Vad kan CGP tillföra ett tryckeri?

Transkript

1 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? Annica SD Nilsson Medieteknik Maj 2010

2 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 5 Sammandrag Då vi lever i en föränderlig värld där konkurrensen blir allt hårdare, kundernas krav tuffare och tuffare, teknikutvecklingen accelererar och globalisering är ett faktum måste man ständigt försöka förbättra kvaliteten på de egna produkterna och på den egna verksamhetens processer. Att arbeta med ständig förbättring är viktigt. Kvalitets- och produktionsstyrning krävs för att leverera rätt kvalitet ut till kunden men även för att hålla nere onödiga kostnader i produktionen. Tryckeribranschen har märkt av kraven från kunderna att leverera likartade produkter vilket gav upphov till ISO standardiseringen som berör internationell kvalitet för tryckerier. Tidigare har man bara kunnat certifiera sig inom det genom Tyskland och Schweiz, deras PSO-certifiering, men nu finns även en certifiering i Sverige som heter Certifierad Grafisk Produktion (CGP). Fördelar med att vara ISO certifierad har redovisats från båda certifieringarna men inga undersökningar redovisas. Rapporten vill svara på vad CGP kan tillföra ett tryckeri och det görs genom enkätundersökningar på 91 tryckerier som varit certifierade i flera år. Fördelarna med certifieringen presenteras utifrån deras erfarenheter. CGP innehåller en mindre del av ISO 9001 därför tas även fördelar fram genom befintliga undersökningar som finns på området. Fallstudie görs slutligen på ett välrenommerat icke certifierat tryckeri för att se ifall man kan ha full kontroll utan en certifiering. Vad CGP kan tillföra ett tryckeri beror mycket på hur det befintliga arbetet ser ut i företaget. Fallstudien visade att full kontroll inte fanns på det icke certifierade tryckeriet och att förbättringar kunde göras. Det är enklare att få full kontroll när man har en certifiering att följa då alla delar i produktionen tas upp för granskning. Den tydligaste fördelen med certifieringen visade sig vara snabbare arbetsflöden. Med ISO 9000 kunde man få ännu fler interna fördelar och bättre metoder att mäta på. Nyckelord ISO , CGP, PSO, ISO 9000

3 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 6 Abstract What can Certified Graphic Production bring to a printer Since we live in a changing world where competition is intensifying, customer demands become tougher and tougher, technology accelerates the development and globalization is a fact we must constantly seek to improve the quality of our products and production processes. Working with continuous improvement is important. Quality- and production- management is needed to deliver correct quality to the customer but also to keep down unnecessary costs in the production. The printing Industry has noticed the demands from customers to deliver similar products which gave rise to the ISO international standardization relating to international quality for commercial printing. Germany and Switzerland, with their PSO-certification, were the only possible way to get a certification according to ISO but now Sweden also has a certification which is called Certified Graphic Production (CGP). Benefits have been reported from both certifications, but no studies are reported. The objective of the report is to show what a certification according CGP can add to a printer and it is done through surveys to 91 printers that have been certified for several years. Benefits are presented based on their experiences. CGP contains a small part of ISO 9001 and therefore the benefits are reported from existing studies. A case study is finally done at a reputable non-certified printer to see if you can have full control without a certification. What benefits CGP can add to a printer, much depends on how the existing workflow looks at the company. The case study showed that full control didn t exist at the non-certified printer and that improvements were possible. It is easier to get full control when you have a certification to follow where all stages of production is examined. The most obvious benefit of certification proved to be faster throughput in the workflow. With ISO 9000 you could get even more internal benefits and better ways to measure. Keywords ISO , CGP, PSO, ISO 9000

4 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 7 Innehållsförteckning 1 Undersökningsområde Inledning Bakgrund Problemformulering och syfte Avgränsningar och målgrupp Disposition Metod Tillvägagångssätt Datainsamling Metodgranskning Teori Certifierad Grafisk Produktion Bedömningsgrunder ISO 9000 standard för kvalitetsledning ISO 9000-undersökningar Empiri Fallstudie på CA Andersson CA Anderssons tryckeri Nulägesanalys Enkätundersökning PSO-undersökning CGP-undersökning Resultat Förbättringsförslag till CAA utifrån CGP Resultat av enkätundersökningar ISO 9001 innehållet i CGP-certifieringen Diskussion Slutsatser Referensförteckning... 48

5 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 8 1 Undersökningsområde Detta kapitel börjar med en inledning och bakgrund för att ge läsaren en bättre förståelse för vad rapporten grundar sig på. Problemformulering och syfte beskrivs samt avgränsningar och vem rapporten riktar sig till. Kapitlet avslutas med en disposition över hur rapporten är upplagd. 1.1 Inledning Vi lever i en föränderlig värld där konkurrensen blir allt hårdare, kundernas krav tuffare och tuffare, teknikutvecklingen accelererar, globalisering och avregleringar förändrar många traditionella normer samt avkastningskraven från ägarna blir både större och mer kortsiktiga. Därför måste man ständigt försöka förbättra kvaliteten på de egna produkterna och på den egna verksamhetens processer. Att arbeta med ständig förbättring är viktigt. 1 Kvalitet betyder att erbjuda kunden det kunden förväntar sig att få och betalar för. Kvalitet handlar inte om huruvida ett erbjudande är dyrt eller billigt utan om att erbjudandet alltid, varje gång motsvarar och helst överträffar vad organisationen lovat och kunden efterfrågar Bakgrund Under 80-talet strävade många företag efter att införa japanska koncept som Kaizen, Just-in-time m.fl. Efter det att Japan befunnits sig i en total kris byggde dess ledare upp landet genom exportindustrin och fick därmed satsa på hög kvalitet och god produktivitet för att överleva. Japanska produkter kom att konkurrera med amerikanska och europeiska produkter kvalitetsmässigt vilket påverkade branscherna i västvärlden. 3 Utvecklingen går mot produktionsstyrning där tillgänglig kapacitet utnyttjas effektivare och prognoser för att styra tillverkning och materialförsörjning blir allt viktigare. 4 Vid 90-talets början var huvudintresset att certifiera verksamheten mot ISO I mitten på 90-talet riktades intresset mot kvalitetsprismodeller och processorientering och senare Sex Sigma. Dessa är några av de större trenderna och till dessa kommer en stor mängd verktyg och metoder som fått fokus i vissa tidsepoker. 5 1 Lars Sörqvist, Ständiga förbättringar, (Lund: Studentlitteratur, 2004) s Lars H. Bruzerlius, Per-Hugo Skärvad, Integrerad organisationslära, (Lund: Studentlitteratur, 2007) s Sörqvist 2004, s Stig-Arne Mattsson, Produktionslogistik (Lund: Studentlitteratur, 2003) s Sörqvist 2004, s

6 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 9 Produktionsstyrning kan definieras som planering, kontroll och uppföljning av resursanvändning för produktion. 6 Styrning är det samlade begreppet för planering plus uppföljning och en bra styrning kan det bara bli med en ordentlig uppföljning. En plan görs och sedan hanterar man de avvikelser som infaller. Avvikelserna kan inträffa av många olika skäl såsom förändrat behov från kunderna, förseningar från underleverantörer, maskinhaverier, oväntad frånvaro av nyckelpersoner, felaktigt uppskattade tider för bearbetningar m.m. 7 För att upptäcka avvikelser måste man mäta och kontrollera funktioner i produktionen. Alla tycker inte detta är en självklarhet utan ser svårigheter i att kvalitetsutvecklingen skulle beröra olika avdelningar då det är svårt att mäta en speciell funktion eller att man inte vill bli kontrollerad. Så här har vi alltid gjort under mina tjugo år i företaget varför plötsligt mäta en massa? Har vi gjort fel tidigare?. En del tycker det är slöseri med tid och att produktionen istället ska prioriteras. Om kunderna inte är nöjda så hör de väl av sig det är väl ett bra mått på hur duktiga vi varit. 8 Men antalet klagomål anses inte vara ett bra mått på kundtillfredsställelse. Av 100 missnöjda kunder klagar bara ett fåtal men däremot berättar de gärna om sina upplevelser för vänner, bekanta och arbetskamrater. Därför kan 100 missnöjda kunder tänkas leda till 4 klagomål men 1000 förlorade kunder. 9 Lars Sörqvist har studerat företags kvalitetsarbeten och betonar vikten av att mäta även uppnådda resultat. Att mäta kvalitetsavkastningen, som är resultatet som uppnåtts som en följd av genomförda kvalitetssatsningar, har ett mycket stort attitydpåverkande värde. Det man uppnått går inte att bortförklara och ifrågasätta utan visar istället den egna förmågan och tydliggör de goda exemplen i organisationen. Denna information är absolut nödvändig för att ett långsiktigt och ambitiöst kvalitetsarbete skall kunna bedrivas i ett företag eller annan organisation menar Sörqvist. Ändå finner man stora brister i de flesta verksamheter att de inte har information om kvalitetsavkastningen. Kunskapen är dålig om vad alla olika kvalitetskoncept ute på marknaden har haft för ekonomiska konsekvenser. Betydelsefulla orsaker till detta tror Sörqvist är ovana att utföra efterkalkyl och uppföljning, bristande kunskaper om mätmetoder samt den i Sverige mycket starka jantelagen som förhindrar människor att vara stolta för och visa upp de framgångar som de uppnått Mattsson, s Anders Segerstedt, Logistik med fokus på material- & produktionsstyrning, (Malmö: Liber AB, 1999) s SIS ForumCenter, Mått för kvalitet, (Falkenberg: Grafika, 1997) s Bo Bergman och Bengt Klefsjö, Kvalitet från behov till användning, (Lund: Studentlitteratur, 2009) s Lars Sörqvist, Kvalitetsbristkostnader, (Lund: Studentlitteratur, 2001) s

7 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 10 Kvalitet, lönsamhet och kostnadseffektivitet är ofta något som många svenska verksamheter tagit för givet menar Sörqvist. Historiskt har svensk kvalitet eller made in Sweden nästan varit synonymt med mycket god kvalitet. Omvärlden har studerat den svenska modellen och svensk skola, omvård m.m. sågs länge som ett världsföredöme. Det är då lätt att det faktiska kvalitetsarbetet blir passivt och nedprioriterat som en följd av att man känner sig nöjd med den aktuella situationen och inte ser behov av förbättringar. Sverige väcktes dock när japanerna kom och konkurrerade mot deras produkter. Svenskarna saknade då utbildning och kompetens inom kvalitetsarbete och okunskapen resulterade i fokus mot för stunden populära metoder, man försökte kopiera vad andra gjorde utan att alltid förstå varför. På senare år har kunskapen ökat och då även kraven på resultat. Förbättringar har tydligare kommit i fokus. 11 Idag har vi olika hjälpmedel för att åstadkomma ständiga förbättringar inom kvalitetsstyrning och produktionsstyrning. ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet hjälper företag att fokusera på kunders krav och på åtgärder som minskar onödiga kostnader. 12 I många organisationer, både i Sverige och utomlands, kretsar kvalitetsarbetet till stor del kring ISO 9001 och man ser ingen nedgång utan snarare en ökning av certifieringar. December 2004 var det stycken ISO 9001-certifierade i 154 länder och december 2008 låg siffran på st i 176 länder. 13 För att standarden ska vara applicerbar inom många olika branscher och organisationer har kraven ställs på öppna sätt. 14 ISO 9001 standarden framhåller att man kan få bättre effektivitet om en verksamhet betraktas som en process. En process är en aktivitet eller rad sammanhängande aktiviteter, som använder resurser och som styrs för att göra det möjligt att omforma insatser till utfall. En processkarläggning behöver därför göras för att få en överblick hur produktionen ser ut men även för att kunna övervaka, analysera och ständigt förbättra processerna. 15 I tryckeribranschen har kunderna på senare år börjat ställa krav på tryckerierna om att leverera likartade produkter. Kunderna vill att allt tryckt i upplagan ska se likadant ut och att den aktuella trycksaken ska likna alla de övriga trycksakerna som kunden tidigare fått producerat. Detta oavsett hur de har producerats eller var i världen de har producerats. Kraven talar för en standardisering av processerna och ISO är en sådan standard som berör internationell kvalitet Sörqvist 2004, s Gerhard Persson, Så här använder du ISO 9001 (Stockholm: SIS Förlag AB, 2009) s The ISO Survey (Switzerland: ISO Central Secretariat, 2008) s SS- EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalite - Krav. (Stockholm: SIS Förlag AB, 2000) s Persson, s Michael Abildgaard Pedersen, Internationalt Standardiseret Grafisk Produktion, (Danmark: Grafisk Arbejdsgiverforening, 2008) s.17.

8 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 11 I dagsläget kan man certifiera sig inom ISO på två olika sätt. UGRA och FOGRA är forskningsinstitut i Schweiz respektive Tyskland som certifierar tryckerier till ISO genom en PSO-certifiering. PSO-certifieringen kan liknas vid en instruktion eller guide till vad certifieringen innefattar då själva standarden ISO inte innehåller några instruktioner. I Sverige tog svenska tryckeriföreningen SGM under år 2008 fram Certifierad Grafisk Produktion som CGP-certifieringen står för. Detta gjordes för deras medlemmars skull men certifieringen bygger även den på ISO I CGP-certifieringen som också den är en instruktion till vad certifieringen innefattar lade man dessutom till en del ur ISO CGP-certifieringen ger dock ingen ISO 9001-certifiering. CGP handlar en hel del om produktionsstyrning då ett fungerande produktionssystem innehåller definitioner om vad som är otillåtna avvikelser från det förväntade. När sådana avvikelser sker signaleras de till beslutsfattaren för åtgärder. ISO talar om vilka värden man bör sträva efter och ISO 9001 delen tar upp dokumentation kring kontroller och mätningar samt att avvikelser hanteras. Pascal Dennis skriver om att standardiserat arbete har många fördelar och nämner bl.a. processtabilitet där stabiliteten betyder repeterbarhet att man kan uppnå sina mål varje gång man producerar. Att göra kontroller inom företaget och lösa problem blir också lättare då processerna är kartlagda i steg Problemformulering och syfte Det framgår att det är många olika saker som påverkar kvalitén. Dels hur vi uppfattar kvalitet där en lösning för tryckeribranschen har varit att ta fram en standard som mångt och mycket bygger på produktionsstyrning med mätningar och kontroller. I Sverige där man kan få en ISO certifiering genom en CGP-certifiering har man även vävt in vissa delar ur ISO 9001 kvalitetsledningssystem. Tidigare har man sett att det går trender i olika förbättringssystem som kommit ut på marknaden. Vad är skälet för att CGP-certifiera sig? Vad är nyttan med CGP? Vilka effekter kan man förvänta sig? Detta är frågor som är självklara att ställa innan man påbörjar ett förändringsarbete. I dagsläget finns inga offentliga undersökningar gjorda på effekterna av ISO Om det inte finns belägg för att effekterna är goda är det knappast någon idé att ge sig på en omfattande förändringssatsning. Rapporten har därför som uppgift att ta reda på vilka resultat man sett utav ISO i tryckeribranschen på arkoffsettryckerier. Finns det resultat att få? Hur bra mäter man upp produktionen både i avvikelser och i kvalitetsavkastning i denna bransch? Då en CGP- 17 Pascal Dennis, Lean Production Simplified (USA: Productivity Press, 2007) s. 52.

9 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 12 certifieringen även innefattar delar ur ISO 9001 är det viktigt att även ta reda på resultat utifrån ISO 9001-certifieringar för att få en helhetsbild över hela resultatet man får av en certifiering till CGP. En följdfråga som är angelägen att utreda i rapporten och som också skapar en grundläggande förståelse för CGP-certifieringen är vad CGP faktiskt innebär för företaget i form av förändringsarbete. Alltså ska följande frågor försöka lösas under rapportens gång för att ge svar på huvudfrågan vad CGP kan tillföra ett tryckeri: Kan tryckerier ha full kontroll över sin produktion fast de inte är certifierade? Vilka förändringar kan komma att krävas av ett tryckeri som vill CGP-certifiera sig? Vad är fördelarna med certifieringen för arkoffsetproduktion ISO ? Vad är fördelarna med ISO 9000? Då få undersökningar finns inom ISO undersöks även likheter och skillnader med enkätundersökningarna och de undersökningar som redovisats under ISO 9000 teoridel. Detta för att CGP-certifieringen innefattar både ISO och vissa delar ur ISO 9001 och det då är lätt hända att man rakt av drar slutsatser från befintliga undersökningar när man tittar efter resultat. Denna jämförelse görs i resultatavsnittet. 1.4 Avgränsningar och målgrupp Arkoffset som tryckmetod kommer att undersökas både i fallstudien och i de empiriska undersökningarna. Rapporten vänder sig i första hand till kvalitetsansvariga ihop med prepresschefer på tryckerier som har befattning att ta beslut om certifiering skall påbörjas eller ej. I andra hand vänder den sig till personer som vill veta mer om fördelarna med ISO 12647, CGP samt ISO 9000 som också tas upp i rapporten. Rapporten förutsätter grundläggande förståelse för tryckteknisk terminologi och färgstyrning.

10 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? Disposition Alla huvudrubriker inleds med en beskrivning av vad man kan finna i respektive kapitel. Kapitel 2 beskriver hur examensarbetet skapats genom att gå igenom datainsamling och metodgranskning. Kapitel 3 innehåller den teoretiska referensramen som sedan ligger till grund för jämförelserna mot kapitel 4 som behandlar undersökningarna som företagits. I kapitel 4 finner man fallstudien som gjorts på CA Anderssons Tryckeri för att ta reda på vilka förändringar ett tryckeri kan behöva utföra för att CGP-certifiera sig. Det är även här som den stora enkätundersökningen som gjorts på de ca 100 företagen i Tyskland redovisas. Erfarenheterna från tyska tryckerier som varit certifierade i snart 6 år tas fram här. Kapitel 5 redovisar jämförelserna som gjorts på teori- och empirikapitlet. Här finner man förbättringsförslagen som CA Andersson hade behövt göra ifall de skulle CGP-certifiera sig. Enkätundersökningarna analyseras utifrån tidigare studier. Kapitel 6 innehåller diskussionen där författarens tankar kommer fram. I Kapitel 7 finner man en summering och svar på de frågeställningar som ställts i början på arbetet. Rapporten avslutas med en referensförteckning.

11 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 14 2 Metod I detta kapitel beskrivs den metod som använts under examensarbetet. Det ges en beskrivning över tillvägagångssättet samt hur data har införskaffats och behandlats. Kapitlet avslutas med en metodgranskning. 2.1 Tillvägagångssätt För att se ifall det finns något behov av en CGP-certifiering beslutade författaren att göra en fallstudie på ett tryckeri som inte var CGP-certifierat. Fallstudie valdes då en undersökning skulle göras som var omfattande och därmed inte skulle finnas möjligheter att göras på många olika företag. En hel processkartläggning skulle göras på tryckeriet där var och en utav de sju delmomenten för en CGP-certifiering skulle gås igenom noggrant. Fallstudien skulle i och med det även svara på vilka förändringar som skulle komma att krävas för ett tryckeri som skulle vilja certifiera sig. Fallstudien skulle även få en illustrativ funktion att förtydliga och pedagogiskt visa för tryckerier hur dem i branschen skulle kunna läsa bedömningsgrunderna genom att se hur det gjorts i fallstudien. För författaren fyllde fallstudien en viktig funktion att på ett strukturerat sätt sätta sig in i vad CGP-certifiering betydde och hur den skulle användas. För att se vilka resultat en certifiering inom ISO skulle kunna ge ett arkoffsettryckeri gjordes först undersökning om vilket befintligt material som fanns att tillgå. Då CGP-certifiering var relativt ny så hittades inga undersökningar på effekterna av den. I dagsläget finns det endast 6 stycken tryckerier certifierade inom CGP. Författaren valde då att titta på ifall det fanns några undersökningar gjorde inom ISO som CGP-certifieringen till stora delar bygger på som är standarden man får certifikat för. I Tyskland fanns PSO-certifieringen som också certifierade enligt ISO och även gjort så i nära på sex år. Vid kontakt med FOGRA sades det att det inte fanns några undersökningar gjorda om PSOcertifieringarna varken om fördelar eller hur många som tillkom eller bortföll varje år. Det enda som fanns att var en databas där alla certifierade tryckerier var inskrivna. 18 Något mer diffusare svar gav VDMB som är ett av de elva förbund som är kopplade till det tyska tryckeriförbundet BVDM. De sa undersökningar gjordes varje år av de elva förbunden och påstod att även FOGRA gjorde undersökningar. Svar gavs att undersökningarna inte var offentliga och de ville inte gå in på 18 Jürgen Gemeinhardt, avd. tryckteknisk forskning FOGRA (2010) [e-post] WG:PSO certifications. ( )

12 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 15 resultatet i dem. 19 Alltså det enda som fanns för allmänheten var marknadsföringsmaterial där man talade om vilka fördelar man fick av att certifiera sig. CGP-certifieringen innefattar även delar ur ISO För att få en rättvis bild över vad CGP verkligen kunde tillföra ett tryckeri fick även en undersökning göras över vilka fördelar ISO 9001 kunde ge. Detta gjordes genom litteraturstudier i ämnet och sökande efter liknande undersökningar som redan fanns. För att ta reda på vilka likheter ISO 9001 och ISO samt CGPcertifieringen har gjordes ytterligare littarturstudier där bl.a. ISO 9001 standarden noggrant lästes. 2.2 Datainsamling Författaren ville välja ett fallstudieföretag som skulle komma att representera ett tryckeri med redan god kontroll men som inte var CGP-certifierade. Tanken var att ifall inte det tryckeriet skulle ha kontroll över sin produktion så skulle troligtvis inte andra tryckerier heller ha det. Genom att ringa runt till aktörer inom branschen såsom leverantörer och andra tryckerier dök CA Anderssons Tryckeri i Malmö upp. Tryckeriet lovordades ha bra kontroll på produktionen och intresse av färgstyrning. Kontakt togs och CA Andersson var intresserade av att delta i fallstudien då det även skulle ge dem en granskning av verksamheten och förslag till förbättringar från en utomstående. Förberedelser inför fallstudien gjordes genom att läsa CGP-certifieringsmaterialet men även litteraturstudier fick göras kring vart ämne som de sju delmomenten i certifieringen innefattade. Detta för att verkligen få en förståelse för CGP-materialet som krävde en teknisk förståelse för styrd tryckprocess. Intervju och observation valdes som metoder att använda för datainsamling i fallstudien. Intervju för att det skulle hjälpa till att ge en djupare förståelse för CGP-undersökningen då frågorna skulle gå att anpassas till vad som uppdagades under processkartläggningen. Men eftersom kartläggningen gjordes under en längre tid med många besök kunde även en dialog och uppföljning ske genom intervju där frågor kunde anpassas efter tidigare svar eller händelser. Nackdelen med intervju är att det blir tidskrävande men ingen annan metod tycktes fungera lika bra och komma att ge lika mycket information. Metoden samtal kom också ofta att användas där författaren och de anställda på CA Anderssons tryckeri utbytte kunskaper och erfarenheter då det fanns ett intresse av fallstudien på företaget. Observationer var ett naturligt val av metod att göra i fallstudien för att se hur arbetet verkligen gick till. Observation skedde mellan intervjuer och samtal. Författaren hade fått frihet att röra sig 19 Wolfgang Totzauer, teknisk enhetschef VDMB (2010) [e-post] RE: Questions about organizations. ( )

13 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 16 fritt på avdelningarna och tog även rundor lite spontant för att se ifall något intressant skedde som inte var planerat. Observation gav en verklig bild över hur företaget arbetade då de anställda vid intervjuer ofta koncentrerade sig på att svara och gjorde ett avbrott i sitt arbete. Genom sporadiska observationer kunde författaren se hur svaren från intervjun stämde överens med hur den anställda verkligen arbetade. Till skillnad från statistiska sammanställningar där man i regel väljer att bearbeta allt material när allt är insamlat valde författaren att efter varje intervju och observation bearbeta materialet direkt. Denna metod gav författaren idéer på hur hon skulle arbeta vidare och genom att allt hölls färskt i minnet underlättades också tolkningen av materialet. Författaren valde att utifrån databasen som fanns tillgänglig med bland annat 308 stycken certifierade arkoffsettryckerier göra en enkätundersökning. Detta för att det var det smidigaste sättet att hantera ett sådant stort deltagande på och ekonomiskt försvarbart. Att göra intervjuer som då skulle ske som telefonintervjuer då det rörde sig om deltagare i andra länder skulle bli ohållbart både tidsmässigt och ekonomiskt. Urvalet av deltagare till enkätundersökningen gjordes utifrån tryckeriföreningarnas listor på certifierade tryckerier inom ISO I Tyskland via tryckeriförbundet BVDM, där FOGRA är revisorer och certifierar, gavs tillgång till en databas via deras hemsida. Den 7 april 2010 fanns det 308 stycken PSO-certifierade arkoffsettryckerier och utskick gjordes till samtliga via e-post med informationstext och en länk till webbenkäten. Då majoriteten av deltagare var tysktalande så fick översättning till tyska göras av den engelska enkäten. I den tyska och engelska enkäten slogs svaren sedan ihop. Utskick gjordes även till de sex CGP-certifierade svenska tryckerierna där information gavs från revisor kontrakterad till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Den 5 maj 2010 samlades svaren in från enkäterna och då hade 91 stycken PSO-certifierade tryckerier svarat vilket var en svarsfrekvens på ca 30 % av utskicken. Alla 6 stycken CGP-certifierade tryckerier i Sverige hade svarat alltså 100 %. Frågeformuläret har skapats utifrån teoretiska studier i hur tidigare undersökningar sett ut inom ISO 9000, vad CGP-certifieringen innehåller samt vad som marknadsförts som fördelar till certifiering. Frågorna som skrevs behandlade: Information om företaget samt vem som svarat på enkäten Hur stort företaget var samt vilka tjänster de tillhandahöll Varför man valt att certifiera sig Ifall man mätt upp effekterna av certifieringen Vilka fördelar man sett med certifieringen

14 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 17 Webbenkät valdes som metod för att utföra undersökningen. Fördelen med enkätundersökningar är att man kan få fram ett stort underlag av primärdata. Enkäterna gjordes med flervalsfrågor för att kunna sammanställa svaren på kort tid då det kunde antas bli många svaranden. Om man har fasta svarsalternativ finns risken att man svarar med något som redan står där fast man menar något annat 20. För att undvika att styra för mycket med statiska svarsalternativ fanns i varje fråga en möjlighet att skriva ner egna svar manuellt. Detta är dock en nackdel för enkätskaparen då det tar längre tid att gå igenom svaren, speciellt när man börjar närma sig 100 svar. 2.3 Metodgranskning Då en fallstudie gjordes och inte flera finns inget att jämföra med. Vad författaren hade kunnat göra var att söka ifall det fanns andra som undersökt liknande fall. Men då författarens avsikt med fallstudien var att utreda för att ge förståelse och inte göra några generaliseringar ansåg inte fler fallstudier göra någon inverkan på rapportens resultat. Oavsett om CA Anderssons tryckeri skulle ha full kontroll eller inte på sin produktion utan en certifiering skulle inga generaliseringar kunna göras inom branschen. Det är upp till vart företag att se hur CGP-certifiering skulle kunna tillföra något i deras verksamhet och det görs enklare genom att se hur en sådan utredning gjorts på ett befintligt tryckeri. Nackdelen med webbenkät är att det kan vara svårt att få en helt klar uppfattning om vem respondenten är och dennes funktion. Det finns risk för misstolkningar då man inte lika lätt kan be om förtydliganden på svar från respondenten. Det finns även risker för att svarsfrekvensen blir låg och att det krävs påminnelser. 21 I enkäterna som gjordes fanns en viss kontroll över att rätt person svarade då utskick gjordes efter en databas där kvalitetsansvariga var listade samt att man i enkäten fick skriva ner sin position i företaget. Att svarsfrekvensen kan bli låg räknades det med därför gjordes utskick till alla 308 stycken arkoffsettryckerier och två gånger gjordes påminnelser om att besvara enkäterna. 20 Pernilla Hultén m.fl., Kritiskt tänkande. (Malmö: Liber, 2007), s Maria Björklund m.fl., Seminarieboken uppl.1:7 (Lund: Studentlitteratur, 2003), s. 70.

15 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 18 3 Teori I detta kapitel beskrivs den teoretiska referensram som använts i examensarbetet. CGPcertifieringens bedömningsgrunder redovisas utifrån dess manual. ISO 9000 får en allmän beskrivning samt att valda undersökningar presenteras inom området. 3.1 Certifierad Grafisk Produktion Sveriges Grafiska Medieförening (SGM) tog fram Certifierad Grafisk Produktion (CGP) för att hjälpa svenska tryckerier att stärka deras konkurrenskraft både nationellt och internationellt. Den internationella tryckstandarden ISO är skriven på engelska och tyska där man också i regel krävde att tryckprov skulle utvärderas av utländska forskningsinstitut som t ex FOGRA eller UGRA för att kunna certifiera sig. Med CGP översatte man ISO till svenska för att underlätta för svensk tryckeripersonal samt att man nu skulle göra all mätning och kvalitetsutvärdering på tryckeriet ifråga så att inga tryckprover behövde sändas utomlands. För att garantera hög och jämn tryckkvalitet över tiden ansåg man att ISO 9001 tankegångar skulle inflätas i certifieringen för att berör aspekter såsom dokumentkontroll, provtryck och kvalitetssäkring. 22 I november 2008 certifierade sig det första svenska tryckeriet och sedan dess har fem andra blivit certifierade. 23 En offentlig upphandlare/myndighet har stigit fram och ställt som krav att deras tryckleverantör ska vara, eller inom kort bli, certifierad enligt ISO SGM ser det som en skjuts i arbetet med Certifierad Grafisk Produktion. 24 Certifierad Grafisk Produktion bygger på följande ISO-standarder: ISO ISO ISO ISO 9000 ISO ISO ISO 3664 ISO Parametrar och mätmetoder Processtyrning vid framställning av färgseperationer, provtryck och upplagetryck (Offsettryckning) Provtrycksprocessen från digitaldata Ledningssystem för kvalitet Prepress digital datakonvertering genom PDF Bildskärmar för färgprovtryck Betraktningsförhållanden Grafisk teknologi och fotografi Spektralmätning och kolorimetrisk beräkning av bilder 22 SGM (Sveriges Grafiska Medieförening), Certifierad Grafisk Produktion Teknisk referens och översikt (Stockholm: SGM, 2009) s. 5, Paul Lindström, Revisor kontrakterad till Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP (2010) [muntl.]. Intervju ( ) 24 Grafiska Företagets Förbund (2009) [www] ISO kvalitetskrav i offentlig upphandling. ( )

16 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 19 Av ovanstående standarder ser SGM det som absolut nödvändigt att tryckeriet som vill CGPcertifiera sig åtminstone införskaffar ISO från SIS Förlag då rekommendationerna för delmomenten i certifieringen utgår från standarderna. 25 Totalt innefattar certifieringen sju delmoment. Företag som saknar något av momenten kan utesluta det, dock måste alltid kvalitetsuppföljningen finnas med. 1. Betraktningsljus och omgivningsljus 5 poäng 2. Digitalt material (mottagning, kontroll och beredning) 15 poäng 3. Bildskärmar för färgbetraktning 5 poäng 4. Pappersbaserade förprovtryck 10 poäng 5. Tryckformsframställning 10 poäng 6. Tryckprocess 40 poäng 7. Kvalitetsuppföljning 15 poäng Totalt antal poäng 100 poäng Maximalt kan 100 poäng erhållas där minst 80 poäng fordras för att få certifikatet vilket då är giltigt i tre år. Under treårsperioden sker även ytterligare två externa revisioner där man emellan dessa kräver att minst en intern revision görs. En poängsumma på poäng innebär att korrigeringar måste göras på de delar som ej uppfyllts och sedan skickas in för kontroll. En poängsumma under 60 poäng kräver en omcertifiering på plats Bedömningsgrunder Nedan följer kortfattad information om bedömningsgrunderna och rekommendationerna för varje delmoment taget från CGP-certifieringsmaterialet version 2.1 som består av en teknisk referens och översikt vilket man kan få via Sveriges Grafiska Medieförening. 1. Betraktningsljus och omgivningsljus Godkända värden för betraktningsljus för offsettryckproduktion är: Spektral fördelning: Ra-index minst 90, helst över 95 Färgtemperatur: 5000 K Ljusstyrka: lux Kontroll och validering: Mäta ljuset med kontrollremsor för metameri, kolorimeter, spektrofotometer eller spektroradiometer och tänka på att mätnoggrannheten kan variera mellan instrument Kontrollera brinntiden ifall det finns en timmätare på belysningsskåp och jämföra med leverantörens rekommendationer Rutiner ska finnas för byte av ljusarmatur inom godkänd tid Kontroll och mätning samt hantering av instrument Organisation och ansvar 25 SGM, s SGM, s

17 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 20 Styrande och redovisande dokumentation 2. Digitalt material Kontroll och validering: Genom preflightkontroll i program se så det digitala materialet framställts som anvisad version av PDF/X Kontroll av externa och interna checklistor för formathantering Rutiner för dokumentkontroll, kontrollrapportering samt åtgärder vid avvikelser mot förutbestämda krav Kontroll av använda ICC-profiler (kommunikation, konvertering samt innehåll) Skapande av PDF-filer utifrån standardkrav och specifikationer Klarlagt vilken standard som ligger till grund för tryckningen Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation 3. Bildskärmar för färgbetraktning CGP rekommenderar följande inställningar på skärm: LCD-skärm vitpunkt: 5000K eller 5400K-5800K LCD-skärm ljusstyrka: 160 cd/m² LCD-skärm ljusstyrka för svartpunkt: 0,6 cd/m² LCD-skärm omgivningsljus: lux Gamma: 1,8 Bör ha skärmkeps för att skärma av reflekterande ljus Bör inte placeras nära ett fönster eller stark ljuskälla i blickfånget Skärmsläckare och färgstark skärmbakgrund bör undvikas Vid kalibrering ska skärmsläckare vara avstängd och skärmen ska ha varit på minst en halvtimme Kontroll och validering: Omgivningsförhållanden såsom nämnts under betraktningsljus och omgivningsljus ska vara kontrollerade Skärmar bör kalibreras med jämna mellanrum där kalibreringsintervall på två veckor oftast är tillräckligt frekvent för en modern LCD-skärm Skärmen ska utvärderas med en valideringsfunktion liknande UDACT (Ugra Display Analysis Control Tool) Resultat av skärmkalibrering kontrolleras utifrån resultat och validering Operatörer som utvärderar bilder och dokument bör ha testat sitt färgseende Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation 4. Pappersbaserade förprovtryck Kontroll och validering: På provtrycket ska det finnas en färgstripp (FOGRA Media Wedge eller liknande) samt några testbilder av olika karaktär för objektiv och subjektiv kontroll av färgvärden Visuell bedömning görs av testbilderna mot ett tryck med samma bilder

18 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 21 Färgstrippens kolorimetriska värden ska ligga innanför de toleranser som standarden beskriver gentemot motsvarande värden på tryck Kontroll och mättning samt hantering av instrument Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation 5. Tryckformsframställning Mätstrippen på tryckplåten bör innehålla: Element för visuell kontroll av mellantoner Mätfält i steg om 5 eller 10% Högdagrar och skuggpunkter för bedömning av tonskalans ytterområde Positiva och negativa hårkors för bedömning av riktningsberoende deformering av tryckbilden Om det är möjligt även innehålla element både med och utan kompensationskurva för punktförstoring Kontroll och validering: Exponeringskontroll görs visuellt samt med hjälp av instrument anpassat för den tryckform som avses Plåtens mätstripp Kontroll av minsta och största punkt på plåten samt punktsammanslagning Möjligheten att rippa och exponera en PDF/X-fil Kontroll och mättning samt hantering av instrument Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation 6. Tryckprocess Mätstrippen på alla tryckark bör innehålla: C, M, Y och K i 100% R, G och B (sekundärfärgerna) två eller tre rasterfält för varje tryckfärg (ex. 40% och 80% eller 25%, 50% och 75%) Gråbalansfält för bedömning av balansen mellan de kromatiska primärfärgerna CMY Kontroll och validering: Ett testark ska finnas Förinställning av pressen utifrån dokumentdata Mätning/kontroll av fuktvatten Kontroll av trycktekniska aspekter (pass, hyssjning, dubblering, färgfall, densitetsvariationer mellan färgzonerna, trappning) Kontroll av kolorimetriska värden gentemot standardkrav Kontroll och mättning samt hantering av instrument Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation

19 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? Kvalitetsuppföljning CGP-certifieringen inkluderar även delar av kvalitetscertifieringen ISO Alla delar finns inte med utan man har riktat in sig på aspekter som berör dokumentkontroll, provtryck och kvalitetssäkring. Kontroll och validering: Hantering av kundreklamationer av produkt samt interna produktavvikelser som kan kopplas till avvikelser mot ISO standarden Granskning av avvikelser och reklamationer Fastställande av orsaksanalys Utvärdering av behov av åtgärder för att förhindra upprepning Fastställande av korrigerande åtgärder Organisation och ansvar Styrande och redovisande dokumentation 3.2 ISO 9000 standard för kvalitetsledning ISO (International Organization for Standardization) är det globala standardiseringsorganet med ca 160 medlemmar där det finns en representant från varje land. SIS (Swedish Standards Institute) tillvaratar de svenska medlemmarnas intresse i det internationella samarbetet. 27 ISO 9000 familjen består av många olika internationella standarder som berör kvalitet. ISO 9001:2008 är den senaste standarden som berör ledningssystem för kvalitet och är den enda som man kan certifiera sig mot inom ISO 9000 familjen ISO 9000-undersökningar Det har gjorts många olika undersökningar runtom i världen vad ISO 9000 kan ge för fördelar till ett företag. En undersökning som gjordes på 31 organisationer visade att motiven för certifiering var både interna och externa. Bara ett fåtal företag relaterade kvalitetsstyrning till att exportera sina produkter till andra länder eller öka sin nuvarande marknadsandel. Även om det huvudsakliga skälet att börja med ISO 9000 var förväntningar på de externa fördelarna blev resultatet efter införande mest en ökning av de interna fördelarna såsom förbättringar av definitionen av ansvar och skyldigheter för de anställda, en minskning av brister i överensstämmelse, bättre 27 SIS, (2010) [www] Standardisering ( ) 28 ISO, (2010) [www] ISO 9000 essentials ( )

20 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 23 kommunikation mellan de anställda och ökad effektivitet. I undersökningen fann man även avsaknad av rutiner för mätning av resultaten av ISO 9000-införandet. 29 Företag som tvingas till certifiering genom kundkrav anses få ut minst fördelar från ISO certifieringen skriver Meegan och Taylor i en undersökning. Man kom ofta att se på standarden negativt där motvilja och oenigheter följde registreringsprocessen. Ledningen genomförde certifieringen som ett nödvändigt ont och man kunde se att delegerig eller rättare sagt abdikering av ansvar skedde under sådana omständigheter. Bristen på engagemang och entusiasm spred sig ofta i hela organisationen så att kvalitetsledningssystemet mycket väl kanske dokumenterades men inte följdes i det dagliga arbetet. Organisationer där detta hände såg sällan fler fördelar än att få stanna kvar som godkända på leverantörslistor. 30 Taylor kom fram till att det var få som gjorde mätningar på de ekonomiska konsekvenserna ISO 9000 medförde. I en undersökning på 700 organisationer i olika branscher var det 17 % som registrerat sig och av dessa var det bara 18 % som gjorde mätningar. Företagsstorleken hade ingen betydelse för om mätningar gjordes eller inte men däremot på vad man valde att mäta. I små organisationer sågs en tendens till att mäta interna faktorer (t.ex. avfall, omarbetning, kostnader för pappersarbete) medan större organisationer var mer benägna att mäta säljrelaterade mått (t.ex. ökad försäljning, krediter, kostnader för returnerade produkter) J Ruzevicius, R Adomaitiene, J Sirvidaite, (2004). Motivation and Efficiency of Quality Management Systems Implementation: a Study of Lithuanian Organizations, Total Quality Management & Business Excellence, 15: 2, pg Sarah T Meegan, Andrew W Taylor, (1997). Factors influencing a successful transition from ISO 9000 to TQM. The influence of understanding and motivation. The International Journal of Quality & Reliability Management, Bradford: Vol. 14, Iss. 2, pg Andrew W Taylor, (1995). Organizational differences in ISO 9000 implementation practices. The International Journal of Quality & Reliability Management, Bradford: Vol. 12, Iss. 7, pg. 10, 18 pgs.

21 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 24 4 Empiri Under kapitlet empiri som betyder vetenskapliga studier av verkligheten redovisas här två olika undersökningar. Först kommer en fallstudie gjord på CA Anderssons tryckeri i Malmö. Enkätundersökningen kommer därefter och är gjord på PSO-certifierade (från det tyska tryckeriförbundet) samt CGP-certifierade tryckerier (som certifierats av svenska certifieringen för ISO 12647). 4.1 Fallstudie på CA Andersson En fallstudie gjordes på CA Anderssons tryckeri som inom branschen vid kontakt med leverantörer återkommande dök upp som ett företag som har kontroll på produktionen och framförallt färgstyrningen. Undersökning gjordes genom intervjuer och observationer på plats för att se hur CA Andersson arbetar med hela sin trycksaksproduktion gällande arkoffset. Syftet med fallstudien var att se ifall CA Andersson kunde göra några förbättringar i sina processer efter det att de jämförts med Certifierad Grafisk Produktions (CGP) certifieringskrav som gäller i Sverige för den internationella tryckstandarden ISO Jag som författare gjorde en lekmannamässig revision då jag inte är utbildad revisor vilket kan liknas vid en nulägesanalys av arbetssätt och processflöden. Förbättringarna som föreslås redovisas under kapitlet resultat där kraven för CGP som redovisats i kapitlet teori jämförs med arbetssätten på CA Andersson som återfinns i detta kapitel CA Anderssons tryckeri CA Andersson grundades av Carl August Andersson 1869 som ett boktryckeri i Malmö. Idag 2010 är det Malmös äldsta tryckeri och ägs av Gustav och Olle Sterner. De har 36 anställda fördelade på en projektledargrupp bestående av åtta personer, en produktionsledare, en reproavdelning med fem personer på offsettryck och fyra på digitaloffsettryck, två tryckare som arbetar i tvåskift på 8-färgspressen och två tryckare som har hand om 2- och 1-färgspressen samt en del personal på efterbehandlingsavdelningen. Företagets omsättning 2008 var 38,7 miljoner kronor. Tryckeriet producerar kvalitetstryck i offset och digitaloffset. Offsetpressarna består av en 8- färgspress Komori LS829P med möjlighet till vattenlack inline, en 4-färgspress Ryobi 3304HA och en 1-färgspress Heidelberg Kord och man klarar då av tryckformat upp till 53x75 cm. I efterbehandlingen finns en Heidelberg Cylinder och en Heidelberg Vinge som tillsammans kan stansa, perforera, biga, numrera och ta tryckformat upp till 55x79 cm. Några av företagets kunder är Gambro, Malmö Stad, Banverket, Honda, Pågen, SEB, Awapatent MKB och reklambyrårer.

22 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 25 Från och med den 1 december 2009 är CA Andersson även miljöcertifierade enligt ISO Produktionsflödet på CA Andersson visas i bild 1. Försäljning Kontakt ang. produktion o leverans Kontakt ang. material Inlämning av material Projektledning Produktionsinformation Adnera Enterprise Kunder Order Produktionsledning Order Produktionsuppgifter Korrektur av förprovtryck Prepress Rippade filer, CIP data Produktionsmaterial Tryckoptimerat material Prinergy Tryckformsframställning Plåt, förprovtryck Produktionsuppgifter Produktionsinformation Tryck Tryckark Efterbehandling Frakt Färdig trycksak Packsal Bild 1. Produktionsflöde på CA Anderssons tryckeri Admera Enterprise är ett Windows-baserat verksamhetsstyrningssystem utvecklat för bl.a. tryckerier. Som en digital arbetsorder knyter programmet samman hela processen från kundbeställning till prepress och tryck fram till distribution. 32 Prinergy är ett prepress arbetsflödessystem skapat av Creo 1999 och som i dagsläget underhålls och säljs av Kodak. Det är ett klient-/server system som integrerar PDF-skapande, arbetskorrektur, 32 Admera Software AB (2010) [www] Admera Enterprise. ( )

23 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 26 utskjutning (programmet Preps finns integrerat) och RIP (Raster Image Processor) till ett enhetligt arbetsflöde Nulägesanalys Materialet i nulägesanalysen grundar sig huvudsakligen på intervjuer gjorda med VD, projektledare, produktionsledare, prepresschef och tryckerichef. Med utgångspunkt från CGPmaterialets tekniska referens och översikt version 2.1 från Sveriges Grafiska Medieförening ställdes frågor efterhand som delmomenten gicks igenom på varje avdelning. Där det var möjligt togs information in genom observationer i produktionen. Här nedan visas material där avvikelser sker från CGP-certifieringen. Del 1 Betraktnings- och omgivningsljus Betraktning av förprovtryck och tryck sker på prepressavdelningen i omgivningsbelysning som på hela våningsplanet är Philips lysrör med 5000 Kelvin, dessa är 1,5 år gamla. Det finns rullgardiner för närliggande fönstren men när solen skiner in används en vit tjockare pappskiva som sätts upp vid prepresschefens arbetsplats då rullgardinerna släpper igenom ljus och även ger ljuset en viss färgförändring. Visuell bedömning av tryck sker även vid kontrollbordet invid varje tryckpress. Även här finns samma omgivningsbelysning som på prepressavdelningen. Det är ingen speciell person som är ansvarig för byte av lysrör. Vaktmästaren byter om något lysrör är sönder. Prepresschefen säger att man själva mäter upp lysrören vartannat år för att se ifall de ska bytas och detta görs då med en X-Rite i1 spektrofotometer. Det var 1,5 år sedan CAA flyttade in i lokalerna de nu har i samband med detta sattes ny omgivningsbelysningen in av företaget Prenad som också då mätte upp belysningen. I tryckeriet vid pressens kontrollbord finns en timmätare för brinntid men denne har slutat fungera och det har ingen lagt märke till då det inte finns några rutiner för kontroll av ljusarmaturer. Prenad har inte meddelat när byte bör ske av belysningen. Spektrofotometern servas ca var 15 månad. Prepresschefen ansvarar för att all mätutrustning kontrolleras och skickas iväg till service. Prepresschefen skulle vilja tillverka en betraktningshörna genom att använda en del utav serverbordet som står längs ena kanten av prepressrummet och där då sätta upp korrekta lysrör och en tavla att hänga upp förprovtryck och tryck på. Han hade också önskat att få UV-skydd på alla fönster i prepressavdelningen då alla skrivbord står invid fönstren. Detta har inte skett eller tagits upp för diskussion ännu. 33 Simon Nias (2010) [www] Fujifilm XMF ( )

24 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 27 Del 2 Digitalt material På CA Anderssons hemsida finns informationen till kunder om vilka originalfiler som tas emot och vilka krav som ställs på de digitala bilderna. Man får även hjälp med vad en trycksak väger och vilka standardformat trycksaker har. Genom FTP (File Transfer Protocol, filöverföringsprotokoll för Internet) via Internet kan man logga in för att ta del av ICC-profiler och joboptionsfiler (PDFförinställningar). Det finns ingen extern checklista för kunden att ta del av via hemsidan ännu men då kunden loggar in med sin e-postadress på FTP:n så går ett meddelande iväg till prepresschefen som ibland kontaktar vissa kunder för att se ifall de behöver hjälp. En intern manual finns för prepress men denna är inte någon checklista utan tar upp hur man går tillväga i programmen och då dessa kan ändras behöver även manualen revideras då och då. I dagsläget finns på orderpåsen information om hur trycksaken ska tryckas men den innehåller ingen checklista om vilka moment som utförs. Ifall material avviker från ordern kontaktas projektledaren som har hand om kundkontakten. Kunden får då komplettera med material och då ändras även ordern samt produktionsledaren får information om ändringarna. CA Andersson rekommenderar att arkoffset bestruket papper trycks med 280% färgmängd och obestruket papper med 260%. Prepresschefen har tagit fram egna ICC-profiler för bestruket och obestruket papper. Han är ansvarig för att uppdatera dessa samt kommunicera ut internt och externt vilka profiler som är aktuella. För bestruket papper utgår prepresschefen från ISO Coated v2 från ECI som är baserad på FOGRA39.txt som innehåller det spektrala färgdata som även ligger till grund för till exempel ISO Coated v2 300, där siffran 300 står för total färgmängd, uttryckt i procent. Justeringar görs så att färgmängden tas ner från 300 % till 280 % då prepresschefen ser det som bättre värden i en schön wider tryckpress. På obestruket papper håller man sig inte till FOGRA 29. Prepresschefen anser att standarden för papperstyp 4 (obestruket vitt) är fel då densitetsvärdena är något för låga och de föreslagna TVI-kurvorna (tidigare känt som punktförstoringskurvor) blir för höga vilket resulterar i en gråbalans som blir alldeles för mörk. Dt skapar en egen ICC profil för obestruket som arbetar med lättare svartgenerering, svardvidd och UCR vilket inte smutsar ner färgerna i tryck lika mycket. Vid uppmätningar ligger den obestrukna profilen ibland på gränsen till FOGRA 29 referensvärden. I skrivande stund finns ett pågående arbete att skriva en nyare mer specifik intern manual som ska komplettera den nya checklistan som också hålls på att framarbetas. Checklistan innehåller kryssrutor som ska checkas av efterhand som man gör arbetsuppgifterna och kommer alltså att följa ordern genom hela produktionsflödet och ligga i orderpåsen.

25 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 28 Del 3 Bildskärmar för färgbetraktning Prepressavdelningen har vita väggar och skärmarna som används där är både LCD-skärmar och CRT-skärmar. Det finns två imac-skärmar som är två år gamla, två CRT-skärmar som är 8 till 14 år gamla och en Eizo Color Edge CG24W skärm 2 år gammal som är prepresschefens. Bildskärmarna som används för färgbetraktning är CRT-skärmarna och Eizo skärmen som alla har någon form av skärmkeps på sig för att skydda mot infallande ströljus. Kalibrering av skärmarna ansvarar prepresschefen för. imac-skärmarna har kaliberats 2 gånger på en 2 års period och CRT-skärmarna kalibreras varannan månad. Eizo-skärmen kalibreras en gång i veckan och har då också ett medföljande program som påminner användaren om detta. Kalibrering av CRT-skärmarna görs bara för att kunna använda dessa med en kontroll att gråbalansen håller. Vid kalibrering använder man sig av spektrofotometern Eye One Pro som kommer från X-Rite ihop med medföljande programvaran i1match. På Eizo-skärmen används också spektrofotometern Eye One Pro men istället ihop med programvaran ColorNavigator från Eizo som kom med bildskärmen. ColorNavigator kan spara inställningarna för senaste kalibreringen ihop med uppgifter om när den gjorts. Det finns även en valideringsfunktion som mäter bildskärmens färgrutor och sedan visar delta-e skillnaden mot bildskärmens profil. Valideringen verifierar resultatet av kalibreringen och kan visa hur mycket bildskärmens färger har förändrat sig sedan den senast kalibrerades. Spektrofotometern Eye One skickas in på service var 15 månad. Inga rutiner finns nedskrivna för hur kalibrering ska gå till. Del 4 Pappersbaserade förprovtryck Förprovtryck skrivs ut på Epson Stylus Pro 7880 med Kodak Matchprint Pro Coated SM240P Media Type 1 papper (gjort för att möta FOGRA 39 mätdata) för bestruket och Kodak Matchprint M150DP Media papper för obestruket som man simulerar papperstyper på. Efter visuell kontroll av förprovtrycket skickas det iväg till kund. I CA Andersson policy som kan skickas med ifall kund kräver det står det att provtrycket håller i tre veckor och drar det ut på tiden skall ett nytt göras. Beskrivning för kunden hur provtrycket ska betraktas står också. Förprovtrycket kan vara avtalsbindande underlag i korrekturprocessen. Förprovtrycksanläggningen kalibreras två gånger om dagen där två personer på prepressavdelningen är ansvariga för att det utförs. Inga rutiner finns skrivna om hur kalibreringen skall utföras eller vad som skall göras ifall fel uppstår. Vid problem med kalibreringen kontaktas prepresschefen.

26 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 29 Del 5 Tryckformsframställning Plåtkontrollstripp finns på plåtarna men den används inte då de i dagsläget inte kan mäta de processfria plåtarna utan att först behöva tvätta plåtkontrollstrippen så den går att läsa av. Man mäter inte plåten utan man ser ifall plåtarna är fel ifall tryckpressen trycker helt fel. På plåtkontrollstrippen som finns med på varje plåt i dagsläget finns element för visuell kontroll av mellantoner både med och utan kompensationskurva, mätfält i steg om 5%, högdagrar och skuggpartier för bedömning av tonskalans ytterområden, positiva och negativa hårkors för bedömning av riktningsberoende deformering av tryckbilden. CA Andersson kör en korrektionskurva men ingen linjäriseringskurva då de fastställer att CTP:n är linjäriserad på ett för processfri plåt rekommenderat vis. Vid servicetillfällen ställs CTP:n in där man bl a fotograferar plåten med en Spectro Plate för att fastställa linjärisering från 0-100% skrivs ut korrekt och även gör provtryckning. I dagsläget är det vid servicetillfällena som plåten mäts upp samt att CTP:n själv kalibrerar och kontrollerar sig mot ett grundvärde mellan varje jobb så att den skriver så linjärt som möjligt. Blir det något fel på kalibreringen så varnar systemet och skriver inte ut en plåt. En gång i kvartalet sker servicetillfällena. En gång i månaden kontrollerar prepresschefen plåtens största och minsta punkt samt punktsammanslagning med lupp och i tryck att 1% och 99% skrivs ut knivskarpt. En linjär plåt får då en perfekt 50% punkt. Skrivs även 1-10mµ punkterna ut skarpt har man enligt rekommendationerna från Kodak en perfekt exponerad plåt. Man kontrollerar också ifall punkten växer eller minskar vid tryck. Uniformitet kontrolleras då en enkel svar plåt i t ex 50% ton trycks ut och sedan mäts upp där det då inte får slå på mer än 2% över ytan. Tidigare när CA Andersson hade plåtar där framkallningsvätska användes var det mycket mer känsligt än det är nu berättar prepresschefen. Prepresschefen väntar på att Kodak ska komma ut med en plåt som är processfri men som går att mäta direkt ut från CTP:n vilket troligen kommer till sommaren eller hösten. Då kommer visuell kontroll göras dagligen och uppmätning vid varje ny batch. Plåtdensitometern de nu har och även sedan tänkt använda är en Techkon SpectroDens, en spektrodensitometer som har ett tillägg att även kunna mäta plåt. Del 6 Tryckprocess CA Andersson har tre arkpressar. En enfärgstryckpress Heidelberg Kord och en fyrfärgstryckpress Ryobi 3304HA samt en åttafärgstryckpress Komori LS829P med tillhörande kontrollbord där mätning och inställning av pressen sker. Spektrodensitometern på kontrollbordet kalibrerar sig själv om kalibrering skulle misslyckas eller annat fel uppstå säger instrumentet ifrån och då kontaktas leverantören. Varannan vecka görs en större kalibrering där inte bara vitpunkten kontrolleras utan även färgvärden.

27 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 30 Ny profil till tryckpressen görs ifall insatsvaror såsom t ex färg, fuktvatten och gummiduk byts. En tryckkontrastkil trycks och mäts upp med en spektrodensitometer för att få fram värden i vått direkt ut ur pressen samt torrt när det fått torka i 24 timmar. Värdena kontrolleras mot referensvärdena i FOGRA39. Del 7 Kvalitetsuppföljning Det finns inga rutiner nedskrivna för hantering av reklamationer men outtalat försöker man hålla sig till att i möjligaste mån ombesörja omtryckning för kunden och att man inte vill göra prisavdrag. Reklamationer ansvarar respektive säljare för som sålt tryckarbetet och ytterst ansvarig är VD:n. Kvalitetsansvarig är produktionsledaren. Orsaksanalys vid avvikelser och reklamationer görs för att se efter var felet ligger men det finns inga nedskrivna rutiner för att förhindra upprepning av upptäckta fel. Försäljaren tar kontakt med produktionsledaren som i sin tur tar kontakt med avdelningscheferna såsom prepresschefen och tryckerichefen för att få hjälp med felsökningen. Då fel upptäcks tar produktionsledaren upp det med de berörda som varit ansvariga för produktionen på avdelningen där felet upptäcktes. Försäljaren och VD:n meddelas också. I dagsläget finns inget etablerat system för insamling av data från produktion och kalibrering som kan bilda underlag för kvalitetsrapporter. CA Andersson håller på med en checklista som ska följa med orderpåsen där avvikelser också rapporteras samt extrakontroll av utförda moment även görs på nästkommande avdelning i produktionsflödet. På detta vis ska man föra rutiner i produktionskedjan och minska risken för fel i produktionen. 4.2 Enkätundersökning Enkätundersökningarna i empiriavsnittet gjordes på arkoffsettryckerier certifierade inom Process Standard Offset (PSO) som det tyska tryckeriförbundet (BVDM) tagit fram och Certifierad Grafisk Produktion (CGP) framtaget av Sveriges Grafiska Medieförbund. Båda certifieringarna är för ISO Enkätundersökningen gjordes mellan 7 april och 5 maj Frågorna gjordes till en webbenkät där sedan allmän information och länk till enkäten skickades ut via e-post adresserade till kvalitetsansvariga på 308 arkoffsettryckerier för PSO och 6 arkoffsettryckeri för CGP. Närmre förklaringar till frågorna som ställts: Företagsstorlek kategoriserades efter antal anställda. Litet företag var 0-9 anställda, mellan anställda, stort var anställda samt extra stort företag var 100 eller fler anställda. En kontroll gjordes också över vilka tjänster företagen tillhandahöll för att se så att endast arkoffsettryckerier svarade.

28 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 31 Frågan varför man valt att certifiera sig ställdes som en flervalsfråga med både externa och interna fördelar. En eller flera av följande svar kunde väljas: kundkrav, förbättrad effektivitet och produktivitet, högre produktstandard, image-/reklamfördelar samt annat skäl där svar fick skrivas ner manuellt. Frågan ifall man mätt upp effekterna av certifieringen ställdes som en alternativfråga med antingen ja eller nej som svar. Möjlighet för kommentar fanns där man uppmanades att skriva ner manuellt vad det var man mätte upp. Frågan om vilka fördelar man sett med certifieringen ställdes som en flervalsfråga där man kunde välja ett eller flera av följande alternativ: fler kunder, lägre produktionskostnader, fler anställda är nöjda, snabbare arbetsflöden, färre kundklagomål, kunder från andra länder, inga fördelar eller andra fördelar som uppmanades att specificera. Det var 91 PSO-certifierade tryckerier som svarade vilket motsvarar ca 30 % av det totala urvalet och alla CGP-certifierade svarade vilket motsvarar 100 %. Nedan visas det statistiska material som sammanställts utifrån frågeformulären PSO-undersökning Utav de 91 stycken tryckerier som deltog var fördelningen jämn mellan företag som klassades som mellan, stora och extra stora. Endast två deltagande var små företag se diagram 1. Diagram 1. Storleken på företag som deltog i PSO-undersökningen klassificerat efter antal anställda på företaget. Majoriteten valde att certifiera sig på grund av förbättrad effektivitet och produktivitet samt kundkrav. Tätt följt av image-/reklamfördelar och högre produktstandard. Det är en blandning av interna och externa skäl där de externa skälen ligger högre, se diagram 2. Kundkrav tolkas som ett tvingande skäl till certifiering då kunden ställer ett krav att man måste ha en certifiering för att de ska anlita en. Hos PSO-certifierade tryckerier låg kundkravet på 25 %.

29 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 32 Diagram 2. Skäl till certifiering i PSO-certifierade företag. När man tittar närmre på skälen till certifiering utifrån företagsstorlek ser man att små och extra stora företag valde att certifiera sig på grund av ett kundkrav. Sedan i mellanskiktet blev det allt viktigare med de inre faktorerna som förbättrad effektivitet och produktivitet. Det är också här det börjar skilja sig där mellanstora företag vill få image/reklam fördelar medan stora företag tycker det är mindre viktigt och börjar istället luta sig mot kundkrav som hos de extra stora företagen, se diagram 3. Diagram 3. Skäl till certifiering utifrån företagsstorlekar hos PSO-certifierade företag.

30 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 33 Vid frågan om man mätt upp effekterna av certifieringen i sitt företag blev svaren ungefär hälften ja och hälften nej, se diagram 4. När man gör en jämförelse på antal år de varit certifierade ser man att det inte har så stor betydelse på ifall man mäter mer eller mindre, se diagram 5. Diagram 4. Hur många av de PSO-certifierade företagen som mäter och inte mäter upp effekterna av certifieringen. Diagram 5. Antal år man varit PSO-certifierad och ifall man mäter upp effekterna av certifieringen. Deltagarna uppmanades att ge svar på vad de mätte men det var inte alla som gjorde det. Svaren som kom ut fördelat på företagsstorlek var: Mellanstora företag mätte främst upp interna faktorer såsom mätningar i produktionen för att kvalitetssäkra arbetet, makulatur, ställtid, papper, kemikalier osv Stora företag mätte också upp i produktionen och makulatur men till stor del också reklamationer. Extra stora företag mätte ungefär likadant som mellanstora upp de interna faktorerna.

31 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? 34 Vissa av deltagarna hade gett svar på varför de inte mätte: De hade inte hållit på så länge med certifieringen men kanske i framtiden skulle de mäta Det var för dyrt att mäta Svårt att mäta då man hade andra certifieringar så man inte visste vad som berodde på vad Svårt att veta vilka av kunderna som valt en för certifieringens skull Svårt att mäta sparat papper och ledtider Fördelarna med certifieringen ansåg de flesta vara färre kundklagomål och snabbare arbetsflöden, se diagram 6. Av de 91 deltagarna var det 7 stycken som kunde se att de fått kunder från andra länder och det var 2 stycken som inte såg några fördelar alls med certifieringen. Diagram 6. Fördelarna med att vara PSO-certifierat tryckeri.

32 Vad kan CGP tillföra ett tryckeri? CGP-undersökning Alla 6 stycken tryckerier som CGP-certifierat sig deltog och de bestod av små och mellanstora företag. Mellanstora företag med anställda fanns det 33 % och stora företag med anställda var det 67 % av vilket också var majoriteten. På den svenska marknaden var skälen till certifiering övervägande image-/reklamfördelar följt av förbättrad effektivitet och produktivitet. Där kundkravet var av mindre betydelse, se diagram 7. Diagram 7. Skäl till certifiering i CGP-certifierade företag. De 6 stycken tryckerier som CGP-certifierat sig gjorde det under tiden 2 december år 2008 till 9 mars Resultaten av vilka fördelar man sett fram till nu får därför beaktas av att vissa inte varit certifierade så länge. Andra fördelar dominerar då svarsalternativen inte stämde in lika bra här som för de PSO-certifierade, se diagram 8. Andra fördelar var på 40 % där följande svar gavs: fler och tätare kontrollpunkter samt bättre kvalitetssäkring (10 %), marknadsföring (10 %) och högre kompetensnivå för de anställda (20 %). Diagram 8. Fördelarna med att vara CGP-certifierat tryckeri.