Rullskidbana i Sveg - ökad trafiksäkerhet
|
|
- Anna Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rullskidbana i Sveg - ökad trafiksäkerhet Rapport av NTF Jämtlands län för Vägverket Region mitt 1
2 Innehållsförteckning Sida 1 Sida 2 Sida 4 Sida 5 Sida 7 Sida 8 Sida 10 Bakgrund Före rullskidbanan åkning på väg. Höger eller vänster sida? Ökad trafiksäkerhet med rullskidbanan? Bilaga 1 budget för byggande av rullskidbana i Sveg. Bilaga 2 enkätsvar från skidlinjeelever. Bilaga 3 enkätsvar från yrkesförare. NTF Jämtlands län, Box 384, Östersund ,
3 Rapport Rullskidbana i Sveg Bakgrund Sveg med omnejd har en lång historia som ett område med stort skidintresse. Centralorten Sveg i Härjedalens kommun med föreningen Svegs IK, men även Älvros IF, Ytterhogdals IF, Lillhärdals IF, Hede SK och andra föreningar i området, har genom åren samlat ett gediget intresse för längdskidåkning. Det var därför naturligt att det 1996 startades en skidlinje vid Härjulfskolans gymnasium i Sveg. En skidlinje där elever kan avsätta viss del av skoltiden till sin specialidrott. Till sin hjälp har de två anställda tränare. Antalet elever läsåret är 20. Dessa bedriver all väsentlig träning i eller i omedelbar anslutning till Sveg, både höst, vinter och vår. Under både barmarks- och snöperioden har man Svegs skidstadion att tillgå. Dock utgörs nära hälften av barmarksträningen av rullskidåkning. En träningsform som inte bara ställer krav på utövarens fysik, utan även kräver stor uppmärksamhet på omgivningen eftersom man traditionellt sett varit hänvisad till allmänna vägar och cykelbanor. Rullskidåkningen har således oftast bedrivits ute i trafiken där åkarna dock blivit något av en hybrid mellan gång- och cykeltrafikanter som tar relativt stor plats. Vägar är dock ingen idealisk arena för idrottsträning och i synnerhet inte för rullskidåkning. Vägarna i sig är smala och vägrenar saknas helt och hållet. Lägg därtill att trafiken är stor längs de vägar som korsas i Sveg. Eleverna vid skidlinjen, ungdomarna i Svegs IK och motionärerna på orten levde farligt i sitt utövande av rullskidåkning. Andra trafikanter både privatbilister och yrkesförare uttryckte även oro och ibland irritation över situationen. De två stora vägar som korsar Sveg är väg 45 och väg 84. På bilden åker man dock på väg 504 mot Lillhärdal. Foto: Anders Edvinsson Dåvarande tränaren på Skidlinjen, Lars Selin, och Svegs IK:s skidsektionsordförande Ulf Hansson, började år 2000 undersöka möjligheten att bygga en rullskidbana. Argumenten som så småningom framfördes i en ansökan om medel från Härjedalens kommun var bland andra att antalet elever på skidlinjen antogs öka, att övriga aktiva både ungdomar och motionärer också ökade och att dessa grupper skulle ha behov av en rullskidbana både ur säkerhetssynpunkt, och som ett led i utvecklingen av träningsmöjligheter. Till detta fanns också förhoppningar om att rullskidbanan kan bidra till ökat intresse för Sveg som en ort med bra tränings- och tävlingsförhållanden året runt. I ansökan till kommunen fanns inlagor från både Polismyndigheten i Jämtlands län (Polisområde Härjedalen) och Svegs IK:s skidsektion som båda tillstyrkte behovet av en rullskidbana. 3
4 På försommaren 2004 började så banan att byggas och bygget genomfördes under två månader. Vissa slutåtgärder såsom markfinish vid sidan av banan utfördes under hösten 2004 och den 25:e september invigdes banan med bland annat rullskidtävling för inbjudna åkare. Före rullskidbanan åkning på väg Fram till 1980-talet, åkte man uteslutande klassisk teknik (även kallad diagonal stil) inom längdskidåkningen. I början och mitten av 1980-talet började enskilda elitåkare att experimentera med andra tekniker än den traditionella diagonalstilen. Mest känd i Sverige är Gunde Svan som tidigt provade sig fram med både alternativa tekniker och utrustningar. Internationellt sett är det den amerikanske skidåkaren Bill Koch som fått äran av att vara en av de första som systematiskt använde sig av skridskoskär med skidorna för att öka hastigheten där terrängen gjorde det möjligt. Även utpräglade långloppsåkare, som exempelvis bröderna Bengt och Ola Hassis, samt skidorienterare var tidiga med att utveckla den fria tekniken och även påverka skidors och stavars utformning. Det som framförallt gjorde det möjligt att ändra åkteknik var den motoriserade spårprepareringen med snöskotrar och sedermera pistmaskiner, vilket gjort spåren bredare och underlaget fastare. Många vittnesmål finns dock om mycket tidiga experiment med skridskoskär på skidor utan att de kunde praktiseras i tävlingsform just på grund av spårens utformning. Sedan början 1990-talet har den fria stilen (även kallad skejting) blivit standard inom skidåkningen och även skapat olika discipliner i tävlingssammanhang. Detta har lett till att alla som numera är aktiva i längdskidåkning tränar både klassisk och fri stil och självfallet även vid rullskidåkning. Oftast är det vid fri stil som det uppstår farliga trafiksituationer eftersom åkaren blir bredare i sitt rörelsemönster och tar större plats i anspråk på vägen. Eftersom alla rullskidåkare i Sveg med omnejd, fram till 2004 var hänvisade till att åka rullskidor främst längs riksvägarna 45 och 84 uppstod ofta farliga situationer just på grund av detta. - En incident inträffade då en tränare ramlade av vinddraget från en långtradare och föll så illa att han slog ena axeln ur led, berättar Anna Engman, en av tränarna på skidlinjen. Men det har varit flera nästan-olyckor, och skidåkarna fått veta att det är de som är problemet. - Vi har då och då fått kritik från yrkesförare som framfört att rullskidåkarna tar mycket plats på vägen. En gång blev vi även utskällda på vägen av en bilist som stannade. Även eleverna har skräckfyllda upplevelser av situationer längs vägarna. - Mest otäckt med att åka på väg är när två långtradare möts där man själv befinner sig och man riskerar att dras med i vinddraget, säger en av dem. 4
5 Två fordon som möts invid en rullskidåkare är det som upplevs som mest osäkert. Foto: Lars Selin Trafikmängden på vägarna kring Sveg är relativt hög. Sveg är en utpräglad genomfartsort för trafik från norr till söder och vice versa. Dels är det mycket transporter med tunga fordon, dels mycket säsongsrelaterad turisttrafik till och från både Härjedalens och Jämtlands turistorter. Enligt Vägverkets mätningar var årsmedelsdygnstrafiken för personbilar 4860 fordon (+- 9%) i centrala Sveg och 1880 fordon (+- 14%) längs väg 45 år Årsmedelsdygnstrafiken för tunga fordon var 460 (+- 12%) i centrala Sveg år 2002 och 300 (+- 15%) längs väg 45. Motsvarande siffror samma år för väg 84 var 2120 personbilar (+- 21%) och 210 tunga fordon (+- 21%). Vägarna kring Sveg saknar utrymmen för oskyddade trafikanter. Foto: Lars Selin I den enkät (se bilaga 2) som NTF Jämtlands län låtit eleverna svara på, säger 66 procent att de känner sig ganska säker när de åker längs vägarna, och 44 procent att de känner sig osäker. Hur säker respektive osäker man känner sig som oskyddad trafikant kan ha samband med hur man själv beter sig och hur stor plats man själv tycker att man tar och inte 5
6 minst behöver ta, för att känna sig säker. 52 procent av rullskidåkarna svarar att de ibland tar hänsyn till mötande trafik på vägen. Med hänsyn menas i det här fallet att inte åka i klunga eller grupp, att åka sakta eller stanna vid möte med breda fordon eller när fordon möts, eller att sluta åka fri stil vid möte med fordon. Upplevelsen av att man tar hänsyn till mötande trafik är relativt bra överensstämmande med yrkestrafikens företrädare som svarat på motsvarande enkät (se bilaga 3). Bland dem upplever 70 procent av dem som svarat på enkäten att rullskidåkarna ibland tar hänsyn till mötande trafik och särskilt den tunga trafikens förutsättningar, så som att kunna få stopp på ett tungt fordon, fordonets vinddrag mm. Däremot tycker endast 24 procent av skidlinjeeleverna att de tar mycket plats på vägen, medan 60 procent av yrkesförarna tycker att rullskidåkarna tar mycket plats. Det är alltså en viss skillnad i hur rullskidåkarna upplever sig själva på vägen och hur yrkesförarna upplever dem. Höger eller vänster sida? En av anledningarna till att det uppstår konflikter mellan bilar, tunga fordon och oskyddade trafikanter som rullskidåkare, är att det råder delade meningar om vilken sida av vägen rullskidåkare ska färdas på. Tidigare var det vanligt att man åkte på vänster sida, alltså på samma sida som den mötande trafiken. Men sedan några år har man, i alla fall kring Sveg, börjat åka på höger sidan av vägen. Detta upplevs olika av utövarna. Annas åsikt är att det är bättre att åka på vänster sida eftersom man då ser de mötande fordonen och kan anpassa sig efter dem. - Jag tycker det är svårare att åka på höger sida då jag får förlita mig till att jag hör de fordon som kommer bakom mig. Dessutom märker jag att många av eleverna inte hör fordonen lika bra som jag gör. Kanske har det ibland att göra med att de åker med cd-spelare och hörlurar. Det händer att jag får skrika åt dem, säger Anna. Jesper Johnsson, den andre tränaren på skidlinjen, är dock av annan uppfattning. - Jag anser att det är bättre att åka på höger sida och förlita sig till hörseln. Fordonet har då längre tid på sig att anpassa sin hastighet i förhållande till rullskidåkaren, eftersom vi rör oss i samma riktning, säger han. Höger eller vänster sida? När skidlinjens elever tränar på väg är det höger sida som gäller. Foto: Anders Edvinsson 6
7 Från yrkesförarna framfördes i samband med enkäten två frågor om vilken sida åkarna ska hålla till på. En av förarna skriver att han själv åker mycket rullskidor och att han anser att det är förenat med livsfara att åka på höger sida. Jag åker alltid på vänster sida för att därigenom ha koll på övrig trafik. I takt med att den fria stilen blivit standard, kan man säga att åkningen gått över till höger sida, men det råder olika uppfattningar om vad som är säkrast. Men vad säger lagen? Ja, där är det också öppet för tolkningar: I Trafikförordningens 1 kapitel (Allmänna bestämmelser), 4 likställs rullskidåkare med gående. I 7 kapitlet (Bestämmelser för gående på väg), 1 fastställs att Gående som använder vägrenen eller körbanan skall om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen, förutsatt att det inte finns gångbana. Men: Den som åker rullskidor, rullskridskor eller liknande och som färdas med högre hastighet än gångfart skall dock färdas längst till höger om det är lämpligare. Rullskidåkning ska ske till höger om det är lämpligare och om hastigheten är högre än om man går en smaksak således och inte helt solklart för den enskilde. Ökad trafiksäkerhet med rullskidbanan? Är det då relevant att diskutera var på vägbanan rullskidåkaren ska färdas i Sveg med omnejd, nu när rullskidbanan är på plats? Ja, det är det, enligt tränarna vid skidlinjen. Den nya banan vid Svegs skidstadion är till sin utformning ganska krävande, både fysiskt och tekniskt. Den är i sin längsta skräckning 3,2 km och innehåller både tvära motlut, skarpa kurvor och branta utförslöpor. För att klara terrängen krävs en viss erfarenhet av både vanlig skidåkning och rullskidåkning och inte minst en relativt bra fysik. Detta gör att inte alla rullskidpass kan utföras på banan. Ibland måste man åka på allmänna väg för att få en snällare banprofil för distanspass, alltså långa och lugna träningspass. Därför genomförs, enligt tränarna, cirka 20 procent av rullskidpassen vid skidlinjen fortfarande på de allmänna vägarna kring Sveg. Så byggandet av banan har inte helt tagit bort rullskidåkningen från vägarna. Dessutom transporterar sig oftast skidlinjeeleverna med rullskidor längs de allmänna vägarna till och från Härjulfskolan och skidstadion. Vid åkning på allmän väg har man särskilda regler - alla elever på skidlinjen har fått instruktioner om att aldrig åka i bredd, grupp eller klunga. Hjälm är obligatoriskt och helst ska de även ha varningsväst på sig, men det är det långt ifrån alla som har. Två nöjda skidtränare vid Härjulfskolan -Anna Engman och Jesper Johnsson. Foto: Anders Edvinsson 7
8 Rullskidbanan bjuder på varierad och tekniskt krävande terräng. Utrymmena för åkarna är bra och vid inoch utfarten till stadion är det filer i bägge riktingarna. Foto: Anders Edvinsson Helt klart har rullskidbanan inneburit ett lyft och ökad säkerhet för skidåkare och andra i svegsområdet. I ansökan till kommunen angavs många olika grupper som tänkbara användare av banan. Förutom skidåkare kan de som åker rollerblades använda banan. Ett exempel på det är Svegs IK:s hockeylag som förlagt träningspass med rollerblades där. Även rullstolsburna och andra handikappade och rörelsehindrade har möjlighet att använda banan, liksom cyklister. I Svegs IK finns ett antal ungdomar som tränar rullskidåkning. Barn och ungdomar börjar i regel åka rullskidor vid års ålder. Anledningen till detta är dels att man tidigare mest varit hänvisad till trafikerade vägar, men också att det inte är vanligt att barn under den åldern åker rullskidor. Nu slipper de vistas på allmän väg och de kan börja åka rullskidor betydligt tidigare om de vill. I Sveg med omnejd finns också ett ganska stort antal motionärer och s.k vasaloppsåkare som kan nyttja banan istället för vägarna. Det är svårt att säga något om det exakta antalet skidåkare och andra som i och med detta förlägger merparten av sina rullskidpass på banan istället för på allmän väg, men uppskattningsvis finns det mellan potentiella utövare som genom banans tillkomst betydligt ökat sin säkerhet genom att träna på Svegs skidstadion även under barmarkstid. Enligt enkäten svarar 38 procent av skidlinjeeleverna att de kommer att använda banan vid hälften av rullskidpassen och 43 procent säger att de kommer att använda den vid mer än hälften av passen. Både tränarna och eleverna vid skidlinjen är dock överens om vad som är bäst med banan. - Största fördelen med banan är säkerheten och att eleverna kan köra särskilda fartpass på banan, säger både Anna Engman och Jesper Johnsson. Eleverna är inne på samma linje. - Det bästa med banan är att man slipper trafiken och kan koncentrera sig helt på åkningen. Man känner sig trygg och kan bränna på! Text: Anders Edvinsson 8
9 Bilaga 1. Budget för byggande av rullskidbana i Sveg Kostnader: Schaktning, dosering kurvor och läggning av trummor, bärlager, slitlager, asfaltbeläggning, efterjusteringar och markfinish. Summa: kr Finansiering: Härjedalens kommun, barn- och utbildningsnämnden Iggesunds sociala fond (Holmen skog) Vägverket Region mitt Ideellt arbete Svegs IK och Skidlinjen Summa: kr 9
10 Bilaga 2 Enkät Enkätsvar rullskidåkare Antal: 21 (tillfrågade 21), elever på Skidlinjen 1. Hur mycket plats upplever du att du tar när du åker rullskidor på allmän väg? Liten plats Normal plats Mycket plats Liten plats Normal plats Mycket plats 2. Visar du hänsyn till mötande trafik (åker ej i klungor, stannar vid möte med breda fordon, tänker på fordonens vinddrag och möjlighet att stanna) när du åker rullskidor på allmän väg? 52% 51% 49% 48% Alltid Ibland Aldrig 47% 46% Alltid Ibland Aldrig 3. I vilken utsträckning känner du dig säker respektive osäker när du åker rullskidor längs allmän väg kring Sveg, ex.vis väg 45? Väldigt säker Ganska säker Osäker Väldigt säker Ganska säker Osäker 10
11 4. Hur ofta använder/använde du allmänna vägar kring Sveg (ex.vis väg 45) för rullskidåkning? Varje dag Två-tre ggr/vecka Tre-fem gg/vecka Varje dag Två-tre ggr/vecka Tre-fem gg/vecka 5. I vilken utsträckning använder du/kommer du att använda rullskidbanan i Sveg istället för allmän väg vid rullskidåkning? 3 Varje träningspass Mer än vartannat Vartannat Mindre än vartannat Varje träningspass Mer än vartannat Vartannat Mindre än vartannat 11
12 Bilaga 3 Enkät Enkätsvar yrkestrafik Antal: 10 (tillfrågade: 35), åkare i Härjedalen 1. Hur mycket plats upplever du att rullskidåkare tar på vägarna? 6 3 Liten plats Normal plats Mycket plats Liten plats Normal plats Mycket plats 2. Visar rullskidåkare hänsyn till mötande trafik? Alltid Ibland Aldrig Alltid Ibland Aldrig 3. Visar rullskidåkare förståelse för den tunga trafikens förutsättningar d.v.s möjlighet att snabbt få stopp på fordonet, vinddrag, genom att anpassa sitt agerande på vägen? Alltid Ibland Aldrig Alltid Ibland Aldrig 12
13 4. Vilken av följande grupper av oskyddade trafikanter anser du vara mest osäker vid möte med tung trafik? 3 Gående Cyklister Rullskidåkare Andra Gående Cyklister Rullskidåkare Andra 5. Hur ofta möter du (i ditt arbete) oskyddade trafikanter längs vägarna kring Sveg? 6 3 Varje dag 2-3 ggr/vecka 3-5 ggr/vecka Varje dag 2-3 ggr/v 3-5 ggr/v 13
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merRegler för fastighetsägare i Kärrdalen
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merInstruktion för att slutföra registreringen
Instruktion för att slutföra registreringen Introduktion Vi antar i den här instruktionen att du redan har registrerat sig. Du kan också ha klickat på aktiveringslänken i mailet. Vi använder ett fiktivt
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merCYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA
CYKELSTÖDET CYKELSKOLAN FÖR VUXNA Lektion 1 Teori Trafiksäkerhet, regler och vägmärken Lektion 2 Repetition Besiktning av cykel Teoriprov Övriga lektioner Öva på att cykla Cykelskolan avslutas med: Cykelbanor
Läs merFråga 1: Övergångsställen
Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen
Läs mer9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:
9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merAllt farligare att jobba på vägen
Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merSveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)
PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merSamspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden
Samspelet i trafiken informella regler, irritation och aggressiva beteenden Gunilla Björklund gunilla.bjorklund@chalmers.se 031-772 13 79 En irriterad förare är en dålig förare Irritationen kan påverka:
Läs merFrågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för förhindrande av att rötslam lagras på orten
1 18 januari 2016 Bygg & Miljönämnden i Upplands-Bro kommun Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen Frågan om slamlager på fastigheten Håbo Häradsallmänning 1:1 skrivelse från Håbo-Tibbles arbetsgrupp för
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott; SFS 2015:534 Utkom från trycket den 25 augusti 2015 beslutade
Läs merAnalys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja
1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia
Läs merVad gäller för gatan där blomlådorna placeras?
KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merSPARAS! Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.
Myggenäs Väg- och Samfällighetsförening Organisationsnummer: 853300-3938 Box 6065, 471 17 MYGGENÄS myggenasvagforening@tvstjorn.se Till samtliga medlemmar SPARAS! Information från styrelsen Hastighetsbegränsning
Läs merUppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merTrafiköar för en bättre trafiksäkerhet.
Trafiköar för en bättre trafiksäkerhet. För att öka trafiksäkerheten på bostadsgator är vår erfarenhet att trafiköar i betong åstadkommer en fartdämpning som är till gynnar trafiksäkerheten inom våra bostadsområden.
Läs merKorttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp
RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1
Läs merÖvergångsställen och cykelöverfarter
Övergångsställen och cykelöverfarter Vem är gående? Gående är den som går. Bestämmelser om gående gäller bl.a. även för den som åker rullskidor, rullskridskor eller spark leder cykel, moped eller motorcykel
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merLokalbussen i Lycksele
Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merKS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången
STRÖMSTADS KOMMUN Sida 13 (33) Kommunstyrelsen 2012-09-12 KS/2011-0011, TN/2010-0382 Ks 99 Au 149 Svar på medborgarförslag gällande trafik och parkeringssituationen på Tången Kommunstyrelsen beslutar föreslå
Läs mer2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns
2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merFÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN
FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare
Läs merPresentation av Väg 225
Sorunddanet mars 2006 Presentation av Väg 225 och förbättringsområden En resa från Ösmokorset via Sorunda Ridskola Berga Ristomta Porthus Spångbro Fullbro och Frölunda Mars 2006 1 Sorundanet mars 2006
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs merEtt forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008
Luleå 2005-04-14 PM Slutrapportering av forskningsprojektet Tessins väg, Malmö ett exempel på hur barn medverkar i processen om gatumiljöns förnyelse och i utvärderingen av effekten av ombyggnaden Ett
Läs merINFOBLAD SKIDSÄSONGEN
INFOBLAD SKIDSÄSONGEN 2013-2014 En sund hobby i trevligt sällskap! Skidning är en trevlig idrottsform som passar alla åldrar, många familjer har här hittat en gemensam hobby, där flera generationer umgås
Läs merEn säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande
En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.
Läs merMissbruk av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26 november 2003
PM 2003 RIII (Dnr 329-3086/2003) Missbruk av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Remiss från Näringsdepartementet Remisstid 26 november 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merNovember 2015 Lommabanan
November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig
Läs merINFOBLAD SKIDSÄSONGEN 2015-2016
INFOBLAD SKIDSÄSONGEN 2015-2016 Kom med i Svensk Finlands bästa skidförening. Skidning passar alla, det är en hobby som förenar över generationer. Den är en av de mest mångsidiga motionsformer, den bygger
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merVÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE. Gång- och cykelväg utmed Kläppavägen Åsa Gårdsskola 2014-11-18 kl 19:00
VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTE Gång- och cykelväg utmed Kläppavägen Åsa Gårdsskola 2014-11-18 kl 19:00 MEDVERKANDE Kungsbacka kommun Anders Wallergård, Projektledare Stefan Jiverö, Byggledare Markförhandlare
Läs merHandlingsplan Regler vid aktiviteter (som inte är regelbundet återkommande) utanför skolans område
Barn och skola Grundskola Senast uppdaterad 2014-08-27 Handlingsplan Regler vid aktiviteter (som inte är regelbundet återkommande) utanför skolans område Nedanstående regler skall ses som en lägsta tvingande
Läs merHanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK
Hanne Solem Görel Hydén Sätt in stöten! MATEMATIK Multiplika tion Multiplikation, 5-tabellen Att multiplicera är detsamma som att addera samma tal flera gånger. Det kallar vi upprepad addition. 3 5 kan
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merI nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.
Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merTrafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merTrafikkunskap David Lundgren
Trafikkunskap David Lundgren Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...5 2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter...6 Grundbestämmelser...6 Fri väg m.m. för viss trafik...7 Trafik i korsning med järnväg
Läs merAtt vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF
Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF Att vara fotbollsförälder i Jönköpings Södra IF Jönköpings Södra IF:s ungdomsutskott och föräldragrupp hälsar dig som förälder varmt välkommen i föreningen!
Läs merPM-Riskutredning för ny detaljplan Bockasjö 1, Borås
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 18. October 2012 SIDA 1/5 REF Mrni PROJEKTNR A029039 Svar på yttrande för PM-Riskutredning
Läs merETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?
ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?
Läs merEffekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004
VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson
Läs merVälkommen till SIK Skidors barn- och ungdomsverksamhet
Välkommen till SIK Skidors barn- och ungdomsverksamhet Välkomna tillbaka efter en varm(!) och förhoppningsvis skön sommar, både nya och gamla skidåkande barn- och ungdomar (och era föräldrar)!! Till den
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merNyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,
Bilaga 4 Sida 1(11) KL 1900 Inger Åckander, 630222 SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGORNA AV TOTALT 37 INTERVJUER FÄRGADE SIFFROR FRÅN STORSTADSLÄN - 24 FRÅN STORSTADSLÄN OCH 13 FRÅN ÖVRIGA LÄN Frågor Ja Nej Hur
Läs merÅtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
Läs merNationella hastighetsprojektet 2001
Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse
Läs merDet här gäller vid ett obevakat övergångsställe
Övergångsställen Det här gäller vid ett obevakat övergångsställe Du ska ta hänsyn till fordonens hastighet och hur nära de är när du ska gå ut på ett övergångsställe. Korsa körbana eller cykelbana utan
Läs merKvalitetsrapport nr 2 Lärare
Kvalitetsrapport nr 2 Lärare Varför har detta arbete gjorts? I skolsystemet i Sverige är det så att det är skolhuvudmannen som är ytterst ansvarig för skolverksamheten, i en kommun eller i en friskola.
Läs merFotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58
Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merResvaneundersökning. Kungens kurva 2012
Resvaneundersökning Kungens kurva 2012 Syfte Syftet med resvaneundersökningen var att få en samlad bild över hur resvanor och besöksbeteende ser ut i området, samt att ge underlag till framtida trafikplanering
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs merDetaljplan för Väghyveln 9 m.fl. UTÖKAD ANVÄNDNING FÖR PALMCRANTZSKOLAN Östersunds kommun
Detaljplan för Väghyveln 9 m.fl. UTÖKAD ANVÄNDNING FÖR PALMCRANTZSKOLAN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1813/2011 Dnr planmodul: P 11/0028 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har hållits tillgänglig för granskning
Läs merVäj 2000 2000 Notat 5
Väj 2000 Projektrapportering av dialog med yrkesförare Anna-Sofia Holmquist Per-Åke Tjärnberg September 2000 2000 Notat 5 Inledning Under vecka 16-17, 17-28 april, 2000 har NTF Stockholms län genomfört
Läs merVägarbetare har inte airbag. Sänk farten.
Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid
Läs merSKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan
E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad
Läs merSynpunkter och sammansta llning
Synpunkter och sammansta llning Antal respondenter: 47 stycken Män 28 Kvinnor 19 Hur tar de sig fram? Cykel 17 Bil 25 Går 5 Vad tyckte de som svarat Informationen om snöröjning har varit Mycket bra 2 Bra
Läs merHur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER
Hur vill du leva ditt liv efter 65? DIN PENSION VAL OCH MÖJLIGHETER Delpension vid 6 eller mer pengar i plånboken vid 65? Som medarbetare finns det en möjlighet som vi fack och arbetsgivare vill försäkra
Läs merI vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.
Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige
Läs merVAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter. för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att
VAD ÄR KÄRLEK? I mitt arbete med par har jag märkt att många får konflikter för att de uppfattar kärlek på olika sätt. Det är vanligt att tro att kärlek är lika med beroende eller satus tänkande. Vad är
Läs merProtokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28
PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn
Läs merVäg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona
Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter
Läs merMotion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken?
Trafikutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad förbättra och utveckla kollektivtrafiken? Problemformulering Varje dag reser det cirka 700 000 resenärer med SL, 1 vilket innebär att 47 % av Stockholms
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs mer