Ungdomars attityder till trafiksäkerhet
|
|
- Torbjörn Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 26 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 337 Ungdomars attityder till trafiksäkerhet - Med fokus på EU-mopeder Daniel Bergée Nicklas Törnqvist
2 Abstract Antalet registrerade EU-mopeder har ökat till 49 sedan den infördes 1999 och med det också fler olyckor. Statistik från Försäkringsförbundet 22 visar att 1/3 av 16 förolyckande mopedförare EU-moped. Polisen känner frustration över att inte kunna komma åt trimmade mopeder. Tanken är att belysa unga mopedförares attityder och beteende till trafiksäkerhet. Vi har haft diskussion med ungdomar på fritidsgårdar och delat ut enkäter till högstadieelever samt att vi har hittat relaterad litteratur och rapporter vid Universitetsbiblioteket, på Internet och Intrapolis. Våra undersökningar visade att de flesta körde mopeder som gick fortare än 49 km/h och 1/3 av dessa gick fortare än 7 km/h och att unga ofta överskattar sin körförmåga och ser risker som mindre farliga. Dessutom skjutsas det ofta mer än 1 person samtidigt men att hjälmanvändningen är överlag god. Man tar gärna cykelvägar som en genväg och kör på ogärna ibland biltrafik. Ungdomar har bristande attityder, mycket är grupprelaterat och man härmar trafikbeteende från varandra men också från föräldrar som även hjälper sina barn att trimma mopederna. Poliser måste samarbeta med inblandade organisationer och myndigheter men också våga prova på nya metoder. Besöken på skolgårdar, fritidsgårdar eller andra forum för ungdomar borde öka. Förarbevis går inte att återkalla vilket gör hela förarbevissystemet tandlöst. Att få framföra EU-moped och ta förarbevis kunde förslagsvis införas något som liknar dagens körkortssystem.
3 Innehållsförteckning Definitioner Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsningar Tillvägagångssätt Erfarenhet och forskning Enköpingsmodellen Forskning om unga och trafiksäkerhet Resultat Kritisk granskning av resultatet Resultatsammanfattning Diskussion Slutsatser och förslag Referenser Bilaga Enkäten...I
4 Definitioner Moped klass 1: Även kallad EU-moped. Högsta konstruktiva hastighet är 45 km/h. Föraren måste ha fyllt 15 år samt inneha förarbevis för moped klass 1. Skall vara registrerad. Moped klass 2: Den traditionella mopeden. Föraren måste ha fyllt 15 år. Inget körkort eller förarbevis krävs. Högsta konstruktiva hastighet är 25 km/h för klass 2 mopeder typgodkända efter den 17 juni 23. Moped som är typgodkända innan detta datum får framföras i högst 3 km/h. SIKA: Statens Institut för Kommunikationsanalys. Är en myndighet under näringsdepartementet som har till uppgift att ta fram utredningar, analyser och annat beslutsunderlag åt regeringen i frågor om transport och kommunikation på nationell nivå 1
5 1 Inledning EU-mopeden har sålts i stora mängder sedan den introducerades och har blivit populär hos främst ungdomar. De går fortare än den traditionella klass 2 mopeden och ställer således större krav på både förare och trafikmiljö. I takt med det ökande antalet EU-mopeder har också olycksfrekvensen ökat. Det som vi personligen har reagerat på är ungdomarnas vådliga framfart på cykelvägar men också förarnas bristande trafikbeteende. Polisen står delvis maktlös och måste hitta nya metoder för att komma åt problematiken. Det faktum att förarbeviset inte går att återkalla är också en stor begränsning i myndigheternas arbete med att minska olyckorna med EU-mopeder. Att olycksfrekvensen ökat under de senast åren går att utläsa från Vägverkets statistik men vad beror det på? I denna rapport ska vi undersöka om ungdomars attityd är en bidragande orsak. 1.1 Bakgrund EU-mopeden infördes i Sverige år 1999 och sedan dess har försäljningen av EU-mopeder ökat kraftigt. Enligt SIKAS (26) statistik för utgången av 25 fanns det EU-mopeder som var registrerade på privatpersoner. I statistik från 22 som Försäkringsförbundet (24) har tagit fram kan man utläsa att av alla mopeder som var trafikförsäkrade 22 vara 13 % EU-mopeder, vilket torde ses som en relativt låg siffra. Ändå stod EU-mopederna för 22 % av alla rapporterade skador. Av alla de totalt 16 personer som förolyckats på en moped det året färdades 31 % på en EU-moped. När EU-mopeden infördes diskuterade man om vilken ålder och vilken utbildning man skulle kräva av förarna. Vägverket ville ha en gräns på 16 år och ett körkort för att framföra fordonet. Men Riksdagen beslutade om en åldersgräns på 15 år samt att det skulle räcka med ett förarbevis för att framföra fordonet. Något som lett till stora svagheter i Polisens möjligheter att stävja problematiken med EU-mopeder då det inte är möjligt att återkalla ett förarbevis. I en av Regeringen tillsatt utredning (SOU 25:45) har man emellertid föreslagit att man skall införa ett körkort samt att ålder skall höjas till 16 år, för att få framföra en EU-moped. 2
6 Poliser som vi har pratat med har uttryckt en frustration över att man saknar arbetsmetoder för att komma åt problematiken med trimmade EU-mopeder. I de fall då man har påträffat olagliga mopeder i trafiken har man saknat metoder för att stoppa ekipagen. Enligt de poliser vi har samtalat med i frågan uppger de bland annat. att mopedisterna sällan stannar på tecken och att preja eller köra på mopedförarna är svårt att försvara ur både etisk och proportionalitetssynpunkt. 1.2 Syfte Tanken bakom detta arbete är att undersöka om ungdomars attityder bidrar till olyckor med EU-mopeder. Vi ska även undersöka på vilket sätt man kan påverka ungdomars attityd till trafiksäkerhet. 1.3 Frågeställningar Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer beteendet? Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? 1.4 Avgränsningar Vi har valt att rama in ämnet till att endast gälla två-hjuliga EU-mopeder med fokus på olyckor och beteende. Vi kommer inte att beröra vare sig motorcyklar eller 3-och 4 hjuliga EU-mopeder. Vi har valt att avgränsa oss till ungdomar i åldern år. 1.5 Tillvägagångssätt Det första vi gjorde var att genomföra en diskussion med ungdomar på tre fritidsgårdar i Trollhättan. På varje fritidsgård bildades en grupp om tre till fyra ungdomar som alla körde EU-moped. Ungdomarna fick veta att deltagandet skedde helt anonymt och de tilläts diskutera fritt utifrån de frågor som ställdes. Intervjuerna varade i ca en timme på varje fritidsgård. Vi valde att sammanställa svaren från de tre fritidsgårdarna och har i denna rapport 3
7 redovisat de svar som vi tyckte var mest intressanta. Det andra vi gjorde var att sätta ihop en enkät med de frågor och svar som ställdes i intervjun som grund. Vi kontaktade Polisen i Umeå för att ta reda på i vilka bostadsområden de upplevde att det var problem med EU-mopeder och kontaktade därefter rektorerna på högstadieskolorna i dessa områden för att få deras medgivande till att dela ut enkäten. De skolor vi kontaktade och sedan delade ut enkäten på var Skärgårdsskolan i Holmsund och Sävarskolan i Sävar. Med hjälp av lärare och fritidsledare gick vi på lektionstid runt i klasser och delade ut enkäten i årskurs nio. Enkäten delades bara ut till de elever som körde EU-moped och eleverna informerades om att deras svar skulle komma att bli anonyma. Totalt svarade 33 stycken ungdomar och de tog uppskattningsvis tio minuter på sig att svara på enkäten. Utöver detta har vi samlat fakta på Universitetsbiblioteket och har där hittat rapporter om tidigare forskning som är relevant till ämnet. Vi har också sökt på Intrapolis och där hittat en rapport från ett EU-moped projekt som bedrivits i Enköping. 4
8 2 Erfarenhet och forskning I detta avsnitt kommer vi att beskriva hur man i Enköping har genomfört ett EU-moped projekt som har visat sig ha positiv effekt när det gäller att påverka ungdomars attityd samt minska antalet olyckor och trafikbrott, där EU-mopeder har varit inblandade. I denna rapport har vi valt att kalla projektet Enköpingsmodellen. Vi kommer också att redovisa resultat från tidigare studier som undersökt yngre människor attityd till trafiksäkerhet. 2.1 Enköpingsmodellen Det som sägs om Enköpingsmodellen i texten nedan bygger på en rapport (Mopedprojektet i Enköping, 24) som finns att läsa på Intrapolis. I Enköping har man under 23/24 bedrivit ett mopedprojekt som har visat sig vara framgångsrikt. I staden hade man innan projektet sett en lavinartad ökning av mopedproblemen. Polisen fick i stort sett dagligen samtal från allmänheten som ville klaga på att det buskördes med EU-mopeder. Under 22 hade flera olyckor med påverkade och hjälmlösa ungdomar inträffat. I ett av fallen hade olyckan lett till döden. Poliser i yttre tjänst vittnade om en allt sämre attityd till trafiksäkerhet bland mopedförarna. Allt färre använde hjälm, man färdades fler på mopeden än den var godkänd för och allt fler mopeder var trimmade. Syftet med projektet har varit att öka trafiksäkerheten för främst oskyddade trafikanter, minska antalet trimmade mopeder, trafiknykterhetsbrott och beteendebrott. För att nå dessa mål har Polisen jobbat på bred front och samarbetat med flera andra berörda organisationer, så som NTF, skolan, kommunen och mopedhandlarna. Polisen har jobbat hårt med att provköra så många mopeder som möjligt. Man har jobbat mycket civilt på skolgårdar, snabbmatsställen, fritidsgårdar och andra ställen där ungdomar med mopeder träffas. Man har haft som grundtaktik att närma sig mopedförarna först när det klivit av mopeden, detta för att bevittna hur de kört och kunna styrka trimning, olovlig körning utan behöva jaga mopedförarna. Denna taktik har visat sig vara framgångsrik. 5
9 Polisen har i samarbete med skolan, NTF och mopedhandlare anordnat en halv temadag ute i Enköpings högstadieskolor. Målgruppen var alla åttonde klassare och man hade som syfte att informera om trafikregler och regler kring EUmopeder. NTF informerade bland annat om hur viktigt det är att använda hjälm och mopedhandlarna berättade om kurser för att ta förarbevis. Temadagen blev mycket uppskattad och elever, lärare och rektorer såg gärna att temadagen skulle vara återkommande. I mopedprojektet ingick en utbildning för ordnings och närpoliser i staden. Poliserna utbildades i hur man skiljer en EU-moped från en vanlig moped samt vilka regler som gäller för EU-mopeder. Man fick också utbildning i hur man på bästa sätt avrapporterar ett mopedrelaterat trafikbrott. Målet med utbildningen var att så många poliser som möjligt ska kunna stoppa, rapportera och utreda ett mopedärende. Åklagare, kommun, skolan och mopedhandlarna arbetade på följande sätt: Åklagare: utbildades i hur man på ett kvalitetssäkert sätt bedriver utredningar i mopedärenden. Kommunen: arbetade för att förbättra informationen och trafikmiljön i staden. Skolan: bedrev trafikundervisning och normbildning i samarbete med NTF och vägverket. Mopedhandeln: man kom överens om att inte sälja trimdelar och att inte utföra sådana jobb åt kunderna. Innan och efter projektet genomförde polisen i samarbete med NTF en enkätundersökning bland ungdomar, för att kunna spåra hur projektet påverkat ungdomars attityd. Slutsats Enköpingsprojektet Projektet i Enköping har varit framgångsrikt. Detta har man kunnat se genom att antalet polisrapporter avseende mopedrelaterade trafikbrott har minskat. Även antalet klagomål från allmänheten har minskat. När man jämfört 6
10 enkätsvaren före och efter projektet har man konstaterat att man lyckats påverka ungdomars attityd när det gäller trimning, hjälmanvänding, trafikbeteende, med mera. Man har också skapat ett kontaktnät mellan inblandade organisationer och på så sätt förbättrat samarbetet i arbetet med att förändra attityden bland ungdomar samt minska olyckorna med EU mopeder. I sin rapport om projektet konstaterar man att resultatet har varit bra men att arbetet måste fortsätta med hänsyn till att mopedåldern är relativt kort och att det varje år kommer ut nya ungdomar på EU-mopeder i trafiken. 2.2 Forskning om unga och trafiksäkerhet Följande referat är hämtat från rapporten av Inger Linderholm (1995) som i grunden berör bilförare. Det som framkommit kan i hög utsträckning relateras till de enkätundersökningar och diskussioner med ungdomar vi haft i fråga om attityd till mopedkörning och trafikbeteende. Texten är relevant för de mål som vi ämnar belysa i detta arbete. Trafikbeteende och riskbeteende Nästan all olycksstatistik säger att unga människor drabbas mer ofta i trafiken än andra, särskilt yngre killar är involverade i såväl trafikolyckor som singelolyckor. Det har visat sig att både körstilen och körmönstret associeras med perceptionsförmågan dvs. hur mopeden och trafiksituationen hanteras, faktiskt påverkar risken för en olycka. Yngre förare värderar de flesta risker som mindre allvarliga och kopplingar till olycksorsaker hävdas oftast som olyckliga omständigheter, otur eller ödet. Tjejer däremot anser sig vara bättre förare ifråga om både hjälpsamhet och förutseende. Ungdomar har bra kunskap om felaktiga trafikbeteenden men samtidigt förringar de det. Dessutom ses fortkörning som positivt genom att de hellre vill komma snabbare och till målet och därför inte inser risk för olyckor. Trafikbeteende och livsstil När man diskuterar just ungdomar måste man inse, att deras värld består av en speciell kultur, vilket också formar deras livsstil. Begreppet livsstil är i regel 7
11 avgörande för hur en människa och framför allt ungdomar bedömer och uppfattar sin samexistens med andra i det sociala nätverket samt hur beteendemönstret avspeglar sig i exempelvis trafiksammanhang. Tre grundläggande nivåer utvecklar personens sociala och personliga identitet. Den strukturella nivån bestämmer själva utrymmet individen fyller i en speciell kultur eller i ett samhälle. Den positionella nivån bestämmer individens levnadssätt där grundpositionen fastställs främst av kön, ålder, social grupp, skola/utbildning och status. På den individuella nivån utvecklar individen egen livsstil genom att jämföra sitt eget och andras uppfattning på omgivningen, sin egen identitet och förhållandet till olika relationer. Grundläggande värden stärks och cementeras inom gruppen och på personligheten. Attityder, beteende och gruppnorm Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer det? Ofta kopplar man ihop själva attityden till specifika beteenden. Attityd beskrivs som individens inställning eller värdering och detta byggs utifrån att vårt inre framkallar det synliga beteendet och verbala språket. Attityder placeras ofta efter hur viktiga de är. Attityder är mer eller mindre är inlärt och de påverkar i hög grad personens uppförande. Det finns en nära koppling mellan attityd och beteende. Självkontrollen påverkar främst attityd- och beteenderelationen dvs. att vissa individer upplever sig som starka har inget behov att ändra sitt beteende efter andras åsikter medan de som inte känner sig starka och har låg självkontroll ofta rättar sig efter övriga kamrater. Teorier tas upp ifråga om individens attityder gällande gruppnorm och dennes sätt att bete sig. Ungdomar påverkas i högre grad av sina jämnåriga kompisar när det kommer till att köra fort eller att ta risker i trafiken. Inger Linderholm tar i sin rapport upp två amerikanska socialpsykologer, Icek Ajzen och Martin Fishbein, som båda utvecklar ett resonemang i Theory of Reasoned Action, 198. De menar de att attityden kan påverkas av till exempel gruppnormer och att just attityder tillsammans med gruppnorm styr individens avsikt till olika handlingar. Man kan säga att föreställningen om olika normer grundas genom vilken inverkan gruppnormen har på individen samt vilken kontroll personen upplever. Ajzen påpekar att variabler som attityder till beteende, gruppnormer kring beteendet och individens kontroll i samband med beteendet påverkar varandra. 8
12 Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? Den samlade bilden ifrån Inger Linderholms intervjuer med unga trafikförare är, att attityden till hastighet och att köra för fort inte bedöms vidare farligt framför allt inte när man är ensam på vägen. Många är orienterade och medvetna om risker men undervärderar saken och ser det som irrelevant. Cyklister, äldre och barn anses vara en uppenbar risk men samtidigt är åsikterna att dessa grupper faktiskt utsätter sig för flest risker. Man menar att cyklisterna är oskyddade och kör utan lyse, de äldre rör sig långsamt och har sämre reaktionsförmåga och barn är likaledes oskyddade samtidigt som de rör sig alltför fritt, vilket ökar risken att bli påkörda. Det bedöms lätt och roligt att köra och de som har en nyköpt moped verkar mer roade än de som haft sin moped ett tag. Samtidigt finns det generella åsikter om att man gärna emellanåt både testar och tar olika riskfyllda chansningar. Dock anser man sin körstil som hänsynsfull och vissa menar att, oberoende av om de är ensamma eller har passagerare, så kör de likadant medan andra har förmågan att ändra sin körstil. Många tycker också att vissa kompisar kör säkert, likadant och lagom fort och att andra testar, chansar och kör för fort. Uttryckligen sägs det att man testar ensam men till största delen utmanar varandra och vill visa att man vågar om är bland kompisar. Som det framkommit tidigare skiljer man på körstilen mellan killar och tjejer såtillvida att tjejer kör lugnare och inte utsätter sig för risker så som killar gör. När det diskuteras om säker körstil och innebörden av detta framkom enigheten om att ha kontroll, att vara lugn och att inte ta några risker samt att inte hetsa upp sig. I samtal om hur individen ser sig själv i sin egen grupp fanns det olika meningar. Dock verkar det vara tydligt att tjejer har lättare att säga sin åsikt medan killarna är mer försiktiga. Självförtroendet är av betydelse och personer med sämre sådant inte oftast inte säger någonting. Vanligt är också att det inom egna gruppen skryts om fortkörning eller på vilket sätt man testar. Hos vissa menar man att vittnen eftersträvas eftersom det blir roligare. På många håll är 9
13 det vanligt att man hetsar varandra till att köra för fort med anledning av att visa att man vågar; i annat fall är man mesig. Dock ligger det en osäkerhet bland flera om det verkligen förhåller sig på det sättet. Den enskilde kan säkerligen anse det viktiga i att bedriva lugn körning. Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? Egna upplevelser av olyckor alternativt kännedomen om andras olyckor har för vissa inneburit ändrad attityd till trafiken. Skrämmande inslag genom information om trafiksäkerhet och Vägverkets filmer har berört många medan andra inte påverkades i större utsträckning och att de vare sig ändrade sin attityd eller sitt körbeteende. För just körbeteende nämns föräldrarna som förebilder främst eftersom man mestadels medvetet eller omedvetet lyssnar på vad de säger och gör och man vill efterlikna deras körstil. Deras kunskap kan anses bidra till ökad förståelse samtidigt som det är något som anses viktigt ifråga om attityd- och beteende förändring. beteenderegler som tar sig uttryck som ett socialt tryck, och som man blir straffad för om man bryter emot, Eskola, 1971:146. 1
14 3 Resultat I denna rapport har vi valt att undersöka ungdomars attityder till EU-mopeder i synnerhet och trafiksäkerhet i allmänhet. Resultatet från dessa undersökningar kommer vi att presentera i detta kapitel. Vi har genomfört en diskussion på fritidsgårdar i Trollhättan samt en enkätundersökning på Skärgårdsskolan och Sävarskolan, båda i Umeå kommun. Kommentarerna som nämns nedan är från ungdomar i Trollhättan och digrammen är resultat från enkäterna gjorda på skolor i Umeå. De summor som anges i diagrammen är det antal ungdomar som svarat på respektive svarsalternativ. Först kommer svaren från intervjun och direkt under ett diagram som redogör för svaren på enkätundersökningen. Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? Vad har ni för kunskaper om trafikregler? Man vet typ att man inte får köra på småvägar. Att veta saker om trafiken underlättar men man bryr sig inte man vill bara få sitt körkort(eu-körkort!) Man vet ju om huvudregeln å så väjningsplikten, utfartsregeln å stopplikten. Man kan ju enna saker fast man inte har gått nån körkortsutbildning för bil. Sen lär man ju sig Ja vi vet väl en del som stopplikt, högerregel, utfartsregeln, väjningsplikt å sådär. Man har ju gått den där kursen för att få sitt moppekort så lite kan man väl. Sen vet man ju ganska bra eftersom åker med i bilen å frågar ibland om olika skyltar å sådär. 16 Hur är dina kunskaper om trafikregler? Dåliga Mindre bra Bra Mycket bra 11
15 Enkätsvar: Ur enkätundersökningen framgår att huvuddelen anser sig ha bra eller mycket goda kunskaper om trafiksäkerhet. Använder ni hjälm och är det vanligt att ungdomar struntar i hjälmen? Varför struntar man i hjälmen? Ja, jag har hjälm oftast men det är inte vanligt bland andra kompisar. Jag tror att man typ bara är lat. Att knäppa hjälmen är jobbigt. Okej om man ska köra längre sträckor använder nog många hjälmen, men ska man typ bara till en kompis eller så, så brukar jag inte ha hjälm. Tjejer använder hjälmen mer. Dom är mer försiktiga liksom. Om dom ska skjutsa någon kompis så är liksom dom som skjutsas utan hjälm. Tjejer har ju mycket smink å så och dom vill väl inte förstöra det. Ja jag har hjälm, fast det är ju klart att man använder det mer nu för jag har ramlat å det var inte så kul, det gjorde väldigt ont. Man blir rädd. Man vet ju att det är fel men man blir lat å så är det jobbigt att hela tiden sätta på hjälmen för att köra en kilometer. Jag använder alltid hjälm- det är ju asviktigt. Den är tung och i vägen men den är ju bra att ha ifall det skulle hända nåt. Det är ju eget ansvar men många skiter i om någon vill åka utan hjälm, det är ju inte så att man säger åt, vet inte varför. 3 Hur ofta använder du hjälm? Aldrig Ibland Ofta Alltid Enkätsvar: Merparten av de svarande på enkäten angav att de alltid använder hjälm och några svarade att de oftast använder hjälm. Ett fåtal angav att de ibland använder hjälm. 12
16 Hur många av dem du skjutsar använder hjälm? Ingen En av flera Hälften Alla Enkätsvar: Det var sämre ställt med användandet av hjälm för de man skjutsar. Nästan hälften angav att ingen av de man skjutsade hade hjälm. Vi ni vad det krävs för behörighet för att köra moped klass II? Nä inte direkt. Det är nåt med 15 år oh ja just det man ska ha förarbevis. Det visste jag. Hade en aning men inte exakt vad. Ja man måste vara 15 år också måste man ha sånt där körkort för EU-moppe å gått en sån kurs. Ja vi har gått den, men den gav inte så mycket inte mer än man redan visste. Vad säger ni om skjutsning på moped? Jag vet kompisar som skjutsar flera än moppen klarar och att alla som åker med inte har hjälm. Man får inte åka fler än mopeden klarar. Och så måste den ha fotpinnar. Man ska ha hjälm. Men många jag känner skiter i reglerna man skjutsar ändå. Jag har gjort det fast inte så ofta. Man vill ju helst köra säkert men ibland så har man bråttom å så skjutsar man nån typ utan hjälm eller flera stycken. Jag tycker det har blivit bättre, i alla fall med hur många som åker med men jag tror inte många följer reglerna om hur man får skjutsas. Man skjutsar för att själv bli skjutsad. Man gör varandra tjänster. Om man skjutsar någon så kanske man själv får skjuts nån dag. 13
17 18, , ,5 Har du skjutsat mer än 1 person samtidigt? , , ,5 Ja Nej Enkätsvar: En majoritet av ungdomarna svarade att de skjutsat mer än en person samtidigt på sin EU-moped. Vad anser ni om dagens trafikbeteende när det gäller er ungdomar? Man kör väldigt vårdslöst men det är bara killarna som gör det. Man ser hur dom stegrar, spinner och så vidare. Men jag tycker nästan att bilisterna är värre än oss. Dom knör ner oss i dikena. Det är dom som kör vårdlöst och gör så att vi krockar. Dom får oss att se ut som om vi kör dåligt. Det är mer dom som kör bil som har dåligt beteende. I alla fall mot oss som kör moppe. När man kör på vägen så saktar dom inte ner dom bara kör förbi. Å så är det nästan som om man åker ner i diket. Dom är livsfarliga. Jag tycker inte vi har dåligt beteende men det finns såna man känner som inte borde ha fått köra. Jag försöker tänka i alla fall på hur jag kör men det finns många som inte bryr sig. Många skiter nog i det mesta. Man bryr sig liksom inte. Man vet liksom innerst inne att man borde göra bättre. När man kör tänker man inte så mycket på hur andra tycker. Ofta är det bara jobbigt med alla som klagar och då blir man typ tvärtemot. Man vill ju bara köra. Finns det lite människor vet man ju att det inte är nån fara. Jag tycker att mitt beteende är bra fast det finns ju dom som struntar i allt eftersom ingen vet vem man är och att polisen inte hittar en. Vad tycker ni om trimning? Hur vanligt är det bland er? Det är kul å man kan köra snabbt. Sen är det coolt. Det är ekonomiskt moppen är liksom inte gjord för hastigheten i Sverige. När man pluggar ur så går den ju som den ska och när man stryper den så får ju motorn jobba på annat sätt liksom, vad säger man, i motvind typ. Den liksom sotar igen annars. Jag känner ingen som har original. Det är ju aslätt att få tag i trim. Man kan typ köpa det i motorcykelbutik eller där dom säljer mopeder eller beställa på nätet. Dom som säljer moppar kan ju hjälp en om man vill det är helt sjukt. Alla gör det, jag känner ingen som inte har trim. Man gör det för att det är kul. Det är tufft å så vill man impa på polarna. Man vill härma kompisarna. Det är 14
18 lätt, man kan fixa trim nästan var som helst. Jag vet faktiskt att man kan köpa på Bike å att såna som säljer mopeder hjälper till om du vill. Helt sjukt. Jag har ju trim men det är ändå tråkigt att vuxna hjälper till. Pappa hjälpte mig att trimma. Det är en frihetskänsla. Det är pinsamt att ha en moppe som aldrig kommer nånstans. Sen är det spännande att känna farten. Är din moped trimmad? Ja Nej Enkätsvar: Nära hälften svarade att de trimmat sin moped. Hur fort går din moped? eller mer Enkätsvar: Även om mindre del svarade att de hade en trimmad moped gick nästan 8 % av mopederna snabbare än 49 Km/h. 15
19 Vems idé var det att trimma? Min egen Mopedförsäljarens EN kompis Mina föräldrars Enkätsvar: Huvuddelen svarade att det var deras egen idé att trimma men en av ungdomarna angav att det var en förälders idé att trimma. Vet ni vilka faror som finns i trafiken och annars omkring er? Nä man tänker inte så bra i alla fall inte när man är arg eller så då vill man bara köra. Det är samma när man är trött men är man pigg så är man mer varsam. Man känner ju till faror som barn, hundar, dom som cyklar å så men man tänker inte på det hela tiden. Annars känner jag att jag har ganska bra koll. Ja jag vet att det finns en massa jävla svängar här. Dom måste man passa sig för. Jag körde på en cykel en gång fast det var inte mitt fel, jag tror det handlade om att vi missuppfattade varann. Som tur hann jag bromsa å körde bara på typ framdäcket. Men det var läskigt jag var asrädd efteråt. Som tur var han inte arg han sa att det var tur att inget allvarligt hände. Ja det finns ju alla dolda faror som djur som kan springa ut. A å så finns det som när det är höst enna löv på vägen. Ja fast jag tycker mest det är barn å cyklar. A, dom har visat nån film i skolan. Jag tycker det har gett effekt. Man vet ju att det finns saker som barn å pensionärer. Jag tycker det är många som har hundar dom kan ju springa hur som helst. Jag fattar inte att man kan släppa hundar hur som helst det är ju ingen som vill typ döda någons unge eller hund. Jag är i alla fall medveten man är livrädd att ramla. Jag har ramlat förut då fick jag en läxa faktiskt. Man måste änna vara medveten man vill ju inte mista lämpet. Det värsta är nog om man skulle köra på nån. Även om man vet att olika faror finns tänker man bara på det som är precis framför. Man vänjer sig på något sätt att bromsa. 16
20 Hur medveten är du om faror som kan finnas där du kör? Inte alls Lite Ganska mycket Väldigt mycket Enkätsvar: Större delen av de svarade angav att de var ganska eller väldigt medveten om de faror som finns där de kör. Vad tycker ni om att köra på cykelvägar? Varför gör man där det när man egentligen ska köra på körbana? Man känner sig säkrare. Dom som kör bilar är ju helt galna. Jag tycker att det går fortare. Man kommer fortare fram och polisen är inte där å sniffar en i röven. Man behöver inte oroa sig att snuten ska stoppa en. Det som gör att man kör där är ju att alla andra gör det. Det sprider sig, man härmar alla andra. Jag har fan sett en gubbe som körde utan hjälm med sin unge framför sig. Helt sjukt skulle jag aldrig göra. Ja det är en genväg å så kan burna på i runt 7, det är ju 1/1 att man kör på nån. Skulle man åka på vägen finns säkert snuten där å man vill ju inte bli av med sitt trim. På cykelvägarna finns ofta inte snuten. Jo det gör dom visst jag har träffat på dom flera gånger fast dom förföljer ju mig inte. Brukar du köra på cykelvägar? Aldrig Sällan Ofta 17
21 Enkätsvar: Att köra på cykelvägar föreföll ganska vanligt då endast 13 % svarade att de aldrig gör det. Varför kör du på cykelvägar? Det blir en genväg Det finns inga trafikregler Det är säkrare För att slippa polisen Enkätsvar: Majoriteten svarade att man kör på gång och cykelvägar för att det blir en genväg. Vad anser ni om erat eget körbeteende? Tjejer tror jag är mer försiktiga och följer regler mer än killar. Jag tror inte att vi är några fartdårar, jag känner i alla fall ingen som kör över 7(skrattar). Det är inte coolt med snabba killar, det är faktiskt mer coolt med en kille som vågar vara långsam eller har originaldelar och som inte skäms inför sina kompisar. För det mesta kör jag faktiskt lagligt eller i alla fall olika regler. Fast trimmet tar jag inte bort. Man kör ju fort fast försöker ju vara sjyst mot andra. Men är det såna som bara klagar eller skäller blir man inte snäll själv. Då skiter man i dom å gör tecken eller så men bara om man blir förbannad på dom. Ja då tar man ingen hänsyn till dom som är sura som bara glor å skriker. Man är snäll mot hundar. Mina kompisar å jag är inte med dom som jag vet kör dåligt. Hyfsat, jag blinkar och så å aktar andra. Okej, man tar väl stora risker när man kör på vägen och ska köra om en bil. En gång kommer jag ihåg att jag skulle köra om och då kom det en bil från andra hållet - fan va jag blev rädd. En jag känner, han stannar inte på typ stoppranden eller så skiter han i när man ska vänta på att en bil ska köra förbi så att man själv kan köra ut. Han är inte frisk ibland. 18
22 2 Hur är ditt beteende i trafiken? Dåligt Mindre bra Bra Mycket bra Enkätsvar: De flesta tyckte sig ha en bra trafikbeteende. Vad tycker ni själva om att ta hänsyn till andra trafikanter? Ibland orkar man inte bry sig. Man vill men när man har bråttom eller är trött fixar man inte att ha koll på allt. Ibland blir man så förbannad på alla andra som ger tecken eller gapar på en att man blir som dom. Då bryr man sig inte. Man försöker ta hänsyn fast man kör fort. Om det finns barn å gamla eller hundar så vill man inte skrämma dom. Ja det är ju synd att köra på nån gammal tants golvmopp. Jag tycker att jag faktiskt tar hänsyn. Killarna tar hänsyn fast inte lika mycket som tjejer, inte vad jag har sett. Man ser att dom kanske bromsar in men kör ändå fort förbi eller bromsar för sent å så. 19
23 Hur stor hänsyn tar du till andra trafikanter ex. gående, cyklister mm? Inget Lite Ganska mycket Jätte mycket Enkätsvar: Större delen tyckte att man tog hänsyn till andra trafikanter. Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer beteendet? Är detta något som uppstår individuellt eller har grupptrycket med saken att göra? Det har nog med att man vill vara en förebild för andra. Man vill skaffa sig status i gänget. Man tänker liksom att kan han så kan jag. Därför testar nog killarna nya saker som att till exempel stegra, hoppa eller härma. Det är inget man själv skulle komma på när man är ensam det tror inte jag. Killar gör som alla andra killar gör, ja att de vill visa vad de kan inför varandra. Man kanske inte vill köra fort men typ måste, det gör att man speedar upp varann, man kör liksom ikapp. Det blir en utmaning. 2
24 Påverkas ditt körsätt av kompisar? Inte alls Lite grann Mycket Jättemycket Enkätsvar: Majoriteten svarade att deras körsätt inte påverkades av kompisar. Från vem får ni ungdomar ett sånt här beteende? Från varandra. Jag tror inte föräldrarna har så mycket med det att göra, ja om dom inte bryr sig eller om dom hjälper sitt barn att trimma så ibland när man har åkt med en kompis förälder eller så, så märker man hur dom kör. Min pappa hjälpte ju mig att trimma men jag fick inte köra fortare än 6 och inte köra fort i stan. Mina föräldrar vet att jag har trim men de säger inget, jag vet inte om de inte vill tjata eller så men det är nog bra att de inte gör det för då skulle jag nog köra fortare bara för att trotsa dem. Jag kör fort men bara när det inte är nån fara. Har man bra föräldrar eller kompisar som jag, vet man om riskerna men man utmanar inte sig själv. Jag tror det är grupptrycket eller att man vill känna sig poppis å grym inför andra. Från vilka har du fått ditt körbeteende? Föräldrar Kompisar Dig själv Annan 3 Enkätsvar: En signifikant del angav att de tar efter föräldrarnas körbeteende. 21
25 Hur är eran egen attityd till trafiksäkerhet? Man vill inte skada andra, men ofta tänker man inte så långt när man kör man bara kör. Jag vet att dom som snor moppar skiter i allt. Dom bryr sig inte om nåt. Dom tycker bara det är häftigt. Dom kör nästan sönder moppen sen snor dom nästa så gör dom. På kvällen skiter man i det mesta. Jag tycker det är viktigt att följa reglerna ändå. Är man trött så kör man väl vårdslöst för man vill bara hem snabbt. Det är när man har bråttom som man skiter i det. Min är bra men ibland tänker man inte. Man tänker inte som ni vuxna ni har ju haft körkort typ i 4 år å så och ni vet ju andra saker. Killarna tror att dom klarar sig. Dom svänger bara, dom orkar inte blinka eller vänta på att bilarna ska passera. Dom tror att dom kör bättre när dom får bil. Tjejer är mer försiktiga. Killar tror dom kan mer än vad dom gör. Berätta er inställning till hastighet? Roligt, men blir farligt om det går för fort. Man struntar i att det är olagligt man vill bara köra fort. Man tänker oftast inte på konsekvenserna. Det är spännande när man kommer upp i hög fart. Även om man vet att höga farter kan skada så vill man inte erkänna det för sig själv. 3-vägar är viktiga och 5 också kanske. På landsvägen kan man blåsa på för där liksom stora vägar. Har man börjat köra fort vill man ha mer man blir liksom van vid farten. Ja å sen är det bara roligt i början sen blir man liksom van, det blir inte lika häftigt. Man är lite galen ända tills man ramlar eller liksom innan man kanske ramlar- för det känner man på sig. Sen blir man mer på sin vakt men man har ändå trimmat, det vill man inte ta bort. Det är nog farligt eftersom man blir fartblind. Men det är inte kul att åka för fort för då har man ingen kontroll. Jag tycker 7-8km/h är bra. Det är en skön känsla att kunna blåsa på och när det blåser i håret. 22
26 Är det viktigt med trafiksäkerhet? Inte alls Lite viktigt Ganska viktigt Jätte viktigt Enkätsvar: Större delen tyckte att det är viktigt eller jätteviktigt med trafiksäkerhet. Varför trimmar man? För att det skall gå fort. Ingen vill ju bli omkörd av en cykel, för dom kan faktiskt cykla fort. Det känns lite jobbigt. Alla gör det. Det är enkelt. Man tänker inte direkt på att det är farligt för man vill bara ha hög fart. Risken att åka fast är skit liten. Polisen åker ju inte efter en ändå. Fast när dom gör det är det inte ball om dom tar trimmet eller moppen. Jag vet inte men det är spännande när det är förbjudet också. Ja också är det ekonomiskt för moppen är inte byggd för våra hastigheter, den är ju strypt, motorn mår inte bra. Kör man med original kommer snart att sota igen å när man pluggar ur går den som den ska. Vad har ni för attityd till gällande trafikregler? Jag skulle vilja kunna mer än vad jag gör. Man bryr sig inte så mycket det finns på nåt sätt i bakhuvudet ändå. Det är tråkigt fast att jag förstår ju att det är något som är viktigt. Jag tycker dom är bra men är nog mest för bilar. Det är ju inte ofta typ som man kör på vägen så då är man inte så noga. Men kör man på vägen är dom bra för dom finns ju för att trafiken ska gå bra och att ingen ska krocka. När man kör på vägen försöker man följa reglerna men skyltar å så kan man ibland skita i eftersom ban bara ska passera snabbt eller så. 23
27 Hur viktigt är det för dig att följa trafikreglerna? Inget viktigt Lite viktigt Ganska viktigt Jätte viktigt Enkätsvar: De flesta tyckte att det är viktigt att följa trafikreglerna. Hur inställningen till ert eget körbeteende? Man skiter i det när det är riskfritt. Mycket försvinner ur huvudet när man kör man bara kör. Man anpassar sig. Har aldrig tänkt så mycket på det faktiskt. Man försöker vara försiktig. Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? Vad tror ni kan vara orsak till alla olyckor med mopeder? Det är nog att man är klantig eller har otur. Många tänker nog inte på väglaget. Jag tror att många chansar. Vad tror du kan vara vanligaste orsaken till mopedolyckor? För hög fart Att man har passagerare på mopeden Andra trafikanter Enkätsvar: Huvuddelen av ungdomarna tror att för hög fart är den vanligaste orsaken till olyckor med EU-mopeder. Kan ni ge förslag till att minska buskörning och olyckor med EUmopeder? 24
28 Jag tycker att alla moppar ska registreras och sen tycker jag att hjälmarna är både dyra fula och tunga, så därför borde man göra coola hjälmar, nåt sorts billigt hjälmmode. Man kan sätta ut bommar som typ svänger. A, å sätta ut olika hinder för då måste man se upp så man inte krockar eller förstör moppen. Jag tycker man borde sätta foton på EU-körkorten för då kan man inte fuska. Det är nog bra om polisen kunde komma till skolan och prata, det har dom aldrig gjort. Det är bättre om polisen kom i uniform å så att man liksom kunde prata vanligt med dom å ställa frågor också. Vad kan ni som tjejer bidra med för att få killar att köra på ett bra sätt? Man kan ju säga till som tjej. Om killen lyssnar så kör han vanligt men sen finns det ju tjejer som uppmuntrar dom att köra så som dom gör. Det kan också bli så att killen kör värre bara för att tjejen vill att han ska köra lugnt. Killar vill ju inte vara hatade av tjejer de hänger med så om tjejerna inte vill att de ska busköra eller bete sig som miffon, kanske de lyssnar. Hur vanligt är det med att dricka alkohol och köra moped? Jag tror inte det är så vanligt. Det har hänt att kompisar har kört iväg fast man har sagt ifrån. Sånt tycker jag inte om man blir förbannad att de inte kan se hur farligt det kan bli. Jag vet många som har tagit bärs eller vin å sedan kört iväg. Det är klart att man har festat å kört hem sen men då vet man om det och man är mer försiktig. Jag har varit full en gång å körde men efter det har jag inte gjort det. Det är jättevanligt fast dom som kör dricker inte lika mycket vad jag har sett. Jag vet en kille som inte bryr sig om sånt. Tjejer vet jag är inte såna men jag känner mest killar som har moppe. Har du kört alkoholpåverkad? Aldrig Sällan Ofta Enkätsvar: Största delen av ungdomarna hade aldrig kört alkoholpåverkade. Dock svarade 6 ungdomar att dom sällan eller ofta körde med alkohol i kroppen. 25
29 3.1 Kritisk granskning av resultatet Syftet med denna rapport har inte varit att genomföra fullt empiriskt godtagbara undersökningar utan mer ge en fingervisning om hur ungdomar tänker och resonerar kring EU-mopeder i synnerhet och trafiksäkerhet i allmänhet. Vi har tillexempel inte svar i den mängd som krävs för att en enkätundersökning skall anses som vetenskapligt godtagbar. Vi har inte heller dragit några slutsatser avseende geografiska variationer eller kön. Vi menar dock att resultatet från intervjuerna och enkätundersökningen ger just en antydan till hur ungdomars attityder ser ut. 3.2 Resultatsammanfattning Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? I svaren från enkäten kan man utläsa att nästan en tredje del av de tillfrågade hade en trimmad moped. Större delen av alla ungdomar som svarat hade en moped som gick snabbare än 49 km/h och att 3 % hade en EU-moped som gick fortare än 7 km/h. Under intervjuerna framkom det också att man trimmar för att det ska gå fortare och att man uppfattar risken som liten att Polisen ska stoppa en. Vi fick också svaren att man trimmar för att det är ekonomsikt och att mopeden går bättre då. I enkätsvaren svarade 88 % att de alltid använde hjälm och endast 6 % svarade att de oftast använde hjälm. Värre var det med de personer de skjutsade där bara 48 % svarade att alla använde hjälm. I intervjuerna svarade en kille att han brukade använda hjälm om han skulle köra längre sträckor men bara ibland om han bara skulle till en kompis eller så. Flertalet av alla som svarat på enkäten angav att det hänt att dom skjutsat mer än 1 person på EU-mopeden samtidigt. På frågan om hur bra den egna kunskapen om trafikregler var, svarade drygt hälften att de hade goda kunskaper och andra hälften att det hade mycket goda kunskaper. Bara 6 % svarade att den egna kunskapen var mindre bra. Lite drygt en tredje del svarade att de ofta körde på gångvägar och cykelvägar. Endast en mindre del svarade att de aldrig gör det och som motivering svarade den största delen av ungdomarna att de gjorde det för att det blev en genväg. Andra svarade att man gör det för att det känns säkrare än att köra på vägen, bland bilarna. En svarade att man gör det för att det inte är lika stor risk att Polisen stoppar en där. När det gällde sitt eget trafikbeteende svarade en 26
30 referent att man inte bryr sig, men att man vet innerst inne att man borde bete sig bättre. Många tyckte också att det var bilförarna som hade det sämsta trafikbeteendet. Huvudparten trodde att den vanligaste orsaken till EU-moped olyckor, var att det berodde på för hög fart. En del trodde att det främst berodde på andra trafikanter. En menade att det berodde på att man var klantig eller hade otur och en annan trodde att det berodde på att mopedförare chansar. Ett fåtal svarande körde ofta onykter medan en liten del svarade att de sällan körde onykter. En referent berättade att det är jätte vanligt att man kör onykter men att de som kör inte dricker lika mycket som de andra. En annan sade att de hade hänt att han körde onykter men att han då körde mer försiktigt. Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer beteendet? På enkätfrågan om varifrån de hade fått sitt trafikbeteende svarade 1/3 att de fått det från sina föräldrar. Drygt hälften svarade att de själva skapat sitt eget trafikbeteende. I intervjuerna svarade flera att de fick trafikbeteendet från varandra Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? Majoriteten tyckte att det var dåligt att Polisen genomförde mopedkontroller men några ungdomar svarade att de tyckte att Polisen oftare skulle besöka skolor och prata med ungdomar. Det hade Polisen aldrig gjort, berättade en av ungdomarna. 27
31 4 Diskussion Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? När vi diskuterar trafikbeteende och trafikkunskap så svara många ungdomar att de har god kunskap och ett bra beteende. Men när vi sedan frågar hur många som kör på gångvägar och bryter mot andra trafikregler får vi en annan bild. Mognadsgraden beror mycket på ålder, tidigare erfarenheter samt kunskap. Detta blir tydligt då vi jämför svaren med ungdomar som varit med om olyckor eller incidenter på sin moped. Dessa uppger själva att de nu tar det lugnare när de kör. Andelen personer som angett att de kört onykter är relativt låg och attityden till alkohol och mopedkörning förefaller som god. Dock har ett fåtal ungdomar angett att de själva kört onyktra och andra har berättat att de har kompisar som kört onyktra. Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer beteendet? Det som har framkommit i tidigare empiriska studier är att ungdomar påverkas av grupptryck. Det kan komma till uttryck på olika sätt. Ett exempel är att de skryter om hur fort eller vågat man kört. Är individen säker i sin grundposition är risken mindre att denne påverkas av grupptryck. I de undersökningar vi har genomfört har det framkommit att ungdomarna hetsar varandra att köra fort. Dock har många som svarat på enkäten uppgett att de inte påverkas av grupptryck. Kanske är det så att man inte gärna vill tillstå att så är fallet men att ungdomarna undermedvetet påverkas av grupptryck. Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? Ungdomarna svara att det är mindre risk att Polisen skall stoppa dem på gångvägarna. Denna uppfattning stämmer till en del in i bakgrundsinformationen vi har fått då vi har pratat med poliser i yttre tjänst. De tycker sig sakna metoder för att stoppa ungdomarna. Inger Linderholm skriver i sin rapport att metoder som att informera ungdomar om tidigare olyckor och visa upp skrämselfilmer kan ha en effekt på många ungdomar, men att inte alla påverkas av detta. I resultat från intervjuerna kan man utläsa att några av ungdomarna aldrig hade haft besök av poliser på deras 28
32 skolor och att ungdomar gärna ser att Polisen kommer till skolan och informerar om trafiksäkerhet. Detta stämmer väl överens med hur man valt att arbeta i Enköping, där Polisen, tillsammans med andra inblandade organisationer, anordnar speciella temadagar för eleverna. 4.1 Slutsatser och förslag Vad har ungdomarna för attityder till trafiksäkerhet och trafikregler? Tiigare forskning och de undersökningar vi har genomför visar starkt att ungdomar överlag har bristande attityder till trafiksäkerhet trots att de egentligen har goda kunskaper om regler, moral och etik. Kan man heller inte reglerna så bryter man mot dem i alla fall. Okunskap om orsakssammanhang och trafikolyckor bör vara en delförklaring till ignorans av moral och etik i trafiken. Attityden till trafiksäkerhet och trafikbeteende redovisas också när vi i detta arbete påvisar att 1/3 kör trimmat, att 1/3 har mopeder som kan köras mer än 7 km/h. Resultaten har även visat att hög hastighet är prioriterat och många resonerar det ekonomiska av trimning framför regler och säkerhet. Det som är positivt är att större delen faktiskt använder hjälm men att de mest har den vid längre sträckor. Trots att de flesta vet att skjutsning inte får ske med mer än det antalet personer mopeden är byggd för så gör man det i alla fall. Dessutom körs det på cykelvägar med motivet att det blir en genväg. Ungdomar överskattar ofta sin körförmåga och ser ofta risker som mindre farliga. Mognadsgraden för ungdomar i 15 års ålder varierar ganska tydligt särskilt i jämförelse mellan killar och tjejer. Tjejer ser mer till försiktighet, hänsyn och hjälpsamhet. För killar emellan skiljer det sig då de som har egna erfarenheter av olyckstillbud, värderar riskerna som högre och höjer även medvetenheten. Mognadsutvecklingen och medvetenheten hos många ungdomar kan också konstateras ifråga om orsaksförklaringar till olyckor, då de till största delen skyller på slumpen, olyckliga omständigheter eller ödet. Är det ett individuellt eller grupprelaterat beteende och varifrån kommer beteendet? Mycket av trafikproblemet är grupprelaterat. Ungdomar styrs i hög grad av gruppnorm som i sin tur cementerar viss kultur och livsstil. Mycket av 29
33 gruppbeteendet verkar, mer regel än undantag, bejaka imitationer av varandras körbeteende och attityd till trafik. Den visar också att man hetsar och utmanar varandra och att man mer än ofta tar riskfyllda chansningar. Har man däremot en god grundposition finns mindre risk att söka bekräftelse hos gruppen på detta sätt. Dock har det i våra undersökningar även visat sig att också föräldrars och andra vuxnas beteende, närmare 1/3, projiceras av på ungdomarna medan hälften uppger att beteendet kommer från dem själva. Detta faktum ger oss en slutsats att föräldrar spelar en mycket viktigt roll i hur deras ungdomar beter sig i trafiken. I våra undersökningar har vi fått indikationer om att det förekommer att föräldrar hjälper sina barn att trimma mopeder, vilket naturligtvis är djupt olyckligt. Många har svarat att de inte påverkas av grupptryck. Tyvärr säger våra undersökningar och fakta från tidigare forskning att så inte är fallet. Därför borde det i regel förhålla sig på så sätt att ungdomar lätt hamnar i förnekelsefas mot sig själv och andra, vilket betyder att de troligen undermedvetet påverkas. Hur kan man arbeta för att påverka ungdomars attityder? Polisen har i allt mindre utsträckning resurser till att besöka skolor och fritidsgårdar. Detta får till följd att dagens ungdomar inte får den fostran i trafikbeteende som de så väl behöver. Det räcker inte att gå en kort kurs på en körskola för att bli en trafiksäker förare. I Enköpingsprojektet fokuserade polisen på just trafikundervisningen i skolorna, vilket också har visat sig ge bra resultat. Har en polis i yttre tjänst lite tid över under ett arbetspass vore det bra att göra ett besök på en skolgård, fritidsgård eller något annat forum för ungdomar där syftet skulle vara att samtala med ungdomarna om trafiksäkerhet och på så sätt försöka påverka ungdomarnas attityder men också öka medvetenheten om faror och risker i trafiken. Enköpingsprojektet har visat att det går att komma tillrätta med problemet och minska antalet olyckor och tillbud med EU-mopeder. Arbetet måste ske på bredfront och polisen måste samarbeta med alla inblandade organisationer. Arbetet måste också ske kontinuerligt eftersom mopedåldern är relativt kort och det hela tiden kommer ut nya ungdomar på moped i trafiken. Då EU-mopeden är en relativt ny företeelse behöver landets poliser i yttre tjänst en ständig fortbildning i kunskaperna om identifiering av EU-mopeder samt hur man på bästa sätt handlägger dessa ärenden. Dessutom måste man också våga 3
Moped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Likabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Lyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Vandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Framtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA
CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA Lektion 1 Teori Trafiksäkerhet, regler och vägmärken Lektion 2 Repetition Besiktning av cykel Teoriprov Övriga lektioner Öva på att cykla Cykelskolan avslutas med: Cykelbanor
Övning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Inför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012
Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste
Pedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.
Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens
Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
UTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF
Skola 1. Utbildning av personal i grundoch gymnasieskola Trafikundervisning i skolan förekommer idag i begränsad omfattning. I de lägre årskurserna kan den finnas kvar om än sparsamt. NTF kan påvisa för
4 av 5 svarat= 80 % 8 av 10 svarat: 80 % Kön Kvinna 22 1 4 15 9 49% 51 Man 15 3 4 20 12 51% 54 Totalsumma: 105. svar ej i samma frekvens
2007 års brukarundersökning socialpsykiatriska området. 12 frågor 37 av 66 56 % 4 av 5 80 % 8 av 10 svarat: 80 % 35 av 47 svar= 74% 22 av 24 92% 106 av 152 70 % svarsfrekvens Ålder 18-35 år 2 1 2 10 2
Sociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Våga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
BILFRITT. because they re worth it
BILFRITT because they re worth it BILFRI MÅNAD SÄKER SKOLVÄG Trafiksituationen är farlig för våra barn och det är främst vi föräldrar som är orsaken till detta när vi skjutsar barnen till och från skolan.
Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Dennis svarade. Det var Maria. -Hej, det är Maria. -Hej, sa Dennis. -jag vill bara tacka för att du räddade min brors son. - Det var så lite så. - Och förlåt för att jag inte vågade säga ifrån på caféet,
Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Övning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor
2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
DELTAGARHÄFTE TILLHÖR: www.alkoholfri.nu
SNACKA OM IDROTT DELTAGARHÄFTE TILLHÖR: www.alkoholfri.nu Alkoholproblem sånt som händer när man dricker alkohol Visst skadar man kroppen om man dricker alkohol. Hjärnan, levern och andra organ tar mycket
BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Ersängskolans förebyggande arbete mot droger
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26.
Äldrenämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26. Frågor ställda av Centralt ungdomsforum Det fanns inga frågor som berörde äldrenämndens verksamheter.
Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Fråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Partybrudarna som vaskade allt!
Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att
Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar
Söderslättsgymnasiets studentvecka Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar Om Festmetoden Film och webbplats som Alkoholkommittén lanserade 2005. Riktad till unga vuxna i åldern 18-25
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,
Avundsjuka och Besvikelse. Besvikelse Jag kanske blandar ihop besvikelse med sorg ibland, men jag tror att båda har en närhet av varandra i våra liv.
Avundsjuka och Besvikelse Två helt klart starka ord som bränner i mitt inre och där avundsjuka även kan ha en positiv betydelse, men oftast har besvikelse ingen ljus sida alls. Besvikelse Jag kanske blandar
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars
Utvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Om mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Bonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling
Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras
RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Tio övningar om hjälterollen
Raoul wallenberg-kalendern Tio övningar om hjälterollen Här finns tio övningar som alla behandlar hjälterollen. De ska fungera som stöd i arbetet med Raoul Wallenberg-kalendern. Vad krävs för att bli en
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
TÄNK OM frågor och svar
TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära
Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!
Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän
God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Har du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan
Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan Mitt fina namn: Klass: Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Melodi: Blinka lilla stjärna där... 3 FN... 4 KRÄNKNING ÄR... 5 MOBBING ÄR... 6 DISKRIMINERING
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet
TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet Av Marie Hansson När det handlar om tjuvstarter är det ofta en kamp mellan en ivrig hund och dess förare. Men ju mer psykologi man använder, desto större övertag
Några små tips om att träna på utsatt fågel
Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007
Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola
Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Barns upplevelser av instabil samhällsvård
Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och
Väj 2000 2000 Notat 5
Väj 2000 Projektrapportering av dialog med yrkesförare Anna-Sofia Holmquist Per-Åke Tjärnberg September 2000 2000 Notat 5 Inledning Under vecka 16-17, 17-28 april, 2000 har NTF Stockholms län genomfört
Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2
Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...
Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2014-08-07 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Ungdomssamtalare GYVF-2014-542
Sammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund
1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta
Så bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor
Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
AKTIVITETSHANDLEDNING
AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman OLYCKAN av Johan Werkmäster Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel omsorgen eller i Svenska
2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation
RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm
Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i Föräldrajuryn om barn och mobiltelefoner.