Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete

Transkript

1 Bil 1 HANDLINGSPLAN 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete INLEDNING PROGRAM FÖR HÄLSOINRIKTAT ARBETE har ett särskilt fokus på levnadsvanor och beskriver hur Landstinget ska bidra till att ohälsosamma levnadsvanor minskar och att människors självupplevda hälsa ökar. Aktiviteterna i handlingsplanen ska leda till en ökad medvetenhet hos befolkning, medarbetare och patienter i syfte att minska tobaksbruk och riskbruk av alkohol samt att leda till förbättrade matvanor och ökad fysisk aktivitet. Programmet med tillhörande handlingsplan antogs av landstingsfullmäktige SYFTE Att konkretisera aktiviteter utifrån målen i landstingets Program för hälsoinriktat arbete och öka kompetensen hos medarbetarna Att underlätta arbetet med att i förvaltnings och verksamhetsplaner formulera hälsoinriktade aktiviteter utifrån de olika perspektiven REDOVISNING Aktiviteterna ska redovisas i delårsrapporter och årsredovisningar från och med 2016 och handlingsplanen ska följas upp och revideras vart annat år med början 2018 ÅTGÄRDER Befolkningsperspektivet AKTIVITET ANSVARIG UTFÖRARE TIDPLAN Riktade hälsoinsatser till förskoleklass och årskurs 6 för att medvetandegöra om munnens betydelse för hälsan [1] Utvecklingschef Folktandvården AB Folktandvården Västmanland AB fortlöpande Utveckla samverkan med externa aktörer kring hälsoläget i befolkningen [2, 3] Anpassa hälsoinformation om levnadsvanor till olika grupper utifrån behov och förutsättningar [4, 5] Vårdcentraler erbjuder riktade hälsosamtal till 50 åringar [6, 7] Sprida kunskap om HCV 1 och dess verksamhet. Speciellt till andra organisationer som arbetar med svaga och utsatta grupper t.ex. Chef KCH KCH fortlöpande Chef KCH Hälsocenter fortlöpande Chef vårdvalet Vårdcentraler breddinförs januari 2017 Chef KCH KCH fortlöpande 1 Hälsocentrum Västmanland dvs Tobaksenhet, Hälsocenter och Självhjälpsgrupper Utfärdad av: Lisa Österberg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

2 HANDLINGSPLAN 2 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete Försäkringskassa och Arbetsförmedling Tydliggöra hälsoinriktningen på och Kommunikationsdirektör CK KCH 31/ och fortlöpande Medarbetarperspektivet AKTIVITET ANSVARIG UTFÖRARE TIDPLAN Utbildningsinsatser ska erbjudas utifrån Hälsofrämjande arbetsplats till chefer och medarbetare [8] HR direktör Landstingshälsan Lärcentrum HR fortlöpande Skapa hälsoteam 2 på arbetsplatsen och stärka dess roll Verksamhetschef Landstingshälsan Fortlöpande Medarbetare med ohälsosamma levnadsvanor ska erbjudas stöd med särskilt fokus på tobak [9] HR direktör Verksamhetschef Landstingshälsan Tobaksenheten fortlöpande Patientperspektivet AKTIVITET ANSVARIG UTFÖRARE TIDPLAN Utveckla arbetssätt att tidigt identifiera och dokumentera ohälsosamma levnadsvanor [9] Förvaltningschef VS och PPHV Vårdvalschef Tandvårdsenheten Personal inom all vårdverksamhet 31/ och fortlöpande Patienter med ohälsosamma levnadsvanor ska erbjudas rådgivning med särskilt fokus på tobaksavvänjning [9] Förvaltningschef VS och PPHV Vårdvalschef Folktandvården AB Personal inom all vårdverksamhet fortlöpande Patienter med behov av stöd vid levnadsvaneförändring 3 hänvisas till Hälsocentrums verksamheter [9] Förvaltnings chef VS och PPHV Vårdvalschef Folktandvården AB Personal inom all vårdverksamhet fortlöpande Patienter med kronisk sjukdom, med särskild fokus på astma/kol, får information om levnadsvanornas betydelse för hälsan [7, 9] Förvaltnings chef VS och PPHV Vårdvalschef Personal inom all vårdverksamhet fortlöpande 2 Hälsoteam: Chef, skyddsombud och hälsoinspiratör. Mer information finns hos Landstingshälsan. 3 med undantag av riskbruk av alkohol (hänvisas till primärvården) Utfärdad av: Lisa Österberg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

3 HANDLINGSPLAN 3 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete Erbjuda utbildningsinsatser avseende levnadsvanor, Motiverande samtal och kulturens betydelse för hälsan [3, 9, 10] HR direktör Lärcentrum fortlöpande Ta fram utbildning i hälsofrämjande och personcentrerat förhållningssätt [11, 12] Chef KCH KCH HFS arbetsgrupp Lärcentrum 31/ Chefer och medarbetare utbildas i personcentrerade möten och hälsofrämjande förhållningssätt [11, 12] Förvaltningschef VS och PPHV Vårdvalschef Tandvårdsenhet Lärcentrum 2017 och fortlöpande Färdbevis för avgiftsfri sjukresa med lokaltrafik i kallelse till hälso och sjukvården [13] Landstingsdirektör IT direktör CIT Kollektivförvaltningen 31/ Utveckla arbetet med hälsofrämjande vårdmiljöer [14] Hälso och sjukvårdsdirektören HFS arbetsgrupp fortlöpande Styrning och ledning AKTIVITET ANSVARIG UTFÖRARE TIDPLAN I landstingsövergripande beslut ska Landstingsdirektören fortlöpande hälsoinriktningen beaktas Koppla hälsoekonomisk resurs till det hälsoinriktade arbetet [15] Hälso och sjukvårdsdirektören december 2016 Skapa en struktur för kommunikation av hälsoinriktat arbete till och från koncernledning. [16] Landstingsdirektör HSG HFS arbetsgrupp december 2016 Strukturera det interna arbetet med levnadsvanor samt utse samordnare FaR (Fysisk aktivitet på recept) [17] Hälso och sjukvårdsdirektören HSG KCH december 2016 Uppföljning av genomförda aktiviteter i handlingsplan Hälso och sjukvårdsdirektören HSG HFS arbetsgrupp April 2018 Utfärdad av: Lisa Österberg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

4 HANDLINGSPLAN 4 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete INTERN REFERENS Denna handlingsplan är beslutad av [Klicka här och skriv] [datum], [Klicka här och skriv]. Diarienummer: LTV [Klicka här och skriv]. REFERENSER Länk till programmet! 1. Tandvård 2. Samverkan Axelsson, R. & Axelsson, S. (2007). Folkhälsa i samverkan: mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Lund: Studentlitteratur. 3. Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna. Statens folkhälsoinstitut (2008). inomen generation/ 4. Klarspråksparagrafen i språklagen: Språket i offentlig förvaltning ska vara vårdat, enkelt och begripligt. (Språklagen 2009:600, 11, motsvarande i Sveriges språkpolitiska mål) Socialdepartementet (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Regeringens proposition 2007/08:110. Stockholm: Socialdepartementet 5. Kultur / litteracitet och vetenskap/kommentar/2015/08/kunskap omkulturella aspekter av halsa ar nyckel till jamlik vard/ 6. Hälsoundersökningar/Hälsosamtal En kartläggning av svenska och internationella erfarenheter 2014, 7. Att förebygga kroniska sjukdomar genom goda levnadsvanor ett sätt att optimera hälso och sjukvårdens insatser Nätverket hälsofrämjande hälso och sjukvård, 8. Hälsofrämjande arbetsplats 9. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Artikelnummer , Kulturens och Hälsans essäer om sambandet mellan kulturens yttringar och hälsans tillstånd. Santérius förlag 2008 Gunnar Bjursell & Lotta Vahlne Westerhäll ISBN: Personcentrering GPCCs position paper: Inger Ekman et al. (2011) Person centered care Ready for prime time. GUP Commentary: Swedish initiative on person centred care. Inger Ekman, Håkan Hedman, Karl Swedberg, Catarina Wallengren (2015) De kroniska sjukdomarnas utmaning Personcentrerad vård en effektivare hälso och sjukvård med människan i centrum Utfärdad av: Lisa Österberg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

5 HANDLINGSPLAN 5 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Handlingsplan till Landstingets program för hälsoinriktat arbete Nätverket hälsofrämjande hälso och sjukvård, Kollektivtrafik kollektivtrafik gor dig smal isning_traffic/artikel/byt_bilen_mot_kollektivtrafik_och_bli_friskare/ O/Vardgivarportalen/Halsoframjande halso ochsjukvard/goda exempel/ak kollektivt for din halsa/ 14. Hälsofrämjande vårdmiljö Ulrich, R. S., Zimring, C., Joseph, A., Quan, X., & Choudhary, R. (2004). The role of the physical environment in the hospital of the 21st century: A once in a lifetime opportunity. Concord, CA: The Centre for Health Design. 15. Hälsoekonomi Kommunikationsstrategi FaR samordnare Nationell utvärdering av receptförskrivning fysisk aktivitet. Folkhälsoinstitutet 2010, sid Patientlag (2014:821) Kapitel 3, 1 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs /#K3 FÖRKORTNINGAR CIT CK HFS HR HSG KCH PPHV VS Centrum för IT Centrum för kommunikation Nätverket Hälsofrämjande hälso och sjukvård Human resourses Hälso och sjukvårdsgruppen Kompetenscentrum för hälsa Primärvård, Psykiatri, Habiliteringsverksamhet Västmanlands sjukhus Utfärdad av: Lisa Österberg Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

6 Bil 2 1(6) Dokumentnamn: Riktlinjer till Inköpspolicy Version: Dokumenttyp: Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Riktlinjer till Inköpspolicy 1. Bakgrund Riktlinjer utgör ett komplement till lagstiftning, Inköpspolicy och andra styrande dokument som reglerar de områden som berör alla inköp. Riktlinjerna, liksom Inköpspolicyn, gäller vid alla inköp som genomförs av Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland inklusive dess helägda bolag och stiftelser. Utförlig information och vägledningar för genomförande av inköp tillhandahålls av Inköp. 2. Syfte Riktlinjerna förtydligar inköpspolicyn och ger vägledning för hur Landstingens verksamhet ska genomföra inköp för att uppnå Landstingens strategiska mål. Landstingens inköp och upphandlingar skall vidare: bidra till god ekonomisk hushållning främja ett gott näringslivsklimat i landstingen och globalt främja hållbar utveckling, bidra till miljömål och goda levnadsförhållanden för nuvarande och kommande generationer säkerställa så att kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande förhållanden och goda arbetsvillkor råder hos leverantörer och tredjepartsleverantörer där varor och tjänster inhandlas där så är möjligt beakta att animalier som inhandlas är uppfödda och hanterade i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning eller ännu bättre bidra till ett utvecklat lokalt näringsliv och fler arbetstillfällen i länen 3. Planering av inköpsbehov I den årliga planeringen av respektive verksamhets inköpsbehov ska Inköp informeras om väsentliga inköp som budgeterats och som kan resultera i en upphandling. Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

7 2(6) Inköp sammanställer en gemensam årlig upphandlingsplan som ger förutsättningar för strategiska inköp/upphandlingar som maximerar verksamhetsnytta och ger kostnadsbesparingar. I planeringen skall även landstingens övriga styrande dokument och policys som kan ha en påverkan beaktas exempelvis specifika miljökrav och kravmärkning av livsmedel. Planeringen är också viktigt för att minimera oplanerade inköp vilka motverkar alla verksamheters och Inköps åtaganden. Planeringen bidrar till att landstingens strategiska mål uppnås. 4. Inköpsvärde Oavsett värde regleras landstingens inköp genom Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Lagen om valfrihetssystem. Dessa lagar ska följas av alla verksamheter inom landstingen och gäller för köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster från annan juridisk eller fysisk person. Grundläggande principer i lagstiftningen är: att upphandling ska ske på ett öppet (transparent) sätt, att ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska iakttas samt att alla anbudsgivare ska behandlas på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt Landstingen ska ha en helhetssyn på inköp och ta tillvara de vinster som följer av samordning. Inom landstingen ska alla verksamheter verka för att samordna sina inköp för att så långt som möjligt utnyttja bägge landstingens storlek som köpare. Samtliga inköp ska genomföras affärsmässigt, effektivt, objektivt samt med användande av de konkurrensmöjligheter som finns. När det är lämpligt skall kravspecifikationer anpassas i syfte att främja ett gott näringslivsklimat för landstingen och främja mindre och medelstora företags medverkan. För att landstingens strategiska mål ska uppnås ska alla verksamheter inom landstingen medverka i upphandlingsarbetet enligt gällande regler och andra styrande dokument inom inköpsområdet, följa tecknade avtal samt följa och tillämpa aktuella beställningssystem (e-handel), rutiner och anvisningar. Landstingen har tecknat ett antal avtal gällande köp av varor/tjänster. Dessa avtal ska användas. I det fall där avtal saknas och varan/tjänsten faller under begreppet lågt värde eller om synnerliga skäl föreligger, kan en direktupphandling bli aktuell. Synnerliga skäl används mycket restriktivt, kontakta då Inköp. Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

8 3(6) Inköp ansvarar för att komplettera styrande dokumenten på upphandlingsområdet med fördjupad information, råd, rutinbeskrivningar och mallar som underlättar för landstingens verksamheter vid upphandlingsarbetet. Förfarande och beloppsgränser beskrivs i dokumentet Regler för inköp. Lågt värde Vid beräknandet av en upphandlings värde ska samma beräkningsgrunder som anges i lagstiftningen användas. Detta innebär bl.a. att inte bara den enskilda anskaffningen vid ett visst enskilt tillfälle utan landstingets samlade anskaffningar avseende varan eller tjänsten, ska ligga till grund för beräkningen rörande huruvida anskaffningen får genomföras som en direktupphandling eller ej. Synnerliga skäl Direktupphandlingar med åberopande av synnerliga skäl t.ex. sanering av rökskadad lokal för att kunna genomföra vård, medför ibland att normala krav på konkurrensutnyttjande och andra grundläggande principer måste åsidosättas. Användandet ska vara så restriktivt som möjligt. Genomförandet av en direktupphandling med åberopandet av synnerliga skäl får inte göras utan samråd med Inköp som tillsammans med verksamheten ska bedöma om upphandlingsformen får och bör användas. 5. Beställningsförfarande Beställningar ska göras från avtalat sortiment hos avtalade leverantörer. Landstingens beställningssystem/e-handel ska användas i så stor utsträckning som möjligt. När beställning inte kan göras via beställningssystemet/e-handel kontaktas operativt inköp som stödjer verksamheten med handläggning i enlighet med dokumentet Regler för inköp. 6. Leverantörsutveckling Inköp ansvarar för kontroll och uppföljning av avtal för att skapa möjligheter för en effektiv samverkan med leverantörer. Detta uppnås genom att implementera en leverantörsstyrningsmodell. Vidare ansvarar Inköp för att analysera och segmentera avtal och leverantörer för att etablera en samverkansorganisation på lämplig nivå, som bl.a. tydliggör interna roller och ansvar för avtals-, leverantörsuppföljning och leverantörsutveckling. 7. Miljö och socialt ansvarstagande Hållbarhetskrav avseende de sociala och miljömässiga förhållandena vid inköp och upphandlingar beslutas inom ramen för respektive kategoristrategi där även landstingens övriga policys styrande dokument skall beaktas. Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

9 4(6) Miljö Inköpsarbetet beaktar miljömässiga konsekvenser där utgångspunkten är minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Att ta miljöhänsyn vid upphandling är en prioriterad fråga i landstingens miljöprogram eftersom en stor del av miljöpåverkan är kopplad till användningen av varor och tjänster. Landstingen skall därför bland annat: handla med leverantörer som bedriver ett aktivt miljöarbete prioritera miljöanpassade varor, tjänster och entreprenader vid inköp Miljökraven ställs i överensstämmelse med lagstiftningen, såväl Lagen om offentlig upphandling som Miljöbalkens hänsynsregler. Miljökrav vägs samman med andra relevanta krav såsom kvalitet, funktion, kostnad och säkerhet. I de fall Upphandlingsmyndigheten har upphandlingskriterier för aktuell upphandling ska dessa beaktas. Miljöpåverkan från upphandlingar bedöms i en prioriteringslista där de upphandlingar som har stor negativ miljöpåverkan prioriteras högst. Ansvarsfördelning för att ställa miljökrav vid upphandling: Upphandlande verksamhetschefer ansvarar inom sitt verksamhetsområde för att tillräcklig kompetens, ekonomiska och personella resurser finns för upphandling. Upphandlande verksamhet ansvarar för att följa upphandlingspolicyn och riktlinjerna så att miljökrav ställs i enlighet med dessa. Inköp är experter och verksamheternas stödfunktion vid upphandling. Inköp kontaktar miljöenheten för att ställa miljökrav i prioriterade upphandlingar eller vid behov av miljöstöd. Miljöenheterna i respektive landsting är experter och ställer miljökrav i prioriterade upphandlingar. Miljöenheten bidrar i mån av resurser med miljökompetens i upphandlingar utöver de som är prioriterade. Socialt ansvarstagande Landstingen ansvarar för att alla medborgare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och kulturverksamhet. Det är också viktigt att Landstingen bedriver en verksamhet som främjar en hållbar utveckling. Landstingen ska i upphandling och inköp ta hänsyn till sociala och etiska aspekter bland annat genom att: endast handla med leverantörer som betalar socialförsäkringsavgifter och skatt i hemlandet. ställa krav på arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter i enlighet med ILO:s kärnkonventioner om arbetsrätt och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt Barnkonventionen, använda upphandling för att främja social utveckling Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

10 5(6) verka för att utförare av traditionell landstingsverksamhet på entreprenad skall följa samma grunder för yttrandefrihet och meddelarfrihet gentemot sin personal som gäller för offentliganställda i motsvarande verksamhet enligt grundlag och andra författningar, samt verka för att utförare av traditionell landstingsverksamhet på entreprenad skall följa samma grunder för offentlighet och sekretess för handlingar gentemot allmänheten som gäller i motsvarande offentlig verksamhet enligt grundlag och andra författningar, samt säkerställa att leverantörer har rutiner som säkerställer att tillämplig svensk arbetslagstiftning, så som exempelvis arbetsmiljölagen, semesterlagen, föräldraledighetslagen och arbetstidslagen efterlevs. Samma gäller de bestämmelser rörande ob- och övertidsersättningar, minimilöner och arbetstidsregler som i förekommande fall regleras i rikstäckande kollektivavtal. Genom ett nationellt samarbete mellan samtliga regioner och landsting har man enats om en gemensam Uppförandekod. Tillämpning Inköp beaktar därför social hänsyn vid samtliga annonserade upphandlingar, oberoende av om det föreligger sociala eller miljömässiga risker i produktionen eller ej. Detta sker genom att bifoga Uppförandekoden som kontraktsbilaga vid upphandling samt genom uppföljning av kontrakt. Varor och tjänster som levereras till landstingen ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182 FN:s barnkonvention, artikel 32 Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet FN:s deklaration mot korruption Uppföljning och ansvarsfördelning Öppenhet krävs för att kunna garantera att Uppförandekoden följs. För att följa upp efterlevnaden hos leverantör och i underleverantörsled gör Sveriges Regioner och Landsting särskild avtalsuppföljning vad gäller Uppförandekod för leverantörer. Detta sker exempelvis genom att begära in dokumentation, utföra revisioner på plats, granska och godkänna åtgärdsplaner och kontrollera implementeringen av dessa. Inköp ansvarar för att bifoga Uppförandekoden i samtliga annonserade upphandlingar och att registrera avtalet med leverantörsuppgifter i Uppföljningsportalen, det nationella verktyget för uppföljning vad gäller sociala krav. Via portalen kan Inköp Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

11 6(6) ställa frågor till leverantören vid uppföljning av Uppförandekoden. Baserat på svaren fattas sedan beslut om en grundligare uppföljning är nödvändig. Beslut om nationella uppföljningar fattas av styrgrupp och expertgrupp inom nätverket för Sociala krav i offentlig upphandling. Ansvaret för nationell uppföljning fördelas sedan ut på en ansvarig region alternativt landsting. Resultat av uppföljningen delas sedan mellan samtliga landsting och regioner. 8. Mutor och bestickning Förekomsten av mutor och otillbörlig påverkan är ett hot mot en kostnadseffektiv och objektiv upphandlingsprocess med landstingens bästa som mål. För landstingen gäller nolltolerans mot mutor i vilken form de än förekommer. 9. Jämställd upphandling Landstingen ska säkerställa att kvinnor, män, flickor och pojkar garanteras likvärdig service och rättvis fördelning av resurser genom att integrera jämställdhet som kvalitetskrav i relevanta upphandlingar. Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:

12 1 (11) Bil 3 Landstingskontoret Centrum för hälso och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ver 9 Datum INTEGRERAD REHABILITERING I PRIMÄRVÅRDEN Den 17 juni beslutade LS att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en översyn av den samlade fysioterapiverksamheten i primärvården och återkomma under hösten 2015 med ett förslag till revidering av Regelverk primärvård. Förslaget nedan har föregåtts av en remissomgång i olika grupperingar under november december Grupperna har varit 1) fackliga företrädare 2) företrädare för verksamhetschefer på vårdcentral 2) sjukgymnaster anställda på offentliga vårdcentraler 4) sjukgymnaster med LOU och samverkansavtal (etableringar). 5) företrädare för pensionärs och handikapporganisationer. Remissarbetet inleddes och avslutades med öppna stormöten, den 28 oktober och 16 december. Angivna ersättningar är på den nivå vi bedömer att ersättningarna kommer att ligga men ska inte ses som slutgiltiga. Viktningen av fysioterapipoäng (FT poäng) baseras på konsumtion av fysioterapi inom olika åldersgrupper i Landstinget Västmanland. 1. BAKGRUND Landstinget Västmanlands revisorer genomförde 2012 en granskning av Rehabilitering inom närsjukvården Granskningens resultat indikerar att det finns ett behov av att vidta åtgärder. Några påpekande är att: Uppföljning av kvalitetsmål för rehabilitering har skett i mycket liten omfattning. Planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser sker inte i enlighet med nationella riktlinjer. Rehabilitering tycks ske utan samordning. Teambedömningar görs i begränsad omfattning. Kravet på att det ska finnas tillgång till ett bedömningsteam av minst tre namngivna kompetenser är inte uppfyllt. Merparten av primärvårdens fysioterapi ingår inte i primärvårdsprogrammet. Sedan 2009 har de offentliga vårdcentralerna möjlighet att anställa egna fysioterapeuter. Några privata vårdcentraler har nära samverkan med privata fysioterapeuter. Merparten av privata vårdcentraler hänvisar/remitterar till privata fysioterapeuter, utan att ha närmare samverkan med dessa. Således finns stora variationer i hur rehabiliteringsuppdraget utförs i länet och mellan olika vårdcentraler. Även verksamhetsdialogerna med vårdcentralerna har visat på betydande skillnader på hur man löst sitt rehabiliteringsuppdrag. Därmed uppnås inte en rättvis och jämlik vård i länet. Postadress Besöksadress Telefon, vxl Org Nr E post Landstinget Västmanland Landstingshuset, ing landstinget@ltv.se Landstingshuset Telefax VAT nr Webbadress Västerås SE

13 2 (11) Datum Uppföljning av teambesök och upprättade rehab planer har visat att mer än hälften av vårdcentralerna (16 st) inte har redovisat vare sig teambesök eller rehab planer. I det samlade regelverket och ersättningssystemet för primärvård ses inte fysioterapeuten som en resurs jämbördig med andra kompetenser på vårdcentralen. Det innebär ex v att olika kvalitets och aktivitetsersättningar inte kan utgå för fysioterapiinsatser som exv. rådgivningssamtal eller Fysisk aktivitet på recept. Vid utformning av ersättning för Artrosskolor har vårdvalet fått utforma helt olika ersättningssystem för offentliga och privata vårdcentraler. 2. NULÄGE I LOV underlaget för drift av Primärvård 2016 finns i Regelbok 5:2 Rehabilitering angivet: Vårdcentralens uppdrag a) Vårdcentralen ska erbjuda arbetsterapeutisk och psykosocial bedömning och behandling. För patienter med behov av fysioterapi skall vårdcentralen antingen erbjuda sådan på plats eller hänvisa till extern fysioterapeut. Vårdcentralen har ett tydligt medicinskt samordningsuppdrag för patientens rehabilitering, oavsett fysioterapeutens placering. Det medicinska samordningsuppdraget innebär tidiga insatser, vid behov teaminsatser, rehabiliteringsplaner och uppföljning av genomförd rehabilitering. All sjukskrivning ska ske enligt Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd vägledning för sjukskrivning, övergripande principer och specifika rekommendationer. b) Patienter kan hänvisas till besök hos offentligt eller privat anställd fysioterapeut, naprapat och kiropraktor med offentlig finansiering genom avtal. c) Om resultat inte uppnås efter behandlingsperiod upprättas tillsammans med patienten en rehabplan. Initiativ till detta kan tas antingen av sjukgymnast / fysioterapeut, rehabkoordinator (=en funktion som ska finnas på varje vårdcentral) eller behandlande läkare. d) Vårdcentralen skall ha ett bedömningsteam bestående av läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut och kurator/psykolog. Rehabiliteringskoordinatorn samordnar teamets arbete. Idag finns ca 27 offentliga heltidstjänster fysioterapi, varav ca 21 st finns på vissa vårdcentraler inom RO Primärvård, samt drygt sex tjänster knutna till VS Sala och VS Köping med uppdrag att bedriva primärvårdsrehabilitering. De offentliga fysioterapeuterna tar i mindre omfattning emot patienter listade även på andra vårdcentraler, såväl offentliga som privata. Därutöver har landstinget från 2016 vårdavtal på heltid med 25 privata fysioterapeuter upphandlade enligt LOU. Några av dessa har sina mottagningar på privata vårdcentraler eller i direkt anslutning till dessa. Utöver ovan angivna, totalt 52, fysioterapeuter finns i Västmanland idag också 41 fysioterapeuter med samverkansavtal, vilka får sin ersättning enligt Förordning

14 3 (11) Datum (1994:1120) om ersättning för fysioterapi. Dessa avtal är utan tidsbegränsning och kan säljas till nya fysioterapeuter när verksamheten upphör. Ersättningen förhandlas mellan SKL och Fysioterapeuterna och uppräknas varje år. Några av dessa har ett mer eller mindre nära samarbete med en eller flera vårdcentraler. Tillgången till strokerehabilitering för vuxna på primärvårdsnivå är inte jämlik i länet. I Västerås och Surahammarsområdet är tillgången otillräcklig enligt den översyn av strokeprocessen som gjordes I Fagersta, KAK och Sala är tillgången bättre, och knuten till sjukhusens rehabenheter. Tabell 1 Ekonomi och produktion 2015 Typ av fysioterapeuter Ersättning Besök Samverkansavtal (taxa) Vårdavtal Offentliga varav på vårdcentral Varav sjukhus Summa FÖRSLAG INTEGRATION AV FYSIOTERAPIN I PRIMÄRVÅRDSPROGRAMMET Den övergripande målsättningen är att förbättra förutsättningarna för att västmanlänningarna ska kunna erbjudas rehabilitering och basal habilitering med hög kvalitet, samt god och jämlik tillgänglighet i hela länet. Förslaget innebär övergripande att resurserna som idag finns för LOU upphandlad fysioterapi samt de resurser som fördelas till de offentliga vårdcentralerna/sjukhusen läggs samman till en gemensam resurs som fördelas ut till alla vårdcentraler. Omfattningen av resursfördelningen kopplas till ett viktningssystem (fysioterapipoäng, se nedan), där antalet listade kommer att vara grunden för resursfördelningen, samt en rörlig ersättning per besök. Förslaget innebär ett vidgat uppdrag för flertalet vårdcentraler och påtagliga förändringar för dem som bedriver LOU upphandlad fysioterapi, så det är rimligt att genomföra förändringarna stegvis, där varje steg syftar till att ge ökad kunskap och erfarenheter för att underlätta inträdet i nästa steg. Målet är att fysioterapiverksamheten integreras med vårdcentralens övriga verksamhet, genom att uppdraget införs i Primärvårdsprogrammet, på motsvarande sätt som ex vis kuratorer är idag. Den uppdragsmässiga integrationen mellan fysioterapi och vårdcentral möjliggörs genom att fysioterapeut anställs på vårdcentralen eller att vårdcentralen tecknar avtal med utförare av fysioterapi.

15 4 (11) Datum En viktig del av integrationen är gemensam journalföring. All fysioterapiverksamhet knuten till vårdcentralen ska journalföra i COSMIC. En målsättning på lite längre sikt är att även fysioterapeuter med samverkansavtal ska journalföra i COSMIC. Två eller flera vårdcentraler kan tillsammans ha fysioterapeuter anställda eller som underleverantörer till vårdcentralen. REHABILITERING FÖR SPECIFIKA PATIENTGRUPPER Det behövs länsövergripande lösningar för att erbjuda rehabilitering av hög kvalitet för mindre patientgrupper som kräver behandling av fysioterapeuter med specifik kompetens och erfarenhet. Det där därför inte är lämpligt att knyta uppdraget till varje enskild vårdcentral. Det handlar om bl a lymfdränage, reumatologi och neurologisk rehabilitering Vad gäller den neurologiska rehabiliteringen är förslaget att uppdraget gällande neurologisk rehabilitering på primärvårdsnivå bibehålls på befintliga enheter i Fagersta, Köping och Sala. I Västerås planeras en lösning där resultatet kan bli att uppdraget knyts till en större fysioterapimottagning alternativt vårdcentral i Västerås, eller till sjukhuset (det sistnämnda i analogi med lösningen i Sala och Köping). Det ska också vara möjligt att etablera samarbeta mellan olika vårdcentraler i bemärkelsen att enstaka patienter med specifika rehabiliteringsbehov, för vilken kompetens inte finns tillgängligt på den egna vårdcentralen, ska kunna hänvisas till annan vårdcentral som finns tillgänglig inom rimligt geografiskt avstånd inom länet. Ersättning mellan remitterande/hänvisande vårdcentral och mottagande vårdcentral kommer att regleras i Primärvårdsprogrammet. STEGVIS INFÖRANDE Steg 1; Ökad kunskap på vårdcentralen kring hur den på vårdcentralen listade befolkningen söker fysioterapeuter, både med vårdavtal och samverkansavtal. Redovisning från Vårdvalet/DUVA sker månatligen under 2016.Redovisning av sökmönster kan ligga till grund för initiativ till fördjupad samverkan mellan vårdcentral och privata fysioterapimottagningar under Steg 2; Uppdraget för fysioterapi skrivs in primärvårdsuppdraget från Det sker inte någon upphandling av LOU avtal, utan beroende på vilket alternativ vårdcentralen väljer, anställer man eller tecknar avtal med fysioterapeut som underleverantör. Utifrån ökad kunskap via steg1 och andra initiativ till samverkan som tas under 2016 måste vårdcentralen knyta till sig fysioterapiresurser med för uppdraget adekvat utbildning och erfarenhet. För att stimulera till och underlätta rekryteringen av kompetent personal kommer vårdcentralerna att kunna avropa ett kompetenstillägg om man anställer

16 5 (11) Datum fysioterapeuter med högre kompetens och längre erfarenhet. Ett tillägg för anställda/kontrakterade fysioterapeuter med minst 9 års dokumenterad erfarenhet och minst 60 hp. Även andra längre sammanhållna utbildningar som är adekvata kan omräknas till högskolepoäng enligt den exempelsamling som finns i SKL s vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode, t.ex OMT. De 60 högskolepoängen kan finnas inom alla specialistområden. Kompetenstillägg planeras utgå med 100 tkr per heltid och år. Varje fysioterapeut med Samverkansavtal ges möjlighet att teckna ett avtal (viloavtal) med LTV som innebär att etableringen blir vilande på hel eller deltid. Avtalet om vilande etablering innebär att fysioterapeuten med tre månaders varsel när som helst kan aktivera sin etablering, och fortsätta verksamheten som tidigare med ersättning enligt nationell taxa Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Det möjliggör att fysioterapeuten istället kan teckna ett avtal med, eller blir anställd av, en vårdcentral. Frigjorda ekonomiska resurser från vilande samverkansavtal innebär att ersättning per fysioterapipoäng ökar samt att antal listpoäng per heltid sänks. Det senare för att bibehålla verksamhet/produktion som förs över från samverkansavtal till vårdcentralernas fysioterapiverksamhet. Önskemål om vilande avtal behöver klargöras med tidsmässigt god framförhållning för att verksamhetsmässiga och ekonomiska effekter av vilande avtal ska vara tydliga för alla berörda parter. Steg 2 innebär ett åtagande för varje vårdcentral att erbjuda rehabilitering genom fysioterapeut som är knuten till vårdcentralen, genom avtal eller anställning. På vårdcentralen ska dock redan i steg 2: Fysioterapeuten regelbundet delta i teamkonferenser Handledning av fysioterapistudenter från MDH erbjudas De ekonomiska ramarna i steg 2 innehåller tillgängliga belopp för LOU upphandlad vård, offentlig finansiering enligt 2009 års LS beslut, samt avsatt belopp för Artrosskolan. Dessa fördelas på fysioterapipoäng enligt angiven viktning nedan, och på besöksersättning. En mkr avsätts för etablering av PUFF enheten, se nedan. Åldersgrupp Fysioterapipoäng 0-5 år 6-64 år år >75 år 0,00 0,94 1,60 1,40

17 6 (11) Datum Tabell 2 Belopp att fördela preliminära siffor för 2016 LoU Offentliga varav besöksersättn varav schablonersättn: S:a netto utbet ersättning: Innehållen pat avg privata LoU: S:a brutto utbet ersättning: Atrosskola fr 2017: Avgår PUFF: Avgår stroke Sala/köping Reserverat kompetens Tillägg, vilande samverkansavtal 0 Att fördela på FT poäng o besök: Reserverat kompetens TOTALBELOPP Totalt att fördela på fysioterapipoäng och för besöksersättning är ca 44,5 mkr. I Fagersta har Mitt hjärta ett särskilt avtal med privat fysioterapimottagning, vilket kommer att ses över i samband med att Mitt Hjärtas avtal upphör i januari En möjlighet är att steg 2 testas för några pilotvårdcentraler parallellt med steg 1. Steg 3: Det sista steget i integrationen innebär krav på viss fysisk placering av fysioterapeuten på vårdcentralerna från Vårdcentralen ska för sin fysioterapiverksamhet ha specifikt tilldelade rum i en omfattning som tillgodoser behovet av undersökningar och bedömning, inkl nödvändig utrustning. Precisering av kraven sker i Primärvårdsprogram Regelbok 8. För att genomföra uppdraget enligt Primärvårdsprogrammet ska vårdcentralen kunna erbjuda lokaler med adekvat utrustning för rehabilitering och träning. Lokalerna kan erbjudas antingen på vårdcentralen, eller på den fysioterapimottagning som vårdcentralen väljer att kontraktera. Kontrakterade lokaler utanför vårdcentralen ska erbjudas med god/rimlig geografisk tillgänglighet för den listade befolkningen.

18 7 (11) Datum ERSÄTTNING, KAPACITET OCH TILLGÄNGLIGHET Ersättning Fast ersättning 126 kr/listpoäng Rörlig ersättning: 110 kr per besök. Beloppet är synonymt med det belopp som gäller besöksersättning för läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal på vårdcentralerna (exkl dietist). Den fasta ersättning beräknas motsvara ca 76% av vårdcentralens ersättning för fysioterapikostnader och besöksersättningen beräknas motsvarar ca 24 %, vilket i sin tur baseras på dagens sammavägda volym av produktion inom den samlade FTverksamheten i primärvården. En heltids sjukgymnastfunktion inkl lokaldelen beräknas ersättas med ca 834 tkr/år via FT poäng och besöksersättning. Med kompetenstillägg blir beloppet 934 tkr. Fysioterapipoängen ligger fast för resp vårdcentral under året, men kan förändras vid stora förändringar av antalet listade på respektive vårdcentral. Ersättningen ska täcka samtliga kostnader för fysioterapiverksamheten på vårdcentralen, ffa egna lokaler och lön, eller kontraktskostnaden som i sin tur kan innehåll såväl personal och lokalkostnader eller enbart personalkostnaden. Hela FT ersättningen går in som en utökad del av vårdcentralens totala ersättning i Vårdval Västmanland. Med tillgänglighetskraven (nedan) som en miniminivå, så avgör varje vårdcentral/vårdgivare den samlade omfattningen av sin FT verksamhet, med den listade befolkningens behov som utgångspunkt. Kapacitet Varje vårdcentral ska som miniminivå tillhandahålla kontrakterad tid (anställning eller avtal) motsvarande 40 fysioterapitimmar/vecka per fysioterapipoäng. Faktiskt antal timmar per vecka avrundas till närmaste femtal. Reducering under semester och helger medges i omfattning motsvarande vad anställning i LTV genererar. Tillgänglighet Andelen förstabesök/nybesök kommer att målsättas som % av totala mängden besök på årsbasis. Väntetid från vårdkontakt till första besök ska baseras på det bedömda medicinska behovet vid vårdkontakten. Väntetid, efter beslut om att besök ska ske, ska följa nationella riktlinjer. God tillgänglighet kan innebära möjlighet till målbaserad extra ersättning.

19 8 (11) Datum MÅLSÄTTNING Fysioterapi är en målinriktad, i tiden avgränsad process men kan även vara en återkommande process. Såväl analys av individens funktions och aktivitetsförmåga som sammansatta och samordnade åtgärder kan ingå. Fysioterapi ska stödja individen att mobilisera egna resurser och färdigheter för att uppnå uppsatta mål och högsta möjliga grad av autonomi. Huvudmålsättningen är att bedriva en god fysioterapeutisk rehabiliterings och habiliteringsverksamhet på lika villkor för länets innevånare oavsett vid vilken vårdcentral patienten är listad. Verksamheten ska vara rättvist och jämlikt fördelad, dvs lika tillgänglig för alla samt ska grundas på vetenskap, beprövad erfarenhet, och evidens. 6. KONSEKVENSBEDÖMNING Förslaget i alla dess tre steg innebär betydande förändringar i strukturen för hur fysioterapirehabilitering i primärvård genomförs i Landstinget Västmanland. a) Förutsättningar för teamsamverkan med hög kvalitet ökar om fysioterapeuter inkluderas på vårdcentralerna, vilket är speciellt viktigt för patienter med omfattande rehabiliteringsbehov, äldre patienter, patienter med kronisk sjukdom, patienter med svårbehandlade smärttillstånd och patienter med psykisk ohälsa. b) Den allmänna kompetensen hos andra yrkesgrupper kan öka om även fysioterapeuter finns tillgängliga på vårdcentralen. Bedömningen av patientens rehabiliteringsbehov blir mer komplett vilket effektiviserar insatser och möjliggör kortare rehabiliteringsprocesser. Med krav på fysioterapi i primärvården kan rehabiliteringen som del av vården stärkas. c) Bedömningsmottagningar där fysioterapeuten träffar patienten direkt möjliggörs. Det finns goda erfarenheter av dessa både inom länet och i andra landsting. Östergötland har haft sådana mottagningar sedan I vårt län finns en bedömningsmottagning på Capio City vårdcentral. Inom den offentliga primärvården pågår också ett sådant projekt. d) Fysioterapeutens kompetens inom det förebyggande arbetet kan bättre tillvaratas ex v gällande hälsosamtal, aktiviteter för att förbättra levnadsvanor och FAR recept. Kvalitetsersättning kan utgå enligt samma principer som övriga yrkesgrupper.

20 9 (11) Datum e) För patienter som skrivs ut från sjukhuset och har stort rehabiliteringsbehov förbättras samverkan mellan fysioterapeuter på sjukhus och i primärvården. Vårdkedjan förbättras och onödig tidsspillan i överföringen förhindras. f) Möjligheter att få hjälp av en fysioterapeut på sin vårdcentral blir likvärdig oavsett vårdcentralens driftsform. g) Valfriheten påverkas. Idag kan man välja helt fritt, och det finns ingen koppling mellan val av fysioterapi och den vårdcentral man är listad på. Detta förslag innebär att när man väljer vilken vårdcentral man ska vara listad på så väljer man också i högre grad än idag var man ska få sitt ev. behov av fysioterapeutisk rehabilitering/habilitering tillgodosett, på motsvarande sätt som för behov av ex v kurator eller barnmorska. Man kommer även fortsättningsvis att kunna boka tid direkt med den fysioterapeut man etablerat kontakt med utan hänvisning/remiss från annan enhet på vårdcentralen. Möjligheten att söka sig till någon av de f.n. 39 st fysioterapeuterna med samverkansavtal kvarstår också. h) Fysioterapi är ett verksamhetsområde med många utvecklade subspecialiteter, som inte kommer att kunna tillgodoses på små vårdcentraler. Därför finns möjlighet till samarbete mellan vårdcentraler gällande patienter med specifika rehabiliteringsbehov. i) Flera vårdcentraler måste se över sin lokallösning för att från 2018 möjliggöra att även fysioterapeutisk verksamhet inryms. j) Det finns idag stora privata fysioterapimottagningar vars finansiering via LOU upphandling försvinner. De har också resurser i form av ändamålsenliga lokaler och kvalificerad utrustning. Det finns risk för att denna kompetens delvis tappas när man går över till ett nytt system med ökad integration med vårdcentralens verksamhet. k) De resurser som idag finns organisatoriskt knutna till rehab enheterna på VS Köping och VS Sala (ca 6 st fysioterapeuttjänster) kommer att reduceras, i och med att resursen överförs till primärvården. l) Fördelningen av fysioterapeuter inom den offentliga primärvården kommer att påverkas som en effekt av att fysioterapi fördelas jämlikt över länet, via fysioterapipoängen.

21 10 (11) Datum PRIMÄRVÅRDENS UTVECKLINGSENHET FÖR FYSIOTERAPEUTER (PUFF) Ovanstående förslag innebär att ett viktigt verksamhetsområde, fysioterapeutisk rehabilitering, och en viktig yrkesgrupp, fysioterapeuterna, knyts till vårdcentralens samlade uppdrag. För andra viktiga delområden inom vårdcentralens uppdrag finns i LTV mycket god erfarenhet av att etablera länsövergripande utvecklings och samordningsfunktioner, i form av de Mödra och Barnhälsovårdsteam som sedan länge är etablerade i LTV. Tanken är att en sådan funktion för fysioterapiverksamheten etableras i anslutning till att ovanstående förslag genomförs. Uppdrag och målsättning är att: utarbeta förslag till, och stimulera till deltagande i, program för kompetensutveckling inom FT området. stödja utveckling av samverkan mellan FT och andra yrkesgrupper inom vårdcentralen samt mellan fysioterapeuter på vårdcentral, på sjukhus och med samverkansavtal samt andra identifierade andra samverkansparter, ex v Kompetenscenter för Hälsa. ska fungera som kontaktperson mellan EKU (enheten för kunskapsstyrning och utbildning), som ansvar för fördelning av studenter från Fysioterapiprogrammet på MDH, och primärvården. ansvara för utformning av innehåll i Primärvårdsprogrammets Regelbok 5.2 Rehabilitering, samt uppföljning av tillämpning och resultat. via omvärldsbevakning, nätverkskontakter etc. följa utveckling av behandlingsmetoder, patientsäkerhetsfrågor etc. inom FT området samt stödja implementering av dessa i LtV:s primärvård. erbjuda stöd vid anskaffning av utrustning, informations och undervisningsmaterial samt litteratur inom verksamhetsområdet. som sakkunniga medverka vid utredningar och yttranden som avser Rehabilitering. initiera en process, med deltagare från professionen, där befintliga samverkansdokument utvecklas och revideras utifrån ett behov av att tydliggöra gränssnittet mellan sjukhuskliniker primärvård gällande rehabiliteringsinsatser. vara kontaktperson i verksamhetsfrågor som rör dokumentation i journalsystemen för rehabilitering. För etablering av funktionen avsätts ett årligt belopp på 1 mkr. Funktionen knyts organisatoriskt till Vårdvalsenheten.

22 11 (11) Datum UTFORMNING AV UPPDRAG OCH MÅL FÖR REHABILITERINGSVERKSAMHETEN I PRIMÄRVÅRDEN Ovanstående förslag innebär en ny struktur för hur rehabilitering i primärvård utformas i länet. Med den nya strukturen som bas blir ett viktigt kommande arbete att, främst via revidering av Regelboken 5.2, utforma och tydliggöra önskvärda förändringar och resultat ur ett patientperspektiv. Det handlar om att identifiera olika kvalitetsmått som på olika sätt speglar förbättring för invånare med behov av rehabilitering, samt att ange målsättningar för måttens utveckling och resultat. Ett viktigt område att följa är hur tillgänglighet faktiskt utvecklas och hur den upplevs. Frågeställningar kring arbetsrätt och underleverantör kopplat till detta förslag kommer att klargöras inom ramen för vad som anges i Primärvårdsprogrammet, samt vad som ankommer på landstinget som arbetsgivare.

23 Bil 4 a Christina Persson Samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Förslag till samverkansöverenskommelse mellan Landstinget Västmanland och respektive kommun i Västmanlands län. Giltighetstid 1 januari mars Sedan juli 2013 har landstinget och kommunen enligt HSL 1 och SoL 2 skyldighet att ingå skriftlig överenskommelse om sitt samarbete när det gäller personer med missbruks eller beroendeproblematik. En skyldighet i lag att ingå överenskommelser innebär att tillsynsmyndigheten i sin tillsyn kan kontrollera att överenskommelser ingås mellan kommun och landsting. Denna överenskommelse om samverkan avser att uttrycka parternas gemensamma mål och viljeinriktning, uppfylla lagstiftningens krav 3 och medverka till att förtroendevalda och andra beslutsfattare kan skapa långsiktiga strukturer för samverkan, ansvarsfördelning och utveckling av missbruks och beroendevården. Överenskommelsen ersätter det Regionala styrdokument för missbruks och beroendevården i Västmanland som vi haft sedan Arbetet har pågått sedan hösten 2012 och varit en process utifrån ändrade lokala och nationella förutsättningar. Under arbetet har det tillkommit uppdrag kring tillnyktring och abstinensvård samt nya nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Arbetet med överenskommelsen har genomförts av representanter från landstinget och kommunerna 4. Arbetsgruppen har även inhämtat information från andra samverkanspartners. Styrgruppen 5 för missbruk och beroendevården och Chefsforum har informerats och delgivits överenskommelsen under arbetets gång. Överenskommelsen ska ligga till grund för skapande av lokala ledningsgrupper för samverkan och lokala handlingsplaner och bidra till samma struktur som Västmanland har inom området barn och unga samt vuxna när det gäller psykiatri. Dessa lokala ledningsgrupper kan med fördel kopplas till de som redan finns i respektive kommun för samverkansfrågor inom psykiatriområdet. 1 Hälso- och sjukvårdslagen 2 Socialtjänstlagen 3 Prop. 2012/13:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks och beroendevården. 4 Margareta Ehnebom, Joakim Pettersson, Hans-Ola Sundberg, Margit Farkas, Patrik Kalander, Britt-Marie Nohrstedt, Christina Persson 5 Eva Sahlén, David Schanzer Larsen, Christina Jogér, Margareta Ehnebom, Henrik Svärd, Ann Tjernberg och Christina Persson.

24 Christina Persson Efter beredning i Chefsforum presenterades överenskommelsen för Vård och omsorgsberedningen 6 november 2015 som godkände underlaget samt rekommenderade VKL:s styrelse att göra detsamma. Vid VKL:s styrelsemöte den 11 december 2015 godkändes överenskommelsen och kommuner och landsting rekommenderas att besluta om överenskommelsen i sina beslutande organ. Överenskommelsen Samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel förslås ha en giltighetstid från och med 1 januari 2016 till och med 31 mars 2018.

25 Bil 4 b Samverkan kring personer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Giltighetstid: 1 januari mars 2018 Överenskommelse mellan Denise Norström Ordförande Landstingsstyrelsen Kerstin Rosenkvist Ordförande Socialnämnden

26 2 SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE AV ALKOHOL, NARKOTIKA, ANDRA BEROENDEFRAMKALLANDE MEDEL, LÄKEMEDEL ELLER DOPNINGSMEDEL

27 INNEHÅLL 1. PARTER 5 2. BAKGRUND 5 3. SYFTE MED SAMVERKAN 5 4. MÅLGRUPP 6 5. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅL FÖR SAMVERKAN 6 6. ÖVERGRIPANDE FORMER OCH RUTINER FÖR SAMARBETET 6 7. LOKALA LEDNINGSGRUPPER FÖR SAMVERKAN OCH HANDLINGSPLANER 7 8. GEMENSAM VÄRDEGRUND 8 9. BARNENS RÄTTIGHETER PATIENT-, BRUKAR- OCH ANHÖRIGORGANISATIONER GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING UTVECKLINGSOMRÅDEN Tillnyktring Omhändertagande av berusade personer Abstinensvård Dopning Läkemedelsmissbruk Ungdomar Spelmissbruk Äldre Brukarmedverkan Kompetensutveckling Samlokaliserade mottagningar STRUKTUR OCH ANSVAR FÖR SAMVERKAN DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE FÖR PATIENTER, BRUKARE OCH ANHÖRIGA AVVIKELSER TVISTER UPPFÖLJNING GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNING 19 REFERENSER 20 Bilaga 1 VERKSAMHETERNAS HUVUDSAKLIGA ANSVAR 21 Kommunen 21 Socialtjänsten 21 Individ- och familjeomsorgen 22 Äldreomsorgen 22 Omsorg om personer med funktionsnedsättningar 23 SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE AV ALKOHOL, NARKOTIKA, ANDRA BEROENDEFRAMKALLANDE MEDEL, LÄKEMEDEL ELLER DOPNINGSMEDEL 3