gehör, det kan vi bara beklaga. Glesbygden Sågverk finns ofta i närheten av råvaran och så är det även för Martinsons i Västerbotten. Hur ser landsbygdsministern på skogsindustrins roll för att behålla jobben i glesbygden? Skogsindustrin är enormt viktig för att skapa och behålla arbetstillfällen i glesbygden, såväl inom skogsbruket som inom förädlingsindustrin. Det är också ett klimatsmart material som i förlängningen kan ge goda exportinkomster. Jag tror dessutom att vi kan få ut ännu mer ur träråvaran och att det bara är fantasin som sätter gränserna. Skogsindustrin har en ljus framtid i Sverige. Skogsindustrin är enormt viktig för att skapa och behålla arbetstillfällen i glesbygden, säger Eskil Erlandsson. Vi vill köpa din skog nu. Ring oss i dag. Umeå/Nordmaling Peter Holmström Lycksele Mikael Bäckman Bygdsiljum /Robertsfors Mats Lindfors Vindeln Hasse Johansson Vännäs/Bjurholm/ Nordmaling Robert Svensson Bygdsiljum /Robertsfors Christer Nilsson Skellefteå Lars Forsell Skellefteå norra Peter Sundqvist Ånäset /Burträsk Jonas Lundström Skellefteå norra Erik Lindholm Lövånger Stig Lundqvist Norsjö Tord Vidmark Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Verksamheten säkrar den norrländska skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ, samt Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i dag cirka 430 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten. Martinsons Bygdsiljum Tel info@martinsons.se Ansvarig utgivare Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Dixie PR peter@dixiepr.se Layout Krux Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö Taberg Media Group Omslagsbild Johan Gunséus På omslaget Birgitta Jonzén Martinsons, Bygdsiljum. Tel , info@martinsons.se, Martinsons, Bygdsiljum. Tel , info@martinsons.se,