MEDIESAMMANSTÄLLNING Smakstart Västernorrland till

Transkript

1 MEDIESAMMANSTÄLLNING Smakstart Västernorrland till

2 Mediesammanställning Smakstart Västernorrland till Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Publicerade artiklar... 5 Regionala nämnden på studiebesök i Ramsele och Näsåker den 30 maj Landstinget Västernorrland. Webb Länsborna gillar lokalt... 7 Nordsverige. Tryckt Lokalproducerad mat ökar i länet... 9 Nordsverige. Tryckt Spetsar till sitt ystande Sundsvalls Tidning. Webb Skickliga osttillverkare samlades i Ånge Dagbladet Sundsvall. Webb Skickliga osttillverkare samlades i Ånge Dagbladet Sundsvall. Tryckt Kurs som ska ge kunderna ännu godare ost Sundsvalls Tidning. Tryckt Smakstart ska locka fler att odla grönsaker Tidningen Ångermanland. Tryckt Större intresse för lokalproducerad mat än det utbud som finns Sveriges Radio Västernorrland. Webb :15 Vi vill handla mer lokalt producerat Tidningen Ångermanland. Tryckt Intressant idé kan lyfta landsbygdens företagare Nordsverige. Tryckt Workshop: Förpackningens betydelse vid val av produkt MyNewsdesk. Webb :25 Framtiden för de gröna näringarna Nordsverige. Tryckt Ökat intresse för närproducerat Allehanda.se. Webb :35 Ökat intresse för närproducerat Tidningen Ångermanland. Tryckt Billigare med EU-kött Dagbladet Sundsvall. Webb :06 Billigare med EU-kött Sundsvalls Tidning. Webb :48 Billigare med EU-kött Sundsvalls Tidning. Tryckt Mums med hästkött - mörare än oxfilé Sundsvalls Tidning. Webb :26 Mums med hästkött - är mörare än oxfilé Sundsvalls Tidning. Tryckt Inspireras till en lokalmeny Sundsvalls Nyheter. Tryckt

3 Mediesammanställning Smakstart Västernorrland till Sammanfattning Under det första halvåret 2013 publicerades totalt 21 artiklar direkt kopplade till projektet Smakstart Västernorrland och/eller varumärket Västernorrlandsgården. Majoriteten av artiklarna publicerades under de första tre månaderna, där mars månad sticker ut med sina nio publicerades artiklar. Majoriten av artiklarna beskriver antingen ett ökat intresse för lokalproducerad mat eller fokuserar på enskilda matproducenter. Det finns även ett antal artiklar där projektet Smakstart och Västernorrlandsgården lyfts fram som exempel på goda insatser inom regional utveckling. Fördelningen mellan tryckta artiklar och artiklar publicerade på webb är jämn; 12 av 21 artiklar återfinns i tryckta tidningar, resterande publicerades online Webb Tryckt 2 0 jan feb mar apr maj jun Källor Den geografiska fördelningen är relativt jämn, sett till vilken källa som stått för publicering av artiklar. Sundsvalls tidning står för flest publiceringar, med sina totalt sex artiklar. Därefter följer Nordsverige, följt av Tidningen Ångermanland. Källa Sundsvalls Tidning 6 Nordsverige 4 Tidningen Ångermanland 3 Dagbladet Sundsvall 3 Sveriges Radio Västernorrland 1 MyNewsdesk 1 Sundsvalls Nyheter 1 Landstinget Västernorrland 1 Allehanda.se 1 Totalt: 21 3

4 Mediesammanställning Smakstart Västernorrland till Syfte Syftet med rapporten är att visa artiklar direkt kopplade till projektet Smakstart Västernorrland och/eller varumärket Västernorrlandsgården som publicerats i tryckt media och webbmedia under första halvåret Metod Mediesammanställningen baseras på den publicitet som projektet Smakstart Västernorrland genererat under perioden till Sökunderlaget utgörs av Smakstart Västernorrland och Västernorrlandsgården, samt när nyckelpersoner inom Smakstart Västernorrland omnämnts i artiklar knutna till projektet. Som källunderlag används Retrievers källor inom tryckt media och webb. Endast genomslaget i traditionell media har sammanställts. Genomslaget i exempelvis social media är inte inkluderat. 4

5 Publicerade artiklar Nedan följer samtliga artiklar som publicerats kring Smakstart Västernorrland utifrån de givna sökorden i perioden till Regionala nämnden på studiebesök i Ramsele och Näsåker den 30 maj. Landstinget Västernorrland. Publicerat på webb :16. Torsdag den 30 maj gör politikerna i Regionala nämnden studiebesök i Ramsele, Näsåker och vid Nämforsen. På plats vill man ta del av hur företagen i trakten arbetar med lokalproducerad mat och hur företagarna tar ansvar för produktionen från jord till bord. Förmiddagen ägnas åt företaget Rafnaslakt AB i Ramsele samt information från Åke Wiström, ordförande Nipakademin, som är mamma till slakteriet och flera andra föreningar och företag i området. Under lunchtid får nämnden information om Stiftelsen Nämforsen. På eftermiddagen diskuteras lokal livsmedelsproduktion med Marianne Hansson, projektledare Smakstart. Media hälsas välkomna att delta under dagen. Politiker som deltar är bland andra Sverker Ågren (KD), ordförande i regionala nämnden och Eva Andersson (MP), vice ordförande. Program Studiebesök Rafnaslakt och Nipakademin. Åke Wikström, ordförande Affärsidé: legoslakt av nöt, lamm, gris, älg och hjort men bolaget ska också bedriva utbildningsverksamhet, en del egen försäljning och alltid ha djurets välbefinnande i centrum Buss till Näsåker Lokalproducerad lunch och information om Stiftelsen Nämforsen Peter Johansson, chef Nämforsens Hällristningsmuseum Ändamål: främja 5

6 en utveckling kring Nämforsen ur framför allt turist-, rekreations, och kulturminnesvårdssynpunkt. Adjungerade i styrelsen är Landstinget Västernorrland Visning av hällristningarna på Laxön Lokal livsmedelsproduktion Marianne Hansson, projektledare, Smakstart Projektidé: Målet är en förbättrad lönsamhet för våra producenter och att det ska vara enkelt att handla lokalproducerad mat. För mer information, kontakta: Hans Wiklund, regional utvecklingsdirektör, Christina Mattsson, informatör Regional utveckling, KOMMUNIKATIONSENHETEN Landstinget Västernorrland Se webartikeln på 6

7 Länsborna gillar lokalt Nordsverige. Publicerat i print MARIA BOSTRÖM. Sektion: General. LÄNET. Hela 65 procent av länsborna prioriterar att handla lokalproducerat. Detta enligt en undersökning som gjorts av Hushållningssällskapets projekt "Smakstart". - Det visar att lokalproducerat är en angelägen fråga för konsumenterna, säger Dan Tjell, projektledare för Smakstart. Projektet "Smakstart" pågår detta år ut och innan dess ska ytterligare en liknande undersökning göras. Inte minst för att se om det finns ett ökande intresse för lokalproducerad mat. Något som bedöms troligt, inte bara med tanke på projektarbetet utan även den senare tidens matskandaler som avslöjats. - En del av vårt syfte är att sprida varumärket Västernorrlandsgården som även har grossistverksamhet. Att det är lätt att köpa in lokalproducerat är en viktig bit för att nå ut till kunderna, menar Dan Tjell som påpekar att projektet i princip skapats utifrån önskemål från producentleden. Främst är det mot konsumenter och butiker som arbetet riktats. Detta har visat sig vara ett taktiskt val, då undersökningen visar att kvalité och lokalproducerat väger tyngre för konsumenterna än vad priset gör. - Det var kul att se att det faktiskt är så. Att det är rätt saker vi jobbar med ur ett konsumentperspektiv, även om vi jobbar för producenterna för att vi ska kunna behålla och utveckla våra jordbrukare och livsmedelsförädlare i länet. Det visar att vi strävar åt rätt håll. - Vi kommer även att göra lokalproducerad färdigmat, vi är i startgroparna nu. Det kommer inte att vara fryst färdigmat. Det ska bli spännande att se utfallet av det. Dessutom kommer det att arbetas mer mot krögare och restauranger, som i sin tur kan använda det i sin marknadsföring att de använder lokala råvaror. - Det finns redan, men det ska vi arbeta med i större skala nu, konstaterar Dan Tjell. Om undersökningen Kvalitet, lokalproducerat och svenskt väger tyngre än pris för konsumenterna. Att stödja lokala företag var ett tungt vägande skäl att handla lokalt. 72 procent av de tillfrågade i undersökningen ansåg det viktigt att 7

8 Västernorrlandsgården finns och marknadsför lokalproducerad mat. 82 procent är villiga att betala mer för lokalproducerad mat. Kött, grönsaker och mejeriprodukter är det vanligaste typen av lokalproducerade varor som inhandlas. Nordsverige 8

9 Lokalproducerad mat ökar i länet Nordsverige. Publicerat i print Sektion: Front Page. Projekt Smakstart har gjort en undersökning vars resultat visar att två tredjedelar av länsborna tycker det är viktigt med lokalproducerat. De tyngst vägande orsakerna till att handla lokalt är kvalité, svenskt, lokalproducerat och möjligheten att stödja ett lokalt företag. - Resultatet visar att vi jobbar med rätt saker. Mat är en aktuell fråga och man kan förmoda att intresset för lokalproducerat ökar, menar Dan Tjell, projektledare för Smakstart. Närmast väntar lokalproducerad färdigmat och en ökad satsning mot krögare och restauranger i ett delmål för projektet. Sidan 7 Nordsverige 9

10 Spetsar till sitt ystande Sundsvalls Tidning. Publicerat på webb :12. Marie Öberg. Ånge 120 års erfarenhet av osttillverkning. I går samlades sex av länets skickliga ystare i Boltjärn utanför Ånge för att tillsammans genomgå en spetsutbildning. - Det är en kick att få träffas och utbyta erfarenheter, säger Agneta Larsson från Strömmens gårdsmejeri. Färsk, lagrad eller kanske möglig. Det finns en djungel av olika ostsorter. Men en sak är säker - bakom varje småskaligt tillverkad ost finns en skicklig ystare. Under två kursdagar har sex osttillverkare från länet träffats för att tillsammans tillverka två olika ostar - en port salut och en Morbier. - Morbier har vi aldrig provat tidigare, berättar Agneta Larsson och visar på ostens typiska utseende med en svart ask-rand i mitten. De sex deltagarna har tillsammans 120 års erfarenhet av osttillverkning och en stor del av kursen syftade till att utbyta erfarenheter och ge idéer till nya tankesätt vid osttillverkning. - Man behöver inte alltid följa receptet, men det gäller att lära sig justera om något inte blir bra, säger Agneta. Kursdeltagarna har alla egna djur hemma på gården och tycker att förädlingen av egen råvara är fantastiskt rolig. - Jag har ett väldigt roligt jobb, men jag städar och diskar nog mer än jag gör ost, säger Synnöve Häggdin och skrattar. Arrangör av kursen är matprojektet Smakstart Västernorrland. - Vi ser en ökad efterfrågan på småskalig mat i länet och vi är glad över intresset att få delta i spetsutbildningen för att möta framtidens behov av högkvalitativ ost, säger Kerstin Kårén från Smakstart. 10

11 Marie Öberg YSTARE. Skickliga osttillverkare samlades i går i Boltjärn utanför Ånge för att gå en spetskompetenskurs. Sundsvalls Tidning Se webartikeln på 11

12 Skickliga osttillverkare samlades i Ånge Dagbladet Sundsvall. Publicerat på webb :10. Marie Öberg. 120 års erfarenhet av osttillverkning. I går samlades sex av länets skickliga ystare i Boltjärn utanför Ånge för att tillsammans genomgå en spetsutbildning. - Det är en kick att få träffas och utbyta erfarenheter, säger Agneta Larsson från Strömmens gårdsmejeri. Färsk, lagrad eller kanske möglig. Det finns en djungel av olika ostsorter. Men en sak är säker - bakom varje småskaligt tillverkad ost finns en skicklig ystare. Under två kursdagar har sex osttillverkare från länet träffats för att tillsammans tillverka två olika ostar - en port salut och en Morbier. - Morbier har vi aldrig provat tidigare, berättar Agneta Larsson och visar på ostens typiska utseende med en svart ask-rand i mitten. De sex deltagarna har tillsammans 120 års erfarenhet av osttillverkning och en stor del av kursen syftade till att utbyta erfarenheter och ge idéer till nya tankesätt vid osttillverkning. - Man behöver inte alltid följa receptet, men det gäller att lära sig justera om något inte blir bra, säger Agneta. Kursdeltagarna har alla egna djur hemma på gården och tycker att förädlingen av egen råvara är fantastiskt rolig. - Jag har ett väldigt roligt jobb, men jag städar och diskar nog mer än jag gör ost, säger Synnöve Häggdin och skrattar. Arrangör av kursen är matprojektet Smakstart Västernorrland. - Vi ser en ökad efterfrågan på småskalig mat i länet och vi är glad över intresset att få delta i spetsutbildningen för att möta framtidens behov av högkvalitativ ost, säger Kerstin Kårén från Smakstart. Marie Öberg marie.oberg@dagbladet.se YSTARE. Skickliga osttillverkare samlades i går i Boltjärn utanför Ånge för att gå en spetskompetenskurs.foto: Marie Öberg Dagbladet Sundsvall Se webartikeln på 12

13 Skickliga osttillverkare samlades i Ånge Dagbladet Sundsvall. Publicerat i print Marie Öberg. Sektion: General. 120 års erfarenhet av osttillverkning. I går samlades sex av länets skickliga ystare i Boltjärn utanför Ånge för att tillsammans genomgå en spetsutbildning. - Det är en kick att få träffas och utbyta erfarenheter, säger Agneta Larsson från Strömmens...gårdsmejeri. Färsk, lagrad eller kanske möglig. Det finns en djungel av olika ostsorter. Men en sak är säker - bakom varje småskaligt tillverkad ost finns en skicklig ystare. Under två kursdagar har sex osttillverkare från länet träffats för att tillsammans tillverka två olika ostar - en port salut och en Morbier. - Morbier har vi aldrig provat tidigare, berättar Agneta Larsson och visar på ostens typiska utseende med en svart ask-rand i mitten. De sex deltagarna har tillsammans 120 års erfarenhet av osttillverkning och en stor del av kursen syftade till att utbyta erfarenheter och ge idéer till nya tankesätt vid osttillverkning. - Man behöver inte alltid följa receptet, men det gäller att lära sig justera om något inte blir bra, säger Agneta. Kursdeltagarna har alla egna djur hemma på gården och tycker att förädlingen av egen råvara är fantastiskt rolig. - Jag har ett väldigt roligt jobb, men jag städar och diskar nog mer än jag gör ost, säger Synnöve Häggdin och skrattar. Arrangör av kursen är matprojektet Smakstart Västernorrland. - Vi ser en ökad efterfrågan på småskalig mat i länet och vi är glad över intresset att få del-ta i spetsutbildningen för att möta framtidens behov av högkvalitativ ost, säger Kerstin Kårén från Smakstart. Bildtext: YSTARE. Skickliga osttillverkare samlades i går i Boltjärn utanför Ånge för att gå en spetskompetenskurs. Dagbladet Sundsvall 13

14 Kurs som ska ge kunderna ännu godare ost Boltjärn Sundsvalls Tidning. Publicerat i print Marie Öberg. Sektion: Ånge. Sida: 18. ÅNGE 120 års erfarenhet av osttillverkning. I går samlades sex av länets skickliga ystare i Boltjärn utanför Ånge för att tillsammans genomgå en spetsutbildning. - Det är en kick att få träffas och utbyta erfarenheter, säger Agneta Larsson från Strömmens...gårdsmejeri. Färsk, lagrad eller kanske möglig. Det finns en djungel av olika ostsorter. Men en sak är säker - bakom varje småskaligt tillverkad ost finns en skicklig ystare. Under två kursdagar har sex osttillverkare från länet träffats för att tillsammans tillverka två olika ostar - en port salut och en Morbier. Kan justera - Morbier har vi aldrig provat tidigare, berättar Agneta Larsson och visar på ostens typiska utseende med en svart ask-rand i mitten. De sex deltagarna har tillsammans 120 års erfarenhet av osttillverkning och en stor del av kursen syftade till att utbyta erfarenheter och ge idéer till nya tankesätt vid osttillverkning. - Man behöver inte alltid följa receptet, men det gäller att lära sig justera om något inte blir bra, säger Agneta. Kursdeltagarna har alla egna djur hemma på gården och tycker att förädlingen av egen råvara är fantastiskt rolig. - Jag har ett väldigt roligt jobb, men jag städar och diskar nog mer än jag gör ost, säger Synnöve Häggdin och skrattar. Arrangör av kursen är matprojektet Smakstart Västernorrland. - Vi ser en ökad efterfrågan på småskalig mat i länet och vi är glada över intresset, säger Kerstin Kårén från Smakstart. Bildtext: Skickliga osttillverkare samlades i går i Boltjärn utanför Ånge för att gå en spetskompetenskurs. Sundsvalls Tidning 14

15 Smakstart ska locka fler att odla grönsaker Tidningen Ångermanland. Publicerat i print ERIK ÅMELL. - erik.amell@allehanda.se. Sektion: NYHETER. Nora Tre av fyra länsbor vill ha mer lokalproducerad mat. Det är resultatet av en undersökning som genomförts på uppdrag av Hushållningssällskapets projekt Smakstart. På tisdagen anordnade projektet inspirationsdagen "Marknad söker odlare" på Nordvikskolan med tips och råd till odlare och presumtiva blivande odlare av grönsaker. Detta var den andra av fyra träffar inom ramen för projektet som syftar till att stimulera fler västernorrlänningar att börja med grönsaksodling. Ett 15-tal intresserade från hela länet hade kommit till träffen. Med i bagaget hade Smakstarts projektledare Dan Tjell resultatet av en undersökning som genomfördes före jul och som bygger på 434 tillfrågade västernorrlänningar i åldern år. På frågan om man brukar köpa lokalproducerad mat svarade 65 procent ja och 76 procent efterfrågade mer lokalproducerad mat. - Dessutom tyckte folk att matens kvalitet och ursprung var viktigare än priset. Av detta kan man utläsa att det finns ett utrymme för mer lokalproducerat, säger Dan Tjell. Marie Hansson och Christina Milén Jacobson från Hushållningssällskapet Väst har goda erfarenheter av att öka antalet odlare av lokalproducerad mat i Västra Götaland. Marie Hansson informerade om faktorer som jord, bevattning, klimat och växtföljder. Christina Milén Jacobson berättade om aktuella trender. - Restauranger har liksom för vin börjat med fruktjuicemenyer anpassade till olika maträtter. Ätbara ogräs som våtarv och nässlor kommer också. Det är viktigt hur produkten kan synliggöras, ges ett mervärde, kanske med en speciell förpackning. Sedan bör man koncentrera sig på några försäljningskanaler, till exempel marknader om man är bra på det. Bildtext: Lokalproducerade grönsaker stod i centrum vid inspirationsdagen "Marknad söker odlare" på Nordvikskolan. Tidningen Ångermanland 15

16 Större intresse för lokalproducerad mat än det utbud som finns Sveriges Radio Västernorrland. Publicerat på webb :15. VÄSTERNORRLAND Större intresse för lokalproducerad mat än det utbud som finns Det finnas ett större intresse bland västernorrlänningarna för att köpa lokalproducerade grönsaker än vad som finns tillgängligt i butikerna, visar en undersökning som gjorts inom projektet Smakstart Västernorrland. Dan Tjell: Intresset verkar större än utbudet Dan Tjell: Intresset verkar större än utbudet (3:13) Det finnas ett större intresse bland västernorrlänningarna för att köpa lokalproducerade grönsaker än vad som finns tillgängligt i butikerna, visar en undersökning som gjorts inom projektet Smakstart Västernorrland. Dan Tjell intervjuas av Karin Lönnå Tisdag 22 januari 2013 kl 13:07 (Nyheter P4 Västernorrland) Telefonundersökningen bland drygt 400 västernorrlänningar visade att två tredjedelar handlar lokalproducerad mat, men tre fjärdelar tycker att tillgången är dålig och särskilt grönsaker. Intresset verkar större än utbudet. De flesta handlar oftast lokalproducerat i vanliga livsmedelsbutiker, säger Dan Tjell från Smakstart. I eftermiddag hålls en kurs om grönsaksodling på Nordviksskolan i Kramfors i eftermiddag. Smakstart ska bland annat gynna odling. Det handlar om vilka förutsättningar som krävs för att lyckas med odling. Vi ska även diskutera försäljningslokaler och prissättning, säger Dan Tjell. Smakstart ägs av Hushållningssällskapet i Västernorrland och målet med projektet är att förbättra lönsamheten för producenter och att det ska vara enkelt att handla lokalproducerad mat. Sveriges Radio Västernorrland 16

17 Vi vill handla mer lokalt producerat Tidningen Ångermanland. Publicerat i print LENNART LUNDBERG. - lennart.lundberg@allehanda.se. Sektion: NYHETER. HÄRNÖSAND Två av tre ångermanlänningar vill handla lokalproducerat och tre av fyra anser inte att det finns tillräckligt utbud. Det visar en undersökning som projektet Smakstart Västernorrland låtit göra bland cirka 450 länsbor. - Undersökningen visar också att det är lokalproducerat kött som i stor utsträckning saknas, säger Dan Tjell, projektledare för Smakstart Västernorrland. I projektet vill man satsa på lokalproducerat kvalitetskött. - Jag är övertygad om att vi är beredda att betala mer för kött med bra kvalité där djuren är uppfödda på ett bra sätt, säger han. För att lyfta fram det lokalproducerade köttet i butiksledet genomfördes på tisdagen och onsdagen en kurs för de livsmedelsbutiker i länet som säljer kött från Västernorrlandsgården. Kursen vänder sig till utvalda butiker med butikspersonal som hanterar färskt kött. Man har anlitat den kände kocken och kokboksförfattaren Jonas Borssén. - Målsättningen med kursen är att utveckla sina kunskaper om färskt nötkött, nötköttsdetaljer och hur de tillagas för att ta till-vara köttråvaran på bästa sätt och för att inspirera butikens kunder, säger Jonas Borssén. På kursen har man diskuterat vad som är nötköttskvalitet. - Det handlar om vilka raser man använder. Det handlar också om kön. Kor ger bättre kött än tjurar. Det handlar också om att låta djuren leva längre och se till att de får bra bete. Det är stor skillnad mellan industritillverkat och naturproducerat kött. Jag förstår att båda sorterna måste finnas, men kunderna ska kunna välja till exempel hängmörat kött till skillnad från mer smaklöst kött som möras i vakuumförpackningar, säger han. Bildtext: 1. Kocken Jonas Borssén (i mitten) ger goda råd till Härnösandsborna Catarina Näsström och Börje Östman om hur man får köttvaror mer attraktiva. 2. Det gäller att presentera maten på ett snyggt sätt. 3. Köttfärs till antingen heta bugare eller till italienska bistroburgare. 1 Tidningen Ångermanland 17

18 Intressant idé kan lyfta landsbygdens företagare Nordsverige. Publicerat i print MARIA BOSTRÖM. Sektion: General. ÖRNSKÖLDSVIK. Flera kategorier, men ingen som vänder sig direkt mot landsbygdens företagare. Det står på programmet inför företagargalan i Örnsköldsvik. - Det är en intressant idé med ett pris som riktar sig mot landsbygdsföretagare, säger Lena Sellin, Företagarna i Örnsköldsvik. Snart stundar årets företagargala i Örnsköldsvik. I år är det något färre kategorier än under fjolårets gala, något som kan variera lite från år till år. - Efter varje gala brukar vi ha en utvärdering och därifrån arbeta vidare, menar Lena Sellin som lämnar öppet för att det kan bli en förändring på vilka kategorier som ingår. Företagare som är lokaliserade på landsbygden eller verkar där har inte blivit negligerade sett till faktiska pristagare under åren. Däremot ägs priskategorierna så till vida att det är någon organisation som står bakom varje prisklass. - Det är svårt att svara på egentligen, säger landsbygdsutvecklare Lena Lindström på frågan om det borde finnas en speciell kategori för att lyfta fram landsbygdsföretagare. - Företagarpriserna riktar ju sig mot företag inom hela kommunen. Jag tycker det är jätteviktigt att man inte smalnar av så att landsbygden är i en egen kategori. Till varje kategori ska det finnas en så kallad ägare av priset, det vill säga den som står bakom priset och delar ut det. På sikt kan det, enligt Lena Lindström, kanske bli en förändring av kategorierna. - Nu pågår ju till exempel projektet Smakstart och LRF har en egen prisgala. Där kanske det kan bli förändringar framöver, att LRF vill få ut sina pristagare på ett annat sätt framöver. Jag har själv reflekterat över frågan om landsbygdsföretagare ska ha sin egen kategori, men det är en bra fördelning på vinnarna om jag tittar på de senaste åren. Det är med vida ögon man nominerar till de olika kategorierna. Att frågan mycket väl kan komma att lyftas under utvärderingen av årets företagargala håller Lena Sellin å sin sida inte som omöjligt. - Vi är öppna för det. Det är intressant, utan frågan är vem som ska stå för priset. Bildtext: En särskild kategori för företagare som verkar på landsbygden är en intressant idé enligt Lena Sellin, Företagarna i Örnsköldsvik. "Företagarpriserna riktar ju sig mot företag inom hela kommunen. Jag tycker det är 18

19 jätteviktigt att man inte smalnar av så att landsbygden är i en egen kategori, även om det kan bli förändringar i framtiden" säger landsbygdsutvecklare Lena Lindström, Örnsköldsviks kommun. Nordsverige 19

20 Workshop: Förpackningens betydelse vid val av produkt MyNewsdesk. Publicerat på webb :25. Den 22 maj ordnade Packbridge Norr (tidigare Packaging Mid Sweden) en workshop med målet att öka små företags förståelse för den stora roll som förpackningen spelar när konsumenter väljer produkter. Dagen samlade ett flertal lokala livsmedelsproducenter, varav många var anknutna till Västernorrlandsgården - en sammanslutning av småproducenter i Västernorrland som säljer lokaltillverkad mat ( Det övergripande temat för dagen var förpackning och design och fokus låg på kunskaps- och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna. Dagen bjöd också på flera intressanta föredrag, bland annat pratade Kristina Brink, lektor i Grafisk design och programansvarig för kandidat- och masterprogrammet i Grafisk design och kommunikation på Mittuniversitetet, om just förpackningens betydelse vid val av produkt. Robert Nordin och Mattias Bodell berättade om värdet av prototyping när man tar fram en ny produkt och om hur rätt kompetens, metodik och utrustning kan bidra till att snabba på processen från idé till färdig förpackning. Amanda Magnusson från Livsmedelsakademin i Lund deltog via Skype med intressant information om hur lokala livsmedelsproducenter samverkar i Skåne och hur Livsmedelsakademin tillsammans med Packbridge ( har byggt upp en plattform för Open Innovation för att stärka och stödja de båda organisationernas medlemmar. De närvarande företagen presenterade sina förpackningsutmaningar och alla deltagare kunde bidra med förslag och lösningar. På så sätt uppstod en anda av Open Innovation, där alla närvarande både kunde ge och ta, vilket ledde till många kreativa inspel och nya insikter. 20

21 En uppföljning är planerad till hösten och har du frågor kring den eller den workshop som genomfördes, hör gärna av dig till Robert Nordin, , MyNewsdesk Se webartikeln på 21

22 Framtiden för de gröna näringarna Ledarkrönika Nordsverige. Publicerat i print EMIL KÄLLSTRÖM Riksdagsledamot (C) Västernorrland. Sektion: General. Sida: 2. Del: 1. Imåndags bjöd LRF Västernorrland in till samtal med de politiska partierna kring framtiden för livsmedelsproduktionen i länet på Sambiblioteket i Härnösand. Bakgrunden är givetvis att många bönder kämpar i motvind och i många fall kastar in handduken. På mötet avkrävdes politikerna sina viktigaste punkter för att främja en positiv utveckling för de gröna näringarna. I mitt anförande fokuserade jag på regelverk och bidragssystem, upphandling och företagarfrågor. När det gäller den europeiska jordbrukspolitiken är det viktiga förhandlingar som pågår den närmaste tiden, i Bryssel och på hemmaplan. Vi måste kanske framför allt se till att jordbrukspolitiken främst gynnar de aktiva bönderna. Det låter tokigt att behöva säga det, men i dag gynnar bidragssystemen i allt för hög utsträckning passivt ägande snarare än de som faktiskt brukar jorden. Följden blir att unga bönder som vill satsa eller expandera har svårt att köpa eller arrendera ny mark. Vi måste också se till att värna investeringsstöden av samma anledning. Inte någon av länets kommuner har mål när det gäller närproducerad mat i den offentliga verksamheten. Vi måste börja köpa mer lokalt. Miljöskäl och kvalitetsskäl talar för detta. Detta handlar inte om trångsynt protektionism. Vem kan hävda att det inte finns ett tydligt mervärde om skolbarnen kan träffa den bonde som producerar deras grönsaker eller åka ut och titta på den lagård som står för deras köttbullar? Detta går att ordna, trots upphandlingsregler och annat. Andra kommuner har visat vägen, det är dags att länet följer efter. Här faller också ett ansvar på näringen och LRF. Utmana kommunerna! Hur mycket skulle bygdens bönder kunna leverera till det offentliga köket, i dag och om fem år? Bönder är företagare och företagarfrågorna är därför livsviktiga för de gröna näringarna. Det är uppenbart att regelkrånglet fortfarande är för stort och att långtifrån alla myndigheter lever upp till mantrat "Det ska vara lätt att göra rätt". Bönder liksom många andra företagare är idag för hårt beskattade. Arbetsgivaravgifterna bör stå näst på tur när det gäller skatter som ska sänkas - detta givetvis inom ramen för fortsatt starkt socialt skyddsnät, som avgifterna ju delvis går till. Infrastrukturen måste utvecklas och Centerpartiets bredbandssatsningar i regeringen måste följas av fler. 22

23 Goda exempel finns det gott om. Västernorrlandsgården med sina lokalproducerade matlådor går som tåget och ger bra avräkning till köttbönderna. I Myckelgensjö gör man glass och i Ramsele funderar man på lokalt mejeri. Dessa nischinitiativ måste följas av fler för att skapa en bättre segmenterad och mer uthållig jordbruksnäring i norr. Nu tar vi fajten i Bryssel och Stockholm. "Vem kan hävda att det inte finns ett tydligt mervärde om skolbarnen kan träffa den bonde som producerar deras grönsaker eller åka ut och titta på den lagård som står för deras köttbullar? Nordsverige 23

24 Ökat intresse för närproducerat Allehanda.se. Publicerat på webb :35. Det finns ett ökat intresse för närproducerat kött. Det framgår av den lantbruksbarometer som nu LRFkonsult presenterat tillsammans med Swedbank. Men att vara bonde är inte lätt. Jörgen Norberg, Lennart Häggkvist och Tommy Olsson har sett en viss ökning av intresset för att köpa lokalproducerat kött efter hästköttskandalen. Bild: Lennart Lundberg Den minsta lådan med kött och köttfärs som Jörgen Norberg nu säljer kostar 12,5 kilo. Bild: Lennart Lundberg Bild: Lennart Lundberg - Jag ser det som ett projekt ett år framåt. Någon längre framförhållning har jag inte, säger Jörgen Norberg, köttproducent på Brunnäs gård strax norr om Älandsbro. Att det är hårt för bönderna i Västernorrland framgör tydligt av barometern. - Vi är den region där 29 procent, flest av alla i landet, planerar att öka arbetet utanför jordbruksföretaget för att förbättra lönsamheten, säger Tommy Olsson, LRFkonsult. Men samtidigt satsar bönder i regionen, som förutom Västernorrland består av Gävleborgs och Dalarnas län. - Barometern visar att denna region är den region där flest bönder investerat i djurstallar och andra byggnader under senaste året. Och det är också den region där flest bönder planerar att investera i djurstallar under de kommande tolv månaderna, säger Lennart Häggkvist Swedbank, som tillsammans med LRF-konsult ligger bakom lantbruksbarometern. 24

25 Det är också det län det finns det störst intresse av förädling och försäljning direkt till kunderna. Och det är ett av de ben som Jörgen Norberg har. - Jag säljer kött direkt till kunderna, antingen 25 kilo förpackningar eller i 12,5 kilos förpackningar. Vi har funderingar på att även sälja mindre förpackningar men då måste vi höja priset, säger han. Men direktförsäljningen av styckningsdetaljer och köttfärs direkt till kunder är bara ett sätt att få in pengar. Ett annat är att använda sig av Västernorrlandsgården som är ett projekt att marknadsföra lokalproducerat kött och placera det i livsmedelsbutiker. - Man har bland annat kommit in i Coops butiker, säger Jörgen Norberg. Men allt går inte gnisselfritt inom projektet. - Ibland har inte Västernorrlandsgården varit intresserad av att ta emot allt det kött vi vill leverera, säger Jörgenspappa Berndt Norberg som också berättar att det kan ta tid att få betalt. Det tredje sättet är att sälja till Nyhléns Hugosson. Men det är svårt att få betalt. - Visserligen har betalningen ökat något under senaste året. Men våra kostnader ha för utsäde och diesel med mera har ökat ännu mer. Det verkar som om priset på kött står still medan kostnaderna för produktionen skenar iväg, säger Jörgen Norberg. Han är osäker på hur länge han kan driva sitt företag. Och han är inte ensam. Barometern visar att nästan hälften av regionens bönder tror på sämre förutsättningar för lantbruket i den egna bygden i ett femårsperspektiv. - Vi har också flest företag med liten omsättning. 22 procent säger att man omsätter mindre än kronor, berättar Tommy Olsson. Lennart Lundberg lennart.lundberg@allehanda.se Jörgen Norberg levererar tillsammans med pappa Berndt cirka 60 djur om året till slakt. Bild: Lennart Lundberg Allehanda.se Se webartikeln på 25

26 Ökat intresse för närproducerat Tidningen Ångermanland. Publicerat i print LENNART LUNDBERG. - lennart.lundberg@allehanda.se. Sektion: NYHETER. Sida: 12. Del: 1. ÄLANDSBRO Det finns ett ökat intresse för närproducerat kött. Det framgår av den lantbruksbarometer som nu LRF-konsult presenterat tillsammans med Swedbank. Men att vara bonde är inte lätt. - Jag ser det som ett projekt ett år framåt. Någon längre framförhållning har jag inte, säger Jörgen Norberg, köttproducent på Brunnäs gård strax norr om Älandsbro. Att det är hårt för bönderna i Västernorrland framgör tydligt av barometern. - Vi är den region där 29 procent, flest av alla i landet, planerar att öka arbetet utanför jordbruksföretaget för att förbättra lönsamheten, säger Tommy Olsson, LRFkonsult. Men samtidigt satsar bönder i regionen som förut-om Västernorrland består av Gävleborgs och Dalarnas län. - Barometern visar att denna region är den region där flest bönder investerat i djurstallar och andra byggnader under senaste året. Och det är också den region där flest bönder planerar att investera i djurstallar under de kommande tolv månaderna, säger Lennart Häggkvist Swedbank, som tillsammans med LRF-konsult ligger bakom lantbruksbarometern. Det är också det län det finns det störst intresse av förädling och försäljning direkt till kunderna. Och det är ett av de ben som Jörgen Norberg har. - Jag säljer kött direkt till kunderna, antingen 25 kilo förpackningar eller i 12,5 kilos förpackningar. Vi har funderingar på att även sälja mindre förpackningar men då måste vi höja priset, säger han. Men direktförsäljningen av styckningsdetaljer och köttfärs direkt till kunder är bara ett sätt att få in pengar. Ett annat är att an-vända sig av Västernorrlandsgården som är ett projekt att marknadsföra lokalproducerat kött och placera det i livsmedelsbutiker. - Man har bland annat kommit in i Coops butiker, säger Jörgen Norberg. Men allt får inte gnisselfritt inom projektet. 26

27 - Ibland har inte Västernorrlandsgården varit intresserad av att ta emot allt det kött vi vill leverera, säger Jörgens pappa Berndt Norberg som också berättar att det kan ta tid att få betalt. Det tredje sättet är att sälja till Nyhléns Hugosson. Men det är svårt att få betalt. - Visserligen har betalningen ökat något under senaste året. Men våra kostnader ha för utsäde och diesel med mera har ökat ännu mer. Det verkar som om priset på kött står still medan kostnaderna för produktionen skenar iväg, säger Jörgen Norberg. Han är osäker på hur länge han kan driva sitt företag. Och han är inte ensam. Barometern visar att nästan hälften av regionens bönder tror på sämre förutsättningar för lantbruket i den egna bygden i ett femårsperspektiv. - Vi har också flest företag med liten omsättning. 22 procent säger att man om-sätter mindre än kronor, berättar Bildtext: Jörgen Norberg levererar tillsammans med pappa Berndt cirka 60 djur om året till slakt. Tidningen Ångermanland 27

28 Billigare med EU-kött Dagbladet Sundsvall. Publicerat på webb :06. Josefin Jonsson. Timrå Nordkött och charks affärsidé var från början att ha renodlat och lokalt kött. I dag innehåller företagets Timråring både svensk och utländsk råvara. Den gamla marknaden omvandlades när Sverige gick med i EU, enligt delägaren Stig Sondell. - Det har varit jättejobbigt, säger han. När falukorven är nytillverkad duschas den varmt en stund innan den ställs in i kylen. Foto: Maria Eilertsen En vanlig vecka tillverkas till kilo kött- och charkprodukter i fabriken. Foto: Maria Eilertsen Stig Sondell har varit styckare hela sitt liv och bland annat arbetat på Scan tidigare. Foto: Maria Eilertsen Fakta Köttimport Import och införsel av nötkött ökade med cirka 117 procent mellan åren 2001 och Nära 75 procent av allt griskött som köps in till Sverige kommer från Danmark och Tyskland. När Nordkött startade 1988 var tanken att hela processen för ett djur skulle vara lokalt koncentrerad. - Djuren skulle födas upp, växa upp och slaktas här, de skulle ätas upp och skitas ut här. Det blev precis tvärtom och det har varit jättejobbigt, säger Stig Sondell, som driver kött- och charkfabriken tillsammans med Håkan Bergström. Han förklarar att handeln förändrades när Sverige blev ett EU-land Konkurrensen ökade och det blev billigare att använda utländskt kött. För ett litet, lokalt företag på en stor marknad blev det nästan nödvändigt att överge sina principer. - Gränserna öppnades och det blev 25 procent lägre inköpspris. För ungefär tio år sedan valde vi att börja producera en korv med utländsk råvara inom EU-regionen, säger Stig Sondell. 28

29 Nordkött och charks falukorv `Timråringen` produceras i Timrå och innehåller kött från Sverige, Tyskland och Holland. Det utländska köttet köps in från svenska företag som själva importerat råvaran. För små företag kan det vara dyrt att bara använda svenskt kött, enligt Anne Hansson, handläggare på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad. - Det är ett högre kostnadsläge att producera i Sverige. Det är tuffare konkurrens om den stora massan kunder och för att klara sig måste de hitta billigare leverantörer, säger hon. Både export och import av kött har ökat markant sedan Sverige gick med i EU. - Det blev enklare och billigare när alla tullar försvann. Vi svenska konsumenter vill ha billiga varor, säger Anne Hansson. Ett lokalt samarbete som gläder Stig Sondell är Västernorrlandsgården. Där samlas och säljs lokala produkter och för Nordkötts del handlar det om djur som slaktas i Kramfors. - Det är jättekul. Framtiden handlar om det lokala och jag hoppas att folk tänker till när de handlar, säger han. Josefin Jonsson josefin.jonsson@st.nu Här är Stig Sondell med djur som slaktats i Kramfors. Han anser att närproducerat är viktigt för framtiden och hoppas att konsumenterna väljer lokalt kött. Foto: Maria Eilertsen Dagbladet Sundsvall Se webartikeln på 29

30 Billigare med EU-kött Sundsvalls Tidning. Publicerat på webb :48. Josefin Jonsson. Timrå Nordkött och charks affärsidé var från början att ha renodlat och lokalt kött. I dag innehåller företagets Timråring både svensk och utländsk råvara. Den gamla marknaden omvandlades när Sverige gick med i EU, enligt delägaren Stig Sondell. - Det har varit jättejobbigt, säger han. När Nordkött startade 1988 var tanken att hela processen för ett djur skulle vara lokalt koncentrerad. - Djuren skulle födas upp, växa upp och slaktas här, de skulle ätas upp och skitas ut här. Det blev precis tvärtom och det har varit jättejobbigt, säger Stig Sondell, som driver kött- och charkfabriken tillsammans med Håkan Bergström. Han förklarar att handeln förändrades när Sverige blev ett EU-land Konkurrensen ökade och det blev billigare att använda utländskt kött. För ett litet, lokalt företag på en stor marknad blev det nästan nödvändigt att överge sina principer. - Gränserna öppnades och det blev 25 procent lägre inköpspris. För ungefär tio år sedan valde vi att börja producera en korv med utländsk råvara inom EUregionen, säger Stig Sondell. Nordkött och charks falukorv `Timråringen` produceras i Timrå och innehåller kött från Sverige, Tyskland och Holland. Det utländska köttet köps in från svenska företag som själva importerat råvaran. För små företag kan det vara dyrt att bara använda svenskt kött, enligt Anne Hansson, handläggare på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad. - Det är ett högre kostnadsläge att producera i Sverige. Det är tuffare konkurrens om den stora massan kunder och för att klara sig måste de hitta billigare leverantörer, säger hon. 30

31 Både export och import av kött har ökat markant sedan Sverige gick med i EU. - Det blev enklare och billigare när alla tullar försvann. Vi svenska konsumenter vill ha billiga varor, säger Anne Hansson. Ett lokalt samarbete som gläder Stig Sondell är Västernorrlandsgården. Där samlas och säljs lokala produkter och för Nordkötts del handlar det om djur som slaktas i Kramfors. - Det är jättekul. Framtiden handlar om det lokala och jag hoppas att folk tänker till när de handlar, säger han. Josefin Jonsson josefin.jonsson@st.nu Här är Stig Sondell med djur som slaktats i Kramfors. Han anser att närproducerat är viktigt för framtiden och hoppas att konsumenterna väljer lokalt kött. Fotograf: Maria Eilertsen När falukorven är nytillverkad duschas den varmt en stund innan den ställs in i kylen. Fotograf: Maria Eilertsen En vanlig vecka tillverkas till kilo kött- och charkprodukter i fabriken. Fotograf: Maria Eilertsen Stig Sondell har varit styckare hela sitt liv och bland annat arbetat på Scan tidigare. Fotograf: Maria Eilertsen Sundsvalls Tidning Se webartikeln på 31

32 Billigare med EU-kött Sundsvalls Tidning. Publicerat i print Josefin Jonsson. - josefin.jonsson@st.nu. Sektion: Timrå. Sida: 14. TIMRÅ Nordkött och charks affärsidé var från början att ha renodlat och lokalt kött. I dag innehåller företagets Timråkorvring både svensk och utländsk råvara. Den gamla marknaden omvandlades när Sverige gick med i EU, enligt delägaren Stig Sondell. - Det har varit jättejobbigt, säger...han. När Nordkött startade 1988 var tanken att hela processen för ett djur skulle vara lokalt koncentrerad. - Djuren skulle födas upp, växa upp och slaktas här, de skulle ätas upp och skitas ut här. Det blev precis tvärtom och det har varit jättejobbigt, säger Stig Sondell, som driver kött-och charkfabriken tillsammans med Håkan Bergström. Han förklarar att handeln förändrades när Sverige blev ett EU-land Konkurrensen ökade och det blev billigare att använda utländskt kött. För ett litet, lokalt företag på en stor marknad blev det nästan nödvändigt att överge sina principer. Kött från flera länder - Gränserna öppnades och det blev 25 procent lägre inköpspris. För ungefär tio år sedan valde vi att börja producera en korv med utländsk råvara inom EU-regionen, säger Stig Sondell. Nordkött och charks falukorv "Timråringen" produceras i Timrå och innehåller kött från Sverige, Tyskland och Holland. Det utländska köttet köps in från svenska före-tag som själva importerat råvaran. För små företag kan det vara dyrt att bara använda svenskt kött, enligt Anne Hansson, handläggare på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad. - Det är ett högre kostnadsläge att producera i Sverige. Det är tuffare konkurrens om den stora massan kunder och för att klara sig måste de hitta billigare leverantörer, säger hon. Bra samarbete Både export och import av kött har ökat markant sedan Sverige gick med i EU. - Det blev enklare och billigare när alla tullar försvann. Vi svenska konsumenter vill ha billiga varor, säger Anne Hansson. 32

33 Ett lokalt samarbete som gläder Stig Sondell är Västernorrlandsgården. Där samlas och säljs lokala produkter och för Nordkötts del handlar det om djur som slaktas i Kramfors. - Det är jättekul. Framtiden handlar om det lokala och jag hoppas att folk tänker till när de handlar, säger han. Köttimport Import och införsel av nötkött ökade med cirka 117 procent mellan åren 2001 och Nära 75 procent av allt griskött som köps in till Sverige kommer från Danmark och Tyskland. När falukorven är nytillverkad duschas den varmt en stund innan den ställs in i kylen. Närproducerad mat Nordfalun vann guld i fjolårets chark-sm. En vanlig vecka tillverkas till kilo kött- och charkprodukter i fabriken. Stig Sondell har varit styckare hela sitt liv och bland annat arbetat på Scan tidigare. Bildtext: Stig Sondell anser att närproducerat är viktigt för framtiden och hoppas att konsumenterna väljer lokalt kött. Här hanterar han djur som slaktats i Kramfors. Sundsvalls Tidning 33

34 Mums med hästkött - mörare än oxfilé Sundsvalls Tidning. Publicerat på webb :26. Anita Östberg. BIRSTA Hästkött borde vara mycket mera efterfrågat än vad det är. Det tycker i alla fall Mattias Rustan, ansvarig för charken på Coop Forum. - Det är ett mycket bra kött som är jättemört. Till skillnad från nötkött har de ätit mera gräs och ensilage och de ryktas varje dag. Mattias Rustan jämför hästköttet med oxfilén från Kobe som också äter mycket gräs och blir masserade, det påverkar köttkvalitén. Även om Kobefilén också får annan mycket exklusiv behandling så är födan och omsorgen viktig. - Konsistensen på hästfilé är lösare än oxfilé och smaken något sötare. Den som får en riktigt mör filé på krogen får sannolikt hästfilé. Och den är inte senig som en oxfilé kan vara. Butiken har sålt hästkött i ett och halvt år. Men bara filé och biff, några andra produkter går det inte att köpa in. - Resten går till korvtillverkning och korven blir saftigare om det är hästkött i, säger Mattias Rustan. Häst efterfrågat Efterfrågan är god och debatten om hästkött i olika produkter har inte minskat köplusten. - Det finns de som alltid väljer hästkött men det är många nya som provar på också. Själv äter jag det kanske en gång i månaden. Det gulare fettet som häst och vilt har är ett tecken på att djuret ätit gräs och ensilage. Att nötköttet oftast har ett vitare fett beror på att nöt får kraftfoder för att lägga på sig fett innan de slaktas, är det däremot gult har djuret sannolikt betat ute. Precis som älgkött så mörknar hästköttet snabbt vid kontakten med syre men det försämrar inte produkten. 34

35 Allt är inte lika lättsålt. När närproducerat och ekologiskt saluförs är det inte så efterfrågat som det förefaller vid enkäter. Närproducerat - Det finns en gräns för vad kunderna vill betala. Rör det sig om ett riktigt fint kött så kan det få kosta. Andra detaljer som högrev är man inte lika intresserad av att betala det högre priset för. Men vi ska i alla fall börja sälja kött i större mängd från Västernorrlandsgården nu, det känns bra att erbjuda närproducerat kött. Så skickar Mattias Rustan med ett gott råd. - Den som köper vacuumpackat kött, oavsett sort, ska ta ur det ur förpackningen och låta det ligga öppet i kylskåpet ett dygn då blir det mörare. Sedan ska det tas fram ett par timmar innan tillagning för att få rumstemperatur. Anita Östberg anita.ostberg@st.nu Fotograf: Robin Nordlund Fotograf: Robin Nordlund Sundsvalls Tidning Se webartikeln på 35

36 Mums med hästkött - är mörare än oxfilé * Fördelar med hästkött Sundsvalls Tidning. Publicerat i print Anita Östberg. - anita.ostberg@st.nu. Sektion: Nyheter. Sida: 8. BIRSTA Hästkött borde vara mycket mera efterfrågat än vad det är. Det tycker i alla fall Mattias Rustan, ansvarig för charken på Coop Forum. - Det är ett mycket bra kött som är jättemört. Till skillnad från nötkött har de ätit mera gräs och ensilage och de ryktas varje...dag. Mattias Rustan jämför hästköttet med oxfilén från djur från Kobe som också äter mycket gräs och blir masserade, det påverkar köttkvalitén. Även om Kobefilén också får annan mycket exklusiv behandling så är födan och omsorgen viktig. - Konsistensen på hästfilé är lösare än oxfilé och smaken något sötare. Den som får en riktigt mör filé på krogen får sannolikt hästfilé. Och den är inte senig som en oxfilé kan vara. Häst efterfrågat Butiken har sålt hästkött i ett och halvt år. Men bara filé och biff, några andra produkter går det inte att köpa in. - Resten går till korvtillverkning och korven blir saftigare om det är hästkött i, säger Mattias Rustan. Efterfrågan är god och debatten om hästkött i olika produkter har inte minskat köplusten. - Det finns de som alltid väljer hästkött men det är många nya som provar på också. Själv äter jag det kanske en gång i månaden. Det gulare fettet som häst och vilt har är ett tecken på att djuret ätit gräs och ensilage. Att nötköttet oftast har ett vitare fett beror på att nöt får kraftfoder för att lägga på sig fett innan de slaktas, är det däremot gult har djuret sannolikt betat ute. Precis som älgkött så mörknar hästköttet snabbt vid kontakten med syre, men det försämrar inte produkten. Allt är inte lika lättsålt. När närproducerat och ekologiskt saluförs är det inte så efterfrågat som det före-faller vid enkäter. Närproducerat 36

37 - Det finns en gräns för vad kunderna vill betala. Rör det sig om ett riktigt fint kött så kan det få kosta. Andra detaljer som högrev är man inte lika intresserad av att betala det högre priset för. Men vi ska i alla fall börja sälja kött i större mängd från Västernorrlandsgården nu, det känns bra att erbjuda närproducerat kött. Så skickar Mattias Rustan med ett gott råd. - Den som köper vacuumpackat kött, oavsett sort, ska ta ur det ur förpackningen och låta det ligga öppet i kylskåpet ett dygn, då blir det mörare. Sedan ska det tas fram ett par timmar innan tillagning för att få rumstemperatur. "Det finns de som alltid väljer hästkött men det är många nya som provar på också. Mattias Rustan Hästfilé på menyn Mattias Rustans råd till den som ska festa på hästfilé är att tillaga den på samma sätt som oxfilé. "Salt och peppar räcker, den är så mör så den kan ätas med sked. Sedan kan tillbehören variera." Bildtext: Tillsammans med kollegan Sara Nordström g jorde Mattias Rustan den något annorlunda reklamen för hästkött. Sundsvalls Tidning 37