Projektrapport. Nya arbetsformer för varuförsörjningsfrågorna. Ett utvecklingsprojekt i Västerviks kommun med stöd från Konsumentverket

Transkript

1 Projektrapport Nya arbetsformer för varuförsörjningsfrågorna Ett utvecklingsprojekt i Västerviks kommun med stöd från Konsumentverket

2 Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund Varuförsörjningsfrågorna i Västervik Den kommunala konsumentverksamheten Projektets mål Genomförande Förberedelser Intresseföreningarna kundråd Servicedatabasen Internethandel med dagligvaror Fritidsboende Fältarbete Kundråd Effektivare hemsändning Enkät till fritidsboende Resultat och utvärdering Projekts personal, ledning och ekonomi Bilaga Bilaga Bilaga

3 1 Bakgrund 1.1 Varuförsörjningsfrågorna i Västerviks kommun Under många år har Konsument Västervik arbetat aktivt med varu- och serviceförsörjningsfrågor. Vi har deltagit i arbetet med utveckling av en servicedatabas för Kalmar län som pilotkommun tillsammans med Vimmerby kommun. Vi har också ingått i Sisyla-projektet, numera Servicedata Syd. Vi har deltagit i Regionförbundets och Föreningen Lantbygdshandelns Främjande (FLF:s) projekt för utveckling av dagligvaruservicen på mindre orter i Kalmar, Jönköping, Kronobergs och Östergötlands län. Några av orsakerna till att arbetet med varuförsörjning varit en viktig del av den lokala konsumentverksamheten är kommunens stora yta, 1871 km 2, de många små tätorterna och den snabba befolkningsminskningen i kommunen. I stort sett alla butiker på de mindre tätorterna är också den sista butiken på orten. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan startade kommunen 1997 ett Medborgarkontor i Gamleby. Kontoret betjänar norra delen av Västerviks kommun med ca invånare. I samband med detta bildades en referensgrupp med representanter för tio intresseföreningar i den norra delen av kommunen. I den södra delen av kommunen fanns redan STUG-gruppen (Södra Tjusts Utvecklings-grupp). Kommunen har regelbundna kontakter med dessa två grupper och frågor som rör dagligvaruservice har funnits med på dagordningen från tid till annan. 1.2 Den kommunala konsumentverksamheten Konsumentverksamheten i Västerviks kommun ingick 2002 och 2003 i enheten Medborgarservice på kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen är huvudman för verksamheten. I enheten Medborgarservice ingick 15 olika verksamheter, som alla vände sig direkt eller indirekt till kommunens invånare - allt från Agenda 21 till Överförmyndarverksamhet. Konsumentverksamheten är en komplett verksamhet som arbetar såväl med direktrådgivning som förebyggande arbete och budget- och skuldrådgivning. Antalet anställda är 5 personer som delar på 2,0 tjänster. (Från och med 2004 har organisationen förändrats och antalet tjänster minskat till ca 1,5.) 2. Projektets mål Vårt projekt hade som mål att säkerställa försörjningen av dagligvaror på landsbygden. Vi ville försöka få butikerna att leva kvar eftersom de är så betydelsefulla både ekonomisk och socialt för såväl det enskilda hushållet som kommunen. 3

4 Delmål 1 Vårt första delmål var att få till stånd en dialog mellan konsumenter och handlare, att skapa ett kundråd eller en referensgrupp till varje butik och få igång en fungerande verksamhet i dessa råd. Delmål 2 Vårt andra delmål var att öka samarbetet mellan handlarna på landsbygden och kommunens omsorger och effektivisera hemsändningen av dagligvaror. Delmål 3 Vårt tredje delmål var att intressera fritidsboende för att förbeställa varor till veckoslut, storhelger och under semestertid. I detta delmål ingick också att utveckla nya former för hemsändning för alla boende på landsbygden. 3. Genomförande 3.1 Förberedelser Intresseföreningarna - kundråd Vi hade möten med intresseföreningarna i norra (10 föreningar.) resp. södra delen (10 föreningar) av kommunen i början av september Intresset för att försöka skapa kundråd eller referensgrupper till butikerna var ganska stort. Den fråga som diskuterades mest var hur vi skulle hitta lämpliga personer som var villiga att delta. Vi var överens om att det var viktigt att kunna komma med både ros och ris samt att ha idéer och tid att ställa upp med tex. praktiskt arbete i samband med gemensamma aktiviteter. Föreningarna uttryckte farhågor för att det kanske inte skulle bli så lätt få deras medlemmar att ställa upp eftersom förhållandet till den närmaste butiken för många kan vara en lite känslig fråga. I denna del av projektet var vi också beroende av handlarnas vilja att delta det visade sig kräva en hel del övertalning och i en del fall fanns inget intresse alls för att delta. Redan här förstod vi att vi hade lite för höga ambitioner när det gällde att få till stånd ett antalet möten mellan handlare och konsumenter. Vi var med på ett möte (24 sept. 2002) mellan Länsstyrelserna i Jönköping och Östergötland, Regionförbundet i Kalmar län samt FLF i Malexander i Östergötland. Där fick vi bl a se hur den Internethandeln som byggts upp i samarbete med ICA fungerade. Vid detta möte fanns flera av FLF:s mentorer med. De gav värdefulla kunskaper om eget och andra mentorers arbete med kundråd eller liknande grupper. Vi förstod att det gäller att ha en klar linje så att förtroende uppstår alternativt bevaras mellan handlare och kunder. Det viktigaste är att hitta en eller flera frågor där kunder och handlare kan mötas utan att samtalet genast blir infekterat. Flera mentorer framhöll att även mötesformen är viktigt, att det är tex kommunen som bjuder in. 4

5 Vi genomförde kundenkäter för ytterligare 2 butiker under hösten Vi hade nu färska (2001 och 2002) kundenkäter från 9 butiker i kommunen Servicedatabasen Västerviks kommun har sedan flera år deltagit i arbetet med servicedatabasen Sisyla, numera Servicedata Syd. Dess mål är att skapa en GISbaserad informationsmodell för beskrivningar och analyser av service i södra Sverige. Aktuell data om service finns genom Servicedata Syd samlat på ett ställe och är via Internet tillgängligt för alla. Databasen är gräns- och sektorsövergripande och är ett bra beslutsunderlag och ett effektivt analysverktyg i arbetet med att behålla och utveckla servicen på landsbygden. Vi tog med hjälp av Elvira Olsson på länsstyrelsen i Kalmar fram en stor mängd basfakta och informationsmaterial ur databasen som vi antog skulle vara intressanta för bl a intresseföreningarna och handlarna Internethandel av dagligvaror Äldreomsorgens hemtjänstgrupper i de centrala delarna av Västerviks tätort har sedan slutet av 2001 handlat dagligvaror till pensionärerna via Internet i ett av WM-data utvecklat program. En större Konsumbutik är mottagare av beställningarna. Plockningen sker av personal från Samhall och Stadsbudskontoret kör ut varorna. Inköps kan göras en dag per vecka. Vi intervjuade pensionärer, hemtjänstpersonal, arbetsledare och ekonomer på socialförvaltningen. En samlat bedömning var att tjänsten är något omständlig och krävde visst dubbelarbete men den betraktades ändå som lönsam för hemtjänsten främst ur arbetsmiljösynpunkt. Pensionärerna var i stort sett nöjda. Vi hade en idé att göra en enkel lista som mall för beställning av varor för hemsändning. Västerviks kommun har en lång erfarenhet av att göra matprisundersökningar tillsammans med Konsumentverket. De listor som då använts är uppbyggda på ett sätt som i stort följer butikens planering av sitt sortiment. Vår tanke vara att en bra lista skulle vara tidsbesparande för handlarna vid plockning och ett bra stöd för konsumenterna vid beställning. Vi tänkte oss dels en lista för telefon/fax- beställningar och en som sändes som e-post. En av kommunens datatekniker engagerades för att se över vår idé att bygga en enklare beställningsrutin på HMK-listorna. Det visade sig att det enklaste skulle vara en Excel-lista som kunde sorteras beroende på vad som skulle inhandlas för dagen. Vi tog kontakt med Äldreomsorgen för att de skulle komma med förslag på några hemtjänstgrupper som skulle kunna vara intresserade av att prova våra idéer. För en del var det bara frågan om att använda våra listor. För andra gällde det att beställa varor, hos närmaste lanthandel, direkt vid pensionärens köksbord via handdator med telefon, eller genom att ha en bärbar dator som anslöts till pensionärens egen telefon eller till en mobiltelefon. Vi blev varande för att det kanske inte var så lätt att hitta hemtjänstpersonal med datavana. 5

6 3.1.4 Fritidsboende Med hjälp av kommunens kart- och mätavdelning togs karta över samtliga fritidsbostäder i kommunen fram samt en adresslista till de lagfarna ägarna. Tre större områden, Äskestock, Djursnäs och Källvik samt två mindre områden, Odensvi och Flatvarp valdes ut för en enkel brevenkät i, totalt ca 1400 hushåll. Enkätfrågor togs fram. Då vi inte kunde välja bort de permanentboende i utskicket ställde vi en fråga i enkäten om boendeform. Enkäten återfinns i bilaga Fältarbete Kundråd Vi tog kontakt på vårvintern 2003 förnyad kontakt med de intresseföreningar och de handlare som visat störst intresse för att starta någon form av dialog. Vi gjorde intervjuer med båda parter. Våra intervjuer visade att det var stor skillnad mellan handlarnas och konsumenterna utgångspunkter. Vi diskuterade frågan med FLF:s mentorer och kom fram till att det var bäst att försöka hitta frågor som inte rörde själva butiken utan gemensamma aktiviteter som gynnade båda parter. I ett fall,gladhammar, tog intresseföreningen helt saken i egna händer och inledde ett samarbete med handlaren och den närmaste intresseföreningen, Gunnebo. Detta har så småningom lett till att handlaren stängde sin gamla butik och tog över en betydligt modernare butik ca 3 km längre bort med mycket större kundunderlag de gamla kunderna inräknade. Med i detta arbete kom också ägaren till ett antal hyresfastigheter och den aktuella butikslokalen. (Se rapportens framsida.) I en annan tätort, Loftahammar tog vi initiativ till ett möte med utgångspunkt i vad Loftahammarsborna skulle vilja se för verksamhet i den tomma källarlokalen under butiken. Handlaren själv hade en hel del idéer men vågade inte satsa utan att ha undersökt efterfrågan. Idag finns ett kombinerat gym och spa i lokalerna. Det drivs av samma familj som har dagligvarubutiken. Från kommunens sida deltog vi även i tre årsmöten med samfällighetsföreningar för fritidsboende i Loftahammar med omnejd och ventilerade samma fråga. I samband med dessa möten kom många frågor om varför det inte fanns någon fiskaffär i Loftahammar? Denna fråga fördes vidare till Loftahammars och Mellanskärgårdens intresseföreningar och har lett till det idag finns en liten fiskaffär vid sidan om butiken. Den drivs av en kvinna från Ekö, norr om Loftahammar. I Ukna hade redan handlaren med stöd och uppmuntran av projektet Butik på landet gjort en investering som mer ån fördubblade butiksytan. I diskussioner mellan intresseföreningen och handlaren kom ett antal förslag upp på aktiviteter som skulle kunna äga rum i den del av den nya byggnaden när den inte användes för butiksändamål. Numera träffas Uknaborna i butiken för pubkvällar, visaftnar, julfester mm. Alla aktiviteter sker i samverkan mellan intresseföreningen och handlarna. I Blankaholm finns en livaktig intresseförening som arbetat i flera år inte bara med butikens överlevnad utan också för att vända den negativa 6

7 trenden med utflyttning från samhället. Hos intresseföreningen i Blankaholm hade vi flera möten bl a ett mycket intressant möte där vi använde alla de möjligheter till information och modellsimuleringar som Servicedata syd erbjuder. I detta möte deltog även Elvira Olsson från länsstyrelsen. Intresseföreningen i Blankaholm har lyckats få igång en hel del verksamheter inom turistnäringen vilket även varit till nytta för butiken som är en Konsumbutik som länge hotats av nedläggning. Under 2003 började man arbeta på en ny plan för området med syfte att få fram fler fritidstomter. (KF-Göta beslutade hösten 2004 att lägga ner butiken - men med hjälp aktivt arbete av många inte minst intresseföreningen har butiken tagits över av en privat handlare). I Odensvi, ett liten tätort ca 15 km från kommunens näst största tätort Gamleby finns en butik där en ekonomisk förening äger inredningen mm samt står för hyreskontraktet med kommunen. Butiken ligger i en bygdegård. Själva butiken drivs på entreprenad av två kvinnor från orten. Förutom butiken har de också en ganska omfattande catering-verksamhet. I Odensvi hade vi sedan tidigare bra kontakt med intresseföreningen. I dess styrelse fanns nu några verkliga eldsjälar som också satsat på egen företagsamhet bl a i form av hyresbostäder för äldre i Odensvi. Tillsammans med dem har vi diskuterat hur en fruktbar samverkan mellan butiken, företagen och Odensviborna kan skapas. Företagarna har varit mycket medvetna om att deras verksamhet är synnerligen beroende av att det finns en butik i Odensvi. Allt från inköp av julgåvor till speciella förmåner i butiken för hyresgästerna har blivit resultatet Effektivare hemsändning, mm Många handlare, hade vid de besök konsumentverksamheten regelbundet gör hos dem vartannat år talat mycket om hur lång tid det tar att ta emot beställningar per telefon och hur vaga ofta beställningarna är från början. Vi ville se om färdiga varulistor samt hjälp av ny teknik kunde göra i första hand beställningarna smidigare. Intervjuer med handlarna och omsorgspersonal visade att samarbete dem emellan fungerande mycket väl. Vi fann inget skäl att arbeta vidare med den frågan. Efter mycken övertalning hade vi till slut 2 grupper från hemtjänsten som var beredda att lyssna på vår idé om effektivare hemsändning. Vi fick lov att använda tid som var avsatt för utbildning och började med en introduktion där vi berättade lite om varulistorna och visade på hur man kunde använda datorerna. Det visade sig att endast en av nio personer hade någon tidigare erfarenhet av att använda dator och att ytterligare två skulle kunna tänka sig att prova. Vid första mötet använde vi en del tid till att gå igenom vårt förslag till varulistor. Hemtjänstpersonalen tyckte först att vår lista var alltför detaljerad men när de fick till uppgift att ta bort varor blev det inte så många. Tvärtom tyckte de efter ett tag att det var bra med mängden varor för att det gav inspiration till att försöka variera inköpen. Varulistorna blev efter ett tag uppskattade av personalen och använts fortfarande som de är men har också modifierats av någon av hemtjänstgrupperna samt spritts till andra grupper. Handlarna har inte kunnat ange någon direkt nytta av listorna annat än att en del av dem anser att beställningarna blivit mer precisa. Varulistan återfinns i bilaga 2. 7

8 Vi fick hyra datorer och mobiltelefoner från kommunens IT-avdelning samt hade hjälp av dem vid den andra träffen där de tre personer som var intresserade av att prova handdator resp. vanlig dator fick individuell utbildning. Denna del av projektet blev inte speciellt lyckat. Det var ingen av de tre som försökte använda ny teknik som tyckte det var bra. För krångligt var omdömet! Lättare att ringa direkt eller lämna in listorna när de passerade butiken. I efterhand har vi insett att utbildningen var för kort och att de förmodligen hade behövt mer stimulans så de hållit ut mer än de 3 veckor som vi avtalat med dem för ett första försök. Kanske vi också var lite tidiga med vår idé vi vet idag att en del unga inom hemtjänsten på landet sms:ar sina beställningar till en av handlarna och det fungerar bra Enkäten till fritidsboende Enkäten sändes ut i samband med Påsken 2003 och en påminnelse gick ut i början på maj. Vi fick efter påminnelse in knappt 60% av enkäterna från de större områdena. Från Odensvi och Flatvarp var svaren för få för att kunna redovisas. En mycket intressant del av enkäterna var den del där de svarande själva skrev omdömen vad de ansåg om sin närmaste butik. Många av de fritidsboende i Västerviks kommun kommer från Åtvidaberg, Linköping, Norrköping och Stockholm, när det gäller den norra delen av kommunen. Och från Eksjö, Nässjö, Vimmerby och Hultsfred när det gäller den södra delen av kommunen. På många av de fritidsboendes hemorter finns stora välsorterade butiker och också stora lågprisbutiker. I flera fall har de svarande redovisat att de ofta stannar och handlar på vägen i en av de stora lågpriskedjorna som har butiker i Hultsfred, Åtvidaberg och Söderköping. Här redovisas svar från de 3 större områdena: Djursnäs: Samtliga svarande var fritidsboende, de allra flesta hushåll med 2 vuxna, vara ca 40% var pensionärer. 91% hade tillgång till bil och avståndet till närmaste butik var i genomsnitt 5 km. 75% av de svarande var varken intresserade av att förbeställa varor eller att få varor hemsända. Och skulle de få varor hemsända var de villiga att betala högst 25 kr för det och de ville beställa per telefon. De många omdömena om butiken kan sammanfattas som; hög prisnivå, litet sortiment och allmänt dåligt skött butik. Källvik (Loftahammar): 99% av de svarande var fritidsboende, de allra flesta ca 75% var hushåll med 2 vuxna, varav 50% pensionärer. Alla hade tillgång till bil och avståndet till butik var i genomsnitt 3 km. 35% kunde tänka sig att förbeställa och några få angav att de kunde tänka sig att använda e-post, andra telefon och fax. 29% var intresserade av hemsändning men många av dem angav att det skulle vara bra när man själv inte kan köra bil längre etc. 25 kr var en acceptabel kostnad för hemsändning. De allra flesta var nöjda med butiken, tyckte att prisnivån var hög men sortimentet tillfredställande. Många angav också att de i första hand själva ville åka till butiken så länge de kunde eftersom de ofta också såg butiksbesöket som en utflykt där även bank, bageri, hantverksbutik, antiklada, marina och bensinstation besöktes. 8

9 Äskestock: Samtliga svarande var fritidsboende, de allra flesta hushåll med 2 vuxna varav drygt 50% var pensionärer. 100% hade tillgång till bil och avståndet till närmaste butik var i genomsnitt 12 km. 43% av de svarande var intresserade av att förbeställa varor medan 19% hade intresse av att få varor hemsända. De var villiga att betala högst 25 kr för en hemsändning och de ville beställa per telefon eller i några fall per fax. Också här fick butiken kritik för högt pris och litet sortiment. De svarande angav att de såg det som mycket viktigt att själva besöka butiken så länge de själva kunde ta sig dit sedan kunde det eventuellt bli aktuellt med beställning och hemsändning. Svaren på enkäterna diskuterades på ett möte med handlarna i kommunen i september Det fanns inget intresse hos dem att arbeta vidare med denna fråga just då. Några av dem funderade på att satsa på att göra reklam för idéen med förbeställning och avhämtning i butiken hos några av de större båtklubbarna i Stockholmstrakten, eftersom många av de båtar som seglar sträckan Stockholm - Öland angör hamnar i orter där dessa butiker finns. 4 Resultat och utvärdering Delmål1: Projektet har medverkat till att några av intresseföreningarna i kommunen engagerat sig aktivt i butiken på orten. Vi har egentligen inte fått till några egentliga kundråd utan vi har snarare kommit en bit på väg när det gäller att få konsumenter och handlare att närma sig varandra. Fortfarande är det svårt att få konsumenterna att förstå att det viktigaste inte är prisnivån eller sortimentet i butiken utan att butiken finns kvar. Det är lika svårt att få handlaren att förklara hur det fungerar för honom eller henne i tex. förhållandet till kedjorna. Det finns som beskrivits i exemplen ovan en levande dialog och på några orter fungerar intresseföreningarna som en referensgrupp till butiken även om det inte är rena butiksfrågor som främst diskuteras. Projektet var bara starten på detta arbete, nu arbetar vi vidare inom ramen för varuförsörjningen, landsbygdsutvecklingen och i bl. a. Servicedata Syd. Servicedata Syd var en av de saker vi ville föra ut genom projektet. Vi har använt den vid fyra olika tillfällen. Det har kanske inte rönt så stort intresse som vi hade hoppats men vi har kunnat testa flera sätt att använda databasen på både som ren informationskälla och som grund för att bygga modeller där vi kunde simulera olika utvecklingar för en ort. Vi har förstått att intresseföreningarna ofta använder den som informationskälla och de är också en bra samarbetspartner vid uppdateringar av databasen. Delmål 2: Projektet har bara delvis lyckats när det gäller att effektivisera hemsändningen. Det fanns alltför lite intresse för att pröva ny teknik tillräckligt länge för att det skulle ge något resultat. Vi borde från projektets sida, varit mer uthålliga och kanske försökt att leta efter fler intresserade. I efterhand tror vi att vi led lite av att vi inte hade en tjusigare layout jämfört med den Internethandel som hemtjänsten i centrala Västervik har tillgång till. Men varulistorna, som trots allt var en liten del av projektet - blev en uppskattad del. Handlarna upplever att beställningarna går snabbare och att varorna kommer i rätt ordning. Antalet hemsändningar har 9

10 ökat både i antal och i kr per inköp - om det är en effekt av projektet är svårt att säga. Kommunen höjde ersättningen till handlarna från troligen har detta haft större betydelse. Delmål 3: Sammanfattningen av vår enkät till fritidsboende i kommunen kan enkelt uttryckas som så: Så länge hushållen själva rent fysiskt kan ta sig till butiken vill de i första hand göra det sedan när det inte är möjligt kan det eventuellt bli aktuellt med beställning och hemsändning. Hinder för en del fritidsboende för att göra mer inköp i den närmaste butiken angavs till hög prisnivå och litet sortiment. 5. Projektets personal, ledning och ekonomi Projektet har genomförts huvudsakligen under 2002 och 2003 men har fortsatt i aktiviteter även under 2004 och kommer att fortsätta som en del av det ordinarie arbetet med varuförsörjningsfrågor. Arbetet har utförts inom ramen för konsumentverksamheten med ordinarie personal förstärkt med en utökad tjänst om 33 % under Enhetschefen har fungerat som projektledare. För ekonomiredovisning se bilaga 3 Västervik i december 2004 Ulla Öhrn Projektledare 10

11 Bilaga 1 Enkät om intresse för beställning och hemsändning av dagligvaror från din närmaste butik Vi är helårsboende ja nej Vi är fritidsboende ja nej Vårt hushåll består av: antal personer totalt varav barn/ungdomar under 18 år varav pensionärer 1 2 Har du tillgång till bil som kan användas vid inköpsresor? ja nej Hur långt är det från din bostad till närmaste butik? km enkel väg Är du intresserad av att kunna förbeställa varor för avhämtning i din närmaste butik? (ingen extra kostnad du betalar bara för varorna) ja nej Skulle du vilja beställa per: telefon ja nej fax ja nej e-post ja nej Är du intresserad av att få varor hemsända från din närmaste butik? ja nej Hur mycket skulle du kunna tänka dig att betala för en hemsändning? 0 kr ja nej 25 kr ja nej 50 kr ja nej Övriga synpunkter.... Tack för att ni tagit er tid att fylla i enkäten! 11

12 Förslag till varulista Bilaga 2 Vara Grönsaker Mängd/ antal Kommentar Vara Mängd/ Kommentar antal Hårdost Frukt Ostkaka Kaviar Sill Leverpastej Pålägg Ärtsoppa m fläsk Bruna bönor Matbröd Knäckebröd Skorpor Kaffebröd Kakor Kex Mjölk Filmjölk Yoghurt Grädde Crème fraiche Gräddfil Keso naturell Smör Smörgåsmargarin Bregott Hushållsmargarin Flytande margarin Ägg Djupfrysta grönsaker Juice Måltidsdryck/lättdryck Nypon-/blåbärssoppa eller likn Mjukost Fruktkonserver Sylt/äppelmos/gelé Blodpudding Falukorv Varmkorv Isterband Prinskorv Bacon Fläskkött Nötkött Djupfryst potatis Kyckling Djupfryst färdigmat Djupfryst fisk Fiskgratäng, fryst Djupfrysta räkor Djupfrysta pajer och efterrätter Glass Djupfrysta bär Müsli/flingor Corn Flakes 12

13 Förslag till varulista Vara Marmelad Saft Konserver kött Konserver fisk Konserver grönsaker Smörgåsgurka Bostongurka Rödbetor Tomatketchup Chilisås Tomatpuré Senap Rapsolja. Olivolja Vinäger, rödvins-, vitvins- el äpple Soja, äkta kinesisk Dressing Majonnäs Kött- eller grönsaksbuljong Ris Jasminris Grötris Makaroner Spaghetti Lasagneplattor Potatismospulver Mandel och nötter Katrinplommon Blandad frukt, torkad Honung Havregryn Mannagryn Vetemjöl Vetekli Linfrö Potatismjöl Mängd/ antal Kommentar Vara Mängd/ antal Strösocker Bitsocker Salt O boy Kaffe Te Örtte Lättöl Läskedryck Kolsyrat vatten Folköl Cider Kryddor: Godis Snacks Tvättmedel Diskmedel Rengöringsmedel Hushållspapper Toapapper Tändstickor Ljus Tvål Schampo Tandkräm Deo Plåster Kommentar 13

14 Bilaga 3 Redovisning av ekonomin i projekt Nya arbetsformer för varuförsörjningsfrågorna Löner inkl soc. avg. i projektet Resor (km-ersättning samt bilhyror) Porto Kopiering, papper, mm Förtäring möten, mm Lån av datorer, handdatorer, telefoner, mm Extra kostnader, tele och utbildning (excel) Summa: Budget: Varav bidrag från Konsumentverket Att återbetala: kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 14