BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ

Transkript

1 FCG Finnish Consulting Group Oy Raseborg BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ

2 FCG Finnish Consulting Group Oy 2 Pärmbild: Reklambild på brev- och blankettpapper från Billnäs. På bilden bruksbyggnaderna kort efter att aktiebolaget grundades (1898). Källa: Tegengren, 1949.

3 FCG Finnish Consulting Group Oy I INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Avgränsning av området och de byggda helheterna Tidigare inventeringar och värden De centrala byggnadsskikten i Billnäs Billnäs järnbruk och bruksgård Från järnbruk till modern redskaps- och möbelfabrik Från släktbolag till aktiebolag, Billnäs Bruks ab Mellankrigstiden, Från krigstiden till nedläggningen av verksamheten, Tiden efter industriverksamheten, Inventerade objekt, områden utanför brukskärnan Villa Billnäs, lantegendomen och trädgårdsskolan Brukets bostadsbyggnader, Krutbacka och Förvaltargården Solbacka arbetarbostadsområde Byggnaderna vid Sjösängsvägen på Svartåns södra strand Hagbacka arbetarkaserner Byggnadsapoteket och gamla skolbyggnaden Solbacka egnahemsområde från 1990-talet Granskade objekt, Billnäs bruksområde Järnbrukets och fabrikens bostads- och ekonomibyggnader, A3-A17, P2-P3, P6-8, M12-13, T1, T Bostads och ekonomibyggnader vid bruksgården M1-M11, M14-M15, A1-A Billnäs bruks produktionsanläggningar och kraftverket T1 och T Fabriksområdet: Kontoret, manufaktursmedjorna och möbelfabrikerna T2-T16, Fabriksområdet söder om Bruksgatan T18-T Konstruktioner i anslutning till fabriksområdet Trafikstrukturer på 1900-talet Fabriksområdets södra del, A18 Berghällsbacken, smalspåriga järnvägen Sammandrag, värden, planbeteckningar, åtgärder och fortsatta arbeten De nya objekten på planområdet Kulturlandskapets värden Förslag till planbeteckningar, nya objekt Förslag till planbeteckningar, fabriksområdet och delhelheterna Kompletteringsbyggande i området...112

4 FCG Finnish Consulting Group Oy 1 ( 113 ) RASEBORG I BYGGNADSINVENTERING I BILLNÄS BRUKSMILJÖ 1 Inledning Byggnadsinventeringen i Billnäs bruks omgivningar, bl.a. Hagbacka och Trädgårdsskolan gjordes i januari Inventeringen utfördes av forskare, FM Jari Heiskanen vid FCG. Arbetet ansluter sig till arbetet med detaljplaneändringen för Billnäs bruksområde samt till bakgrundsarbetet för detaljplanen för Hagbacka och trädgårdsskolan som inleddes år Detta arbete gäller i detta skede främst inventeringen av den byggda miljön på det nya detaljplaneorådet. Syftet är att kartlägga objekten och att förenhetliga planbeteckningarna. I samband med detaljplanläggningen har dessutom gjorts en separat landskapsutredning och en industriarkeologisk utredning. De detaljplaner som täcker brukets kärnområden är från åren 1993 och Landskapsplanen är från år 2004 och delgeneralplanen för Svartån från I detaljplanerna finns för brukskärnans del redan synnerligen täckande skyddsbeteckningar för byggnader och områden. Denna inventering omfattar framför allt de fastigheter som ligger utanför detaljplanen för Billnäs brukskärna. Historiskt sett var områdena i huvudsak anslutna till den industriella verksamheten i Billnäs ända fram till 1980-talet då industriverksamheten på brukets kärnområde upphörde. Antalet fastighetsobjekt som anslöt sig till Billnäs järnbruk och senare verktygs- och snickerifabriken var totalt 18 stycken på det kartlagda området. Ytterligare har tagits med yngre, efter industriskedet byggda objekt, vilka närmast är Byggnadsapotekets byggnader och Solbacka egnahemsområde från och 1990-talet. Syftet har utom att kartlägga objekten och konstruktionerna i planområdet också varit att skapa en helhetsbild av den byggda miljön. De inventerade objekten har dokumenterats genom fotografering och en kort beskrivning i ord. Byggnadernas anslutning till helheten har också förts fram. De inventerade objekten beskrivs i kapitel 3. Utöver de nya objekt som har inventerats för detta arbete har objekt från områden som inventerades på och 2000-talet tagits med. Byggnaderna fotograferades utöver att de försågs med basuppgifter. Objekten i Billnäs brukskärna finns i en särskild förteckning i kapitel 4. Terränggranskningen i anslutning till inventeringen gjordes och Den exceptionellt snörika vintern gjorde det i någon mån svårare att göra iakttagelser. Uppgifterna från inventeringen och terränggranskningen har kompletterats med forskningslitteratur och gamla kartor. Billnäs bruks arkiv förstördes när Villa Billnäs brann år 1915 och då förstördes uppenbarligen den största delen av ritningarna till byggnadsbeståndet. Det material som finns i Fiskars ab:s arkiv är snarast nyare material. Fiskars har ägt Billnäs aktiestock sedan år Endast enstaka byggnader har uppförts på planområdet sedan år Huvuddelen av Billnäs byggnadsbestånd är byggt före år Inventeringen gällde byggnadernas utseende och utgjorde sålunda en komplettering till inventeringarna av brukskärnan som gjordes på och 2000-talet när industriverksamheten hade upphört på området. Områdesmässigt kompletterar denna inventering inventeringen av

5 FCG Finnish Consulting Group Oy 2 ( 113 ) byggnaderna som hör till Billnäs industriella och samhälleliga historia. Fortfarande blir emellertid sådana byggnader som hör till Billnäs historiska helhet utanför inventeringen. Till dem hör bl.a. brukets skola, butiken, bönehuset, samlingshuset, stationen och av bostadsområdena bl.a. Hollywood, Pentby och Egna hem. Inventeringen borde i fortsättningen definitivt utsträckas till att omfatta Billnäs hela industri-, lantbruks- och bosättningshistoria. I anslutning till de nu inventerade objekten finns med säkerhet också delar av sådan fast inredning som avses i lagen om skydd av byggnadsarvet. Det vore skäl att inventera dessa på planområdet för att bilda en grund för kommande planering. I detta skede har inventeringen av interiörerna lämnats utanför arbetet. I den detaljplanerade brukskärnan finns totalt 52 industri-, bostadsoch lantbruksbyggnader och på det nu granskade området cirka 20 byggnader. Inventeringen av interiörer skulle i första hand gälla de industribyggnader som kommer att tas i offentligt aller halvoffentligt bruk.

6 FCG Finnish Consulting Group Oy 3 ( 113 ) 1.1 Avgränsning av området och de byggda helheterna De byggda helheterna i detaljplaneområdet för Billnäs järnbruk, fabrik och samhälle. Årtalen anger när de centrala byggnaderna i området har byggts. Bild: Avgränsningen av planområdet och läget för de byggda miljöerna i Billnäs på planområdet. Områdena bildar både tidsmässigt och tematiskt tydliga helheter som delas in av de stora linjerna i landskapet; Svartån och de höga hällområdena samt de öppna åkrarna som röjts på de lågläntare områdena. Dessa landskapsstrukturer har styrt placeringen av vägnätet och byggnaderna under Billnäs hela historia. Det sjunde landskapet som delvis går tillbaka ända till medeltiden utgörs av ett öppet åkerlandskap. Av åkerområdena har bevarats närmats det åkerfält, tidigare Forsby åkerfält, som ligger söder om fabriksområdet. 1. Billnäs gamla bruksmiljö och smedsbostäderna 1770-l, 1800-l 2. Billnäs verktygs- och möbelfabriker samt järnvägen , 1951, Arbetarbostäder som låg utanför fabriksområdet, Billnäs bruksgård, 1770-talet, Villa Billnäs, herrgård, lantbruk och trädgårdsskola talet 6. Efter att industriverksamheten upphört; Solbacka egnahemsområde talet

7 FCG Finnish Consulting Group Oy 4 ( 113 ) 1.2 Tidigare inventeringar och värden Lokala inventeringar: Inventeringarna som gjorts tidigare i Billnäs är från 1984 (Honkaranta) och 1986 (Heporauta) och gällde närmast de byggnader som ägdes av det år 1983 grundade bruksbolaget. Inventeringarna gjordes efter att industriverksamheten hade upphört. För detta arbete har i huvudsak Honkarantas inventering tjänat som grund då det inte finns någon helhetsbeskrivning bevarad av Heporautas inventering. I inventeringarna från 1980-talet utelämnades största delen av de arbetarbostäder som fanns i brukets omgivningar och av de centrala offentliga byggnader i fabrikssamhället bl.a. brukets skolor, bönehuset, butiken, samlingshuset och järnvägsstationen. Utanför inventeringen lämnades också den före detta bruksgården som avskiljdesfrån bruket i samband med att aktiebolaget bildades (1898). På bruksgårdens område ligger bl.a. Villa Billnäs och trädgårdsskolan. Senare följde Kulturmiljöprogrammet för kärnområdet i Billnäs bruk från år 2001 avgränsningen för dessa inventeringar. Detaljplanerna för brukskärnan är från åren 1993 och I detaljplanen fick de centrala byggnaderna och områdena på gården, bruket och industriområdet skyddsbeteckningen sr-1 eller /s). Inventeringar på generalplanenivå: På området finns också en i kraft varande generalplan för Svartån, till grund för vilken enskilda objekt på planområdet har inventerats. I generalplanen har bostadsbyggnaden och ladugården på Villa Billnäs lantegendom samt Hagbacka arbetarkasern fått skyddsbeteckning. Inventeringar på landskapsnivå: Landskapsplanen för Nyland är från år Till kulturhistoriskt betydelsefulla områden och objekt i planområdet hör Billnäs tidigare järnbruk och Villa Billnäs.

8 FCG Finnish Consulting Group Oy 5 ( 113 ) Inventeringar på riksnivå: Av de inventeringar som gjorts på riksnivå är inventeringarna av landskapet och den byggda miljön centrala för detta arbete. Planområdet är, med undantag av skogsremsa utmed Åbovägen, i sin helhet ett värdefullt landskapsområde av riksintresse samt en värdefull byggd miljö av riksintresse (RKY-2009). Statsrådet gjorde år 1995 ett principbeslut om värdefulla landskapsområden av riksintresse. Billnäs är som del av Svartådalen ett av dessa 156 värdefulla områden. Bild: Rky: objekt år 2009; Bruksmiljöerna i Pojo och avgränsningen av Stora Strandvägen. Källa:

9 FCG Finnish Consulting Group Oy 6 ( 113 ) 2 De centrala byggnadsskikten i Billnäs Spåren av den industriella verksamheten är starkt koncentrerade till båda sidorna av forsen i den smala Svartådalen. Till industrilandskapet ansluter sig bosättnings- och lantbrukslandskapet samt offentlig byggnation som delvis har brett ut sig i ådalen samt till kanterna av åkrarna som har utgjort en central del av industrilandskapet. Kulturlandskapet i Billnäs bruk omfattar mångsidiga strukturer för industri, boende, lantbruk, trafik och samhälle som berättar om utvecklingen från 1640-talet ända till 1980-talet. Närmast de byggnader som uppfördes under släkten Hisingers tid på och talen samt åren representerar på ett ypperligt sätt nyttans tidevarv på 1700-talet och den övergång från hantverksbetonad manufakturverkstad till en effektivare massproduktion typ Amerika och nya branscher som skedde på 1800-talet. Den tredje byggperioden inföll under åren då släktbolaget hade omvandlats till aktiebolag. Billnäs tillhörde åren släkten Hising (efter adlingen Hisinger). De viktigaste byggarna var Johan Hising ( ) och Fridolf Lepold Hisinger ( ). Som en del av förnyelsen och effektiveringen av verksamheten ändrade Fr.L. Hisinger bruket till aktiebolag år 1898 (Billnäs bruks ab), i vilket han ägde största delen av aktiekapitalet. Det tredje betydande byggnadsskedet började på 1910-talet. År 1920 övergick aktiebolagets aktiemajoritet till Fiskars ab. 2.1 Billnäs järnbruk och bruksgård Den äldsta delen av Billnäs byggda kulturmiljö bildas i huvudsak av brukets och gårdens kulturlandskap som ligger på norra stranden och vars äldsta delar är från 1770-talet. Bruket övergick år 1723 i släkten Hisings ägo och efter detta fick moderniseringen av bruket sin början. Nya stångjärnssmedjor,ässjor, kollager och vattenhjul byggdes på båda sidorna om forsen. Den centralaste byggaren var Johan Hising under vilkens tid också brukets lantbruk utvecklades och de första parkerna och trädgårdarna grundades. Av de gamla industribyggnaderna har bevarats närmast en stångjärnssmedja av sten (T1, 1788). Bebyggelsen var då koncentrerad nära intill produktionsutrymmena, längs Hammarsmedsvägen som löper utmed Flaggberget. Smedsbostäderna (A7, A8, A9, A6), brukskontoret (A5) och mjölnarbostaden (A12) representerar bostäderna från slutet av 1770-talet i Billnäs. Byggnaderna färdigställdes huvudsakligen efter branden år Två bostadsbyggnader på Flaggbergets södra sluttning (A10,A11)undgick eldsvådan. Produktionsanläggningarna från 1700-talet på södra stranden har fått ge vika för moderniseringarna på 1880-talet talet representeras väl av det bostadsområde med hus i en och två våningar som uppfördes som en utbyggnad av produktionsanläggningarna. De (A13-16) är med undantag av den minsta bostadsbyggnaden uppenbarligen byggda i huvudsak först under första och senare hälften av Bruksmiljön som representerades av produktionsanläggningarna och bostäderna fortsatte i lantegendomen på norra stranden, av vilkas byggnader som undgick eldsvådan är den på talet uppförda lagerbyggnaden (M12), spannmålsmagasinet (M11) och ladugården (M7) som alla har mansardtak. Äldre tid än så representeras närmast av vägnätet av vilket Billnäs parkväg Hammarsmedsvägen är en del av den medeltida Stora Strandvägen. Förnyandet av brukets verksamhet började redan på 1880-talet vid bruksgården där bl.a. höladan (M1) ladugården (M3), vagnslidret (M9),

10 FCG Finnish Consulting Group Oy 7 ( 113 ) Oxstallet (M10) och den nya bostadsbyggnaden (A1) byggdes på västra sidan om de gamla ekonomibyggnaderna. Billnäs var utöver bruket också en betydande lantegendom vars grund utgjordes av ett frälsesäteri med namnet Skogäng. Flera lantegendomar i trakten anslöts på 1700-talet med bruket och bruksgården och på 1940-talet omfattade ägorna cirka 1200 hektar och sysselsatte cirka 30 arbetare. Objekt: I den nu gjorda inventeringen representras tiden för det gamla bruket närmast av Solbacka (objekt 11), en gammal bostadsbyggnad som är av samma typ som smedsbostäderna från 1770-talet vid Hammarsmedsvägen. Av byggnadstypen och -stilen att döma är objekten 5 och 17 från 1800-talet och hör till tiden före verktygs och möbelfabriken. 2.2 Från järnbruk till modern redskaps- och möbelfabrik Den industriella verksamheten utvidgades under sista patronen Fridolf L. Hisingers tid ( ), då det gamla järnbruket förvandlades till en modern fabrik för tillverkning av redskap och möbler och till ett modernt samhälle. Tyngdpunkten i industriverksamheten flyttades då till södra stranden där de gamla smedjorna och kvarnarna byggdes om till en manufakturverkstad (T11,T12,T13). Också kontorsbyggnaden (T9) och mindre verkstads- och lagerbyggnader (T8,T14,T16).representerar den nya byggnationen. För att trygga tillgången på den råvara som behövdes i produktionen grundades en såg intill ån och den förenades med fabriksområdet med en smalspårig järnväg. Den nationella Karis-Åbobanan drogs genom Billnäs och ett eget stickspår till fabriken byggdes år Utvidgningen av fabriken och den växande befolkningen syntes bl.a. i den två våningar höga arbetarkasernen (Hammarborg), som byggdes på östra sluttningen av Flaggberget. På grund av Fr. L. Hisingers moderniseringar och utvidgningar växte arbetarstyrkan på fabriken frå 50 personer år 1887 till personer i början på 1900-talet. Det antalet blev bestående ända till 1940-talet. Konjukturtoppen som orsakades av första världskrigen avspeglade sig också i antalet arbetare som momentant nådde upp till ett tusental år Från släktbolag till aktiebolag, Billnäs Bruks ab De goda konjunkturerna i slutet av 1890-talet ledde till tryck på utvidgningar. För att finansiera dessa omvandlade F.L. Hisinger bruket till aktiebolag år Hisinger fortsatte emellertid att vara huvudägare, så att hans inflytande fortsatte. Första världskriget innebar stora beställningar från Ryssland som bl.a. gällde verktyg som behövdes för att bygga befästningar. Också produktionen av kontorsmöbler i amerikansk stil utvidgades och för dem byggdes på 1910-talet Övre snickeriet (T2) och Nedre snickeriet (T5). Centrala byggnader var ritkontoret (T10) och Grepfabriken (T9) som båda ritades av arkitekt Max Frelander Frelander planerade också de s.k. amerikavillorna, av vilka det byggdes 15 stycken i Pentby. På Billnäs gårds sida byggdes under Hisingers tid nya bostads- och ekonomibyggnader av vilka de centralaste är oxstallet av sten (M10) som blev färdigt år Under aktiebolagets tid byggdes bostadsbyggnaden för fabrikens disponent (A4) och brandstationen (M8). Brukspatronen och senare också aktiebolaget svarade för alla de behov som arbetarna hade, bruket hade utom ägorna som garanterade självförsörjning också bastu, musikkår, folkskola, bibliotek, butik, bönehus, arbetarutspisning,

11 FCG Finnish Consulting Group Oy 8 ( 113 ) arbetarbostäder och bostadsområden. Dessutom stöddes bruksbornas föreningar. Bankfunktionerna sköttes länge av bolagets speditionskontor. Från bruksgård till självständig gårdsbruksenhet Under Fridolf Hisinger tid fick Billnäs också en egentlig bruksgård då den första Villa Billnäs blev färdig år I samband med byggnaden anlades en stor park och en trädgård. Innan det hade Billnäs letts utifrån, närmast från Fagervik bruk som var i släkten Hisingers ägo. I samband med att aktiebolaget grundades avskiljdes bruksgården till ett eget gårdsbruk där egna gårdsbyggnader uppfördes. Släkten Hisingers trädgårdsintresse syntes bredvid Villa Billnäs där en svenskpråkig trädgårdsskola grundades år Inventerade objekt: Av objekten i denna inventering ansluter sig de flesta till åren , som var en tid av stark expansion inom produktionsriktningarna och industrin i Billnäs. Hisingers tid utgör också ett eget skikt i den byggda miljön i området. Det huvudsakliga byggmaterialet blev under denhär tiden bränt tegel av vilket alla de viktigaste industribyggnaderna, kontoret, samt bastu- och tvättstugebyggnaderna byggdes. Stilen för industri- och bostadsbyggnadernas fasader var snarast nyrenässans, vilket framträdde närmast i utformningen av takkanterna och fönsterinramningen. Också arbetarkasernen Hammarborg, trädgårdsskolan, brukgårdens maskinhall och många jordkällare som byggdes på området byggdes av tegel. Mindre bostadsbyggnader byggdes emellertid ännu huvudsakligen av trä. Bostadsbyggandet under denna tid skiljde sig tydligt från den äldre landsbygdsaktiga byggnationen som uppfördes under järnbruksepoken. Goda exempel på bostadsbyggande efter 1880-talet som närmast representerar nyrenässansen är bostadsbyggnaden för trädgårdsmästaren och arbetarna på Villa Billnäs, Karlborg, bostadsbyggnaden för kontorspersonalen hotellet samt bruksgården som förstördes år Förebilden för Förvaltarbostaden och Krutbacka som finns i norra kanten av det gamla järnbuksområdet har varit byggnadssättet i bruket på 1700-talet där mansardtaken prioriterades. In på 1900 kom det bredvid nyrenässansen in drag av jugend och historisk arkitektur. Hagbacka arbetarkaserner som bolaget lätt bygga vid denhär tiden bildar sin egen helhet. Nyrenässans och jugend finns också i de bostadsbyggnader som arbetare själva lät bygga på Solbackaområdet. Hisingers privata byggande efter grundandet av aktiebolaget skiljde sig från brukets byggnadsbestånd. Förebilden för Willa Billnäs blev ett italienskt renessanspalats och trädgårdsskolan fick inslag av barock. Utvidgningen av fabriken och det ökade antalet arbetare syntes också i bolagets bastu och tvättstuga, som byggdes i tegel vid åstranden. (objekt 12) Under perioden uppstod också arbetarbostadsområdet Solbacka. Billnäs bruks kulturlandskap föortsätter i objekten 1,2,3,4 och 5 i anslutning till Villa Billnäs. Objekten ansluter sig också central till Frifolf L. Hisingers personhistoria. 2.4 Mellankrigstiden, Billnäs Bruks ab:s aktiemajoritet övergick till Fiskars ab år 1920, och alla de historiska bruken vid Svartån lydde därmed under samma ägare. Under Fiskars tid minskade byggandet på industriområdet. Före andra världskriget färdigställdes närmast kraftverket. Planerna på en rationalisering av verksamheten hann påbörjas före krigsutbrottet, men de avbröts på grund av kriget.

12 FCG Finnish Consulting Group Oy 9 ( 113 ) 2.5 Från krigstiden till nedläggningen av verksamheten, Under krigstiden byggdes ett bombskydd på Berghällsbacken intill verkstygsoch möbelfabriken och det gamla oxstallet förstärktes också för samma ändamål. Tyngdpunkten i det efterkrigstida byggandet fortfor att ligga utanför brukskärnan. Efter krigen byggdes på bolagets försorg bl.a. Hollywood och frontmannatomter planlades på bolagets mark i Forsby och Djupbäck. Bolaget stödde också byggandet av frontmannahusen på olika sätt. Arkitekt Hilding Ekelund planerade byggnader och gjorde upp en generalplan för området på 1940-talet. På fabriksområdet byggdes främst Grepfabriken (T20) oach möbelfabriken (T4), som med sina fasader och material var ypperliga representanter för det efterkrigstida byggandet och förnyandet av byggnadsmaterialen. Trots att byggandet och materialen förnyades följde byggnaderna det gamla byggnadsbeståndets måttskala. På planområdet representeras den periodens byggande utom av två industribyggnader också av objekt 13, som är en god representant för bostadsbyggandet efter kriget. Utöver fabriksbyggnaderna representerar parkeringsplatsen framför möbelfabriken förändringen och utvecklingen i samhället. Den hör samman med bilismen som etablerades i samhället på 1960-talet. Ännu på 1950-talet rörde man sig till fots, med cykel eller buss i Billnäs. Efter kriget började den flera hundra år gamla alliansen mellan bruksgården och fabriksarbetet knaka i fogarna. Fabriksarbetarnas löner skulle betalas i pengar och man frångick naturaförmånerna. Ersättandet av den gamla träbron mellan bruksgatorna med en betongbro på 1970-talet vittnar om den ökade trafiken och byggandet i samband med den. Den representerar som en bred gata med trottoar väl den ökande bilismen på 1970-talet, om också skalan och materialet inte längre fortsatte det traditionella byggsättet i Billnäs. Billnäs kulturlandskap byggdes i huvudsak innan bilismen och trafiken började öka. Bilarnas betydelse ökade först i slutet av verksamheten, på och 1970-talet Utom gångtrafiken hade cyklarna en stor betydelse innan bilarna kom. Vid industribyggnaderna fanns efter krigen många cykeltak, bl.a. intill huvudporten. Av dessa har bevarats nästan enbart möbelfabrikens (T4) cykelställning som böjts av stångjärn och svetsats ihop. Moderniseringen av industrilokalerna och rationaliseringen av veksamheten hade avbrutits på grund av krigen. Under krigstiden åren gjorde arkitekt Hilding Ekelund på beställning av Fiskars bruk en enhetlig regionplan för Fiskars, Pojo, Skuru, Åminnefors och Billnäs områden. Planen representerar tillsammans med Alvar Aaltos och O-I Meurmans planer de första regionplanerna i landet. Ekelund gjorde också planer för frontmannaområden och ritade frontmannahus för bolaget. Industriverksamheten blev efter krigen en del av den allmänna samhällsutvecklingen Billnäs gamla småskaliga industribyggnader lämpade sig illa för modern massproduktion. Industribyggnaderna behövde inte heller längre vara placerade vid vattendrag eller järnväg, utan nu behövdes stora områden jämn mark helst vid en huvudväg för dem. Den nya byggnadsplanen gjordes på uppdrag av Fiskars ab av professorn i detaljplanelära Olli Kivinen på 1960 talet. Som utgångspunkter för uppgörande av byggnadsplanen betonade Fiskars utom industrins och boendets behov också områdets kulturhistoriska byggnadsbestånd. I Kivinens

13 FCG Finnish Consulting Group Oy 10 ( 113 ) plan placerades nya industrianläggningar utanför den gamla bruksmiljön i Pentby, nära gränsen till Karis. På så sätt hamnade bostadsområdena Pentby, Hollywood ja Egna Hem delvis i deras skugga. Också egnahems- och flervåningsboningshus placerades i huvudsak utanför den gamla bruksmiljön. I planen betecknades den gamla bruksmiljön som ett ca 5,5, hektar stort specialområde, där strävan var att området skulle skyddas. I planbeskrivningen fanns en förteckning över 13 byggnader som skulle skyddas. Industribyggandet förverkligades enligt Kivinens plan. På Pentby åker byggdes fjäderfabriken (1964), dess utbyggnad (1971), distributionslagret (1971) och saxfabriken (1973). Byggnaderna var alla höga industrihallar byggda i ett plan och av vilka den minsta eller fjäderfabriken hade en yta på 3700 kvadratmeter. Fjäderfabriken svarar sålunda ensam för en tredjedel av industribyggnationen i den gamla bruksmiljön. Industriverksamheten i Billnäs fortsatte på det nya området och den gamla bruksmiljön blev kvar som en tät helhet mellan åkern, de branta hällarna och vattendraget. Billnäs på 1950-talet: Bild: Utdrag ur en grundkarta från senare delen av 1950-talet. Det gamla landskapet som var starkt förankrat i jordbruket levde sina sista ögonblick före den samhälleliga brytningstid då Finland började urbaniseras och bilismen tog över. På kartan syns hur den gamla bruksmiljön, smedjorna, smedsbostäderna och bruksgården koncentreras till området kring forsen. All odlingsduglig mark har röjts till odlingsmark, åkrarna började vid hörnen av fabriken och smedjan. Bosättningen började breda ut sig först på 1800-talet under Fr. L. Hisingers tid, då antalet arbetare ökade och arbetarboendet spred sig småningom också längre bort längs med vägarna till kanten av åkrarna.

14 FCG Finnish Consulting Group Oy 11 ( 113 ) Bland de första var Egna hem, Solbacka, Hagbacka och Pentby och likaså fanns folkskolan, järnvägsstationen, bönehuset och samlingshuset redan utanför fabriksområdet. Nya områden för arbetarbostäder som byggdes under aktiebolagets tid var Pentby och Stenåker. Landskapet som hade disponerats av det gamla odlingslandskapet bevarades fram till 1960-talet. Det gamla brukslandskapets struktur bevarades till sina huvuddrag ännu till 1960-talet. 2.6 Tiden efter industriverksamheten, På 1980-talet upphörde industriverksamheten småningom på det gamla industriområdet. Den industriella verksamheten koncentrerades på talet till de större enheterna som hade byggts i Pentby. Det gamla brukets industriverksamhet avslutades slutgiltigt vid millennieskiftet Pojo kommun grundade år 1983 bolaget Ab Pojo bruksindustri som köpte centrala delar av Billnäs och Fiskars bruk. Järnvägslinjen togs ur bruk år Byggandet under perioden representeras närmast av Solbacka egnahemsområde, ridcentrets manegen (1994) och byggnadsapotekets byggnader som flyttades till utkanten av bruksområdet på 2000-talet. Efter att verksamheten upphörde accelererade också splittringen av markägandet. Tidigare hade tomter styckats från brukets mark efter att Villa Billnäs avskilts (1898). Det var då fråga om främst byggande av bostäder efter kriget. Efter att den industriella verskamheten upphört styckades den gamla bruksmiljön, verkstygs- och möbelfabrikens område och de äldsta bostadsområdena, som hade utgjort enhetliga områden, till enskilda fastigheter. Vid slutpunkten för industriverksamheten i Billnäs

15 FCG Finnish Consulting Group Oy 12 ( 113 ) Bild: Utdrag ur grundkartan från år 1982, då den industriella verksamheten som hade pågått i 340 år i det gamla bruksområdet höll på att avslutas. Verksamheten fortsätter i sydöstra delen av bruket, i industrihallarna som byggdes på Pentby åker på och 1970-talet. Deras skala och placering vid den nya riksvägen representerar väl den förändring i fabriksbyggandet och utvecklingen av landsvägstrafiken som har skett efter krigen.

16 FCG Finnish Consulting Group Oy 13 ( 113 ) 3 Inventerade objekt, områden utanför brukskärnan Bild: Inventerade objekt (1-18). Det område som utmärkts med blått är det område som inventerats på 1980-talet och 2000-talet och är detaljplanerat. Dess byggnadsbestånd har redan till största delen skyddsbeteckningar. Områden som är skyddade (sr) i delgeneralplanen för Svartån är nummer 2 och 16 av kartans objekt. Objekt: 1. Villa Billnäs 2. dess ekonomibyggnader, 3. Billekulla, Bostadsbyggnad för bruksgårdens trädgårdsmästare, 4. Kuckubacka, bostadsbyggnad, 5. Trädgårdsskolan, 6. Krutbacka, 7. Förvaltargården, 8. Karlsro, 9. Laitala, 10. Solberget, 11. Solbacka (12) Brukets bastu och tvättstuga, 13. Nya Eden, bostadsbyggnad, 14. Jordkällare, 15. Hagbacka, 16. Hagbacka,17. Svenska Tullen, bostads- och skolbyggnad. 18. Byggnadsapotekets byggnader. En egen områdesbeskrivning har uppgjorts för det egnahemsområde som byggdes nordost om Flaggberget på och 1990-talet, Grundkarta: Raseborgs stad. För objekten har använts antingen dess registrerade eller historiska namn eller ett beskrivande namn. Ytterligar har angetts fastighetsregisterbeteckningen och gatan vid vilken fastigheten står.

17 FCG Finnish Consulting Group Oy 14 ( 113 ) 3.1 Villa Billnäs, lantegendomen och trädgårdsskolan Willa Billnäs, trädgården och trädgårdsskolan som ligger i sydöstra kanten av Billnäs bruksmiljö och vid Stora Strandvägen bildar en egen byggd miljö som ansluter sig centralt till Billnäs bruks verksamhet och historia. Bruksgården som byggdes på 1880-talet avskiljdes från Billnäs bruks tomt år 1898 i samband med att aktiebolaget bildades och blev en herrgårdsliknande bostad/storegendom för Fridolf Hisinger som hade ägt bruket och och blev huvudaktieägare. Willa Billnäs med omgivande byggnader byggdes år 1917 på den plats där den tidigare nerbrunna bruksgårdens huvudbyggnad stått (1). Till herrgårdens funktionella helhet hör bostads- och ekonomibyggnaderna (2) på parkvägens norra sida. samt bruksgårdens trädgårdsmästarbostad vid parkgatan (3). Till helheten hör dessutom också tegelbyggnaden i närheten som uppfördes till trädgårdsskola (4) och bostadsbyggnad (5.) Bild: Vila Billnäs byggda område som avskiljdes år till en egen helhet år 1898 har avgränsats med en röd streckad linje. Byggnaderna uppfördes i huvudsak under åren Villa Billnäs, 2. bostads- och ekonomibyggnad för lantegendomen. 3. Trädgårdsmästarbostaden, 4. Kuckubacka, 5 rädgårdsskolan. Grundkarta: Raseborgs stad.

18 FCG Finnish Consulting Group Oy 15 ( 113 ) 1. Billnäs Willan (Villa Billnäs) reg , Billnäs parkväg 60, Willa Billnäs huvudbyggnad är placerad i anslutning till den stora trädgården som ligger mellan Svartån och Bruksvägen. På båda sidor om byggnaden står låga fristående flygelbyggnader som i huvudsak följer huvudbyggnadens stil. Utöver dessa byggnader finns också en röd bostadsbyggnad som hade hört till den egentliga bruksgårdens huvudbyggnad och tjänat som bostadsbyggnad för arbetarna. Sydost om huvudbyggnaden finns en grupp låga ekonomibyggnader av olika åldrar som har fungerat i anslutning till trädgården. På Svartåns strand finns ytterligare en liten tegelbyggnad som är i dåligt skick och härstammar från Fr. L. Hisingers tid. Vid vägkanten, nära arbetarbostäderna finns en jordkällare. Tomten/trädgården avgränsas i östra hörnet av en rappad tegelmur som avslutas med portstolpar vid huvudporten. På platsen för den nuvarande huvudbyggnaden stod den huvudbyggnad av trä som Fridolf Leopold Hisinger lät uppföra år 1884 och som brann ner år Den nuvarande huvudbyggnaden som ritades av arkitekt Lars Sonck blev färdig årr Billnäs omvandlades år 1898 till aktiebolag (Billnäs Bruks Ab), bruksgården avskiljdes från bolaget och blev Hisingers bostadsbyggnad och lantegendom. Bostadsbyggnaden och ladugården på norra sidan om huvudbyggnaden ansluter sig till separationen av bolaget och gården. Billnäs Willan: Herrgårdsbyggnad , byggd av Fr. L. Hisinger, arkitekt Lars Sonck 2. Egendomens huvudbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Sten, tegel, sten, platt tak 5. Bostadsbyggnad Herrgårdsbyggnad som representerar den historiska arkitekturen under byggnadsskedet. Placerad i anslutning till trädgården delvis i sluttningen mot Svartån med vilken den är förbunden genom en terrass. Betecknande för fasaden mot vägen är en kubaktig, sluten form som domineras av en kraftig portal och takkant, den rusticerade bottenvåningen och de rundbågade

19 FCG Finnish Consulting Group Oy 16 ( 113 ) fönstren i övre våning hänvisar starkt till italienska renässanspalats som på 1910-talet avnändes som förebilder för bankernas och försäkringsbolagens huvudbyggnader. Villa Billnäs som följde tidsandan är ett av de finaste exemplen på herrgårdsarkitekturen för sin tid. Byggnaden representerar övergångsperioden från jugendperioden till det senare skedet i arkitekt Lars Soncks produktion. På båda sidor om huvudbyggnaderna står två låga flyglar i samma stil som har byggts på 2000-talet enligt Bernhard Werners ritningar. Trädgården som omger huset började byggas redan på 1880-talet och den förnyades på 1930-talet. Willa Billnäs bostadsbyggnad för personalen 1.?/1880-talet, byggd av Fr. L. Hisinger. 2.?/bostadsbyggnad 3.?/bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, liggande brädfodring, T-fönster, sadeltak, utsirade takkanter och gaveltrianglar 5. - Träbyggnaden i en våning vid herrgårdens gårdsväg ansluter sig till den äldre, år 1884 färdigställda bruksgården. Bostadsbyggnaden som sannolikt byggdes på 1880-talet reresenterar de tidens snickarstil som får uttryck i kraftiga dekorationer i gaveltrianglarna och markeringen av fönstrens övre del. Utsirningen har gemensamma drag med bruksgården som blev färdig år Den nuvarande färgsättningen, vit liggande brädfodring och mörkgröna lister var omtyckt ännu under jugendperioden. Byggnaden är av samma typ som trädgårdsmästarbostaden i objekt 3.

20 FCG Finnish Consulting Group Oy 17 ( 113 ) Willa Billnäs ekonomibyggnader Bild: Trädgårdsbyggnader och pergola vid Villa Billnäs, Foto Eeva Eitsi/FCG. Till vänster på bilden muren som avgränsar tomten och en gammal skorsten som har hört till ett uppvärmbart växthus i trädgården. Villa Billnäs tomts historia: Tomten för huvudbyggnaden hörde till Skogängens frälsesäteri som utgjorde grunden för Billnäs bruk. På backen mellan strandåkrarna vid Svartån fanns en boplats (hemgården) redan på 1700-talet, vars byggnader låg ungefär där den nuvarande huvudbyggnaden står. Ägarna till Billnäs bruk bodde annanstans fram till 1880-talet och den egentliga bruksgården byggdes först på uppdrag av Fridolf Leopold Hisinger och enligt arkitekt Sebastian Gripenbergs ritningar. Tvåvåningsbyggnaden som närmast representerade den tidens villaaktiga nyrenässansstil brann ner år Den nuvarande huvudbyggnaden blev färdig år Bruket hade vid den tidpunkten redan omvandlats till aktiebolag (1898) och bruksgården hade avskiljts till en egen lantegendom för Fr. L. Hisinger och blev den cetrala egendomen för släktens omfattande lantegendomar. Värden: Den herrgårdslika bostadsbyggnaden vid stora strandvägen som är ritad av Lars Sonck och avskild från (H,R,M) Billnäs bruk år 1898 är en av Finlands mest representativa herrgårdsbyggnader för sin tid. Till helheten hör trädgården och den äldre arbetarbostadsbyggnaden som står där samt de små ekonomibyggnaderna i anslutning till trädgården. Helhet: Vill Billnäs herrgårdsmiljö som Fridolf Hisinger lät bygga.

21 FCG Finnish Consulting Group Oy 18 ( 113 ) 2. Willa Lallintalli, reg , Åbovägen Den lilla bostadsbyggnaden med tillhörande ladugård av rödtegel ligger på ett smalt åkerområde mellan backarna norr om Villa Billnäs. De byggdes i början av 1900-talet. Till bostadsbyggnaden hör en liten uthusbyggnad. Byggnaderna skiljs åt av den på 1960-talet byggda Åbovägen och bildar inte en sammanhängade gårdsmiljö. Bild: bostadsbyggnad 1. ca Bostadsbyggnad Stenfot av huggen sten, stockstomme, liggande brädfodring, korsfönster, övre fönstren delade i mindre rutor, sadeltak, fronton. 5. Kuva: ekonomibyggnad av tegel 1. ca ekonomibyggnad, antingen ladugård eller stall tegelstomme, delvis brädkonstruktion, rutfönster med segmentbågar, sadeltak, ventilationshattar 5.

22 FCG Finnish Consulting Group Oy 19 ( 113 ) Historia: Byggnaderna hör till skedet efter bruksgården då Villa Billnäs år 1898 hade avskiljts till en herrgårdsliknande byggnad för Fr. L. Hisinger och som hade egna ekonomi- och tjänstefolksbyggnader som var avskilda från bruket. Gårdens egentliga ekonomibyggnader står norr om huvudbyggnaden och Stora strandvägen. Där fanns ännu på 1950-talet tre ekonomibyggnader och två bostadsbyggnader. Fastigheten som fick namnet Willa Lallintalli avskiljdes från Willa Billnäs till en egen fastighet år De två byggnader som har bevarats av helheten är nu i gott skick. Värden: Bostads- och ekonomibyggnaden hör till den helhet som byggdes vid Villa Billnäs efter 1898 då bruksgården blev en självständig lantegendom. Utöver sina historiska värden har byggnaderna byggnadshistoriska och landskapliga värden som representanter dåtidens byggnadssätt. Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf L. Hisinger.

23 FCG Finnish Consulting Group Oy 20 ( 113 ) 3. Billekulla, reg , Billnäs parkväg 32 Bostadsbyggnaden vid Billnäs parkväg i närheten av Willa Billnäs port är byggd på en hög stenfot. Träutsirningarna på takkanten och farstukvisten hör till den tidens snickarstil. Byggnaden hör till byggnadsbeståndet vid bruksgården som blev färdig år 1884 och är av samma typ som bostadsbyggnaderna för arbetarna i objekt 1. Huset byggdes eventuellt som bostad för bruksgårdens trädgårdsmästare. På tomten finns ytterligare en rätt ny uthusbyggnad med pulpettak. Vid västra kanten av tomten finns en gammal ekonomibyggnad som är i dåligt skick. Den har varit en av Villa Billnäs ekonomibyggnader. Bild: Fasaden från mot söder. 1.?/1880-talet, byggd av Fr. L. Hisinger. 2. Bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Hög stenfot, stock, liggande brädfodring, T-fönster, takkanten och kvisten utsirade. 5. Bostadsbyggnad Tomten avskiljdes år 2007 från Willa Billnäs till en egen tomt med namnet Billekulla. Värden: Bostadsbyggnaden som representerar byggnadsstilen under slutet av 1800-talet ansluter sig till byggnadsbeståndet vid Billnäs bruksgård. Den har en landskapsmässigt tydlig ställning vid parkvägen som förenar bruket och gården och utgör en del av miljön som bildas av huvudporten, trädgården och trädgårdsbyggnaderna. Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf Hisinger.

24 FCG Finnish Consulting Group Oy 21 ( 113 ) 4. Willa Billnäs (Kuckubacka), reg , Billnäs parkväg 336 Bostadsbyggnaden som är uppförd i skogssluttningen vid Strandvägen representerar stilmässigt det traditionella bostadsbyggandet före 1880-talet i bruket. På tomten finns också en jordkällare av tegel vid gårdsvägen samt en ekonomibyggnad. Bild: bostadsbyggnaden i januari ?/senare hälften av 1800-talet 2. Bostadsbyggnad Stenfot, stockstomme, brädfodring med täckribbor, sadeltak, öppen kvist 5. Bostadsbyggnad Jordkällare: tegelstomme, sadeltak. Två ingångar. Ekonomibyggnad: betongsockel, sadeltak, eventuellt tillbyggnad till den gamla. Byggnaden upprustad på 2000-talet. Jordkällaren av tegel är från L. Fr. L. Hisingers byggperiod. Värden: Bostadsbyggnaden som är en del av Billnäs bruks bostadsbyggnadsbestånd tillhör den byggda miljön vid Villa Billnäs. Helhet: Villa Billnäs byggda miljö.

25 FCG Finnish Consulting Group Oy 22 ( 113 ) 5. Trädgården (Villa Billnäs trädgårdsskola/kilvborg), reg , Billnäs parkväg Den långa tegelbyggnaden som står mellan Billnäs parkväg och Svartån byggdes av Fr.L. Hisinger till trädgårdsskola (1899). Vid vägen står en stockbyggnad med loge som ursprungligen byggts som ria för Billnäs bruksgård. Nära stranden står en liten stockbyggnad. På tomten finns ytterligare trädplanteringar som hör till den nuvarande plantskolan. Tomten avgränsas av en granhäck. Bild: Skol- och bostadsbyggnaden sedd från parkvägen , byggd av Fridolf Hisinger 2. Trädgårdsskolans skol- och bostadsbyggnad 3. Krigssjukhus, plantskola 4. Stenfot, tegelstomme, T-fönster, sadeltak, fronton. 5. Plantskola Envåningshuset i tegel som hör Billnäs parkvägslandskap liksom rian blev färdig år Mitt på fasaderna finns en fronton med volutbåge som närmast representerar barocken. Frontonen mitt på fasaden höjer och betonar ingångarna från parkvägen. Villa Billnäs trädgårdsskola grundades av friherre Hisinger år 1899, och skolbyggnaden av rödtegel blev färdig samma år. På platsen fanns tidigare en strandåker till vilken den gamla rian anslöt sig. Skolan var den första svenskspråkiga trädgårdsskolan i Finland Skolan flyttades år 1934 till Åbo och byggnaden fungerade som konvalescenthem efter vinterkriget. Värden: Den före detta trädgårdsskolbyggnaden representerar den mångsidiga byggnadsverksamheten vid herrgårdarna och bruken och utgör också en del av Billnäs bruks och släkten Hisingers historia som sträcker sig ända till trädgårds- och parkhistorien under 1700-talets upplysningstid. Herrgårdarna hade ännu på 1800-talet en central roll som grundare av affärsföretag och skolor. Den gamla rian vid väglinjen som är från början av 1800-talet hörde till den närliggande bruksgårdens byggnadsbestånd och riorna placerades i allmänhet längre bort från gårdsmiljön på grund av brandfaran.

26 FCG Finnish Consulting Group Oy 23 ( 113 ) Helhet: Villa Billnäs herrgårdsmiljö byggdes av Fridolf Hisinger. 3.2 Brukets bostadsbyggnader, Krutbacka och Förvaltargården 6. Krutbacken, reg , Hisingervägen 17 Bostadshuset med mansardtak från 1900-talets början står vid norra kanten av brukskärnan på en tomt som gränsar till skogen och ett egnahemsområde. 1.?/1910-talet 2. Brukets bostadsbyggnad Betongsockel, stockstomme, brädfodring, förnter med 6 rutor, mansardtak, tre takkupor. 5. Bostadsbyggnad Till byggnaden hör en låg ekonomiflygel som är yngre än bostadshuset, Byggnaden som står på en låg betongsockel har stockstomme beklädd med täcklistfodring, fönster med 6 rutor. Mansardtakets täckmaterial är tegel och vid takets vinkel finns tre fönster. Mitt på byggnadens symmetriska fasad finns en stor ytterdörr utan farstukvist. Till byggnaden hör en låg ekonomibyggnad med sadeltak som är yngre än bostadshuset. Byggnaden står vid norra hörnet av bostadshuset. Huset som har drag från 1700-talet byggdes under början av 1900-talet. Bostadsbyggnaden som byggdes på en skogsäng intill en stig som gick från bruket har blivit i utkanten av det egnahemsområde som byggdes på och 1990-talet på bruksängen och dess förbindelse med bruksområdet har därmed försvagats. Värden: Bostadsbyggnaden ansluter sig till den omfattande moderniseringen av brukets bostadsbestånd i sekelskiftet Utöver de historiska dragen har man använt mansardtak för byggnaden, vilket kopplar det samman med brukets ekonomi- och bostadsbyggnader från 1700-talet som finns på nära avstånd.

27 FCG Finnish Consulting Group Oy 24 ( 113 ) Helhet: Billnäs bruks- och fabrikskulturlandskap 7. Förvaltargården, reg , adr Hisingervägen 21. Den så kallade Förvaltarbostaden med tre små ekonomibyggnader står på tomten uppe på den branta sluttningen ovanför Bruksvägen. Bild: Bostadsbyggnaden sedd från nordväst 1.?/1893/nuvarande utseende från sekelskiftet Brukets bostadsbyggnad Huggen sten, betong, stockstomme, korsfönster, liggande brädfodring, mansardtak med tre fönster vid takets vinkel. Vid norra sidan en lägre och nyare flygel med kilfönster och sadeltak. Kvist vid gaveln. 5. Bostadsbyggnad L-formad bostadsbyggnad på sockel av natursten, regelbundet huggen sten och betong. Byggnaden har fått sin nuvarande utformning vid sekelskiftet Enligt byggnads- och lägenhetsregistret är byggåret Av ekonomibyggnaderna har garaget/ekonomibyggnaden och bastun byggts under senare hälften av 1900-talet. Den byggnad som är äldst till sin byggnadstyp är det lilla uthuset med korsknutar och åstak med sidoåsar och bred brädfodring står omedelbart nordväst om bostadshuset. Byggnadens östra gavel är eventuellt äldre än den övriga byggnaden. Historia: Bruksgårdens förvaltarbostad stod på tomten på 1700-talet. Förvaltarbostaden som stod i utkanten av bruksområdet förenades då med bruksmiljön av trädgården som låg mellan byggnaden och landsvägen. Utfallsdiket vid tomtens östra kant hade på 1700-och 1800-talet dämts upp för trädgårdens bruk. Byggnaden och trädgård ansluter sig till Johan Hisingers moderniseringar i bruket. Släkten Hisinger blev ägare till bruket år 1723 efter vilket moderniseringen av bruket och lantbruket började. Förvaltarbostadens taktyp, mansardtaket, blev vanligt på 1740-talet och var populärt fram till

28 FCG Finnish Consulting Group Oy 25 ( 113 ) 1780-talet då det förbjöds under den gustavianska tiden då det ansågs vara gammalmodigt. Den nuvarande byggnaden är uppenbarligen från 1890-talet och hör till den byggverksamhet som bedrevs av Fr. L. Hisinger. Miljö: byggnaden står på gränsen till det på 1980-talet byggda egnahemsområdet och bruksmiljön. Bostadsbyggnaden med mansardtak som står uppe på backen hör som en väsentlig del till den gamla bruksmiljön. På nordvästra sidan av finns en häck med sex höga lärkträd mellan bostadsbyggnaden och Krutbacka fastighet. Häcken visar fortfarande var åkerkanten och den stig som inte mera är i bruk har gått. Byggnadens mansardtak förenar huset med bruksgårdens ekonomibyggnader från talet. Värde: (H,R) Bostadsbyggnaden med mansardtak ansluter sig omändrat och moderniserat till Billnäs bruks och bruksgårds 1700 talsbyggnader och representerar eventuellt den äldsta bevarade byggnaden i bruksmiljön. I omgivningen till bostadsbyggnaden finns, utöver bruket, trädgården från 1700-talet vid Flaggberget, granhäcken och Krutbackamiljön. Helhet: Byggnaden hör till kulturlandskapet vid Hammarsmedsvägen i Billnäs bruk.

29 FCG Finnish Consulting Group Oy 26 ( 113 ) 3.3 Solbacka arbetarbostadsområde Bild: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostadsområde som byggdes på brukets mark i huvudsak i början av 1900-talet har avgränsats med en röd strecklinje. Avgränsningen av planområdet utmärks med en grön linje. Grundkarta: Raseborgs stad. Solbackaområdet: Vid den gamla byvägen som gick från bruket norrut, nuvarande Bagarvägen, byggdes i huvudsak vid sekelskiftet 1900 ett litet bostadsområde i anslutning till Billnäs verktygs- och möbelfabrik och där bosatte sig arbetare och tjänstemän. Bosättningen på området har emellertid anor från 1780-talet då det redan fanns en enskild bostad på området. I slutet av 1890-talet fanns det redan några bostadsbyggnader runt det gamla huset uppe på backen och små åkerlappar. I början av 1900-talet byggdes i sluttningen nedanför de nuvarande fastigheterna Karlsro, Solbacka och Laitala samt och vid östra sidan bostadsbyggnaderna vid Päivölävägen. Det byggda området kring backen uppe på sluttningen som höjer sig från Svartån har bevarat sin enhetlighet från början av 1900-talet. Det egnahemsområde som byggdes söder om det på 1980-talet har emellertid gjort det äldre områdets landskapliga position otydligare och brutit dess traditionella landskapskontakt med bruksmiljön. Områdets byggnadsbestånd är inte enhetligt. Endast vid Päivölävägen finns en enhetlig grupp på tre byggnader som har byggts enligt ritningar som påminner om arkitekt Frelanders ritningar för den s.k. Amerikavillan. Brokigheten i byggstilarna ger en antydan om att området har varit av samma typ som området Egna hem på 1800-talet, där arbetstagarna självständigt kunde låta bygga bostadshus. De områden som bolaget självt lät bygga vid sekelskiftet var bl.a. Hammarborg, Hagbacka och de s.k. Amerikavillorna i Pentby Solbackaområdets äldsta byggnation, eventuellt redan från 1700-talets slut representeras av en liten byggnad längst uppe på backkrönet (Objekt 11 Solbacka). Fastigheterna som byggts på bolagets mark lösgjordes och gjordes självständiga i huvudsak i början på 1980-talet i samband med att fabriksverksamheten långsamt upphörde.

30 FCG Finnish Consulting Group Oy 27 ( 113 ) 8. Karlsro, reg , Bagarvägen 8 På tomten står ett bostadshus som är byggt i början av 1900-talet samt tre ekonomibyggnader av olika ålder Bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, liggande/stående fodring, kvist med fönster, korsfönster som betonats med lister, sadeltak, frontoner, balkong, valmade gavlar. 5. Bostadsbyggnad Den färggranna byggnaden med villaliknande drag är byggd på en bra stenfot. Brädfodringen på stockstommen har drag av nyrenässans och jugend till sin utformning och färg. Fönstren är korsfönster. Den kubformade byggnaden har en liten glasveranda vars sadeltak har tvärgavlar och delar är valmade. På gårdsområdet vid bakre delen av tomten står också en dekorativ vinkelformad byggnad med skorsten, till vilken har fogats ett stall och en glasveranda. Den har möjligen byggts år De nyare ekonomibyggnaderna representeras av en liten förrådsbyggnad från talet. Vid tomtens östra gräns finns en liten ekonomibyggnad med pulpettak. Värde: Bostadsbyggnaden (Karlsro) som står på en synlig plats och representerar ett gott byggnadssätt och en god atmosfär ansluter sig till fabrikens utvidgningsskede vid sekelskiftet Byggnaden representrar de bostadsbyggnader som arbetarna själva lät bygga på brukets mark.

31 FCG Finnish Consulting Group Oy 28 ( 113 ) Helhet: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder. 9. Laitala, reg , Billstensvägen 7 På tomten finns en bostadsbyggnad från 1910-talet och två små ekonomibyggnader Bostadsbyggnad Betongsockel, stockstomme, liggade brädfodring, korsfönster, sadeltak som är valmat vid gavlarna och fronton. 5. Bostadsbyggnad Tydliga kännetecken för den rödmålande bostadsbyggnaden i en och en halv våning är det mångformade taket till vilket hör en hög fronton och valmade delar. Av takets stil och konstruktion att döma har huset byggts på talet. Den tidigare arrendetomten som hörde till fabriken avskiljdes till en egen tomt år Värden: Bostadsbyggnaden som hör till byggandet av Solbacka bostadsområde i 1900-talets början ansluter sig till fabrikens utvidgningsskede vid sekelskiftet Värde: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder.

32 FCG Finnish Consulting Group Oy 29 ( 113 ) 10. Solberget, reg , Bagarvägen 12 På den sluttande tomten står ett bostadshus och en rätt liten ekonomibyggnad. 1. ca Bostadsbyggnad Stenfot, stockstomme, liggande brädfodring, 6-rutiga fönster, sadeltak 5. Bostadsbyggnad Bostadsbyggnad som tydligt kan dateras till 1900-talets början på grund av fasaden. Liggande brädfodring, och stående fodring på övre delarna av väggarna och gavlarna, gulmålad. Bostdsbyggnaden har 6-rutiga fönster, vinden har små låga fönster. Värde: Bostadsbyggnaderna på Solbacka bostadsområde ansluter sig till fabrikens tillväxtskede vid sekelskiftet Bostadsbyggnaden har en central ställning i väglandskapet. Helhet: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder.

33 FCG Finnish Consulting Group Oy 30 ( 113 ) 11. Solbacka, reg , Bagarvägen 14 På tomten som ligger uppe på en backe som stiger upp från en tidigare åker finns en gammal bostadsbyggnad och en liten ekonomibyggnad.i gårdsmiljön finns också ett egnahemshus byggt på 1990-talet. I den branta sluttningen mellan den gamla bostadsbyggnaden och vägen finns tre jordkällare. Bild: Solbacka gamla bostadsbyggnad och dess ekonomibyggnad. 1.?/1700/1800-talet 2. Bostadsbyggnad Långknutad stockstomme, brädfodring med täckribbor, små 12-rutade fönster, med foderbräden i snickarstil, sidobyggnad Den låga smalstommiga bostadsbyggnaden med korsknutar och svagt sluttande sadeltak representerar samma typ som de gamla bostadsbyggnaderna vid Bruksgatan. På nordöstra sidan av byggnaden finns en sidobyggnad. Fönstrens foderbräder är av samma typ som på bostadsbyggnaderna från 1700-talet vid Bruksgatan. Enligt kartan fanns det en byggnad på backen redan på 1780-talet. Bredvid den gamla bostadsbyggnaden finns en korsknutad ekonomibyggnad med brädfodring med täckribbor och sadeltak. Tomten avskiljdes från brukets (Skogäng) markområde år På tomtens norra sida finns tomt nr där det står en ekonomibyggnad med korsknutar och åstak med sidoåsar.

34 FCG Finnish Consulting Group Oy 31 ( 113 ) Värde: Bostadsbyggnaden som är byggd senast på 1800-talet representerar den äldsta bebyggelsen på Solbacka. Byggnadstypen hör till den äldre bruksperioden och representerar samma typ som de gamla bostadsbyggnaderna vid Hammarsmedsgatan. Den gamla ekonomibyggnaden på tomt som är från 1800-talet hör till den äldre helheten på Solbacka. Helhet: Solbacka arbetar- och tjänstemannabostäder. 3.4 Byggnaderna vid Sjösängsvägen på Svartåns södra strand 12. Skogäng,reg , Sjösängsvägen På den smala tomten mellan Svartån och Sjösängsvägen finns två rödtegelbyggnader som sannolikt är byggda på 1890-talet. På tomten finns ett garage för två bilar utanför själva gårdsområdet. Bild: bastu och bostadsbyggnad: talet 2. Bastu och bostadsbyggnad: sten, tegelstomme, T-fönster, sadeltak, kilfönster på gaveln, tegelprofilering på takkanten, fasaden och den slutna farstukvistarna vid gaveln är byggda av trä Bostadsbyggnad

35 FCG Finnish Consulting Group Oy 32 ( 113 ) Bild: Tvättstugan och bostadsbyggnaden Bastuvillan talet 2. Tvättstuga, mangel, bostadsutrymmen sten, slätrappad tegelstomme, tvärgavel, sadeltak, fronton, takkantens tandsnittslist. Ovanför dörren finns ett litet metalltak De slätrappade husens hierarki syns i utsmyckningen av byggnaderna. På byggnaden som är avsedd för bostadsbruk har använts mera utsmyckning i renässansstil bl.a. på takkanten. Byggnaderna rustades upp på 1950-talet. Värden: Tegelbygnaderna på Svartåstranden som ursprungligen omfattade bastu och tvättstuga ansluter sig till dem Fr. L. Hisinger lät bygga i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, då brukets industri-, bostads- och bygnader på bruksgården byggdes till och moderniserades.

36 FCG Finnish Consulting Group Oy 33 ( 113 ) 13. Nya Eden, reg , Sjösängsvägen 31 På den smala tomten mellan Svartån och Sjösängsvägen finns en bostadsbyggnad som är byggd på 1940-talet. På tomten finns dessutom en barackbyggnad och en gammal lada som ansluter sig till tidigare markanvändning. Bild: Bostadsbyggnad 1. /1940/50-talet 2. Bostadsbyggnad Betong, trästomme, överlappande liggande brädfodring, enrutsfönster, lågsluttande sadeltak, två ingångar med ett skärmlikt tak över ytterdörrarna, ledstänger av rör. 5. Bostadsbyggnad Den representativa rymliga bostadstadsbyggnaden är utrustad med ett lågt sadeltak. Utöver sin yttre karaktär representerar byggnadens delkonstruktioner, ledstängerna av rör, fönstren och den överlappande liggande brädfodringen väl den efterkrigstida arkitekturen. Byggnaden har en landskapsmässig ställning på Svartåbrinken. Värden: Den representativa bostadsbyggnaden hör till det sällsynta efterkrigstida byggnadsskiktet i Billnäs brukskärna.

37 FCG Finnish Consulting Group Oy 34 ( 113 ) 14. Jordkällare, reg tarkistettava, Sjösängsvägen Jordkällare vid Sjösängsvägen. konstruktioner. I omgivningen finns inga andra Bild: jordkällare, i bakgrunden syns banvallen. 1.?/sekelskiftet källare tegel, murankaren, farstu, två rum, tegelvalv, sadeltak. 5. öde Konstruktionen är delvis skadad. Värde: I samband med bosättningen och Svartån finns några jordkällare av tegel. (se M5, M6,M14, och objekt nr 4.) Av byggnadsmaterialet och tekniken att döma hör de till de byggnader som Fr. L. Hisinger som lät uppföra eller modernisera från 1880-talet framåt.

38 FCG Finnish Consulting Group Oy 35 ( 113 ) 3.5 Hagbacka arbetarkaserner Vid Hagbacken skogiga och bergiga nordvästsluttning ligger ett arbetarbostadsområde som bildar en egen helhet isär från brukskulturlandskapet nere i dalen. De tre långa byggnaderna som ursprungligen rymde sex bostäder är byggda under första årtiondet på talet. Ekonomibyggnaderna som hörde till var placerade nordost om husen och av dem har närmast ekonomibyggnaden för objekt. nr 16 bevarats. 15. Hagbacka,reg , Hagbackavägen 177 På tomten som ligger i Hagbackasluttningen finns två långa arbetarbostadsbyggnader. Till det som står på norra sidan hör också en ekonomibyggnad. Bild: Hagbacka södra bostadsbyggnad som har renoverats på 2000-talet. 1. ca 1907, grundlig renovering på och 2000-talet 2. Bostadsbyggnad, sex bostäder 3. Bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, hög vindsdel med trästomme, liggande brädfodring, enrutsfönster, vädringsfönster, åstak, farstukvistar vid gavlarna, prydnadsfönster vid gaveln. 5. Bostadsbyggnad

39 FCG Finnish Consulting Group Oy 36 ( 113 ) Renoveringen år 1972 ändrade betydligt på husets utseende vad gäller fönster och kvistar. Också på 2000-talet har ändringar i fasaden gjorts. Också interiören ändrades när bl.a. uppvärmningkaminerna avlägsnades. De långa bostadsbyggnaderna är byggda på en låg sockel och har rödmålad brädfodring. I huset fanns ursprungligen sex bostäder och ingångar fanns utom vid gavlarna också på långsidan. Byggnadernas nuvarande utseende är närmast från 1972 då de gamla fönstren som var smalare och högre än nu ersattes med breda fönster med vädringsluckor. Också kvistarna på långsidan ändrades för att motsvara den tidens anda. Vindsvåningen har förmodligen ursprungliga småfönster. På gaveln finns ett förmodligen ursprungligt dekorationsfönster vars modell förenar byggnaderna med motsvarande fönster på Hammarborgs arbetarbostadsbyggnad (1899). Byggnaden på södra sidan är bebodd och den har rustats upp på 2000-talet. Byggnaden på norra sidan står tom och renoveringen av den har inletts. Byggnaderna har fått byggnadslov åren 2006 och Vid fortsatta renoveringar borde man överväga att återställa byggnadens ursprungliga utseende. Bild: Bostadsbyggnaden på norra sidan i Hagbacka. Miljö: skogsmiljö Värde: Arbetarbostäderna som ansluter sig till Billnäs bruk ab:s byggverksamhet ( ) representerar radhuslikt byggande. Byggnaderna bildar trots förändringarna en självständig, särpräglad helhet som framträder tydligt i omgivningen. Från samma tid har bevarats närmast Hammarborg (1899) som tydligt representerar kasernbyggande.

40 FCG Finnish Consulting Group Oy 37 ( 113 ) 16. Hagbacka,reg , Hagbackavägen 177 Den långa arbetarbostadsbyggnaden med ekonomibyggnad är belägna på berget, byggda i början av 1900-talet. Bastubyggnaden vid gårsmiljöns sydvästra hörn är från 1980-talet. Bild: Bostadsbyggnaden i Hagbacka i januari ca 1907, grundlig renovering Bostadsbyggnad, sex bostäder 3. Bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, hög vindsdel med trästomme, liggande brädfodring, enrutsfönster, vädringsfönster, åstak, profilplåt, farstukvistar vid gavlarna, små vindsfönster, prydnadsfönster vid gaveln. 5. Bostadsbyggnad Bild: ursprunglig ekonomibyggnad. Byggnaderna som hade flera dörrar utgjorde uthus, lider och förvaringsutrymmen för varje bostad. Den senast utförda renoveringen år 1972 ändrade betydligt på bostadshusets utseende vad gäller fönster och kvistar. Också interiören moderniserades och bl.a. uppvärmningskaminerna avlägsnades. På tomten finns enligt ägaren rester av oidentifierade byggnader. På talet fanns det öster om tomten ett litet åkerområde från vilket ledde en ännu bevarad stig ner till fabriksområdet.

41 FCG Finnish Consulting Group Oy 38 ( 113 ) Värde: Arbetarbostadshuset med ekonomibyggnad ansluter sig trots ändringarna till byggnadsarbetet under Billnäs bruk ab:s tid. Huset hör till den helhet med tre byggnader som byggdes separat från bruksmiljön. De tre radhuslika bostadsbyggnaderna som byggdes enligt samma ritningar bildar en självständig och särpräglad byggd miljö. 3.6 Byggnadsapoteket och gamla skolbyggnaden 17. Gamla skolbyggnaden Svenska Tullen, reg Forsbyvägen 60 På södra sidan av Billnäs industriområde vid en stig som följer den branta skogssluttningen står en liten husgrupp men en rödmålad stockbyggnad och tre små rödmålade ekonomibyggnader. I skogssluttningen skilt från de övriga husen finns dessutom en jordkällare av tegel och betong. Bild: Byggnaden sedd från nordväst, från Forsbyvägen talet 2. skolbyggnad 3. arbetarbostadsbyggnad 4. Natursten, senare har en enhetlig betongsockel gjutits, stockstomme med korsknutar, brädfodring med täckribbor, fönster med sex rutor, sadeltak. Byggnaden har en kvist vid gaveln. 5. står tom. En av de centrala byggnaderna runt gårdsplanen är en liten bostadsbyggnad av moratyp med korsknutar och en liten bod med stående panel. Bostadsbyggnaden har eventuellt fungerat som folkskola i Billnäs. Bland konstruktionerna finns nyare delar som sockel och fönster som uppenbarligen har satts in efter krigen. Det är också möjligt att huset har flyttats i samband med järnvägsbygget på 1890-talet. Som byggnadstyp representerar huset byggnadssättet i början av 1800-talet. Stigen som går över gården fortsätter i riktning mot Hagbackasluttningen och längs den finns också Sverigevillan som byggts som arbetarbostad. Också Hagbacka arbetarkaserner finns intill stigen. Skolan som eventuellt fungerat som skola placerades också enligt gammal tradition nära industri- och bostadsbyggnaderna vid stranden. Billnäs bruk hade en egen skola redan på 1700-talet.

42 FCG Finnish Consulting Group Oy 39 ( 113 ) Miljö: skogsmiljö Värden: Bostadsbyggnaden och ekonomibyggnaderna representerar en liten gårdsmiljö från 1800-talet Byggnaderna hör till bruksmiljön från 1800-talet. 18. Byggnadsapoteket, reg , Forsbyvägen I sluttningen sydväst om Billnäs fabriksområde står Byggnadsapotekets byggnader. Som affärsutrymmen fungerar två stockbyggnader som flyttats till platsen på 2000-talet. Ytterligare finns en liten ekonomibyggnad av trä och en parkeringsplats på tomten. Bild: Byggnadsapotekets byggnader, tidigare prästgården och skolan sedda från fabriksområdet. Den äldre av byggnaderna, Mikola, var tidigare prästgård i Bjärnå. Historia: Under det gamla brukets tid var området främst odlat och byggnaderna stod i sluttningens övre del där den s.k. Sverigevillan stod. Före Byggnadsapoteket fanns järnvägsbanan Karis-Åbo som blev färdig 1899 på platsen. Rälsen monterades ner efter att banans dragning ändrades på talet. Värden: Stockbyggnaderna som har flyttats annanstans ifrån representerar flyttade byggnader och ansluter sig till markanvändningen på 2000-talet i Billnäs historia. Eftersom den s.k. Sverigevillan som var en arbetarbostadsbyggnad tidigare stod nordväst om byggnaderna passar de flyttade byggnaderna i sig in i Billnäs historiska landskapsstruktur och i fabriksmiljön. Byggnaderna har emellertid främst byggnadshistoriska värden som representanter för sin tids byggnadstyp.

43 FCG Finnish Consulting Group Oy 40 ( 113 ) 3.7 Solbacka egnahemsområde från 1990-talet Område: På norra sidan av bruket och Flaggberget planlades efter nedläggningen av industriverksamheten ett egnahemsområde där husen och vägnätet är byggt främst på 1990-talet Längs Hisingervägen, Billstensvägen och Djupbergsvägen står 14 egnahemshus med brädpanel. Byggnaderna är huvudsakligen rödmålade men också några gula finns. Ingen enhetlig byggnadstyp, byggnaderna är i huvudsak typhus från husfabriker. Ett undantag utgör den gamla stockbyggnaden med fasadbeklädnad av spån vilken har flyttats till Hisingervägens korsning. Egnahemshuset vid korsningen Bagarvägen-Hisingervägen representerar historiskt byggande med sitt säteritak. Området gänsar vid de östra, västra och södra hörn till arbetarbostadsområdena från och 1900-talen. Bild: Egnahemshus vid Hisingervägen Bild: Egnahemshus vid Hisingervägen

44 FCG Finnish Consulting Group Oy 41 ( 113 ) Bild: Egnahemshus vid Djupbergsvägen Historia: Området var på 1700-talet ängs- och åkermark som hade röjts i sänkan mellan hällbackarna. I kanterna fanns enstaka byggnader. (bostadsbyggnaderna i Solbacka, vid Flaggberget och förvaltarbostaden). Det stora åkerområdet sträckte sig ända till Svartån. Planområdet var odlat ända fram till mitten av 1900-talet varefter det långsamt började växa igen då odlingsverksamheten förlorade sin betydelse. Arkitekt Olli Kivinen placerade enskilda byggnader på området på 1960-talet och det egentliga egnahemsområdet söder om Bagarvägen. Dessa planer förverkligades emellertid inte och byggandet av åkerområdet flyttades fram till och 1990-talet då hela åkerområdet planlades på nytt till bostadsområde. Värden: Området representerar egnahemsbebyggelse som byggts i Billnäs efter att industriverksamheten upphört. Detaljplaneringen av området på den gamla åkern samt byggnadssättet representerar planeringen i slutet av talet då man inte längre hade en regelbunden kvartersindelning eller ett enhetligt byggnadssät som mål. Till gatubilden hör erkrar och balkonger.

45 FCG Finnish Consulting Group Oy 42 ( 113 ) 4 Granskade objekt, Billnäs bruksområde Uppgifterna om byggnaderna har tagits från byggnadsinventeringen år 1984 och kulturmiljöprogrammet från år byggnadsår/byggherre/planerare 2. Ursprunglig användning 3. Senare användning 4. Sockel, stomme, takform, särdrag 5. Nuvarande användning (gäller nuläget, har i huvudsak lämnats öppen) Som grund för bostads- lantbruks- och industribyggnadernas ordning har använts invneteringen från år 1984 (Honkaranta) som gjordes efter att fabriksverksamheten i Billnäs hade lagts ned. Utöver ordningsnumret har byggnadernas karaktär beskrivits med ett boskstavskännetecken, A = bostadsbyggnad, M = lantbruksbyggnad och T = industribyggnad. Små ändringar har gjorts i ordningen, bl.a. för kvarnen och stångjärnssmedjan samt genom att föra in Hammarborg och Karlsborg, den s.k. Villa Härö i samma system. Det år 1984 inventerade byggnadsbeståndet har i huvudsak bevarats, endast den långa snickarverkstaden Nedre snickeriet (T2) förstördes i branden år Objekten i Brukskärnan har presenterats enligt de nuvarande fastighetshelheterna. Efter att industriverksamheten upphörde splittrades Billnäs bruks fastighetshelheter då de byggda helheterna och enskilda byggnader avskiljdes till egna fastigheter.

46 FCG Finnish Consulting Group Oy 43 ( 113 ) Alla objekt:

47 FCG Finnish Consulting Group Oy 44 ( 113 )

48 FCG Finnish Consulting Group Oy 45 ( 113 ) 4.1 Järnbrukets och fabrikens bostads- och ekonomibyggnader, A3-A17, P2-P3, P6-8, M12-13, T1, T21

49 FCG Finnish Consulting Group Oy 46 ( 113 ) A3, Bostadsbyggnad hotellet Bild: Bostadbyggnaden sedd från Hammarsmedsvägen , byggd av Fr. Leopold Hisinger 2. Bostäder för kontorspersonalen ( hotellet ) 3. Bostadsbyggnad 4. sten, stock, liggande brädfodring,t-fönster, mansardtak, tre kvistar, fronton. 5. Bostadsbyggnad Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

50 FCG Finnish Consulting Group Oy 47 ( 113 ) A4, Disponentsbostad, reg /11, byggt av Billnäs Bruks Ab, ark. Waldemar Aspelin eller Frelander 2. Bostad för brukets disponent 3. Bostadsbyggnad 4. Sten, stock, tegel?, valmat böjt tak, frontoner, veranda och balkong. 5. Bostadsbyggnad Skador synliga i rappningen. En bostadsbyggnad har stått tidigare på samma plats, och möjligen har den utnyttjats då det nuvarande huset grundades. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

51 FCG Finnish Consulting Group Oy 48 ( 113 ) A5 Gamla brukskontoret, reg l, 1848, 1870-l 2. Kontorsbyggnad för bruket och fabriken ända till år Bostadsbyggnad 4. Natursten, stockstomme, brädfodring med täcklister, sexrutiga fönster, fönstrens foderbräden i snickarstil, åstak. 5. Bostadsbyggnad Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

52 FCG Finnish Consulting Group Oy 49 ( 113 ) A6, reg bostadbyggnad vid Hammarsmedsvägen , byggd av J. Fr. M. Hisinger. 2. Brukets bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Natursten, stockstomme med långknutar, fönster med 12 rutor och med foderbräden i snickarstil, brädfodring med täcklister, åstak, sluten farstukvist med pulpettak. 5. Bostadsbyggnad Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

53 FCG Finnish Consulting Group Oy 50 ( 113 ) Bostadsbyggnaderna vid Hammarsmedsvägen A7, P2, P3, A8, A9, A10, A11, M12, reg A7, Bostadsbyggnad , byggd av J.Hising 2. Smedsbostad, Hammarvägen 3. Bostadsbyggnad 4. Natursten, stockstomme med långknutar, fönster med 12 rutor och foderbräden i snickarstil, brädfodring med täcklister, åstak, sluten farstukvist med pulpettak. 5. Bostadsbyggnad Övriga byggnader. Uthuset (P2). Övr. byggn. den långa ekonomibyggnaden för smedsbostäderna Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

54 FCG Finnish Consulting Group Oy 51 ( 113 ) A8, Smedsbostad , byggd av J. Hising. 2. Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad 4. Natursten,stockstomme med korsknutar, fönster med 12 rutor och foderbräden i snickarstil, lomalaudoitus brädfodring, åstak. 5. Bostadsbyggnad Övriga byggnader: en stor uthusbyggnad på nordvästra sidan, natursten, stock, brädfodring, åstak (P3) Bild: Lång uthusbyggnad. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

55 FCG Finnish Consulting Group Oy 52 ( 113 ) A9, Smedsbostad , byggd av J Hising 2. Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad (marthastuga) 4. Natursten, stockstomme med korsknutar, fönster med 12 rutor och foderbräden i snickarstil, brädfodring, åstak. 5. Bostadsbyggnad Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

56 FCG Finnish Consulting Group Oy 53 ( 113 ) A10, Bostadsbyggnad 1. före år Brukets bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Grund av natursten, stock, stående brädfodring, fönstrens foderbräder i snickarstil, åstak. 5. Bostadsbyggnad Byggnaden undgick att förstöras vid branden år 1775 Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

57 FCG Finnish Consulting Group Oy 54 ( 113 ) A11, Bostadsbyggnad 1. före år Brukets bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Grund av natursten, stockstomme med korsknutar, panel med täcklister, fönster med 12 rutor, åstak, sluten kvist med pulpettak Byggnaden undgick att förstöras vid eldsvådan år 1775 Övriga byggnader: Intill byggnaden finns en liten bod som flyttats annanstans ifrån. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

58 FCG Finnish Consulting Group Oy 55 ( 113 ) M12, Lagerbyggnad talet, byggd av J. Hising, den lägre norra delen med sadeltak på 1800-talet. 2. Lager, mangelrum 3. Lager 4. Grund av natursten, två rum i källaren, stockstomme, stående brädfodring, mansardtak, åstak på den låga delen. 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

59 FCG Finnish Consulting Group Oy 56 ( 113 ) A12, Mjölnarbostad reg , byggd av J. Hising. 2. Mjölnarbostad 3. Bostadsbyggnad 4. Natursten, stockstomme med korsknutar, brädfodring med täcklister, fönster med 6 rutor och foderbräden i snickarstil, åstak. 5. Bostadsbyggnad Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

60 FCG Finnish Consulting Group Oy 57 ( 113 ) A13, A14, A15, M12, reg Smedsbostäder med ekonomibyggnader samt en lagerbyggnad A13, Arbetarbostad , byggd av J. Hising. 2. Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad 4. Mullbänk, hörnstenar, stock med korsknutar, brädfodring, åstak, sluten kvist med sadeltak. 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

61 FCG Finnish Consulting Group Oy 58 ( 113 ) A14, Arbetarbostad 1.?/ Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad 4. II våningar, natursten stående brädfodring, åstak, dekorativa foderbräden kring fönster och dörrar, fönster med 16 rutor, extern trappa till andra våningen. 5. Bostadsbyggnad 6. Omfattar 6 bostäder Övriga byggnader: stor uthusbyggnad på västra sidan (P6) Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

62 FCG Finnish Consulting Group Oy 59 ( 113 ) A15, Arbetarbostad 1.?/ Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad 4. II våningar, natursten, stock med korsknutar, stående brädfodring, åstak, fönster med 16 rutor. 5. Bostadsbyggnad 6. Omfattar 6 bostäder Övriga byggnader: uthusbyggnad på norra sidan (P8) Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

63 FCG Finnish Consulting Group Oy 60 ( 113 ) A16, Arbetarbostad 1.?/1840-talet, byggd av J. Fr. M. Hisinger, källardelen ev. äldre. 2. Smedsbostad 3. Bostadsbyggnad 4. Hög grund av natursten, stockstomme, liggande brädfodring, fönster med 6 rutor, vindsfönster med 9 rutor/ kilfönster, åstak, utsmyckad takkant. 5. Bostadsbyggnad Övriga byggn: uthus med pulpettak på östra sidan om bostadsbyggnaden (P7) Bild: P7 Källa: inv. Honkaranta Riitta,

64 FCG Finnish Consulting Group Oy 61 ( 113 ) A 17, reg Hammarborg , byggd av Billnäs Bruks ab, 2. arbetarkasern 3. arbetarkasern 4. Stensockel, tegel, sadeltak, fronton, dekorationsfönster 5.

65 FCG Finnish Consulting Group Oy 62 ( 113 ) 4.2 Bostads och ekonomibyggnader vid bruksgården M1-M11, M14-M15, A1-A2

66 FCG Finnish Consulting Group Oy 63 ( 113 ) Bostadsbyggnader för gårdens arbetare A1, A2, reg A1, Arbetarbostad Bostäder för arbetare på bruksgården 3. Bostadsbyggnad 4. sten, stock, liggande brädfodring, åstak, 2 farstukvistar 5. I bostadsbruk. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

67 FCG Finnish Consulting Group Oy 64 ( 113 ) A2, Arbetarbostad , Billnäs Bruks ab, 2. Bostadsbyggnad för arbetarna vid bruksgården 3. Bostadsbyggnad 4. Sten, stock, täckribbor, åstak. 5. Bostadsbyggnad

68 FCG Finnish Consulting Group Oy 65 ( 113 ) Spannmålsmagasinet, M11, reg M11, Spannmålsmagasin , byggd av J.Hising, arkitekt Ch.F.Schröder (?) 2. Spannmålsmagasin 3. Lager, Fiskars Ab:s byggnadsavdelning 4. Natursten, tegelstomme, rappning, mansardtak, två utrymmen i källaren, tunnvalv och korsvalv. 5. Fixpunkt i brukslandskapet. Byggnaden bildar ändpunkt för gatan som går över ån. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

69 FCG Finnish Consulting Group Oy 66 ( 113 ) Bruksgårdens ekonomibyggnader M1-M6,M14,M15, rek M1 Höladan , byggd av J. Fr. M. Hisinger, förvaltare C.S.Nilson 2. Hölada på bruksgården 3 ekonomibyggnad: 4. hörnstenar, trästomme, stående bräder, åstak 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

70 FCG Finnish Consulting Group Oy 67 ( 113 ) M2 Maskinrummet talet, Fr. Leopold Hisinger 2. Maskinrum för mejeriet och ladugården 3. verkstad 4. Sten, tegelstomme, slamning, åstak, kilfönster, utsirade takkanter 5.? Bredvid byggnaden stod tidigare ett vattentorn. Byggnaden som tydligen hade byggts som skydd för ångmaskinen hade tidigare en hög skorsten. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

71 FCG Finnish Consulting Group Oy 68 ( 113 ) M3, Ladugårdsbyggnaden , byggd av J. Fr. M. Hisinger, förvaltare C. S. Nilsson 2. ladugård och mejeri 3. ekonomibyggnad 4. natursten, stock, ås, uppfartsbro av sten på östra sidan 5. Häststall och förråd Byggnaden har förkortats på 1960-talet och fönstren ändrats. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

72 FCG Finnish Consulting Group Oy 69 ( 113 ) M4, Maskinlidret 1.?/1920-talet 2. Förvaringsplats för utrustning 3. Garage och förråd 4. Betonggrund, tegel/trä/bräder, åstak 5. Garage Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

73 FCG Finnish Consulting Group Oy 70 ( 113 ) M5, M 6, M14, Jordkällare Bild. M14 sedd från södra sidan, bakom syns ladugården. 1.?/sannolikt från sekelskiftet källarbyggnad 3 st 3. källare 4. Jordkällare med tegelstomme, åstak 5. Objekt M14 nämns inte i inventeringen år 1984 Källa: inv. Honkaranta Riitta, Bild: Källarna M5 och M6 som hör till brukgårdsmiljön finns i strandbrinken mot Svartån. Byggnaderna skulle få en landskapsmässig position om trädbeståndet gallrades.

74 FCG Finnish Consulting Group Oy 71 ( 113 ) M15, Manegen Manege 3. Manege 4. trästomme, stående brädfodring 5. Manege Nybyggd, hör till det nuvarande ridcentrets byggnadsbestånd.

75 FCG Finnish Consulting Group Oy 72 ( 113 ) M7 Gamla ladugården och stallet, reg talet, byggd av Johan Hising 2. ladugård och stall 3. förråd 4. Grund av natursten, stock, delvis brädfodring, mansardtak 5. En vällingklocka har tidigare funnits på byggnaden M12 Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

76 FCG Finnish Consulting Group Oy 73 ( 113 ) M8, M9, reg , brandstation och vagnslider M8 Brandstationen 1.?/sannolikt byggd genast i början av 1900-talet. 2. Brandstation 3. Brandstation 4. Betongsockel, tegel, fönster med segmentbågar, åstak 5. Billnäs VPK perustettiin Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

77 FCG Finnish Consulting Group Oy 74 ( 113 ) M9 Vagnslidret , byggd av J.Fr.M.Hisinger, förvaltare C. S. Nilsson 2. Vagnslider 3. Verktygslider 4. Betongpelare, trästomme, åstak, brädfodring kring dörrarna, ändor av takstolar 5.

78 FCG Finnish Consulting Group Oy 75 ( 113 ) M10, Oxstallet, reg Bild: Oxstallet i januari , byggt av J. Fr. M. Hisinger, förvaltare C. S. Nilsson 2. Ox- och häststall 3. Lager, spannmålstork 4. Natursten, tegel, åstak, uppfartsbro på norra sidan. 5. Utrustades under kriget till bombsydd, i norra kanten av den nuvarande tomten fanns på 1780-talet en liten byggnad som kan ha gett namn åt den nuvarande Krutbackavägen.? Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

79 FCG Finnish Consulting Group Oy 76 ( 113 ) M13, Kvarnen, reg Bild: Kvarnbyggnaden i januari Byggnaden bakom är kraftverket (T21) Kvarnbyggnaden har i detta arbete betraktats som en byggnad som hör till lantbruksbyggnaderna. Mjölnarbostaden ligger längre upp i backen, vid Hammarsmedsvägen , byggd av J. Hising/ 1901, Billnäs Bruks ab, 2. Kvarnbyggnad Natursten/tegelstomme, åstak 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

80 FCG Finnish Consulting Group Oy 77 ( 113 ) 4.3 Billnäs bruks produktionsanläggningar och kraftverket T1 och T21 Av industribyggnaderna från 1700-talet har endast stångjärnssmedjan bevarats intakt. T1, Stångjärnssmedjan, reg , byggd av J. Hising. 2. Stångjärnssmedja, två hammare och ässjor Natursten, mansardtak 5. Bredvid byggnaden ett turbinrum med två vattenhjul. Källa: inv. Honkaranta Riitta, 1984.

81 FCG Finnish Consulting Group Oy 78 ( 113 ) T21, Kraftverket, på egen tomt , byggt av Fiskars ab 2. Kraftverk 3. Kraftverk 4. Natursten, tegelstomme, rutfönster, runda gavelfönster, åstak 5. Kraftverk

82 FCG Finnish Consulting Group Oy 79 ( 113 ) 4.4 Fabriksområdet: Kontoret, manufaktursmedjorna och möbelfabrikerna T2-T16, Industribyggnaderna på området mellan Svartån och Bruksgatan har avskiljts som egen fastighet, reg T2 Nedre snickeriet Förstördes i en eldsvåda år 1987.

83 FCG Finnish Consulting Group Oy 80 ( 113 ) T3 Ångkraftverket , byggt av J. Fr. M. Hisinger, 1890 Fr. Leopold Hisinger. I byggnadens grund finns också äldre byggnadsdelar från den kvarn som har stått på platsen. I västra gaveln yngre byggnadsdelar. 2. Gammal torkanläggning och pannrum, svetsutrymme 3. Pannrum, konferens-och utställningsrum 4. Grund av natursten, tegelstomme, slamning, tegelskorsten 5. Konstruktioner som har hört ihop med verksamheten, som bl.a. kraftverkskonstruktionerna bör inventeras. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

84 FCG Finnish Consulting Group Oy 81 ( 113 ) T4 Verktygsfabriken , byggd av Fiskars ab, arkitekt Waldemar Backman 2. Möbelfabrik 3. Verktygsfabrik 4. Betongsockel, betongstomme, siporex, mineritskiva, bandfönster. På sidan mot ån blåbetsad träpanel. 5. Söder om byggnaden finns en cykelställning och ett parkeringsområde från tiden då industriverksamheten var igång. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet Bild: T4 representerar den högklassiga industriarkitekturen på 1960-talet och dess måttskala är anpassad till det gamla industriområdet. Den tydligt geometriska fasaden är beklädd med vågformad och slät mineritskiva. Metallister delar bandfönstret i mindre delar, mellan vilka har använts blåbetsad panel. Den röda färgen på övre delen härstammar närmast från lavar. Portstolparna visar gränsen för det gamla industriområdet.

85 FCG Finnish Consulting Group Oy 82 ( 113 ) T5, Snickarverkstaden, Övre snickeriet , byggd av Billnäs Ab 2. Snickeriverkstad, Övre snickeriet fungerade under sina första två år som tillverkare av redskap för befästningsarbeten på grund av den stora beställningen från ryska armén. 3. Snickeriverkstad 4. Betonbeklädd sockel, trästomme, stående brädfodring, åstak valmat vid gavlarna, ett stort antal frontoner avbryter takkanten. Byggnaden tilläggsisolerades och fodrades på 1970-talet och fick då ett klumpigt utseende 5. Intill Övre snickeriet stod tidigare det nästan idetiks Nedre snickeriet (T2) som brann ner i eldsvådan Nedre snickeriet ritades av arkitekt Waldemar Aspelin och blev färdigt Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

86 FCG Finnish Consulting Group Oy 83 ( 113 ) T6 Torkanläggningen , byggd av Billnäs Ab, 1945, Fiskars ab 2. Torkutrymmen för råvara, snickeriverkstad 3. Verktygsfabrik 4. Betongsockel, tegelstomme, åstak 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

87 FCG Finnish Consulting Group Oy 84 ( 113 ) T7 Råvarulagret /1920, byggt av Billnäs Ab, utbyggt på långsidorna Råvarulager 3. Lager 4. Betongpelare, trästomme, brädfording, kilfönster, säteritak 5. Byggnadens utseende förändrat på grund av tillbyggnaden Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

88 FCG Finnish Consulting Group Oy 85 ( 113 ) T8, Lagerbyggnad , byggd av Fr. Leopold Hisinger 2. Lager 3. Lager och arkiv 4. Natursten, trästomme, täckribbor, fönster med 12 rutor, åstak 5. Byggnadsapotekets reservdelsbank Ursprungligen uppenbarligen rödmyllad, nuvarande utseende från talet. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

89 FCG Finnish Consulting Group Oy 86 ( 113 ) T9 Kontorsbyggnad , byggd av Fr. Fr. L. Hisinger. 2. Kontorsbyggnad 3. Kontorsbyggnad 4. Stengrund, tegelstomme, II vån, våningslist, rödaktig slamning, T-fönster, var övre del framhävs av rappning, rappade fält vid takkanten. åstak. 5. kontor Utseendet, bl.a. slamningen, dekorfälten, vindsfönstren är delvis från talet. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

90 FCG Finnish Consulting Group Oy 87 ( 113 ) T10 Ritkontoret , byggt av Billnäs Bruks Ab, ark. Max Frelander 2. Reparationsavdelning 3. I vån. reparationsverkstad, II vån elavdelning/mätaravdelning, III ritkontor- och arkiv 4. Betonggrund, tegelstomme, slamning, åstak, 2 externa betongtrappor, gavlarna utsirade med fönsterband, rundbågar och en dekoration uppe på åsen. 5. Inkvartering, Patronens värdshus Byggnaden blev slammad först efter kriget. I den externa och otäckta trappan har använts betong, skiffer, metallrör och konstruktionen är sannolikt från 1940/50-talet Taket av betong vid västra gaveln är också yngre än byggnaden, eventuellt byggd efter krigen. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet Stora smedjan Manufakturverkstäderna T11, 12 och 13

91 FCG Finnish Consulting Group Oy 88 ( 113 ) Bild: Manufakturverkstaden vid Svartåstranden är en helhet som byggdes i huvudsak under åren på den plats där de gamla smedjorna och bruken stått. Den består av delarna T11, T12 och T13. T11 Verkstadsbyggnad , byggd av J. Hising, 1888 Fr. Fr. Leopold Hisinger, 1901, Verkstadsbyggnad, renovering och skiftnyckelavdelning 3. Verktygsfabrik 4. Stensockel, tegelstomme, slamning, säteritak 5. Grunden för byggnaden är den år 1780 byggda Gammelby stångjärnssmedja, vars utvidgning började år 1888 som en del av övergången till verktygstillverkning. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T12 Verkstadsbyggnad

92 FCG Finnish Consulting Group Oy 89 ( 113 ) Bild: T12 sedd från Bruksvägen ,1896, byggd av Fr. Leopold Hisinger, 1945 Fiskars ab 2. Verkstad 3. Verktygsfabrik 4. Stensockel, tegelstomme, slamning, säteritak 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T13 Sliperiet, verkstadsbyggnad

93 FCG Finnish Consulting Group Oy 90 ( 113 ) , byggt av Billnäs Ab 2. Verkstadsbyggnad, sliperi 3. Verktygsfabrik 4. Stensockel, tegelstomme, slamning, säteritak 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T14 Härderiet, verkstadsbyggnad

94 FCG Finnish Consulting Group Oy 91 ( 113 ) , byggt av Billnäs Ab, höjningen och flygeln 1957 Fiskars ab, ark Lars Rejström 2. Verkstadsbyggnad, härderi 3. Ytbehandlingsavdelning 4. Stensockel, tegelstomme, slamning 5. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T15 Lagerbyggnad/Gammalt vattenkraftverk?

95 FCG Finnish Consulting Group Oy 92 ( 113 ) , byggt av Fr. Leopold Hisinger Lager, gammal giftbyggnad /elverk 3. Lager/betningsavdelning för verktyg 4. Betongerad sockel, tegelstomme, åstak 5. uppgifterna motstridiga, tydligen är elverk år 1906 en riktigare uppgift. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T16 Finsmedjan

96 FCG Finnish Consulting Group Oy 93 ( 113 ) , byggd av Fr. Leopold Hisinger, ev Finsmedja Stensockel, tegelstomme, slamning, åstak, fönster med segmentbågar 5. Den nuvarande byggnaden uppenbarligen byggd på 1890-talet. På platsen har eventuellt stått ett hus byggt år 1886.?? Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet T17 Sprängämnesförrådet

97 FCG Finnish Consulting Group Oy 94 ( 113 ) 1.? 2. Sprängämnesförråd tegel, sadeltak 5.

98 FCG Finnish Consulting Group Oy 95 ( 113 ) 4.5 Fabriksområdet söder om Bruksgatan T18-T20 Södra delen av fabriksområdet har avskiljts till en egen tomt, reg T18 Måleriet, produktlager Bild: Måleriet i januari 2011 sett från nordväst , byggt av Oy Billnäs ab, 1922, flera tillbyggnader 2. Måleri 3. Produktlager 4. Stensockel, trästomme, beklädning med asbestskivor, delvis rappat, åstak 5. - På södra fasaden syns skador, byggnaden har tidigare haft dekorativa trappgavlar. På norra sidan finns plattformen för Billnäs industriområdes stickspår och två lyftanordningar. Rälsen revs på 1980-talet. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

99 FCG Finnish Consulting Group Oy 96 ( 113 ) T19 Grepfabriken , byggd av Oy Billnäs Ab, arkitekt Max Frelander 2. Grepfabrik 3. Fabrik för råvarubehandling 4. Betongsockel, tegel- och betongstomme, slamning, brutet sadeltak, takfönster, fasad med skengavel som höjts med en dekoration (vrt T10). 5. affärsutrymme Vid byggnadens västra vägg finns en elektrifierad transportör under tak. Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

100 FCG Finnish Consulting Group Oy 97 ( 113 ) T20 Spadfabriken , byggd av Oy Fiskars Ab 2. Spadfabrik 3. Spadfabrik 4. Betongsockel, tegel- och betongstomme, platt tak 5. Utymmen för småindustri, butiker Källa: inv. Honkaranta Riitta, Kulturmiljöprogrammet 2001.

101 FCG Finnish Consulting Group Oy 98 ( 113 ) 4.6 Konstruktioner i anslutning till fabriksområdet Utöver de egentliga industrikonstruktionerna på industriområdet för verktygoch möbler som är koncentrerad till Svartåns södra strand finns konstruktioner som ansluter sig till byggnaderna och miljön som berättar om användnings- och verksamhetshistorien i miljön samt om avgränsningen av fabriksområdet. Trots att bolaget ägde stora markområden koncentrerades industribyggnaderna ända fram till 1960-talet till Svartåns strand enligt det gamla mönstret. En gräns för industrin utgjordes av Forsby åkerfält som ända fram till slutet av verksamheten sparades för odlingsändamål. Från järnbruksskedet på 1700-talet ända fram till att verkstygs- och möbeltillverknigen startade eller till början av 1900-talet stod fabriksbyggnaderna mellan ån och Bruksvägen, delvis i en brant sluttning. Industriområdet var enligt gammal sed omgärdat med ett staket, av vilket bl.a. fyra portar med betongkonstruktioner från 1900-talet har bevarats. De yngre delarna av industriområdet (T4, T18, T19, T20) som byggdes först på 1900-talet ligger tydligt utanför kanten av det gamla, inhägnade fabriksområdet, i huvudsak på södra sidan av Bruksvägen. Bild: Konstuktionernas placering på industriområdet har anvisats med gröna trianglar och strecklinjer. Inte noggrant mätt. Objekten 1-4 är portstolpar, 5. cykelställning, 6. parkeringsplats, 7 bombskydd, 8. skyddsgrotta, 9.lyftanordning, 10. järnvägsplattform, 11. lyftanordning, 12 industribanan 13. Karis-Åbobanan, 14. linjen för den smalspåriga järnvägen.

102 FCG Finnish Consulting Group Oy 99 ( 113 ) Konstruktioner på industriområdet: Till ångkraftverket hör utom tegelskorstenen (T3) också en låg metallpipa, en lyktstolpe(?) och en metallkonstruktion uppe på taket. På forssidan finns eloch transformatorkonstruktioner. Bild: Ångkraftverket på norra och södra sidan

103 FCG Finnish Consulting Group Oy 100 ( 113 ) På södra sidan om verktygsfabriken (T4) som byggdes år 1963 finns ett cykeltak och en parkeringsplats som anslöt sig till trafikkonstruktionerna på den tiden. Norr om byggnaden står portstolpar där portvaktens byggnad har stått men nu är riven Vid byggnadens östra gavel mot ån finns vallen längs vilken den smalspåriga järnvägen fanns. Bilder: T4:s cykeltak, skylt med parkeringsanvisningar, portstolpar och linjen för den smalspåriga järnvägen längs Svartån. Vid torkanläggningens (T6) sydvästra sida vid Bruksvägen finns portstolpar av betong som är sexkantiga och har en profilerad övre del.

104 FCG Finnish Consulting Group Oy 101 ( 113 ) Bild: Porten framför torkanläggningen och Övre snickeriet. Vid lagrets (T8) sydvästra hörn, vid Bruksvägen finns sexkantiga portstolpar av betong. Bild: Portstolpe, i bakgrunden ritkontoret. Stolpar vid porten väster om kontoret (T9).

105 FCG Finnish Consulting Group Oy 102 ( 113 ) (T10) vid nordvästra sidan ett tak av betong. På byggnadens södra sida finns en extern trappa, material: betong/metall/skiffer, byggd efter kriget. Norr om måleriet (T18) finns lastbryggan och banvallen för stickspåret till Karis-Åbobanan, rälsen är riven. Vid bryggans nordvästra hörn finns en lyftanordning av metall på banlinjen. (T19) på nordvästra sidan om byggnaden finns en övertäckt byggnadslik lyftanläggning, med svetsade konstruktioner.

106 FCG Finnish Consulting Group Oy 103 ( 113 ) 4.7 Trafikstrukturer på 1900-talet Billnäs kulturlandskap har byggts upp till största delen innan bilismen och byggandet av trafikstrukturer började växa starkt på 1960-talet. Innan landsvägstrafiken blev förhärskande var vattendragen och senare järnvägen viktiga etableringsplatser för industrin. Billnäsfabrikens placering inverkade på dragningen av Karis-Åbobanan på 1890-talet. Banan byggdes också billigt, vilket betydde att man rundade backar och byggde banen på åkern vilket syns tydligt i Billnäs kulturlandskap. Karis-Åbobanan, jordvallen och stickspåret till industrin utgör fortfarande en tydlig landskapsfaktor som vittnar om historien i Billnäs, trots att rälsen saknas. Bild: Plattformen vid Billnäs industribanas anslutning till huvudbanan. Influenser från biltrafiken är närmast parkeringsplatsen vid fabriksområdets sydvästra hörn, betongbron över Bruksvägen och Forsby lättrafikled, som representerar utvecklingen inom trafiken efter 1960-talet. De historiska vägdragningarna har i stort bevarats, men särskilt på fabriksområdet och längs Hammarsmedsvägen har höjningen av vägytorna redan blivit en fara för byggnadernas fortbestånd. På fabriksområdena har också nya ytmaterial täckt in de stenbelagda gatorna och planerna på industriområdet samt dragningen av den smalspåriga järnvägen med tillhörande konstruktioner. När biltrafiken ökade på 1960-talet byggdes en parkeringsplats framför den nyaste industribyggnaden (T4). Ett gammalt trafikmärke ger mycket åskådlliga anvisningar om rätt parkeringssätt.

107 FCG Finnish Consulting Group Oy 104 ( 113 ) Bild: Den gamla träbron ersattes på 1970-talet med en ny betongbro. Bron dimesionerades med tanke på den växande trafikvolymen på landsvägen och därför avviker bron starkt från måttskalan i Billnäs kulturlandskap. Bron har utom breda körfiler också trottoarer som praktiskt taget inte finns annanstans i Billnäs.

108 FCG Finnish Consulting Group Oy 105 ( 113 ) 4.8 Fabriksområdets södra del, A18 Berghällsbacken, smalspåriga järnvägen Området och bostadsbyggnaden i anslutning till fabriksområdet fanns inte med i inventeringen år A18 Karlsborg reg ca Bostadsbyggnad 3. Bostadsbyggnad 4. Stenfot, stockstomme, stående/liggande brädfodring, lister, korsfönster. 5. Bostadsbyggnad Arbetarbostaden som representerar nyrenässans är byggd i sekelskiftet 1900 i en liten backe i kanten av fabriksområdet. I anslutning till byggnaden finns en liten park. Bostadsbyggnaden i kanten av fabriksområdet har sannolikt varit i användning närmast för arbetsledare eller tjänstemän. Värde: Huset vid kanten av fabriksområdet är välbevarat ock representativt och hör till den byggnadsverksamhet som igångsattes av Fr. L. Hisinger. Berghällsbacken: Vid sydöstra kanten av fabriksområdet höjer sig Berghällsbacken som bildar en landskapsmässig fixpunkt mellan fabriksområdet och åkerfältet. På backen fanns ännu på 1700-talet byggnader som hörde till Forsby, kanske en ria som på grund av brandfaran placerades utanför själva bostättningen. Den gamla byvägen mellan Forsby och Pentby gick på 1800-talet via Berghällsbacken. Väglinjen längs vilken vägstenar placerades ut i början av 1900-talet syns i backsluttningen. I backen byggdes i sekelskiftet en fabriksarbetarkasern som revs år I norra sluttningen finns ett bombskydd i anslutning till de senaste krigen. På västra sluttningen finns ett lagerutrymme insprängt som är från samma tid.

109 FCG Finnish Consulting Group Oy 106 ( 113 ) Smalspåriga järnvägen: Längs Svartåstranden löper en jordvall som fungerar som lättrafikled och som tidigare var en del av den smalspåriga järnvägen som förenade fabriken och sågen. På fabriksområdet förband banan dessuton produktionsbyggnader med varandra. Konstruktionerna har senare rivits eller täckts av jordlager. Endast vallen finns inom planområdet, sågområdet ligger utanför det. Sågen som låg på Svartåns strand nordväst om folkskolbyggnaden av sten grundades år 1891 som en del av moderniseringen av Billnäs och ändringen av produktionsinriktningen. Innan sågen byggdes fanns det övervägande strandåkrar på området. Sågverksamheten upphörde på 1980-talet och dess byggnader har rivits.

110 FCG Finnish Consulting Group Oy 107 ( 113 ) 5 Sammandrag, värden, planbeteckningar, åtgärder och fortsatta arbeten Det nuvarande kulturlandskap som representerar Billnäs gamla industrisamhälle bildas av det till den smala Svartådalen koncentrerade järnbruket, verktygs- och möbelfabriksområdet, smedsbostäderna, landägorna och Willa Billnäs område och av de bostadsområden som brett ut sig vid åkerkanterna samt av industrisamhällets offentliga byggande Till helheten hör också Pentbyområdet där industriverksamheten fortsätter ännu idag. Billnäs bruk grundades vid Svartåforsen år 1641 och industriverksamheten pågick ända till 1980-talet då den upphörde på det gamla bruksområdet. Byggnationen på området bestämdes ända fram till 1950-talet av områdets topografi som domineras av berghällar som avgränsar den smala ådalen samt av de tidigare odlingslandskapen på de låglätna delarna. Den historiska bosättningen, placeringen av kvarnarna och från början av 1600-talet industrin hängde ihop med forsen och de odligsbara områden som utgör en smal zon i ådalen. Utöver vattendraget och åkrarna bildar Stora Strandvägen den linje intill vilken bebyggelsen uppstod. Vägen löper längs sluttningen på Svartåns norra strand. I landskapet längs Stora Strandvägen finns det gamla järnbruket, markägorna och Willa Billnäs samt de historiska trädgårds- och parkområdena. De viktigaste byggnadsperioderna som ansluter sig till det nuvarande byggda kulturlandskapet i Billnäs inföll i slutet av 1700-talet och vid sekelskiftet Smärre delar, närmast byggnaderna i anslutning till jordegendomen, byggdes på 1880-talet. Efter självständigheten har endast enstaka byggnader uppförts i brukskärnan och Svartådalen, av industribyggnaderna blev den sista färdig år Helheter som har uppstått efter nedläggningen av industriverksamheten är närmast Solbacka egnahemsområde som inte, trots att det ligger fysiskt nära bruket, har någon egentlig landskaplig kontakt med bruksmiljön och kulturlandskapet vid Svartån. I den gamla bruksmiljön, närmast på fabriksområdet på södra stranden, har under samma tid byggts endast enstaka byggnader i samband med markägorna och Willa Billnäs av vilka två är gamla, flyttade byggnader (byggnadsapotekets byggnader). Byggnadsskedena i Billnäs i slutet av och 1800-talet ansluter sig centralt till den allmänna utvecklingen och industrialiseringen i Finland. Bruket som hade grundats år 1641 moderniserades grundligt på initiativ av släkten Hising/Hisinger efter år Förnyelserna stod i nära anslutning till det s.k. nyttans tidevarv, under vilket man strävade till att öka produktiviteten med hjälp av modernisering. Järnbruket förstördes nästan totalt i branden år Återuppbyggandet skedde under Johan Hisings tid ( ). Utöver stångjärnssmedjan som bevarats till våra dagar är smedsbostäderna vid Bruksvägen och av bruksgårdens ekonomibyggnader ladugården, spannmålsmagasinet och lagret med sina brutna tak samt trädgården ypperliga exempel på den då rådande tidsandan. Byggnadsmaterialet var trä, endast de centrala industribyggnaderna och spannmålsmagasinet byggdes av sten. Tiden för järnbruken av den gamla stammen i Finland upphörde i slutet av 1800-talet. I Billnäs moderniserades verksamheten av Fr. L. Hisinger som från

111 FCG Finnish Consulting Group Oy 108 ( 113 ) år 1883 framåt förvandlade släktbolagets järnbruk av trä och sten till en modern verktygs- och möbelfabrik av tegel och vidare omvandlade bolaget till aktiebolag år Under hans epok byggdes den största delen av fabriksbyggnaderna av tegel på södra stranden. Användningen av tegel som hade blivit vanlig på 1880-talet utsträcktes också till annan byggverksamhet. Stora tegelbyggnadsprojekt på planområdet var bland annat arbetarkasernen Hammarborg, bastu- och tvättstugebyggnaderna och trädgårdsskolan. Det småskaligare byggnadet på området under samma period representeras av de många jordkällarna av tegel. Träet förblev materialet för bostadsbyggnaderna och byggnadsstilen var nyrenässans, vilket skiljer byggnaderna från de äldre bostadsbyggnaderna i bruksmiljön. Trots Hisingers moderniserig bevarades de gamla smedsbostäderna på norra och södra stranden och på norra stranden anpassades nybyggnationen delvis till den gamla 1700-talsbebyggelsens miljö med brutna tak. Byggandet i tegel fortsatte ännu under aktiebolagets tid (Billnäs Bruks ab ), då Fr. L. Hisinger var huvudägare till bolaget. Då byggdes bland annat två fabriksbyggnader som had ritats av Max Frelander, brandkårshuset och Willa Billnäs ritad av Lars Sonck. Under slutet av perioden färdigställdes ännu det nya kraftverket på norra stranden år De nya objekten på planområdet De nya inventeringsobjekt som har presenterats i detta arbete hör med undantag av byggnadsapotekets byggnader till den omfattande och mångsidiga helhet som bildar Billnäs bruks historiska industrisamhälle. Till största delen hör byggandet av objekten till de omfattande förändringar som Fr. L. Hisinger genomförde åren Under den tiden omvandlades det gamla järnbruket som hade sysselsatt några tiotal människor fram till år 1917 till en modern verktygs- och möbelfabrik som sysselsatte cirka 400 personer. Utöver industribyggandet var tiden också en period av samhällsbyggande under vilken brukspatronen och senare aktiebolaget byggde upp stukturer för den service, rekreation och det boende som personalen behövde. Till dessa hör bland annat bastu- och tvättstugebyggnaderna som bolaget lät uppföra (objekt 12). Utöver bolagets bostadsbyggande uppstod från och med slutet av 1800-talet också bostadsbyggnader som personalen själv lät bygga på bolagets mark, av vilka Solbackaområdet närmast representerar byggandet i början av 1900-talet. Den äldsta bebyggelsen på Solbacka representeras av den lilla stugan uppe på backkrönet (objekt 11), vars byggnadstyp är klart äldre och ansluter sig till byggnationen under det gamla järnbrukets tid. Willa Billnäs (obekt 1), den gamla bruksgården som avskiljdes från brukets mark när aktiebolaget bildades, utgör sin egen historiska helhet. L. Hisinger utvecklade en herrgårdslik helhet av egendomen. Till helheten hörde utöver den nya huvudbyggnaden trädgården som i århundraden varit ett intresse i släkten samt trädgårdsskolan (objekt 4). Trädgårdsmästarbostaden (objekt 3) hörde till områdets tid som bruksgård. Den självständiga gården behövde också egna ekonomibyggnader som placerads norr om huvudbyggnaden (objekt 2). Under Billnäs Bruks ab:s tid byggdes också Hagbacka bostadsområde (objekt 15 ja 16).som omfattar tre radhus. Byggnationen i brukskärnan minskade betydligt efter år 1920 då Fiskars ab blev huvudägare till Billnäs. På Svartåns strand byggdes närmast Nya Eden som representerar de få exemplen på efterkrigstida arkitektur i området.

112 FCG Finnish Consulting Group Oy 109 ( 113 ) 5.2 Kulturlandskapets värden De centrala värdena i Billnäs historiska fabrikssamhälle ligger i dess omfattande och mångsidiga helhet och tidsmässiga skikt som tydligt berättar om den industriella produktionen, boendet, jordbruket och byggandet och utvecklingen av ett helt samhälle från 1770-talet ända fram till 1970-talet. Billnäs historiska kulturlandskap är fortfarande en sammanhängande helhet, där den byggda miljön tydligt och på ett förståeligt sätt ansluter sig till skogs-, vatten- och odlingslandskapet. Industri- bostads- och lantbruksbyggnaderna och deras delhelheter i kulturmiljön som ligger i den smala ådalen i Billnäs har ett betydande värde som historisk vittnesbörd till vilken också hör arkitektoniska, landskapliga och miljömässiga värden Områdeshelheten som betjänar industrin, jordbruket och boendet i Billnäs har bevarats exceptionellt enhetlig och där kan fortfarande de skikt som representerar två olika tidsepoker och industriskeden urskiljas, vilka skiljer sig från varandra vad gäller material, byggnadssätt och placering Billnäs delhelheter står i tydlig växelverkan med varandra och de förenas av vattendraget, de gamla landsvägarna och åkerområdena. Utöver naturförhållandena har man i byggandet av området i långa tider beaktat den historiska kontinuiteten. Detta syns både i byggandet från talet och 1960-talet då buggnadsbeståndet förnyades och utökades kraftigt. Trots att slutet av 1800-talet var en period av mycket byggande och grundande av nya produktionslinjer i Billnäs bevarades smedsbostäderna och bruksgårdens ekonomibyggnader som hade byggts på 1700-talet.På norra stranden placerades då endast få nybyggnader som representeras av bostadsbyggnaden för kontorspersonalen hotellet, disponentbostaden och Krutbacka, vilka anpassades till den på 1770-talet byggda miljön. Endast Hammarborg som står vid kanten av bruksområdet från 1700-talet representerar en annan måttskala och annat material men är ändå tydligt en del av det nya industriområdets byggda landskap på södra stranden. Under det följande stora brytningsskedet inom industrin löstes det växande behovet av utrymmen genom att bygga de nya produktionslokalerna utanför den gamla bruksmiljön. Sålunda bevarade det gamla fabriksområdet sina historiska gränsytor, åkern, vattendraget och de branta backsluttningarna obyggda. Efter krigen byggdes endast två industribyggnader (T20) och (T4) som representerar modernt byggnadssätt och material som var moderna under den tiden och i vilkas måttskala det gamla byggnadsbeståndet tydligt har beaktats.

113 FCG Finnish Consulting Group Oy 110 ( 113 ) 5.3 Förslag till planbeteckningar, nya objekt 1. Villa Billnäs, huvudbyggnad, arbetarbostadsbyggnad sr, trädgården med konstruktioner /s 2. Willa Lallintalli, bostadsbyggnad och ladugård sr 3. Billekulla, bostadsbyggnad, sr 4. Kuckubacka, bostadsbyggnad, tegelkällare sr 5. Trädgårdsskolan, skol- och bostadsbyggnad, ria sr Objekten 1-5, Bruksgårdens/Willa Billnäs byggda helhet /s 6. Krutbacka, bostadsbyggnad sr 7. Förvaltarbostaden, bostadsbyggnad, (1890) gammal ekonomibyggnad sr Objekten 6-7 och granhäcken vore skäl att ansluta till s/området i den tidigare detaljplanen för bruksområdet. 8. Karlsro, bostadsbyggnad sr 9. Laitala, bostadsbyggnad sr 10. Solbacken, bostadsbyggnad sr 11. Solbacka, gammal bostadsbyggnad, ekonomibyggnad sr, ekonomibyggnaden på tomt sr. Objekten 8-11, områdeshelhet, bostads- och ekonomibyggnader /s. 12. Skogäng, bastu- och tvättstugebyggnad sr 13. Nya Eden, bostadsbyggnad sr 14. Jordkällare, inga planbeteckningar, bevarandet av byggnaden som en del av helheten rekommenderas starkt 15. Hagbacka, bostadsbyggnader sr 16. Hagbacka, bostadsbyggnad, ekonomibyggnad sr Objekten 15-16, helhet /s 17. Gamla skolbyggnaden/bostadsbyggnaden sr, gårdsmiljön/s 18. Byggnadsapoteket, flyttad byggnad, inga byggnadsspecifika skyddsbeteckningar. Fabriksområdet vore skäl att avgränsa som områdeshelhet och anslutning av byggnadsapoteket och skolan till områdesavgränsningen borde då övervägas. Solbacka egnahemsområde är en del av ett större egnahemsområde som är byggda efter 1980-talet och behöver för närvarande inga skyddbeteckningar.

114 FCG Finnish Consulting Group Oy 111 ( 113 ) 5.4 Förslag till planbeteckningar, fabriksområdet och delhelheterna Planbeteckningar för fabriksområdet: byggnaderna Verkstygs- och möbelfabrikernas byggnader på södra stranden i Billnäs huvudsakligen byggda åren Av de gamla konstruktionerna från järnbruket från 1700-talet har utöver stångjärnssmedjan bevarats endast rudiment. Byggnaderna som omfattar verktygs- och möbelfabrikens gamla produktions-, lager och förvaltningsutrymmen bör i sin helhet förses med skyddsbeteckningar. Skiktet för i synnerhet efterkrigstida, modern arkitketur och byggnation är synnerligen tunt i Billnäs och representeras närmast av spadfabriken (T19) och möbelfabriken (T4). Som goda representanter för det dåtida industribyggandet vittnar de tydligt om kontinuiteten i industribyggandet i Billnäs och om den industriella verksamheten som fortsatte ända fram till 1960-talet. Byggnaderna som representerar ändpunkten för Billnäs 340 år långa industribyggande bör således definitivt bevaras. Skyddet av byggnaderna på industriområdet gäller också interiörerna, vilkas särdrag och fasta inredningsdelar och konstruktioner som berättar om verksamheten bör bevaras. Planbeteckningar för fabriksområdet: helheten Bevarandet av byggnadsbeståndet bör tryggas utöver med byggnadsspecifika skyddsbeteckningar också som en helhet. Det klart avgränsade och tätt byggda industriområdet bör avgränsas som en helhet. Likaså vorde det skäl att avgränsa också den miljö som formas av gården och järnbruket från 1770-talet med en områdesavgränsning där den byggda miljön, landskapet, miljön och de industriarkeologiska objekten beaktas. Planbeteckningar för fabriksområdet: konstruktionerna Utöver byggnaderna på industriområdet har för områdets verksamhet och avgränsning centrala konstruktioner bevarats. De objekt som bör beaktas i planen som särdrag vilka bör bevaras är lyftanordningar, tak, industribanan med lastplats, den smalspåriga järnvägen, cykeltak, portstolpar, bunkern och bergslagret. Till industrin ansluter sig utöver byggnaderna dessutom olika konstruktioner som berättar om den industriella verksmaheten. På industriområdet representeras dessa av lyftanordningarna som finns framför T18 ja T19 och användes för att flytta t.ex. råvara. Likaså hör utom skorstenen yttre kontruktioner till ångkraftverket (T3) vilka definitivt vore viktiga att bevara. Dessa konstruktioner har beskrivits i avsnitt 4.6. Delhelheter i Billnäs: Billnäs kulturlandskap formas av tydliga delhelheter, vilkas avgränsning bör övervägas i detaljplanen. Tydliga historiska helheter av olika typ utgörs av bl.a. Willa Billnäs, brukets lantegendom, Järnbrukets produktions- och bostadsbyggnader från och 1800-talet, vektygs- och möbelfabriken, Hagbacka arbetarbostäder och Solbacka arbetarbostäder.

115 FCG Finnish Consulting Group Oy 112 ( 113 ) 5.5 Kompletteringsbyggande i området Billnäs bildar en exceptionellt helgjuten historisk helhet där ett omfattande kompletteringsbyggande skulle förändra de historiska särdragen i byggnaderna och landskapet på ett betydande sätt. De kulturlandskap som formats i anslutning till Billnäs järnbruk, lantegendomen, verktygs- och möbelfabriken, bruksgården och bostadsområdena gränsar till tydliga element av naturlandskap, vattendrag, åkrar och hällbackar. Man borde absolut hålla fast vid att dessa gränsytor bevaras och placera nybyggnation tydligt avgränsad från den gamla. Den gamla banlinjen utgör också ett tydligt historiskt element i landskapet och det rekommenderas inte att den täcks eller bryts. Vid nybyggnationen bör i första hand utredas om gamla, byggnadsställen som lämnats öde kunde utnyttjas. På industriområdet finns bl.a. fyra öde byggnadsplatser på vilka man borde överväga att placera nybyggnation. För nybyggnation rekommenderas inte nya anslutningar till det historiska vägnätet vilket särskilt gäller för Parkvägen-Hammarsmedsvägen i anslutning till Willa Billnäs, lantegendomen och gamla bruket (Stora Strandvägen). Vid kompletteringsbyggande bör särdragen i det landskap som öppnar sig frå Flaggberget, koncentrationen av byggd miljö till vissa platser, ådalen, åkrarna och skogarna absolut beaktas Byggandet i Billnäs har utöver industrin också skett på landskapets villkor. En annan central vy i bruksmiljön öppnar sig från skolan där den historiska gärnsen mellan åkern och bruket fortsättningsvis syns. Denna gränsyta har formats redan under medeltiden då Forsby by och kvarnar stod på platsen för de senare industribyggnaderna. Bild: Den historiska gränsen mellan industrilandskapet vid öppningen av den smala ådalen i Billnäs och skogen, åkrarna och vattendraget syns tydligt från hörnet av skolan. Den medeltida byn Forsby som föregick bruket följde samma landskapsstruktur. Det kulturlandskap som byggts i Billnäs under mera än 300 år bildar huvudsakligen tydligt avgränsade landskapshelheter. Gränserna för den byggda miljön är oavsett det efterkrigstida byggandet och den ökade växtligheten till sina grunddrag från och 1800-talet. Denna tydliga

116 FCG Finnish Consulting Group Oy 113 ( 113 ) avgränsning av områdena bör beaktas även i fortsättningen. Nya områdeshelheter bör avgränsas tydligt från de gamla byggda miljöerna och 2010-talet bör inte bilda ett dominerande inslag i landskapet. Nybyggnationen bör representera sin egen tid och den historiska måttskalan och placeringen bör beaktas. Vid småskaligt kompetteringsbyggande av gårdsmiljöerna bör övergivna byggnadsplatser beaktas. Eventuella arkeologiska lämningar bör då också beaktas. I sådana fall av kompletteringsbyggande bör utgångspunkten vara lämpligt material och lämplig måttskala för platsen. Tills vidare har områdesanvändningen i huvudsak utgått från områdets byggnadsbestånd och historiska särdrag. På brukets lantegendomar fungerar ett ridcenter och bostadsbyggnaderna används för boende. I industribyggnaderna har affärsutrymmen eller lager som lämpar sig för den gamla strukturen etablerats. De gamla stockbyggnaderna som Byggnadsapoteket placerat nära en gammal byggnadsplats bryter inte märkbart det historiska landskapet. Utgångspunkten för kommande verksamhet bör absolut vara de möjligheter som det befinliga byggnadsbeståndet erbjuder, inte projekt som förutsätter omfattande ändrings- och nybyggande. Billnäs kulturlandskap har byggts upp till största delen innan bilismen och byggandet för trafikarrangemang började växa starkt på 1960-talet. Trafikens och bilismens roll bör inte heller i framtiden betonas av t.ex. parkeringsplatser om man vill bevara områdets särdrag. Fortsatta arbeten: Billnäsområdet har inventerats på detaljplanenivå åren 1984, 1986, 2001 och Inventeringen har gällt endast brukskärnan och i ringa grad områdets utkanter. Betydande delar av Billnäs historiska samhällshelhet har lämnats utanför inventeringen. Inventeringarna bör i fortsättningen vara områdesmässigt och historiskt mera täckande och inventeringen, granskningen och värderingen av byggnaden skulle sålunda relateras till helheten. Billnäslandskapet har efter att industri- och lantbruksverksamheten samt boskapsskötseln upphörde i stor utsträckning vuxit igen och detta har lett till att ett flertal centrala vyer har försvunnit. Det vore skäl att gallra den naturliga växtligheten längs väglinjerna, Svartån och den gamla banlinjen.

117 FCG Finnish Consulting Group Oy 114 ( 113 ) KÄLLOR: Litteratur: Björkman, S., Heporauta, A. & Tuomi, T Billnäs - Viisi vuosikymmentä teollisuus- ja yhteisöhistoriaa. Karjaa Härö Mikko, Läntisen uudenmaan rakennusten ja maiseman kulttuurihistoriallinen inventointi, Läntisen Uudenmaan seutuliitto Jutikkala Eino, Nikander Gabriel, Suomen kartanot ja suurtilat I, Helsinki 1941 Kulttuurihistoriallisesti arvokkaat teollisuusympäristöt 4/1988. Tegengren, Helmer Billnäs bruks historia. Minnesskrift på uppdrag av styrelsen för O.Y. Billnäs A.B [1641-]. Helsingfors. Turunen, Mira (toim.) Ruukkien retki, Historic Ironworks of Finland. Tampere. Suomenmaa 6, Maantieteellis-yhteiskunnallinen tieto- ja hakuteos, Porvoo Esitteet: Härö Erkki, Saloranta Mia, Stordell Jouni, Opas vanhan rautaruukin historiaan ja kulttuurimaisemaan, Tammisaari 2007, Pro Billnäs ry. Painamattomat lähteet: Inventoinnit: Cronhjort Yrsa, Inventering av det bebyggda kulturarvet 2003, Svartådal delgeneralplan. Honkaranta Riitta, Jari Koivu, Kiinteistö oy Pohjan ruukkiteollisuus, Billnäsin ja Fiskarsin ruukkialueet, Rakennusinventointi, kohteista kuva ja perustiedot. Museoviraston arkisto. Heporauta Arne, Billnäsin ruukkialueen rakennusinventointi, Osa alkuperäisestä aineistosta puuttuu mm. karttoja ja kuvaustekstejä. Museoviraston arkisto. Härö, Erkki Ruukki-inventointiaineisto (teksti), Billnäsin (Pinjaisten) ruukki. MV/RHOA Muut lähteet: Biografiakeskus Vuorineuvos Fridolf L. Hisinger , julkaistu , lainattu

118 FCG Finnish Consulting Group Oy 115 ( 113 ) Kartat: Kansallisarkisto (Helsinki), Maanmittaushallituksen kartat 1780 B41 7/2-16: Charta över Skogäng, Klonckbacka, Lillfors, Gammelby, Forsby och Pentby ägor 1803 B 41a 7/14 Fredenberg, C. A. (1803): Charta öfer Billnäs Bruks Åkrar 1890 B40 7/1-7 Pitäjänkartta. Jyväskylän yliopiston julkaisuarkisto (JYX) Maanmittauskonttori 1740: Suomen suuriruhtinaskunnan tiet luku Pitäjänkartta (1840-luku), pohja: FCG Finnish Consulting Group Oy Godkänd av: [nimen_selvennys] [asema_koulutus] Uppgjord av: [nimen_selvennys] [asema_koulutus]