Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen 3 december 2014

2 1 (2) Kallelse Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen den 3 december 2014 Plats: Stora Holms Säteri, Holmvägen 52, Hisingen, Göteborg Tid: Kl Allmänhetens dialog Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Kristin Löfgren, kristin.lofgren@vgregion.se Välkomna! Elise Norberg Pilhem (V) Ordförande Utsändningslista Ledamöter Elise Norberg Pilhem (V), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S) Mariella Olsson (FP) Henrik Johansson (S) Annika Odmyr (S) Hans Aronsson (S) Gabriel Veble (S) Eva Nihlblad (S) Arto Niskala (M) Kerstin Fabiansson (M) Göran Larsson (M) Nenad Pikula (M) Helén Ohlsson (MP) Curt Hedström (KD) Resad Bruncevic (C) Ersättare Pirrko Rudanko (S) Eric Insulahn (S) Eva-Lena Fransson (S) Andreas Silvereden (M) Judit Johansson Hedström (M) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

3 Kallelse från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen, (2) Elias Ytterbrink (MP) Daniel Andersson (FP) Mats Berglund (V) Karin Lega (KD) Ingrid Lindblad (C) Personalföreträdare Pia Rönnesjö, Kommunal Marie Ericksson, SACO Övriga närvarande Ingegerd Svensson, nämndsamordnare Annika Wahlstedt, ekonom Kristin Löfgren, nämndsekreterare Håkan Hilmér, hälso- och sjukvårdschef

4 1 (3) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen den 3 december 2014 Plats: Studio Stora Holm, Holmvägen 52, Hisingen, Göteborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tillkommande och utgående ärenden Beslutsärenden 1. Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015/Madelen Zwahlen Diarienummer: HSN Handling bifogas 2. Justering av ersättningen till Ungdomsmottagningen Hisingen/Madelen Zwahlen Diarienummer HSN Handling bifogas 3. "Ung Hälsa" och utveckling av Ungdomsmottagningen Hisingen/Madelen Zwahlen Diarienummer HSN Handling bifogas 4. Slutrapport "Ung Hälsa" och utveckling av Ungdomsmottagningen Hisingen/Madelen Zwahlen Diarienummer HSN Handling bifogas 5. Överenskommelse om bassängverksamhet mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 11 och styrelsen för beställd primärvård år /Sofia Hedenlund Diarienummer HSN Handling bifogas 6. Vårdöverenskommelse Sahlgrenska universitetssjukhus 2015/Astrid Brauer Diarienummer HSN Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

5 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen, (3) Handling bifogas 7. Läsplattor för hälso- och sjukvårdsnämnderna/maria Engström, Diarienummer HSN Handling bifogas 8. Översikt av pågående uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnd 11/Kristin Löfgren och Ingegerd Svensson Diarienummer HSN Handling bifogas 9. Delegeringsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas 10. Anmälningsärenden Diarienummer HSN Handling bifogas Informationsärenden A. Lokaler Lundby Närsjukhus/Lars Jansson kl B. Utvecklingen av ungdomsmottagningen på Hisingen/Barbro Persson Liljegren och Barbro Carlshamre kl C. Flytt av Närhälsan, Kyrkbyn/Jörgen Thorn kl Handling bifogas D. Avtalsuppföljning Vg Primärvård 2014/Per-Olof Olofsson E. Kartläggning av folkhälsoinsatser i hälso- och sjukvårdsnämnd 11 & omkringliggande projekt/madelene Zwahlen Diarienummer: HSN Handling bifogas F. Ökade väntetider inom neurologi/astrid Brauer G. Insatser för barn och ungdomar med posttraumatiska syndrom/peter Svensson H. Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik med Bräcke Diakoni/Ingegerd Svensson I. Förlängning av avtal om konduktiv pedagogik med Move and walk/ingegerd Svensson J. Förlängning av avtal med LaSSe Brukarstödscenter/Ingegerd Svensson

6 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen, (3) K. Utvärdering av öppna nämndsammanträden/jonathan Neselrot Diarienummer HSN Handling bifogas L. Rapport om hushållsutskicket/jonathan Neselrot Diarienummer HSN Handling bifogas M. Utvärdering av Facebooksidan/Jonathan Neselrot Diarienummer HSN Handling bifogas N. Utvärdering av informations- och kommunikationsplan /Jonathan Neselrot Diarienummer HSN Handling bifogas O. Hantering av budget 2015/Annika Wahlstedt P. Ekonomi/Annika Wahlstedt Q. Aktuellt - Kansliet informerar - Ledamöter informerar - Folkhälsa - Lundby Närsjukhus - Information till/från GPÖ/R-GPÖ - Information till/från Samordningsförbundet Hisingen, DELTA Elise Norberg Pilhem (V) Ordförande

7 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Madelene Zwahlen Telefon: E-post: madelene.zwahlen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 avslår ansökan om föreningsbidrag till Friskvårdsklubben. Sammanfattning av ärendet Friskvårdsklubben ansöker om bidrag för att fortsätta sitt projekt i samarbete med Fysikens gym på Kaserntorget i Göteborg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Med anledning av att ansökan inte går i linje med kriterierna för föreningsbidrag, är förvaltningens förslag att avslå ansökan. Fördjupad beskrivning av ärendet Friskvårdsklubben ägnar sig åt brukarledd aktivitetsförening med temat: friskvård för personer som har/haft psykiskt funktionshinder sedan starten Verksamheten vill ge personer som kanske inte hade känt sig hemma i en vanlig idrottsförening en chans att delta utifrån sina egna premisser. Ansökan har skickats till hälso- och sjukvårdsnämnd 5, 11 och 12 för Friskvårdsklubben söker totalt kronor för Summan inkluderar två heltidstjänster (med lönebidrag på 50 procent), hyra av gymlokal. Friskvårdsklubben har tidigare ansökt om föreningsbidrag för , då hälso- och sjukvårdsnämnd 11 avslog ansökan. Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och 12 beviljade däremot pengar för innevarande år. Utbudet på Friskvårdsklubben är brett, i dagsläget finns 200 deltagare som nyttjar aktiviteterna. Samarbetet med boendestödsteam, aktivitetshus och hälsotek bland annat har möjliggjort att kundgruppen kunnat utökas. Verksamheten har förbättrat deltagarnas hälsa, vilket också har inneburit att flera kunnat närma sig arbetsmarknaden eller annan form av meningsfull sysselsättning. I dagsläget har man sex stycken anställda med någon form av lönebidrag, det är främst dessa som är ledare på aktiviteterna. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

8 Datum (3) Diarienummer HSN Under 2014 har man startat ett samarbete med boendestödsenheter i Angered, där hittills ett tjugotal deltagare har mottagits. Totalt har 23 personer köpt gymkort för att kunna träna alla dagar i veckan mellan bortsett från onsdagar.friskvårdsklubben har sedan starten 2008 sökt och beviljats föreningsbidrag för Göteborgs Stad via sociala resursnämnden. Bidraget har legat på mellan kronor och per år. Föreningsbidrag kan ges till verksamhet vars syfte är att utveckla folkhälsoarbetet samt förbättra folkhälsan inom nämndens ansvarsområden. Föreningsbidrag ska vara ett komplement till ordinarie verksamhet. Därmed ska föreningen vara mer lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörda befolkningsgrupper. Insatsen ska även vara främjande och förebyggande samt vara befolkningsinriktat. Bedömningen är att projektet inte uppfyller nämndens kriterier för föreningsbidrag angående befolkningsinriktat folkhälsoarbete. Denna insats är inom ett viktigt prioriteringsområde, nämligen förebyggande insatser riktat mot en särskild målgrupp. Att driva arbetet med fysisk aktivitet genom föreningsbidrag är inte en långsiktig satsning. Befintliga arenor och permanenta verksamheter bör användas som exempelvis psykiatrin. Detta betonades även i tjänsteutlåtandet vid föregående ansökan (HSN ). I och med att deltagarna bjuds in via psykiatrin är detta en befintlig arena att jobba vidare igenom. Exempelvis via överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samordningsförbunden har personer med psykisk ohälsa som står utanför arbetsmarknaden som en prioriterad grupp att jobba med. I samordningsförbunden finns en bred representation av samhällsaktörer såsom Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Att via samordningsförbundet som arena för vidare arbete på området skulle kunna vara en väg att gå. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Bilaga 1, Ansökan Friskvårdsklubben HSN Bilaga 2, Uppföljning Friskvårdsklubben 2014 Beslutet skickas till Friskvårdsklubben Henrik Petersson: henrik.petersson@friskvardsklubben.se

9 Datum (3) Diarienummer HSN

10 Ansökan om medel till Friskvårdsklubbens Fysikenprojekt avseende 2015 (andra året) Utdrag ur ett mejl som Ulla Carlshamre på Stadsledningskontoret skickade till Anita Nilsson, HSN, våren "Det Friskvårdsklubben söker finansiering till är vår (och psykiatrins?) samverkan med Friskvårdsklubben om ett folkhälso-/friskvårdsarbete riktat till brukare i staden som har svår psykisk funktionsnedsättning. FVK:s uppdrag är att arbeta med motivationsarbete utifrån egen erfarenhet av psykisk ohälsa och att bjuda in till deltagande i aktiviteter. Samarbetet bygger på att personal i kommunens boenden och andra verksamheter finns med som stöd. Vi vet att det är ett framgångsrikt sätt att arbeta för en bättre hälsa för målgruppen. Vi har också kontakt med psykiatri psykos om att eventuellt få igång ett samarbete. Som jag ser det riktas detta till befolkningen, inte avgränsat till föreningen. Vi samarbetar med dem och tar deras tjänster i anspråk för att nå ut till en del av befolkningen som har extremt hög somatisk ohälsa och som är prioriterad ur ett folkhälsoperspektiv. Vi har löst finansieringen provisoriskt för 2013 men det skulle vara intressant att diskutera frågan ur ett mer långsiktigt perspektiv. Vi menar att detta är en modell för brukarmedverkan som vi måste utveckla för att nå ut till de med störst behov." Bakgrund Det sociala arbetskooperativet Via Nova bedrev under mars augusti 2007 ett EU-pilotprojekt. Projektets syfte var att undersöka vilket intresse det fanns att bedriva en friskvårdsförening för personer med psykiskt funktionshinder och/eller långtidsarbetslösa. Upprinnelsen till projektet kommer från när Via Nova var på studieresa till Köpenhamn 2006 och besökte Idrottshuset. Det är ett aktivitetshus som är specialiserat på fysisk aktivitet till personer som har någon form av psykiskt funktionshinder. I Idrottshuset finns även IFK Kämparna 1998, som är en idrottsförening för personer som har/haft någon form av psykisk ohälsa. Under deras berättelse blev vi som var där inspirerade av det som sades. Dels kände vi igen oss när de talade om tröskeln som finns när man känner sig psykiskt dålig och svårigheten som då kan finnas att känna sig hemma i en vanlig idrottsförening. Dels upplevelsen av att många känner sig bättre med fysisk aktivitet och därmed minskar sin medicinering. För många har det varit ett steg att gå vidare. Vi tänkte: -Varför finns det inte något liknande i Göteborg? När tanken hade mognat hos oss, skickade vi in ansökan till EU och fick ett positivt svar. Resultaten från projektet var över förväntan. Det var cirka 70 unika personer som deltog i någon av de aktiviteter som prövades under tio veckor.

11 Den anlitade utvärderaren genomförde en fokuserad gruppdiskussion med ett tiotal deltagare. De fick formulera faktorer som de trodde var avgörande för att Friskvårdsklubben skulle bli lyckosam. I diskussionen framkom bland annat att det var viktigt med gemenskap, träffa nya människor. Vidare tyckte de att det var viktigt att bli tagen som vuxen, att det fanns kunniga och bra ledare och att det fanns en välkomnande och positiv attityd. Deltagarna tyckte att aktivering ger dem en bättre hälsa, både fysiskt och psykiskt. Fokusgruppen tyckte det var viktigt att projektledningen var öppen för nya förslag på aktiviteter och att de var beredda på att ge deltagarna eget ansvar för att själva starta och/eller leda någon grupp. När projektet var slut fanns det ett stort intresse att vidareutveckla Friskvårdsklubben till en självständig ideell förening, detta gjordes Den första verksamhetsidén som formulerades blev: Brukarledd aktivitetsförening med temat: friskvård för personer som har/haft psykiskt funktionshinder. FVK valde att ha en bred definition kring begreppet friskvård: "Allt som människor kan tänkas må bra av och som stärker självförtroendet." Styrelsen skulle bestå av personer som har/haft psykiskt funktionshinder. Under perioden 1 oktober december 2011 blev föreningen beviljade projektmedel från Allmänna Arvsfonden (ca kr/år i 3 år). Syftet var bland annat att utveckla verksamheten och att starta upp fler aktiviteter. Detta har under de kommande åren fungerat väl och FVK har både vår- och höstschema (se bilaga) med bland annat aktiviteterna innebandy (4träningar/vecka) bordtennis, simning, frisbeegolf, bowling, gym och biljard + ett sommarschema med populära utflykter med mera, så det finns möjlighet att friskvårda nästan året runt för Friskvårdsklubbens ca 200 unika deltagare varje år. Kolla gärna hemsidan: friskvårdsklubben.se FVK har under åren etablerat ett gott samarbete med flera bostödsteam, två gym, samtliga kommunala aktivitetshus, några av hälsoteken, ett par boenden för personer med dubbeldiagnos, RPV, RPÖV samt några psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Med några av aktivitetshusen har FVK samarbetat i mindre skala med olika "hälsokurser". Detta är något som förebilden, Idrottshuset i Köpenhamn, kommit långt med. Där har man haft stora framgångar med sin terminskurs på 20 veckor, 4 timmar/dag, blandat teori och praktik, runt livsstil och hälsa. En vision för framtiden är att Friskvårdsklubben tillsammans med Göteborgs Stad och VG Region skulle kunna göra en "Göteborgsmodell" på liknande sätt som Idrottshuset i Köpenhamn, främst genom att koppla ihop redan befintliga resurser.

12 FVK har sett att deltagarnas förbättrade hälsa gör att några av dem kan närma sig arbetsmarknaden eller annan form av meningsfull sysselsättning. Förutom flitigt deltagande i aktiviteterna har en del varit behjälpliga i föreningens verksamhet på ideell basis. Några har FVK till och med haft möjlighet att anställa. Föreningen har i dagsläget 6 anställda med någon form av lönebidrag. Det är främst dessa personer som fungerar som ledare på aktiviteterna, ibland tillsammans med någon anställd i Göteborgs Stad eller VG Region (är där för att vara en stödperson och hålla sig mer i bakgrunden). Att en brukare är ledare på en aktivitet har stor betydelse för brukaren själv som får chansen att växa och utvecklas. Även för deltagarna finns det fördelar att aktiviteten är brukarledd, motivationen att se att ledaren ju faktiskt har det som sitt jobb kanske gör att deltagaren tänker: Kan han, så skulle väl jag också kunna!" Sedan efter träningen är både ledare och deltagare på samma nivå som brukare, det finns då stora möjligheter att tunga sociala bitar som isolering och ensamhet kan brytas. FVK har flera exempel där både deltagare och ledare börjat umgås privat och för några har det faktiskt "sagt klick"!! Sedan starten har FVK även sökt föreningsbidrag varje år från Socialresurs och beviljats kr årligen. Ett stort problem uppstod 2012 när Arvsfondsprojektet var genomfört och bidraget från Socialresurs inte höjdes. Detta löstes provisoriskt för ett år med medel från Psykiatrisamordningens budget. Tyvärr återkom samma problem 2013, denna gång blev lösningen, efter mycket om och men, att bidrag till lönekostnaderna beviljades från Social Resursnämnds egna fonderade medel. För 2014 söker FVK medel för verksamheten och lönekostnader från Socialresurs. Ansökan avser medel till ett 2-årigt projekt i samarbete med Fysikens gym på Kaserntorget, centralt i Göteborg. En förstudie har genomförts mars - maj 2013 med gott resultat (se bifogade bilagor). FVK har förhandlat fram ett kostnadsförslag med Fysiken som innebär: FVK betalar kr/termin (hyra av lokal) i 4 terminer 2014 och FVK:s deltagare kan fritt använda gymlokalen må - fre, kl 6:00-15:30. Planen är att använda det lyckade konceptet från förstudien och successivt under 2 år starta upp 4 träningsgrupper á 2 tillfällen/vecka (se bilaga). Deltagande brukare väljs ut och bjuds in med hjälp av boendestödjare och psykiatripersonal, efter ca 10 veckors kostnadsfri "kom i gång-period" erbjuds deltagaren att köpa ett årskort som innebär en kostnad på 99 kr/mån som dras på autogiro (denna kostnad betalar deltagaren till Fysiken). Som ledare för grupperna kommer Friskvårdsklubbens lönebidragsanställda

13 brukare att fungera med stöd av boendestödjare och psykiatripersonal. Utvärderingen av förstudien har spridits så smått och intresset är stort från både boendestödjare psykiatrins personal i övriga stadsdelar att även deras brukare ska få tillgång till detta. Att åka en bit från en annan stadsdel verkar i allmänhet inte ses som något större problem. Sjukgymnasterna från öppenvården har långt gångna planer på att knyta FaR-recept (fysisk aktivitet på recept) till samtliga deltagare, detta skulle innebära att varje deltagare följs upp ännu bättre. En del av utvärderingen blir att undersöka hur stor del av deltagarna som går från olika grad av passivitet, isolering och ensamhet till att investera i eget gymkort på Fysiken och komma igång med strukturerad träning. Kostnadsberäkning/år för detta 2-åriga projekt: Vi beräknar att det behövs 2 heltidstjänster (för personer som beviljats någon form av lönebidrag) för att dessa bland annat ska ta kontakter med bland annat psykiatriska öppenvårdsmottagningar och Primärvården, planera och strukturera träningarna, sköta närvarolistor samt vara med och instruera deltagarna under gympassen. 2 heltidstjänster som beräknas med ett lönebidrag på 50 % upp till kr medför följande kostnadskalkyl: Grundlön kr medför * 1,32 = kr * 1,32 * 50 % = kr (lönebidraget) = kr (månadskostnad) * 12 = kr (årskostnad) * 2 = kr (total lönekostnad för 2 heltidstjänster) Hyra av gymlokal: kr Övriga omkostnader: kr Totalt ansökt 2014: kr = kr Totalt ansökt 2015 i nämnderna: Lika stora kostnader som 2014, det vill säga, kr Bilagor: 1 lägesrapport november 2014

14 2 stadgar 3 namn på styrelsemedlemmar, revisor och firmatecknare, plusgiro 4 verksamhetsberättelse revisionsberättelse 6 verksamhetsplan utvärdering + broschyr från förstudien på Fysiken 8 upplägg träningsschema för 4 grupper 9 medlems/deltagarförteckning Ta gärna kontakt med: Ulla Carlshamre Planeringsledare Stadsledningsstaben Agneta Ahlström Projektledare Psykiatrisamordningen i Göteborg Per-Anders Olsson Enhetschef Göteborgs kommunala aktivitetshus Ingela Andersson Utvecklingsledare Social Resursförvaltning (som handlägger föreningsbidraget) Henrik Petersson Ordförande Friskvårdsklubben Göteborg 6 november 2014 Henrik Petersson Ordförande Friskvårdsklubben Bengt Fonell Kassör Friskvårdsklubben Lägesrapport november 2014:

15 Vi har startat samarbete med boendestödsenheter i Angered, där vi hittills har mottagit ett tjugotal deltagare. Träning bedrivs nu alla vardagar i veckan utom onsdagar och tiden är Antalet deltagare som hittills har köpt eget gymkort är 23, och en del av dessa tränar nu på egen hand på egna tider. Vi har nu ett etablerat samarbete med de flesta psykiatrimottagningar i Göteborg och fortsätter att besöka och kontakta andra intressanta parter, bla särskilda boenden. Totalt har nära hundra personer blivit introducerade för gymträning och deltagarantalet per träningstillfälle varierar mellan 5 till 15. Av en enkätundersökning som genomförts kan man konstatera att deltagarna är nöjda och att inga förändringar behöver genomföras för närvarande. Samarbetet med Fysikens gym flyter på bra utan några som helst komplikationer. Förteckning över personer som aktivt medverkat i projektet: Psykiatri Psykos Nå Ut teamet Catarina Engström E-post: catarina.engstrom@vgregion.se Leg Sjukgymnast/Fysioterapeut Psykosvård i Väster (PVV) Åsa Smith asa.smith@vgregion.se socionom, Psykosvård i Väster, Psykiatri Psykos Emilie Mori emilie.mori@vgregion.se arbetsterapeut Psykosvård i Väster, Psykiatri Psykos Veronica Karlsson Leg. sjukgymnast/fysioterapeut veronica.a.karlsson@vgregion.se Tel: Ingrid Högberg ingrid.hogberg@vgregion.se sjuksköterska Aff. II Camilla Frejd camilla.frejd@vgregion.se Leg. sjukgymnast Anorexi och Bulimi mottagning för vuxna, SU Affektiva 2 Arbetsinriktad rehabilitering (AIR) Sanna Emmesjö kurator sanna.emmesjo@vgregion.se Karin Overgaard Fysioterapeut Gittan Smedsby sjuksköterska Kerstin Murray sjuksköterska Närhälsan-mottagning unga vuxna Johanna Norén sjuksköterska johanna.noren@vgregion.se Allmän Psykiatrin Ulf Levén sjukgymnast ulf.leven@vgregion.se

16 Josefin Wallander sjukgymnast Rättspsykiatri Therese Stenberg Hälsopedagog vgregion.se ( RPV ) Annelie Falk arbetsterapeut annelie.falk@vgregion.se (RPÖV) PVÖ Sofia Sporrong sofia.sporrong@vgregion.se sjukgymnast Änggårdsteamet Ann H Stockman ann.stockman@socialresurs.goteborg.se Behandlingsassistent 0707/ Boendestöd Ifo i centrum Marian Redder marian.redder@centrum.goteborg.se Jonas Renhorn jonas.renhorn@centrum.goteborg.se Boendestöd Angered Mikael Johansson mikael.johansson@angered.goteborg.se

17 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Madelene Zwahlen Telefon: E-post: madelene.zwahlen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Justering av ersättning till ungdomsmottagningen Hisingen Förslag till beslut 1. Den samlade ersättningen till ungdomsmottagningen Hisingen utökas med kronor per månad retroaktivt från 1 juli Utökningen finansieras i nämndens budget för övrig primärvård. Fördjupad beskrivning av ärendet Ungdomsmottagningen Hisingens har från halvårsskiftet 2014 utökad lokalyta och därigenom högre hyreskostnad. Den totala hyresökningen är kronor per månad. Ersättningen till Ungdomsmottagningen Hisingen ökas med motsvarande belopp. Ökningen är nivåhöjande och gäller från 1 juli Finansiering Den ökade ersättningen finansieras av parterna enligt villkoren i gällande avtal avseende ungdomsmottagningen Hisingen. Nämnden finansierar 85 procent av ökningen, vilket motsvarar per helår, avseende andra halvåret Utökningen finansieras i nämndens budget för övrig primärvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

18 Datum (2) Diarienummer HSN Beslutet skickas till Områdeschef Hisingsgemensamma resurser: Barbro Carlhamre: barbro.carlhamre@vastrahisingen.goteborg.se Processledare Hisingsgemensamma resurser: Barbro Persson Liljegren barbro.persson.liljegren@vastrahisingen.goteborg.se

19 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Madelene Zwahlen Telefon: E-post: madelene.zwahlen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Ung Hälsa" utveckling av Ungdomsmottagningen Hisingen. Förslag till beslut 1. Nämnden finansierar kronor under 2015 till de ökade personalkostnaderna i enlighet med utvecklingsarbetet av Ung Hälsa under förutsättning av likalydande beslut fattas av Göteborgs stad. 2. Nämnden uppdrar åt förvaltningschefen att inarbeta utökningen i huvudavtalet i samband med förnyat avtal från Finansiering sker via medel för övrig primärvård. Sammanfattning av ärendet Ungdomsmottagningen Hisingen utvecklar sin verksamhet. De ser ökad efterfrågan för sin lågströskelverksamhet. Gällande personalkostnader så blir beräkningen för 2 nya medarbetare 1,1 miljoner inklusive PO (yrkesprofil 1 barnmorska och en psykosocial/hälsopedagog). Resurserna behövs för att tillgodose invånarnas behov av ett advekat stöd. Detta kan även ses som en del i det fortsatta utvecklingsarbetet med ungdomsmottagningen i sin helhet. I senare delen av 2015 bör en utvärdering göras kring detta. Dialog mellan parterna bör påbörjas under första hälften av 2015 för att diskutera framtida finansiering från Fördjupad beskrivning av ärendet Huvudavtalet har en annan finansieringsgrad än denna föreslagna för ytterliga personalkostnader. I huvudavtalet är finansieringsgraden 85/15 mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 11 och Göteborgs stad. Förslaget är om denna utökning ska fortsätta från 2016 så behöver det inarbetas i huvudavtalet. Tillägget ses som ett projekt med en utvärdering kopplad till sig. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

20 Datum (2) Diarienummer HSN Finansiering Finansiering sker som ett projekt via medel för övrig primärvård. Den totala summan för projektet uppgår till 1,1 miljoner kronor som parterna delar sinsemellan 50/50 vilket är kronor per part. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Beslutet skickas till Områdeschef Hisingsgemensamma resurser: Barbro Carlhamre: barbro.carlhamre@vastrahisingen.goteborg.se SDF Lundby SDF Västra Hisingen SDF Norra Hisingen Processledare Hisingsgemensamma resurser: Barbro Persson Liljegren barbro.persson.liljegren@vastrahisingen.goteborg.se

21 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Madelene Zwahlen Telefon: E-post: madelene.zwahlen@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Slutrapport Ung Hälsa", utveckling av Ungdomsmottagningen Hisingen. Förslag till beslut 1. Nämnden ställer sig bakom slutrapportens förslag på utvecklingsarbete inför framtiden. Detta bör kopplas till en övergripande översyn av finansiering mellan Göteborgs Stad och region. Sammanfattning av ärendet Utifrån att en processledare tillsattes för utvecklandet av ungdomsmottagningen Hisingen (UMH), presenterar denne på nämnd respektive Hisingspresidiet sina slutsatser i en slutrapport. Fokus på de förslag som ges för utvecklingen ligger främst på den utåtriktade och hälsofrämjande arenan. Kopplat till de förslag som ges på konkreta insatser kommer även i framtiden ökade krav på resurser från stadsdelarna respektive nämnden. Slutrapporten anger övergripande tillvägagångssätt för det framtida arbetet. Fördjupad beskrivning av ärendet Under årsskiftet 2012/2013 gavs UMH i uppdrag av stadsdelarna Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 att jobba med ungdomsmottagningens utveckling. En processledare tillsattes för detta som nu presenterar sin slutrapport. Inom upptagningsområdet Hisingen finns en upptagningsgrupp på totalt ungdomar mellan år. Huvuduppdraget för processledaren baserat på befolkningsutmaningen att nå ut till en så står målgrupp handlade främst om att utveckla nya arbetssätt för att jobba uppsökande gentemot ungdomarna på deras hemarenor såsom skola, fritidsgård och föreningar. I slutrapporten presenteras vad UMH kan göra i form av utbildningar kring mänskliga rättigheter, barnkonventionen (via samverkan med andra aktörer). Några utgångspunkter för utvecklingen av UMH: Mänskliga rättigheter, barnkonventionen, hälsofrämjande perspektiv. Holistiskt perspektiv, Sexuell och Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

22 Datum (2) Diarienummer HSN reproduktiv hälsa och rättigheter, HBTQ, jämställdhet och jämlikhet, genus och intersektionellt perspektiv. Utvecklande av arbetet med ungdomsråd, utveckla hälsofrämjande arbetet gentemot ungdomar däribland i ett projekt för att motverka och tidigt upptäcka psykisk ohälsa, en ungdomsbuss är exempel på vad som framläggs som utvecklingsområden i rapporten. Ett mål är att HBTQ-kompetensen ska höjas, medarbetarnas kunskaper om funktionsnedsättning ska öka, material från UMH ska finnas lättillgängligt. Efterfrågan finns kring en samlokaliserad lokal vid Lindolmen för gymnasieungdomar. I området finns 8 gymnasieskolor varav en gymnasiesärskola, man har därmed ett stort upptagningsområde. Planen är att kunna placera flera verksamheter i anslutning till detta. Styrgrupp och arbetsgrupp är tillsatt på området. Ytterligare förslag är föräldrastöd och utbildningar i stadsdelarna. Ungdomar med funktionsnedsättning ska få mer än ett skolbesök per år, dvs. uppföljande skolklassbesök. Rapporten presenterar även vad ungdomar efterfrågar av de vuxna en indikation på vad man som ungdomsmottagning kan jobba vidare med. Till stora delar handlar det mycket om att ungdomarna vill se en ungdomsmottagning på sina hemarenor, såsom skolklassbesök, via fritidsgårdar, via gymnasiet, att det ska vara tillgängligt och att man vid ett möte möts med respekt. Processledaren kommer fortsätta sitt uppdrag under första hälften av kommande år, avtalet för detta löper på tom. årsskiftet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Rapport: Ung Hälsa utveckling av Ungdomsmottagningen Hisingen. Slutrapport. Beslutet skickas till Områdeschef Hisingsgemensamma resurser: Barbro Carlhamre: barbro.carlhamre@vastrahisingen.goteborg.se Processledare Hisingsgemensamma resurser: Barbro Persson Liljegren barbro.persson.liljegren@vastrahisingen.goteborg.se

23 UPPDRAG UNG HÄLSA Ungdomsmottagningen Hisingen Utveckling av det utåtriktade, hälsofrämjande och uppsökande arbetet på Ungdomsmottagningen Hisingen Slutrapport Processledare Barbro Persson Liljegren 1

24 Innehåll INLEDNING... 4 SAMMANFATTNING... 5 Rekommendation av utveckling av arbetssätt... 6 Rekommendation av utvecklingsmöjligheter av pågående arbete... 7 Resursförstärkning... 7 RAPPORT UNG HÄLSA en utveckling av Ungdomsmottagningen på Hisingen... 8 Bakgrund... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE - SDN Lundby, Norra och Västra Hisingen... 9 UTGÅNGSPUNKTER I UTVECKLINGSARBETET Mänskliga rättigheter Barnkonventionen Hälsofrämjande perspektiv Holistiskt synsätt Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) HBTQ Jämställdhet och jämlikhet Genus och intersektionellt perspektiv Psykisk hälsa/ohälsa Sociala medier PROFESSIONELLAS MEDVERKAN Vad som framkommit i referensgrupp och med andra professionella UNGDOMARS DELAKTIGHET Vad som framkommit i samtal med ungdomar Bilden av Ungdomsmottagningen Attityder/Beteende Ungdomar efterfrågar NYTT ARBETSSÄTT Samverkan med skolor, frivilligorganisationer och stadsdelar Pågående Insats Reflektioner Rekommendation Ungdomsrådens medverkan och delaktighet Reflektioner

25 Rekommendation Lindholmen Pågående process och reflektioner Rekommendation Föräldrar Rekommendation Ungdomsbuss en mobil enhet i samverkan Rekommendation UTVECKLINGSMÖJLIGHETER AV PÅGÅENDE ARBETE HBTQ ungdomar Rekommendation Ungdomar med funktionsnedsättning Rekommendation Sociala medier Reflektioner Rekommendation Tabell Tabell REFERENSER

26 INLEDNING Målet för detta uppdrag är att gynna uppväxtvillkoren för ungdomar och unga vuxna på hela Hisingen genom en utökning och utveckling av den utåtriktade verksamheten på Ungdomsmottagningen Hisingen. Arbetet med att stärka ungdomars hälsa och livsvillkor för att de själva ska få verktyg att kunna hantera sina liv och stödjas att bli självständiga och kunna göra goda levnadsval, behöver börja tidigt. Denna rapport visar på möjligheter som ungdomsmottagningen kan bidra med, som en av flera aktörer, som möter unga. Allt hälsofrämjande och förebyggande arbete som investeras i ungas hälsa och livsvillkor stärker varandra och kan förhindra psykisk ohälsa, verka drogförebyggande och minska de ungas utsatthet. Barn och ungdomar på Hisingen växer upp under olika villkor och finns beskrivet i rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (delrapport 2014). Socioekonomiskt utsatta och mångkulturella områden finns i varje stadsdel och inverkar särskilt på ungas uppväxt. Undantaget är den ökade psykiska ohälsan som återfinns i alla grupper i samhället. För att nå målet för ungdomsmottagningens utvecklingsuppdrag ska nya arbetssätt utvecklas och ha sin utgångspunkt i mänskliga rättigheter och verka för jämställdhet och motverka stereotypa könsmönster. Ungdomsmottagningen ska arbeta för ungdomars delaktighet, inkludering av HBTQ ungdomar och ungdomar med funktionsnedsättning. Ungdomsmottagningen skall både vända sig till en bred ungdomsgrupp och ungdomar, som inte söker sig till mottagningen idag. Den samlade forskningen 1 säger att det är med breda och generella insatser som erbjuds till alla, som vi uppnår störst effekt. Med det som en utgångspunkt ska nya arbetssätt utformas i samverkan med stadsdelarna och civilsamhället. En samverkan som bygger på styrning, struktur och samsyn. Utvecklingsrapporten visar på flera möjligheter att utveckla nya arbetssätt och samverkansformer. Ett arbetssätt som har påbörjats i skolor på Hisingen under hösten 2014 är Det handlar om kärlek. 2 Ett projekt, som bygger på barnkonventionen, barns rättigheter och skall motverka hedersrelaterat förtryck och våld. Ett nationellt projekt som genomförs med Rädda Barnen som organisatör i samverkan med skola, ungdomsmottagning, polis, socialtjänst och frivilligorganisationer. En utvecklad form av projektet Kärleken är fri kommer att erbjudas skolor på Hisingen från Inriktningen är att arbetet skall kunna implementeras i varje stadsdel på Hisingen, efter projekttidens slut och i första hand rikta sig till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Fokus i detta uppdrag ligger på att utåtriktade, hälsofrämjande och generella insatser skall utvecklas. Generella insatser får som konsekvens att ungdomar i ökad omfattning kommer att söka individuell hjälp på mottagningen. För att kunna genomföra ett utåtriktat, långsiktigt arbete enligt uppdragets rekommendationer och möta upp individuella behov såväl idag som från en utökad målgrupp framöver, behöver en resursförstärkning ske av ungdomsmottagningen Hisingen. Det här är en slutrapport Ungdomsmottagningen Hisingen fick i uppdrag av stadsdelsnämnderna i Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen och Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 årsskiftet 2012/2013 att utveckla ungdomsmottagningens arbete med målgång De bidrag till nya arbetssätt som ungdomsmottagningen lyfter fram i rapporten behöver utvecklas och för att få en stabilitet i arbetet rekommenderas att utvecklingsuppdraget fortsatt pågår till sommaren Skillnader i livsvillkor och hälsa, Göteborg (2014) 2 Länsstyrelsen Östergötland (2011) Det handlar om kärlek ett projekt om barn och ungas rättigheter 4

27 SAMMANFATTNING Ungdomsmottagningen Hisingen (UMH) har ett mycket stort befolkningsunderlag. Inom målgruppen, år, finns idag ungdomar på Hisingen. År 2018 är befolkningsprognosen ungdomar i målgruppen. Därtill kommer 100 inflyttningsklara studentlägenheter i Backa och planering för ytterligare byggnation av studentlägenheter i Backa och Lundby. Det är markant större än underlaget för övriga ungdomsmottagningar i Göteborgs stad. Det gör att situationen på mottagningen är ansträngd och att möjligheterna till uppsökande arbete är begränsade. Med det som bakgrund och behovet av en utökning och utveckling av UMH fattades ett beslut av SDN Lundby, Norra Hisingen, Västra Hisingen och Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 att tillsätta en processledare för en utveckling av UMH:s utåtriktade arbete. Uppdraget innebar att UMH ska utveckla ett nytt arbetssätt där stadsdelarna och ungdomsmottagningen skapar ett mer aktivt samarbete runt ungdomarna i målgruppen. Det utåtriktade arbetet ska utökas och få en ny form och det ska präglas av ett arbete för att nå ungdomarna på deras arenor, som skola, föreningar och fritidsgårdar. Intentionen är att nå ut brett i målgruppen och till ungdomar som inte själva söker sig till UMH. Barnperspektivet, jämställdhet- och mångfaldsperspektivet med utgångspunkt i arbetet med mänskliga rättigheter och samverkan skall vara ledande och vikten av ungdomars delaktighet. Processledaren påbörjade uppdraget under oktober I rapporten presenteras utvecklingsarbetets resultat. Resultatet av utvecklingsarbetet visar bilden av områden i behov av insatser, ungdomars och professionellas åsikter, möjliga sätt att agera framöver i samverkan med stadsdelar och andra aktörer. Rapporten visar ungdomars önskan att vara delaktiga med sina kunskaper, erfarenheter och synpunkter i en dialog. Vikten för ungdomar av att få vara medskapande och kunna känna sig behövda i samhället. Ungdomar har en önskan om att ungdomsmottagningen ska bli känd, som en mottagning för förutsättningslösa samtal och att ungdomsmottagningen än mer skall vara ute på ungdomars egna arenor. Ungdomarna uttrycker ett behov av att få mer kunskap om ungas rättigheter och vikten av vuxnas stöd när det gäller ungdomars rätt att uttrycka sin personlighet utan att bli kränkt, mobbad eller utsatt på annat sätt. Ungdomarna har också en önskan om att få vägledning om vad som kan bidra till en god hälsa. De poängterar att det ska finnas en allmän, uppdaterad information om ungdomsmottagningen på nätet. Det finns tillfällen då en chattfunktion skulle vara önskvärd och möjlighet att kunna meddela sig med sms, men framförallt är ett personligt möte det som ungdomarna menar är mest betydelsefullt. Det utåtriktade arbetet består idag huvudsakligen av skolklassbesök för alla ungdomar i årskurs 9, särskolans högstadium, gymnasiesärskola och nyanlända ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. För att nå unga män genomfördes 2010 ett projekt riktat till yrkesförberedande gymnasieskolor på Lindholmen. Det arbetet har fortsatt i den omfattning som UMH bedömt vara möjlig. Med nuvarande resurser kan det utåtriktade arbetet inte utökas utan att det uppstår konsekvenser för mottagningsarbetet. Det finns två huvudlinjer i det utåtriktade arbetet, dels det individuella som har mer fokus på att fånga upp individer, som står utanför skola och arbete samt ett övergripande hälsofrämjande arbete generellt riktat till alla ungdomar. För generella insatser förordas i rapporter om ojämlikhet i hälsa en strategi som går under benämningen proportionell universalism. 3 Det betyder att åtgärder ska vara generella men anpassas och ges i större doser till dem med störst behov. Det har blivit vägledande i 3 SNS (2014), WHO (2008), Marmot (2010), Malmö stad (2013) 5

28 den rekommendation som prioriteras och presenteras i den här rapporten. I ungdomsmottagningens utvecklingsarbete har tagits fasta på att det finns en väl beprövad metod Kärleken är fri som utgår ifrån Barnkonventionen och som regeringen gett länsstyrelsen i Östergötland och Rädda Barnen att implementera i landet. En generell metod som uppfyller vad Socialstyrelsen anser krävs för att nå framgång i samverkan för barns bästa; styrning, struktur och samsyn. 4 Rekommendation av utveckling av arbetssätt För att fortsatt möta ungdomarnas önskemål, ta fasta på vad som framkommit i referens-och styrgrupp, synpunkter av UMH och på vad som framkommit i rapporter och utveckla nytt arbetssätt för det utåtriktade arbetet på UMH, lämnas följande rekommendationer: UMH ska fördjupa arbetet med att informera om mänskliga rättigheter, göra ungdomar medvetna om barnkonventionen och en förståelse för vad den innebär, värdet i att varje individ är unik och att alla har rättigheter men även skyldigheter i samhället och gentemot varandra. Ungdomarna skulle gynnas av att UMH samverkar med andra aktörer för att fördjupa arbetet med barnkonventionen. Därför rekommenderas en nationell modell, som drivs och samordnas av Rädda Barnen. Det bygger på att möta barn och unga i deras vardagsmiljö, det vill säga skolan, att frivilligorganisationer och myndigheter samverkar kring att levandegöra barns rättigheter och vart hen kan vända sig om ens rättigheter kränks. Ett syfte med metoden är också att motverka hedersrelaterat förtryck och våld, något som gör att våld i nära relationer generellt blir belyst och uppmärksammat. Det stärker ungdomar att börja berätta om hur de i sin vardag kan vara utsatta för hot, våld, mobbing och utanförskap på grund av de normer som är rådande, till exempel att vara ung HBTQ person. Modellens upplägg skapar och synliggör ett professionellt nätverk runt barn och unga, det bidrar till att skapa ett förtroende mellan myndighetspersoner, organisationer och ungdomar. Det uppstår nya och viktiga samtal. Projektet erbjuds skolor på Hisingen från hösten 2014 samordnat av Rädda Barnen. För att få en kontinuitet och en långsiktighet i arbetet med barnkonventionen i denna form behövs att någon eller några aktörer tar över den samordningsroll, som Rädda Barnen har fram till En implementering av modellen Kärleken är fri i stadsdelarna på Hisingen ska i första hand rikta sig till skolor i socioekonomiskt utsatta områden och områden med högt antal invandrade ungdomar och familjer. UMH ska fortsätta att utveckla samarbetet med Ungdomsråden på Hisingen och parallellt utveckla kontakten med fritidsgårdar vilka är basen för ungdomsråden. UMH ska utveckla det hälsofrämjande arbetet riktat till gymnasieungdomar på Lindholmen. För att förverkliga detta bör UMH tillsammans med övriga ungdomsmottagningar i Göteborgs stad beredas möjlighet att delta i en arbetsgrupp som tillsatts av SDF Lundby, Social Resursförvaltning, Utbildningsförvaltningen och Polisen i projektet Vision Campus Lindholmen. Ungdomsmottagningarna i Göteborg ska i projektform påbörja ett arbete med att utveckla ett hälsofrämjande arbete riktat mot gymnasieungdomar i Göteborg för att 4 Socialstyrelsen (2013) Samverka för barns bästa, en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer 6

29 motverka och tidigt upptäcka psykisk ohälsa. Projektet erhåller PRIO medel (statsbidrag för insatser mot psykisk ohälsa) under 2015 och preliminärt En samordning av olika insatser riktade till gymnasieskolorna på Lindholmen behöver ske. Utifrån ungdomarnas önskan att ge mer information till föräldrar om UMH:s verksamhet ska ett informationsbrev om UMH delas ut i skolan vid varje terminsstart årskurs 7 till 9. Brevet bör översättas till flera språk. En kommunikationsplan behöver upprättas. I samverkan med fritidsgårdar, fältassistenter och ungdomssatsningen ska UMH följa upp ett förslag om att samverka runt en Ungdomsbuss på Hisingen, som skulle kunna nå ut till ungdomar och vuxna med information och för att skapa förtroende för verksamheter inom stadsdelarna. Rekommendation av utvecklingsmöjligheter av pågående arbete UMH ska ständigt förbättra medarbetarnas kunskaper om HBTQ frågor för att kunna ge ungdomar ett bra bemötande. UMH skall kunna ge information om andra former att få stöd och samarbeta med andra aktörer, som kan gagna ungdomarna. UMH ska ständigt förbättra medarbetarnas kunskaper om ungdomar med funktionsnedsättning och ha ett fortsatt utvecklingsarbete tillsammans med övriga ungdomsmottagningar i Göteborg för att möta ungdomar med funktionella olikheter. Erbjuda insatser till ungdomarna och delta i temadagar riktade till föräldrar i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen. UMH ska kunna erbjuda information till personal på boendeverksamheter för personer med funktionsnedsättning. Bra och lättillgänglig information för ungdomar på UMH:s hemsida. Ungdomarna ska känna till att det finns en interaktiv nationell ungdomsmottagning, umo.se, där ungdomar kan få kvalitetssäkrad information, ställa skrivna frågor och få personliga svar. Ungdomar bör känna till möjligheten att testa sig för klamydia på nätet och information om frivilligorganisationers chatt-verksamhet på nätet. Vid tillskott av medarbetarresurser får UMH på nytt se över hur mottagningen kan utveckla sin kommunikation via sociala medier i samråd med ungdomsråden. Att vara aktiv på nätet kräver att medarbetare har kunskap och avsätter tid. Utförligare information inom varje rekommenderat område finns i anslutning till olika avsnitt i rapporten. Resursförstärkning För att Ungdomsmottagningen på Hisingen ska kunna omsätta rapportens rekommendationer i handling och fortsatt utveckla det generella, utåtriktade arbetet krävs i nuläget två nya tjänster. För att kunna fortsätta utvecklingen av en gemensam utåtriktad verksamhet tillsammans med övriga ungdomsmottagningar i Göteborg från år 2017 rekommenderas att den tjänst, som under kommer att genomföras med stöd av statliga PRIO medel 5, övergår i en permanent finansierad form. 5 PRIO plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

30 RAPPORT UNG HÄLSA en utveckling av Ungdomsmottagningen på Hisingen Bakgrund Våren 2011 gav SDN Västra Hisingen, SDN Norra Hisingen, SDN Lundby och Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 (HSN 11) uppdrag om att ta fram ett förslag till utveckling av ungdomsmottagningen för att möta behovet hos ungdomarna på Hisingen. Hösten 2011 bildades en arbetsgrupp med tjänstemän från HSNK och de tre stadsdelsförvaltningarna på Hisingen. Arbetsgruppen tog fram ett förslag på inriktning och fortsatt arbete som presenterades i maj Årsskiftet 2012/2013 fattade stadsdelarna på Hisingen och HSN 11 beslut om att tillsätta en processledare för fortsatt utvecklingsarbete gällande ungdomsmottagningen. I uppdrags- inriktningsdokument för Ungdomsmottagningens utveckling framgår följande: Nytt arbetssätt Parterna är överens om att uppdraget till Ungdomsmottagningen Hisingen ska utvecklas. En viktig del av det nya arbetssättet är att stadsdelarna och ungdomsmottagningen skapar ett mer aktivt samarbete runt ungdomarna i målgruppen. Utåtriktat arbete Det utåtriktade arbetet skall utökas och få en annan form än idag. Arbetet skall präglas av ett uppsökande arbete för att nå ungdomarna på deras arenor, så som skola, föreningar och fritidgårdar. Uppdrag till processledaren och samverkan Utvecklingsarbetet skall bygga på den inriktning som presenterades för Hisingspresidiet i maj Utvecklingsarbetet skall ske i samverkan med berörda stadsdelar och utförare inom VGR. En styrgrupp samt en referensgrupp har skapats med ett särskilt ansvar att förankra utvecklingsarbetet i sina respektive organisationer. Processledaren har tagit fram en processkarta och tidsplan över utvecklingsarbetet och förankrat arbetet i styrgrupp, referensgrupp, Hisingspresidiet samt ungdomsmottagningen. I uppdraget ingår att ta fram skriftliga delrapporter och slutrapport skall presenteras i november Processkarta och Tidsplan har presenterats i maj Tidsplanen är förskjuten då processledaren kunde lämna sitt dåvarande uppdrag, som enhetschef för Ungdomsmottagningen Hisingen (UMH), först i november Styrgruppen har genomfört tre möten under 2013/2014 och referensgruppen har genomfört nio möten under samma tidsperiod. Båda grupperna har tagit del av underlag för slutrapport. Information till Hisingspresidiet har lämnats november 2013 och ett dialogmöte har genomförts i februari En första skriftlig delrapport lämnades i april 2014, som presenterats för samtliga nämnder. Slutrapport delges presidierna i stadsdelarna och hälso- och sjukvård på Hisingen i november Styrgruppen är en avstämningsgrupp för processens arbete. Referensgruppen har bidragit med information om målgruppen, inventering av olika ungdomsarenor och samverkanspartners i stadsdelarna, vad som är aktuellt i olika områden och utvecklingstankar. Utvecklingsledarna för folkhälsa i de tre stadsdelarna har tagit fram statistik på mellanområdesnivå. Ungdomsmottagningen Hisingen har deltagit i en workshop om utvecklingsarbetet, kontinuerligt erhållit information och möjlighet att lämna synpunkter under processtiden dels via enhetschef, som deltagit i referensgrupp och dels genom möten med processledaren. Processledarens anställning ligger organisatoriskt under Ungdomsmottagningen Hisingen, vilket innebär att ansvarig verksamhetschef är arbetsledare för processledaren. 8

31 UPPTAGNINGSOMRÅDE - SDN Lundby, Norra och Västra Hisingen Ungdomsmottagningen Hisingen (UMH) har ett omfattande geografiskt upptagningsområde med ett mycket stort befolkningsunderlag. Inom målgruppen, år, finns idag ungdomar på Hisingen. År 2018 är befolkningsprognosen ungdomar i målgruppen. Därtill kommer inflyttningsklara studentlägenheter i Backa under 2014 och planering för ytterligare byggnation av studentlägenheter i Backa och Lundby. Utifrån delrapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2014) blir det tydligt att barn och ungdomar växer upp under olika villkor och att det i varje stadsdel på Hisingen finns socioekonomiskt utsatta områden framförallt Centrala Lundby, Västra och Östra Biskopsgården och Litteraturstråket. I en statistikrapport gemensamt framtagen av utvecklingsledarna för folkhälsa på Hisingen ges en bild av hälsan i ungdomsgruppen. Underlaget är från Hälsa på lika villkor åren Den visar att ungdomar i områdena ovan är en utsatt grupp. Nedsatt psykiskt välbefinnande rapporteras relativt jämt i de olika mellanområdena, även mycket stress med undantag enligt nedan. När det gäller självmordstankar är det lägre i Kärrdalen/Slättadamm, Norra Älvstranden och Torslanda. Det som är avvikande är till exempel att Östra Biskopsgården trots socioekonomisk utsatthet inte säger sig sakna emotionellt stöd, inte upplever så stark stress, men rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande och hög jämförande procent när det gäller självmordstankar. En försiktighet i tolkningen av resultatet i statistikrapporten ovan måste göras men materialet ger en kompletterande bild av situationen i stadsdelarna. Nyinflyttade studenter innebär en ökad efterfrågan på ungdomsmottagningens tjänster, dels utifrån ett SRHR 6 perspektiv men det även när det gäller psykisk ohälsa. Det kan bland annat förstås utifrån förlusten av ett socialt nätverk som fanns på hemorten och att ungdomarna inte har tillräckligt med redskap för att hantera olika situationer som uppstår. Stadsdelarna expanderar olika. Befolkningen i stort expanderar mest i SDF Lundby. När det gäller ungdomar år skiljer sig befolkningsprognosen åt för de tre stadsdelarna 7, störst ökning sker i SDF Lundby medan SDF Västra Hisingen totalt beräknas ha högst antal ungdomar i målgruppen SDF Norra Hisingen visar ingen förändring men man får beakta tillkomsten av studentboenden. Det sker en inflyttning av nyanlända ungdomar i stadsdelarna med eller utan sin familj markant i Biskopsgården, men också i andra socioekonomiskt utsatta områden. Lindholmen i SDF Lundby är ett område med stor dagbefolkning som innefattar närmare gymnasieelever och högskolor, universitet med ungdomar som åldersmässigt tillhör en ungdomsmottagnings målgrupp. På Lindholmen finns idag en friskola med närmare 300 elever och 2015 kommer en kommunal högstadieskola med cirka 400 elever att etableras i området. Det innebär att det under dagtid kommer att finnas ett koncentrat av ett högt antal ungdomar på Lindholmen i olika åldrar. I varje stadsdel finns ett eller flera Ungdomsråd. Deltagare i Ungdomsråden är inte valda representanter utan ungdomar, som av egen vilja och intresse för att påverka sin stadsdel har engagerat sig. Ungdomarna blir representanter för åldersgruppen och har en lokalkännedom, som är viktig att ta tillvara. 6 Sexuell Reproduktiv Hälsa och Rättigheter 7 Tabell 1 9

32 Gemensam resurs för stadsdelarna att ta stöd av förutom Ungdomsmottagningen är bland annat Ungdomssatsningen. Ungdomssatsningen är organisatoriskt förlagd till Lundby SDF och förväntas starta upp sin verksamhet i januari Fattigdomsprojektet är ett samarbete mellan stadsdelsnämnderna Lundby, Norra och Västra Hisingen samt Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11. Projektet har som mål att utjämna fattigdom och socialt utanförskap på Hisingen. UTGÅNGSPUNKTER I UTVECKLINGSARBETET Mänskliga rättigheter FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (MR) antogs Mänskliga rättigheter täcker in många delar av en människas liv. Alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett gott liv. Både Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen har som mål att verksamheter ska bedriva ett systematiskt MR arbete utifrån alla diskrimineringsgrunderna. UMH har en vilja att möta alla. Det innebär att UMH har en ambition att alla ungdomar ska känna sig välkomna och att alla ska få ett likvärdigt bemötande utifrån varje ungdoms behov. UMH har en medvetenhet om att det finns ungdomar, som inte besöker en ungdomsmottagning av olika skäl och som UMH behöver nå ut till genom information, genom att samverka med andra aktörer eller genom att vara mer på ungdomars egna arenor. Att ta del av forskning och annan kunskap runt olika aspekter av hur det är att vara ungdom skapar möjligheter och utgör en trygg grund för ett bra bemötande, som inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt. Barnkonventionen 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen består av 54 artiklar och slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas. Rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp. Rätt att ge uttryck för sina åsikter i frågor som berör dem och barnen ska respekteras för vad de tycker och tänker. Barnkonventionen sätter normer för barns hälsa, utbildning, social trygghet, skälig levnadsstandard, lek och fritid. Konventionen slår också fast barnets rätt till eget språk, kultur och identitet. Rättighetsperspektivet ska finnas med i mottagningens möte med ungdomar. Det ska finnas med såväl i en allmän skolklassinformation som i det individuella mötet. Att skapa en förtroendefull relation med den unge och att kunna ställa frågor, som visar om den unge är utsatt på något sätt och att kunna bemöta utsattheten. Oavsett vilken fråga den unge kommer med är det viktigt att den unge ges möjlighet att vara delaktig i de åtgärder, som beslutas. Hälsofrämjande perspektiv Målet för ungdomsmottagningar är att främja en god fysisk, psykisk och reproduktiv hälsa samt att stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdoms- och vuxenliv samt ge dem förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ett hälsofrämjande perspektiv bör huvudsakligen vara utgångspunkten i ett utåtriktat, uppsökande arbete. I det hälsofrämjande arbetet är fokus på hälsa, ett salutogent perspektiv. Ett centralt begrepp i den salutogena ansatsen är empowerment eller egenmakt, det vill säga att möjliggöra för ungdomar att ta mer kontroll över sitt liv. För det krävs både kunskaper och stöd för att skapa handlingsutrymme för att en sådan process skall vara möjlig. 10

33 Ungdomsmottagningens roll blir att förmedla kunskap till ungdomar vad som främjar deras hälsa och därmed deras funktionsförmåga. Målet bör vara att ungdomen skall må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och förverkliga personliga mål. 8 Holistiskt synsätt En utgångspunkt i UMH:s arbete är att se till hälsans olika dimensioner fysisk, psykisk, sexuell, social samt existensiell. Att se till helheten i mötet med ungdomar. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Ett SRHR perspektiv i vården innebär att i prevention, vård och behandling utgå ifrån individen, som rättighetsbärare. Att definiera SRHR som ett ämnesområde i vården skulle leda till bättre kommunikation mellan såväl mottagningar och professioner och öka kunskapen om varandras specialiteter. Detta i sin tur skapar förutsättningar för en god vård på lika villkor. Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgsregionen (GR) 9 Ungdomsmottagningar bedriver både ett hälsoarbete och behandling i SRHR frågor. Tonåren är en tid när kroppen förändras. Ungdomars undringar runt normalitet, kön, könsidentitet, könsuttryck och praktik är aktuella, frågor som kan vara svåra att hantera och som kan göra ungdomar extra sårbara. Att ungdomar får adekvat information blir viktigt och att avsändaren av informationen är kunnig och trovärdig. Här spelar ungdomsmottagningar en viktig roll. Oönskade graviditeter är inte detsamma som abort. En oönskad graviditet kan fullföljas. När en kvinna väljer att avbryta graviditeten görs det en medicinsk eller kirurgisk abort. Merparten av aborter sker idag med medicinsk metod. I Sverige som helhet och i VGR minskar antalet tonårsaborter (upp till 19 år) det gäller inte aborttalen för åldersgruppen år. (Socialstyrelsen) 10 Klamydiainfektioner, som många ungdomar smittas med inom STI sjukdomar, är fortsatt på nedgående i antal både i Sverige som helhet och i VGR. 11 Eftersom STI sjukdomar faller inom Smittskyddslagen leder positiva provsvar till ett omfattande smittspårningsarbete. Sexuellt och könsrelaterat våld behöver uppmärksammas. Det är ett allvarligt hot mot i första hand kvinnors hälsa och välbefinnande och det finns ett tydligt samband mellan depression, självmordstankar och självmordsförsök och erfarenhet av att ha blivit utsatt för fysiska eller psykiska övergrepp. HBTQ Ungdomsmottagningen Hisingen är HBT diplomerad sedan 2010 med uppföljning Queer är ett komplext begrepp och har ingått översiktligt i diplomeringsutbildningen. Queer är ett verktyg för att analysera, ett sätt att agera och en (vägran till) identitet som bygger på genomskådande och kritik av samhällets heteronorm. Queer problematiserar det som anses vara normalt, i stället för att fokusera på varför vissa människor avviker från normen. (Jämställt Västra Götaland, ). I statistik inryms oftast enbart den juridiska indelningen av kön, kvinna respektive man, vilket är ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. (Statistiska centralbyrån 2004). Språk, förhållningssätt, information och utformning av lokaler ger signaler till ungdomar om att UM är en arena där de kan ta upp frågor som rör den egna identitetens olika aspekter. Ungdomarna skall kunna förvänta sig att bli bemötta av en professionell person som innehar adekvat information och 8 Västra Götalandsregionen (VGR) 2010 Att tänka och arbeta hälsofrämjande 9 srhr.se 10 Statistik över aborter i Sverige 2012, korrigerad i maj Insamling av statistik stoppades tillfälligt Folkhälsomyndigheten

34 yrkeskunskap oavsett ungdomens könsidentitet/praktik. Det stärker känslan att jag är en som alla andra. Att utmana det heteronormativa tänkandet blir en viktig del i det utåtriktade arbetet, till exempel vid skolklassbesök. Så länge HBTQ personer möts av fördomar i samhället behövs särskilda mötesplatser och forum för gruppen, vilket bland annat tas upp i rapporten Normbrytande liv i Göteborg. Ungdomsmottagningen i Gamlestaden har avsatt en tid för Regnbågsmottagning. Ett initiativ som behöver utvärderas. Att följa utvecklingsarbete i normfrågor inom Göteborgs stad, VGR, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), RFSL och känna till och kunna informera om verksamheter som kompletterar UMH är en del av mottagningens uppgift. Jämställdhet och jämlikhet Jämställdhet har en positiv inverkan på hälsa men kan upplevas olika utifrån kön eller andra faktorer. Exempelvis visar studier att män inte missgynnas hälsomässigt av ojämställdhet i arbetslivet som kvinnor, men att män gynnas av jämställdhet i familj och hushåll med ökad involvering och ansvar för barn och hushåll. (L Sandberg 2013) Ungdomsmottagningar besöks generellt av en högre andel flickor/unga kvinnor och får därmed större tillgång till hjälp och stöd under ungdomstiden än pojkar/unga män. Samtidigt tar flickor/unga kvinnor ett stort ansvar för den sexuella hälsan, reproduktionen och relationer. I ett försök att ändra den bilden utbildar UMH kontinuerligt medarbetarna i andrologi för att genom mer kunskap om pojkar/unga män kunna erbjuda ett bättre omhändertagande av pojkarnas specifika frågor och på så sätt göra UMH mer attraktivt för gruppen. Att arbeta uppsökande på arenor där pojkar/unga män vistas och arbeta med kunskap, attityder för att påverka ett beteende kan bidra till en ökad jämställdhet. Att erbjuda en jämlik verksamhet innebär att alla ungdomar, som tidigare nämnts skall känna till och ha samma möjligheter att besöka UMH och erbjudas lika bemötande, behandling. Det är viktigt att uppmärksamma behoven hos ungdomar med funktionsnedsättning, möjligheten för alla att förstå information och att kunna göra sig förstådd till exempel med hjälp av tolk. Genus och intersektionellt perspektiv I arbetet med att utveckla ungdomsmottagningens utåtriktade arbete utifrån data och information om ungdomar på Hisingen, möten med ungdomar och möte med föräldrar är ambitionen att ha med ett genusperspektiv. Men det är också viktigt att se till andra kategorier än kön och genus. Hen kan inte bortse från skillnader som ålder, socioekonomisk situation, sexualitet, geografi och bakgrund. Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets årsrapport för folkhälsan 2013 pekar på större skillnader i folkhälsa mellan utbildningsgrupper än mellan kön. Bi- och homosexuella män och kvinnor har sämre psykisk hälsa. (MUCF 2010). Ungdomars hälsa måste därför förstås intersektionellt, det vill säga hur till exempel skapandet av kvinnlighet och manlighet samverkar med andra sociala kriterier och hur det påverkar hälsa/ohälsa. En underordnad position som till exempel att vara utanför studier eller att vara arbetslös kan leda till negativa konstruktioner av maskulinitet, att män tenderar att ta upp ohälsosamma och riskfyllda beteenden då dessa är kopplade till maskulinitet. (L Sandberg 2013) Utifrån forskning är det också känt att ungdomar med riskbeteende är vanligare på yrkesförberedande gymnasieskolor. Det har också framkommit när UMH genomförde ett projekt KK-risk (Klamydia Killar risk 2010) 12 riktat till unga män i yrkesförberedande program på Lindholmen. 12 Göteborgs stad, Västra Hisingen, Ungdomsmottagningen Hisingen 2011 Killar, Klamydia Riskbeteende, Ett skolprojekt riktat till killar på gymnasieskolor med yrkesförberedande program 12

35 Psykisk hälsa/ohälsa Mycket pekar på att unga i Sverige mår fysiskt bra men genom olika forskningsrapporter och undersökningar finns kunskap om att den psykiska ohälsan bland unga år i Sverige ökar, främst bland unga flickor. Parallellt finns en sannolikhet för att manlighetsideal gör att män i lägre grad rapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa och att pojkars depressioner osynliggörs. Pojkar/unga män är utagerande, tar större risker, har högre användning av alkohol/ droger, har en obenägenhet att söka vård och högre självmordsstatistik. (Jämställt Västra Götaland 2013), (Män, kropp och hälsa, L Sandberg 2013) Bland utsatta grupper av ungdomar, som rapporterar en självupplevd stress och psykisk ohälsa i olika undersökningar är generellt unga flickor, unga som varken arbetar eller studerar och unga som lever i social och ekonomisk utsatthet. Homo- och bisexuella ungdomar, särskilt kvinnor, samt unga transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra ungdomar. (MUCF 2010) Stockholms Stadsmission tar i sin ungdomsrapport upp att bidragande faktorer till psykisk ohälsa som lyfts fram är rädsla att misslyckas, prestationskrav, egna förväntningar på livet som inte uppfylls och stress kopplat till livsval. Bidragande är också förändrade livsvillkor, till exempel en tuffare bostadsoch arbetsmarknad. Även värderingar och normer kring utseende och sexualitet har betydelse. (Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport #1, 2013) Barn som lever under ekonomisk utsatthet har en förhöjd risk att bli inskriven på sjukhus med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa och sannolikheten att använda antidepressiv medicin är förhöjd. Men ökningen av psykisk ohälsa gäller inte lika mycket för barn i familjer längst ner i inkomst- och utbildningsfördelningen som för andra grupper. (Hellre rik och frisk, om familjebakgrund och barns hälsa, SNS 2014) 13 Från hösten 2014 pågår ett uppdrag att följa upp och utveckla det psykosociala arbetet på Ungdomsmottagningarna i Göteborg för att kunna erbjuda ungdomar en likartat bemötande. Uppdraget genomförs med stöd av statliga prestationsmedel, som är en del i regeringens handlingsplan, PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Sociala medier Sociala medier har medfört mycket positivt. Vi har fått verktyg som för oss närmare varandra i den virtuella världen. Det är enkelt att inhämta information, följa bloggar, spela spel och få nya kontakter för att nämna några exempel. För unga hbt-personer och unga med funktionsnedsättning kan internet vara en frizon där de kan uttrycka sidor av sig själva som de inte vågar eller kan visa annars. Genom att komma i kontakt med andra ungdomar i samma situation kan känslan av ensamhet brytas. För flertalet fungerar sociala medier på ett positivt sätt men precis som i verkligheten kan ett antal råka illa ut. I en undersökning 2012 uppgav 4,7 procent ungdomar i åldern år att de lagt upp sexiga bilder på en webbsida. Att få ersättning mot sex uppger 1,7 procent av cirka individer i åldern år. I gruppen finns både tjejer och killar. Det är fler killar i jämförelse med Det är också fler killar som ej är hetero. Unga som säljer sex har inte ökat sedan Parallellt finns information att internetanvändningen är dubbelt så vanlig som (MUCF 2012). 13 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, en politiskt oberoende ideell förening som genom forskning, möten och bokutgivning bidrar till att beslutsfattare i politik, offentlig förvaltning och näringsliv kan fatta välgrundade beslut baserade på vetenskap och saklig analys. 13

36 Sexualbrott mot unga på nätet: 1. Sexuellt ofredande, gäller ungdomar år 2. Utnyttja barn för sexuell posering 3. Kontakt med barn i sexuellt syfte. Skyddar bara barn under 15 år. Gärningsmannen skall känna till att barnet är under 15 år. När det gäller ungdomar som råkar ut för trakasserier och sexualbrott på nätet är det oftast jämnåriga som trakasserar varandra. Samtidigt är unga medvetna om och har strategier för att undvika risker på nätet. PROFESSIONELLAS MEDVERKAN En referensgrupp med representanter från ungdomsmottagning, stadsdelar, hälso- och sjukvård, elevhälsa har varit medverkande i utvecklingsuppdraget. En workshop har genomförts med UMH och medarbetarna har haft möjlighet att fortlöpande lämna synpunkter gällande uppdraget i samarbete med enhetschef. Utvecklingsledarna i folkhälsa på Hisingen har varit behjälpliga med statistik och varit ett fortlöpande stöd genom utvecklingsledaren i folkhälsa i SDF Lundby som deltagit i referensgruppen. Kurator vid Lindholmens tekniska gymnasieskola har bidragit till att genomföra fokusgrupper med gymnasieelever från yrkesförberedande linjer. Processledaren har också fört samtal med olika verksamheter i de olika stadsdelarna för att komplettera bilden av ungdomars situation och behov. Vad som framkommit i referensgrupp och med andra professionella Det som uppmärksammats som ett område med behov av hälsofrämjande insatser är socioekonomiskt utsatta, mångkulturella områden och skolor med nyanlända ungdomar. Ungdomar som kommer från krigsdrabbade områden, bär med sig upplevelser som de är påverkade av och präglar deras psykiska hälsa, utagerande i form av oro, nära till aggressivitet, självskadebeteende och hur det påverkar situationen i skolan. Något som påtalas både från representanter från Biskopsgården och Litteraturstråket är att ungdomar som bor i utsatta områden ogärna rör sig utanför stadsdelen. Det finns ungdomar som bär på skamkänslor för att de bor i områden som uppmärksammas på ett negativt sätt, som känner rädsla för att vara stämplade och upplever ett utanförskap. Ungdomarna behöver mycket stöd i sin situation. För att nå ut till ungdomar i dessa stadsdelar, särskilt flickor som lever i en hedersrelaterad kontext, är skolan en lämplig arena. För verksamma i stadsdelarna och ungdomsmottagningen är det viktigt att ha en dialog om vad som händer i ungdomsgrupper i stadsdelarna. Eftersom ungdomsmottagningen arbetar med den sexuella hälsan och ger information på skolklassbesök kan tonvikt i samtal läggas på olika företeelser som förekommer i ungdomsgruppen och som kan vara ett riskbeteende, som exempel har det i referensgruppen lyfts att man ser en tendens att yngre flickor byter sexuella tjänster mot ersättning av olika slag. De som utnyttjar detta är yngre män. Ett beteende, som får betraktas som ett riskbeteende både för flickorna och de yngre männen. Det rapporteras att ungdomar idag har en liberal inställning till droger. Enligt drogvaneundersökningen minskar alkoholbruket i ungdomsgruppen, däremot ser hen en ökad användning av cannabis. Mini Maria Hisingen påtalar även de negativa konsekvenserna av ungdomars användning av drogen Spice. I referensgruppen har framkommit att fritidsgårdar i stadsdelarna ibland kan begränsa sig till att bli en stereotyp för ungdomar, som har något speciellt gemensamt, till exempel en viss musikstil. Fritidsgårdar är mycket en arena för killar och det finns risk för att en machokultur utvecklas. Ett långsiktigt arbete att förändra kulturen på fritidsgårdar pågår för att de skall bli mer inkluderande och Göteborgs stads likabehandlingsplan är en utgångspunkt. Viktigt att fritidsledare har ett 14

37 normkritiskt förhållningssätt och får utbildning i HBTQ frågor. Finns goda exempel på att fritidsgårdar besökt West Pride med ungdomar och anordnar aktiviteter för att fler flickor skall känna sig tilltalade av att använda fritidsgården som en resurs. Önskemål finns att ungdomsmottagningen ska vara mer synlig på fritidsgården både genom informationsmaterial och deltagande i olika aktiviteter. Barnmorskemottagningar på Hisingen är alla HBT diplomerade och är en kompletterande verksamhet till UMH när det gäller SRHR. På Norra Hisingen finns en samverkan med skolor i området och i Torslanda finns en nära samverkan mellan barnmorskemottagning och kurator från UMH, mestadels i individuella ärenden. Barnmorskemottagningar har inte samma förutsättningar som UMH att bedriva ett generellt utåtriktat arbete. Elevhälsan har en viktig roll på skolorna och en samverkan med UMH. Elevhälsopersonal på gymnasieskolor och ungdomsmottagningarna i Göteborg har gemensamma utvecklingsmöten en gång per termin. I referensgruppen har framförts att det skulle vara värdefullt för gymnasieungdomar av ha tillgång till en ungdomsmottagning på Lindholmen men också att eventuella insatser på Lindholmen skall samordnas med elevhälsans uppdrag. UNGDOMARS DELAKTIGHET I förarbetet till nuvarande utvecklingsuppdrag genomfördes under 2012 fokusgrupper på Hisingen med två grupper i grundskola och två grupper i gymnasium. I samband med pågående utvecklingsuppdrag har samtliga ungdomsråd på Hisingen och två fokusgrupper i gymnasieskola på Lindholmen deltagit i samtal med fokus på hälsa, ungdomarnas uppfattning om UMH och vilka behov och förväntningar ungdomarna har. Spontana samtal med ungdomar har skett med ungdomar på fritidsgårdar och med en grupp killar, unga män på Sjumilahallen. 14 Vad som framkommit i samtal med ungdomar Bilden av Ungdomsmottagningen Bilden av UM är en arena som i första hand förknippas med sex. Det är en synpunkt som återkommer hos ungdomar både i denna process och i andra rapporter. Som ungdom kan man tycka att det är skämmigt att gå till UM. Hen vill inte förknippas med sexuell aktivitet eller STI-sjukdom. Hen vill inte stöta på någon hen känner i väntrummet. Kommer ungdomen från en hedersrelaterad kontext kan känslan vara förstärkt och även omöjliggöra ett besök på UM. Ungdomarna uttrycker att ett besök på UM skall kunna ske utifrån att det skall kännas som att ett förutsättningslöst samtal skall äga rum. Pojkar, unga män för fram att det känns lite överdrivet att gå till UM, som att gå till sjukhus och avvaktar gärna. Om man går till UM måste man erkänna att något är fel, det blir mer seriöst. Oavsett kön uttrycker ungdomar att hen söker information på Internet, pratar med kompisar, föräldrar eller skolsköterska i första hand. 14 Som en jämförelse har rapporten tagit del av flera fokusgruppsintervjuer Ungdomsmottagningen Angered, Kunskapscentrum för Jämställd Vård som genomförde fokusgruppsintervjuer inför start av Ungdomsmottagningen i Angered, våren Utveckling mot en mer jämställd ungdomsmottagningsverksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad i samarbete med kunskapscentrum för jämställd vård (KJV). En rapport om utvecklingsarbetet kring jämställdhet riktat mot ungdomsmottagningsverksamheten i Fyrbodal.Nio fokusgruppsintervjuer genomfördes med både ungdomar och personal från ungdomsmottagningarna under

38 Det finns en öppenhet runt sexuella frågor i samtiden. Men när det kommer till den enskilda ungdomen och att hen skall visa upp inför andra i ett väntrum att hen kanske är sexuellt aktiv och eventuellt är smittad av sjukdom så kan hen uppleva en skamkänsla eller ett obehag. Hen är inte längre anonym. Trots detta så är UMH välbesökt av ungdomar, som önskar tala om sin sexualitet, erhålla ett preventivmedel, testa sig och de uttrycker ett stort förtroende att kunna ta upp detta med mottagningens medarbetare. Det råder en dubbelhet runt ämnet som sådant. Att vara sexuellt aktiv är olika känsligt i olika åldrar och kan också ha en koppling till vilka kulturella förhållanden som ungdomarna lever i. Därför blir UMO.se och att man kan testa sig för klamydia på nätet viktig information till alla ungdomar. Att UM är en lågtröskelverksamhet och att UMH på hemsida, umo.se och vid skolklassbesök framhåller att ungdomar är välkomna med alla typer av frågor behöver föras ut i fler informationskanaler för att nå ut bredare. Ungdomar känner inte alltid till vilka som arbetar på en UM och skillnad/likhet mellan kurator och psykolog. UMH behöver se över informationsmaterial och ha en ansats att lyfta fram möjligheten till samtal på UMH i olika sammanhang. Ungdomarna vill att UMH skall vara mer rörlig och ute på ungdomarnas arenor, just för att lära känna de som arbetar på UMH och det skulle kunna ske genom skolan, fritidsgården, en Ungdomsbuss eller på ett Connection Center på Lindholmen. På Lindholmen uttrycker ungdomar att det är bra om hen kan slinka in på ett center när hen har rast eller på håltimmar och det inte är uppenbart att det är UMH hen skall besöka. Det kan också bli ett första steg i att besöka UMH på Vågmästaregatan. Attityder/Beteende Ungdomarna har påtalat att när information ges om hälsa, skall den ha en hälsofrämjande/salutogen inriktning att vuxna talar om vad som är bra att äta och inte fokuserar på övervikt och fetma. Ungdomarna tar upp att vissa attityder som finns i samhället och i ungdomsgruppen, gör ungdomar osäkra och skapar krav. Idealbilder som förs fram i olika media gör att ungdomar känner sig osäkra på om de duger. Hur skall jag se ut, hur skall jag vara? När är det OK, när går det över en gräns? Tjock/Smal, Sexig/Hora, Macho/Mjuk är motpoler som kommer upp, Ideal suger som en ungdom uttrycker det. Unga kvinnor har uttalat att de tänker att unga män har krav på hur unga kvinnor skall se ut och unga män har uttryckt att när de skall bilda familj och få barn ska det vara med en kvinna som har speciella kvalifikationer för att vara mamma. I en grupp med enbart unga män fanns en hög konsensus kring att tänka att om hen valde att bli förälder så skulle hen vara föräldraledig, när barnet var lite större. I den här gruppen hade alla ett arbete att gå till efter avslutade studier. I en annan grupp med unga män, problematiserades frågan mer och bland annat togs den ekonomiska situationen upp. I den här gruppen hade ingen ett arbete att gå till efter avslutade studier. Om framtidsförutsättningar för arbete och ekonomi gjorde en skillnad i diskussionen i de olika grupperna eller om det var andra faktorer, som spelade in går inte att säga. I stort hade båda grupperna en positiv inställningen till föräldraledighet. Pojkar har tagit om att det är viktigt att ställa upp på varandra. Det skulle kunna uppfattas som att pojkar är mer gruppinriktade. Men det har också uttryckts att det finns en gräns för att lyssna på kompisar, som har problem hela tiden. Pojkarna tror att pojkar mer hoppar över den djupare biten och att flickor tar saker allvarligare, att det mer går på djupet hos flickor. När det gäller attityder och normer för hur flickor/unga kvinnor och pojkar/unga män är eller ska vara, finns flera stereotypa föreställningar, som flickorna/unga kvinnorna i högre grad rapporterar att de brottas med på ett uttalat medvetet plan. Pojkar/unga män i grupp har inte bekymrat sig på samma sätt. Vilket stämmer överens med den forskning som finns att flickor i högre utsträckning rapporterar besvär av ängslan, oro eller ångest vilket bidrar till att unga kvinnor framstår som mer sjuka än unga män. (Ungas psykiska hälsa med ett genusperspektiv, VGR 2010, Folkhälsoinstitutets årsrapport 2012). Mäns psykiska ohälsa tar sig i högre utsträckning uttryck genom aggressivitet, utåtagerande beteenden och missbruk av droger och alkohol. 16

39 Något som är gemensamt i grupperna är att ungdomar har olika känslor och frågor, som de vill ha någon att prata med om, helst någon i sin närhet som de kan lita på och att UMH kan vara ett alternativ. Ungdomar efterfrågar Ett personligt möte med respektfulla vuxna, som har kunskap om ungas situation. Hälsofrämjande insatser, särskilt har ungdomarna lyft kunskap om kost Mer kunskap om ungdomars rättigheter generellt för att motverka och kränkningar, mobbing och för att ungdomar skall veta vart de kan vända sig när de känner sig utsatta. Att ungdomsmottagningen ska delta i temakvällar på fritidsgårdar med sin kunskap eller bara hänga på fritidsgården vid vissa speciella tillfällen för att ungdomar ska kunna bekanta sig med de som arbetar på UM. Ungdomarna önskar en utökad med UMH innan skolklassbesöket i 9:e årskurs Finns ett behov av kunskap om vad som händer under tonåren och möjlighet till diskussion UMH ska vara mer aktiva på gymnasieskolor Tillgänglighet, att det skall vara lätt att komma i kontakt med UMH Ungdomarna vill att föräldrar skall få mer information om UM. Skulle underlätta för ungdomen att berätta hemma att ungdomen har kontakt med UM. Unga vill känna sig behövda. NYTT ARBETSSÄTT Samverkan med skolor, frivilligorganisationer och stadsdelar Samverkan är inget mål i sig. Det är ett medel att stödja den unge genom insatser för att stärka hälsa och förebygga ohälsa. Skolan är en arena där unga är utsatta, men det är också en arena där offentliga insatser är möjliga och kan göra stor skillnad. Förutsättning för att Samverkan ska fungera är styrning, struktur och samsyn.(socialstyrelsen2013). Alla ungdomar i ungdomsmottagningens målgrupp har inte samma uppväxtvillkor, som tidigare nämnts. Biskopsgården, Centrala Lundby och Litteraturstråket är områden som är särskilt utsatta och segregerade. För att UMH ska nå målet att nå ut till en bred grupp ungdomar och med särskilt fokus på ungdomar i utsatta områden är samverkan nödvändig. Inte minst för att nå ut till ungdomar som är nyanlända till Sverige, med eller utan sina familjer och ungdomar som lever i en hedersrelaterad kontext. För att nå ungdomar, speciellt flickor, i hedersrelaterade kontexter behöver insatser göras riktade till skolan. Pojkar har större rörelsefrihet att besöka fritidsgårdar och en ungdomsmottagning. I skolan når man en bred grupp ungdomar och kan informera om rättigheter och samtidigt arbeta med normer, värderingar och attityder. Det är viktigt att alla hör samma sak. Pågående Insats Processledaren har initierat en kontakt med Rädda Barnen, förankrat hos områdeschef för Hisingsgemensamma resurser och enhetschef för UMH för att i Rädda Barnens regi pröva att arbeta med ett projekt Det handlar om kärlek. Projektet har utarbetats i Östergötland och 2010 blev projektet nationellt. Idag har modellen berört nästan 70 kommuner och finns aktivt i 45 kommuner. Stadsdelen Angered har implementerat projektet. Projektet fokuserar på mänskliga rättigheter, barnkonventionen och därmed barn och ungdomars rättigheter. Projektet är en metod för att driva ett samverkansarbete mellan myndigheter och frivilligorganisationer med fokus på hedersrelaterat förtryck och våld. Rädda Barnens projektledare håller i organiseringen av projektet. Projektet har startats upp i två skolor på Västra Hisingen under hösten Planering pågår för att genomföra projektet i ytterligare en skola våren Samverkansgruppen som ingår i projektet består av Rädda Barnen, UMH, skola, socialtjänst, polis, 17

40 United Sisters, Elektra, Kvinno- och Tjejjouren Ada, Mötesplats Simone för tjejer och transpersoner, Kvinnohuset/jour Kassandra, RISK (riksföreningen mot kvinnlig könsstympning), skyddskonsulent från enheten för insatser mot hedersrelaterat våld/gryning Vård AB och en interaktiv Teatergrupp, TPteatern. Lektionspass med information och/eller värderingsövningar har genomförts i skolan av en eller flera verksamheter i samverkansgruppen per lektionspass. En utställning som knutit an till temat rättigheter har funnits i ett uppehållsrum för elever. Eleverna kunde också delta i en quiz tävling. Samverkansgruppen har genomfört fyra samverkansträffar innan skolveckan startade för att förbättra kunskaper om barnkonventionen, diskutera innehåll och göra en planering tillsammans med Rädda Barnens projektledare, som har ansvarat för samtliga moment. Ett uppföljningsmöte genomfördes på skolan i samband med skolveckans sista dag och ett uppföljningsmöte har genomförts i samverksansgruppen. Vid två tillfällen kommer samverkansgruppen att vistas i ett uppehållsrum på Svartedalsskolan för kontakt med elever. Processledaren har deltagit i samverkansträffar, under lektionspass med olika aktörer och vistats i uppehållsrum tillsammans med samverkansgruppen. Reflektioner Vecka 41 har projektet pågått i Svartedalsskolan. Elevenkäter som elever besvarar före och efter projektets genomförande, enkäter till skolpersonal och samverkansgrupp har inte utvärderats när denna rapport skrivs. Den avstämning som gjorts efter skolveckan visar att såväl skolan som samverkansgruppen är mycket positiva till projektet. Det går inte att föregripa elevenkätens resultat, men intrycket var att många elever var positiva till projektet, kontaktsökande och 100 elever deltog i quiztävlingen. Att eleverna får information om barn och ungdomars rättigheter blir en start för samtal om attityder, värderingar och beteenden. Att vuxna markerar att det är förbjudet med könsstympning, att unga har rätt att själv välja sin partner och att kärleksrelationer inte är begränsat till personer mellan olika kön påbörjar en process hos eleverna. Flera elever sökte sig till vuxna inom skolan för samtal. Skolpersonal tog upp att dessa samtal kanske inte blivit av utan projektets inverkan. Under projektets genomförande har ungdomar träffat vuxna i skolan, fått uppleva att det finns ett nätverk av engagerade vuxna och verksamheter, som de kan vända sig till vid behov. Ungdomarna fick en egen bild av och relation till områdespolis och ungdomsmottagning, som exempel. Ungdomarna blev intresserade av yrkesidentiteter och hur de själva skulle kunna utbilda sig. Olika professioner med anknytning till stadsdelen och/eller ämnet har fått bättre kunskaper om varandras verksamheter, lärt känna varandra och stadsdelen. Projektet har möjlighet att stärka ungdomars självkänsla och självförtroende och förtroende för att det finns hjälp att få i olika situationer. Information Genom den interaktiva teaterföreställningen får de möjlighet att se situationer, som de själva, syskon eller kamrater befinner sig i, genom ett utifrånperspektiv. Det är en vinst om skolan och projektet kan planera för att projektet genomförs i samband med att undervisningen i skolan har ett angränsande tema till rättighetsperspektivet. Förbättringar kan alltid ske och projektet får anpassas till lokala förutsättningar. Rekommendation Modellen som Rädda Barnen projektet grundar sig på är väl beprövad i andra kommuner och har det som krävs för att nå framgång, det vill säga en styrning, struktur och samsyn. Eftersom detta är ett projekt som organiseras av Rädda Barnen idag är rekommendationen att påbörja en implementering av arbetsmodellen i alla stadsdelar på Hisingen och börja med skolor, som befinner sig i socioekonomiskt utsatta och segregerade områden. Att för varje område och skola se över vilka verksamheter som kan inkluderas och göras delaktiga och vilken/vilka verksamheter som ska ha ett samordningsansvar. 18

41 En metodutvecklad form av projektet Det handlar om kärlek, som har fått namnet Kärleken är fri kommer att erbjudas stadsdelar på Hisingen under Det finansieras av Arvsfonden och genomförs av Rädda Barnen, Länsstyrelsen Östergötland och Folkteatern i Gävleborg. Teaterföreställningen handlar om individens rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur och samhälle. Projektet fokuserar inte bara på flickor utan även på pojkars utsatthet och begränsning utifrån deras dubbla roller som offer och förövare i hederskontexten. Ett pedagogiskt material kring hedersproblematik erbjuds skolpersonal inför skolbesöket. Ungdomsrådens medverkan och delaktighet Två möten med Ungdomsråden i Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen har genomförts tillsammans med ledare för Ungdomsråden. Västra Hisingen har två Ungdomsråd, Biskopsgården och Torslanda. Med Ungdomsrådet i Biskopsgården har ett möte genomförts. Ett gemensamt möte med deltagande Ungdomsråd genomfördes i mars Inför samtal med Ungdomsråden förankrades formen för ungdomarnas deltagande dels utifrån Barnkonventionen, artikel 12.1 och Harry Shiers modell med olika nivåer för barn och ungdomars delaktighet i beslutsprocesser. Nivå 3 innebär att barn/ungas åsikter och synpunkter beaktas men det betyder inte att varje beslut måste tas i enlighet med barnen/ungdomarnas önskemål. Synpunkter runt formen för Ungdomsrådens delaktighet har presenterats och diskuterats med Ungdomsfullmäktiges planeringsledare. Vid genomförandet av första träffen gjordes en genomgång med powerpoint av processledarens uppdrag, att uppdraget getts av stadsdelsnämnderna på Hisingen och Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11, projektets organisationen med styr- och referensgrupp och dess deltagare, vikten av ungdomars egna åsikter samt att beslut endast kan tas av de politiska nämnderna. Samtalet med Ungdomsråden fokuserades runt begreppet hälsa, kunskap/tankar om Ungdomsmottagningen samt vilka arenor ungdomarna önskade att Ungdomsmottagningen skulle kunna verka på. Vid andra träffen med ungdomsråden skedde en avstämning av vad som framkommit under första träffen och det gavs utrymme för reflektioner. Vid det gemensamma mötet med alla Ungdomsråden deltog förutom ungdomar och ledare i Ungdomsråden, processledaren och enhetschefen för UMH. En workshop genomfördes där ungdomarna arbetade med synpunkter och förslag till ny affisch för ungdomsmottagningen. Efter två möten med respektive ungdomsråd beslutades om en gemensam träff, dels för att alla ungdomsråd skulle få en möjlighet att lära känna varandra och dels för att genomföra en workshop där syftet var att ta fram idéer hur ungdomarna skulle vilja att information om UMH kunde utformas i form av en affisch. Ytterligare en workshop genomfördes med en kommunikatör från SDF Västra Hisingen och därefter bildades en arbetsgrupp med representanter från ungdomsråden, processledaren, enhetschef på UMH och fritidsledare. Arbetsgruppen har haft två möten och därefter har medarbetare på UMH kommit med sina synpunkter. I första hand kommer en digital affisch att framställas, som kan publiceras på Facebook, som ungdomarna kan dela med varandra och till nya grupper av ungdomar. Ungdomsråden har sin bas på fritidsgårdar. Genom kontakten med ungdomsråden har det också påbörjats ett samarbete med fritidsgårdar på Hisingen. 19

42 Reflektioner Samverkan med Ungdomsråden respektive ledare har varit värdefullt ur flera aspekter och är ett bra exempel på hur UMH kan nå ut bredare och skapa ett aktivt samarbete med och runt ungdomar på deras egen arena. Det finns en demokratiaspekt för ungdomarna att kunna vara med och påverka. Det är en ungdomsgrupp som ungdomsmottagningen kan ha ett kontinuerligt utbyte med i olika övergripande och lokala ungdomsfrågor. Genom att Ungdomsråden är knutna till fritidsgårdar uppstår en sidoeffekt i att det underlättar samarbetet med fritidsgårdar/fritidsledare och information om ungdomsmottagningen kan få en ökad spridning och hållas aktuell och levande. Alla ungdomsråden har genom detta utvecklingsprojekt fått möta varandra och upplevt möjligheten att samarbeta över stadsdelsgränser. Ett förtroende har byggts upp mellan UMH och ungdomsråden. Vid en muntlig utvärdering av ungdomars deltagande i affischgruppen var alla positiva och sa också att det var bra att det hade varit ett samarbete mellan stadsdelarna och att de var positiva till en fortsatt kontakt med UMH. Kontaktpersoner på UMH har utsetts för en fortsatt samverkan. Rekommendation Kontaktpersonerna ska upprätthålla kontakten med ungdomsråden för att den skall bli kontinuerlig och långsiktig och ha möjlighet att utvecklas. Parallellt kan en utveckling av samarbetet med fritidsgårdar ske. Lindholmen Pågående process och reflektioner Det finns en samsyn ungdomar och professionella emellan att någon form av verksamhet skulle kunna samordnas med olika aktörer i anslutning till gymnasieskolorna på Lindholmen. Här finns en arena med många ungdomar samlade på ett litet geografiskt område. UMH strävar efter att nå ut till fler pojkar/unga män och att nå ut till ungdomar med funktionsnedsättning. Att avsätta resurser för att arbeta med ungdomar på Lindholmen skulle särskilt gynna dessa båda grupper. På Lindholmen finns åtta gymnasieskolor varav en gymnasiesärskola. Av tre yrkesförberedande gymnasieskolor är merparten av ungdomarna pojkar. Drygt 800 av ungdomarna i yrkesförberedande program är folkbokförda på Hisingen. 15 På Lindholmen finns även Lärcentrum, Center för språkintroduktion och Utbildningsförvaltningens Vägledningscentrum som samverkar med Kommunala informationsansvaret. Inom området är också Älvstrandens bibliotek och olika högskoleutbildningar förlagda. Dessutom finns en friskola med högstadieelever med närmare 300 elever och 2015 kommer en kommunal högstadieskola med cirka 400 högstadieungdomar att vara förlagd till området. Eftersom gymnasieskolorna på Lindholmen rymmer elever från alla stadsdelar i Göteborg och även Göteborgsregionen är det inte enbart en angelägenhet för UMH att utveckla en uppsökande verksamhet i området. För att diskutera möjligheterna av att samla fler aktörer i ett forum på Lindholmen, ett Connection Center, där UMH kan vara en del gemomfördes ett möte maj 2014 med representanter för Utbildningsförvaltningen, Stadsledningskontoret, Kommunala Informationsansvaret, Ungdomsmottagningen Angered och UMH. Ett Connection Center skulle kunna samla flera aktörer inom området och gynna tillgängligheten för ungdomar att få adekvat information och stöd. Ett gemensamt skyltfönster som kommunicerar ut 15 Tabell 2 20

43 till ungdomar vilka aktörer som finns på Lindholmsområdet och att utöka den samverkan, som redan pågår mellan skola, UMH och Mini Maria till att omfatta bibliotek och övriga verksamheter som verkar i området. Mötesgruppen var positiv till en samverkan, att den behöver byggas långsiktigt och hållbart. Det har under 2014 påbörjats en översyn av Lindholmen, Vision Campus Lindholmen. SDF Lundby, Utbildningsförvaltningen, Social Resursförvaltning och Polisen är ansvariga för att ta fram en kortsiktig och långsiktig strategi för området. Resultatet kommer att vara styrande för vilken verksamhet som skall utformas på Lindholmen. För att arbeta fram strategier har det bildats en styrgrupp och fem olika arbetsgrupper varav en av arbetsgrupperna skall ta fram en strategi för ett hälsofrämjande förebyggande arbete på Lindholmen. Eftersom Lindholmen är en fråga för hela Göteborgs stad har en representant för ungdomsmottagningarna i Göteborg utsetts att delta i arbetsgruppen. Ungdomsmottagningarna i Göteborg skall parallellt påbörja ett arbete med att utveckla ett hälsofrämjande arbete riktat mot gymnasieungdomar i Göteborg för att motverka och tidigt upptäcka psykisk ohälsa. Projektet erhåller PRIO medel (statsbidrag för insatser mot psykisk ohälsa) under 2015 och preliminärt Ungdomssatsningen har hela Hisingen som sitt upptagningsområde och insatser på Lindholmen kan bli aktuella. Rekommendation Att UMH tillsammans med övriga ungdomsmottagningar i Göteborg erhåller representation i projekt vision Campus Lindholmens arbetsgrupp för hälsofrämjande förebyggande arbete och att en samordning av insatser sker. Föräldrar För familjer med barn i tidig ålder finns ett välutvecklat och likvärdigt föräldrastöd med prioritering av tidiga insatser i de tidiga åldrarna för att omsätta och ta sig an den nationella strategin beslutad av regeringen Ett familjecentrerat arbetssätt har ett hälsofrämjande perspektiv och insatser för barn och unga tar hela familjen och dess livsvillkor i beaktning. Målet är att stärka familjen. Ett stöd som generellt saknas i tonårsfamiljer. Under ungdomstiden tar ungdomar ett första steg mot ett självständigare liv. Ungdomsmottagningen är den arena där ungdomarna prövar att bli mer självständiga och dit de kan vända sig för att få stöd. Det är viktigt att förstå de motstridiga känslor, som ungdomar har till att föräldrar involveras, samtidigt har föräldrar rollen som ungdomarnas främsta stöd och resurs och behöver i vissa fall göras delaktiga i familjesamtal på UMH. För att nå ut till ungdomar som lever i hedersrelaterad kontext är det viktigt att även involvera och informera föräldrar vad en ungdomsmottagning är. Många har ingen erfarenhet av att en offentlig verksamhet bedriver hälsofrämjande, förebyggande arbete. Processledaren har deltagit i ett möte med Idéprojektet. Ett arbetslöshetsprojekt för kvinnor. Kvinnor med olika kulturell bakgrund från alla stadsdelar på Hisingen deltog. Information om UMH och en diskussion om ungdomars hälsa genomfördes. Det finns ingen kunskap hos processledaren om deltagare i gruppen lever i hedersrelaterad kontext, men genom att delta i ett sammanhang som detta kan kunskap om UMH kan spridas till föräldrar och ungdomar, som lever i en sådan kontext. Det framkom att det fanns ett behov av information om ungdomars hälsa, livsstil och sexualitet och information om Ungdomsmottagning. En struktur för föräldrautbildning i stadsdelarna skulle underlätta för UMH och Mini Maria att gemensamt utveckla en modell för deltagande. 21

44 Rekommendation Som ett första steg ska UMH informera om ungdomsmottagningens verksamhet genom ett informationsbrev på olika språk som kan förmedlas till föräldrar vid varje terminsstart i årskurs 7 och 9. En kommunikationsplan för UMH:s information till föräldrar behöver upprättas. Ungdomsbuss en mobil enhet i samverkan Ungdomar önskar att UM är mer rörligt och ute på olika arenor. Ett sätt att göra UMH synligt menar ungdomar och professionella är att ha en ungdomsbuss på Hisingen. Ungdomarna framför att det är viktigt att andra aktörer finns med i en buss, till exempel fritidsledare. Ungdomarna tror att det skulle underlätta att ta kontakt. En mobil enhet, som en ungdomsbuss skulle kunna fungera som ett mänskligt internet, en informationskälla och ett sätt för ungdomar att lära känna olika verksamheter. Om en ungdomsbuss skall vara aktuell skall det vara i samverkan med fritidsledare, fältassistenter och som behöver samordnas med Ungdomssatsningen. För att ta frågan vidare har del av referensgrupp och processledaren deltagit i workshop med tema utbildning, barn och unga anordnat av Fattigdomsprojektet under På initiativ av referensgruppen var tre idrottsföreningar inbjudna men avstod från att delta. Idé om en ungdomsbuss finns med i en idébank inom Fattigdomsprojektet för att till våren 2015 se över om det finns möjlighet att söka medel ur ESF 16 fond för att genomföra ett försök med Ungdomsbuss i projektform. Rekommendation I samverkan med fritidsgårdar, fältassistenter och ungdomssatsningen följa upp möjligheten att samverka runt en ungdomsbuss på Hisingen. UTVECKLINGSMÖJLIGHETER AV PÅGÅENDE ARBETE HBTQ ungdomar Unga HBT personer är mer utsatta för diskriminering, hot och våld än andra unga och mår därför sämre. Att kunna bemöta ungdomarna på ett välkomnade, professionellt och inkluderande sätt är viktigt och därför behöver UMH ha en ständigt levande diskussion om vad detta innebär, att alla medarbetare är medvetna om att en HBT diplomering är en grund för att utveckla mottagningens förhållningssätt och kunskap i HBTQ frågor. Mottagningen kommunicerar att HBT ungdomar är välkomna på hemsida och i väntrum. UMH deltar i West Pride tillsammans med andra ungdomsmottagningar i Göteborg och det sker ett utbyte av kunskaper mottagningarna emellan. UMH har ett upparbetat och välfungerande samarbete mellan en psykolog på UMH och Lundströmsmottagningen för de ungdomar som önskar en könskorrigering och kunskap om verksamheter dit HBT ungdomarna kan vända sig vid behov. Som generell insats för HBT ungdomar är Kärleken är fri är en metod för att arbeta med ett normkritiskt perspektiv där möjligheten finns att påverka många unga eftersom det är förlagt till skolor och sker i samverkan med intresseorganisationer som stödjer HBT ungdomar. Rekommendation UMH ska ge nyanställda utbildning i HBTQ frågor, upprätthålla och utveckla mottagningens kompetens för ett bra bemötande av HBTQ ungdomar och verka för att projektet Kärleken är fri blir en implementerad verksamhet på skolor i stadsdelarna på Hisingen. 16 Europeiska Socialfonden 22

45 Ungdomar med funktionsnedsättning Ungdomar med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp. Det finns intellektuella, fysiska, och multipla funktionsnedsättningar och Barn- och Ungdomshabiliteringen (BUH) har en individinriktad verksamhet. Det finns ett pågående samarbete med BUH som bland annat resulterat i att UMH deltar i utbildningsdagar för föräldrar. För att utveckla samarbetet har nu utsetts en kontaktperson från Habiliteringen och en kontaktperson på UMH, som också deltar i ett utvecklingsarbete för ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning. Ett arbete som sker gemensamt för ungdomsmottagningarna i Göteborg. Ett behov som har framförts i referensgruppen är att ungdomar från särskola skall få möjlighet till mer än ett skolklassbesök per år. UMH har på förfrågan haft information till personal för boende, boendestöd för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Det har då framkommit ett behov av stöd och handledning för personal i sex- och samlevnadsfrågor och frågan om UMH:s roll i förhållande till att de unga på boendena är över 25 år. En fråga som behöver lyftas och diskuteras. Rekommendation UMH ska erbjuda ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppföljande skolklassbesök och kunna erbjuda information utifrån ungdomsmottagningens uppdrag till boendestöd, personal på boenden. Sociala medier I fokusgrupper och samtal med ungdomar på Hisingen har fokus till stor del varit fokuserat på hälsa och sociala medier har inte varit en fråga, som ungdomarna uppehållit sig vid när det gäller deras önskan om kontakt med UMH. Ungdomarna har mer önskat ett personligt möte med de som arbetar på UMH, ett förtroendeskapande möte. Ungdomarna är vana vid att söka allmän information på nätet men för att få kunskap om sig själv och hjälp i olika frågor efterfrågas det personliga mötet. När det gäller närvaro på nätet har ungdomarna ofta kännedom om någon ungdomssajt där hen snabbt kan erhålla information. Däremot känner inte alla till umo.se eller att hen kan testa sig för klamydia på nätet. Det som har kommit upp gällande sociala medier, förutom information om UMH, är att det skulle kunna vara bra med en chatt. I ett annat sammanhang tog ungdomar upp att det skulle vara bra om de kunde skicka sms till UMH. Reflektioner Utifrån utfallet i samtalen med ungdomar blir analysen att ungdomarna frågar efter personliga möten i första hand. Erfarenheten säger att unga i första hand helst pratar med jämnåriga och det gäller sannolikt även via sociala medier. Ungdomsmottagningens roll kan vara att ge generell information i grupper och tala om vikten av gränssättning. Individuellt är det bra att tänka på att fråga efter hur ungdomens närvaro på nätet ser ut, att fortlöpande i samtal ta upp vikten av gränssättning, vänskap, sexualitet och ryktesspridning. Med tanke på att det finns flera bra chatt möjligheter för barn och ungdomar, som inte mår bra och det skulle vara tidskrävande i förhållande till hur många ungdomar det skulle vara möjligt att hjälpa med en chatt, är det svårt att prioritera en sådan verksamhet i nuläget. Däremot ska mottagningen ha kunskap om andra chatt möjligheter, som UMH kan informera ungdomar om. För ungdomars frågor, som inte kräver ett omedelbart svar finns möjlighet att vända sig till umo.se och det finns möjlighet att mejla till UMH och få generella svar eller hänvisning till tidsbokning. 23

46 Det är viktigt att vara medveten om ungas utsatthet för sexual- och hatbrott på nätet och att det finns en kompetens hos UMH att man känner till andra verksamheter ungdomarna kan vända sig till för att få stöd när de råkat illa ut. Rekommendation UMH ska ha en bra och lättillgänglig information på UMH:s hemsida. UMH ska sprida kunskap om umo.se och klamydia.se. Vid utökning av UMH kan frågan på nytt ses över. 24

47 Tabell 1 Antal ungdomar befolkningsprognos ökning/minskning SDF Lundby SDF Norra Hisingen SDF Västra Hisingen Ålder Antal/Ökning/Minskning per åldersgrupp Antal/Ökning/Minskning per åldersgrupp Antal/Ökning/Minskning per åldersgrupp år år år Totalt Källa Göteborgsbladet Totalt visar prognosen att antalet ungdomar i Ungdomsmottagningens målgrupp kommer att öka med fram till 2018 Befolkning 2014 och befolkningsprognos 2018 per stadsdel SDF Lundby Ålder prognos Totalt SDF Norra Hisingen Ålder prognos Totalt Västra Hisingen Ålder prognos Totalt Tabell 2 Gymnasium Lindholmen Andel elever folkbokförda på Hisingen Lundby Norra Hisingen Västra Hisingen Bräcke 354 elever 76 elever 21,5% 145 elever 41% 133 elever 37,5% Lindholmens Tekniska 332 elever 61 elever 18% 125 elever 38% 146 elever 44% Gbg Tekniska 127 elever 20 elever 16% 46elever 36% 61 elever 48% Ester Mosessons 106 elever 34 elever 32% 37 elever 35% 35 elever 33% Donner 115 elever 34 elever 29,5% 30 elever 26% 51 elever 44,5% Polhem 270 elever 61 elever 22% 102 elever 38% 107 elever 40% Samtliga elever 286 elever 485 elever 533 elever Totalt gick elever i ovanstående skolor enligt statistik från Utbildningsförvaltningen november % av dessa elever är folkbokförda på Hisingen. 25

48 REFERENSER Berg, Lena, Järva Ungdomsmottagning/Uppsala Universitet. (2009) Kan normkritiska samtalsserier förebygga våld bland pojkar. Egen Växtkraft ( ) Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter. En ny modell för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FNs konvention om barnets rättigheter. Av Harry Shier, översättning till svenska genom projektet Barn och ungdomars delaktighet, självbestämmande och frigörelse. Folkhälsomyndigheten (2013) Barn och Ungas folkhälsa Göteborgs stad (2014), Normbrytande liv i Göteborg lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor Göteborgs stad (2014), Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, delrapport Länsstyrelsen i Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet. Rapportnr:2013:99. Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering Malmö stad (2013) Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2012), Utsatt Unga, sex och Internet MUCF (2010) Hon, hen,han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för transpersoner. MUCF (2012) Ung idag En beskrivning av ungdomars villkor. Sandberg, Linn, fil dr Genusvetenskap, Linköpings universitet (2013) Män, kropp och hälsa. Socialstyrelsen (2013) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. Socialstyrelsen (2013) Samverka för barns bästa, en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Stockholms Stadsmissions ungdomsrapport #1, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS (2014). Hellre rik och frisk om familjebakgrund och barns hälsa Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén. (2010) Att tänka och arbeta hälsofrämjande. Teoretisk referensram och vägledande modeller. Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén. (2010). Ungas psykiska hälsa med ett genusperspektiv. Västra Götalandsregionen, Kunskapscentrum för Jämställd Vård (2011) Vad har ungdomar och unga vuxna i Angeredsområdet för behov och förväntningar på sin ungdomsmottagning? Fokusgruppintervjuer med ungdomar i Angered. Västra Götalandsregionen 2013, Kunskapscentrum för Jämställd Vård, handlingsplan för uppföljning av jämlik vård, delrapport 2 WHO (2008) Closing the Gap in a generation 26

49 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Lars-Erik Hansson Telefon: E-post: lars-erik.x.hansson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Överenskommelse angående bassängverksamhet 2014 och 2015 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 godkänner för sin del överenskommelsen med Närhälsan avseende bassängverksamhet för perioden Överenskommelsen omfattar kronor för perioden september december 2014, respektive kronor för perioden januari december Kostnaden belastar raden vårdval rehab i hälso- och sjukvårdsnämndens budget. Sammanfattning av ärendet I samband med införandet av vårdval rehab beslutade regionfullmäktige att bassängdriften ska fortsätta oförändrat och att hälso- och sjukvårdsnämnderna ansvarar för finansieringen. En överenskommelse avseende bassängverksamhet har förhandlats fram med Närhälsan för perioden Bakgrund Regionfullmäktige beslöt ( 6) att införa Vårdval Rehab inom primärvård från och med 1 september Samtidigt fattades ett antal beslut som angav förutsättningarna för genomförandet och uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnder och regionstyrelsen lämnades. Regionstyrelsen som behandlade ärendet ( 250) tog för egen del beslut rörande genomförandet samt gav regiondirektören flera uppdrag varav ett var att lämna förslag om en organisatorisk lösning för konkurrensneutral drift av bassänger inklusive finansiering Uppdraget redovisas i ett tjänsteutlåtande enligt följande. Det finns idag i regionen ett tiotal bassänger med rehabiliteringsverksamhet med uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnder och/eller som en delverksamhet inom Närhälsan eller hos privata vårdgivare. Uppdragen är ofta otydligt utformade och driftkostnaderna varierar avsevärt. Hur driften av bassäng är anordnad varierar också. Det har med den bakgrunden inte varit möjligt att nu utforma en enhetlig Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

50 Datum (3) Diarienummer HSN lösning för bassängdrift. Tillsvidare ska bassängdriften därför fortsätta oförändrat. Det är hälso- och sjukvårdsnämnderna som ansvarar för finansieringen av bassängdriften. Det kan konstateras att det inte finns ett förslag på en enhetlig lösning för bassängdrift. Det kan också konstateras att bassängdriften ska fortsätta oförändrat enligt tjänstutlåtandet och att Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ett finansieringsansvar. Tjänsteutlåtandet har beslutats i regionstyrelsen och även beslutats i regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnderna föreslås teckna överenskommelse med Närhälsan om den fortsatt driften av bassängverksamhet i enlighet med det tjänsteutlåtande som beslutats i regionstyrelsen och i regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppfyller därmed för sin del kravet om en oförändrad bassängdrift. Genom överenskommelsen med Närhälsan verkställer Hälso-och sjukvårdsnämnderna även det beslut om fortsatt finansiering av bassängverksamheten. En överenskommelse med avseende bassängverksamhet för 2014 och 2015 har förhandlats fram med Närhälsan. I överenskommelsen regleras det uppdrag som Närhälsan har att bedriva bassängverksamhet under perioden som överenskommelsen omfattar. För perioden september-december 2014 uppgår ersättningen till kr För räknas ersättningsnivån upp med index 2 % enligt planeringsdirektiven för budget I ersättningen för 2015 ingår även ett omställningsbidrag riktat till bassängverksamheten i Bäckefors med kr. Totalt uppgår ersättningen till kr för januari-december För hälso- och sjukvårdsnämnd 11 uppgår kostnaden till kr perioden och kr för helåret För att uppnå en konkurrensneutral drift av bassänger ska vårdgivare inom ramen för Vårdval rehab ges möjlighet att använda dessa bassänger som drivs av Närhälsan, under öppettiderna, för att erbjuda sina patienter sjukvårdande behandling i bassäng. Användningen ska erbjudas med samma ekonomiska villkor hälso- och sjukvårdsnämnderna ger Närhälsan genom denna överenskommelse. Överenskommelsen omfattar även bassänger som drivs av annan men där Närhälsan ansvarar för att fortsatt erbjuda sjukvårdande behandling i bassäng. För dessa bassänger kan andra vårdgivare inom vårdval rehab ges möjlighet att hyra tid i bassängen med samma ekonomiska villkor som Närhälsan. Överenskommelsen kan då omförhandlas med Närhälsan då regionstyrelsen beslut gäller oförändrad bassängdrift. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Sundberg Hälso- och sjukvårdschef

51 Datum (3) Diarienummer HSN Bilaga 1. Överenskommelse om bassängverksamhet Beslutet skickas till Närhälsan, primarvarden@vgregion.se

52 Dnr HSN Överenskommelse om Bassängverksamhet mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 och Styrelsen för Beställd Primärvård 1

53 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR PARTER GILTIGHETSTID UTGÅNGSPUNKTER OMFATTNING UPPFÖLJNING OCH REGISTRERING AV VÅRDDATA EKONOMI ÖVRIGT INFORMATIONSUTBYTE OCH DIALOG OMFÖRHANDLING TVIST... 4 Bilaga 1 Specifikation av bassänger och ersättning 2

54 Dnr HSN Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna överenskommelse är sluten mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 och Styrelsen för Beställd Primärvård och omfattar bassängverksamhet inom Närhälsan, förlagd vid Lundbybadet i Göteborg Giltighetstid Överenskommelsen gäller från den 1 september december Utgångspunkter Utgångspunkter för överenskommelsen är: Tjänsteutlåtande Regionstyrelsen Regionfullmäktige Planeringsdirektiv budget Omfattning Överenskommelsen innebär att Närhälsan ansvarar för att driva bassänger, samt administrera uthyrning av dessa till patientorganisationer. Vårdgivare inom ramen för Vårdval rehab ska ges möjlighet att använda dessa bassänger, under öppettiderna, för att erbjuda sina patienter sjukvårdande behandling i bassäng. Användningen ska erbjudas med samma ekonomiska villkor hälso- och sjukvårdsnämnderna ger Närhälsan genom denna överenskommelse. Överenskommelsen omfattar även bassänger som drivs av annan men där Närhälsan ansvarar för att fortsatt erbjuda sjukvårdande behandling i bassäng. Samtliga bassänger som omfattas av överenskommelsen samt ersättning för respektive bassäng specificeras i bilaga 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 ersätter Närhälsan för verksamheten vid Lundbybadet, Göteborg. 3. Uppföljning och registrering av vårddata Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna Registrering av utförda behandlingar (individ och grupp) ska ske, inom ramen för Vårdval rehab, och uppföljning görs i den gemensamma databasen VEGA. Registrering av besök till bassängen i Bäckefors sker i egen journal utanför vårdvalet men enligt samma struktur som övriga rehab använder. 4. Ekonomi För perioden september-december 2014 uppgår ersättningen till kr, varav kr utgår från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 för den verksamhet som är förlagd till Lundbybadet. För 2015 räknas ersättningsnivån upp med index 2 % enligt planeringsdirektiven för budget Efter uppräkning uppgår ersättningen till kr för januari-december För verksamheten i Bäckefors utgår ett extra omställningsbidrag under 2015 med kr 3

55 Dnr HSN Total ersättning 2015 uppgår till kr, varav kr utgår från hälso- och sjukvårdsnämnd 11 för den verksamhet som är förlagd till Lundbybadet. Utbetalning av ersättning sker månadsvis. 5. Övrigt 5.1 Informationsutbyte och dialog Parterna ska fortlöpande träffas för att informera varandra om förändringar som är väsentliga för såväl båda parter, exempelvis ändrade volymer, ändrad uthyrning och ekonomiska förutsättningar. Förändringar av innehåll och utbudspunkter kan ske om parterna är överens om detta. 5.2 Omförhandling Om det under giltighetstiden inträffar väsentliga förändringar i förutsättningarna för ingången överenskommelse har varje part rätt att yrka omförhandling. Omförhandling ska begäras skriftligt. Exempel på väsentliga förändringar är ändrade volymer, ändrad uthyrning och förändrat antal utbudspunkter. 5.3 Tvist Om tvist mellan parterna uppstår, bör tvisten i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte går ska tvisten ska lösas av regionstyrelsen. 4

56 Dnr HSN Västra Götaland i september 2014 Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den Elise Norberg Pilhem Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnd 11 Jim Aleberg Ordförande Styrelsen för beställd primärvård.. Håkan Hilmér Marie-Louise Gefvert Hälso- och sjukvårdschef Primärvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Närhälsan 5

57 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Astrid Brauer Telefon: HSN E-post: astrid.brauer@vgregion.se HSN HSN HSN HSN Till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Vårdöverenskommelse 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner reviderad vårdöverenskommelse 2015 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnden 4, 5, 7 och 12. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser förslag till beslut om vårdöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN). Vårdöverenskommelsen är ettårig. Överenskommelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska underställas de övriga sju hälso- och sjukvårdsnämnderna i regionen för godkännande avseende region- och rikssjukvård. Fördjupad beskrivning av ärendet Vid sina sammanträden i oktober 2014 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnderna 5, 7, 11 och 12 att godkänna förslag till vårdöverenskommelse (VÖK) 2015 mellan SU och HSN. Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 beslöt för sin del, att återremittera ärendet med motiveringen att VÖK ska innehålla en skrivning om att uppdraget avseende Barn- och ungdomspsykiatri på Öckerö kan komma att förändras under överenskommelsens avtalstid. Eftersom beslutet att godkänna vårdöverenskommelsen endast är giltigt under förutsättning att HSN 4, 5, 7, 11 och 12 fattar likalydande beslut, måste VÖK 2015 godkännas i sin reviderade form i HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Det reviderade förslaget till VÖK 2015 innehåller följande tillägg på sidan 16 under avsnittet Lokalt utvecklingsarbete, Psykiatrisk vård. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

58 (2) Diarienummer: HSN HSN HSN HSN HSN Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barnoch ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. Vårdöverenskommelsen är i övrigt oförändrad jämfört med det förslag som behandlades på hälso- och sjukvårdsnämndernas (HSN 4, 5, 7, 11 och 12) sammanträden i oktober Samverkan MBL-gruppen för hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12 har fått information om det reviderade förslaget till vårdöverenskommelse. Informationen lämnades enligt MBL 19 den 25 november Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Förslag till Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Beslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 och 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

59 HSN HSN HSN HSN HSN SU /2014 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

60

61 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Utgångspunkter... 5 Vision Omfattning... 5 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget... 6 Precisering av vårdutbud... 7 Vårdvolymer... 7 Utbudspunkter... 7 Planerad vård... 7 Akut vård... 7 Närsjukvård... 7 Hälsofrämjande vård Samverkan och samarbete... 8 Samverkan mellan regionens sjukhus... 8 Samverkan med andra aktörer Åtagande... 9 Säker vård... 9 Patientfokuserad vård... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård... 9 Jämlik vård... 9 Vård i rätt tid Effektiv vård Förändringar Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Ordnat införande läkemedel Ordnat införande metoder Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Finansiering från RS/HSU Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Läns-, region- och rikssjukvård Region- och rikssjukvård Länssjukvård Utvecklingsarbete... 14

62 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regiongemensam produktionsstyrning Neonatalvård Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna I väntan på ambulans (IVPA) Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) ACT Centrum Väster Psykiatrisk vård Ekonomi Ersättning Övrig ersättning Uppföljning Ändrade förutsättningar Särskilda händelser Information Underskrifter Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1.1A Bilaga 1.1B Bilaga 1.2A Bilaga 1.2B Bilaga 2A Bilaga 2B Bilaga 3 Bilaga 4 Sammandrag av ersättning läns-, region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer länssjukvård Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Förändringsposter 2015 region- och rikssjukvård Förändringsposter 2015 länssjukvård Ersättning till sjukhusen Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild överenskommelse Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelse 2015

63 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av hälso- och sjukvårdsnämnderna: HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2015 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Regionstyrelsen (RS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN 4, 5, 7, 11 och 12. Regionens tolv HSN ska samverka före beslut. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2015, planeringsdirektiven 2015 samt gällande nationella och regionala styrdokument. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på 2. Omfattning Sjukhusets övergripande uppdrag omfattar: länssjukvård för invånarna i HSN 5, 7, 11 och 12 och inom vissa specialiteter till invånare i HSN 4 samt till de invånare i övriga VGR och Region Halland som väljer att söka vård vid SU, region- och rikssjukvård, för invånare i VGR och Region Halland forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansiering genom regionbidrag, uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansiering genom regionbidrag, rättspsykiatrisk vård, vars uppdrag definieras genom beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) och finansieras direkt av RS. 5 (51)

64 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse har sjukhuset svårigheter att klara både den medicinskt prioriterade vården som innebär att de svårast sjuka tas om hand först, och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Se även avsnitt 4. Vård i rätt tid, Vårdgaranti. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus innebär enligt nedanstående (Dnr HSS , HSS samt RS ). När en patient inom länssjukvården bedöms vara i behov av region- eller rikssjukvård som bedrivs inom SU övergår vårdansvaret för patienten till SU, förutsatt att parterna är överens om att patientens vårdbehov är av sådan karaktär. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av region- eller rikssjukvård bibehålls vårdansvaret inom länssjukvården och SU ger konsultation/anvisningar avseende den fortsatta vården av patienten. Dokumentation av sådan konsultation och bedömning ska göras av berörda enheter inom såväl länssjukvårdssjukhuset som SU. Om SU vid det aktuella tillfället saknar vårdmässiga förutsättningar för att ta emot patienten åligger det ändå SU att utifrån medicinsk prioritering bedöma patientens behov i förhållande till övrig vård vid enheten. Om patienten trots det inte kan beredas plats inom SU ansvarar sjukhuset för att genom kontakt med andra regionsjukhus säkerställa att patienten får adekvat vård. Det ekonomiska ansvaret följer verksamhetsansvaret och åvilar SU i dessa fall och förutsätts inrymmas i överenskommen vårdvolym. I de fall vårdbehovet avser avancerad brännskadevård eller ECMO-behandling och då sådan adekvat vård inte kan erbjudas vid den egna enheten åvilar det ekonomiska ansvaret den inremitterande länssjukvårdsenheten. Inremitterande sjukhus/enhet ansvarar för kostnaden när patient som är i behov av högspecialiserad vård remitteras direkt från länssjukvårdsenhet till vårdgivare utanför regionen. Närmare bestämmelser om sjukhusets uppdrag framgår av gällande tillämpningsanvisningar för högspecialiserad vård. Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. 6 (51)

65 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklingsoch utbildningsuppdrag. Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2013/14 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar 2015 beskrivs i kapitel 5. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B länssjukvård. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet gäller och SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. SU ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård. 1 Akut vård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU. Tillgängligheten vid akutmottagningen/akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas. Närsjukvård Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. För SU innebär detta att samverkan ska ske med vårdgrannar i enlighet med avsnitt 3. Samverkan och samarbete. Hälsofrämjande vård SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla 1 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK (51)

66 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 3. Samverkan och samarbete Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. De vårdbehov som rör stora patientgrupper och är vanligt förekommande behöver tillgodoses nära patienten. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Samverkan mellan regionens sjukhus Samordning ska ske mellan regionens sjukhus för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag. Samverkan med andra aktörer SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar, Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som medicin direkt och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter ( ). Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 8 (51)

67 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 4. Åtagande Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. De övergripande kvalitetsmålen är att vården ska vara säker, patientfokuserad, kunskapsbaserad, jämlik, effektiv och ges i rätt tid. Kvalitetsmålen sammanfattas i begreppet God Vård och bygger på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). All vård i VGR ska genomsyras av ett hälsofrämjande förhållningssätt. Nedan beskrivs de ingående delarna i God Vård 2. Säker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att patienter inte ska drabbas av vårdskador. Vårdskador ska minimeras genom ett aktivt systematiskt förebyggande arbete och utveckling av en god säkerhetskultur. Patienter och närstående ska på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsberättelse ska upprättas årligen. Patientfokuserad vård Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Patienten ska bli bemött och bekräftad som individ och ett hälsofrämjande förhållningssätt ska ingå i arbetet med patienter och anhöriga. Information ska ges med respekt för patientens integritet, rätt till delaktighet och självbestämmande. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården och hälsofrämjande och förebyggande insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Verksamheten ska fortlöpande kombinera evidensbaserad kunskap med kliniskt kunnande och patientens förutsättningar och önskemål. För att minimera över- och under behandling ska vårdmetoder användas som bäst främjar patienternas hälsa och livskvalitet. Sjukhuset åtar sig att Delta i och aktivt använda samtliga relevanta nationella kvalitetsregister Utforma och genomföra ST-utbildning. ST-utbildningen är en grundläggande källa till rekrytering av specialister inom sjukhuset och en viktig del i den framtida ledarförsörjningen. För att säkerställa genomförandet av god vård för patienterna ska ST-utbildningen utformas och genomföras med hög kvalitet. Jämlik vård Alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Information om den fysiska tillgängligheten ska vara anpassad för personer med olika typer av funktionshinder (Regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet). Regionens budget anger att 2 Handlingsplan för God Vård RSK (51)

68 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU informationen ska finnas i tillgänglighetsdatabasen. All vårdpersonal ska ha kunskap i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbetet ska genomsyra alla verksamheter samt all uppföljning och rapportering. I årsredovisningen ska könsuppdelad statistik rapporteras för både sluten och öppen vård. Sjukhuset åtar sig att årligen analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga att undersöka om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. Omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas samt följas upp. Om uppföljningen av åtgärderna visar att de inte haft önskad effekt, ska nya åtgärdsplaner tas fram och redovisas. Under 2015 fortsätter SU det arbete som startade under 2014 tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Fyra områden har identifierats som ska analyseras; hjärtsjukvård och kataraktsjukvård samt strokesjukvård och dialysverksamhet. Hjälpmedelsansvaret är preciserat i hälso- och sjukvårdslagen. Personliga hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen och kommunerna har gemensamt antagit Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel med samma riktlinjer och produktanvisningar för förskrivningsbara hjälpmedel Regionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till 18- årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Grundprincipen är att den som har hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten/brukaren också har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. SU s ansvar framgår i huvudsak av hjälpmedelshandboken. Vård i rätt tid Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Vårdgarantierna och de mål och måltal som satts upp för tillgängligheten inom olika vårdområden ska följas och även utvecklas över tiden. Vårdgaranti Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK ). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer och förbättrat tillgängligheten inom flertalet vårdgarantiområden. Under 2015 och framåt fortsätter SU detta arbete för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Trots detta har sjukhuset fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna överenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin till alla delar. Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SU s möjligheter att klara vårdgarantin. 10 (51)

69 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SU kommer att medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer såväl utförare som beställare och ägare att delta, fortsatt medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvårdens och närsjukhusens, fortsätta arbetet med att korta ledtiderna inom akutmottagningsverksamheten med fokus på effektivisering och kortare ledtider Vårdgarantin inom region- och rikssjukvård. Region- och rikssjukvård omfattas av vårdgarantin men inte av det fria vårdvalet. Effektiv vård Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål såsom att främja god hälsa och bättre livskvalitet. Vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserad på tillståndets svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 5. Förändringar 2015 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringarna framgår i detalj av bilaga 2. Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. Ordnat införande läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2015 ska finansieras av HSN, värderas i 2015 års prisnivå till 37,6 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Ordnat införande av läkemedel och metoder som tidigare ersattes som särskild framställan kommer fr o m 2015 att ersättas genom SU s ordinarie ersättning. Ordnat införande metoder Ordnat införande avseende metoder uppgår till 9,7 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. 11 (51)

70 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder Ersättning för biobank, simulatorcentrum och robotkirurgi har tidigare finansierats via anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Fr o m 2015 ersätts nämnda tre verksamheter inom ramen för VÖK. Ersättningsutrymmet ökar med 15,9 mnkr, ersättning sker via riktat uppdrag. Finansiering från RS/HSU Överenskommelsen 2015 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt. Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 919,4 mnkr, inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSU beslut om introduktion och finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Läns-, region- och rikssjukvård IVA-platser. Under 2014 slutförde SU inrättandet på IVA-platser som genomförts på SU med start Under 2014 kunde SU disponera 6 mnkr ur ettåriga tillgänglighetsmedel för att avsluta satsningen. Det riktade uppdraget VÖK 2014 avseende IVA-platser och nämnda 6 mnkr inarbetas i SU s prestationsersättning fr o m Region- och rikssjukvård Transsexuell kirurgi Fram till 2013 har patienter i behov av transsexuell kirurgi remitterats till utförare utanför VGR. Under 2014 har SU utfört vården i egen regi vilket permanentas fr o m SU ersätts för uppkomna kostnader i samband med bokslutsberedningen. Länssjukvård Behov av vårdplatser ökade SU s ersättningsutrymme med 50,0 mnkr för att kunna vidta åtgärder för att minska överbeläggningar övergår ersättningen från ett riktat uppdrag till att ingå i SU s prestationsersättning. Kurator och dietist inom avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU ersattes för den utökade verksamheten genom en särskild framställan Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget för ASIH. Förlossningar. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården (se bilaga 3). Basvolymen för förlossningar höjs med 310 stycken. Basvolymen för 2015 uppgår 12 (51)

71 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU därmed till förlossningar för vilka SU får full ersättning. Avvikelser från fastställd basvolym regleras enligt gällande ersättningsmodell som beskrivs mer detaljerat i bilaga 3. Tillgänglighetssatsning. Under avtalsperioden 2013/14 har SU har haft möjlighet att disponera ett tillfälligt ekonomiskt utrymme som inte förbrukats till läkemedel inom ramen för ordnat införande. Medlen har istället kunnat användas för att förbättra tillgängligheten till besök, behandlingar och vissa undersökningar i egen regi. Bedömningen för 2015 är att det avsatta utrymmet för ordnat införande inte kommer att utnyttjas för läkemedel inom ordnat införande. Det tillfälliga ersättningsutrymmet, 46,9 mnkr, permanentas fr o m 2015 och ingår i SU s ordinarie ersättning. Målrelaterad ersättning. Under 2015 ingår den målrelaterade ersättningen om totalt 200,0 mnkr i SU s prestationsersättning. Lönesatsningar från HSN. Satsningen på jämställda löner som tidigare finansierats av personalutskottet (2013 och 2014) kommer fr o m 2015 att finansieras genom vårdöverenskommelsen. Medlen är nivåhöjande. Sammantaget innebär det ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 67,9 mnkr vilket ingår i SU`s ordinarie ersättning. Beloppet avser den treåriga satsningen. Beroendevården. Under 2014 har basmottagningar inom Beroendeverksamheten förstärkts med 5,6 mnkr av tillfälliga medel. Fr o m 2015 permanentas ersättningen och ingår i SU s prestationsersättning. Hyposensibilisering Under 2014 fick SU ett utökat uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar. För 2015 ökas SU ersättningsutrymme med 2,4 mnkr och antalet besök ökar med Ersättning och prestationer kommer att justeras 2016 och framåt tills beräknade volymer har full effekt. Ljusbehandlingar. SU får ett utökat uppdrag att utföra ljusbehandlingar i och med att Närhälsan upphör med motsvarande verksamhet på Hisingen. SU ersätts med 0,8 mnkr. Antalet besök ökar med st. ACT-team. ACT-teamet i nämndområde 11 Hisingen kommer att vara i drift under SU ersätts totalt med 1,6 mnkr. Ersättningen för motsvarande verksamhet i nämndområde 12, Nordöstra Göteborg övergår från ett riktat uppdrag till prestationsersättning. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. TNE ska på sikt samordnas med Nordhemskliniken inom beroendevården. En förutsättning är att det finns lämpliga lokaler. SU och HSNK kommer under 2015 att tillsammans arbeta för en permanent lösning av lokalfrågan. SU ersättningsutrymme ökar med 12,2 mnkr och ersätts som ett riktat uppdrag. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU kommer att få ett utökat uppdrag att utföra avancerad sjukvård i hemmet i samarbete med Mölndals Stad. Uppdrag och ersättning regleras i en kompletterande överenskommelse. 13 (51)

72 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU BUP Ale. Slutenvård för barn boende i Ale kommun övergår från ersättning som riktat uppdrag till att ingå i SU`s prestationsersättning. Minimaria för ungdomar från Öckerö. För att underlätta administrativa rutiner överförs 0,03 mnkr till SU. Minimaria övergår från att ersättas som riktat uppdrag till prestationsersättning. Ortopedtekniska hjälpmedel (OTA) Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver ortopedteknisk verksamhet i egen regi. OTA skall förskriva och tillhandahålla ortopedteknik enligt regionens regelverk. Alla medicinska underlag/ beställningar skall skickas direkt till verksamheten. I specifika fall skall möjlighet erbjudas att välja annan utförare. I och med att ett avtal som HSN har tecknat en med privat leverantör av ortopedtekniska hjälpmedel avslutas övergår motsvarande kostnadsansvar till SU fr o m SU tillförs 0,06 mnkr. Särskilda näringspreparat. Fr o m har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar för särnärtillbehör som förskrivs i habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. Det innebär att 2,3 mnkr växlas från SU till Habilitering och Hälsa. SU och Habilitering och Hälsa är överens om att inte göra några ytterligare justeringar. Därmed har Habilitering och Hälsa kostnadsansvar och samma princip gäller som i övriga Västra Götalandsregionen. Bedömningsbilar. För att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå har SU bedrivit en försöksverksamhet under 2014 med två bedömningsbilar inom ambulanssjukvården. Verksamheten permanentas fr o m Ersättningsutrymmet ökar med 3,5 mnkr. Ersättningen inkluderas i det riktade uppdraget Akutmottagningar. Barnröntgen. MR undersökningar görs på barn och ungdomar för att tillgodose behovet av utredning och uppföljning inom t.ex. cancersjukvård, nyföddhetsvård, ortopedi och hjärtsjukvård. SU s ersättningsutrymme ökar med 2,5 mnkr för en utökad diagnostisk verksamhet. Ersättning inkluderas i prestationsersättningen. 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (RF ). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. Regiongemensam produktionsstyrning Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus 14 (51)

73 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Neonatalvård Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013 ( , RS ). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. SU och övriga berörda sjukhus i regionen kommer att bereda frågorna i uppdraget tillsammans med beställarna under Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS , HSD-A ) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2014 belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Lokalt utvecklingsarbete Utveckling av akutvårdsprocesserna Inom sjukhuset bedrivs ett kontinuerligt arbete för att utveckla kvaliteten i akutvårdsprocesserna. Bland annat pågår arbete avseende så kallad direktinläggning, specialist direkt, öppen retur samt in- och utskrivningsklar patient. I väntan på ambulans (IVPA) 2014 påbörjades ett gemensamt arbete med representanter för SU, SDF Göteborg Väster, Räddningstjänsten i Storgöteborg och HSNK. Uppdraget är att såväl kortsiktigt som långsiktigt sambruka, effektivisera och utveckla en hållbar lösning avseende IVPA i Södra Skärgården. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en kompletterande vårdöverenskommelse. Överföring av vård från SU till Angereds Närsjukhus (ANS) Under har SU och ANS tillsammans med beställare genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram vårdområden som kan överföras till ANS från SU. Under 2015 fortsätter utredningsarbetet om barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Gamlestaden. ACT Centrum Väster Under 2014 har SU tillsammans med HSNK förberett införandet av ACT-team in om nämndområde Centrum Väster. Arbetet fortsätter Vid förändrade uppdrag tecknas en kompletterande överenskommelse. Psykiatrisk vård Öppen allmän psykiatri Hisingen. HSN 11 Göteborg Hisingen har i sitt mål- och inriktningsdokument för 2015 (HSN ) gett HSNK i uppdrag att träffa en överenskommelse som innebär att SU etablerar en mottagning inom öppen allmän psykiatri på Hisingen. Under förhandlingsarbetet har SU presenterat en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter som skall starta vid SU/Sahlgrenska. 15 (51)

74 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Analys av försöksverksamheten skall göras under Om vårdformen ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen klaras ut. SU har verksamhetsplaner för alla de psykiatriska verksamhetsområdena som beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner som ska presenteras för HSN under första kvartalet Barn- och ungdomspsykiatri Öckerö. HSN 4 har gett uppdraget att undersöka om det är möjligt att Kungälvs Sjukhus kan överta uppdraget att bedriva barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet på Öckerö. En partssammansatt grupp ska se på förutsättningarna för ett förändrat uppdrag avseende BUP Öckerö för SU under överenskommelsens period. 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. År 2015 Från HSN Från RS/HSU Totalt Region- och rikssjukvård 2 247,5 868, ,9 Länssjukvård 7 797, ,2 Totalt (mnkr) ,7 868, ,1 Index. Index för 2015 är fastställt till 2,5 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav. Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossningsoch transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan. Övrig ersättning Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med bokslutsberedning. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga (51)

75 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2014 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen. 17 (51)

76 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset. VÄSTRA GÖTALAND Jan-Åke Simonsson Ordförande i HSN 4 Kerstin Brunnström Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frank Andersson Ordförande i HSN 5 Evert Svenningsson Ordförande i HSN 7 Elise Norberg Pilhem Ordförande i HSN 11 Per Tenggren Ordförande i HSN 12 Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset 18 (51)

77 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård År 2015 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU / RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård (51)

78 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region- och rikssjukvård Bilaga 1.1A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning B Nord DRG O Besök Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning C3 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning Medicinsk rehab och D thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Barn- och H ungdomshabilitering Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder Forskning och utveckling, sista utposten Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSU/RS Summa region- och rikssjukvård (51)

79 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.1B Ersättningar och volymer länssjukvård Bilaga 1.1B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård 2015 Prestationer Ersättning (tkr) LÄNSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall B Nord DRG O Besök Poäng Planerad ersättning C1 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning E Psykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Besök Planerad ersättning F Barn- och ungdomspsykiatri Vårddagar Besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Receptläkemedel Övriga riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Summa länssjukvård (51)

80 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2015 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 790 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 838 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Ordnat införande behandlingsmetoder biobank, simulator, robotkir Summa riktade uppdrag Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Ordnat införande behandlingsmetoder Frenikus, PET-CT Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU,sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU (51)

81 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2014 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2015 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 683 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Neurologiskt stödcentrum (fd Strokeforum) HIV/Aids Screening bukaorta 491 Akutmottagningar Valfrihetsvård Ordnat införande, tidig understödd hemgång, stroke Vårdhygien Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering Bedömningsbil (51)

82 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 955 Flyktingbarnteam Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun Palliativt centrum Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH Mobilt fältteam Tillnyktringsenhet (TNE) ACT team Hisingen Summa Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Ordnat införande RÖS Ordnat införande etapp Ordnat införande Botox Summa särskild framställan - ersätts från HSN (51)

83 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2A Förändringsposter Bilaga 2A Förändringsposter år 2015 region- och rikssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2014 Grundöverenskommelse Förändringar 2015 region- och rikssjukvård Biobank, Simulator, Robotkirurgi "Motorpengar" Riktat uppdrag Frenikus Särskild framställan PET-DT Särskild framställan Sparbeting: konsulter -220 Jämställda löner Jämställda löner Hjärtsjukvård +/ vtf 81 Från SF till prestationsers index tillkommer DRG 117 TAVI +/ vtf 50 DRG 415 IVA satsning +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Till länssjukvård 25 (51)

84 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Bilaga 2B Förändringsposter år 2015 länssjukvård Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Förändringar 2014 länssjukvård Förlossningar vtf 310 Utökning basvolym DRG 231 Ordnat införande Botox Särskild framställan Ordnat införande RÖS Särskild framställan Ordnat införande etapp Särskild framställan Hyposensbehandlingar Besök Sparbeting: konsulter -596 Jämställda löner Jämställda löner Ljusbehandlingar 820 Läk bes 110 Sjv beh Ordnat införande / Helår IVA +/ Beroendevård +/ Läk besök 800 Sjukv beh IVA satsning +/ Engångssatsning tillgänglighet +/ Vtf 280 DRG 336 Läk bes Sjv beh Hjärtsjukvård +/-731 Vtf 5 DRG 17 Mellanliggande provtagningar +/ Delad finansiering BUP Ale +/-204 Från SF till receptläkemedel index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer Från RU till prestationsers index tillkommer 26 (51)

85 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 2B Förändringsposter Överbeläggningar +/ Från RU till prestationsers index tillkommer Förändring mellan vårdnivåer Tekninsk justering prestationer psykiatri Vtf -72 Vrdagar Läkbes -500 Sjv beh Ordnat införande Lucentis +/-489 Ordnat införande trombolys +/ ASIH dietister,kuratorer +/-500 Minimaria +/ Läkbes 176 Sjv beh Från region- och rikssjukvård Från RU till prestationsers index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer Från SF till riktat uppdrag index tillkommer Från SF till prestationsers index tillkommer ACT team Nordost +/ Sjv beh 750 Från RU till prestationsers index tillkommer ACT team Hisingen Riktat uppdrag Målrelaterad ersättning 25% +/ Från SF till prestationsers index tillkommer Tillnyktringsenhet TNE Riktat uppdrag Bedömningsbil Riktat uppdrag Barnröntgen Ingår i prestationsersättning Tillbehör särnär Överföring till H&H Ortopedtekninska hjälpmedel OTA 60 Ingår i prestationsersättning Minimaria Öckerö 30 Ingår i prestationsersättning Receptläkemedel Ersättning 2014 inklusive uppräkning Ordnat införande Summa Index 2015 Index 2,5% 27 (51)

86 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1.2). Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Inomregional rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 (45) procent fast ersättning och 50 (55) procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1.2A och 1.2B 28 (51)

87 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningssjukvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer. En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGR-patienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningsvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Ny basvolym för barn och vuxna efter justering: Organ Totalt Hjärta 12 Lunga 12 Lever 27 Njure 80 Flerorgan 3 Summa 134 Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning. 29 (51)

88 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbetsoch miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för third opinion (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva 30 (51)

89 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Biobank, Simulatorcentrum och Robotkirurgi. Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har övergått från utveckling till ordinarie sjukvård. Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från RS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. 31 (51)

90 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. HIV/Aids. Förebyggande insatser riktade mot HIV-positiva flyktingar och asylsökande (infektionssjukvård) samt information till anhöriga. Screening bukaorta. Allmän screening av 65-åriga män för att få fram eventuell förekomst av bukaortasneurysm. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses kl I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården. Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. 32 (51)

91 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. Hygiensjuksköterska, Göteborgs Stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs Stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård- /stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen Den Nära Vården på Öckerö. ACT-team HSN 11. ACT-teamet (assertive community treatment) arbetar med personer med dubbeldiagnos, det vill säga svår psykisk sjukdom och samtidigt missbruk och behandlar i enlighet med metoden case management. Samverkan sker mellan sjukvård och socialtjänst. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård och vård genom regionens kökortningsavtal för patientens fria vårdval med avgränsning mot Kungälvs sjukhus. Valfrihet Halland. SU har kostnadsansvaret för valfrihetsvården i Halland där kostnaden understiger 20 tkr. Gällande regler finns beskrivet i Riksavtalet Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i Göteborg. Mobilt fältteam. Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun. 33 (51)

92 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även möjlighet till akuta insatser. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. Tidig understödd hemgång vid stroke. Multidisciplinärt rehabiliteringsteam och läkare genomför rehabilitering i hemmet för patienter som haft stroke. Vårdhygien. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK ). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av sjukhusets åtagande. Särskild framställan Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården har sjukhusets uppdrag utökats inom strokesjukvården åren (Dnr RSK ). Utökningen 2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är särskild framställan i VÖK. Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet. Frenikusstimulering innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna kan på detta sätt återfå diafragmaandning. PET DT avser diagnostik av tumörutbredning vid icke operabel Cervixcancer. Botoxbehandling görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte har hjälpt. Regionuppdrag Rörelseorganens sjukdomar (RÖS). Avser läkemedelsbehandlingar (TNF hämmare) främst för patienter med reumatoid artrit och psoriasitartrit. Övriga läkemedel enligt etapp (MS läkemedel) och etapp (Cystisk fibros, bröstcancer, epilepsi). 34 (51)

93 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Bilaga 5 Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7 11, 12 och styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset fattar beslut om en vårdöverenskommelse för perioden Detta dokument utgör en plan för uppföljning 2015 av vårdöverenskommelsen. Planen omfattar ett antal uppföljningsområden som fördelats efter rubrikerna Effektiv-, Jämlik-, Kunskapsbaserad-, Patientfokuserad-, Säker vård och Vård i rätt tid. Uppföljningen ska belysa om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med Sahlgrenska universitetssjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering (ÅR) till regionen. Särskild uppföljning av VÖK specificeras i planen nedan. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie rapportering. Avstämning innebär att SU redovisar information på initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Dialogmöte innebär att SU träffar HSNK för uppföljning av specifikt vårdområde. Flera uppföljningsområden är återkommande från Nedan anges ett antal uppföljningsområden som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har fokuserat på i sina Mål- och inriktningsdokument för Under 2014 har motsvarande områden följts upp och redovisats. Uppföljningen under 2015 görs bl a i form av avstämning vilket innebär att uppföljning lämnas av SU på initiativ av HSNK. Kommunikation och information till patienter Kontakt med vården Kontaktpunkten Suicidprevention Strokesjukvård Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Vården av sjuka äldre Uppföljningen av vårdöverenskommelserna indelas i tre avsnitt enligt nedan: Avsnitt 1: Uppföljning av volymer och prestationer. Avsnitt 2: Uppföljning av specifika aktiviteter (aktivitetsuppföljning) för fokusområden/behovsgrupper som är kopplade till nämndernas mål. I det fall det finns kvalitetsuppföljning kopplas dessa till aktivitetsuppföljningen. Avsnitt 3: Uppföljning av vårdöverenskommelsen med avseende på kvalitetsdriven vård och med fokus på resultatmått. Kvalitetsbegreppet definieras med dimensionerna ur GOD VÅRD. Här ingår också uppföljning av RF:s mål. RF:s mål är kursiverade. 35 (51)

94 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen Datakällor för uppföljning avsnitt 2 och 3 De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer RS ). HSNK hämtar uppgifter från Kvartalen. För de kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen lämnar SU uppgifter. Uppföljning av regionala mål hämtas ur den gemensamma uppföljningsportalen Målstyrningsstöd. I det fall uppföljning inte kan göras i Målstyrningsstödet följer uppföljningen regionens anvisningar. Uppföljningsperioder: Delår 2 och helt år. 36 (51)

95 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 1. Uppföljning av volymer Uppföljning av ersättning och volymer enligt vårdöverenskommelsen bilaga 1.1A och 1.1B sker i faktureringssystemet Freja. Sjukhusets ersättningsmodell beskrivs i bilaga 3. Uppföljningsområde Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer Förlossningssjukvård Hälsoundersökningar med mammografi Transplantationssjukvård Antal viktade prestationer för VG-patienter Antal förlossningar i förhållande till överenskommen basvolym samt prognosticerat antal för helt år Enligt gemensam uppföljningsmall för Volymer enligt ersättningsmodell Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning Delår 1 och 2 samt årsredovisning 37 (51)

96 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Effektiv vård Förbättrad och stärkt samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun. Överbeläggningar ska minska Se avsnitt 3 Deltagande i samverkan. Samverkan sker genom Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Lägesrapport från Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. SU bekräftar att namngivna personer finns ÅR Delår 1 Barn med fetma Fortsatt arbete på SU Uppföljning av lämnad rapport Delår 2 Hälsofrämjande och förebyggande insatser Se avsnitt 3 Jämlik vård Patientbemötande SU deltar i regionens kunskapscenter Våld i nära relationer. SU arbetar med gemensam värdegrund SU implementering av regionala/lokala handlingsplaner/pm för våld i nära relationer. SU värdegrundsarbete ÅR Två vårdområden ska analyseras ur genusperspektiv. Se avsnitt 3 Redovisning Utfall och handlingsplan, Kunskapscentrum för jämlik vård, HSNK och SU ÅR 38 (51)

97 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Kommunikation och information till patienter. Information ska finnas tillgänglig på flera språk, minoritetsspråk, lättläst svenska Kontakt med vården. Genomförda åtgärder efter tidigare handlingsplaner Implementering av Rättighetskommitténs handledning när den publicerats Kontaktpunkten. SU handlingsplan för att förbättra kontakten med vården. Avstämning Avstämning Kunskapsbaserad vård Patienter med KOL Ökad täckningsgrad i kvalitetsregistret Utfall (andel registrerade) i kvalitetsregister vid Lungmedicin. Uppgifter från SU. ÅR Patientfokuserad vård Övergången mellan barnsjukvård och vuxensjukvård Uppföljning av pågående arbete somatisk vård Dialogmöte Våren Suicidprevention Uppföljning av pågående arbete. Avstämning Strokesjukvård. Råd och stöd till anhöriga. Uppföljning av pågående arbete. Avstämning 39 (51)

98 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Konsultrollen gentemot primärvård och kommun Tidig understödd hemgång Patientens delaktighet i den egna vården Se avsnitt 3 Utveckling av den psykiatriska vården. Implementering av RUP enligt regionala direktiv. Särskild uppföljning PTSD schizofreni PTSD avstämning Schizofreni rapportering av genomförande enligt kompletterande överenskommelse Delår 2 Februari 2016 Psykiatrisk vård SU beskriver planer för utveckling av den psykiatriska vården i Göteborg med kranskommuner Öppen psykiatrisk vård för invånarna på Hisingen. Avstämning Mobila specialistenheter ACT- team Centrum Väster uppföljning enligt kommande kompletterande överenskommelse ÅR 40 (51)

99 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Hisingen uppföljning enl avtal (HSN ) Säker vård Neonatalvård. Säker transport av för tidigt födda. Översyn och utredning av neonatalsjukvården i VGR HSN följer det regionala arbetet. Avstämning Patientsäkerhet Se avsnitt 3 Vården av sjuka äldre Implementering av regional handlingsplan med särskilt fokus på de mest sjuka äldre Dialogmöte Redovisning av indikatorer enligt den regionala handlingsplanen ÅR Adekvat läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar ska erbjudas alla över 75 år Avstämning I väntan på ambulans (IVPA) Södra skärgården Gemensamt utredningsarbete för att hitta hållbar lösning Lägesrapport (51)

100 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt Vård i rätt tid Vårdgarantin. Se avsnitt 3 Akutvårdskedjan. Se avsnitt 3 SU s utvecklingsarbete enligt verksamhetsplan Antal patientgrupper med; Direktinläggning /Öppen retur/inskrivningsklar/utskrivningsklar patient), mångbesökarmodellen, bedömningsbilar Uppföljning av SU s arbete med Akutvårdskedjan. Delårsrapportering + avstämning Seminarium Delår, ÅR NP utredningar Uppföljning av volymer och väntetider för barn och vuxna. Delår 2 Övrigt Två vårdområden ska följas upp särskilt och utvärderas SU arbetar med värdebaserad vård. HSN tar del av det arbetet för två vårdområden. Seminarium Specialiserad palliativ vård i hemmet (ASIH) Mölndal Uppföljning av utökat uppdrag Uppföljning enligt kommande tilläggsöverenskommelse. ÅR 42 (51)

101 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2. Uppföljning av specifika aktiviteter och fokusområden Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisning 2015 Tidpunkt 43 (51)

102 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Säker hälso- och sjukvård: Vårdrelaterade skador ska minska Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården ska minska (RF) Vårdrelaterade skador ska minska 33. Vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården 26. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart 35. Återinskrivning på IVA inom 72 timmar Antal överbeläggningar per Antal överbeläggningar på sjukhus per 100 vpl ska minska (RF) 100 disponibla vårdplatser. RF 7 % * 5.7 % * Nya infektionsverktyget) Vårdgivare < 3 % * Vårdgivare < 3,4 st * Regional rutin 44 (51)

103 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Patientfokuserad vård: Delaktigheten i vården ska öka och vården skall ges med respekt och lyhördhet Vården ska ges med respekt och lyhördhet Patienternas delaktighet i vården ska öka (RF) Användning av Mina vårdkontakter ska öka (RF) Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på bemötande Omhändertagande av resultat från 2014 års resultat av patientupplevd kvalitet med avseende på delaktighet Hur arbetar sjukhuset med att öka användningen av Mina vårdkontakter Redovisning Redovisning* Regional/ NPE ingång Regional/ NPE ingång Delår 2 Delår 2 Redovisning* Delår 2 45 (51)

104 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård 24. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa; avser planerade operationer 28. Andel patienter med skriftlig vårdplan, VUP resp BUP 30. Andel patienter med synskärpa <0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi 39. Nervsparande intention (uni-eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg eller intermediär risk (PSA<10ng/ml) dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer 15%* Vårdgivare Ny indikator 50 % * Vårdgivare 20%* Vårdgivare >90% * vårdgivare Ny indikator <1% * vårdgivare Ny indikator <4% * vårdgivare Ny indikator 46 (51)

105 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Jämlik vård - En jämlik och jämställd hälso- och sjukvård som ges på lika villkor Två verksamhetsområden ska belysas ur genusperspektiv Samverkan med KJV Uppföljning av utvecklingsarbete och resultat Se avsnitt 2. Könsskillnader i hjärtsjukvård skall minska (RF) Könsskillnader i strokevård skall minska (RF) 4 indikatorer Kvalitetsindikator 6-10 könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regionalt måltal för utvalda indikatorer " Diarienummer RS Kvalitetsindikator Könsskillnad strokesjukvård Könsuppdelade indikatorerna ingår i "Regional måltal för utvalda indikatorer ". Diarienummer RS Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Utfall skall visa på minskade skillnader Samverkan med KJV ** Återkopplande redovisning/ KVARTALEN Återkopplande redovisning/ KVARTALEN 47 (51)

106 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Screening för bukaortaneurysm, Målgrupp är män som fyller 65 år det året de får kallelsen. Täckningsgraden kommer att redovisas på sjukhusnivå. 85 % * av målgruppen ska delta Deltagande i screeningprogram ska öka (RF) Minska somatisk sjuklighet hos personer med psykisk sjukdom Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare med tidigare psykiatrisk vård under de senaste 5 åren (RF) Screening med mammografi Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin / /Antal personer år som någon gång de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin 85 % * av målgruppen ska delta Minska ** Levereras från utföraren, VGRdatabas under uppbyggnad. Uppföljning görs enligt regionens kommande regionala redovisning Utfall 2013: % andel ska öka Utvecklingsområde: Redovisa utfall och handlingsplan med åtgärder Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, definition av indikator 135 (2012) Datakälla patientregistret Socialstyrelsen 48 (51)

107 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Vård i rätt tid - En jämlik hälso- och sjukvård kännetecknas av hög tillgänglighet och ges på lika villkor Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård. (RF) Antal patienter som har väntat 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. (RF) 31. Andel patienter som vid initial triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där tid till läkare (TTL) är < 1 timme vid besök på akutmottagning RF? Antalet ska minska ** Antalet ska minska ** Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 5760 Mål 1500 för 2016 Regional rutin Minska 2015 Utfall i regionen 2013: 1995 Mål 900 för % * Regional rutin Målnivå för 2015 i VGR s budget 2014 Målnivå för 2014 är 60 % 32. Andel patienter som vid triagering erhållit röd, orange eller gul prioritering där total genomloppstid (TGT) < 4 tim vid besök på akutmottagning RF? Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (%). Avser vuxna. (RF) 90 % * Regional rutin 100 % ** Regional rutin Ny indikator 49 (51)

108 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Väntetid till besök på BUP 30 dagar ska minska (RF) % Väntetid till BUP ska maximalt vara 30 dagar (RF) 40. Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut 41. Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation 100 % ** Regional rutin >80% * vårdgivare Ny indikator >90% * vårdgivare Ny indikator 50 (51)

109 Överenskommelse om sjukhusvård 2015 mellan HN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Bilaga 5 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 3. Uppföljning av vårdens kvalitet (RF mål och indikatorer: kursiv stil) Mål Indikator/aktivitet Måltal*/kval. ** redov. Ansvarig/Datakälla Kommentar Effektiv vård - Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt 13. Andel patienter som fått dialys i Hälso- och sjukvården skall ha ett hälso-främjande synsätt Utvecklingsindikatorer (2014) hemmet 44. Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 45. Andel patienter med diabetes, TIA, KOL, hjärtinfarkt med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 46. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 47. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 48. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 30 % * > 25 % ** Redovisning >50-75 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 50 % ** Redovisning 100 % ** Redovisning Vårdgivare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Vårdgivare HF-gruppen utv vidare Skall öka * Måltal innebär ett kvantitativt uppföljningsresultat ** Redovisning innebär en kvalitativ uppföljning 51 (51)

110 Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Maria Engström Telefon: E-post: maria.t.engstrom@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, Hisingen Läsplattor för hälso- och sjukvårdsnämnderna Förslag till beslut 1. Beställardirektören får i uppdrag att säkerställa att samtliga ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämnden får läsplattor och tillgång till support. 2. Beställardirektören får i uppdrag att under 2015 genomföra utbildning i användning av läsplattor för samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. 3. Finansiering sker genom nämndens avsatta medel för nämndkostnader. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnderna ska besluta om övergång till digital hantering av kallelser, protokoll och övriga handlingar. Genom övergång till digital hantering bidrar nämnderna till hållbar utveckling samtidigt som nämndernas administrativa kostnader minskar. Nämnderna får dessutom snabbare tillgång till relevanta handlingar. Fördjupad beskrivning av ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna i västra och östra Skaraborg beslutade om digital hantering 2012 och hälso- och sjukvårdsnämnden Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale fattade samma beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborg, centrum-väster har meddelat att förslag till beslut om användning av läsplattor under kommande mandatperiod bör tas fram. Regionfullmäktige uppmuntrar digital hantering av kostnadsskäl. Servicenämnden, regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen började använda läsplattor under Enligt utvärdering (Dnr RS ) är fördelarna att inga papperskopior trycks och skickas ut och att tillgången till uppdaterade handlingar blivit bättre. Politikerna bedömde användarvänligheten som hög och 92 procent av de som provat rekommenderar läsplattan som standardverktyg. Fördelarna med övergång från pappersutskick till digital hantering med hjälp av läsplattor finns inom områdena hållbar utveckling, snabb och enkel tillgång till Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

111 Datum (5) Diarienummer HSN handlingar och minskade kostnader. Det är lämpligt med övergång till helt digital hantering i samband med att de nya nämnderna tillträder. Hållbar utveckling Enligt Västra Götalandsregionens miljöpolicy ska allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter bidra till en hållbar utveckling och minska negativ miljöpåverkan. Med läsplattor kan man nästan helt undvika pappersutskick och på det sättet bidra till hållbar utveckling. På sikt kan läsplattorna eventuellt också användas för digitala möten och på det sättet minska antalet resor. För att undvika onödig miljöpåverkan ska ledamöter som får läsplattor genom andra uppdrag inom Västra Götalandsregionen använda samma läsplatta för samtliga uppdrag. Läsplattan ska betraktas som arbetsredskap under den tid man har ett uppdrag i hälso- och sjukvårdsnämnden. När uppdraget upphör ska läsplattorna lämnas in till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för rensning och återanvändande tills de nått sin tekniska livslängd. De skickas därefter för destruktion. Detta är samma rutin som gäller för regionstyrelsen. Snabb och enkel tillgång till handlingar Med läsplattor får samtliga ledamöter tillgång till relevanta handlingar så snart de är publicerade. Processen från färdiga handlingar till att nämndens ledamöter kan ta del av handlingarna kan minskas med flera dagar jämfört med pappersutskick. Under januari och februari 2015 görs pappersutskick. Så snart samtliga ledamöter fått läsplattor kommer handlingar till nämnd att hållas tillgängliga digitalt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli inför programmet Public 360 med start och nämndernas handlingar diarieförs i programmet från start. Förvaltningens handläggare börjar arbeta i systemet i mars 2015 och nämndsekreterarna börjar i maj Samtliga steg i införandeprocessen behöver kvalitets- och funktionssäkras. Efter sommaren 2015 kommer ledamöterna att få tillgång till sina handlingar i en applikation för programmet Public 360. Minskade kostnader Pappersdistribution av nämndhandlingar Baserat på de senast kända prisuppgifterna, från 2009, var kostnaden kr för pappersutskick (tryck och porto, tryckservice och annan service) till de fem nämnderna i Göteborgsområdet (HSN 4, 5, 7, 11 och 12). En uppskattning av förvaltningens sammantagna tryck och portokostnaden för de tolv hälso- och sjukvårdsnämnder var drygt 1,1 miljoner kr per år. Med indexuppräkning kommer kostnaderna för 2015 att uppgå till 1,2 miljoner kr per år. Under kommande mandatperiod minskas antalet förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnderna från 250 till 150. Den uppskattade kostnaden måste därför reduceras med motsvarande andel. För 2015 blir det då kr (150/250 * 1,2

112 Datum (5) Diarienummer HSN miljoner kr) per år. Med ett försiktigt antagande antas samma kostnad, kr, finnas varje år under mandatperioden.

113 Datum (5) Diarienummer HSN Digital distribution av nämndhandlingar Kostnaden för digital distribution till 150 förtroendevalda beräknas på en initial investeringskostnad och en årlig driftskostnad. Eftersom den tekniska livslängden beräknas till 3 år görs den ekonomiska beräkningen för samma tidsperiod. Denna period kallas investeringscykel. Initial investeringskostnad för läsplatta IPad Air 16 GB Wi-Fi +4G Cellular Skydd för ipad Air Tele2 abonnemang engångskostnad (SIM-kort) VGR stöldmärkning Inköp av applikationer Kostnad Driftskostnad för läsplatta per månad Mobil arbetsplats VGR-IT Tele2 månadskostnad Small 4G Pro Supporttjänst MDM VGR-IT Kostnad 4596 kr 304 kr 195 kr 95 kr 150 kr 5340 kr/st. 81 kr 79 kr 40 kr 200 kr/st. och månad Kostnad Läsplattor till samtliga politiker i hälso- och sjukvårdsnämnderna Årlig driftskostnad för läsplattorna för hälsooch sjukvårdsnämnderna Kr 150 ledamöter á 5340 kr/styck = kr i engångskostnad 150 ledamöter á 200 kr * 12 = kr/år År 1 krävs en initial investeringskostnad på kr samt en driftskostnad på kr. År 2 och 3 medför enbart en årlig driftskostnad på kr. Totalt för de 3 åren skulle kostnaden bli 1,881 miljoner kr ( kr + (3* kr)) det vill säga cirka kr per år. Kostnadsbesparing vid övergång till digital distribution Den ekonomiska besparingen för en 3-årig investeringscykel blir kr kr, det vill säga cirka kr per år för de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna sammantaget. Överväganden Risker i samband med övergång till digital distribution 1. Teknik blir snabbt föråldrad, man räknar med en livslängd på tre år för läsplattor. Detta gör att man måste fortsätta att avsätta pengar för regelbundna inköp och drift i form av mobilabonnemang för lång tid framöver. 2. Ett beroende till VGR-IT för att få nödvändig support. 3. Kommande tekniska och applikationsmässiga krav kan innebära att inköpta läsplattor blir föråldrade och måste bytas ut i förtid.

114 Datum (5) Diarienummer HSN Distribution av information blir beroende av fungerande teknik och support. Förvaltningen har fått besked från VGR-IT om att de kan erbjuda supporterande tjänst för läsplattor med start i början av Tjänsten kommer att innehålla drift, utbildning och support av läsplattor. Fördelar i samband med övergång till digital distribution 1. Minskning av antalet papperskopior som leder till minskad miljöpåverkan. 2. Minskning av tryckerikostnader, portokostnader och övriga distributionskostnader för förvaltningen och nämnden. 3. Anpassning till modern teknik och fördel med att kunna göra snabbare uppdateringar av beslutsunderlag och andra handlingar. Tillgången till egna läsplattor ger dessutom möjlighet att alltid ha tillgång till aktuell relevant information, till exempel på Politikerportalen på Västra Götalandsregionens hemsida. Om läsplattan på sikt även kan användas till digitala möten minskar det behovet av resor. Detta är av fördel för miljön, de enskilda ledamöternas arbetsmiljö och nämndernas ekonomi. Finansiering Finansieringen görs genom nämndens avsatta medel för nämndkostnader. Övergången till digital hantering av nämndhandlingar sparar pengar jämfört med idag. Livslängden på läsplattorna bedöms i nuläget till cirka 3 år. Idag har de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna läsplattor som täcker behovet för cirka hälften av kommande 150 nämndledamöter. Investeringscyklerna för de olika nämnderna är inte uppstartade vid samma tidpunkter. Oavsett när investeringscyklerna påbörjas för de enskilda nämnderna/ledamöterna blir digital distribution ett billigare alternativ än pappersutskick. Om läsplattorna kan användas längre tid än tre år minskas kostnaden för nämnderna ytterligare. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Ralph Harlid Beställardirektör

115 Pågående uppdrag hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Diarienummer Datum för nämnd Uppdrag HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att till hälso-och sjukvårdsnämnden återkomma med uppföljning av konsekvenserna av Sahlgrenska Universitetssjukhusets beslut att avveckla den allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Hisingen. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin i enlighet med inriktningsbeslutet. HSN Förvaltningschefen får i uppdrag att utvärdera hur det har fungerat med ipads för presidierna under 2013 och återkomma med förslag på vidare hantering för HSN Förvaltningschefen får i uppdrag att skapa rutiner kring hanteringen av ipads och register över politikernas innehav inom förvaltningen. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna överenskommelser med utförarna om satsningar i enlighet med inriktningsbeslutet, under förutsättning att hälso- och sjukvårdsutskottet bifaller beslutet. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att arbeta med utveckling av närsjukvården på Hisingen. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att starta förberedelser för att upphandla hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor mellan 40 och 74 år bosatta i de kommuner som avtalet med Unilabs AB omfattar.

116 HSN Förvaltningen får i uppdrag att undersöka möjligheten att hitta en utförare för en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning på Hisingen inför vårdöverenskommelsearbetet HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att ta erforderliga kontakter med berörda parter. Kommentar: För att verka för att den del av Minna-mottagningens verksamhet som ingår i Mödravårdcentralernas uppdrag ska ingå i ordinarieverksamhet efter verksamhetsåret HSN Sahlgrenska Universitetssjukhus får i uppdrag att fortlöpande återkomma till hälso- och sjukvårdsnämnd 11 med information om hur verksamheten för Posttraumatiskt stressyndrom utvecklas. HSN Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna en tilläggsöverenskommelse avseende ACT-team på Hisingen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. HSN Att inför den föreliggande sammanslagningen av de tre hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg, uppdra åt hälso- och sjukvårdschefen att genomföra en kartläggning och redovisning av pågående och nyligen avslutade folkhälsoprojekt inom hälso- och sjukvårdsnämnden. Återrapportering ska ske på nämndsammanträde den 3 december.

117 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Anmälningsärendelista Anmälningsärenden Dnr: HSN Till protokollet antecknas inkommande/utgående handlingar enligt nedan. Inkomna protokoll 1. Beslut om vidaredelegation(diarienummer HSN ) 2. Anteckningar från Dialogmöte med handikapp- och patientföreningar och HSN 11(Diarienummer HSN ) 3. MBL-protokoll Hälso- och sjukvårdsutskottet - Tillgängligheten till logopedi för barn i Västra Götalandsregionen (Diarienummer HSN ) Regionstyrelsen - Ledamöter och ersättare i det regionala pensionärsrådet.(diarienummer HSN ) Tandvårdsstyrelsen - Överenskommelse om tandvård med respektive Hälso- och sjukvårsdnämnd 1-12 för 2015(Diarienummer HSN ) Regionfullmäktige - Överlämnande av allmänna handlingar i samband med ny politisk organisation av hälso- och sjukvårdsnämnder vid årsskiftet 2014/2015(Diarienummer HSN ) Regionstyrelsen - utformning av en regional folkhälsomodell i samverkan med kommunerna(diarienummer HSN ) POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: EPOST: hsnk@vgregion.se

118 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Per-Olof Olofsson Telefon: E-post: per-olof.olofsson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsnämnden 11 Göteborg, Hisingen Förtida upphörande av kontrakt inom VG Primärvård Förslag till beslut Vårdcentralen Feelgood Torslanda medges upphöra med vårdcentralsverksamhet inom VG Primärvård från och med 1 januari 2015 under förutsättning att vårdcentralen uppfyller gällande skyldigheter vid avveckling i enlighet med Kravoch kvalitetsboken. Sammanfattning av ärendet Feelgood Primärvård AB har begärt att få avsluta kontraktet avseende Vårdcentralen Feelgood Torslanda från och med 1 januari I krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård regleras de ekonomiska konsekvenserna vid ett förtida upphörande av kontrakt. Den vårdcentral som vill lösa in sitt kontrakt i förtid får bära de kostnader som detta innebär. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) kommer att fastställa denna ekonomiska reglering med vårdgivaren. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1. Brev om uppsägning från Feelgood Beslutet skickas till Feelgood Primärvård AB Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: Webbplats: E-post: hsnk@vgregion.se

119 Västra Götalands Regionen Hälso- och Sjukvårdsnämndernas Kansli HSN 11 Regionens Hus Göteborg Förtida uppsägning av avtal Feelgood Vårdcentral Torslanda Vi säger härmed upp vårt avtal avseende Vårdcentral - Feelgood Vårdcentral Torslanda, Personalvägen 19, Göteborg I dagsläget finns det 1500 listade patienter. Sista datum för verksamheten är den 31 december 2014, om inte annat överenskommits under avvecklingsperioden. Vi avser att avveckla verksamheten under säkra former och kommer att föra löpande dialog med Per Olof Olofsson om detta för att säkerställa patientsäker hantering och journalföring. Kontaktperson för avvecklingen hos Feelgood är Affärsenhetschef,Eva Söderlund Eliasson, Telefon: , mejl: Eva.Soderlundeliasson@feelgood.se Mejlkopia av detta brev sänds även till; Per-Olof Olofsson Med vänlig hälsning Stockholm Joachim Morath VD/ Feelgood Primärvård AB Feelgood Primärvård AB Besöksadress; Banergatan 16 Postadress; Box 10111, Stockholm Telefon Org. nr