Förord. För de exakta formuleringarna i den svenska FSC-standarden hänvisas till det dokumentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord. För de exakta formuleringarna i den svenska FSC-standarden hänvisas till det dokumentet. 2014-01-13"

Transkript

1

2 Förord För att på ett tydligt och objektivt sätt dokumentera och informera om att Eskilstuna kommun bedriver en miljöanpassad, samhällsnyttig och ekonomiskt bärkraftig hushållning av den kommunägda skogen i överensstämmelse med gällande lagar och förordningar har kommunen infört miljömärkningssystemet FSC. Introduktionen av miljömärkningssystemet FSC innebär att kommunen genom avtal förbinder sig att förvalta och bruka den kommunägda skogen och skogsmarken i former som är långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara. Denna handling - Riktlinjer för uthålligt skogsbruk -har utformats för att vara ett informationsmaterial och ett instrument i arbetet med att uppfylla de krav som ställs på Eskilstuna kommun enligt miljömärkningssystemet FSC. För de exakta formuleringarna i den svenska FSC-standarden hänvisas till det dokumentet KOMMUNLEDNINGSKONTORET Mark och exploatering

3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Bristmiljöer i den brukade skogen 1.2. Naturmiljövärden i det igenväxande odlingslandskapet 1.3. Skogspolitik; produktion och miljö 2. Certifiering Certifiering enligt FSC 2.2. Andra certifieringssystem 3. Miljöpolicy Övergripande mål vid förvaltning av Eskilstuna kommunägda skogar 3.2. Mål och inriktning för naturvården på kommunägd skogsmark 4. Kartläggning, bevarande och främjande av naturmiljövärden på kommunägd skogsmark Bevarande och främjande av biotoper 4.2. Biotoper med särskild skötsel 4.3. Skog i odlingslandskapet på nedlagd åkermark 4.4. Skog i odlingslandskapet skogsbryn och åkerholmar 4.5. Lövdominerade skogar 4.6. Inventeringar och avsättningar, målklassning 4.7. Ohävdade ängs- och hagmarker 4.8. Dokumentation och målformuleringar 5. Naturreservat Skogens sociala värden Jakt och viltvård Fornlämningar och kulturminnen Skogsdrift på kommunägd skogsmark Natur- och kulturvärdesbedömningar 9.2. Föryngringsavverkning 9.3 Föryngringsavverkning av ädellövdominerade skogar 9.4. Hyggesrensning 9.5. Markberedning 9.6. Anläggning av ny skog 9.7. Röjning 9.8. Gallring 9.9. Blädning och andra selektiva metoder Täkt av skogsbränsle Skadad skog genom storm mm och risk för insektshärjning Skogsdikning 10. Kretsloppsanpassning Personal anställd i kommunens skogsförvaltning. 25 2

4 12. Entreprenörer och försäljning av avverkningsrätter Spårbarhet för certifierat virke Allmänt Område som omfattas av detaljplan Rutiner för spårbarhet Slutpunkter för kommunens ansvar för certifierat virke 14. Regler kring FSCs logo Fakturering av försålt certifierat virke Statistiska uppgifter 28 Några ord- och begreppsförklaringar. 29 3

5 1. Inledning och bakgrund 1.1. Bristmiljöer i den brukade skogen Skogen har under lång tid tillbaka varit av stor betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning och målet för den svenska skogspolitiken har syftat till att upprätthålla en uthållig och jämn produktion av virkesråvara från skogen till en omfattande industri. I en typisk svensk brukad skog finns naturkvaliteter som ger livsrum åt många djur och växter. Dessutom är den trevlig för människor att vistas i. Jämförs emellertid en brukad och välskött skog med en helt orörd skog saknas helt eller delvis i den brukade skogen sådana företeelser som månghundraåriga träd, stående och liggande döda träd, trädskikt i olika åldersklasser som formats av upprepade skogsbränder och gamla skogsbrandfält som vuxit igen med asp och björk. Skogsbrukets påverkan av skogarna gynnar vissa djur och växter men kan missgynna andra. Vinnarna i det brukade och skötta skogslandskapet finner man bland de arter som är knutna till kalmarker och biologiskt unga, växtliga skogsfaser. Förlorare är de arter som kräver miljöer som hör urskogen till. Om de arter som är knutna till urskogens miljöer skall kunna fortleva, måste även deras livsvillkor tillgodoses. De verkningsfulla åtgärder som krävs varierar från fall till fall. Åtgärderna kan många gånger utföras till små kostnader, där kostnaderna oftast är den uteblivna intäkten för virke som lämnas kvar av naturvårdsskäl i samband med genomförande av skogliga skötselåtgärder. I andra fall erfordras åtaganden som innebär att stora sammanhängande områden av skogsmark undantas allt skogsbruk utan hänsyn till de inkomstbortfall som då uppstår Naturmiljövärden i det igenväxande odlingslandskapet Människans äldre nyttjande av landskapet närmast byar och gårdar skapade omfattande öppna och halvöppna marker med naturmiljöer med ofta artrika växt- och djursamhällen. Många sådana artrika naturtyper, som i det äldre odlingslandskapet var helt dominerande, har i sen tid genom förändrad markanvändning nästan helt försvunnit. Dessa marker och naturtyper har efterhand kommit att beröra skogsbruket när de lämnats att växa igen av sig själva eller när de har planterats med skog. Naturvärdena som hör samman med det äldre odlingslandskapets igenväxningsmarker, blandskogar, dungar och bryn är främst knutna till lövskogsinslaget och den varierade, ofta luckiga karaktären. 4

6 Om sådana miljöer helt och fullt inordnas i en normalt brukad och skött skog kommer på sikt endast ett smalt spektrum av skuggtåliga markväxter och mossor att gynnas. Det stora antalet ljusgynnade växter och djur som har samband med de förhållanden som den äldre mänskliga odlingen skapade kommer däremot att sakna bra livsförutsättningar. För att en rik naturlig biologisk mångfald skall bevaras behöver dessa naturmiljöer därför så långt möjligt skötas så att lövskogsinslaget, den varierande karaktären och de naturvärden som är knutna till tidigare frivuxna grova lövträd behålls. Om de arter som är knutna till odlingslandskapets miljöer skall kunna fortleva, måste deras livsvillkor tillgodoses. De verkningsfulla åtgärder som krävs varierar från fall till fall men kan ofta utföras till små kostnader Skogspolitik; produktion och miljö Det är i samhällets intresse att kunna behålla en ekonomiskt intressant virkesproduktion så att skogsnäringen även i framtiden kan vara av mycket stor betydelse för hela landet men också att lämna tillräckligt med livsutrymme för missgynnade växt- och djurarter. Dessa båda intressen uttrycks genom den skogspolitik som antogs av riksdagen 1993 och som formulerade två jämställda mål för skogspolitiken, ett för produktion och ett för miljö. Produktionsmålet Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar. Miljömålet Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Det är skogsvårdslagstiftningen som anger ramarna och de grundläggande kraven för hur skogsbruket skall bedrivas. 1 Skogsvårdslagen anger: Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. 5

7 2. Certifiering Certifiering betyder att någon granskar och trovärdigt intygar att en produkt tillverkas eller behandlas på ett i förväg överenskommet sätt enligt en viss standard. I skogliga sammanhang har certifieringsbegreppet vidgats till att avse produktionen, dvs. den skogliga verksamheten. En rad certifieringssystem står till buds, vart och ett med sina egna specifika egenskaper och geografiska täckning. Sedan mars 2003 är Eskilstuna kommuns skogliga verksamhet certifierad enligt FSC Certifiering enligt FSC FSC, en förkortning för Forest Stewardship Council (ung. Rådet för Gott Skogsmannaskap ), är en oberoende internationell organisation som skall uppmuntra till en miljöanpassad, samhällsnyttig och livskraftig skötsel av världens skogar. FSC har formulerat övergripande principer för hur skoglig verksamhet skall bedrivas för att den ska vara långsiktigt uthållig ur olika aspekter. Principerna är i sin tur förklarade och utvecklade i underbestämmelser, i s.k. kriterier. Dessa principer och kriterier ligger till grund för den svenska FSC-standarden som har arbetats fram med deltagare från bl.a. Skogsindustrierna, WWF Sverige, Svenska Naturskyddsföreningen och Skogs- och träfacket. Den svenska FSC-standarden som används för att certifiera Eskilstuna kommuns skogsbruk är en nivåstandard som innehåller en rad detaljerade krav som kommunen som skogsägare måste åta sig att uppnå för att få sitt skogsbruk certifierat. Standarden gäller både miljö och sociala och ekonomiska aspekter av kommunens skogliga verksamhet. Certifiering enligt FSC bygger på att certifieringen och godkännandet av den skogliga verksamheten utförs av en från FSC, markägare och övriga intressenter fristående organisation som godkänts (ackrediterats) av FSC. Det var certifieringsorganisationen Soil Association Ltd / Woodmark, ett engelskt företag godkänt (ackrediterat) enligt FSC av FSC International, i samarbete med certifieringsföretaget Svensk SkogsCertifiering AB, som år 2003 genomförde certifieringen av Eskilstuna kommun. Sedan 2009 har Det Norske Veritas Certification AB (DNV) övertagit huvudmannaskapet för kommunens FSC-certifiering. Mellan certifieringsorganisationen och Eskilstuna kommun har träffats certifieringsavtal där kommunen förbinder sig att via konkreta åtaganden i sin skogliga verksamhet följa den gällande svenska FSC-standarden. 6

8

9

10 4.2. Biotoper med särskild skötsel Följande biotoper inom Eskilstuna kommunägd skogsmark skall vara identifierade och skötsel skall syfta till att behålla biotopernas särart: Ohävdade ängs- och hagmarker. Vid skötselåtgärder skall naturvärden som är knutna till tidigare frivuxna grova lövträd och kulturlandskapets träd- och buskarter gynnas. Fuktiga sedimentmarker som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor och andra naturligt lövträdsdominerade fuktiga/blöta marker. Vid skötselåtgärder skall lövträdsdominans bibehållas eller skapas. Skötselåtgärder i dessa miljöer och i andra skiktade lövdominerade skogar skall undvikas under fåglars huvudsakliga häckningsperiod på våren och försommaren Skog i odlingslandskapet barrskog på nedlagd åkermark I odlingslandskapet skall barrskog på nedlagd åkermark - åkerplanteringar utan gamla träd och utan markflora - skötas så att närområdet i anslutning till ännu öppen odlingsmark domineras av lövträd under hela omloppstiden Skog i odlingslandskapet skogsbryn och åkerholmar I odlingslandskapet skall skog mot jordbruksmark i samband med åtgärder i beståndet skötas så att solexponerade öppna brynmiljöer bibehålles eller skapas i lämplig omfattning. Den skogliga planeringen skall beakta och undvika framtida beskuggning av solexponerade bryn, åkerholmar och andra småbiotoper Lövdominerade skogar Inom Eskilstuna kommunägda skogar skall på sikt minst 5 % av den produktiva arealen frisk och fuktig skogsmark utgöras av bestånd som domineras av lövträd under merparten av omloppstiden. Framtida lövdominerade bestånd skall i första hand främjas eller skapas inom områden som visat sig svåra att föryngra med barrträd och på fuktigare skogsmarker och på andra marker som naturligt hyser lövdominerade skogar. Lövdominerade bestånd skall skötas så att växter och djur som är knutna till lövträd gynnas. Lövdominerade områden skall vara identifierade i kommunens skogliga indelningsmaterial och vara figurlagda på skogskartor och beskrivna i beståndsregister. 9

11 4.6. Inventeringar och avsättningar. Målklassning Ett arbete med att inventera och kartlägga förekomst av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald på den Eskilstuna kommunägda skogsmarken genomfördes av Skogsstyrelsen redan under En kontrollinventering för att definitivt säkerställa att de värdefullaste naturmiljöerna verkligen hade hittats genomfördes under år Genom den bild av naturmiljövärden på den kommunägda skogsmarken som framkommit vid dessa inventeringar och efter införande år 2009 av en FSC-anpassad grön skogsbruksplan har 430 ha av den kommunägda produktiva skogsmarken långsiktigt undantagits andra åtgärder än skötsel som är påkallad för att främja eller bevara den biologiska mångfalden. Den gröna skogsbruksplanen, som är ägnad att effektivisera avvägningen mellan virkesproduktion och naturvård, utgör ett grundläggande dokument i samband med FSC-certifieringen och visar hur produktions- och miljömål kan förenas. Översiktligt sker detta genom att mål i fyra klasser för hur virkesproduktion och naturvård skall avvägas åsätts varje avdelning eller bestånd. De fyra målklasserna PG, PF, NO och NS anger beståndens eller avdelningarnas långsiktiga skötselinriktning. Målklass PG produktionsmål, generell naturhänsyn åsätts bestånd eller avdelning med låga naturvärden där virkesproduktion styr skötseln. Den generella naturhänsynen ska utföras i alla bestånd och vid alla typer av skogliga åtgärder. Det handlar bland annat om att bevara alla döda, stående och liggande träd, riktigt gamla träd, hålträd, småbiotoper och att tillskapa död ved i form av högstubbar. Målklass PF produktionsmål, förstärkt naturhänsyn åsätts avdelningar med vissa naturvärden där produktionsmålet kombineras med förstärkt naturhänsyn. Avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa värden åsätts målklass NS naturvårdsmål, skötsel och avdelningar med höga naturvärden där en fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa värden åsätts målklass NO naturvårdsmål orört. Det är till övervägande del nyckelbiotoper, naturmiljöer där det förekommer eller kan förväntas förekomma rödlistade arter, dvs. arter som av ArtDatabanken bedöms vara hotade, sällsynta eller hänsynskrävande och Objekt med naturvärden, miljöer som har förutsättningar att utvecklas till nyckelbiotoper inom en relativt snar framtid, som långsiktigt har avsatts för naturvårdsändamål. Bland avsättningarna förekommer i mindre omfattning målklass PF, kombinerade mål, områden eller skogsbestånd där naturhänsyn utgör en betydande del mer än 10 % - av skogsmarksarealen. 10

12 På sikt bör alla större sådana naturhänsyn inom skogsbestånd avgränsas och figurläggas så att naturvårdsdelarna kan utgöra egna avdelningar i indelningsregistret och naturvårdshänsynen preciseras i avdelningsvisa målformuleringar. Skogsvårdsorganisationen har bedömt att om den biologiska mångfalden ska kunna förenas med virkesproduktion så krävs en procentuell fördelning av målklasserna PG, PF resp. NO+NS på Procentandelen för målklasserna på den kommunägda skogsmarken är , vilket är i linje med skogsvårdsorganisationens vision. Skogklädda marker i form av skogsimpediment förekommer som större sammanhängande områden eller som mindre inslag i den kommunägda produktiva skogsmarken. Skogsimpedimenten omfattar 184 ha och är undantagna skogliga åtgärder. Dessa avsättningar bedöms utgöra en säker omedelbar och framtida naturvårdstillgång så länge certifieringsavtalet gäller och kommunen äger marken. Alla avsättningar bör kontinuerligt omprövas mot bakgrund av ny kunskap i syfte att uppnå största naturvårdsnytta. Sammantaget - med naturreservaten inräknade - uppgår andelen kommunägda skogklädda marker som avsatts för naturvårdsändamål till 1220 ha 35 %.. För virkesproduktion enligt FSC:s principer och riktlinjer utnyttjas 2300 ha 65 % Ohävdade ängs- och hagmarker Skötselåtgärder inom ohävdade ängs- och hagmarker skall syfta till att behålla dessa biotopers särart. Några sådana skogsområden på kommunägd mark präglade av äldre tiders markanvändning har under åren restaurerats. Med målsättning att de skall få en skötsel som bevarar biologisk mångfald och kulturmiljövärden har de därefter upplåtits som naturbetesmark via avtal om jordbruksarrende eller genom särskilda avtal. Restaureringsförfaranden som medför en förändrade markanvändning kan innebära att sådana markområdena inte längre definieras som skogsmark i lagens mening och upphör därmed att omfattas av certifieringen enligt FSC. Ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv kompletterar restaurerade områden befintliga naturbetesmarker på kommunägd mark som sedan tidigare är upplåtna av kommunen enligt avtal om jordbruksarrende. 11

13 4.8. Dokumentation och målformuleringar För samtliga naturmiljöer på produktiv skogsmark som kommunen avsatt för naturvårdsändamål skall beskrivningar och målformuleringar tas fram. Skötsel inom avsatta områden skall kunna motiveras med att det är påkallat för att bevara eller främja biologisk mångfald. Skötsel ska ske enligt definierade och dokumenterade skötselmål. Alla avsatta områden skall vara identifierade i kommunens indelningsmaterial och vara figurlagda på skogskartor. Skogsimpedimenten skall vara identifierade och dokumenterade i indelningsmaterialet. Större impediment figurläggs på skogskartor. Identifiering av mindre impediment sker i samband med åtgärd. 5. Naturreservat För de naturreservat som inrättats på kommunägd mark och som kommunen förvaltar finns särskilda skötselplaner med föreskrifter och bestämmelser. Innehållet i sådana skötselplaner kan innebära avvikelser från uppgifter som lämnas i detta dokument. Naturreservaten - Årby, Vilsta, Kvarntorp, Kronskogen, Ekbacken och Skäret - omfattar totalt 964 ha, varav 645 ha är produktiv skogsmark. 6. Skogens sociala värden Skogen rymmer betydande sociala värden. Ett stort antal människor utnyttjar den på sin fritid. Alla skogar är öppna för allmänheten genom allemansrätten Information om skogsbruksåtgärder och samråd Information om och synpunkter på kommunens skogsbruk ska kunna erhållas och lämnas via kommunens hemsida och genom direkt kontakt med kommunens skogsförvaltning. Vid föryngringsavverkningar som berör platser som är av särskild vikt för närboende, rekreation och friluftsliv ska berörda intressenter identifieras och erbjudas samråd. Avverkningstrakt inom 100 meter från bebyggelse ska användas som riktmärke för plats av särskild betydelse för närboende. Kunskap om platser av särskild vikt för rekreation och friluftsliv ska via berörda enheter för fritidsfrågor inom kommunens organisation eller på annat tillförlitligt sätt inhämtas och tolkas. Vid samråd ska protokoll upprättas där inkomna synpunkter redovisas och bemöts eller tillgodoses och beslut ska framgå. 12

14 7. Jakt och viltvård Det är viktigt att den jakt som upplåts enligt avtal på kommunägd mark sker långsiktigt uthålligt och på ett etiskt riktigt sätt. Allt för stora viltstammar av klövvilt älg, rådjur och hjort leder till överbetning av de mest begärliga foderväxterna och till skador på plant- och ungskog. Överbetning är ett hot mot virkeskvaliteten i framtidens skogar och påverkar också den biologiska mångfalden i negativ riktning genom att biologiskt viktiga trädslag som asp, rönn och sälg minskar till antal och utbredning. Beskattning av viltstammarna skall syfta till den omfattningen att beteskänsliga trädslag naturligt skall kunna utveckla sig till trädformiga individer och så att oacceptabla skogsskador inte uppstår på kommunägd skog. Kommunen och jakträttsinnehavarna ska gemensamt verka för att en anpassning av viltstammarna sker. 8. Fornlämningar och kulturminnen Fasta fornlämningar med tillhörande fornlämningsområde och övriga kulturhistoriska lämningar är skyddade enligt lag och får inte skadas. Information om kända fasta fornlämningar och var de förekommer på kommunens markinnehav skall finnas tillgänglig hos kommunens skogsförvaltning. Skogliga åtgärder skall utföras på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända kulturhistoriska lämningar är försumbara. 9. Skogsdrift på kommunägd mark 9.1. Natur- och kulturvärdesbedömningar Alla föryngringsavverkningar på kommunägd skogsmark skall föregås av natur- och kulturvärdesbedömningar och resultat dokumenteras. Om det råder osäkerhet om natur- eller kulturmiljövärden skall ytterligare information inhämtas innan beslut om åtgärder fattas. Ytterligare information om naturvärden bör inhämtas via personal med kompetens för nyckelbiotopinventering. 13

15 9.2. Föryngringsavverkning Bakgrund I den brukade skogen behålls träden i god och jämn växt genom röjningar och gallringar för att på sikt erhålla en stor volym ekonomiskt intressant rundvirke som i samband med föryngringsavverkning ger en hög nettoavkastning i pengar till kommunen. Föryngringsavverkning innebär avverkning i syfte att åstadkomma ny skog genom skogsodling eller naturlig föryngring. Genomförande Vid föryngringsavverkning skall naturvärden värnas och förutsättningar för höga naturvärden i den framtida skogen tas tillvara. Skogsmiljöns värden för friluftsliv och naturupplevelser och landskapsestetiska synpunkter skall beaktas. Föryngringsavverkning skall utformas så att större kala ytor undviks. Med större kala ytor avses ytor på 3-4 ha utan träd eller trädgrupper. Naturlig föryngring skall användas där metoden inom rimlig tid åstadkommer en god föryngring med ett för ståndorten lämpligt trädslag. Bestånd på fuktig mark skall föryngras under högskärm, genom selektiv avverkning eller genom småskalig luckhuggning om vindförhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt är lämpade för metoden. Indelning av område Område för föryngringsavverkning skall undersökas och indelas i impediment, naturvårdsareal och brukad areal. Impediment Impediment 0,1 ha ska alltid lämnas orörda. Naturvårdsareal Naturvårdsareal - biotoper som avviker från övrig produktiv skogsmark och som av naturvårdsskäl bedöms kräva särskild hänsyn - som tex. är berg- och rasbranter och blockmarker, surdrog, bäckdrog, bäckraviner, sumpskog och kärr skall som regel lämnas orörd. 14

16 Övergångszoner Mot impediment och naturvårdsareal samt mot jordbruksmark, vattendrag och öppna vattenytor skall föryngringsavverkningen syfta till att skapa eller vidmakthålla en lövdominerad, skiktad och olikåldrig övergångszon. Mot naturmiljöer där det förekommer rödlistade arter skall särskilda skyddszoner skapas om det behövs. Naturvärdesträd Befintliga naturvärdesträd får inte avverkas, det är avvikande särskilt grova och/eller gamla träd grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar grova aspar och alar, där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel, i barrdominerade bestånd grova enar träd med påtagliga öppna brandlyror hålträd och träd med risbon träd med tydliga äldre kulturspår Om naturvärdesträd av tvingande skäl måste avverkas skall detta dokumenteras. 10 träd per hektar inklusive naturvärdesträden Stormfasta grova träd skall alltid lämnas kvar, om möjligt samlade mot naturvårdsareal och impediment, så att det i nästa skogsgeneration finns minst 10 sådana träd i genomsnitt per ha, inklusive naturvärdesträden. Om befintliga naturvärdesträd utgörs av ek kan antal kvarlämnade träd minskas. Kvarlämnade träd kan finnas både inom brukad areal, inom naturvårdsareal och i övergångszoner mot impediment, naturvårdsareal, jordbruksmark, vattendrag och öppna vattenytor. Gammal död ved Alla döda, stående och liggande, träd som varit döda längre tid än ett år skall lämnas och värnas, vilket innebär att de varken får skadas eller risas ned. I samband med genomförande av skogliga åtgärder i tätortsnära skogar får åtgärder vidtas, som har samband med förekomsten av stående och liggande döda träd, för att trygga personsäkerhet och framkomlighet. Ny död ved och högstubbar Saknas nydöda träd, träd som varit döda kortare tid än ett år, skall minst 3 st högstubbar per ha skapas, i första hand av rötskadade träd, av träd med sämre kvalitet eller av andra träd med lågt ekonomiskt värde. Högstubbar av löv skall prioriteras där tillgången på löv är god. 15

17 Vid motormanuell avverkning är ringbarkning ett lämpligt alternativ till kapning av högstubbe. Skogsbruket skall bedrivas i former som begränsar riskerna för insektshärjning varför högst 3 m 3 sk per hektar av nydöda färska, råa, barrträd får skapas / lämnas. Med nydöda / färska / råa barrträd avses träd som varit döda kortare tid än 1 år. Reglerna om att lämna färska, råa barrträd gäller inte om det finns en dokumenterad risk för massförökning av märgborrar, sextandade barkborrar eller åttatandade barkborrar. Mark- och trädskador, vattenvård. Framkomlighet Avverkning och tilltransport får inte utföras så att betydande skador uppstår på mark eller kvarstående träd. Målsättningen är att andelen skadade träd skall understiga 3 % och att hjulspår med djup mer än 10 cm under marknivå helt skall undvikas. Överfarter över diken och vattendrag skall begränsas. Oundvikliga överfarter skall utföras så att markskador och grumling av vattendrag inte uppkommer. Drivning på obärig mark skall förläggas till tidpunkt med fruset eller torrt underlag. Risning och kavelbroar eller motsvarande metoder ska alltid användas för att undvika markskador. Betydande markskador ska lagas om de uppkommer. God framkomlighet på allmänt nyttjade stigar, permanenta spår och leder ska vidmakthållas. Kultur- och fornminnen Kulturminnen och fornlämningar får inte skadas. Virkesvärde I samband med föryngringsavverkning skall virkesvärdet väl tillvaratas och spill undvikas Föryngringsavverkning av ädellövdominerade skogar Ädellövdominerade skogar skall normalt föryngras genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning Hyggesrensning Bakgrund Hyggesrensning innebär att oönskade träd och buskar som annars skulle skada eller menligt hämma tillväxten hos nyetablerade plantor genom att konkurrera med dessa om utrymme, ljus, vatten och näring tas bort före eller efter föryngringsavverkning. Hyggesrensningens främsta syfte är att skapa gynnsamma återväxtförutsättningar. Genomförande Hyggesrensning skall alltid utföras inom brukad areal som skall föryngras naturligt eller genom skogsodling med tall eller andra pionjärträdslag. Hyggesrensning skall 16

18 vidare utföras på ej frostlänt mark som skall skogsodlas med gran om där finns rikligt med ej utvecklingsbara småträd. Inom brukad areal skall större grupper av utvecklingsbar plant- och ungskog sparas. Naturvårdsintressanta träd- och buskarter som sälg, rönn och en skall sparas i den mån de inte förekommer i för återväxten alltför besvärande omfattning. Inom impediment, naturvårdsarealer och i övergångszoner skall hyggesrensning inte utföras Markberedning Bakgrund Markberedning innebär ytlig bearbetning av skogsmark i syfte att åstadkomma planteringspunkter eller fröbäddar som skapar gynnsamma förhållanden för plantorna att etablera sig. En väl avvägd markberedning är en förutsättning för framgångsrik skogsodling på de flesta ståndorter. Genomförande Markberedning skall begränsas till de ståndorter där det krävs för att uppnå god skogsföryngring, anpassas efter ståndorten och utföras på ett skonsamt sätt. Mineraljorden skall inte bearbetas utöver vad som krävs för god föryngring. Våta marker samt naturvårdsareal och impediment skall inte markberedas. Fasta fornlämningar med tillhörande fornlämningsområde och andra kulturobjekt samt allmänt nyttjade stigar och leder skall lämnas orörda med god avståndsmarginal. Markberedning skall undvikas nära skyddsvärda fågellokaler under häckningstiden på marker där det finns rikligt med naturligt föryngrade plantor av lämpligt trädslag på torr och fuktig mark där man av erfarenhet vet att markberedning inte är nödvändig för att uppnå ett gott föryngringsresultat i nära anslutning till sjöar, vattendrag och bebyggelse då det är mörkt eller när marken är täckt av snö. Om fuktiga marker markbereds skall intermittenta, fläckvisa, metoder användas. Kontinuerlig markberedning, som innebär att markytan bearbetas i sammanhängande stråk, skall utföras så att erosion och urlakning minimeras. Skador på träd som lämnats kvar efter avverkning, inklusive alla döda, stående och liggande träd, skall undvikas. 17

19 9.6. Anläggning av ny skog Bakgrund Enligt skogsvårdslagen är kommunen liksom varje annan skogsägare skyldig att utan dröjsmål anlägga ny skog efter föryngringsavverkning. Denna skyldighet föreligger dessutom så snart skogsmark ligger outnyttjad eller om skogens tillstånd är uppenbart otillfredsställande. Genomförande All kommunägd skogsmark skall återbeskogas efter föryngringsavverkning om inte naturvårdsavtal med annan innebörd finns. Öppna eller igenväxande kulturmarker i skogslandskapet, som är mindre än 0,5 ha, och öppna eller igenväxande kulturmarker i odlingslandskapet där artsammansättningen bär spår av bete eller slåtter och där marken därför hyser höga naturvärden skall inte beskogas. Vid konflikt med skogsvårdslagen skall särskilda naturvärden åberopas vid ansökan om undantag från föryngringsplikten. Föryngringsmetoder som ger säker och snabb återbeskogning med välbestockade, välväxande skogar skall väljas oavsett om det är plantering, sådd eller naturlig föryngring. Vid anläggning av ny skog ska en lövandel eftersträvas som innebär att lövträd kommer att utgöra minst 10 % av volymen vid föryngringsavverkning. Naturlig föryngring skall användas där metoden inom rimlig tid åstadkommer en god föryngring med ett för ståndorten lämpligt trädslag. Bestånd på fuktig mark skall föryngras under högskärm, genom selektiv avverkning eller genom småskalig luckhuggning om vindförhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt är lämpade för metoden. Plantering är en väl beprövad återväxtmetod som skall användas när inte tillfredsställande återväxt inom överskådlig tid kan påräknas genom självföryngring från kvarställda fröträd eller från omgivande skogskanter. Plantors härkomst mm Härkomsten av plantor och såddfrö skall dokumenteras. Provenienser anpassade till ståndorten skall användas inom ramen för Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Genmodifierade plantor får inte användas i kommunens skogsbruk. Klonade plantor får inte användas i större skala. Främmande trädslag får endast användas i undantagsfall och då i första hand när skog anläggs på tidigare åkermark. 18

20 Plantleverantörer Plantleverantörers miljöarbete skall undersökas av kommunen i syfte att säkerställa att plantor bara anskaffas från plantskolor som söker minimera användning och påverkan av kemiska bekämpningsmedel. Giftprotokoll för plantmaterial skall efterfrågas. Plantering inom fornlämningsområden För plantering inom fornlämningsområden krävs tillstånd av länsstyrelsen. Plantering skall utföras på ett sätt som inte skadar fornlämningen. Plantering i områden med kulturminnen skall ske med stor hänsyn till miljöns karaktär Röjning Bakgrund Röjning är en skogsvårdande åtgärd som innebär reglering av stamantal, trädslagsblandning och höjdspridning i plant- och ungskogar. Syftet med röjning är att ge de trädslag som bäst utnyttjar den aktuella ståndortens produktionsförmåga möjlighet att utvecklas, så att ekonomiskt intressanta rundvirkessortiment kan skördas i framtiden. Genomförande Röjning skall utföras i rätt tid, på rätt sätt och i tillräcklig omfattning. Vid röjning skall naturvärden värnas och förutsättningar för höga naturvärden i den framtida skogen tas till vara. Indelning av område Röjningsområdet skall undersökas och indelas i impediment, naturvårdsareal och brukad areal. Impediment Impediment 0,1 ha ska alltid lämnas orörda. Naturvårdsareal Naturvårdsareal - biotoper som avviker från övrig produktiv skogsmark och som av naturvårdsskäl bedöms kräva särskild hänsyn - som tex. är berg- och rasbranter och blockmarker, surdrog, bäckdrog, bäckraviner, sumpskog och kärr skall som regel lämnas orörd. 19

21 Övergångszoner Mot impediment och naturvårdsareal samt mot jordbruksmark, vattendrag och öppna vattenytor skall röjningen syfta till att skapa eller vidmakthålla en lövdominerad, skiktad och olikåldrig övergångszon. Mot naturmiljöer där det förekommer rödlistade arter skall särskilda skyddszoner skapas om det behövs. Sparsamt förekommande trädslag Trädslag som förekommer sparsamt, tex. rönn, sälg, viden, en och ädla lövträd, skall sparas. Död ved Alla döda, stående och liggande, träd skall lämnas och värnas, vilket innebär att de varken får skadas eller risas ned. Brukad areal, ståndortsanpassning och lövandel Inom den brukade arealen skall en strikt skogsvårdsmässig röjning utföras så att det eller de trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga gynnas. Röjningen skall utföras så att stamfördelningen blir någorlunda jämn och höjdspridningen någorlunda liten och röjningsstyrkan anpassas så att produktionsförlusterna och risken för vind- eller snöskador begränsas i det kvarvarande beståndet. En lövandel i barrdominerade bestånd som innebär att lövträd ges förutsättningar att utgöra minst 10 % av volymen vid föryngringsavverkning ska eftersträvas. Framkomlighet God framkomlighet på allmänt nyttjade stigar, permanenta spår och leder ska vidmakthållas. Uppföljning Stamantal och lövandel i bestånden efter röjning skall kontrolleras genom dokumenterad uppföljning Gallring Bakgrund Gallring är en skogsvårdande åtgärd som innebär reglering av stamantal, trädslagsblandning och höjdspridning och tillvaratagande av gagnvirke i skogsbestånden. Syftet med gallring är att erhålla ekonomiskt värdefullt rundvirke i utbyte som genererar pengar till kommunen och att bibehålla trädens växtkraft så att ekonomiskt intressanta rundvirkessortiment kan skördas även i framtiden. 20

22 Genomförande Gallring skall utföras i rätt tid, på rätt sätt och i tillräcklig omfattning. Vid gallring skall naturvärden värnas och förutsättningar för höga naturvärden i den framtida skogen tas till vara. Skogsmiljöns värden för friluftsliv och naturupplevelser och landskapsestetiska synpunkter skall beaktas. Indelning av område Gallringsområdet skall undersökas och indelas i impediment, naturvårdsareal och brukad areal. Impediment Impediment 0,1 ha ska alltid lämnas orörda. Naturvårdsareal Naturvårdsareal - biotoper som avviker från övrig produktiv skogsmark och som av naturvårdsskäl bedöms kräva särskild hänsyn - som tex. är berg- och rasbranter och blockmarker, surdrog, bäckdrog, bäckraviner, sumpskog och kärr skall som regel lämnas orörd. Övergångszoner Mot impediment och naturvårdsareal samt mot jordbruksmark, vattendrag och öppna vattenytor skall gallringen syfta till att skapa eller vidmakthålla en lövdominerad, skiktad och olikåldrig övergångszon. Mot naturmiljöer där det förekommer rödlistade arter skall särskilda skyddszoner skapas om det behövs. Naturvärdesträd Befintliga naturvärdesträd får inte avverkas, det är avvikande särskilt grova och/eller gamla träd grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar grova aspar och alar, där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel, i barrdominerade bestånd grova enar träd med påtagliga öppna brandlyror 21

23 hålträd och träd med risbon träd med tydliga äldre kulturspår Om naturvärdesträd av tvingande skäl måste avverkas skall detta dokumenteras. 10 träd per hektar inklusive naturvärdesträden Är de befintliga naturvärdesträden inom brukad areal och naturvårdsareal tillsammans till antalet färre än 10 st per ha skall framtida naturvärdesträd främjas i lämplig omfattning. Framtida naturvärdesträd ska främjas genom att tex. överståndare, ädla lövträd, några alar eller aspar eller någon aspgrupp eller några befintliga vargtyper, av om möjligt lövträd, sparas och ibland frihuggs så att de sparade träden utvecklar en vid krona. När framtida naturvärdesträd främjas skall det ske så tydligt att träden lätt går att identifiera vid framtida skogsskötselåtgärder. Framtida naturvärdesträd skall om möjligt avsättas samlat mot naturvårdsarealer eller mot impediment. En gles eller jämn fördelning av framtida naturvärdesträd inom brukad areal skall undvikas. Gammal död ved Alla döda, stående och liggande, träd som har varit döda längre än ett år ska lämnas och värnas, vilket innebär att de varken får skadas eller risas ned. I samband med genomförande av skogliga åtgärder i tätortsnära skogar får åtgärder vidtas, som har samband med förekomsten av stående och liggande döda träd, för att trygga personsäkerhet och framkomlighet. Ny död ved och högstubbar Saknas i grövre gallring nydöda träd, träd som varit döda kortare tid än 1 år, ska minst 3 st högstubbar per ha skapas, i första hand av rötskadade träd, av träd med sämre kvalitet eller av andra träd med lågt ekonomiskt värde. Högstubbar av löv skall prioriteras där tillgången på löv är god. Vid motormanuell avverkning är ringbarkning ett lämpligt alternativ till kapning av högstubbe. Skogsbruket skall bedrivas i former som begränsar riskerna för insektshärjning varför högst 3 m 3 sk per hektar av död ved av färska, råa, barrträd får skapas / lämnas. Med nydöda / färska / råa barträd avses träd som varit döda kortare tid än ett år. Reglerna om att lämna färska, råa barrträd gäller inte om det finns en dokumenterad risk för massförökning av märgborrar, sextandade barkborrar eller åttatandade barkborrar. 22

24 Mark- och trädskador, vattenvård. Framkomlighet Avverkning och tilltransport får inte utföras så att betydande skador uppstår på mark eller kvarstående träd. Målsättningen är att andelen skadade träd skall understiga 3 % och att hjulspår med djup mer än 10 cm under marknivå helt skall undvikas. Överfarter över diken och vattendrag skall begränsas. Oundvikliga överfarter skall utföras så att markskador och grumling av vattendrag inte uppkommer. Drivning på obärig mark ska förläggas till tidpunkt med fruset eller torrt underlag. Risning och kavelbroar eller motsvarande metoder ska alltid användas för att undvika markskador. Betydande markskador ska lagas om de uppkommer. God framkomlighet på allmänt nyttjade stigar, permanenta spår och leder ska vidmakthållas. Kultur- och fornminnen Kulturminnen och fornlämningar får inte skadas. Brukad areal, ståndortsanpassning, lövandel och virkesvärde Inom den brukade arealen skall en strikt skogsvårdsmässig gallring utföras så att det eller de trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga gynnas. Gallringen skall utföras så att stamfördelningen blir någorlunda jämn och höjdspridningen någorlunda liten och gallringsstyrkan anpassas så att produktionsförlusterna och risken för vind- eller snöskador begränsas i det kvarvarande beståndet. En lövandel skall eftersträvas i barrdominerade bestånd som innebär att lövträd ges förutsättningar att utgöra minst 10 % av volymen vid föryngringsavverkning. Virkesvärdet skall väl tillvaratas och spill undvikas. Uppföljning Kvaliteten på utförda gallringsarbeten och lövandelen i bestånden efter gallring skall kontrolleras genom dokumenterad uppföljning Blädning och andra selektiva metoder Vid blädning, som innebär avverkning i fullskiktad skog utan att skogens struktur ändras, och vid andra selektiva metoder skall välslutna produktiva bestånd lämnas med minsta möjliga skador. Virkesvärdet skall väl tillvaratas och spill undvikas Täkt av skogsbränsle Med skogsbränsle avses grenar och toppar (GROT) som blir kvar efter utförd föryngringsavverkning, gallring och röjning. Tillvaratagande av GROT, täkt av skogsbränsle, får inte ske i former som försämrar betingelserna för den biologiska mångfalden. 23

25 Täkt av skogsbränsle på svagare marker skall undvikas och skogsbränsleuttag bör inte ske mer än en gång under beståndens omloppstid. Vid uttag av GROT bör så mycket som möjligt av näringsinnehåll lämnas kvar på marken genom uttag av brunt, dvs. avbarrat och avlövat, skogsbränsle. Uttag av GROT ska dokumenteras på beståndsnivå Skadad skog genom storm mm och risk för insektshärjning Kommunens skogsbruk skall bedrivas i former som begränsar riskerna för insektshärjningar. Nedanstående regler om att lämna färska, råa (barr-) träd gäller därför inte om det finns en dokumenterad risk för massförökning av märgborrar, sextandade barkborrar och åttatandade barkborrar. Årsfärska vindfällda, snöbrutna eller på annat sätt skadade träd inom naturvårdsareal och på impediment samt naturvärdesträd och andra träd inom brukad areal som tidigare lämnats som naturhänsyn ska alltid lämnas kvar med följande undantag: överstiger volymen råa barrträd 5 m 3 sk per ha skall den volym råa barrträd som överstiger 5 m 3 sk föras bort eller göras otjänlig som yngelmaterial. På hyggen ska minst 2 grövre nya vindfällen per ha alltid lämnas kvar. I tätortsnära skogar får åtgärder vidtas, som har samband med förekomsten av vindfällda, snöbrutna och skadade träd, för att trygga framkomlighet och personsäkerhet. Större sammanhängande områden med död skog får åtgärdas för anläggning av ny skog enligt kraven i skogsvårdslagen Skogsdikning Nydikning Nya diken, med undantag för skyddsdiken, skall inte anläggas på tidigare odikad kommunägd skogsmark. Skyddsdikning Diken till skydd mot försumpning av område där skogen föryngringsavverkats skall utföras om det behövs för att få en tillfredsställande återväxt. Syftet får inte vara att varaktigt höja markens produktionsförmåga eller att sprida dikningseffekten utanför det skyddsdikade området. Dikning med syfte att varaktigt höja markens produktionsförmåga, markavvattning, är tillståndspliktig. 24

26 Dikesvatten bör inte ledas direkt ut i sjö eller i vattendrag utan ska, där så är möjligt, avslutas dessförinnan på sådant sätt att sedimentpartiklar avskiljs. Vid behov ska funktionella sedimentationsdammar konstrueras. Dikesunderhåll När funktionen hos ett dike som vuxit igen eller grundats upp återställs vid dikesunderhåll skall vegetation samt sedimenterat och nedrasat material inte tas bort från dikesfåran djupare än till dikets ursprungliga djup. Diken på lågproduktiva torvmarker skall inte underhållas. Innan dikesunderhåll utförs ska befintliga naturvärden, även nedströms, vara kända. Skyddsåtgärder ska tillämpas och hänsyn dokumenteras. Vägtrummor En olämpligt lagd vägtrumma kan bli ett effektivt hinder för fisk och andra djurs vandringar. Med tiden kan detta innebära att vattenlivet uppströms vägtrumman utarmas. För att undvika negativa effekter skall, vid ny- eller omläggning av vägtrummor längs kommunens skogsbilvägar, tillses att vattendragets naturliga bredd och naturliga vattenhastighet bibehålles genom trumman. Trumma ska alltid läggas på en nivå under vattendragets botten. 10. Kretsloppsanpassning I kommunens skogsbruk skall eftersträvas användning av miljö- och kretsloppsanpassade insats- och förbrukningsvaror samt teknik som är skonsam för människan och miljön. 11. Personal anställd i kommunens skogsförvaltning Kommunen skall följa gällande lagar och vara bundet av kollektivavtal för sina anställda samt skall iakttaga goda seder på arbetsmarknaden. Arbetstagarna skall beredas varaktiga och trygga anställningsförhållanden. Kommunen skall endast anlita arbetstagare som har erforderlig kompetens inom det aktuella arbetsområdet avseende såväl produktion som miljö. Kommunen skall i samarbete med arbetstagarna utarbeta individuella kompetensutvecklingsplaner avseende skogliga karaktärsämnen. Kunskaper motsvarande nivån i naturbruksprogrammet skall vara vägledande. Kommunen skall svara för att de anställda har en god arbetsmiljö för förebyggande av fysisk, mental och social ohälsa. Gällande bestämmelser för systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) skall följas. 25

27 De anställda skall ha tillgång till företagshälsovård med bred kompetens. Anställda skall ha möjlighet till kontakt med läkare och ingå i program med regelbundna hälsokontroller som kommunen bekostar. Kommunen skall erbjuda en på lämpligt sätt organiserad anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. 12. Entreprenörer och försäljning av avverkningsrätter Kommunen ansvarar för att FSC-standarden efterlevs även när andra utför åtgärder på markinnehavet. När entreprenörer anlitas och när avverkningsrätter försäljs skall kommunen förvissa sig om kompetensen avseende utförande och kontroll av arbetet och att genomförarens anställda har kunskap om kommunens instruktioner för det aktuella arbetet. Entreprenörer och köpare av avverkningsrätter skall åta sig att tillse att efterleva FSC-standardens samtliga krav, både för egen del och för anlitade entreprenörer och andra uppdragstagare. Entreprenörer och köpare av avverkningsrätter skall själva svara för ledning, utveckling och kontroll av att utförda uppdrag följer FSC-standarden. Med beaktande av marknadsmässiga villkor ska eftersträvas nyttjande av lokala tjänster och lokala entreprenörer. 13. Spårbarhet för certifierat virke 13.1 Allmänt Genom FSC:s spårbarhetscertifiering kan skogsprodukters ursprung spåras Endast virke med ursprung från kommunägd skog som omfattas av certifieringen får märkas och försäljas som certifierat Område som omfattas av detaljplan; förändrad markanvändning Detaljplanelagda områden av kommunägd skogsmark kan innebära omvandling av skogsmark till annan markanvändning. Detaljplanelagda områden av kommunägda skogar omfattas därför inte av certifieringen. Virke från detaljplanelagda områden får inte försäljas som certifierat. När det i kommunens organisation förekommer virke som omfattas av certifieringen och ocertifierat virke från detaljplaneområden skall de två virkeskategorierna särskiljas. Områden i kommunens indelningsmaterial som omfattas av detaljplan skall kunna identifieras och siffror för sådana arealer skall kunna anges. 26

28 13.3 Rutiner för spårbarhet Kommunen skall ha rutiner för kontroll och identifiering av producerat rundvirke som försäkrar att certifierat och ocertifierat virke särskiljs genom hela kedjan från avverkning och tilltransport till avlägg vid bilväg och försäljning. Leveransvirke I avtal med köpare av leveransvirke skall anges att allt virke enligt avtalet är certifierat, såvida inte annat kommer att anges i samband med mät- och transportbeordring av enskilt virkesparti. Kommunens certifikatsnummer skall anges i avtalet eller en kopia av certifikatet biläggas avtalet. Virke med ursprung från avverkning som helt eller delvis berört detaljplanelagt område skall inte försäljas som certifierat. När sådant virke mät- och transportbeordras skall anges att virket inte är certifierat. Leveransvirke med olika geografiskt ursprung skall löpande identifieras och säredovisas genom att leveransplatser eller virkespartier på ett ändamålsenligt sätt åsätts unika mät- och transportordernummer eller virkesordernummer. På avlägg vid bilväg skall virke identifieras genom att märkas med mät- eller virkesordernumret. Det är lämpligt att virke som omfattas av certifiering dessutom anslås med FSC-logotypen. Andra försäljningsformer än försäljning av leveransvirke Vid andra försäljningsformer än försäljning av leveransvirke skall anges i avtalet med köparen att virket enligt avtalet är FSC-certifierat när så är fallet. Kommunens certifikatsnummer skall anges i avtalet eller en kopia av certifikatet biläggas avtalet Slutpunkter för kommunens ansvar för certifierat virke Kommunens ansvar för certifierat virke upphör i följande slutpunkter: Vid försäljning av leveransvirke Vid övriga försäljningsformer Avlägg, transportbeordrat virke, vid bilväg Tidpunkt för kontraktsskrivning 27

29 14. Regler kring FSCs logo FSCs logo är en symbol för träråvara som kommer från ansvarsfullt skötta skogar, oberoende certifierade enligt Forest Stewardship Councils regler. Vid all användning av logon måste den återges på ett korrekt sätt och i förekommande fall åtföljas av en speciell förklaringstext och en copyright-text. Innan logon används skall det i varje enskilt fall godkännas av certifieraren. Otillåten eller oriktig användning av logon eller FSCs namn är ett brott mot varumärkesskyddet. 15. Fakturering av försålt certifierat virke Av kommunens fakturor för försålt virke skall information framgå om köpare datum volymer per trädslag sortiment mätordernummer (vid inmätning genom VMF) och kommunens certifikatsnummer Om likvid för försålt virke, med mätbeskeden som underlag, utbetalas av köparen till kommunen utan föregående fakturering, skall det i avtalet med köparen framgå att virket enligt avtalet är FSC-certifierat virke om inte annat anges i samband med mätoch transportbeordring. Kommunens certifikatsnummer skall anges i avtalet eller en kopia av certifikatet biläggas köpehandlingarna. 16. Statistiska uppgifter Kommunen skall förteckna och kunna redovisa uppgifter om hur mycket rundvirke som försålts som FSC-certifierat till olika köpare. Dessa uppgifter skall sparas i minst 5 år. En sammanställning över hur mycket FSC-certifierat virke som levererats till olika köpare skall på begäran insändas till certifieraren eller på annat överenskommet sätt redovisas. 28

30 Några ord- och begreppsförklaringar Artdatabanken, Databanken för hotade arter. Gemensamt organ för Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med uppgift att samla in, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om hotade eller hänsynskrävande arter, bedöma typen och graden av hot samt att sammanställa listor över dessa arter, s.k. rödlistor. Rödlistad art. Art som har en osäker framtida överlevnad. Rödlistade arter upptas på en s.k. rödlista. Rödlistor upprättas och revideras i Sverige av ArtDatabanken och fastställs slutligen av Naturvårdsverket. FSC, Forest Stewardship Council. Oberoende, internationell medlemsorganisation med säte i Mexico som verkar för miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. I Principer och kriterier finns övergripande riktlinjer som gäller generellt över hela världen. De anpassas till de olika ländernas lokala förutsättningar. FSC bildades 1993 och etablerades i Sverige Svenska FSC-rådet. FSCs representation i Sverige. Består av två representanter från vardera tre intresseområden; miljö, samhälle/social och ekonomi. Rådet hanterar frågor om den svenska FSCstandarden, sprider information samt stödjer certifierarna i arbetet med att tillämpa standarden. Policy. Grundprinciperna för en organisations eller ett företags handlande i ett visst avseende. Skogscertifiering. Innebär att skogsägaren förbinder sig att sköta skogen och skogsmarken enligt vissa krav. En oberoende part, certifieraren, utfärdar ett intyg, certifikat, om godkännande och detta intyg hålls aktuellt genom återkommande kontroller. Skogsmark. Mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Produktiv skogsmark. Skogsmark vars virkesproducerande förmåga är större än 1 m 3 sk per hektar och år. Skogsimpediment. Skogsmark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1 m 3 sk per hektar och år. Bestånd, skogsbestånd. Skog av tämligen enhetlig beskaffenhet och liknande utseende som växer på ett större område. Övergångszon. Område där två olika miljötyper möts, t.ex. skog-åker, skog-vattendrag. Grundyta. Arean av ett tvärsnitt i brösthöjd genom trädstammarna i ett bestånd. Anges i m 2 per hektar. Blädning. Avverkning med syfte att avverka i en fullskiktad skog utan att dess struktur ändras. Högskärm. Kvarstående träd från det gamla beståndet med syfte att ge frö och skydda föryngringen. Brukad areal. Produktiv skogsmark där markens virkesproducerande förmåga nyttjas genom trakthyggesbruk eller alternativa skogsbrukssätt. Den del av en avverkningstrakt som inte avgränsas som naturvårdsareal eller impediment. Naturvårdsareal. Biotoper som avviker från övrig produktiv skogsmark och som av naturvårdsskäl bedöms kräva särskild hänsyn. Bäckdrog. Permanent fuktig eller blöt terrängsvacka med ytligt, rörligt grundvatten och en bäck. Surdrog. Terrängsvacka där rörligt markvatten bryter fram i smala stråk i eller strax under markytan. Sumpskog. Skog på fuktig eller blöt produktiv skogsmark där markvegetationens täckning av markytan till mer än 50 % utgörs av fuktighetsfördragande arter. Bärande träd och buskar. Träd och buskar som ger frukt och bär, t.ex. ek, apel, hassel, oxel, rönn. Hålträd. Träd som utnyttjas av hålbyggande arter. Brandljud. Brandskada på nedre delen av ett träd. Hagmark. (Tidigare) inhägnad betesmark som ofta har ett glest bestånd av lövträd. Ängsmark. Ägoslag inom äldre svensk lanthushållning. Ängsmarken utnyttjades för slåtter eller bete. Biologisk mångfald. Ett uttryck för artrikedom, genetisk variation inom en art, varierande naturtyper och förekomst av olika ekologiska processer i naturen. Ekologi. Läran om samspelet mellan organismer och deras omgivning. Biotop. Naturtyp, område med enhetlig ekologisk struktur, t.ex. mosse, blåbärsgranskog, tallhed. 29

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014. Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastiget Församling Kommun Län Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län Ägare Adress Siv Falk Västra Långgatan 52 441 33 Alingsås Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1 Försäljningsunderlag Piteå Rosvik 29:1 Avd 11, S1 Virkesrik skogsmark i Rosvik om ca 24 hektar fördelat på flera skiften. Väg till alla skiftena. Virkesförråd om ca 3 800 m³sk varav 2 700 m³sk äldre än

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Efterbehandling av torvtäkter

Efterbehandling av torvtäkter Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen

Läs mer

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Ingaryd i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Enligt sändlista Datum 2008-12-04 Beteckning 511-3282-04 Doss nr 0680-02-229 Helena Uhlén Naturavdelningen 036-39 51 40 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn 036-39 50

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Föreskrifter om ändring i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2008:7) om stöd för åtgärder för att bevara och utveckla skogens mångfald; beslutade den

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Skogsduvan. Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Gustaf Aulén och Stefan Bleckert

Skogsduvan. Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Gustaf Aulén och Stefan Bleckert 1 Skogsduvan Förslag till överbyggnadsdokument mellan svenska PEFC och FSC standarder. Innehåll Sid Bakgrund och sammanfattning. 2-3 Överbyggnadsdokument 4-12 Bilaga Förarbete till överbyggnadstexten..

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:153 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby Kommun. Hajgosmyren, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Skogsfastighet Vrigstad

Skogsfastighet Vrigstad Skogsfastighet Vrigstad Sävsjö Möcklaberg 1:1 Enskilt belägen skogsgård 3 km sydväst om Vrigstad. Enkel bostadsbyggnad, ladugård och flera mindre ekonomibyggnader. 37,7 ha varav 20 ha skogsmark 2,8 ha

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Skogscertifierade produkter från SCA

Skogscertifierade produkter från SCA Skogscertifierade produkter från SCA PE FC /05-33-132 Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org VARFÖR SKA JAG BRY MIG? Skogscertifiering bildar en trovärdig länk mellan ansvarsfullt skogsbruk

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

SKOGSFASTIGHET SJÖBO

SKOGSFASTIGHET SJÖBO SKOGSFASTIGHET SJÖBO NYBRO SJÖBO 2:3, DEL AV Allmänt Skogsfastighet i ett sammanhängande skifte beläget i byn Sjöbo. Skiftet om totalt 72,1 ha domineras av ungskog i röjningsfasen. God bonitet och förväntad

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD Förvaltning av jordbruksfastigheter Förvaltning av jordbruksfastigheter Policy 2(2) Styrande dokument Förvaltning av jordbruksfastigheter innehåller: Policy Jord- och skogsbrukspolicy

Läs mer