Nämndplan. Barn- och utbildningsnämnden Beslutad av barn- och utbildningsnämnden , 109

Transkript

1 Nämndplan Barn- och utbildningsnämnden Beslutad av barn- och utbildningsnämnden , 109

2 Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning Marks kommuns vision Strategiska områden och kommungemensamma mål Utgångspunkt Förutsättningar Effektiva processer och verksamheter Nämndens övergripande styrning Värdegrund för bemötande Medborgarnas/brukarnas delaktighet Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Beaktande av barnkonventionen Miljöhänsyn Jämställd budget Arbetsgivarfrågor Systematiskt kvalitetsarbete Grunduppdrag för nämnden Barn- och utbildningsnämnden Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Grundskola/Grundsärskola Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Nämndens mål Uppdrag Strategiska områden, mål och indikatorer I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Ekonomi Driftbudget Investeringsbudget Internkontrollplan Bilagor Bilaga 1, Omvärlds- och resultatanalys Bilaga 2, Följetal Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

3 1 Kommunfullmäktiges övergripande styrning 1.1 Marks kommuns vision Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus. 1.2 Strategiska områden och kommungemensamma mål Strategiska områden I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva Kommungemensamma mål Barn och unga har en god utbildning All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Ett gott företagsklimat En god kommunal service Barn och unga har en meningsfull fritid Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet En god samverkan mellan skola och näringsliv Goda boendemiljöer Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids-och kulturliv 1.3 Utgångspunkt Hållbar utveckling är utgångspunkten i vår verksamhetsplanering, vår vision och våra mål. Hållbar utveckling ska genomsyra allt arbete vi gör. Hållbar utveckling utgörs av: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 1.4 Förutsättningar Förutsättningar för att jobba mot de strategiska områdena och kommungemensamma målen är: God ekonomisk hushållning Hållbar personalförsörjning 1.5 Effektiva processer och verksamheter Alla kommunens verksamheter ska präglas av ett tydligt kommuninvånarperspektiv med god tillgänglighet och stark känsla för service. Var och en som söker kontakt med kommunen ska få en snabb återkoppling. Arbetsprocesser ska vara väl anpassade till uppgiften och med tillgängliga resurser ge största möjliga nytta för kommuninvånarna. Kvaliteten ska fortlöpande utvärderas, säkras och förbättras. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

4 2 Nämndens övergripande styrning 2.1 Värdegrund för bemötande All verksamhet ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja jämställdhet och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Verksamheten präglas av ett inkluderande synsätt. Mångfald berikar och ses som en tillgång. Alla människor möts med respekt, intresse och engagemang. Alla människor behandlas på ett likvärdigt sätt med aktning för varje människas egenvärde. En god tillgänglighet utifrån människans behov finns. Höga förväntningar och en stark tro på att alla kan lyckas ska råda. 2.2 Medborgarnas/brukarnas delaktighet En demokratisk grundsyn för det livslånga lärandet ska råda. Den demokratiska processen behöver lyftas fram i stor utsträckning i alla sammanhang. Den behöver vara levande och ständigt förankras och förtydligas bland eleverna. Öppenhet och information Det ska finnas god insyn i barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Fortlöpande information om nämndens verksamhet och arbete ska på olika sätt delges medborgarna. Barns och elevers inflytande "Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem." (Skollagen 4 kap 9 ) Barn i förskolan ska i enlighet med läroplanens mål ha en reell möjlighet att påverka såväl arbetssätt som verksamhetens mål. De ska förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Elevernas inflytande över undervisningens utformning ska vara stort. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör deras utbildning. Samråd/Brukarråd Samråd/brukarråd är dialogforum där skolledning, pedagoger och vårdnadshavare med barn i förskolan och/eller grundskolan träffas och diskuterar frågor inom vilka vårdnadshavarnas inflytande och delaktighet är viktig. På samrådsmötena deltar ofta någon politiker från barn- och utbildningsnämnden. Kontaktpolitikerskap och verksamhetsbesök Alla enheter och program inom de olika skolformerna har kontaktpolitiker knutna till sig. Kontaktpolitikerna besöker verksamheterna och deltar vid exempelvis föräldramöten, samrådsmöten och avslutningar. Rektor och förskolechef ansvarar för att bjuda in sina kontaktpolitiker till möten. Barn- och utbildningsnämnden gör verksamhetsbesök i samband med nämndens sammanträde. Dialogmöten Politiker och tjänstemän bjuder in vårdnadshavare och andra intressenter till dialogmöten med fokus på olika frågor. Dialogen är i centrum under dessa möten. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

5 2.3 Synpunkts- och avvikelsehantering/tillbudsrapportering Hantering av synpunkter, avvikelse- och tillbudsrapportering sker enligt antagna riktlinjer. Uppföljning Uppföljningen av inkomna synpunkter, avvikelser och tillbud sker varje halvår. Om avvikelser av allvarligare art inträffar ska dessa händelser, när de rapporteras in, även rapporteras till förvaltningschef samt nämndens presidium. 2.4 Beaktande av barnkonventionen Nämnden och verksamheten tar i sina beslut ta hänsyn till FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Barnkonventionens principer är införlivade i den nationella styrningen av skolan. Uppföljning Uppföljningen sker i det systematiska kvalitetsarbetet särskilt genom riktlinjerna för Normer och värden och Delaktighet och inflytande samt arbetet med likabehandlingsplanerna. 2.5 Miljöhänsyn All verksamhet ska genomsyras av ett medvetet miljöansvar. Barns och ungdomars intresse och engagemang för miljöfrågor ska främjas och ett ekologiskt miljötänkande ska uppmuntras. I beslutsunderlag till nämnden ska, där så är tillämpligt, miljöaspekten redovisas. Vid upphandling av skolmat bör det ekologiska perspektivet prioriteras och det närproducerade perspektivet beaktas. Uppföljning Uppföljning sker i årsredovisningen 2.6 Jämställd budget Kommunfullmäktige har beslutat att helt eller delvis pröva jämställdhetsbudgetering. Jämställd budget innebär att jämställdhetsperspektivet beaktas i planering, genomförande och uppföljning av verksamhet. För barn- och utbildningsnämnden innebär detta att i möjligaste mån följa upp och analysera den statistik som barn- och utbildningsnämnden svarar för könsuppdelat. Uppföljning Uppföljning av barn- och utbildningsnämndens möjliga könsfördelade statistik sker i årsredovisningen. 2.7 Arbetsgivarfrågor De vuxna verksamma inom barn- och utbildningsförvaltningen är den främsta resursen för att våra höga målsättningar ska infrias. Ledarna inom barn- och utbildningsförvaltningens område har påbörjat utbildningar som ska möjliggöra förändring av skolan i enlighet med vad som beskrivs i omvärldsanalysen. Utbildningarna omfattar såväl lärprocesserna som ledning- och styrning av verksamheten. Nästa steg är att pedagoger och övriga medarbetare ges förutsättning att tillsammans med ledarna, lära sig för att utveckla barnets/elevens lärande med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

6 En tredje avgörande faktor för att utveckla förskola och skola i Mark är att alla arbetar med en gemensam värdegrund som bas. Förvaltningens värdegrundsarbete ska utmana individen att arbeta med sina förutfattade meningar för att i kontakt med barn och elever vara trygga förebilder avseende värderingar och beteenden. Efterhand som möjlighet ges ska förvaltningen rekrytera nya medarbetare så att andelen förskollärare, fritidspedagoger och behöriga lärare ökar i enlighet med formulerade målsättningar. I övrigt se Marks kommuns Arbetsgivarpolicy. Kompetens och kompetensförsörjning Kompetens är förmågan att tillämpa kunskap och erfarenhet för att lösa problem och hantera situationer som dagligen uppstår. För att medarbetarna ska ha de kunskaper som behövs för att möta de utmaningar som de ställs inför i arbetet ska olika former för lärande användas i ett kompetensutvecklande syfte. Kompetensförsörjning innebär att sträva efter att vid varje tidpunkt ha medarbetare med rätt kompetens på rätt plats och i rätt omfattning. I barn- och utbilningsförvaltningen: ska medarbetarna ha kunskap och färdigheter för att på bästa sätt kunna utföra sitt uppdrag och hantera omvärldens krav på förändringar. ska kompetensförsörjning bidra till att verksamheten utvecklas och når målen utifrån de behov som finns i dag och i framtiden. 2.8 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet ska främja individens och verksamhetens lärande och utveckling och därmed säkerställa en likvärdig och hög kvalitet. Det är viktigt att titta på struktur- och processkvaliteten för att kunna göra analyser kring vilket samband som finns mellan vidtagna åtgärder och resultat. Nämnden tar del av övergripande analyser och får kännedom om vilka förbättringsområden som har identifierats. Den kvalitativa styrinformationen ska också användas för att kunna ge kommunfullmäktige en så bra bild av verksamheten som möjligt. Synpunkts-, avvikelse- och tillbudshantering är en viktig del av nämndens kvalitetsarbete. Fyra övergripande områden: normer och värden, delaktighet och inflytande, samverkan och övergångar samt systematiskt kvalitetsarbete kommer under en fyraårsperiod att följas upp ur ett helhetsperspektiv, från förskola till vuxenutbildningen. Varje år kommer dessutom lärprocessen och kunskapsresultaten att följas upp. Fokus i uppföljningen ska vara att identifiera goda exempel samt avvikelser i form av utvecklingsområden. Uppföljningsområde Kunskap och lärande Normer och värden Delaktighet och inflytande Samverkan och övergångar Systematiskt kvalitetsarbete Tidpunkt för uppföljning Följs upp årligen i delårsrapporten 2016 till årsredovisningen 2017 till årsredovisningen 2018 till årsredovisningen 2019 till årsredovisningen Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

7 3 Grunduppdrag för nämnden Grunduppdragen är formulerade per huvudverksamhet och har ett kommuninvånarperspektiv. De ger en sammanfattande beskrivning av den verksamhet som nämnder och styrelser ska bedriva med utgångspunkt från sina reglementen eller bolagsordningar samt lagar, förordningar och föreskrifter. 3.1 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola samt fritidshem för barn och ungdomar 1-16 år. Nämnden ansvarar också för gymnasieskola och vuxenutbildning. 3.2 Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1-12 år, samt ge barnen en god pedagogisk verksamhet som stimulerar barnens utveckling och lärande. Nämnden ska bedriva förskola för barn i ålder 1-5 år i enlighet med förskolans läroplan och där tillgodose barnens behov av omsorg, samt via en god pedagogisk verksamhet ge stöd och stimulans till utveckling och lärande. För barn i åldern 6-12 år ska barn- och utbildningsnämnden bedriva fritidshem, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ger stöd i deras utveckling. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar även för bidrag till fristående förskola, fritidshem och annan fristående pedagogisk verksamhet. Nämnden ansvarar för det kommunala vårdnadsbidraget. Nämnden ska utforma förskolans verksamhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och så att den främjar jämställdhet och aktivt motverkar alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vidare skall verksamheten utformas så att den stödjer barns lärande och utveckling mot nationellt fastlagda mål och garantera att alla får en likvärdig utbildning. 3.3 Grundskola/Grundsärskola Barn- och utbildningsnämnden ska ansvara för att alla barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Nämnden ska bedriva grund- och särskola för barn i ålder 6-16 år i enlighet med skolans läroplan. Nämnden ska från och med höstterminen det år barnen fyller sex år erbjuda förskoleklass. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Nämnden ska utforma skolans verksamhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och så att den främjar jämställdhet och aktivt motverkar alla former av kränkande behandling. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för ersättningen till fristående grund- och särskolor. Nämnden ska utforma verksamheten så att den stödjer elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera att alla får en likvärdig utbildning samt erbjuda stöd så att målen för utbildningen nås. 3.4 Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska erbjuda ungdomar gymnasial utbildning som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier. Nämnden ska utforma verksamheten så att den stödjer elevers lärande mot nationellt fastlagda mål och garantera att alla får en likvärdig utbildning samt erbjuda stöd så att målen för utbildningen nås. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

8 Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja jämställdhet och motverka alla former av kränkande behandling. Nämnden ska inom ramen för det kommunala uppföljnings- och informationsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan. Nämnden ska aktivt arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning. 3.5 Vuxenutbildning Barn- och utbildningsnämnden ska ge vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Nämnden ska utforma vuxenutbildningens verksamhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och så att den främjar jämställdhet och aktivt motverkar alla former av diskriminering och kränkande behandling. Nämnden ska bedriva utbildning i svenska för invandrare. Målet med utbildningen ska vara att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärarande och ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

9 3.6 Nämndens mål Nämndens mål är att erbjuda kunskap, utveckling och bildning för alla. Våra verksamheter ska präglas av trygghet och inkludering. I bilaga 1 finns den omvärldsanalys som ligger till grund för målen. Varje elev når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Varje barn och elev känner trygghet, har god självkänsla och möter omvärlden utifrån detta. Mark en ledande skolkommun För att alla barn och elever i Mark ska få möjlighet att utnyttja sina förutsättningar på bästa sätt ska vi ställa höga förväntningar på förvaltningens arbete. Detta ska öka den gemensamma prestationen i hela kommunen. Viktiga förutsättningar för att Mark ska kunna förändra sin position från medel till topp under 2017 är att uppsatta resultatmål ska uppnås. Genom att fördela resurser och sätta höga förväntningar på förvaltningen kan detta bli verklighet. Kunskap och lärande Vår utgångspunkt är att alla individer i grunden vill utvecklas och lära. Verksamheten kännetecknas av en lärmiljö för alla, dvs: att det råder höga förväntningar på alla att eleverna känner sig framgångsrika att varje individ möts där denna befinner sig att alla stimuleras att nå så långt som möjligt i sin utveckling att den ständigt anpassar sig utifrån individens behov att undervisningen håller hög kvalitet engagerade pedagoger att chefer bedriver ett tydligt och framgångsrikt pedagogiskt ledarskap att den utbildar för framtiden att alla är eniga om skolans mål att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 3.7 Uppdrag Kunskap och lärande Att utveckla en tydlig och gemensam definition av en lärmiljö för alla Att öka forskningsanknytningen i undervisningen Att förbättra arbetet med språkutvecklingen Normer och värden Att utveckla det lokala elevhälsoarbetet Kunskap och lärande Att utveckla yrkesanknytningen inom SFI-undervisningen Erbjuda lovskola för samtliga elever i årskurs 6-9 och på gymnasiet. Utveckla kontakterna med näringslivet för att ersätta tidigare PRAOverksamhet inom grundskolan Normer och värden Utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

10 4 Strategiska områden, mål och indikatorer 4.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Barn och unga har en god utbildning kommungemensamt mål Indikatorer Utfall 2014 Prognos delår Mål 2015 Mål 2016 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola 98% 98% >= 98% >= 98% Nöjda Föräldrar 93 Nöjda elever >=57% >=58% Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60%. Ändrad 2016 var tidigare 70 % 29% >= 50% >= 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning 36% >= 50% >= 60% >= 75 Varje elev når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling nämndens mål Indikatorer Utfall 2014 Prognos delår Mål 2015 Mål 2016 Andel elever i årskurs 9 som uppnått kravnivån i alla ämnen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med gymnasieexamen Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 75,7% 70,6% >=80% >=85% 80,7% >=85% >=90% 90% >=70% >=80% >= 212 >= ,2% 75,6% >= 91% >= 94% 38% >= 45% >= 47% - >= 80% >= 90% >= 90% >= 100% Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

11 Varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. nämndens mål Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Mål 2015 Mål 2016 Andelen positiva svar angående "Delaktighet och inflytande" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk >=69% >=70% Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem kommungemensamt mål Varje barn och elev känner trygghet, har god självkänsla och möter omvärlden utifrån detta nämndens mål Indikatorer Utfall 2014 Prognos delår Mål 2015 Mål 2016 Antal anmälningar till Barn- och elevombudet Andelen positiva svar i frågorna om "Trivsel och trygghet" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk <= 0 <= >= 89% >= 90% 4.2 Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare kommungemensamt mål Indikatorer Utfall 2014 Prognos delår Mål 2015 Mål 2016 Sjukfrånvaron ska minska 5,4 7 <= 5 <= 4,8 Rätt till heltid och möjlighet till deltid kommungemensamt mål Indikatorer Utfall 2014 Prognos delår Mål 2015 Mål 2016 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad 95 % 96 % 100 % 100 % Följetal för barn- och utbildningsnämndens olika verksamheter redovisas i bilaga 2 Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

12 5 Ekonomi 5.1 Driftbudget Driftbudget - Belopp i mnkr Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Budget 2017 Intäkter 63,3 73,6 73,9 74,0 Personalkostnader -484,0-484,0-512,0-518,0 Övriga kostnader -336,7-346,0-330,9-338,9 Nettokostnader -757,4-756,4-769,0-782,9 Fördelning per huvudverksamhet Betalströmmar köpta och sålda platser -76,3-77,9-79,0-81,1 Förskola -18,6-18,9-19,3-19,8 Fritidshem -1,8-1,7-1,7-1,7 Grundsärskola -2,1-2,4-2,4-2,5 Grundskola -17,2-15,5-15,5-15,9 Gymnasiegymnasiesärskola -36,6-39,4-40,1-41,2 Verksamhet i egen regi -681,1-678,5-690,0-701,8 Förskola -147,7-145,7-151,9-154,4 - därav elevhälsa -1,3-1,2-1,2 - därav tilläggsbelopp -2,1-1,9-2,0 - därav vårdnadsbidrag -1,7-1,3 0,0 Fritidshem -48,7-46,5-46,9-47,3 Grundsärskola -13,5-12,5-12,7-13,1 Grundskola -300,1-305,1-304,6-311,0 - därav elevhälsa -17,1-16,3-16,7 - därav tilläggsbelopp -12,5-11,1-11,4 Gymnasiegymnasiesärskola -106,1-105,2-107,3-108,4 - därav elevhälsa -2,8-2,7-2,8 Vuxenutbildning -13,3-12,3-13,1-13,5 Ledning och administration -50,5-50,0-50,5-51,1 Reserv -1,2-1,2-3,0-3,0 Netto -757,4-756,4-769,0-782,9 Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn- och utbildningsnämndens budgetram för 2016: 769,0 mnkr. Detta innebär en ökning av ramen med 1,5 procent. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

13 Jämfört med 2015 innehåller budgetramen följande förändringar: 1. Uppräkning 1 procent (7,6 mnkr) för löne- och prisförändringar. Jämfört med löne- och prisutvecklingen blir det inbyggda effektiviseringskravet ca 1,8 procent (13,5 mnkr). 2. Demografiska förändringar och politiska prioriteringar ökar ramen med 18,4 mnkr. 3. Tillägg för tillkommande hyres- och städkostnad för nya Hyssnahallen ökar ramen med 0,6 mnkr. 4. Budgetram för IT-kostnader flyttas från nämnden till Kommunstyrelsen med 15,0 mnkr. Resursfördelning Nämnden binder anslaget för driftbudgeten per huvudverksamhet. Nämnden ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven för år 2016 är 3,0 mnkr. Förvaltningen ansvarar för budgetfördelning inom huvudverksamheterna och att uppföljning sker löpande varje månad under året på enhets-, verksamhets- och förvaltningsnivå. Som grund för fördelning per enhet inom förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola finns beslutade resursfördelningsmodeller. Från ingången av år 2016 gäller nya resursfördelningsmodeller för förskola, fritidshem och grundskola enligt beslut av barn- och utbildningsnämnden I detaljbudgetprocessen inför år 2016 planeras anpassningar till de nya förutsättningarna. Några enheter kommer under år 2016 arbeta med anpassningsplaner för att komma in i enhetens planerade ram. Utvärdering ska ske efter år Driftbudget Intäkter, personalkostnader och övriga kostnader har budgeterats i enlighet med kommunens riktlinjer för budgetberäkning år Huvudverksamheter Nedan beskrivs förändringar per huvudverksamhet utöver normala löne- och prisförändringar. Betalströmmar Budget för köpta och sålda platser grundas på de förändringar som skett senaste tiden där kostnaderna för köpta utbildnings- och omsorgsplatser ökat i förskolan men minskat i grundskolan. I grundsärskolan är det fler elever som går i skola utanför Marks kommun vilket kräver en ökad budget. På gymnasieskolan ser trenden ut att vara ökat antal sålda platser, som en följd av RIG-basketgymnasium och samtidigt ett ökat antal köpta platser i samband med gymnasieantagningen till höstterminen Budget för täcker kostnader motsvarande den nivå av antal köpta platser för årskurs 1-3 under höstterminen Den totala budgeten för köpta och sålda utbildningsplatser ökar med 1,1 mnkr utöver normal prisförändring. Förskola 1-5 Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi ha barn i förskoleålder år 2016, det är en minskning från år 2015 med 1,7 procent. För att anpassa kostnaderna efter minskat antal barn minskas budgeten för förskolorna med 2,4 mnkr. År 2017 beräknas kommunen ha barn i förskoleålder. Intäkterna från omsorgsavgifter är inte lika höga som tidigare budgeterat samtidigt som statsbidraget för maxtaxa kommer att minska år Det gör att Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

14 intäktsbudgeten behöver minskas med 1,9 mnkr. Vårdnadsbidraget avskaffas enligt Riksdagsbeslut Bidragen kommer fortsätta att betalas ut under år 2016 men inga nya bidrag beviljas fr o m februari Budgeten för 2016 minskas med 0,4 mnkr och tas bort år Nattöppen förskola är planerad att starta i september år Budgeterade extrakostnader för verksamheten är 0,8 mnkr. Fritidshem Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2016 ha barn i målgruppen för fritidshem, det är en ökning från år 2015 med 1,5 procent. Det ökade antalet barn beräknas kosta 0,8 mnkr. Ingen förändring i antal barn i ålder 6-12 år väntas till år Med stöd i nationell statistik, vilket också stämmer överens med vår kommuns kostnader, flyttas 5,0 mnkr av budgetramen för fritidshem till grundskolan. Särskola Budgeten för särskola i egen regi minskar med 5,9 procent. Minskningen motsvarar den buffert som tidigare avsatts för särskolan. Grundskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2016 ha barn i skolålder inkl förskoleklass, det är en ökning från år 2015 med 2,1 procent. Det ökade antalet barn beräknas kosta 3,7 mnkr. År 2017 väntas ingen förändring i antal elever. Budget för skolskjuts ökar med 8,1 procent/1,2 mnkr till år Index för skolskjutsarnas prisökning står för en ökning med 6 procent och därtill har behov av ytterligare några individuella skolskjutsar tillkommit. Fria pedagogiska måltider enligt kommunstyrelsens beslut i april-2015 ger en kostnadsökning med 0,9 mnkr där den största förändringen hör till grundskolan. Budgetram för internt köp av IT-tjänster har flyttats till kommunstyrelsen, den största delen av förändringen hör till grundskolan och gymnasieskolan. Lågstadiesatsningen väntas ge årlig intäkt med 7,1 mnkr till grundskolan. Intäkten och motsvarande personalkostnader är budgeterade. Gymnasie- och gymnasiesärskola Enligt Marks kommuns befolkningsprognos kommer vi år 2016 ha ungdomar i gymnasieålder, det är ingen förändring jämfört med år År 2017 beräknas kommunen ha ungdomar i åldern år. Gymnasieskolan tilldelas budget via anslag och justeras inte i en budgetfördelningsmodell utifrån antal elever, därför ger inte förändringen av antalet ungdomar en direkt koppling till budgetramen. Från starten av läsåret 2015/2016 studerande 900 ungdomar på Marks gymnasieskola. Jämfört med föregående läsår är det en ökning med 1,2 procent. Antalet parallellklasser har ökat med en (ekonomiprogrammet) jämfört med föregående läsår. Studerande på basketgymnasium-riksintag är två årskurser fr o m läsåret 2015/2016. Vuxenutbildning och Svenska för invandrare (SFI) Vuxenutbildningens budget minskar med 1,5 procent (0,2 mnkr). En förutsättning för nuvarande verksamhet inom vuxenutbildning och SFI är intäkter genom statsbidrag. Behovet av SFI ökar och det kommer krävas fler lärare, vilket ger ett behov av ökade intäkter från Migrationsverket. Ledning och administration Årets budget minskar med 0,1 mnkr (0,2 procent). Budgetreserv I budget ingår nämndens budgetreserv på 3,0 mnkr. Ökade kostnader för nyanlända Ökade kostnader väntas för modersmål och mottagande av nyanlända i grundskola, gymnasieskola, SFI-undervisning och förskola. Samtidigt väntas ökade bidrag från Migrationsverket. Det är osäkert om bidragen kommer täcka de ökade kostnaderna inom barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

15 År 2017 För att planera verksamheten inom ram år 2017 behöver anpassningar motsvarande 8,0 mnkr planeras och verkställas under år Förvaltningen får i uppdrag att inom befintlig verksamhet lämna förslag på anpassningar enligt följande fördelning: Förskolan 2,0 mnkr - 1,3 procent av budget Gymnasieskolan 1,0-2,0 mnkr - 1,0-1,9 procent av budget Grundskolan 2,0 mnkr - 0,7 procent av budget Administration 1,0 mnkr - 2,0 procent av budget Elevhälsan 0,5-1,0 mnkr - 2,5-5,0 procent av budget Fritidshem 0,5 mnkr - 1,0 procent av budget Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med sådana anpassningar som inte går att genomföra inom nuvarande verksamhet. Förvaltningen ska redogöra anpassningsplanerna på nämndens möte i februari Ev kommer ytterligare en bit av budgetramen att flyttas över från fritidshem till grundskola efter att ha utvärderat effekterna av den förändrade redovisningen som införs år Andra förändringar som påverkar ekonomin år 2017: Helårskostnad 2017 för nattöppen förskola Vårdnadsbidraget helt avslutat Ökat antal nyanlända 5.2 Investeringsbudget Enligt kommunfullmäktiges beslut är barn- och utbildningsnämndens investeringsram för 2016: 6,0 mkr. Den detaljerade planen för investeringar upprättas och följs upp på förvaltningsnivå. De största investeringarna i planen för år 2016 är inventarier till Assbergs förskola efter att renoveringsarbetet pga vattenskada slutförts och inventarier till Lyckeskolan efter att den planerade renoveringen slutförts. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

16 6 Internkontrollplan Nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och har skyldighet att löpande följa upp det interna kontrollsystemet. Förvaltningen har använt COSO-modellen för att analysera och riskbedöma processer inom verksamheten. kontrollmiljö riskanalys kontrollaktiviteter på alla nivåer och i alla funktioner information/kommunikation tillsyn efterlevnad och uppföljning De processer som fått ett värde på minst 12 redovisas i nedanstående internkontrollplan. Område Delprocess Sanno likhet Väsent lighet Riskbedömning och konsekvens Ansvar för granskning Tid och metod Utbildning Rutin för anmälan till huvudmannen vid kränkande behandling enligt Skollagen 6 kap. 10 följs 4 5 Många inblandade parter, sannolikt att arbetet görs i praktiken men inte alltid formellt korrekt Registrator Fortlöpande Grundskola, Gymnasiet Verksamhet Rutin för elever med hög frånvaro Behörigheter i verksamhetssystem It hanteras rättssäkert 4 4 Eleverna riskerar så hög frånvaro att målen för utbildningen inte nås 3 4 Flera olika system med många användare vilka inte alltid är medvetna om vikten av ITsäkerhet. Myndighetsutövare kan använda sin behörighet för att felaktigt utnyttja sin behörighet för egen eller annans vinning Verksamhets chef elevhälsa Systemförval tare Kvartal 2 och 4 Varierande beroende på system Administratio n Dokument upprättas, förvaras, gallras, arkiveras 4 5 Rutiner saknas, dålig kunskap i delar av verksamheten. 5 om det är dokument om enskilda elever, andra dokument 3. Registrator, Fortlöpande nämndsekret erare Administratio n Delegationsbestämmelser 3 4 Felaktiga beslut fattas. Kan påverka allmänhetens uppfattning av kommunens verksamhet. Elevernas rättssäkerhet kan inskränkas. Nämndsekret erare, registrator Fortlöpande Ekonomi Kontroll att samtliga inköp sker enligt fastställda regler för upphandling 5 3 Okunskap och många som gör inköp. Oförmånliga inköp görs till högre pris än vad ramavtalen erbjuder. Köpotrohet kan innebära vite och ge sämre avtal vid ny upphandling. Ekonom Kvartal 3 Grundskola Åtgärdsprogram uppfyller de krav som ställs i Skollagen och i Skolverkets allmänna råd. 4 4 Kontroller har visat på bristande kvalitet trots att instruktioner och blanketter finns. Elever med behov av särskilt stöd får ej den kvalitet som lagen föreskriver i sin skolgång. Sänker kommunens samlade kunskapsresultat. Verksamhets chef elevhälsa Kvartal 2 Ekonomi Söka och rekvierera statsbidrag 3 4 Det är många inblandade och många bidrag, fler och fler. Vi missar statsbidrag, kan bli återbetalningsskyldiga trots genomförande Utvecklingsle dare Fortlöpande Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

17 7 Bilagor 7.1 Bilaga 1, Omvärlds- och resultatanalys Dagens barn och ungdomar lever i en föränderlig värld. Vi känner idag inte till alla framtidens utmaningar. Globaliseringen innebär ökad förändringstakt, ökad migration, snabb informationsspridning och ömsesidigt beroende. Lärande med hög kvalitet är allt mer relevant och omvärlden ställer höga krav på utbildningssektorn. Forskningsläge Nihlfors (2008) skriver att Globaliseringen innebär en hårdare internationell konkurrens och en högre grad av specialisering. Tillväxten i dagens globaliserade värld drivs i allt högre utsträckningav kunskap. Utbildning och kunskap får därmed en allt mer strategisk roll för samhällsutvecklingen (s.3). Pedagogers betydelse för framgångsrik undervisning lyfts fram i mycket forskning. En forskningsöversikt med stort genomslag är John Hatties (2009) metaanalyser. Han drar generella slutsatser om vad som påverkar elevernas resultat. Kritik har riktats framförallt mot tolkningen av Hatties resultat. Det är viktigt att analysera orsakerna till resultaten och relatera till svenska förhållanden. Hatties och andras forskning betonar vikten av tidiga åtgärder för framgång i skolan såväl som för senare i livet. Framförallt har betydelsen av att tidigt upptäcka barn som riskerar att misslyckats framhållits. Genom tidiga åtgärder påverkas möjligheterna att inhämta kunskaper senare i livet (Greiff, 2012). En annan viktig strategi för ökad måluppfyllelse är inkludering. En förutsättning för goda resultat är att alla kan känna gemenskap, delaktighet och meningsfullhet (Persson, 2013). För att stärka pedagogers kunskaper är det viktigt att kompetensutveckling utförs på rätt sätt. Skolverket (2012) menar att det är svårt finna vetenskapligt stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några eller enstaka föreläsningar baserade på den enskilde lärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt (s.24). Inte sällan blir effekten att den individuella kompetensutvecklingen både börjar och slutar hos just läraren. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling som under lång tid grundas på skolbaserade aktiviteter ger resultat. Systematiserade klassrumsobservationer med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktiga avtryck i verksamheten. Denna tes styrks i Timperley (2013) Det professionella lärandets kraft. Andra effektiva former av kompetensutveckling som ofta nämns i litteraturen är aktionsforskning, kollegialt lärande och lesson study som samtliga är praxisnära. Gemensamt för dessa är att undervisningen och elevernas kunskapsutveckling är i fokus (Kornhall, 2014). Betydelsen av det pedagogiska ledarskapet betonas också i forsking. Men betydelsen för barnens och ungdomarnas resultat varierar beroende på hur ledarskapet utövas. De ledare som lyckas skapa förutsättningar för pedagogernas lärande och kompetensutveckling lyckas påverka elevernas resultat mest positivt (Scherp, 2014). Ett viktigt begrepp i visionen om en lärmiljö för alla är, som tidigare nämnts, inkludering. Bengt Perssons forskning visar att ett inkluderande klimat är positiv för resultatutvecklingen (Persson, 2013). Men även den fysiska miljön är viktig för inlärning och därmed skolans resultat. Forskning lyfter fram att den fysiska miljön anses sända tydliga budskap som talar om huruvida man är välkommen eller inte i en miljö och om man identifierar sig med platsen. Speciellt för yngre barn är en fysisk miljö som tillåter sinnligt och kroppsligt utforskande viktig (Björklid, 2005). Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

18 Granskningar och förbättringsområden I internationella jämförelser, t.ex. i OECD:s kunskapsutvärdering Pisa, har det visat sig att Sverige klarar sig sämre än genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Marks kommun kan man se samma utvecklingsbehov som för riket i stort (Skolverket, 2014). Resultatutvecklingen är positiv på de flesta områdena, men kommunen har en bit till målet att bli bland de 30 bästa skolkommunerna i Sverige I de senaste mätningarna kan det konstateras att Marks kommun har resultat jämförbara med majoriteten av liknande kommuner. Skolinspektionen har genom sin tillsynsverksamhet mycket systematiserad kunskap om skolans verksamhet. I årsrapporten till regeringen 2014 nämns följande utvecklingsområden för huvudmannen: Uppföljning och analyser behöver förbättras Viktigt följa upp helheten att se samband, olikheter och specifika aspekter Tydliggörande vad åtgärder och insatser förväntas leda till Kommunikation som verktyg behöver utvecklas Förbättrade resursfördelningsmodeller (Skolinspektionen, 2014). I rapporten från Marks kommuns revisorer(2014) om resursfördelning och systematiskt kvalitetsarbete lyfts brister fram i utbildningsförvaltningens sätt att stötta kvalitetsarbetet. Rektorerna utrycker behov av att få mer information om vad som efterfrågas i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. En viktig del är att flera av rektorerna vill ha mer av övergripande stöd och utmanande ledarskap mer av analys och återkoppling från nämnd och förvaltning. Skolinspektionens utpekade utvecklingsområden är i hög grad relevanta även för Marks kommun. Även många skolor brister när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet, vilket kan ha effekter för elevernas kunskapsutveckling och särskilt för de svagaste eleverna. Skolinspektionens granskning visar att elevernas möjlighet att påverka undervisningen är viktig för att stärka studiemotivationen och att detta är ett område där många grundskolor brister (Skolinspektionen, 2014). Alla skolor och förskolor har ett stort ansvar för att förebygga och stoppa kränkningar och mobbning. Skolinspektionen ser dock ofta att grundskolorna brister inom detta område. Många skolor brister också i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på grund av att eleverna bara har begränsad tillgång till elevhälsan (ibid). Skolinspektionen ser även ofta brister när det gäller rektors ledarskap, särskilt inom två olika områden: Rektor är inte en aktiv pedagogisk ledare och rektors kommunikation med lärarna upplevs som otydlig. De två områdena hänger samman och överlappar ofta varandra. För att förbättra resultaten måste skolorna fokusera mer på målen för utbildningen och arbeta systematiskt för att se till att alla elever får en undervisning som håller hög kvalitet. Undervisningen utgår inte alltid från de nationella målen, vilket kan leda till att eleverna bara får undervisning i vissa delar av ämnet (ibid). Det sker ett arbete med förbättringar utifrån dessa utgångspunkter på olika nivåer inom barn och utbildningsförvaltningen. Under det senaste året har exempelvis planerings och rapporteringsmodellen utvecklats. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

19 Utmaningar I dagens globaliserade samhälle räcker inte goda ämneskunskaper. Dagens och morgondagens arbetsmarknad ställer krav på även andra viktiga förmågor. EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande pekar på detta. Det handlar om att kunna leda sig själv, att kunna ta ansvar, att kunna arbeta tillsammans med andra, att ha en social kompetens som räcker också i mötet med andra kulturer, olika språk, att kunna arbeta projektorienterat och innovativt, att kunna syntestisera och sätta samman kunskap. Samtidigt försämras resultaten i den svenska skolan. Såväl i Marks kommun som nationellt ser vi en ökning av elever på introduktionsprogrammen. Det finns ett stort behov av öka kompetensen att möta elever med olika förkunskaper. Arbetsförmedlingen lyfter i en rapport (2015) fram att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Allra svårast att få arbete har de som saknar gymnasiekompetens. Trots att jobben blir fler kommer många arbetssökande att ha fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet. Samhällets snabba förändringstakt ställer krav på skola och förskola. Kommunikationen med brukare måste vara snabb, tydlig och av god kvalitet. Kunskapssamhället gör också en effektiv rekrytering av kompetent personal viktig. En annan samhällstrend är individualisering. Var och en kan lätt ta reda på information och ställa krav på att få service utförd på individanpassat sätt. För att möta individualiserade behov krävs ökad flexibilitet. Ett exempel på denna flexibilitet är utökade öppettider i förskolan. Kommer den ökade servicegraden leda till att fler ställer krav på flexibla öppettider? I skolan förekommer läxhjälp och lovskola allt mer. Hur påverkar denna utveckling skolans ordinarie verksamhet? Samtidigt som individuella lösningar efterfrågas måste skollagens krav på likvärdighet uppnås. Detta förutsätter på att resurser fördelas rätt, utifrån en analys av resultat och socioekonomiska faktorer. Genom lagstiftning ställs tydliga krav på att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (SFS 2014:458). Globaliseringen innebär också ökad migration och större krav på utbildningssektorn att ta tillvara nyanländas kompetenser och anpassa utbildningen utifrån varje individs behov. Det ökade antalet nyanlända under kort tid, varav vissa är ensamkommande barn, kräver en anpassning av organisationen. Vi behöver hantera ett ökat rekryteringsbehov av specialistkompetenser. Fler behöver svenskundervisning och har rätt till studiehandledning. Det blir även ett ökat behov av anpassade lokaler. Utmaningen med inflyttningen kan även ses en möjlighet genom det tillskott av kompetens och erfarenheter som inflyttningen innebär. Ökade behov och begränsade resurser ställer höga krav på en effektiv organisation och ett ändamålsenligt resursfördelningssystem. Rekryteringsbehovet gäller inte bara personal som arbetar med nyanlända. Behovet av rektorer och legitimerade lärare är stort generellt. Kompetent personal är en förutsättning för goda resultat. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

20 Referenser Arbetsförmedlingen (2015) Arbetsmarknadsrapport Arbetsförmedlingen, Stockholm.Tillgänglig: Björklid, P. (2005) Lärande och fysisk miljö: En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. (Forskning i fokus nr 25) Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: Greiff, C., Sjögren, A. och Wieselgren, I. (2012). En god start? En rapport om att stötta barns utveckling. IFAU WP 2012:11. Hattie, J A. (2009) Visible Learning A synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement. Routledge Kornhall, P. (2014) Alla i mål. Skolutveckling på evidensbaserad grund. Stockholm: Natur & Kultur Nihlfors, E. (2008) Kunskap vidgar världen Underlagsrapport nr 26 till Globaliseringsrådet. Stockholm: Globaliseringsrådet Regeringskansliet. Persson, B. (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Scherp, H Å. (2014) Lärandebaserad skolutveckling. Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Lund: Studentlitteratur SFS 2014:458 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolinspektionen (2014) Årsrapport Från huvudmannen till klassrummet tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning. Tillgänglig: Skolverket (2013) Forskning i klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Fritzes Marks kommuns revisorer. (2014) Resursfördelning och systematiskt kvalitetsarbete. Revisonsrapport utförd av PWC. Marks kommun. Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

21 7.2 Bilaga 2, Följetal Antal anmälningar till huvudman enligt skollagen 6 kap 10 Förskola Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Barngrupp, antal barn per avdelning Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Förskola - antal barn i egen regi Förskola - antal barn i annans regi Pedagogisk omsorg antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg antal barn i annans regi Sålda platser Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Antal vårdnadsbidrag Fritidshem Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Barngrupp, antal barn per avdelning Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med högskoleexamen Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Antal barn i egen regi Antal barn i annans regi Sålda platser Antal veckotimmar totalt i egen regi Grundskola och grundsärskola Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen - tvärtom Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, pojkar Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) exkl. undervisning i modersmål och SVA Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet Andelen som läser moderna språk Grundskolan, antal elever i egen regi Grundsärskolan, antal elever i egen regi Grund- och särskola, antal elever i annans regi Sålda platser Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)

22 Gymnasieskolan Elever, andel (%) folkbokförda i kommunen/länet som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, av elever med avgångsbetyg, skolkommun (Gy 2011) Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i ämnet Antal elever i egen regi Antal elever i annans regi Sålda platser Vuxenutbildning Invånare år, andel (%) som deltar i komvux Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs Antal helårsstuderande Personal Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) Sjukfrånvaro alla anställda (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i juli (redovisas inte vid utfall under fem personer). Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar Barn- och utbildningsnämnden, Nämndplan (22)