SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Härryda kommun. Göteborg Sweco Environment AB Miljöteknik. Erik Cardell. Uppdragsnummer

Transkript

1 ra01s Härryda kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE KAPACITETSFÖRBÄTTRAN DE ÅTGÄRDER I MÖLNDA LSÅN SAMT ANLÄGGANDE AV D AGVATTENDAMMAR Göteborg Sweco Environment AB Miljöteknik Erik Cardell Uppdragsnummer SWECO VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

2 ra01s Inledning I denna redogörelse beskrivs de samrådsinsatser som genomförts och som ska föregå ansökan om tillstånd, enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet avser kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån genom centrala Mölnlycke samt anläggande av dagvattendammar söder om Säterivägen mellan Parkbron och Rådasjön, Härryda kommun. 2 Inledande samråd - Länsstyrelsen Samrådsmöte hölls med Länsstyrelsen, Västra Götalands län, den 23 september 2011, se protokoll, Bilaga 1. Vid mötet informerades Länsstyrelsen om Härryda kommuns planer på att anlägga dagvattendammar samt utföra översvämningsbegränsande åtgärder i Mölndalsån. 3 Samråd med enskilda och särskilt berörda 3.1 Kungörelse Inbjudan till samråd har skett via kungörelse i Göteborgs-Posten och Härryda-Posten den 10 oktober 2012, se Bilaga 2. Samrådsmötet med allmänheten hölls i Råda församlingshem den 22 oktober 2012, anteckningar från mötet framgår av Bilaga 3. Samrådsunderlag samt utredningsmaterial finns tillgängligt på kommunens hemsida Allmänheten har beretts möjlighet att lämna synpunkter i ärendet fram till och med den 5 november Inbjudan Inbjudan om skriftligt samråd har sänts ut till följande myndigheter och organisationer: Hav- och vattenmyndigheten Naturvårdsverket Härryda kommun, Miljö- och hälsoskyddskontoret Göteborg Vatten Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 1 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

3 ra01s Mölndals Stad, Gatukontoret Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Skogsstyrelsen Mölndalsåns Fiskevårdsområdesförening Göteborgs Ornitologiska Förening De berörda har beretts möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter fram till och med den 20 november Utöver ovanstående så har Mölndalsåns vattenråd kontinuerligt informerats om planerade åtgärder i Mölnlycke. 3.3 Inkomna synpunkter Skriftliga synpunkter har inkommit från Göteborg Vatten, Mölndalsåns Fiskevårdsområdesförening, Göteborgs Ornitologiska Förening samt Naturskyddsföreningen i Härryda. Hav- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Miljö- och hälsoskyddskontoret (Härryda kommun) har avstått från att yttra sig i ärendet. Skogsstyrelsen meddelar att de planerade åtgärderna faller utanför Skogsstyrelsens tillsynsansvar. Mölndals Stad har sedan tidigare lämnat synpunkter i ärendet. Samtliga inkomna yttranden bifogas som Bilaga Framförda synpunkter under samrådsprocessen Mölndals Stad, Gatukontoret Rådasjön är huvudtäkt för Mölndals Stad och förser huvudsakligen Mölndal, Lindome och Kållered med vatten. Därtill försörjs tidvis delar av Härrydas och Göteborgs kommuner med vatten från Mölndals vattenverk. Mölndal ser mycket stora fördelar med de planerade dagvattendammarna med avseende på säkerställande av vattenkvalitén i Rådasjön. Mölndals Stad anser att bräddning som idag sker till Rådasjön vid driftproblem på Härrydas avloppspumpstationer bör ledas om och passera dagvattendammarna i den mån det är samhällsekonomiskt och/eller miljömässigt lämpligt och genomförbart. Vidare anser Mölndals Stad att dagvattenhanteringen skall utformas med hänsyn till den skyddsnivå som är praxis i vattenskyddsområden. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 2 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

4 ra01s Kommentar: Att leda om avloppspumpstationerna till dagvattendammarna är inte realistiskt då dessa ligger för långt bort. Avloppspumpstationen vid Pixbo päls byggs om 2013 och det finns även planer på att åtgärda de två stationerna (Axanders APS och Fabriksvägen APS) vid Massetjärn för att minimera risken för utsläpp. Göteborg Vatten Göteborg Vatten anser att det är mycket positivt att Härryda kommun planerar att anlägga ett flertal dagvattendammar för att behandla och flödesutjämna dagvattnet från centrala Mölnlycke. Göteborg Vatten svarar för dricksvattenproduktion för en halv miljon människor i Göteborg regionen. Rådasjön används ca 8 ggr per år till en volym av i genomsnitt 8 Mm 3 /år i samband med att råvattenintaget vid Lärjeholm måste stängas och tillrinningen till Delsjöarna är låg. Göteborg Vatten ser det som mycket angeläget att bibehålla en god vattenkvalitet i Rådasjön. Att dammarna även kan bidrar med ett extra skydd för råvattentäkten vid en eventuell olycka i närliggande spillvattentunnel ses också som positivt. Göteborg Vatten informerar vidare om att vattenskyddsområdet för Rådasjön kommer att behöva utökas till att omfatta hela tillrinningsområdet för att ge tillräckligt skydd och uppfylla de rekommendationer som numera gäller. Göteborg Vatten anser det därför rimligt att dagvattenhantering utformas med hänsyn till den skyddsnivå som är praxis i vattenskyddsområden. Mölndals Fiskevårdsområdesförening Mölndalsåns FVOF har lämnat följande synpunkter på de planerade åtgärderna: - FVOF anser inte att de planerade åtgärderna överensstämmer med de krav som föreligger genom Vattendirektivet med hänsyn till god vatten- och fiskevård. - FVOF anser att sträckan mellan Massetjärnsbron och Hamnbron skall lämnas orörd med hänsyn till kräftfisket och förekomst av öring. FVOF anser att de ojämnheter som finns i botten utgör en förutsättning för att bl a öringen (ståndplatser) och att ån snarare behöver kompletteras med ståndstenar på lämpliga platser. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 3 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

5 ra01s Om åtgärderna ändå kommer till stånd så vill FVOF att följande ska beaktas: - Med anledning av att träd utmed ån är viktiga ur skuggningssynpunkt samt att löven från träden utgör föda för kräftor ska så få träd som möjligt tas ned. Inga träd får tas ned på åns södra sida. FVOF önskar delta i planeringen för vilka träd som skall tas ned. - arbetena ska bedrivas på så sätt att störning på allmänhetens fiske efter kräftor (andra onsdagen i augusti - 15 september) ska minimeras. - grumlande arbeten i ån får ej ske i direkt anslutning till tiden före eller under kräftfisket eller under örings lekperiod. - FVOF ser positivt på att omhändertagandet av dagvattnet skall ske via dagvattendammar före utsläpp i Rådasjön, dock anser föreningen att dagvattendiken med spontad vägg mot ån blir förkastligt då detta tar bort den så viktiga strandbrinken för kräftorna i ån. Föreningen förordar därför att dagvattnet bortforslas via ledningar som ej berör strandbrinkarna. - lämpliga platser förses med lekgrus och ståndstenar för att främja öringens fortlevnad i ån. - Råda SFK ersättes för förlorad intäkt för allmänhetens kräftfiske då fisket förväntas påverkas negativt något eller några år efter arbetets utförande samt att eventuella kostnader för arbete med att förstärka kräftbeståndet ersätts så att beståndet snarast blir fiskbart efter arbetets avslutande. Kommentarer: Härryda kommun anser till skillnad mot FVOF att åtgärderna överensstämmer med intentionerna med ramdirektivet för vatten. Medlemsländerna ska bland annat främja hållbar användning av vatten, förhindra att vattenekosystemet försämras, minska utsläpp av farliga ämnen samt minska effekterna av översvämningar etc. Att inte utföra kapacitetsförbättrande åtgärder på sträckan mellan Massetjärnsbron och Hamnbron innebär att åtgärder istället behöver vidtas längs den mer opåverkade åsträckan nedströms Parkbron, vilket ur akvatisk synpunkt är ett betydligt sämre alternativ. Härryda kommun delar FVOF synpunkt att inte fler träd än nödvändigt tas ned. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 4 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

6 ra01s Schaktning avses genomgående ske utmed norra sidan för att bibehålla skuggningen i ån, förutom mellan Hamnbron och Parkbron, där en vidgning av ån ska ske på södra sidan. Träden på denna sträcka är små och kan ersättas med nyplanteringar. De gamla, stora träden med stora kronor som växer på södra sidan ån mellan Massetjärnsbron och Hamnbron kommer att behållas och ger en oförändrad god skuggning av ån. Flera av träden håller dock idag på att undermineras genom erosion och måste snarast skyddas med ett erosionsskydd för att inte falla omkull. För närvarande pågår en detaljerad stabilitetsutredning. Resultatet från denna kommer att visa hur brant slänterna går att ställa, vilket har betydelse för hur stor åns dagöppningen blir och därmed hur många träd som kan sparas. Nedströms Hamnbron fram till Parkbron är det önskvärt med en större breddning av ån för att kompensera för högre fallförluster uppströms. Bottenbredden längs denna sträcka behöver, som i den hydrauliska utredningen angivits till ca 14 m mellan dubbla spontrader kommer att övervägas ytterligare och om spontalternativet väljs, snare bli ca 10 m. Över huvud taget är dock lösningen för att leda dagvattnet längs ån från Hamnbron till nedströmssidan av Parkbron fortfarande under utredning. Alternativa lösningar, inkl. ett trädäck som gångväg längs ån övervägs. Om ån på denna sträcka kommer att omges av spont på någon eller båda sidor eller bli en öppen å med vanliga slänter kommer bl.a. att avgöras av kostnaderna för de olika alternativen att ställas mot möjligheten att skapa ett mervärde i form av en gångväg på ett trädäck utmed ån för att skapa en vandringsväg och en mer stads- /parkliknande karaktär på området utmed ån. Alternativen kommer att studeras i kommande MKB. Sträckor med spont innebär en viss förlust av ytor för exempelvis kräftor. Beträffande arbetstider kommer erfarenheter från liknande projekt i Landvetter inhämtats. Förslag på arbetstid kommer att redovisas i kommande MKB. Ur anläggningssynpunkt är det önskvärt att arbetena sker under lågflödesperiod och i detta skede går det inte utesluta att arbeten även behöver utföras under kräftfiskeperioden. Någon påverkan på öringens lek i denna del av ån förväntas inte ske oavsett när åtgärden utförs. Strömstationärt bestånd av öring finns sannolikt i Mölndalsån mellan dämmet uppströms Mölnlycke fabriker och Massetjärn samt i Hulebäcken. Inga uppgifter förekommer om något sjölevande bestånd av öring i Rådasjön till skillnad mot i Landvettersjön där öringen vandrar upp för lek i Mölndalsån. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 5 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

7 ra01s Eftersom åtgärden syftar till att förbättra flödeskapaciteten genom att öka åsektionen inom aktuell del av ån, erfordras ytterligare fördjupning/breddning om åtgärder i form av utläggning av lekgrus samt ståndstenar för öring ska ske på sträckan. Åtgärden förväntas därtill inte ge någon nämnvärd effekt på grund av för stort vattendjup i kombination med låga strömhastigheter längs sträckan genom centrala Mölnlycke. Frågan om ev. ersättning för skada på fisket kommer att prövas av mark- och miljödomstolen. Göteborgs Ornitologiska Förening Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) är generellt positiva till dagvattendammar för vattenrening, men negativt inställda till att skapa dagvattendammar i översvämningsområden. Eftersom alternativa platser för dagvattendammar inte har bedömts realistiska av kommunen anser GOF att det är desto viktigare att utformningen av dessa i minsta möjliga mån påverkar de naturvärden som finns. GOF föreslår en utvidgning av den västliga dammen (närmast Rådasjön) och av den mellersta dammen i dess östligaste del, samt minskning av den mellersta dammen i dess västliga del, se nedanstående figur. Vidare ifrågasätter GOF starkt behovet av en gång- och cykelväg i denna känsliga miljö. De anser att om en gång- och cykelväg ska byggas så skall den förläggas på norra sidan av dammarna samt att Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 6 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

8 ra01s vallen mot Mölndalsån bör vara så liten som möjligt för att minimera intrånget i den känsliga vattenmiljön. GOF bedömer att den västra dammen troligen har potential att kunna hysa häckande fågelarter såsom ev. smådopping och rörhöna. För att gynna dessa arter skulle en mindre ö kunna anläggas mitt i dammen. Dammarna måste även hållas fiskfria för att gynna dessa arter. GOF förutsätter att de förslag till kompensationsåtgärder vid Valborgs ängar som tagits fram av Skogssällskapets och Biodivers återfinns i den kommande MKB. Förutom arter som smal dammsnäcka, gråvingad källbäcksslända samt åkergroda gynnas sannolikt även arter som sävsparv samt enkelbeckasin av åtgärderna vid Vällsjön. Beträffande den mindre hackspetten anser GOF att det är viktigt att kompensera arten för förlust av födohabitat genom att skapa mer död lövved, exempelvis genom att ringbarka lämpliga träd, förslagsvis ett 50-tal lövträd inom omgivande 20 ha skogsmark, vilket motsvarar artens födosöksområde. Kommentar: Härryda kommun delar GOF:s synpunkt beträffande att utformningen av dagvattendammarna i möjligaste mån bör anpassas för att minimera påverkan av de naturvärden som förekommer. Kommunens ursprungliga intention med området har dock varit att anlägga betydligt större dammar mellan Parkbron och Kyrkbron, dvs utanför naturreservatet, vilket ur reningssynpunkt hade varit fördelaktigare eftersom reningsgraden till stor del beror på tillgänglig vattenarea/- volym. Därtill finns ett starkt allmänintresse och önskemål om att göra området mer tillgängligt men även mer estetiskt tilltalande än vad som är fallet idag. Efter hand som utredningar och inventeringar genomförts har dock naturvärden påträffats i området som medfört att dammarna succesivt minskat i yta och utformningen anpassats för att så långt möjligt minimera risken för skada/störning för arter som exempelvis mindre hackspett, åkergroda, smal dammsnäcka etc. Att utöka dammen inom naturreservatet på så sätt som GOF föreslår är enligt kommunen inget önskvärt alternativ eftersom ytterligare ekar samt friska alar behöver tas ned inom naturreservatet samtidigt som ytterligare minskning av den mellersta dammen innebär att ett dike med högre flödeshastighet och sämre reningsförmåga erhålls. Härryda kommun vidhåller därmed sin ståndpunkt beträffande utformningen av dammarna enligt samrådsunderlaget. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 7 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

9 ra01s Kommunen har tillsammans med Skogssällskapet och Biodivers Naturvårdskonsult tagit fram ett förslag på en ny invallad våtmark vid Valborgs ängar som kompensationsåtgärd för främst åkergroda och smal dammsnäcka men som även kommer att gynna ett flertal fågelarter. Smal dammsnäcka finns i området redan idag men åtgärderna förväntas ytterligare kunna stärka beståndet samtidigt som ett långsiktigt skydd erhålls eftersom området ligger utanför bebyggelse/exploateringsytor. Beträffande gångvägen utmed södra sidan av dammarna så måste det av säkerhetsskäl och underhållssynpunkt finnas möjlighet att nå runt dammarna. Däremot är det inte längre aktuellt med cykelväg. Gångvägen placeras uppe på vallen som omger dammarna. Att anlägga en mindre ö i den västligaste dammen, dvs inom naturreservatet, kan mycket väl utföras inom ramen för projektet för att gynna smådopping och rörhöna. Även kompensationsåtgärder vid Valborgs ängar till förmån för bland annat smal dammsnäcka och åkergroda kommer att genomföras om tillstånd erhålls för de planerade åtgärderna i Mölnlycke. Kommunen ser därtill inget hinder till att kompensera den mindre hackspetten genom att ringbarka lämpliga träd inom området där så är möjligt/lämpligt. Naturskyddsföreningen i Härryda Naturskyddsföreningen har lämnat ett omfattande samrådsyttrande som kommenteras punktvis enligt nedan: 1 Dagvattendammar s.10 Hydromorfologi Kommentar: Mölndalsåns möjlighet att meandra inom överskådlig tid finns kvar nedströms Parkbron. Dammarna kommer inte ha någon nämnvärd påverkan på vare sig flöde eller strömhastigheter i området i samband med en översvämning av området. Detta eftersom Rådasjön vid dessa tillfällen dämmer upp ån, vilket ger låga strömhastigheter över markytorna vid sidan av åfåran till följd av stor tillgänglig vattensektion. Därav påverkas ej heller förhållandena med avseende på erosion/sedimentation vare sig uppströms eller nedströms om dammarna. s.10 Svämområden-våtmarker Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 8 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

10 ra01s Kommentar: Svämområdet inom område 2 kommer även i framtiden att finnas kvar och svämmas över i samband med högflödesperioder. Den mellersta dammen medför en minskning av svämområdet med ca 16 % (0,4 ha) varav en del av dammen (ca 0,2 ha) ligger inom området där smal dammsnäcka påträffats. Naturskyddsföreningens redovisning av noteringar av smal dammsnäcka visar att arten är vanligt förekommande över hela den yta som eventuellt kan utgöra utströmningsområde för grundvatten. Enligt kommunens grundkarta över område 2 framgår att dikningar tidigare utförts i området (sammanlagt 8 diken). Det är i dessa diken smal dammsnäcka observerats i samband med inventeringstillfällena 2009 och 2010, vilket skiljer sig från Naturskyddsföreningens redovisning. Att arten helt kommer att försvinna från området till följd av en byggnation av dagvattendammarna bedöms inte som särskilt troligt om skyddsåtgärder i form av att förse dammbotten samt vallar med ett tätskikt av lera eller bentonit för att förhindra grundvattenutströmning genomförs. Kompensationsåtgärden vid Valborgs ängar innebär att förutsättningar för smal dammsnäcka skapas över en yta motsvarande ca 0,4 ha, på sikt betydligt mer. s.11 Svämlövskog Kommentar: Ca 10 % av svämlövskogen, enligt Naturskyddsföreningens kartskiss över svämlövskog, tas i anspråk av dagvattendammarna. s.11 Smal dammsnäcka Kommentar: Se kommentar under Svämområden - våtmarker s.11 Fåglar Kommentar: Av sammanfattningen och slutsatsen på sidan 12 i fågelutredningen (Ornis Pelagicus, Kåre Ström, 2011) framgår att Om planförslaget för anläggande av våtmarksdammarna skulle genomföras finns uppenbar risk för negativ påverkan på mindre hackspett och sannolikt även andra fågelarter genom fragmentering och reducering av habitat och därmed minskande häckningsmöjligheter i området. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 9 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

11 ra01s Om dagvattendammarna innebär att t ex mindre hackspett helt försvinner från området eller om påverkan begränsas till förlust av födohabitat går i detta skede inte att fastställa. Endast en uppföljning efter ett eventuellt anläggande kan besvara denna frågeställning. Förlust av födohabitat skulle dock kunna kompenseras i enlighet med GOF:s förslag. s.12 Bred paljettdykare och åkergroda Kommentar: Det kan inte uteslutas att dagvattendammarna kommer att ta yta i anspråk som kan fungera som fortplantningsområde för åkergroda och bred paljettdykare. Dispens enligt Artskyddsförordningen kommer att sökas. 2 Överbyggnad av ån Avsikten är preliminärt att leda dagvattnet innanför en spont på norra sidan av ån till dagvattendammarna. Området mellan strandkant och spont kommer i det läget att överbyggas av ett trädäck. Eftersom det rör sig om orenat dagvatten som istället för att ledas ut i Mölndalsån transporteras till dagvattendammarna kommer sannolikt förutsättningarna för såväl flora som bottenfauna vara begränsad. Att minska solinstrålningen torde således inte ha någon nämnvärd betydelse i sammanhanget. Att strömningsförhållandena kan komma att påverkas är ju uppenbart då åtgärden syftar till att förbättra flödeskapaciteten längs sträckan, vilket förutsätter att vattenhastigheten sänks. 3 Översvämningsåtgärder Avsikten med att göra en mer omfattande åtgärd i en redan starkt påverkad del av Mölndalsån är att undvika större ingrepp i den mer orörda delen av ån nedströms Parkbron. Kapacitetsförbättringen i syfte att undvika översvämningar i centrala Mölnlycke kan inte erhållas utan att öka åns vattenförande area vilket innebär att schaktningar måste utföras. 4 Artskyddsförordningen De arter som berörs och finns upptagna i Artskyddsförordningen kommer att redovisas. Dispens från Artskyddsförordningen kommer att sökas för berörda arter. Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 10 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

12 ra01s Alternativa förslag Dagvattendammar Kommentar: Grönytan söder om ån och öster om bron vid P-huset har i ett tidigt skede diskuterats men avfärdats pga av utrymmesbrist. Se vidare kommentar till GOF:s yttrande. Översvämningsåtgärder Kommentar: För att trumman ska få någon nämnbar effekt behöver diametern på trumman uppgå till 3 m. Höjdmässigt innebär det att botten behöver ligga på +57 m. Detta medför ett schaktdjup av minst 4 m och en dagöppning av mer än 10 m vid anläggandet och arbetsområde av minst 15 m. Detta medför ett mycket stort intrång i parkområdet utanför bibliotekshuset. Därtill sker intaget i ån ytterkurva, vilket innebär att den sandbank som nu avsätts i åkrökens innerkurva i framtiden kommer att avsättas i ledningen. Alternativet kan inte rekommenderas. Gång- och cykelvägar Kommentar: Se kommentar till GOF:s yttrande Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Protokoll från inledande samrådsmöte med Länsstyrelsen den 23 september 2011 Kungörelse i Göteborgs-Posten och Härryda-Posten Samrådsanteckningar från det samrådsmötet med allmänheten den 22 oktober, 2012 Inkomna yttranden Härryda kommun Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån samt anläggande av dagvattendammar 11 (11) p:\1314\ _mölnlycke_centrum\102_samråd\19 original\samrådsredogörelse\samrådsredogörelse doc

13 Bilaga 1

14

15

16

17 Bilaga 2

18

19 Bilaga 3

20

21

22

23 Bilaga 4

24

25 Mölndalsän fiskevârdsomrâdesförening Öjersjö (2) Lars Rohdin Härryda kommun Sektom för samhällsbyggnad Mölnlycke. Samrâdsyttrande augâende översvämningsbegränsande âtgärder i Mölndalsan imölnlycke Mölndalsâns Fiskevârdsomrädesförening (nedan FVOF) förvaltar fisket i Mölndalsäns fiskevârdsomrâde och har till syfte "att samordna fiskets bedrivande oeh fiskevârden, att främja fiskerättsinnehavamas gemensamma intressen med beaktande av de föreskrifter som gäller för fiskets utövande samt att upplâta fiskerätt till allmänheten", Fiskevârdsomrâdet utgörs av de fastigheter som har fiskerätt inom vattenomrâdena som omfattar Mölndalsân med tillrinnande bäckar fran Västra Nedsjöns utlopp till ans utlopp i Râdasjön inklusive Landvettersjön oeh ett antal mindre sjöar oeh tjärnar. Härryda kommun hade 22 oktober kallat till samrâdsmöte enligt 6 kap. 4 Miljöbalken rörande översvämningsbegränsade âtgärder i Mölndalsân i Mölnlyeke. Atgärderna avser bl a muddring, breddning oeh i nâgon form rätning av an. Mellan inloppet i Massetjäm och till FVO-gränsen vid Pixbovägen har fisket varit utarrenderat till Rada SFK sedan bildandet av FVOF 1992 med inriktningen att skapa ett intressant ungdomsfiske. Sedan 2011 har dessutom samma förening ansvarat för alimänhetens fiske efter signalkräfta inom samma omrâde, Ett fiske som har varit uppskattat av de deltagande med langa bokningsköer som följd, Fisket efter signalkräftan har även varit givande för deltagama som i snitt har fâtt kräftor (ea 2 kg) per fiskelott oeh fiskekväll. Under sommaren har konstaterats bra öringförekomst bade nedströms dämmet vid Mölnlyckefabriker samt i Hulebäeken varför det finns all anledning att tro att även an är viktig för öringförekomsten. FVOF har tagit del av samrâdshandlingama i ärendet och har följande synpunkter pâ det planerade âtgärdema: - FVOF's âsikt är fortfarande att vi anser att de planerade âtgärderna inte överensstämmer med god vatten- och fiskevârd enligt de krav som föreligger i vattendirektivet. - bâcle pâ grund av det goda kräftfisket och öringförekomsten anser FVOF att sträekan mellan Massetjämsbron oeh Hamnbron skalllämnas orörd, oeh de ojämnheter som finns i botten är en förutsättning för att bl a öringen skall ha lämpliga stândplatser oeh snarare behöver kompletteras med ständstenar pâ lämpliga platser. Postadress Telefon Plusgiro Mölndalsäns fiskevârdsomrädesförening cio Rolf Johansson Ekedungen ÖJERSJÖ

26 Môlndalsân fiskevârdsomrâdesförening Öjersjö (2) - om ändâ âtgärder beslutas art vidtas pâ ovan nämnda sträcka vili FVOF art följande hänsyn tas o inga träd tas ned pâ söder sida av ân och sa fä träd som möjligt tas ned totalt sert. FVOF önskar delta i planeringen för vilka träd som skall tas ned. Vi vill inte ha en ny situation sa som det blev i Landverter med ohejdad nedtagning av träd utefter ân, Träden utefter än är viktiga bäde för skuggning av vartnet och dess löv som föda till kräftorna. o arbetena görs sâ art sa lite störning som möjiigt skail ske pâ allmänhetens fiske efter kräftor (andra onsdagen i augusti - 15 september) o grumlande arbeten iân ej görs före eller under kräftfiske eller under lekperioden för öring o vi ser positivt pâ art omhändertagandet av dagvattnet skall ske via dagvattendammar före utsläpp irädasjön, dock anser vi art dagvartendiken med spontad vägg mot än blir förkastligt dà detta tar bort den sa viktiga strandbrinken för kräftoma i än. Vi förordar att dagvartnet bortforslas vis ledningar som ej berör strandbrinkarna. o lämpliga platser förses med lekgrus och stándstenar för art främja öringens fortlevnad i än o Râda SFK ersättes för: förlorad intäkt för allmänhetens kräftfiske dà detta pâverkas negativt nâgot eller nägra âr efter arbetets utförande. Här finns erfarenhet frân fisket iân i Landverter där resultatet blev en kraftig nedgâng av kräftor. Endast ea 15 % fângades jämfört med tidigare âr. kostnad för arbete med art förstärka ett spolierat kräftbestând sa art detta snarast blir fiskbart efter arbetets avslutning. För Mölndalsân flskevärdsomrâdesförenìng h(i~ ordförande Rolf Ekedungen ÖJERSJÖ E-post johansson.rolf.e@telia.com Postadress Mölndalsäns fískevârdsomrädesföreníng cio Rolf Johansson Ekedungen ÖJERSJÖ Telefon Plusgíro

27 Sida 1 av 1 Karin Lundskog - samrâd ang âtgärder i Mölndalsân Fran: Till: Datum: Ärende: Malin Hemmingsson <malin.hemmingsson@havochvatten.se> "karin.lundskog@harryda.se" <karin.lundskog@harryda.se> :41 samrâd ang âtgärder i Mölndalsân Havs- och vattenmyndigheten avstár fran att lämna yttrande i sarnrád angáende planerade dagvattendammar i Mölndalsán, Härryda kommun, ert dnr 2012KS (HaV dnr ). Med Vänliga Hälsningar Malin Hemmingsson Havs- och vattenmyndigheten Âtgärdsavdelningen Enheten för biologisk Box Göteborg Tel direkt: Växel: rnângfald och fiske E-post: Malin.Hemmingsson@havochvatten.se Web: Havs ochvatten myndigheten file://c:\documents and Settings\KALUN\Lokala inställningar\temp\xpgrpwise\

28

29 Till Lars Rohdin Härryda Kommun Härryda kommun planerar åtgärder för att utjämna och rena dagvatten som leds från Mölnlyckes centrala delar till dricksvattentäkten Rådasjön. Åtgärderna innebär bland annat anläggande av fyra dagvattendammar. Göteborgs Ornitologiska Förening, GOF, har följande synpunkter på dagvattendammarna: På samrådet framkom tydligt i diskussionen att det viktigaste ur vattenreningssynpunkt är att arealen dagvattendamm förblir oförändrad. Utformningen av dammarna kan ändras utan att det påverkar anläggningens funktion. Vi menar att det är väsentligt att utformningen av den mellersta dammen ändras så att den känsliga delen i väster (med huvudutbredningen av smal dammsnäcka) undantas. Enligt 6 kap 7 4 p i Miljöbalken ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar ( författarnas kursivering) tillsammans med dels motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Det finns således starkt lagstöd för att gynna den minst påverkande utformningen. Göteborgs Ornitologiska Förening är generellt positiva till dagvattendammar för vattenrening, men negativt inställda till att skapa dagvattendammar i översvämningsområden. Eftersom alternativa platser för dagvattendammar inte har bedömts realistiska av kommunen är det desto viktigare att utformningen av dessa i minsta möjliga mån påverkar de naturvärden som finns i området. Vårt förslag till utformning visas på bilden nedan. Den innefattar en utvidgning av dels den västliga dammen och dels av den mellersta dammen i dess östligaste del, samt en minskning av den mellersta dammen i dess västliga del. Göteborgs Ornitologiska Förening Org.nr Telefon: Box 166 PlusGiro: E-post: gof@gof.nu Västra Frölunda Webbplats:

30 Vidare ifrågasätter GOF starkt behovet av en gång- och cykelväg i denna känsliga miljö. En eventuell gång- och cykelväg bör byggas på norra sidan av dammarna. Vallen mot Mölndalsån bör vara så liten som möjligt för att minimera intrånget i den känsliga vattenmiljön. Den västra dammen har troligen potential att kunna hysa häckande fågelarter såsom smådopping och rörhöna. För att gynna dessa arter kan man anlägga en mindre ö i mitt i dammen. Dammarna måste även hållas fiskfria för att gynna dessa arter. Att skapa dagvattendammar i en så känslig miljö som detta översvämningsområde skapar problem och skadar naturmiljön. Svämområden är ovanliga och minskar i landskapet. Det är därför oerhört angeläget att all påverkan kompenseras fullt ut. Kommunala resurser har satsats i projektet och förslag till kompensatoriska åtgärder har föreslagits som är realistiska för flera av de hotade/sällysynta arter som berörs. (Utbredningen hos smal dammsnäcka Omphiscola glabra, gråvingad källbäckslända Nemoura dubitans och åkergroda vid Vällsjön samt bedömning av hur anläggning av dammar påverkar naturvärdena Biodivers samt Förslag till anläggning av våtmark vid Valborgs ängar, Per Andreasson Skogssällskapet). GOF förutsätter därför att kompensationsåtgärder i enlighet med Skogsällskapets/Biodivers förslag återfinns i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Exempel på arter som påträffades vid fågelinventeringen i Råda stock-området är sävsparv och enkelbeckasin. De riskerar att missgynnas av anläggningarna i området men kommer sannolikt att gynnas av denna kompensationsåtgärd vid Vällsjön. Dessa arter minskat kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Göteborgs Ornitologiska Förening Org.nr Telefon: Box 166 PlusGiro: E-post: gof@gof.nu Västra Frölunda Webbplats:

31 Mindre hackspett (upptagen på rödlistan som Nära hotad) har häckat i området. Arten födosöker inom ett område på ca 20 ha lövrik skog under häckningstid (Wiktander muntl). Det är viktigt att kompensera arten för förlust av födohabitat genom att skapa mer död lövved, exempelvis genom att ringbarka lämpliga träd, förslagsvis ett 50-tal lövträd inom omgivande 20 hektar skogsmark. För Göteborgs Ornitologiska Förening Christer Johansson Fågelskyddskommittén Morgan Johansson Ordförande Göteborgs Ornitologiska Förening Göteborgs Ornitologiska Förening Org.nr Telefon: Box 166 PlusGiro: E-post: gof@gof.nu Västra Frölunda Webbplats:

32

33

34 Naturskyddsföreningen i Härryda c/o Michael Nilsson Näsetvägen Mölnlycke Tel: Härryda kommun Sektor för samhällsbyggnad Karin Lundskog Angående samrådsremiss (6 kap 4 MB) Planerade dagvattendammar samt kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån, Härryda kommun Härryda kommun avser att till mark- och miljödomstolen inlämna en ansökan om att anlägga dagvattendammar samt kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån vid Mölnlycke och Rådasjön. Naturskyddsföreningen har som remissinstans i samband med samrådet givits möjlighet att inkomma med yttrande. Föreningen har även fått uppskov till senast 23 november lämna yttrande. Förkortningar AF = Fridlyst art som är skyddad enligt Artskyddsförordningen EU = Art/Naturtyp som omfattas av EU:s miljölagstiftning EU*= Art/Naturtyp som är särskilt prioriterad i EU:s miljölagstiftning EU1= Art som är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv NT = Nationellt rödlistad art (Naturvårdsverket) ÅGP = Art som omfattas av nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (Naturvårdsverket) IAA = Internationell ansvarsart för vilken Sverige har särskilt stort bevarandeansvar S = Sällsynt RS = Regionalt sällsynt Allmänt Vattenområden och vatten utgör en viktig naturresurs och är en av grunderna för den biologiska mångfalden. Områden med vatten och vattnet i sig ger oss många ekosystemtjänster och har stort värde för bl a rekreation. Naturskyddsföreningen anser därför att det är viktigt att åtgärder görs för att minska påverkan av som i detta fall dagvatten på våra vattenområden. Därför är det bra att Härryda kommun satsar på att förbättra sin dagvattenhantering. Ett sätt att göra detta är att bygga uppfångningsdammar/våtmarker för dagvatten där bl a sedimentation och upptag av näringsämnen kan ske. Dammarna kan även fungera som uppfångning vid miljöolyckor. I övrigt kan även direkta åtgärder göras inom de bebyggda områdena som anläggande av gröna tak, öppna diken, småvatten och olika typer av infiltration. Vid byggnation av dagvattendammar bör dessa planeras och 1

35 byggas tidigt vid exploatering av ett område. Helst skall dammarna vara på plats så att de kan ta upp det förorenade dagvatten som bildas i samband med byggnation, sprängning m.m. Dagvattendammar skall även placeras så att de ej anläggs i våtmarker, strandzoner, översvämningsområden, sjöar eller i naturliga vattendrag. Detta då dessa utgör i sig själv mycket skyddsvärda miljöer som skall skyddas mot negativ dagvattenpåverkan och dessutom ofta fungerar som naturliga reningsmiljöer för vatten. Byggs dagvattendammar i dessa miljöer minskar man naturens egna reningsanläggningar, man riskerar förstöra värdefull natur och dammarna kan även skapa vandringhinder i vattendragen. Dessutom finns risk att fastlagda miljögifter i översvämningsområden, våtmarker och strandzoner frigörs vid grävningar för dammarna. Dagvattendammar bör därför planeras in som en del av dagvattensystemet där de placeras så att de renar dagvattnet innan det når ut till omgivande natur- och vattenmiljöer. Det är också önskvärt att dammarnas utformning sker så att biologisk mångfald kan gynnas och att de blir estetisk tilltalande. Naturvärden Mölndalsån Mölnlycke Mölndalsån med omgivande naturområde vid Mölnlycke centrum och Rådasjön (Råda stock) har mycket stora naturvärden. Området ligger under högsta kustlinjen och utgörs främst av avlagrade svämsediment. På kartor som visar våthetsindex ser man att området är mycket vått pga av utströmmande grundvatten. Ett flertal värdefulla naturmiljöer förekommer i området som meandrande å, sjöstränder, deltaområde, svämområden, svämlövskog (EU* - alluvial lövskog ) och våtmarker (se bifogade kartor). I dessa miljöer har ett flertal fridlysta, rödlistade och regionalt sällsynta växt- och djurarter noterats. Bland dessa bör särskilt nämnas smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA), mindre hackspett (NT/AF), göktyta(nt/af), drillsnäppa (NT/AF), bred paljettdykare (AF/EU), åkergroda (AF/EU1), enkelbeckasin(af), gröngöling (AF), brun kärrhök (EU/AF), stare (AF), öring, lake (NT), stensimpa (EU), nattsländan Notidobia ciliaris (S), gropnate (RS), vitmossor (EU) och kalmus (S) (se bifogade kartor). De högsta naturvärdena längs Mölndalsån i Mölnlycke finns vid åns mynningsområde kring Råda stock och Rådasjön (bilaga karta 1). Området här har mycket stora naturvärden trots att det ligger så samhällsnära. Det har en förhållandevis hög grad av orördhet med ännu stor påverkan av naturliga störningar i form av översvämningar och grundvattenutströmningar. I rapporten Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområden en resurs för människor och ekosystem (Nolbrant. P 2011) beskrivs området närmast Rådasjön som ett av åsystemets ekologiskt mest värdefulla områden: i den nedre halvan av sträckan mellan Landvettersjön och Rådasjön vid Mölnlycke finns ett ekologiskt värdefullt område (fig. 30). Våthetsindex är högt även en bra bit norrut där området idag är bebyggt fig. 25). Större områden med svämsediment finns (fig.13), vilket tyder på svämplan med historiskt regelbundna översvämningar. Längs vattendraget finns 2

36 värdefulla svämskogar med ett rikt fågelliv och smal dammsnäcka. Även här syns större sandavlagringar i jordartskartan (fig. 13), vilket visar på att området är ett gammalt isälvsdelta. Genom kommunens skötselplan (se nedan) med inriktning på skog med fri utveckling har även området till stora delar en naturskogskaraktär med rikligt med död ved Område A kan i sin tur delas in i två delar, område 1 och 2 (bilaga karta 3) vilka avgränsas av den vägbro som går över ån. Område 1 ingår idag i Rådasjöns naturreservat (kommunfullmäktigebeslut 2004). För området gäller särskilda reservatsföreskrifter och strandskydd. Även område 2 var planerat att ingå i naturreservatet och ingick i kommunens reservatsförslag. Det utgick dock i sista stund vid behandling i kommunfullmäktige. Orsaken var osäkerhet kring ledningsdragningar i området. Kommunfullmäktige beslutade dock att område 2 fortsatt skulle omfattas av naturreservatets skötselplan. Enligt skötselplanen som därför gäller hela område A anges att: - Naturtypen ska fortsätta att vara i huvudsak lövskog med naturskogskaraktär. - Tillgången på död ved i olika grovlek och nedbrytningsstadier ska vara god. Antalet stående och liggande döda träd ska på sikt vara minst 8 per hektar. - Mindre hackspett ska fortsätta att varje år häcka inom detta eller annat lämpligt skötselområde. Att förutsättningarna för häckningar av mindre hackspett (NT/AF) har bibehållits bekräftades vid kommunens fågelinventering 2010 då ett par med mindre hackspett häckade i område 2. Även vid fågelinventeringen våren 2011 noterades mindre hackspett i område 2. Naturmiljön har även i huvudsak fått fortsätta utvecklats fritt med en ökad mängd död ved. (Kommunens skogsbrukskonsult har dock 2005, pga av miss i kommunikationen, i strid med skötselplanen gått in och avverkat några vindfällen och man har även 2009 genomfört översvämningsåtgärder i form av avverkningar av träd närmast ån.) I övrigt så påverkas området fortsatt av naturliga störningar i form av regelbundna översvämningar och grundvattenutströmningar vilket utgör en av förutsättningarna för naturmiljöns bibehållande. Sedan skötselplanen antogs 2004 så har även flera fynd av nya arter gjorts i området som ex. smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA), göktyta (NT/AF), bred paljettdykare (AF/EU), enkelbeckasin(af), brun kärrhök (EU/AF), gropnate (RS) och kalmus (RS). Arter som bekräftar både skötselplanens inriktning och områdets mycket höga naturvärde. Naturvärdesbedömningar Naturområde 1 har till största delarna bedömts som Högsta naturvärde klass 1 vid fågelinventeringar som kommunen låtit utföra inför sin ansökan (Ström.K & 2011). Även område 2 har klassats som Högsta naturvärde klass 1 och Mycket högt naturvärde klass 2 (bilaga karta 6). Sammantaget utgör naturområdet här vid Mölndalsåns mynning i Rådasjön ett av de mest värdefulla naturområdena i kommunen och regionen. Områdets 3

37 höga naturvärden bekräftas även i tidigare inventeringar som ex. Skötselplan tätortsnära naturområde (Meyer.K. 1993), Miljöanalys (GF Konsult 1995) liksom i rapporten Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområden en resurs för människor och ekosystem (Nolbrant. P 2011) och i de naturinventeringar som kommunen låtit genomföra inför ansökan till mark- och miljödomstolen. Hydromorfologi Mölndalsån vid Råda stock inom område A (bilaga karta 2) utgörs av ett område där ån skär ned sig i avlagrade fina sediment och där år kan röra sig i sidled (meandra). Denna typ av miljöer är ovanlig i kommunen och regionen. Inom Mölndalsåns vattensystem finns idag i stort sett endast två områden kvar av denna karaktär, dels vid Landvetter och dels vid Rådasjön. Det är viktigt att vattendrag kan röra sig i sidled (meandra). Detta då denna rörelse ingår i vattendragets naturliga struktur och rörelsen skapar förutsättningar för många arter och ekologiska processer. Vattendragets rörelse påverkar även sedimentation och erosion vilket i sin tur är viktiga för de ekologiska strukturerna. Avsaknad av hydromorfologiska störningar är en av de faktorer som pekas ut som viktiga för att kunna nå EU:s vattendirektivs krav på god status. Vid Mölndalsån vid Råda stock är vattendragets rörelse till vissa delar störd genom byggnation och vägar. Det finns dock ännu kvar en viss möjlighet till meandring inom område A vilket är viktigt att bevara. Svämområden - våtmarker I området närmast vattendrag som Mölndalsån förekommer naturligt ett område som regelbundet svämmas över och kallas för svämplan (bilaga karta 7). Även detta närområde utgör ett vattenområde och utgör en del av ån. I detta översvämningsområde skapas en rik mångfald på olika miljöer som älvvall, levéer, korvsjöar, svämkägla, skredärr, lagunsjö, våtmarker, terras och brink. Svämplanet är ofta biologiskt rika områden med en högre biologisk mångfald än själva åfåran och är därför mycket värdefulla att bevara. Naturtypen är dock starkt exploaterad och förstörd och utgör en av idag mest hotade och mest skyddsvärda naturtypen i Sverige. Svämlövskog En stor del av område A utgörs av svämlövskog (bilaga karta 8). Särskilt då i område 2 där miljön runt ån i stort sett helt består av denna naturtyp Svämlövskog (EU* -alluvial lövskog 91E0) omfattas som naturtyp av EU:s art- och habitatdirektiv. Svämlövskog är en enligt direktivet en prioriterad naturtyp som särskilt skall uppmärksammas i miljöarbetet. Svämlövskog är en hotad naturtyp i Sverige och förekommer inte idag i tillräcklig omfattning för att uppnå direktivets krav på gynnsam bevarandestatus. Även i Härryda kommun är denna typ av naturtyp ovanlig och de kvarvarande miljöerna med svämlövskog måste bevaras. Detta för att vi skall kunna följa E:s miljölagstiftning. 4

38 Rödlistade arter Totalt har fem nationellt rödlistade arter noterats inom område A. Dessa arter är smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA), lake (NT), mindre hackspett (NT/AF), göktyta (NT/AF) och drillsnäppa (NT/AF) (se även bifogade kartor över artfynd). Särkilt intressant är fynden av smal dammsnäcka (bilaga karta 10) för vilken Sverige som nation har ett särskilt stort bevarandeansvar. Detta då smal dammsnäcka har en stor del av sin världsutbredning inom vårt land. Särskilt viktiga förekomster finns i sydvästra Sverige och då speciellt i Härryda och Mölndals kommuner. Smal dammsnäcka omfattas även av nationellt åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) (se nedan). För att nå uppsatta miljömål och stoppa den pågående utarmningen av biologisk mångfald krävs det att hänsyn tas till rödlistade arter och att dessa skyddas mot skadliga åtgärder. Vid förekomst av särskilt hotade arter eller i områden med flera rödlistade arter bör naturskydd inrättas. Övergripande ansvaret för bevarande av rödlistade arter har länsstyrelsen men även kommunen har ett ansvar genom sitt myndighets- och miljöarbete. Fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen Ett flertal arter som är fridlysta enligt Artskyddsförordning finns noterade i området. Dessa är ex. mindre hackspett (NT/AF), göktyta (NT/AF), drillsnäppa (NT/AF), bred paljettdykare (AF/EU1), åkergroda (AF/EU1), enkelbeckasin(af), gröngöling (AF), brun kärrhök (EU/AF) och stare (AF) mindre hackspett (NT/AF), göktyta(nt/af), drillsnäppa (NT/AF), bred paljettdykare (AF/EU), åkergroda (EU1/AF),rödstjärt (AF), sävsparv (AF), stare (AF) och vanlig groda (EU/AF). (se även bifogade kartor över artfynd). För arter skyddade enligt Artskyddsförordning gäller förbud mot att skada deras fortplantningsområden, viloplatser och övervintringsområden. Möjlighet finns att enligt lagen söka dispens. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Artskyddsförordningen. (Handbok för artskyddsförordningen del 1, Naturvårdsverket 2009). EU:s miljölagstiftning Inom området vid Mölndalsån I Mölnlycke finns ett flertal arter och naturtyper som omfattas av EU-rätten och unionens miljölagstiftning (EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv). I området förekommer både smal paljettdykare (bilaga karta 13) och åkergroda (bilaga karta 12) som är strikt skyddade enligt art- och habitatdirektivet. Även svämlövskogen (alluvial lövskog 91E0) intill Mölndalsån (bilaga karta 8) omfattas av art- och habitatdirektivet liksom förekomsten av vitmossa. Svämlövskog är en enligt direktivet prioriterad naturtyp som särskilt skall uppmärksammas i miljöarbetet. Svämlövskog är en hotad naturtyp i Sverige och förekommer inte idag i tillräcklig omfattning för att uppnå direktivets krav på gynnsam bevarandestatus. Bland fåglarna som förekommer omfattas brun kärrhök och spillkråka av fågeldirektivet. Dessutom finns stensimpa som omfattas av art- och habitatdirektivet. Se 5

39 även bifogade kartor över artfynd och naturtyper. Även EU:s vattendirektiv omfattar Mölndalsån och Rådasjöns med de näraliggande översvämningsområdena som finns. Vid prövningen måste EU-rätten och unionens miljölagstiftning beaktas. Ett flertal myndigheter ansvarar för genomförandet av EU:s miljölagstiftning och vid miljöprövningar ankommer det på domstol/myndighet att särskilt beakta och följa EU lagstiftningen. EU har även antagit långtgående målsättningar kring bevarandet av biologisk mångfald. Målsättningar som bör vara styrande vid miljöprövningar och beslut. Nationella och internationella ansvarsarter Inom område 2a har den rödlistade arten smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA) noterats på flera ställen. I kommunens samrådsunderlag visas en karta på känd utbredning i september Vid Naturskyddsföreningens undersökningar har ytterligare fynd gjorts och vi har sammanställt hela den idag kända utbredningen i området som visar på att det finns en riklig förekomst inom område 2a (bilaga karta 10) Den kända världsutbredningen för smal dammsnäcka är begränsad till västra Europa (norra Spanien till södra Norge) och Sverige hyser viktiga delar av snäckans världspopulation. Detta innebär att arten är en internationell ansvarsart för Sverige. De viktigaste förekomsterna i landet finns i sydvästra Sverige och då särskilt i Härryda och Mölndals kommuner. Nationellt åtgärdsprogram för hotade arter ÅGP Naturvårdsverket har upprättat ett nationellt åtgärdsprogram (Nilsson.C 2011) för bevarande av smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA) som förekommer i område 2a. En av orsakerna till att smal dammsnäcka fått ett åtgärdsprogram är det särskilda internationella ansvar som Sverige hyser för snäckans bevarande (se ovan). Mellan anges 28 kända fyndlokaler med arten i Sverige. Målet med åtgärdsprogrammet är att antalet lokaler med förekomst av arten till år 2014 skall vara minst 50 stycken. Fram till år 2025 skall de vara minst 100 stycken. Populationen på kända lokaler skall vara så livskraftiga att de inte riskerar slås ut. För att nå dessa mål krävs att kända lokaler bevaras och nya skapas genom restaureringsåtgärder. Åtgärdsprogrammet uttrycker Naturvårdsverkets syn på mål och angelägna åtgärder för arten och syftet med programmet är att förbättra naturvårdsarbetet med arten så att hänsyn tas till dess miljöer så att arten så småningom kan få en gynnsam bevarandestatus. I regeringens proposition Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) lyfts de nationella åtgärdsprogrammen fram under åtgärder för att nå målet Ett rikt växt- och djurliv. Åtgärdsprogrammet är också enligt Naturvårdsverket ett steg för att nå det internationella målet om att senast 2020 ha förbättrat hotade arters bevarandestatus. Vilket är ett av FN:s delmål som antagits inom konventionen för biologisk mångfald för att uppnå visionen Living in harmony whith nature. 6

40 Nationella och lokala miljömål Ett flertal nationella och lokala miljömål berörs i detta ärende som ex. Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag och Giftfri miljö. Miljömålen bör tas upp och projektet påverkan och relevans gentemot dessa beskrivas. Internationella överenskommelser och målsättningar FN har upprättat ett flertal olika konventioner och överenskommelser som berörs i samband med exploateringsförslagen vid Mölndalsån i Mölnlycke. Här finns konventionen om biologisk mångfald från 1992 och den senaste Nagoyöverenskommelsen till vilka Sverige har anslutit sig. För att nå konventionernas mål krävs stor hänsyn till natur och biologisk mångfald i samband med olika exploateringsärenden. Vid Nagoyaöverenskommelsen beslutades bl a att alla länder senast 2020 skall ha skyddat 17% av sina land- och sötvattensmiljöer i ett nätverk av representativa områden. Sverige har långt kvar till att nå detta mål och skall vi nå målet krävs det att alla värdefulla naturområden likt det vid Mölndalsån vid Råda stock skyddas mot exploatering och förstörelse. Mölndalsåns ekonomiska värden - ekosystemtjänster I samband med miljöprövningar som berör exploatering av naturmiljöer och biologisk mångfald måste även frågor kring naturens ekosystemtjänster tas upp. Det kan gälla det värde naturen ger oss i form av exempelvis vattenrening, översvämningsbegränsning, upptag och bindning av koldioxid och produktion av biologisk mångfald. I rapporten Vattenmiljöer i Mölndalsåns avrinningsområden en resurs för människor och ekosystem (Nolbrant. P 2011) tas frågan kring Mölndalsåns ekosystemtjänster upp där man skriver att: Vattensystemen med sina ekosystem bidrar med ovärderliga ekosystemtjänster. I ekosystemen renas vatten, fisk produceras och biologisk mångfald utvecklas. Miljöerna längs vattnen är också mycket viktiga för friluftsliv, sportfiske och turism. I området beräknas det finnas potential för fisketillfällen per år (Fiskevårdsplan för Mölndalsån 1998). När det gäller gäller svämplanen runt vattendrag, likt de som nu är föreslagna för exploatering vid Råda stock, anges i rapporten att: En särskild miljö som behöver uppmärksammas är svämplan som omger vattendrag. Förutom att svämplanen är viktiga miljöer för många arter bidrar de också med värdefulla ekosystemtjänster som vattenrening, flödesutjämnare och grundvattenmagasin. Nyligen har värdet av svämplanens ekosystemtjänster beräknats till kr per hektar och år (Poster m fl, 2003). Försiktighetsprincipen Det är viktigt att försiktighetsprincipen beaktas i samband med miljöprövning och bedömningen av ärendets anknytning till Artskyddsförordningen. 7

41 Brister i miljö- och naturvårdsunderlaget Kommunen har genomfört flera naturinventeringar i området vilket är bra. Dock förekommer en del brister i undersökningar av arter som skulle kunna förekomma och som är av väsentligt värde att ha kunskap om för att kunna följa Sveriges och EU:s miljölagstiftning. Främst gäller detta fridlysta groddjur och fladdermöss. Men även särskilda inventeringar av fridlysta vattenskalbaggar och trollsländor borde ha gjorts. Dessutom har ingen undersökning av fisklivet genomförts i ån vilket är en stor brist. Detta särskilt med tanke på att det i Hulebäcken några hundra meter uppströms har konstaterats öring. Öring förekommer även i Mölndalsån ca 800 meter uppströms centrum vid åfåran vid gamla Mölnlycke fabriker. Undersökningar av öring på den nu aktuella åsträckan borde ha gjorts för att kunna bedöma förekomst och eventuell påverkan. Uppgifter om lake(nt) och stensimpa(eu) finns även i Rådasjön och bör kunna finnas i Mölndalsån också. Det redovisas inte heller några undersökningar av eventuella miljögifter vilket är en allvarlig brist. Detta trots att grävningar planeras och då det inom området finns äldre uppgifter kring förekomst av soptippar här. Uppströms området i Mölnlycke finns även industriverksamhet som i över 100 år släppt ut miljögifter i vattnet. Bl a har Mölnlycke AB haft en lång period med utsläpp från sina fabriker där bl a avloppet från färgerier gick ut i ån. Därför kan miljögifter finnas i sediment i och kring ån. Kartredovisning Den kartredovisning som finns av dammarnas och gångvägarnas utbredning är väldigt förenklade och svåra att använda för bedömning av projektets fysiska påverkan i området. Detta då det enbart dammarnas bottenyta, vattenyta och schaktyta redovisas (bilaga karta 4). Utbredning av vallar och arbetsvägar och arbetsytor redovisas inte vilket är en stor brist. Vi har gjort en karta med möjlig utbredning av påverkansområde från vallarna då det är viktigt att även dessa redovisas och konsekvensbedöms (bilaga karta 5). Vi föreslår att kommunen tar fram mer detaljerade kartor så man tydligare kan bedöma projektets fysiska påverkan. Samrådsunderlag Härryda kommun har inför samrådet sammanställt ett särskilt samrådunderlag (Sweco ). I samrådsunderlaget finns en sammanfattning av för projektet viktiga uppgifter kring byggnation, naturvärden och konsekvensbedömningar. Flera viktiga uppgifter saknas dock och redovisas inte i samrådsunderlaget vilket inte är bra. Viktiga frågor som ej finns med i samrådsunderlaget är ex: - Att smal dammsnäcka omfattas av nationellt åtgärdsprogram (ÅGP) och hur projektet påverkas av detta 8

42 - Att smal dammsnäcka är en för Sverige internationell ansvarsart och hur projektet påverkas av detta - Miljökvalitetsnormer och projektets påverkan på dessa - Svämområdet och dess värde - Naturområdets betydelse för ekosystemtjänster - Hur projektet påverkas av att en enligt EU-lagstiftningen prioriterad naturtyp alluvial lövskog berörs - Tydlig redovisning av fågelutredningens (Pelagicus, Kåre Ström, 2011) slutsats att fågellivet påverkas och förändras påtagligt med sannolik förlust av flera arter, bl.a. olika hackspettsarter, t.ex. mindre hackspett (NT) och troligen även göktyta (NT). - Samlad redovisning och miljökonsekvensbedömning av rödlistade arter, fridlysta arter, EUarter/naturtyper, sällsynta och lokalt ovanliga arter - Redovisning av EU:s ramdirektiv för vatten och hur det förhåller sig till grävningar/rensningar/rätningar i vattendrag och deras närområde. Miljöpåverkan som ej belyses är påverkan på: - svämområdet och dess våtmarker - hydromorfologi - svämlövskogen (EU* -alluvial lövskog) och påverkan på gynnsam bevarandestatus - åkergroda (EU1/AF) - bred paljettdykare (EU1/AF) - smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA) - enkelbeckasin (AF) - drillsnäppa (NT/AF) - brun kärrhök (EU) - öring (EU), lake (NT) och stensimpa (EU) - naturmiljön vid damm 1 inom Rådasjöns naturreservat I kapitlet Skadereducerande åtgärder föreslås att: I möjligaste mån bevara äldre hålträd (särskilt gamla alar längs ån), så länge dessa inte riskerar att falla ned i ån. Vi vänder oss emot detta att träd inte skall få falla ned i ån då förekomst av död ved i naturen (även i vatten) är en av de viktigaste förutsättningarna för en rik biologisk mångfald. Förslaget står i strid med gällande miljölagstiftning, internationella, nationella, regionala och lokala miljömål och även med kommunens egen skötselplan för området (se tidigare). Vi vill även påpeka att förslaget att utplacera predationssäkra holkar inte gynnar arter som mindre hackspett (NT/AF), drillsnäppa (NT/AF) och enkelbeckasin (AF). Det föreslås även att gång- och cykelvägar skall lokaliseras så långt från ån som möjligt. Vi frågar oss varför en gångväg då planeras in inom åns svämområde enbart 20 meter norr om åfåran? 9

43 Miljökonsekvenser Om åtgärderna genomförs enligt förslaget bedömer vi att detta skulle ge betydande konsekvenser för naturmiljön och rekreationsvärdena. Detta bekräftas av kommunens eget underlagsmaterial och av de fältundersökningar Naturskyddsföreningen genomfört i området. Vi vill även hänvisa till de konsekvensbedömningar som finns i de fågelinventeringar (Ornis Pelagicus, Ström.K 2010 & 2011) som kommunen låtit ta fram som underlag. En redovisning av en del av dessa finns i vår bilaga (bilaga karta 21-23) 1. Dagvattendammar - Hydromorfologi Det är viktigt att vattendrag kan röra sig i sidled (meandra). Vid byggnation av dammarna så begränsas vattendragets rörelse i sidled vilket påverkar dess rörelsemöjlighet och hydromorfologi negativt. Avsaknad av hydromorfologiska störningar är en av de faktorer som pekas ut som viktiga för att kunna nå EU:s vattendirektivs krav på god status. Då dammarna ligger inom svämplanet kan dammarna även komma att få begränsande effekt på vattenflödet vilket kan påverka erosion och sedimentation nedströms och uppströms dammarna. - Svämområden - våtmarker I området närmast vattendrag som Mölndalsån förekommer naturligt ett närområde som regelbundet svämmas över och kallas för svämplan (bilaga karta 7). Även detta närområde utgör ett vattenområde och utgör en del av ån.. I detta översvämningsområde skapas en rik mångfald på olika miljöer som älvvall, levéer, korvsjöar, svämkägla, skredärr, lagunsjö, våtmarker, terras och brink. Svämplanet är ofta biologiskt rika områden med en högre biologisk mångfald än själva åfåran och är mycket värdefulla att bevara. Naturtypen är dock starkt exploaterad och förstörd och utgör en av de idag mest hotade och mest skyddsvärda naturtypen i Sverige. En exploatering enligt förslaget (bilaga karta 4 och 5) med dagvattendammar vid Råda stock kommer att förstöra en stor del av det värdefulla svämområdet här. Det är de mest våta områdena där det även förekommer grundvattenutströmning (bilaga karta 1 och 9) som drabbas. Detta skulle ge skador på värdefull biologisk mångfald och innebära en förlust av viktiga ekosystemtjänster. Dessutom skulle en exploatering stå i strid med EU:s vattendirektiv som ställer krav på bevarande av svämområden kring vattendrag. 10

44 - Svämlövskog En stor del av område A utgörs av svämlövskog (bilaga karta 8). Särskilt då i område 2 (bilaga karta 3) där miljön runt ån i stort sett helt består av denna naturtyp. De dammar som föreslås (bilaga karta 4 och 5) innebär ett stort ingrepp i område 2 med dess värdefulla svämlövskog. Detta vore negativt för möjligheten att kunna nå miljömålen och det skulle ej vara i enlighet med EU:s miljölagstiftning. Enligt EU:s art- och habitatdirektiv skall svämlövskogen (alluvial lövskog (EU*) ha en gynnsam bevarandestatus vilket den inte har idag i Sverige. Svämlövskog är dessutom en prioriterad naturtyp inom EU:s miljölagstiftning. I enlighet med EU-direktivets krav bör kvarvarande svämlövskogar som den vid Råda stock bevaras. - Smal dammsnäcka Av underlagsmaterialet kan man utläsas att exempelvis stora delar av miljön för smal dammsnäcka (NT/ÅGP) kommer att förstöras genom direkt biotopförstörelse. Konsekvenserna för smal dammsnäcka blir dessutom än större än vad som framkommer av underlagsmaterialet. Detta då smal dammsnäcka enligt Naturskyddsföreningens inventeringar visar på större förekomst av arten än vad sökanden angett (bilaga karta 10) I området där den förekommer i område 2a har kommunen även konstaterat en grundvattenutströmning. Troligen gynnas populationen av smal dammsnäcka av denna utströmning. Enligt kommunen (vid samråd ) kan grundvattenutströmningen komma att påverkas vid en byggnation av dammarna här. Detta skulle kunna påverka smal dammsnäcka som kan drabbas i områden även utanför det direkta exploateringsområdet. Arten kan därmed riskera att helt försvinna från området. En minskad population eller utslagning står i strid med miljöbalken och Naturvårdsverkets nationella åtgärdsprogram för arten och Sveriges internationella ansvar för arter för vilka vi hyser en stor del av världspopulationen. - Fåglar Av sökandens egen genomföra fågelinventering (Ström.K Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön - en kompletterande inventering med naturvärdesbedömning ) framkommer att miljön för fåglarna i området kommer att drabbas av biotopförstörelse. I fågelinventeringen pekas särskilt mindre hackspett (NT/AF) (bilaga karta 11) och göktyta (NT/AF) ut som arter som bedöms riskera att försvinna som häckande arter inom området vid ån vid Råda stock (se bilaga). I inventeringen görs bedömningen att: fågellivet påverkas och förändras påtagligt med sannolik förlust av flera arter, bl.a. olika hackspettsarter, t.ex. mindre hackspett (NT) och troligen även göktyta (NT). (bilaga karta 21). Även arter som 11

45 drillsnäppa (NT/AF), enkelbeckasin (AF) skulle kunna drabbas genom biotopförstörelse och störningar. Även brun kärrhök (EU/AF) skulle kunna påverkas. Ur miljösynpunkt är ej föreslagna åtgärder acceptabla då fågellivet skulle komma att drabbas hårt. Åtgärderna står även i strid med Miljöbalken och Artskyddsförordningen och kräver dispens (Handbok för artskyddsförordningen del 1, Naturvårdsverket 2009). - Bred paljettdykare och åkergroda Inom området förekommer två arter som är strikt skyddade enligt EU:s art- och habitatdirektiv, bred paljettdykare(eu1/af) och åkergroda (EU1/AF). Kommunen har ej själv genomfört några inventeringar av arterna utan fynden har gjorts av Naturskyddsföreningen. Om det förekommer lekområde för åkergroda är därför ej känt. Dispenskrav vid ingrepp i område A borde dock vara aktuellt för båda arterna då åtgärderna riskerar skada värdefulla miljöer för arterna. Bred paljettdykares fortplantningsområde skall, förutom själva sjön de lever i, även omfatta ett strandområde på minst 200 meter närmast sjön (bilaga karta13) (Handbok för artskyddsförordningen del 1, Naturvårdsverket 2009). - Övriga arter Utöver ovan nämnda arter finns ett flertal andra rödlistade, sällsynta och fridlysta arter som drillsnäppa (NT/AF), enkelbeckasin(af), gröngöling (AF), brun kärrhök (EU/AF), stare (AF), öring, nattsländan Notidobia ciliaris (S), gropnate (RS), vitmossor (EU) och kalmus (S) (se även bilagda kartor). Hur/om dessa påverkas av förslaget kan man inte utläsa av samrådsunderlaget eller av naturvårdsunderlaget. Underlaget måste kompletteras med även bedömningar av påverkan på dessa arter. 2. Överbyggnad av ån I förslaget finns det med en föreslagen överbyggnad av ån vid Mölnlycke centrum. Det framgår dock inte hur denna överbyggnad kommer att påverka strand- och vattenmiljön vilket är en brist. Denna påverkan måste utredas och beskrivas då den troligen inte är försumbar och har påverkan på miljön. Bl a kommer solinstrålningen minska under bryggan vilket kan drabba växt- och djurliv negativt. Även strömningsförhållanden kan komma att påverkas. 3. Översvämningsåtgärder I förslaget finns åtgärder som innebär breddning och fördjupning av Mölndalsån inne i Mölnlycke i området kring kulturhusparken. Även avverkning av ett stort antal träd längs åkanten föreslås. Åtgärderna skulle komma att ge stora effekter på natur- och rekreationsvärdena längs ån i Mölnlycke centrum. Grävningarna i ån skulle förstöra naturliga strandbrinkar och nya artificiella stenskodda strandsluttningar skulle byggas upp. Detta 12

46 skulle drabba vattenlevande djur som kräftor, bottendjur och fiskar negativt som exempelvis stensimpa (EU), lake (NT), ål (CR), öring, nattsländan Notidobia ciliaris (S). Även trädfällningarna skulle kunna drabba vattenlevande arter och strandmiljöarter som exempelvis mindre hackspett(nt/af) som näringssöker i träden längs ån. Miljökonsekvensbeskrivningen är dock mycket svag i samrådsunderlaget när det gäller påverkan på ån och strandmiljöerna. Åtgärderna anser vi inte skall genomföras då de står i strid med EU:s miljölagstiftning och miljöbalken. 4. Artskyddsförordningen Ett flertal arter som är fridlysta och skyddade enligt Artskyddsförordningen förekommer i området. Exempel på dessa arter är mindre hackspett (NT/AF), göktyta(nt/af), drillsnäppa (NT/AF), bred paljettdykare (AF/EU), åkergroda (AF/EU1), enkelbeckasin(af), gröngöling (AF), brun kärrhök (EU/AF), rödstjärt (AF), sävsparv (AF), stare (AF) och vanlig groda (EU/AF). Arterna är skyddade mot skadlig påverkan och det krävs dispens om man skadar fortplantningsområden, viloplatser och övervintringsområden. Av samrådsunderlaget framgår det mycket dåligt hur dessa arter påverkas och om det krävs dispens enligt Artskyddsförordningen. Vi har tidigare i detta yttrande pekat på att det för flera arter troligen krävs dispens om planerade åtgärder skall genomföras. Frågan kring Artskyddsförordningen måste tydliggöras och bedömningar av påverkan på arter relaterat till Artskyddsförordningen måste tas fram. Vid dispensansökan så krävs att man ansöker om dispens för var art för sig. Alternativa förslag Dagvattendammar Vi anser att utbyggnaden av den mittersta långsmala dammen, damm 3, (se bilaga karta 4) inte kan accepteras ur miljösynpunkt då denna skulle ge alltför stora ingrepp i den värdefulla naturmiljön. Som möjligt alternativ föreslår vi att, efter utredning, en utökning sker av damm 1 mot väster och det bör även kunna ske en viss utökning av damm 4. Detta under förutsättningar att damm 3 försvinner. Ett smalt dike/damm bör dock kunna dras närmast vägen här för att binda ihop dammarna. Som ytterligare ett alternativ föreslår vi att en dagvattendamm anläggs på grönytan söder om ån och öster om bron vid P-huset. Denna damm skulle få ett strategiskt läge nära busstation och industriområde och utgöra skyddsbarriär vid eventuella utsläpp från olyckor på Säterivägen. Vid dammbyggnationerna bör dammarnas vallar i känsliga områden göras så små som möjligt för att minska exploateringens påverkan. 13

47 Översvämningsåtgärder Som alternativ för grävningarna och avverkningen av träden i Mölnlycke centrum i området runt Kulturhusparken föreslår vi att en större trumma grävs ned tvärs kulturhusparken. Detta för att vid höga flöden kunna leda vatten förbi åsvängen vid Kulturhusparken. Gång- och cykelvägar Ingen gång- eller cykelväg byggs inom område A (bilaga karta 2) då detta skulle komma påverka områdets naturvärden negativt. Det finns idag tillräckligt med både gång- och cykelvägar inom området. Mindre stigar för gående kan dock anläggas om hänsyn tas till naturmiljön. För Naturskyddsföreningen i Härryda Michael Nilsson Ordförande 14

48 Naturvärden vid Mölndalsån i Mölnlycke Sammanställning: Michael Nilsson Naturskyddsföreningen i Härryda Naturskyddsföreningen i Härryda Bilaga till yttrande Karta: 1. Översikt Mölndalsåns deltaområde vid Råda stock i Mölnlycke 2. Mycket höga naturvärden område A 3. Mycket höga naturvärden område Föreslagna dagvattendammar (Sweco 2012) 5. Föreslagna dagvattendammar (Sweco 2012) påverkansområde vallar? 6. Naturvärdesbedömning (Kåre Ström fågelinventering 2011) 7. Svämområde 8. Svämlövskog Alluvial lövskog (EU) 9. Våtmarker-sumpskog 10. Smal dammsnäcka (NT-åtgärdsprogram) 11. Mindre hackspett (NT/AF) 12. Åkergroda (AF) 13. Bred paljettdykare (EU1/AF) 14. Drillsnäppa (NT/AF) 15. Göktyta (NT/AF) 16. Gropnate (LS) 17. Kalmus (LS) 18. Enkelbeckasin (AF) 19. Brun kärrhök (EU/AF) 20. Övriga fåglar (AF) 21. Konsekvensbeskrivning Mindre hackspett (Kåre Ström 2011) 12. Konsekvensbeskrivning Ekologiskt känsligt område /Alluvial lövskog/svämområde (Kåre Ström 2011) 23. Konsekvensbeskrivning Hydrologi/ Geohydrologiska processer/ Biologiskt filter/artspridning (Kåre Ström 2011)

49 Översikt Mölndalsåns deltaområde vid Råda stock i Mölnlycke Bostadsområde Mölnlycke centrum Karta 1 Parkmark P-hus Öppen mark Mölndalsån Grundvattenutströmning Svämområde Svämlövskog Rådasjöns naturreservat Svämlövskog Rådasjön Vass- och strandområde Industriområde Bostadsområde ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

50 Mycket höga naturvärden - Område A Bostadsområde Mölnlycke centrum Karta 2 Parkmark P-hus Mölndalsån Område A Rådasjöns naturreservat Rådasjön Industriområde Bostadsområde ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

51 Mycket höga naturvärden - Område 1 och 2 Bostadsområde Mölnlycke centrum Karta 3 Parkmark P-hus 2a Mölndalsån Område 2 Rådasjöns naturreservat 2b Rådasjön Område 1 Industriområde Bostadsområde ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

52 Föreslagna dagvattendammar (Sweco ) Bostadsområde Mölnlycke centrum Karta 4 Parkmark P-hus 1 Mölndalsån Rådasjöns naturreservat Rådasjön = Område som planeras grävas ur för dagvattendammar = Ny gång-/cykelväg = Stig Industriområde Bostadsområde ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

53 Föreslagna dagvattendammar (Sweco ) -påverkansområde för vallar? Bostadsområde Mölnlycke centrum Karta 5 Parkmark P-hus 1 Mölndalsån Rådasjöns naturreservat Rådasjön = Område som planeras grävas ur för dagvattendammar = Ny gång-/cykelväg = Stig Industriområde Bostadsområde ca 100 m = Vallområde Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

54 Naturvärdesbedömning ( Fågelfaunan vid Mölndalsån vid Rådasjön - en kompletterande inventering med Naturvärdesbedömning Kåre Ström 2011) Mölnlycke centrum Karta 6 Mycket högt naturvärde Mölndalsån Mycket högt naturvärde Högsta naturvärde Rådasjön Rådasjöns naturreservat ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

55 Svämområde (skall bevaras enligt EU:s vattendirektiv) Mölnlycke centrum Karta 7 Mölndalsån Svämområde Naturreservat Rådasjön ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

56 Svämlövskog Alluvial lövskog (EU) (prioriterad naturtyp i art- och habitatdirektivet) Mölnlycke centrum Karta 8 Mölndalsån Svämlövskog Naturreservat Rådasjön ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

57 Våtmarker/sumpskog Mölnlycke centrum Karta 9 Våtmarker Mölndalsån Rådasjön Naturreservat ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

58 Smal dammsnäcka (NT/ÅGP/IAA) (rödlistad - nationellt åtgärdsprogram (SNV) internationell ansvarsart huvudutbredning i västsverige.) Mölnlycke centrum Karta 10 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat = Bedömd miljö som skulle kunna hysa smal dammsnäcka = Noteringar av smal dammsnäcka Denna redovisning skiljer sig från vad som redovisas i kommunens Samrådsunderlag - 6kap 4 MB (Härryda kommun/sweco ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

59 Mindre hackspett (NT/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen Strikt skyddad enligt Bernkonventionen) Mölnlycke centrum Karta 11 Mölndalsån Naturreservat Rådasjön ca 100 m = Häckningsområde för mindre hackspett = Noteringar av mindre hackspett (häckning noterad) Denna redovisning skiljer sig från vad som redovisas i kommunens Samrådsunderlag - 6kap 4 MB (Härryda kommun/sweco Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

60 Åkergroda (EU/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen) Mölnlycke centrum Karta 12 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat ca 100 m = Områden där åkergroda skulle kunna ha reproduktionsområden/ viloplatser/övervintring = Noteringar av åkergroda Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

61 Bred paljettdykare (EU/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen) Karta 13 Som artens reproduktionsplats bör betraktas de vattenmiljöer där arten förekommer, samt strandområdena intill ett Mölnlycke centrum avstånd på åtminstone 200 m (Handbok för artskyddsförordningen del 1. Handbok 2009:2 Naturvårdsverket) Mölndalsån Naturreservat Rådasjön ca 100 m = Minimigräns för reproduktions- och övervintringsområde (200 m från stranden) (SNV Handbok för artskyddsförordningen) = Bred paljettdykare är noterad i Rådasjön i viken som går in mot Mölnlycke samhälle. Den lever i strandnära tät vegetation och larven kläcks på land. Eventuellt övervintrar skalbaggen på land. Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

62 Drillsnäppa (NT/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen) Mölnlycke centrum Karta 14 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat = Område där drillsnäppa observerats under häckningstid ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

63 Göktyta (NT/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen) Mölnlycke centrum Karta 15 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat = Område där göktyta observerats under häckningstid och eventuellt skulle kunna häcka ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

64 Gropnate (LS) lokalt sällsynt (LS) (tidigare endast ett fynd i Härryda kommun enligt Västergötlands flora) Mölnlycke centrum Karta 16 Mölndalsån R Naturreservat Rådasjön ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

65 Kalmus (LS) lokalt sällsynt (LS) (tidigare endast ett fynd i Härryda kommun enligt Västergötlands flora) Mölnlycke centrum Karta 17 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

66 Enkelbeckasin (AF) (Fridlyst artskyddsförordningen) Mölnlycke centrum Karta 18 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat = Område som kan utgöra häckningsoch/eller födosökområde för drillsnäppa. Arten har observerats i området under häckningstid. ca 100 m Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012

67 Brun kärrhök (EU/AF) (Fridlyst artskyddsförordningen Fågelskyddsdirektivet) Mölnlycke centrum Karta 19 Mölndalsån Rådasjön Naturreservat ca 100 m = Område som kan ha betydelse för brun kärrhöks födosökning och fungera som viloplats för arten. Brun kärrhökhäckari Rådasjön inte långt från åmynningen. Karta: Michael Nilsson, MN Naturdokumenta 2012