nytt från Nina bygger skogsnära nr 1/13 KL-trä på frammarsch Sidan 2 Stadsarkitekter tycker till om trä Sidan 4

Transkript

1 nr 1/13 nytt från Aktuellt från Sveriges största privata träförädlingsindustri KL-trä på frammarsch Sidan 2 Stadsarkitekter tycker till om trä Sidan 4 Eskil Erlandsson ser ljust på framtiden Sidan 8 Nina bygger skogsnära Sidan 6

2 LEDARE REPORTAGE Upptäck trä! I många av våra projekt var trä aldrig ett alternativ. Inte från början. I stället har vi på Martinsons kommit in i ett senare skede och ritat in trä för att ersätta andra byggmaterial. Det är kanske inget ovanligt i sig, men att vi gör det så ofta får oss att dra slutsatsen att trä är underutnyttjat. Det är en uppfattning vi delar med många inom branschen. Om några av dem kan du läsa i den här tidningen. Och visst finns stora fördelar med att bygga i trä. För alla som vill ta ansvar för en hållbar utveckling borde ett ökat träbyggande vara en självklarhet. Bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av alla klimatutsläpp och här kan trä, som är förnybart och som binder koldioxid, göra en verklig skillnad. Trä har också många andra fördelar: byggprocesserna blir både enklare och smartare och allt fler efterfrågar den naturliga känslan. Våga tänka nytt Men varför bygger då inte fler med trä? Vår bild är att viljan finns, men att många upplever att de saknar tillräckligt kunnande för att bygga på ett nytt sätt i en traditionell bransch. Det blir helt enkelt svårt att tänka nytt. Våra kunder som agerat föregångare och låtit oss visa vad som är möjligt att bygga i trä har varit och fortsätter vara väldigt viktiga i arbetet att få fler att ta steget. Vi är också tacksamma för draghjälpen vi får av nationella initiativ som Trästad 2012 och det nya initiativet Skogsriket, som initierats av jordbruksminister Eskil Erlandsson missa inte intervjun med honom på sista sidan. Då vi träffades hos Västerbottens landshövding för en tid sedan menade han att träbyggandet ska vara motorn i satsningen. Det är en utmaning som vi ska göra allt vi kan för att leva upp till. Tid att skapa Renoveringssäsongen står redo att dra igång på allvar och försäljningen av våra byggprodukter ökar stadigt. Limträ är på god väg att också bli en konsumentprodukt. Vi har varit måna om att ta fram produkter som gör det enkelt att bygga med limträ och vi inspireras av de vitt skilda projekt våra produkter kan inspirera till ett sådant är kolonistugan som vi beskriver längre bak i tidningen. Skogen nära hjärtat En annan aspekt av att använda trä handlar om skogsbruket, där debatten under det senaste halvåret visat det stora intresset för skogen hos den breda allmänheten. Skogen ligger förstås nära hjärtat hos oss på Martinsons. För oss är ett ansvarsfullt skogsbruk självklart och många av våra samarbeten med skogsägare har sträckt sig över generationer. Det skulle ha varit helt omöjligt utan en gemensam syn på hur skogen ska skötas. Hälsningar, Lars Martinson KL-trä ger stabila affärer Den massiva träskivan KL-trä är ett material som få byggare ännu känner till, men som nu är på frammarsch i Sverige. Allbyggarn i Karlskoga och Contractor Bygg i Skellefteå är två företag som insett materialets fördelar. Text Hanna Kangassalo foto wilhelm rejnus Arbetsledaren Claes Lindgren har sedan nittiotalet jobbat på Allbyggarn, ett företag med 30 anställda som utför både små och stora byggarbeten och även säljer prefabricerade moduler till hus och påbyggnader. Första gången företaget arbetade med KL-trä var i samband med en stor utbyggnad av ett fritidshus i Sälen. Claes Lindgren, Allbyggarn. Det blev en härlig träkänsla med de synliga träytorna. Rustikt, rejält och roligt att jobba med. Vi blev färdiga snabbt eftersom vi kunde jobba med flera moment samtidigt och kunden fick ett fint golv med bra bärighet. I standardutbudet Sedan dess ingår materialet i Allbyggarns standardutbud av golv- och takmoduler och samarbetet med materialleverantören Martinsons har blivit en del av vardagen. Det funkar klockrent, säger Claes. Rustikt, rejält och roligt att jobba med. Daniel Wiklund, försäljningsingenjör och något av en KL-profet på Martinsons, håller med och konstaterar att de flesta av hans kunder brukar fortsätta jobba med KL-trä när de har provat det en gång. Det förändrar hela arbetsgången och flödet på bygget. Om man exempelvis lägger ett Daniel Wiklund, Martinsons. Takläggningen gick snabbt på ICA Hemavan i vintras. I samma stund som bjälklaget av KL-trä var lagt kunde material lagras på, något som inte hade varit möjligt med en betonglösning. golv slipper man lägga reglar och sedan golvspånskiva. Allt sker i ett moment, vilket gör att bygget på nästa våning kan börja direkt. Aha-upplevelse Claes Lindgren på Allbyggarn berättar att ett stort hus med golv och tak i KL-trä, som just nu står i deras monteringshall i Karlskoga, har väckt en hel del uppmärksamhet hos deras kunder. Vi har haft flera visningar och alla byggare som ser det får en aha-upplevelse, säger han. Det förändrar hela arbetsgången och flödet på bygget. Konkurrensfördel Contractor Bygg är ett annat medelstort byggföretag som börjat jobba allt mer med KL-trä, senast i byggandet av en shopping- galleria i Hemavan, där materialet användes både i väggar och bjälklag. Det är en konkurrensfördel att vi kan det här, säger Fredrik Andersson som är vd och delägare i företaget. Han förutspår att de kommer att använda KL-trä allt mer, eftersom materialet nu ingår i de flesta av deras offerter för större projekt. Det är ett förträffligt material. Det blir täta hus, det går lätt och snabbt att montera och det känns rejält, säger han. Fredrik Andersson, Contractor Bygg. Det är ett förträffligt material. KL-trä KL-trä består av en massiv träskiva av hyvlat granvirke som limmas ihop, med vartannat skikt korslagt. Det är formstarkt och har en hög bärighet i förhållande till den egna vikten. Genom att använda stora, stabila element i KL-trä underlättas rationellt, effektivt montage och byggtider kan hållas korta. 2 3

3 Korta nyheter I FOKUS Av trä byggs Sverige eller? Konstgalleriet i Storjord. Illustration: LPO arkitekter as Ett ökat träbyggande är något som gagnar både klimatet och den inhemska byggnadsindustrin. Det är något politiker och opinionsbildare på hög nivå talar om i dag. Men hur ser man på träbyggandet på det lokala planet, bland de som faktiskt styr mycket av byggandet? Vi bad några av Sveriges er tycka till om träets roll i sina städer. Text hanna kangassalo foto Wilhelm Reinus Norsksvenskt konstgalleri växer fram Nordland fylkekommune i Norge bygger just nu ett konstgalleri tillägnat det norsksvenska konstnärsparet Kajsa Zetterquist och Per Adde i det natursköna Storjord. Martinsons levererar massivträ till den speciella byggnaden. Inspirationen till dess långsmala, välvda form är en omkullvält kanot och arkitekt är Margrethe Friis på LPO Arkitekter. Galleriet invigs i juni. Martinsons prisades på Alvargalan I januari vann Martinsons pris som årets exportföretag på Skellefteås näringslivsgala, Alvargalan. Priset som årets exportföretag delas ut av Västerbottens Handelskammare och är ett av tio som delas ut vid galan som hålls för företag i Skellefteåregionen. Motiveringen löd: Med modern teknik har företaget successivt erövrat nya marknader inom mogna branscher genom att verkställa en sedan länge uttalad men alltför sällan utnyttjat potential vidareförädlingen av den norrländska skogsråvaran! Skogen i kulturen Blåsten i skogen och rösterna i stugan och husdjurens olika läten var det brus som omgav mig, så naturligt som ett fostervatten. Sara Lidman Källa: Sara Lidman-sällskapets citatsamling, 1. Vad spelar träet som material för roll i byggandet av er stad? 2. Många anser att trä inte utnyttjas till sin fulla potential i dagens byggande. Hur ser du på det? 3. Har ni planer på att bygga mer i trä? 4. Finns det något träprojekt i din stad som du är särskilt stolt över? Harriet Wistemar, kommunarkitekt i Skellefteå 1. Vi har en tradition av att bygga i trä, men tappade bort den under en tid då betong och tegel marknadsfördes framgångsrikt. För framtiden så kommer träet att spela en viktigare roll, bl a med tanke på det ekologiska perspektivet, men även för att det gestaltningsmässigt får en viktigare roll. 2. Nej, man har inte använt sig av träet fullt ut. Det är på senare år som det har kommit mera i exempelvis modulbyggandet. 3. Kommunen har en ambition att försöka få till mera byggande i trä där det är möjligt. 4. Ett bygge som vi tycker är ett bra exempel på träbyggande är parkeringshuset Ekorren (AIX Arkitekter). Det visar på möjligheterna med att bygga i trä. Henrik Sjöberg, i Luleå 1. I Luleå stad har trä historiskt sett varit det dominerande byggnadsmaterialet. Under och efter 1960-talet har även plåt och andra skivmaterial blivit ett vanligt fasadmaterial. I dag ser man en trend mot ökad träanvändning i byggandet. 2. Trä är ett oöverträffat, lokalt tillgängligt, byggnadsmaterial i norra Sverige. Ökat fokus borde riktas mot träets estetiska och miljömässiga kvalitéer både i obehandlat och behandlat utförande. 3. Under sommaren färdigställdes och invigdes Luleå kommuns första passivhus i form av en förskola byggd med trästomme och träfasader. 4. Under 2013 uppför HSB Norr ett stadsradhuskvarter Trädgården, med synliga och uttrycksfulla träfasader och ett långt drivet industriellt byggande av färdiga rumsmoduler i trä. Olle Forsgren, i Umeå 1. Det är framförallt använt i villabebyggelse, gångbroar och påbyggnader av större bostadshus och kontor. 2. Rätt sak på rätt plats och det finns säkert fler användningsområden att utveckla. 3. Andelen trä i byggnader ökar förmodligen om staden förtätas med fler påbyggnader. 4. Holmöns båtmuseum som är hantverksmässigt byggt av öns granar (SAR/ MSA Olle Forsgren), Green Zone en kretsloppsanpassad bilanläggning (Anders Nyquist arkitektkontor AB) och Konstnärligt Campus med spännande träfasad av lärk (Henning Larsen architects). Björn Siesjö, i Göteborg 1. Göteborg är ju traditionellt en stad som har byggt ganska mycket i trä, som t ex landshövdingehusen, blandade trä- och stenhus. 2. Jag håller med, trä är ju ett lokalt producerat byggmaterial med låg miljöpåverkan. Tekniskt går det ju att bygga även höga hus i trä. 3. Ja, jag tänker verka för det. 4. Universeum är fint, med en synlig stomme i limträ (Wingårdh arkitektkontor). Ingemar Gråhamn, i Malmö 1. Helt kort är det väl så att träbyggandet inte är särskilt stort i Malmö. Då tänker jag trähus som stadskaraktär med fasader osv. Malmö är ju av tradition en tegel- och stenstad. Annars förekommer naturligtvis trä i konstruktioner på samma sätt i byggandet som i andra städer. 2 & 3. Jag tycker det vore intressant att se en utveckling där trä används i arkitekturen på ett både traditionellt och utvecklande sätt där det passar in och är lämpligt. Det nya Bildmuseet i Umeå är en del av Konstnärligt Campus. Martinsons kyrkspira syns på håll I jämtländska Krokom växer det fram en ny, miljövänlig kyrka där den gamla tidigare stod. Martinsons har levererat kyrkspiran. Tack vare tornet blir det en kyrka som verkligen syns. Med korset som nyligen restes på toppen, mäter det 30 meter på höjden, berättar kyrkoherden Mikael Sjödin. Kyrkan började byggas i somras och beräknas vara klar i juni För arkitekturen står Karl-Erik Jonasson och totalentreprenörer är Treab. Martinsons i Västerbotten står för konstruktion, projektledning och leverans av kyrkspiran samt limträbalkar till kyrkorummet. Publiken trivs på limträ Det är inte bara det som händer på planen som avgör om en sportupplevelse blir givande. Underlaget man sitter på har också betydelse. På Norrvalla i Skellefteå har man satsat på en limträläktare. Text hanna kangassalo foto PATRICK DEGERMAN Den lyfte hela anläggningen och är riktigt fin, säger Mikael Wiklund, områdeschef på Norrvalla som är hemmaplan för Sunnanå SK som i våras vann kvalet till Damallsvenskan. Norrvallaläktaren är en typisk Martinsonsläktare med böjda takbalkar och plats för tusen åskådare. Lars Bergqvist, projektkoordinator på Skellefteå kommun Fritid, ansvarade för köpet Vi hade sedan tidigare en fotbollshall med limträstomme från Martinsons och eftersom kommunen strävar efter att bygga i trä, så var det naturligt att titta på en sådan här lösning. I Umeå fanns det redan en limträläktare och vi kunde köpa samma koncept med de modifikationer som vi ville ha, berättar han. Förutom sittplatser har läktaren ett matchsekretariat på översta hyllan, samt särskilda platser för press och sponsorer. Rullstolsburna sportentusiaster tar sig enkelt upp på läktaren via en handikappanpassad ingång. Stor efterfrågan Martinsons har de senaste fem åren upplevt en explosion i förfrågningar om träläk- tare och har levererat en lång rad lösningar till klubbar i alla storlekar. Fördelarna med limträläktare är många. Stig Axelsson på Martinsons sammanfattar dem så här: Framförallt är det ett miljöriktigt val. Prismässigt står vi oss också mot många andra material. Det ser varmt och inbjudande ut. Och så är ju limträ trevligare att sitta på än betong. Lars Bergqvist intygar att läktaren fyllt sitt syfte och mer därtill. Publiken har varit lyrisk. Läktaren fungerar ju också som ett vindskydd, så det är väldigt bekvämt att sitta där. Fina vintersöndagar kommer det folk dit bara för att sola. På Norrvallas läktare sitter fotbollsfansen bekvämt sedan

4 Inspiration för hemmabyggare framtid Martinsons sparade 45 miljoner projektnytt En fristad mitt i skogen Bygg av lust och ta hänsyn till den omgivande miljön. Så lyder Nina Ingvarssons bästa råd till andra hobbybyggare. Med bra material och massor av fantasi växer drömstället fram, en bit i taget. Text hanna kangassalo foto JOHAN GUNSÉUS För två år sedan satte Martinsons målet att minska kostnaderna med 30 miljoner kronor, 5 procent av koncernens totala kostnader. Det skulle uppnås genom personalens engagemang och nytänkande. Martinsons nådde hela vägen fram och ännu längre. Text peter westermark foto PATRICK DEGERMAN När vi sammanfattade programmet i slutet av förra året så hade vi sparat mer än 45 miljoner kronor, säger produktionschefen Olov Martinson. Det hade varit omöjligt utan vår personal, som verkligen gått in för att vi skulle lyckas. Fjorton olika huvudprojekt startades och innefattade allt från minskade produktionskostnader till minskade ohälsotal. Olov Martinson ansvarade bland annat för att minska sågkostnaderna, med målet att spara drygt åtta miljoner kronor. I detta ingick att minska spillet vid sågningen. Vi har kunnat minska avkapen och höja värdet på virket rejält. Det har gjort att vi kunnat producera längre virke, vilket ofta är bättre för kunderna. Produkterna blir mer lättsålda. Smalare sågklingor Andra förändringar var bland annat smartare energianvändning vid virkestorkningen, logistikförändringar och minskad skärbredd på klingorna från 4,2 mm till 3,8 mm, vilket ger en besparing på 1,5 miljoner årligen. Resultaten är så bra tack vare att vi gjort det tillsammans och med flera delar av verksamheten inblandade. Eftersom vi har både såg och limträtillverkning på samma anläggning har vi kunnat driva igenom förändringar som ett mer renodlat sågverk inte hade sett samma nytta med. Vi är stolta Resultatet av insatserna i projektet blev besparingar på drygt tio miljoner. Därmed var det ett av flera som överträffade de högt ställda målsättningarna. Den här typen av arbeten är svåra att lyckas bra med och känslan att ro det i hamn på det sätt vi gjort är något som vi är mycket stolta över. Det är samma känsla som när vi färdigställt ett stort byggprojekt eller fått stora förtroenden av våra kunder, säger Olov Martinson. Så gjorde Martinsons Tydliga mål. Tidsbegränsade projekt. Uppmuntra till medskapande och engagemang. Sandviken, Kungsgården I december invigdes en ny, unik, tvåfilig bro i limträ för biltrafik över Borrsjöån. Den 31 meter långa broplattan är den hittills längsta fribärande plattan som Martinsons levererat. Foto: Albin Bogren Ridhus, Sätra Martinsons har levererat och monterat stommen till tre byggnader på den nu nyinvigda ridanläggningen i Sätra, Stockholm två maneger och ett stall. Även läktare och bärdäck ingick i affären. Stallet har plats för 60 hästar. Foto: Joakim Kröger Ett slitet ruckel som kurade skamset bland de högresta granarna på Umeälvens skogsbrink det var kolonistugan som Nina Ingvarsson och hennes vän Ola Norlander köpte för ett korvöre för drygt fyra år sedan. I dag är det en falusvart träkåk som inte ber om ursäkt för sig. Den vilar stadigt på limträbalkar från Martinsons. Masonitpanelen är utbytt mot modernare panelvirke och av det som blev över har de skapat den snygga fjälliga panelen på ett utedass som även det vilar på limträbalkar. Limträ är starkare än stål. Det känns tryggt. Men framförallt är det snyggt, säger hon. Ola hävdar att vi har inspirerats av modern japansk arkitektur och den danska arkitekten Hanne Kjærholm. Men det håller jag inte med om. Jag har hela tiden tänkt nationalromantik, säger Nina och skrattar. Nära skog och älv Med dramatisk utsikt över skogen och älven och med mycket arbete nerlagt på detaljerna smälter influenserna samman till en fungerande helhet. Både Nina och Ola är också överens om det viktigaste att byggandet ska drivas av lust, inte av plikt eller tidspress. Vi åker ut hit när vi känner för det och gör lite i taget. Det tar jättelång tid att bli färdig, men det får vara så. Då blir ju också resultatet bra och man hinner få roliga idéer längs vägen, säger hon. Fresk av vält ko? Till dasset återstår att fixa en trapp och en invändig make-over. Golvet har Nina redan smyckat med oktanblå rutor i oljefärg och ytbehandlat med äggoljetempera. På väggarna vill hon så småningom måla fresker i allmogestil. Vi firade midsommar här en gång och då var det några som fick för sig att försöka välta en ko i närheten. Det är ett tänkbart freskmotiv, säger hon. Landskapsingenjör Nina Ingvarsson är landskapsingenjör på Umeå kommun. Tidigare jobbade hon bara ett stenkast från stugan, på Arboretum Norr, en naturpark med en samling exotiska träd. Det jobbet var väldigt fysiskt med röjning och gallring. När jag bytte jobb kände jag ett behov av att arbeta kroppsligt på fritiden och det var då jag började bygga. Men viktigare än själva byggandet är ändå resultatet. Många hemmabyggare lägger all sin energi på att bygga sina rum och glömmer vad de faktiskt ska göra i dem, menar Nina. Själv är hon mån om att inte låta projekten ta över så att hon får tid att umgås, idrotta och ta det lugnt. Dra nytta av träden Viktigt i Ninas stugprojekt är också att det byggda ska harmoniera med skogen runt omkring. Tomten har därför fått behålla de flesta av sina träd och vissa av dem har till och med kommit till nytta i själva byggandet. För att dasset skulle bli stadigt och inte riskera att rasa ner för slänten, har Nina och Ola fäst det i två granar med hjälp av gängstavar som kan justeras allt eftersom träden växer. Man kan se ett träd som en levande, cylindrisk balk. Och även när det har dött kan man låta det stå kvar som en mekanisk lösning, tipsar hon. Nina funderar på att måla fresker på väggarna. NINA INGVARSSON Född: 1982 Bor: i Umeå Yrke: landskapsingenjör Fritidsintressen: åker längdskidor, cyklar, odlar och bygger Utedasset har fått en dekorativ fjällpanel. Receptet bakom framgångarna är gediget lagarbete. Det menar produktionschefen Olov Martinson som här diskuterar med arbetsledaren Jan Sundström och operatören Fredrik Larsson. Jordbävningssäkra hus lyfter Japanleveranser Martinsons har under en tid haft full fart på leveranserna av limträ till den japanska marknaden. En faktor är att byggandet av jordbävningssäkra småhus med stommar i limträ ökat. Laboratorietester har visat att konstruktioner i limträ har en förmåga att ta upp rörelser bra. I den tragiska händelsen med jordbävningen och tsunamin i mars 2011 klarade sig också husen i limträ sig bättre än många andra, säger Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä. Martinsons är sedan länge etablerade på den japanska marknaden och är kända bland importörerna för hög leveransprecision och att de producerar varor som möter de speciella och höga krav som ställs. Det ger ett gynnsamt utgångsläge och det första kvartalet blev det bästa på många år då det handlar om levererad volym. Södra Climate Arena, Växjö Martinsons har levererat stommar och skivmaterial till världens första tennishall som byggts med passivhusteknik. Verksamheten i hallen drivs av tennisprofilerna Stefan Edberg, Magnus Larsson och Carl-Axel Hageskog. Foto: Martin Johansson Kv Brynet, Örebro I höstas levererade Martinsons trästomme till ett sex våningar högt flerbostadshus, på uppdrag av fastighetsprofilen Stieg Ekström. Bild: Anders Storm 6 7

5 BAKSIDAN Fantasin sätter gränserna Skogsindustrin och träbyggandet har en ljus framtid i Sverige. Det säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag tror att vi kan få ut ännu mer ur träråvaran, det är bara fantasin som sätter gränserna. Text HANNA KANGASSALO foto JANN LIPKA I vintras närvarade Eskil Erlandsson vid byggstarten av Sundbybergs nya bostadsområde Strandparken, hus som Martinsons har konstruerat och levererat. Det är inspirerande när företag vågar ta nya vägar och se möjligheter som till exempel att konstruera ett höghus i trä, sa ministern efteråt och berömde träets potential som byggmaterial, bland annat för dess förnybarhet och korta byggtider. Regeringens vision Ministern arbetar för fullt med lanseringen av regeringens vision Skogsriket värden för världen. Han säger att den har tagits emot väl i landet och omvandlas nu till lokala och regionala färdplaner. I korthet går visionen ut på att få fram mer skogsråvara, bevara den biologiska mångfalden genom hållbart nyttjande och värna de sociala värdena. Dessutom har vi en målsättning om en jämställd skogssektor. Detta kan endast uppnås med hjälp av gemensamma insatser menar Erlandsson och nämner forskningsprogrammet Genus och jämställdhet i skogsbruket som en värdefull insats av näringen och forskarsamfundet. Norrlandsuppropet En annan aktuell fråga är EU:s nya svaveldirektiv som fått norrländska företagsledare och politiker att gå samman i Norrlandsuppropet som uppmanar regeringen att agera tydligare i frågan. Direktivet, som gäller sjöfartstrafik, gör transporterna dyrare och hotar därför den norrländska industrin som är beroende av att transportera sina varor i högre utsträckning än aktörer i övriga landet och Europa. Svavelutsläppen är ett stort problem som varje år kostar åtskilliga människoliv. I grunden är det en bra tanke, men vi i regeringen anser att åtgärder som innebär kostnadsökningar för exempelvis industrin måste gälla för alla inom hela EU för att inte snedvrida konkurrensen. Det kämpade vi hårt för i förhandlingarna om Svaveldirektivet men tyvärr vann inte vår linje gehör, det kan vi bara beklaga. Glesbygden Sågverk finns ofta i närheten av råvaran och så är det även för Martinsons i Västerbotten. Hur ser landsbygdsministern på skogsindustrins roll för att behålla jobben i glesbygden? Skogsindustrin är enormt viktig för att skapa och behålla arbetstillfällen i glesbygden, såväl inom skogsbruket som inom förädlingsindustrin. Det är också ett klimatsmart material som i förlängningen kan ge goda exportinkomster. Jag tror dessutom att vi kan få ut ännu mer ur träråvaran och att det bara är fantasin som sätter gränserna. Skogsindustrin har en ljus framtid i Sverige. Skogsindustrin är enormt viktig för att skapa och behålla arbetstillfällen i glesbygden, säger Eskil Erlandsson. Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Företaget förädlar den norrländska skogen till högkvalitativa trävaror, nyskapande komponenter och färdiga funktionslösningar som ger mervärden och bidrar till ökad träanvändning. Verksamheten säkrar skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. I Bygdsiljum finns i dag en av Europas modernaste såglinjer. Företaget präglas av en stark företagsanda och innovationskultur. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ samt Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i dag cirka 430 anställda, omsätter drygt en miljard kronor och uppmärksammas år efter år som en av Sveriges mest expansiva träförädlingsindustrier. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum. Martinsons Bygdsiljum Tel info@martinsons.se Ansvarig utgivare Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Dixie PR peter@dixiepr.se Layout Krux Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö Taberg Media Group Omslagsbild Johan Gunséus På omslaget Nina Ingvarsson, Umeå Martinsons, Bygdsiljum. Tel , info@martinsons.se,