UTFORMANDE AV DIGITALT LJUDBOKSOMSLAG DESIGNING DIGITAL AUDIOBOOK COVERS

Transkript

1 UTFORMANDE AV DIGITALT LJUDBOKSOMSLAG - En undersökning i hur man kan kombinera två olika seenden och behov i ett digitalt ljudboksomslag DESIGNING DIGITAL AUDIOBOOK COVERS - An examination in how one could design digital audiobook covers to meet the needs of those who are visually impaired and those with normal vision LINA HAREMST Examensarbete i Grafisk design, vt 13 Handledare: Magnus Denker och Åsa Harvard K3, Malmö högskola

2 SAMMANFATTNING Den digitala ljudboken blir allt mer populär bland konsumenterna. Förlaget Bonnier Audio har en hypotes att den fysiska ljudboken kommer försvinna och att den digitala ljudboken kommer ta över. Men hur ser egentligen den digitala ljudbokens omslag ut? Skulle man kunna kombinera olika målgrupper och ändå få fram ett säljande omslag? Jag tog kontakt med tre olika fokusgrupper för att förstå vad målgruppen med normalseende hade för behov och tankar kring ljudböcker. Därefter kontaktade jag även en synskadad för att ta reda på vad av mitt material från fokusgrupperna jag skulle kunna använda för att binda samman de två skilda behoven. Med hjälp av litteratur har jag sedan diskuterat kring olika aspekter som kan tilltala, hjälpa eller tydliggöra de digitala omslagen. Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassat efter deras egna specifika behov. Men att man kan formge ett digitalt ljudboksomslag genom att använda sig av ljusvärde och kontraster för att få fram ett funktionellt omslag som tilltalar båda målgrupperna. SÖKORD Digitalt omslag Ljudbok Design för synskadade Layout Färg Färgsymbolik

3 FÖRORD Jag skulle vilja tacka mina två handledare, Åsa och Magnus. Tack för att ni hjälpt mig genom hela uppsatsen! Jag vill även tacka mina flitiga medverkande i fokusgrupperna som givit mig en massa att tänka på! Ett särskilt stort tack till Thorvald Pedersen som delat med sig av sitt liv. Tack!

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 4. DISKUSSION Bakgrund Färg och kontrast Problemet Färg och genre Frågeställning Typografi Avgränsning Bild LITTERATUR OCH TEORI 7 5. RESULTAT Allmänt om ljudböcker som visuell Resultat av min undersökning 25 information och utseende 5.2 Resultat av mitt designarbete Färg Färglära ANALYS AV RESULTAT Tre olika färgdimensioner Färgernas påverkan LITTERATURFÖRTECKNING Färgsymbolik Tryckt litteratur Perception i vardagen Internetkällor Trovärdighet i bilden Intervjuer Typografi och kontrast Föreläsningar Design som hjälpmedel 3. METOD BILAGOR Bilaga 1 - Fokusgrupper Fokusgrupper Presenterade ljudböcker Kvalitativ individuell intervju Färger och genrer Mina fokusgrupper Typografi Första mötet 17 Bilaga 2 - Vanliga Ögonsjukdomar Andra mötet 18 Bilaga 3 - Designförslag Tredje mötet Mitt förslag för den digitala Resultat av fokusgrupper 19 ljudboken 3.4 Thorvald Pedersen - Att leva med Mitt förslag för den digitala 35 synskada ljudboken - Anpassad 3.3 Mitt förslag för den digitala 36 ljudboken - Tillämpningar

5 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund I oktober 2012 träffade jag Thorvald Pedersen och diskuterade hans synskador och utmaningar i vardagen. Thorvald lever med ögonsjukdomarna gula fläcken och grå starr. Hans sjukdomar gör att han har störningar i sitt synfält och ser väldigt dåligt. Därför har han slutat läsa böcker men istället börjat lyssna på ljudböcker. Hans problem är dock att han ser så pass dåligt att han ofta har väldigt svårt att läsa vad det står på ljudböckerna. Detta leder till att han måste ta hjälp av sin fru för att få reda på vad ljudboken handlar om etc. Detta lät som ett jätteintressant problem att undersöka och jag kontaktade därför Bonnier Audio. Bonnier Audio är Sveriges största ljudboksförlag. Under mitt möte med Bonnier Audio förstod jag att synskadade är en så pass liten målgrupp för förlaget och att det därför inte finns någon resurs att anpassa ljudböckerna till de synskadade. Vad Bonnier Audio däremot berättade för mig var att de har en hypotes som går ut på att den fysiska ljudboken successivt kommer att försvinna för att om bara några år ersättas helt av den digitala ljudboksfilen. Detta betyder att det fysiska omslaget kommer försvinna och den digitala ljudboksfilen inte behöver förpacka CD-skivor eller Mp3-skivor. Bonnier Audios fråga till mig löd: Hur kommer den digitala ljudboken se ut? Kommer formatet gå tillbaka till ett bokformat eller kommer den att ta en helt ny form? Kommer det eventuellt finnas flera omslag för en och samma ljudbok? Jag blev intresserad av att försöka ta fram ett digitalt ljudboksomslag som är anpassat efter två skilda målgruppers behov. Syftet med denna undersökning är att se om den digitala ljudbokens utseende kan anpassas mer till den synskadades behov men fortfarande tilltala personer med normalseende, Bonnier audios primära målgrupp. Jag har även haft kontakt med andra förlag men har valt att fokusera på Bonnier Audios information. De andra förlagen gav mig liknande information men inte lika ingående. Det ska nämnas att detta är ett projekt jag gör ensam och har bara Bonnier Audio som kontakt för att få fram olika fakta kring ljudböcker. 5

6 1.2 Problemet Utmaningen i detta projekt ligger i att undersöka om man kan kombinera två olika användare med helt olika seenden och ändå få en produkt som är funktionell för båda. Här finns en risk i att produkten antingen blir för enkel men tydlig för synskadade eller för komplicerad för synskadade men tilltalande för användare med normalseende. Förhoppningen är att jag genom min undersökning hittar en bra balans som gör produkten tilltalande och funktionell för båda målgrupperna. 1.3 Frågeställning Hur kan man anpassa ett digitalt ljudboksomslag för användare med synskada och fortfarande anpassa omslaget för användare med normalseende? 1.4 Avgränsning Då synen är väldigt personlig, och därmed även ögonsjukdomarna, så har jag valt att fokusera på en person i min undersökning, Thorvald Pedersen, som lever med ögonsjukdomarna gula fläcken och grå starr. Mitt undersökande kommer fokuseras på användare med normalseende och Thorvald Pedersen. Målgruppen med normalseende består av nio olika individer i olika åldrar. Jag har valt att använda mig av dessa personer då de har olika erfarenheter av ljudböcker och olika erfarenheter av grafisk design. De får i denna undersökning representera Bonnier Audios primära målgrupp. 6

7 2. LITTERATUR I detta kapitel kommer jag ta upp olika aspekter som skulle kunna påverka en produkts tillgänglighet för en synskadad och för en person med normalseende. Jag kommer även ta upp aspekter som skulle kunna kombineras och därmed resultera i en paratext som tilltalar båda mina målgrupper. Mitt fokus ligger i färgteori då det är något jag har uppfattat som stor hjälpfaktor bland synskadade. 2.1 Allmänt om ljudböcker som visuell information och utseende För att kunna diskutera hur ett digitalt ljudboksomslag kan se ut måste det klargöras hur ett ljudboksomslags paratext ser ut idag. Under ett samtal med Johanna Hansen på Bonnier Audio i oktober 2012 diskuterade vi vad som var viktigt att ha med i paratexten på ett ljudboksomslag. Vi kom fram till att titeln är viktig men att författarnamnet i vissa fall är ännu mer säljande för ljudboken. Dessutom är det viktigt att uppläsarens namn syns. Vad man också behöver ha med i paratexten är hur lång ljudboken är och den så kallade baksidetexten. Vad som kanske inte ger någon direkt information till användaren men som ger en stämningen till ljudboken är den eventuella bilden på omslaget. Även annan information är viktig men inte första prioritering för användarens uppmärksamhet. Detta är en mer teknisk information som t ex. tryckeri och ansvarig för layout. (Hansen, ) Förlagets mål är att sälja ljudboken till användaren men även att användaren ska få en så trevlig upplevelse som möjligt. (Ibid.) Detta är grunden till hur jag har jobbat med mitt designförslag. Det är också här ifrån jag har valt olika frågor att ta upp under min undersökning. 2.2 Färg I detta avsnitt kommer jag ta upp olika vinklar kring färg. Jag har valt att ta med olika aspekter att förhålla sig till färg för att ge en bredare förståelse för senare diskussion. Jag har förstått att mina två målgrupper har olika behov av färg och har därför valt att ta upp fyra olika delar; färglära, tre olika färgdimensioner, färgernas påverkan och färgsemiotik. Målgruppen med normalseende har ett intresse av färg som ligger inom semiotik och perception medan min synskadade har behov av kontraster i färg. 7

8 2.2.1 Färglära Albers färgtriangel. För att kunna använda färg rätt och förstå deras relationer till varandra måste man veta hur färgerna beter sig när de blandas osv.. Den 15 oktober 2012 höll konstnären Peter Dacke en föreläsning på Lunds Tekniska Högskola för stundenter om färg och färgers egenskaper. Föreläsningen hade grund i Josef Albers färglära men Dacke tog även upp Itten och Goethes färglära. Albers färglära går ut på att färgerna gul, röd och blå bildar hörnen i en liksidig triangel(se bild till vänster). Dessa färger kallas för primärfärger. Blandar man primärfärgerna med varandra får man fram färgtriangelns sekundärfärger och därefter tertiärfärgerna osv. (Dacke, ) Dacke berättar att färger har olika valörer. En valör avgör om färgen är ljus eller mörk. Den gula färgen har den ljusaste valören i färgtriangeln och den blå färgen har den mörkaste valören. (Ibid.) En färg kan även ha olika färgklang, olika intensitet. Ju renare en färg är desto intensivare färgklang har färgen. Alltså är det färgen gul, röd och blå som är de färger i triangeln som har högst intensitet och därefter sekundärfärgerna osv.. (Ibid.) En färg kan vara antingen varm eller kall. De varma färgerna är oftast röd, orange och gul medan de kalla färgerna oftast är grön, blå och turkos. Vad som kan ligga till grund för detta antagande är associationer till olika föremål. De varma färgerna kan associeras till eld och sol och de kalla färgerna till vatten och vinter. (Tonnquist, 1995) Färg är även något som bestäms av vår egna sinnesstämmning och omgivning. (Hedweg, 2011) I min undersökning och i mitt designarbete har jag ansett att det varit viktigt att jag förstår färgers beteende och färgteori för att kunna använda och diskutera mina resultat korrekt Tre olika färgdimensioner I detta avsnitt tar jag upp hur man kan använda sig av färg på olika sätt för att få fram olika typer av kontraster. Jag har förstått att de synskadade läser av och förstår olika produkter med hjälp av dessa tre färgdimensioner: nyans, färgmättnad och ljusvärde. Nyans: Man kan förklara detta genom att tänka sig en cirkel (360 grader) där det finns 360 olika nyanser längs kanten av cirkeln. (Helweg, 2011) Färgcirkel med hög mättnad. Färgmättnad: Längst ut i cirkeln är färgerna som klarast, deras mättnad är högre, och ju längre in i cirkeln du kommer blir färgerna svagare och mättnaden lägre. (Ibid.) 8

9 Ljusvärde: Färgcirkeln kan även ha olika ljusvärde, de kan antingen vara ljusare eller mörkare längst ut i cirkeln. Alltså blir mättnaden för hela cirkeln högre eller lägre beroende på om ljusvärdet är mörkt eller ljust. (Ibid.) Ljushet kan även bestämmas när man jämför en färg med en annan i omgivningen, alltså utanför färgklotet(hård, 1995). Munsells färgklot; klotets yttre kant har hög mättnad. I klotets mitt är mättnaden låg. Det är många som blandar ihop ljushet med vithet vilket inte är samma sak menar Tonnquist. Om man minskar vitheten i en färg så ökar inte svartheten automatiskt utan färgen blir bara renare (klarare), likaså om man tar bort svartheten så ökar inte vitheten i färgen. (Tonnquist, 1995) Tillsammans kan man med olika cirklar bygga ett färgklot där man får alla färgers nyanser, mättnad och ljusvärde. Upphovsmannen till denna färgcirkel heter Albert H. Munsell. Han berättar i sin bok A Color Notation om olika problem som dykt upp när man ska prata om färg. Han ger som exempel att musik alltid kan förklaras i takt, ton och klang medan färg, då, inte hade något uttryck att förklaras på. (Munsell, 1907) Munsell förklarar detta färgklot med att man kan dela klotet i fem delar där färgen röd har en del, gul har en annan och det samma gäller för färgerna grön, blå och lila. Munsell beskriver det femdelade klotet med att de klaraste nyanserna är på klotets utsida men ju längre in i klotet man kommer desto mer färglöst blir klotets center. Han förklarar även att precis som att jorden har en nordpol och en sydpol har färgklotet en topp och en botten. Toppen är vit och botten är svart. (Ibid.) Detta färgsystem har legat till grund för det nuvarande digitala färgsystemet vilket gör just Munsells teori väldigt relevant för denna uppsats. Man skulle kunna använda sig av nyans, ljusvärde och färgmättnad när man gör layout för en produkt för att göra det mer lättillgängligt för en synskadad. Användandet av detta skulle kunna ge olika kontraster som synskadade kan urskilja Färgernas påverkan Den grå kvadratens nyans förändras beroende på vilken färg som ligger runt om. Hur färger påverkas av varandra anser jag är en viktig aspekt när man formger åt en synskadad (även till en person med normalseende) då detta kan påverka hur användarens perception av produkten blir. I detta asvnitt tar jag upp olika företeelser som kan uppstå när man sätter samman två eller flera färger. En färg är sig själv endast när den står ensam, så fort den läggs bredvid en annan färg eller i en färgad omgivning kan färgen ändra nyans. Har du fyra kvadrater med fyra olika nyanser och sätter en grå kvadrat i mitten av varje kommer den gråa nyansen te sig olika. I de ljusare kvadraterna kommer den grå nyansen se mörkare ut och i de mörka kvadraterna kommer den grå nyansen se ljusare ut. (Hedweg, 2011, Hård, 1995) 9

10 Arthur Schopenhauser säger: Färgernas inbördes relationer och enhetliga utseende ligger i själva ögat och är ingenting annat än bestämda förändringar i näthinnans aktivitet. Yttre orsaker är endast stimuli för denna aktivitet. - Schopenhauser (Tonnquist, s. 17) Färger kan även ha en fysisk påverkan på människan. En del färger är lugnande och rogivande medan andra färger är energifulla och energiska. Detta är speciellt viktigt att tänka på när man utformar platser (både virtuella och fysiska platser) för olika typer av människor. (Hård, 1995) Jag menar att detta är viktigt för mitt undersökande då det eventuellt skulle kunna påverka perceptionen av färger på omslag. Färger kan även påverka varandra i hur vi ser dem. Har två färger (eller flera) samma ljushet ter de sig vibrera framför våra ögon menar Zakia. (Zakia, 2007) Detta är en viktig aspekt att tänka på när man gör layout för en produkt, kanske speciellt viktigt för en digitalprodukt. 2.3 Färgsymbolik Som tidigare nämnt har färger en viss påverkan på oss människor. Färger ger oss information om vår omgivning. Men färg har även en symbolik. Dessa symboler är kulturellt olika och det finns därför ingen generell specifikation på färgernas symbolik. Jag har valt att koncentrera mig på den västerländska symboliken. Människan associerar dagligen med färg. Vi använder oss av associationerna för att jämföra nya erfarenheter med gamla. Men färger associeras inte bara med våra egna erfarenheter utan kan även associeras till olika betydelser. Blank svart kan kopplas till lyx och formellt, medan matt svart kan kopplas till sorg och död. (Zakia, 2007) Färgsymboliken används ofta när man ska ta fram företagsprofiler och logotyper. Företagen har oftast en känsla eller status de vill att mottagaren ska uppfatta. (Ibid.) Man skulle kunna säga att trafikljus är en form av färgsymbolik. Vi förstår att den röda färgen betyder stopp och farligt att köra. Vi associerar den gröna färgen till att det är okej att köra nu, inget farligt kommer att ske. Den röda och gröna färgen finns på många olika platser men har ofta någorlunda samma betydelse. Ett exempel är frågespel där rätt svar ofta visas i grön färg och det felaktiga svaret i röd färg. Färgernas betydelser är viktiga att förstå då mitt designarbete har lagt stor vikt vid genrefärg. Det är viktigt att färgerna representerar rätt association så att användaren känner att det är logiskt med en färgbenämd genre. 10

11 2.4 Perception i vardagen Ljusvärdet hjälper oss att bestämma form och perspektiv. Att kunna röra sig utan problem i en ny miljö kan vara oerhört svårt för en synskadad men med hjälp av olika faktorer kan detta bli enklare. Detta avsnitt kan man koppla samman med hur viktigt det faktiskt är att produkter är tydliga för användaren. I mitt fall att det digitala ljudboksomslaget är tydligt för båda målgrupperna. Vad som är viktigt att veta är att många synskadade har svårt att urskilja kulörer och ser därför i kontrast och icke-kontrast. Faktum är att färger kan se helt olika ut i färgskalan, det kan vara en röd, en grön och en blå nyans men omvandlar man färgbilden till en svartvit bild och samtliga kulörer har samma ljushet kommer kulörerna te sig vara samma. (Newman, 2009) Ljushetskontrasten används ofta i olika miljöer, både inomhus och utomhus. Även olika strukturer kan göra att synskadade ser en kontrast i nyanserna och kan då orientera sig. Det är viktigt för synskadade att det finns hjälpmedel på platsen för att personen ska kunna röra sig fritt. Man kan ofta se ett vitt streck eller vita prickar på det lägsta trappsteget och lika så på det översta trappsteget. Detta är ett bra exempel på hjälpmedel som underlättar för synskadade att se en nivåskillnad och när nivåskillnaden upphör. (Ibid.) Kontrast och ledtrådar i arkitekturen anser jag att man kan använda sig av när man designar en digital produkt. Användaren behöver få korrekt information för att kunna använda sig av produkten och för att göra detta kan man hjälpa användaren på vägen genom tidigare nämnda hjälpmedel. Tittar man på bilderna till vänster kan man se att mycket information i den svarta bilden försvinner. I färgbilden får man ett djup bland trädkronorna då den gröna nyansen skiftar. I den svartvita bilden finns inte samma djup eftersom den gröna nyansen har ett relativt jämt ljusvärde. Det är viktigt att kunna orientera sig i en miljö och lika viktigt att kunna urskilja vart man ska börja och när man har nått sitt mål. Detta gäller även det digitala ljudboksomslaget. Är nyanser och former allt för lika varandra kommer en synskadad ha svårt att veta var man ska börja läsa på omslaget och när man har läst allt. Detta är även viktigt att ta hänsyn till då användaren har ett behov av att veta var texten på omslaget börjar och slutar, precis som prickarna på en trappa. 2.5 Trovärdighet i bilden Hur en person med normalseende uppfattar ett omslag och hur en synskadad uppfattar ett omslag kan vara helt olika. I detta avsnitt försöker jag samla information om den trovärdighet en produkt kan få när dess användning ger positiva erfarenheter. 11

12 För att vi som konsumenter ska konsumera en digital produkt, i detta fall en ljudbok, är det viktigt att den presenterade bilden av produkten är trovärdig. Detta är något som gäller alla produkter som finns digitalt. Denna bild av produkten måste vara så pass representativ för att vi som kunder ska konsumera just den produkten. Det är väldigt lite information som bestämmer om konsumenten kommer förlita sig på produkten (och avsändaren) eller inte. (Ericsson, 2009) Ericsson skriver: Det brukar hävdas, (...), att det som skiljer bilden från andra medier som till exempel text och ljud, är att bilden liknar det representerade. - Ericsson (Ericsson, s. 98) Ericsson menar att vi jämför nya produkter med våra egna erfarenheter för att förstå produktens funktion och form. Användaren söker olika egenskaper och former för att kunna kategorisera produkten i sitt minne. Egenskaperna har ofta koppling till en viss funktion. Detta görs för att placera och jämföra produkters egenskaper i vårt minne. (Ibid.) Hur stor trovärdighet en produkt har betyder mycket för en digital produkt. Man måste övertyga användaren om att det faktiskt är en befintligt (dock inte fysisk) produkt man kan använda och inte bara en bild. Genom att ta hänsyn till Ericssons resonemang skulle man kunna åstadkomma detta. 2.6 Typografi och kontrast AArial 12AAdobe Garamond Pro Att typografi är tydligt och informativt är något som är väsentligt för personer med synskada. Synskadades Rikförbund skriver i ett informationshäfte att sans-serifer är den mest använda typsnittsgenre som personer med synnedsättning föredrar mest. (Synskadades Riksförbund, En sans-serif är typsnitt som inte använder sig av de så kallade klackarna (serifferna) på bokstäverna. (Lupton, 2004) Synskadades riksförbund menar att ju renare typsnittet är desto mer lättillgängligt blir det att ta till sig informationen för användaren( Synskadades Riksförbund skriver även att typsnittet ska ha så liten kontrast mellan hårstreck och grundstreck. De menar att det är svårare för personer med synnedsättning att urskilja det tunna hårstrecket och får därför inte all information för att bygga ihop en korrekt bokstav. Vilket visar på att kontrasten i bokstaven är väsentlig för en synskadad. (Ibid.) Synskadades Riksförbund skriver även att kontrasten mellan bakgrund och text är viktig. De menar att det är svårt att säga en eller två färger som alltid går att använda då seendet är väldigt individuellt. Synskadades Riksförbund föreslår däremot att man kan använda sig av en vit bakgrund med en svart, grön eller mörkblå text på eller en svart bakgrund med gul text på. (Ibid.)

13 Åke Hallberg(2002) skriver i en artikel om den svenska forskningstraditionen angående läslighet. Man kan läsa att Norge jämfört med Sverige ligger betydligt längre fram i denna typ av forskning. Hallberg skriver även att den första studien om läslighet gjordes 1993 av Synskadades Riksförbund. (Hallberg, 2002) De medverkande beskrev undersökandet så här: Målet med undersökningen var att undersöka hur den grafiska utformningen kan medverka till att fler kan läsa lättare och därmed också mer. - Hallberg (Hallberg, s.2) Deras undersökning resulterade i att den mest lättlästa typografin är den typografi du är van vid. Vad som också kom fram i resultatet var att exempelvis svärtan i typografin kan påverka läsligheten. Där menar Hallberg att har man för lite svärta blir det för lite kontrast mellan bakgrund och typografi. (Ibid.) Att kunna anpassa typografi för synskadade och göra den tydlig och läsbar är viktigt då det digitala ljudboksomslaget annars inte blir funktionellt för den synskadade. 2.7 Design som hjälpmedel I boken Design med omtanke skriven och utgiven av Svensk Byggtjänst(2004) kan man läsa om projekt inom arkitekturen som behövt anpassa sin design efter brukarens behov för att bli funktionell. Man tar upp ett exempel där en vårdcentralsmottagning har många olika brukare med olika behov som vårdcentralen måste kunna erbjuda stimulans till. En del av användarna vill vara aktiva under väntandet, en annan vill sitta avskild och en tredje vill ha uppsikt över lokalen. Vad som även bör ligga till grund i designarbetet är att stämningen i lokalen bör vara rogivande då de besökande kan behöva ett lugn innan mötet med läkare etc.. (Svensk Byggtjänst, 2004) Nirvan Richter som är en av arkitekterna till den nämnda vårdcentralen säger: Om människor kommer hit för att söka vård, tycker om miljön och känner att de blir tagna på allvar, då är ju halva jobbet redan gjort! - Nirvan Richter (Svensk byggtjänst, s. 33) Richter menar att om en besökare känner att personens symptom, problem eller tankar tas på allvar i denna miljö kommer besökaren att känna sig trygg och säker på platsen. Därmed också eventuellt känna sig bättre till mods inför mötet med en doktor eller liknande. 13

14 14 Emma Newman skriver att det viktigaste för en människa i en miljö är att man vet vart man befinner sig, att man vet hur man ska gå vidare för att hitta till sin slutdestination och att man förstår när man är framme. Genom att använda sig av olika typer av ledtrådar så kan man med enkla medel hjälpa en synskadad och en person med normalseende att röra sig i en ny miljö. Dessa ledtrådar hjälper personen att hitta rätt väg till slutmålet och hjälper personen att veta när man har nått fram. (Newman, 2009) Dessa ledtrådar som man använder sig av i arkitekturen skulle man kunna använda sig av på ett digitalt ljudboksomslag menar jag. En färgbenämd genre är ett sådan exempel där färgen står för något och hjälper användaren att hitta till just den genre som önskas. Nirvan Richter har i sitt arbete med vårdcentralen utformat en design där inte skyltar behövs utan en god arkitektur som berättar vart den besökande ska gå. En grå gummirand i golvet visar vägen från ingången till receptionen. Därefter går man ut i det mer öppna landskapet för att sitta ner och vänta. (Svensk byggtjänst, 2004) Jag tolkar detta på så sätt att det är viktigt att allt känns logiskt. Det behöver inte vara skyltar överallt för att visa vägen utan med smarta och enkla medel kan man visa vägen för besökarna. Detta menar jag är viktigt även för digitala medier då användaren inte ska känna sig förvirrad på exempelvis en hemsida. Ett bra exempel kan vara inloggningen till olika hemsidor som ofta finns upp i det högra hörnet. Detta avsnitt är även relevant för min uppsats då Svensk byggtjänst precis som jag har behövt ta hänsyn till olika typer av målgrupper med olika behov. Dessutom anser jag att man, precis som avsnitt 2.4, kan applicera arkitektoniska lösningar som vårdcentralen i en digital miljö. Newman och Svensk byggtjänsts hjälpmedel skulle även kunna underlätta användaren att förstå vad som finns på omslaget, var titeln befinner sig osv..

15 3. METOD OCH MATERIAL Jag har under min undersökning valt att använda mig av fokusgrupper för att få en djupare diskussion kring olika funderingar jag haft under arbetets gång. De medverkande i fokusgrupperna har varit tagna från min målgrupp med normalseende. Jag har även valt att använda mig av Thorvald Pedersen som lever med ögonsjukdomarna grå starr och gula fläcken. Jag har haft kvalitativa intervjuer med Thorvald där resultat från fokusgrupperna och generella funderingar kring Thorvalds behov har diskuterats. Min förhoppning är att genom att använda mig av två olika typer av intervjuer ska få fram så mycket information och material som möjligt. 3.1 Fokusgrupper En fokusgrupp består av personer, i mitt fall tre personer, som har något specifikt gemensamt. Det kan vara ålder, kön, upplevelse etc. Fokusgruppen står som stöd för undersökningen och ger undersökningen ett större perspektiv. Richard A. Kruger(2002) skriver i en förklarande text att fokusgrupper kan ge undersökningen ett mer kvalitativt resultat. Då man använder sig av flera personer under ett och samma möte så får man olika infallsvinklar som kan trigga de andra närvarande personerna att utveckla sitt svar. (Kruger, 2002) Göran Wallén (1996) skriver i boken Vetenskapsteori och forskningsmetodik: En grundläggande metod att ta reda på människors upplevelser är helt enkelt att fråga dem. - Wallén (Wallén, s. 76) Jag tolkar detta som att enkäter är bra för snabba och korta svar medan en intervju kan ge mer ingående svar. Intervjun kan även skräddarsys under intervjuns gång till de medverkande för att få fram så ingående svar som möjligt menar Wallén(Wallén, 1996). Mirzet Tursunovic skriver i sin forskningsuppsats Fokusgrupps intervjuer i teori och praktik(2002) att: De är en forskningsmetod för att samla in kvalitativa data som fokuserar speciella frågeställningar och där data samlas genom deltagarnas gruppdiskussioner. - Tursunovic (Tursonovic, s. 63) 15

16 Tursunovic menar att resultatet av denna typ av forskningmetod får man genom diskussionerna mellan de medverkande. (Tursunovic, 2002) Vad som är viktigt med de medverkande är att de alla har en och samma erfarenhet menar Tursunovic. Detta kan vara allt från ålder, geografiskt placering, liknande bakgrund osv.. (Ibid.) Tursonovic skriver: Klara frågor är i allmänhet korta, endimensionella och jargongfria. Långa frågor, i synnerhet de med många fackuttryck, bör undvikas för de kan verka förvirrande och kväva diskussionen. - Tursonovic (Tursonovic, s. 69) Tursonovic menar här att man ska hålla frågan enkel så att alla medverkande förstår frågan men även kan reflektera kring den. Gör man frågan allt för komplicerad kan de medverkande anse frågan svår att relatera och reflektera till och blir därför inte korrekt svarad. (Ibid.) 3.2 Kvalitativ individuell intervju När man använder sig av fokusgrupper kan det vara bra att komplettera denna med en kvalitativ individuell intervju. Detta gör man för att få en snävare och djupare riktning i projektet och ger samtidigt projektet en fokusering. (Tursonovic, 2002) I denna uppsats är det synskada som ligger i fokus. Därför har jag valt att ha en kvalitativ individuell intervju med Thorvald Pedersen för att förstå hans specifika behov. Då synskador kan variera mycket mellan individer har jag valt att bara använda mig av Thorvald, detta gör att min undersökning blir relativt smal. Jag hade kunnat använda mig av flera försökspersoner men risken är att individernas olika behov hade blivit för komplexa för uppsatsens storlek. Däremot hade mitt designarbete eventuellt blivit funktionellt för fler, men jag valde trots detta att fokusera på en persons synskada. 3.3 Mina fokusgrupper Målet med mina fokusgrupper var att ta reda på vad den presentiva kunden har för förväntningar och tankar kring den digitala ljudboken. Att ta reda på vad som lockar målgruppen att välja just en specifik ljudbok och varför. På grund av min breda frågeställning till fokusgrupperna så valde jag att ta med olika funderingar till varje möte. Några punkter som jag tog upp var färg, genre och typografi. Vilket jag 16

17 anser är de mest väsentliga tingen som finns på ett ljudboksomslag. Jag valde att använda mig av tre olika fokusgrupper. Grupperna bestod av tre personer i varje grupp, både män och kvinnor. Grupp 1 bestod av äldre arbetande eller pensionerade. Personerna i grupp 1 har olika relationer till ljudböcker och olika bakgrunder. Grupp 2 bestod av unga vuxna, studerande eller arbetande. Grupp 2 hade alla samma erfarenhet av ljudböcker men olika bakgrund. Grupp 3 bestod av studenter. Även i grupp 3 var det varierande erfarenheter till ljudböcker och olika bakgrund. Jag ansåg det viktigt att min personliga relation till de medverkande inte förändrade resultatet. I varje grupp fanns det därför en person jag var bekant med och två för mig helt okända personer. Jag ansåg det också viktigt att personerna kände sig bekväma med varandra så att samtalet mellan de medverkande skulle bli avslappnat och ärligt. Därför valde jag att träffa grupperna på platser de ansåg trevliga och avslappnande Första mötet Under möte 1 så hade jag generella funderingar kring vad fokusgrupperna tyckte och tänkte kring ljudböcker. Vad de medverkande tilltalades mest av. Jag presenterade därför sju olika fysiska ljudböcker för grupperna(se Bilaga 1.1), samma sju ljudböcker till varje grupp. Därefter skulle grupperna berätta för mig vad de såg och uppmärksammade på de olika omslagen och vilka de tyckte om eller inte tyckte om och varför. Vad jag noterade i detta moment var att samtliga medverkande hade svårigheter att benämna genre på ljudböckerna. Det ska även nämnas att det fanns ett par omslag som samtliga grupper kunde benämna korrekt genre. De medverkande utvecklade svaren med att samspelet mellan bild och typografi i titeln oftast satte stämningen för boken och därmed genre. Vad jag också fick fram från första mötet var att samtliga grupper ansåg att det var viktigt att omslagen var inspirerande. Detta förklarade de medverkande med att bilden oftast var det som avgjorde om man valde att lyssna på ljudboken eller inte. Resultatet av mitt första möte var att jag fick en generell bild av vad de medverkande tyckte och tänkte vilket har gett mig mycket information om vilka delar på omslagen som betyder mycket för kunden. 17

18 Barn Mat Roman Lyrik Fantasy Deckare Ungdom Hälsa Spänning Biografi Historia Andra mötet Under möte 2 ville jag lägga mer fokus på perceptionen av färg jämfört med möte 1 där fokuset låg på den redan befintliga produkten och de medverkandes perception av produkten. Jag hade som mål med detta mötet att förstå målgruppen med normalseendes tankar och behov kring färg. Grupperna fick i uppgift att räkna upp alla bokgenrer de kunde komma på tillsammans. Genrerna grupperna räknade upp varierade väldigt där en grupp hade cirka tjugo genrer och en annan endast tio. Detta berodde säkerligen på gruppernas olika bakgrund och intresse. Där efter skulle de färgbenämna varje enskild genrer. Detta fick grupperna göra då jag ville se vilken genre de associerade med vilken färg (se Bilaga 1.2). Detta var intressant då jag även fick ta del av deras resonemang till valet av färg. Då grupperna hade olika genrer blev materialet väldigt varierande. De genrer som var återkommande i alla grupperna (exempelvis: Kärleksroman, Deckare och Lyrik) var relativt lika i färg. Deras resonemang kring valen var även de relativt lika, vilket jag ansåg väldigt intressant Tredje mötet Till möte 3 sammanställde jag alla färger och genrer till ett gemensamt dokument för att sedan åter presenteras för grupperna. Då fick alla medverkande ta del av alla gruppers svar. Alla genrer hade en eller fler färger brevid sig. Mötet utspelade sig cirka två veckor efter möte 2 vilket gjorde att de medverkande inte kom ihåg vad de själva hade svarat under möte 2. De medverkande fick nu välja en av de presenterade färgerna som de associerade mest med den presenterade genrern. Som resultat av denna del av undersökningen fick jag fram en färg till varje angiven genre. Under möte 3, vårt sista möte, visade jag en liten del av mitt egna arbete för de medverkande. Jag hade innan mötet en del funderingar kring typsnitt. Jag ville ta reda på vilken typ av typsnitt som de medverkande tilltalades av och vilka typsnitt som var tydliga respektive otydliga och varför grupperna ansåg detta. Jag presenterade 7 olika omslag med sju olika typsnitt. Bland dessa 7 typsnitt hade jag några personliga favoriter som jag önskade att de medverkande skulle välja som mest tilltalande. (Se Bilaga 1.3) Typsnitten som presenterades försökte jag hålla så olika som möjligt. Men jag valde att endast presentera serifer och sans-serifer. Detta på grund av brist i tid att undersöka fler typer av typsnitt. 18

19 Resultatet blev att majoriteten av de medverkande ansåg att Helvetica Neue (en Sans-serif) var det typsnitt som attraherade mest. De medverkande utvecklade sitt svar med att typsnittet var lättläst, trovärdigt och fräscht. Vilket stämde bra med mina egna tankar kring de digitala omslagen Resultat av fokusgrupper Mitt resultat från diskussionerna med de medverkande har givit mig en förståelse kring deras perception av produkten. Jag har även fått information om deras tankar kring användning av färg. De medverkandes associationer av genrer till färger gör stor nytta till min egen designprocess men har även givit mig en förståelse av målgruppens behov av att bli inspirerade. Mitt resultat från fokusgrupperna har jag sedan kunnat använda mig av i intervjun med Thorvald Pedersen. (Se nedan.) 3.4 Thorvald Pedersen - Att leva med synskada Seende med gula fläcken Seende med grå starr Thorvald Pedersen är 86 år gammal och bor i centrala Lund tillsammans med sin fru. Thorvald lever med ögonsjukdomarna gula fläcken och grå starr. Han berättar att han levt med ögonsjukdomarna i knappt tio år och att de utvecklades ungefär samtidigt.(för mer information om ögonsjukdomar se Bilaga 2) Jag frågade Thorvald i min intervju om han kunde beskriva sitt synfält och han beskrev synfältet som så att han har svårt att avgöra distans och form av ett föremål. Han berättar även att han är en gammal arkitekt och att dra en rak linje är inte ens att tänka på längre. Thorvald förklarar även att gula fläcken har gett honom ett stort svart hål mitt i synfältet som gör att han antingen måste flytta föremålet till det tillgängliga synfältet eller vrida på sitt egna huvud för att kunna se. Grå starr påverkar honom genom att hans synfält blir grumligt. Thorvald förklarar ett exempel från hans egna vardag för mig. Till en början med har jag svårt att definiera sakerna som står där och jag vet inte riktigt om de står där. Om jag kommer i en situation där jag ska tömma en diskmaskin så kan jag inte särskilja var och en utav de här tex knivar och gafflar utan jag måste detaljskilja dem. - Thorvald Pedersen, Thorvald har alltid läst väldigt mycket men nu har båda ögonsjukdomarna gjort att han inte längre kan läsa den lilla texten i en bok eller i en tidning. Han berättar att han oftast kan läsa rubrikerna 19

20 Ljudbok LJUDBOK Helvetica Neue Light Italic Ljudbok LJUDBOK Helvetica Neue Roman Ljudbok LJUDBOK Helvetica Neue Bold Ljudbok LJUDBOK Helvetica Neue Condensed A men att både ingress och brödtext inte är aktuellt att ens försöka sig på. Varje vecka får Thorvald hem en taltidsskrift där han kan få nyheter upplästa från den gånga veckan. Även ljudböcker är något han njuter av. I min intervju så diskuterade vi olika ljudboksomslag (se Bilaga 1.1). Thorvald fick beskriva för mig vad han såg på omslaget och vad han kunde läsa respektive inte läsa. Kursiverad skrift är svårare än vanlig stående text förklarar Thorvald för mig. Men svårast är kondenserad skrift då det är svårare att urskilja enstaka bokstäver när de står så nära varandra. Endast versaler är generellt svårare att urskilja än gemener i kondenserad skrift. Thorvald lyckades läsa alla sju titlar på de ljudböcker jag presenterade för honom i intervjun. En del titlar var enklare än andra men alla gick att läsa. Även författarens namn kunde Thorvald urskilja på de flesta av omslagen men det var betydligt svårare än titeln. När det var svårt förklarade Thorvald för mig att det antagligen är ett ord som han inte är bekant med. Författaramn som Jette och Ibrahimovic tog lång tid att ta sig igenom och förstå. Hade Thorvald själv fått bestämma hur ett omslag skulle se ut hade både titel och författare stått stort och tydligt på omslaget. Titel och författarnamn skulle också varit i en färg som kontrasterar från den eventuella bilden på omslaget. Av de omslag jag presenterade för Thorvald ansåg att omslaget med vit text på röd bakgrund fungerade bäst. Därefter en vit text på grön bakgrund. Själva typografin hade han inget specifikt önskemål på, bara att texten ska vara tydligt typograferad och skriven. Thorvald förklarade för mig hur mycket energi han måste lägga på att försöka läsa ett otydligt ljudboksomslag. 20

21 4. DISKUSSION För att kunna diskutera min frågeställning måste jag tydliggöra mina två målgruppers behov ännu en gång. Målgruppen som består av kunder med normalseende har, enligt mina fokusgrupper, ett behov av att bli inspirerade av det digitala ljudboksomslaget för att välja just den ljudboken. Denna målgrupp blir inspirerade främst av färg och bild. Den andra målgruppen jag använt mig av representeras av synskadade Thorvald Pedersen. Hans behov är att kunna läsa vad som står på det digitala ljudboksomslaget. Han vill kunna urskilja vem som är författare, vem som är uppläsare och vad titeln är. 4.1 Färg och kontrast Efter diskussioner med Thorvald Pedersen har jag förstått att man genom att använda sig av kontrastrikt material kan hjälpa honom i vardagen. Precis som Emma Newman förklarar i sin bok Kulör och kontrast(2009) är det viktigt att man använder sig av olika material för att ge kontraster i omgivningen. Hon har som exempel en trottoar där man använt sig av olika typer av markplattor för att ge synskadade ett hjälpmedel att röra sig framåt.(newman, 2009) Detta anser jag är väldigt viktigt att ta med sig in i den digitala världen där det kan vara svårt att orientera sig på olika hemsidor. Men även för de digitala ljudboksomslagen anser jag att man med olika kontraster i bild, färg och typografi kan hjälpa den synskadade att utläsa vad som står på produkten. Det som kan vara svårare är att kombinera detta med min målgrupp med normalseende. Ett resultat från mina fokusgrupper är att denna målgrupp är ute efter att bli inspirerad. Fokusgrupperna anser att bilden på omslaget sätter en stämning och kan i vissa fall berätta lite om vad som kommer hända i boken. Vad man hade kunnat göra är att använda sig av bilder som tilltalar denna målgrupp på omslaget som fångar användarens uppmärksamhet. Jag tror även, precis som Eriksson (2009) skriver, att bilden måste ha någon trovärdighet i sig för att användaren ska konusmera just den produkten. Trovärdighet i denna situation kan vara att bild och titel fungerar tillsammans, att det finns en dialog mellan dessa. Kontraster är viktiga att använda sig av då de hjälper Thorvald att urskilja former men hjälper honom även att bestäma var produkten befinner sig. Man kan säga att det hjälper honom att se i perspektiv. Jag anser det är viktigt att använda sig av kontrast i texten som kommer finnas på omslaget för att göra produkten funktionell. Kontrasten i text skulle även kunna underlätta för målgruppen med normalseende då texten generellt blir tydligare på omslaget. 21

22 4.2 Färg och genre Vad målgruppen med normalseende också tog upp som ett problem med de befintliga ljudboksomslagen var att det i vissa fall var svårt att avläsa vilken genre ljudboken hade. Detta skulle man eventuellt kunna lösa genom att använda sig av olika färgkoder för att bestämma genre. Zakia förklarade att människan associerar färger med olika ting eller händelser(zakia, 2007). Varje genre skulle kunna få en egen färg som alltid skulle finnas på det digitala ljudboksomslaget och på så sätt få en igenkänningsfaktor. Här måste man även tänka på vilka färgnyanser man väljer så att inte nyanserna är för lika att urskilja för en synskadad. Ett alternativt förslag är att man även skriver ut vilken genrer det är på omslaget. Vad som dock kan vara svårt är att välja färger som representerar en genrer väl. Efter mina möten med fokusgrupperna så har de valt ut ett antal färger som de anser är presentativa för de specifika genrerna fokusgrupperna valt som mest populära. Dessa färger är en sammanställning av alla tre gruppernas tankar och bör därför kunna vara presentiva. Något som är värt att nämna igen är att grupperna träffats på olika tillfällen och till en början inte haft tillgång till de andra gruppernas svar. Ändå är det några genrer som faktiskt har fått ungefär samma färg av samtliga grupper. Det tydligaste exemplet var Deckare som fick färgerna: mörkblå, gråblå och blå. Detta kan man koppla till Zakias tankar kring associationer och till Tonnquist tankar kring varma och kalla färger. Genren Deckare i detta fall associerade till mörka blå nyanser vilket kan kopplas till mörker och natt. Den blåa nyansen i sig är kall och även det kan kopplas till natten, spänning och oroligheter. En annan genrer som fick samma färg av samtliga grupper var genern Kärleksoman. Kärleksomanen fick färgen röd tilldelad av samtliga medverkande. Den röda färgen, som Tonnquist förklarar, är varm och kan kopplas till kärlek, värme och eld. Mina fokusgrupper associerade dock endast till kärlek. Både Kärleksroman och Deckare var de genrer som fokusgrupperna räknade upp först under diskussionerna. Detta kan tänkas vara för att det är det största genrerna inom böcker eller att det är just de två genrerna som de medverkande läser eller lyssnar mest på. Då jag anser associationsdelen från fokusgruppsmötena lyckad skulle mina genrefärger kunna vara representiva. Att fokusgrupperna säger att de inspireras av färg stärker min tes om att använda mig av olika färger på omslagen. Det skulle eventuellt kunna få användare att lyssna på fler ljudböcker. Detta är dock endast en egen tanke som dykt upp och jag har inte undersökt vidare i detta. Ett annat förslag på en lösning hade varit om man endast använt sig av en nyans på omslagen men att man använt sig av olika ljusvärden och färgmättnader för att ge kontrast till olika delar av omslagen som man vill belysa. Så som typografi etc. Använder man sig av olika ljusa nyanser 22

23 så underlättar man för den synskadade och kan få en variation i utseendet på det digitala ljudboksomslaget. Använder man sig av ljusheten så får man även, om man använder den rätt, en kontrast som Newman menar underlättar för den synskadade(newman, 2009). Detta alternativ skulle kunna ge ett lugn i paratexten då färger inte konkurrerar med varandra när det är samma nyans. 4.3 Typografi Synskadades riksförbund rekommenderade att typografin helst bör ha så lite kontrast mellan hårstreck och grundstreck(srf). Detta då det blir större kontrast mellan typografi och bakgrund. Däremot skriver inte SRF något om att använda sig av tunna eller kraftigare typografier. Jag tror, med hänsyn till Thorvald, att typografin bör vara relativt kraftig. Med relativt kraftig menar jag ett typsnitt som har hög färgmättnad samtidigt som typsnittet är vad ett skrivprogram hade benämnt som Bold alternativt Regular beroende på typsnittet. Med hänsyn till målgruppen med normalseende så skulle en sans-serif med lite kontrast mellan hårstreck och grundstreck eventuellt, om den användes på alla omslag, kunna bli enformig och förminska inspirationen av ljudboksomslaget men göra det tydligare för den synskadade. Därmed ska sägas att fokusgrupperna valde en sans-serif när de skulle säga vilket typsnitt som var mest tilltalande. Hallberg skriver att det mest lättlästa typsnittet är det typsnitt du är mest van vid(hallberg, 2002). Alltså kan typsnittet variera från person till person. Dock hade man eventuellt kunnat göra en igenkänning av de digitala ljudboksomslagen om samma typsnitt används på varje omslag. På så sätt hade man under en lång tid kunnat göra detta specifika typsnitt till ett av de mest läsbara för de användare som använder ljudboken dagligen. 4.4 Bild En omslagsbild är väsentligt anser min målgrupp med normalseende. Thorvald anser även han att det är väsentlig men han menar att den är väsentlig för målgruppen med normalseende och inte för hans egna behov. Men Thorvald säger också att bilden inte får vara för rörig om titel, författare och uppläsare ska finnas på bilden. Som tidigare nämnt använder sig Torvald av färger för att skilja former ifrån varandra och för att sätta ihop olika former för att bilda ord. För att underlätta för den synskadade och för att inte förändra den använda bilden som inspirerar målgruppen med normalseende hade man kunnat använda sig av ett färgblock. Detta färgblock skulle kunna innehålla titel, författare och uppläsare. Detta block skulle göra det tydligt 23

24 25 för den synskadade att urskilja ord och skulle ge bilden en större frihet i uttrycket genom att bara placeras på bilden. Precis som Emma Newman(2009) skriver är det viktigt för en synskadad att man förstår vart ska börja och när man har kommit fram till slutmålet. Newmans exempel handlar i detta fall om arkitektur men jag anser att man kan applicera detta på ett ljudboksomslag. Man måste som synskadad veta vart man ska börja läsa och när man har tagit in all information som finns i paratexten.

25 5. RESULTAT 5.1 Resultat av min undersökning Enligt min undersökning så går det att kombinera mina två målgrupper i en och samma produkt. För att kombinera dessa två målgrupper behöver man ta hänsyn till olika aspekter och använda sig av olika hjälpmedel. Man bör använda sig av olika ljusvärden i färg för att skapa kontrast i typografi och uppmärksamma information så som författare, uppläsare, titel och genre i paratexten. Detta gör omslaget tydligt och funktionellt för den synskadade. Man bör även använda sig av inspirerande bilder som får användaren att själv associera och fundera på vad ljudboken handlar om. Att använda sig av färgbenämning till genrer har visat sig lyckat då färgerna representerar de specifika genrerna väl. Att använda sig av ett färgblock där man kan lägga titel, författare och uppläsare har även det visat sig funktionellt då Thorvald inte behöver urskilja ord eller bokstäver från bakgrunden. Tar man hänsyn till dessa aspekter anser jag att det är fullt möjligt att ta fram ett omslag som är tilltalande för båda målgrupperna. 5.2 Resultat av min designprocess Under mitt designarbete har jag tagit fram mitt förslag för hur ett digitalt ljudboksomslag skulle kunna se ut(se Bilaga 3). Mina fokusgrupper som representerar Bonnier Audios primära målgrupp låg till grund för detta arbete. Deras behov och tankar har jag försökt ta till vara på genom att använda mig av information jag fått från våra möten. Jag gjorde mitt designarbete innan denna uppsats och kan därför säga att den kunskap jag har nu kring kontrast, färg och perception hade hjälpt mig under designprocessen. Dock hade jag ingen specifik målgrupp för synskadade i åtanke när jag gjorde layout utan endast målgruppen med normalseende vilket har påverkat mitt arbete. Genreförteckningen i form av färgfält började jag utveckla efter andra mötet med fokusgrupperna och efter denna uppsats känns det som ett bra val. Jag har även valt att utveckla mitt designförslag efter de kriterierna som jag kommit fram till under min undersökning är väsentliga. (Se Bilaga 3) 25

26 6. ANALYS AV RESULTAT Det viktigaste jag kommit fram till i min undersökning är att färg har olika betydelse för den synskadade och personer med normalseende. Att de två olika målgrupperna använder sig av färg på olika sätt anpassat efter deras egna specifika behov. Den synskadade använder sig av färg och skillnaden i färg för att avgöra placering av ting och för att avgöra vilken form produkten har. Detta kan både vara fysiska produkter men även typografi. Målgruppen med normalseende använder färg för att inspireras och få associationer till egna erfarenheter. I detta fall skulle färg på omslaget få användaren att associera till den specifika genren. I en utökad undersökning hade det varit intressant att titta vidare på vilka färger som inspirerar mest och hur man skulle kunna använda dessa färger i en miljö där både personer med normalseende och synskadade vistas. Ett annat intressant område som jag funderat kring är hur man kan använda sig av de ledtrådar som hjälper synskadade för att göra en digital miljö tilltalande för båda målgrupperna. I slutskedet av denna uppsats har tankar kring att man skulle kunna tillämpa mitt resultat för de digitala ljudböckerna på andra produkter, speciellt de fysiska ljudböckerna. Även det är en intressant fråga att undersöka vidare på. 26

27 7. LITTERATURFÖRTECKNING 7.1 Tryckt litteratur Eriksson, Y, (2009) Bildens tysta budskap, Interaktion mellan bild och text, Falun: Norstedts Akademiska Förlag Hallberg, Å, (2002) Läsbarhet ur grafisk synvinkel, Språka loss, Helweg, T, (2011) Färglära, Sverige: Docendo Holsanova, Jana, (2010) Myter och sanningar om läsning - Om samspelet mellan språk och bild i olika medier, Riga: Språkrådet och Norstedts Hård, A (m fl.), (1995) Upplevelse av färg och färgsatt miljö, Berlings: Byggforskningsrådet Lupton, E, (2004) Thinking with type, Andra upplagan, New York: Princeton architectural press Munsell, A.H, (1907) A color notation, Andra upplagan, Boston: Geo. H. Ellis Co. Newman, E, (2009) Kulör och kontrast - Ljushetskontrastens betydelse för personer med synnedsättning, Värnamo: Svensk Byggtjänst Tonnquist, G, (1995) Färgsystemanalys, Berlings: Byggforskningsområdet Tursunovic, M, (2002) Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik, Sociologisk forskning, vol. 39, nr 1, Zakia, R-D, (2007) Perception and imaging - Photography - A Way of Seeing, Oxford: Focal Press 7.2 Internetkällor Synskadades Riksförbund, (2011) Text som fler kan läsa, nu/leva-som-synskadad/att-lasa/tydligt-tryckt-text/( ) 7.3 Intervjuer Hansen, J, Stockholm Pedersen, T, Lund Föreläsningar Dacke, P, Lund (Lth)

28 Bilaga 1 - Fokusgrupperna 1.1 De sju presenterade ljudboksomslagen Den stängda dörren - Mina fokusgrupper förstod inte att detta var en ljudbok utan trodde att detta var ett musikomslag för klassisk musik. De ansåg att det inte var inspirerande och sa inte något särskilt. Dock ansåg de att bilden var vacker. Thorvald hade svårt att läsa författarnamnet. Detta var dock inte på grund av dålig typografi utan att författarens namn är ovanligt och därför svårare att läsa. Thorvald använder sig ofta av ordbilderna för att läsa vad som står i texter. Vardagsyoga - Bland fokusgrupperna var det delade tankar kring detta omslag. En del ansåg att omslaget var tilltalande och andra att det inte var det. Men vad grupperna hade gemensamt var att omslaget såg billigt ut. Thorvald kunde enkelt utläsa vad som stod på omslaget men kunde inte riktigt urskilja bakgrundens mönster. I natt är du död - Majoriteten i fokusgrupperna tyckte att detta var ett bra omslag. Bilden och typografin fungerade väl samman ansåg dem. De andra ansåg att det var ett förutsägbart omslag och attraherades inte lika mycket av det. Thorvald hade problem med att läsa vad som stod på omslaget på grund av att konturerna i typografin var sönder. Typografin är dessutom kondenserad vilket gjorde det ännu svårare att läsa. När döden kom till Pemberley - Här var alla fokusgrupperna enade om att det var ett väldigt bra omslag. De tyckte om stämningen i bilden och att man kunde få en berättelse bara av att se på bilden. Thorvald tyckte även han att det var ett bra omslag men säger att han gärna hade haft endast vit text (som i texten P.D. JAMES) och i ungefär samma storlek. 28

29 Jag är Zlatan Ibrahimovic - Detta omslaget var inte så omtyckt bland mina fokusgrupper av olika anledningar. En del tyckte det var svårt att veta vart man skulle börja läsa och hur man skulle läsa texten. Andra ansåg att omslaget estetiskt sett inte var attraherande på grund av bilden och färgerna. Thorvald läste titeln utan några större problem. Sjung tills du stupar - Precis som det första omslaget (Den stängda boken) ansåg fokusgrupperna att detta kunde vara ett musikomslag. Grupperna tyckte om bilden och färgerna vilket gjorde omslaget attraherande. Texten var personlig och trevlig tyckte dem. Thorvald hade svårt att läsa typografin men löste det efter en stund. Kungliga frierier - Detta omslag var inte omtyckt av någon fokusgrupp. De tyckte att det var gammaldags och oinspirerande. Även detta omslag ansåg de kunde varit ett musikomslag. Thorvald hade lite svårare att läsa den kursiva titeln men löste det efter en liten stund. Han kunde se att det var ett porträtt men inte hur porträttet såg ut. Thorvald kunde även ana ett mönster i bakgrunden. 29

30 1.2 Färger och genrer Detta är resultatet av mina fokusgruppers färgval till en genre. Här kan du nedan se förändringen från de första färgerna och på nästa sida kan du se utvecklingen av färgskalan. 30

31 Till vänster har du färger som är plockade direkt från fokusgruppernas färger. I spalt två är resultatet från andra gången grupperna fick se färgerna och den sista spalten är de slutgiltiga färgerna som sedan används i mitt designarbete. Barn Mat Kärleksroman Lyrik Fantasy Deckare Ungdom Hälsa Spänning Biografi Historia Fokusgruppens första färger Fokusgruppens andra färger Slutgiltiga färger 31

32 1.3 Typografi Här redovisas den typografi som presenterades för fokusgrupperna. Ljudbok Ljudbok Ljudbok Ljudbok Ljudbok Ljudbok Ljudbok Arial Bold Helvetica Neue Light Gill Sans MT Verdana Adobe Garamond Pro Aparajita Times New Roman Detta typsnitt ansågs för tungt men tilltalade ändå ett antal av de medverkande. De medverkande hade detta typsnitt som favorit och förklarade det med att det var lättläst, trovärdigt och fräscht. Detta typsnitt ansågs aningen tråkigt och för intetsägande. Detta typsnitt var ett av de mer tilltalande typsnitten. De medverkande hade svårt att bestämma sig för vad de ansåg om detta typsnitt. Detta typsnitt var trevligt och vanligt. Kändes bekvämt förklarade dem. Även detta typsnitt kändes vanligt och bekvämt. Dock aningens för mycket bokkänsla enligt de medverkande. 32

33 Bilaga 2 - Ögonsjukdomar Gula fläcken Ögonsjukdomen gula fläcken är oftast åldersrelaterad. Vanligast förekommande är den i 70-års åldern och uppåt. Det som händer i ögat är att det sker en förändring på näthinnans mittpunkt. Detta gör att ögat succesivt förlorar seendet i den centrala delen av ögat. Det blir som en stor mörk fläck mitt i seendet och gör att man inte kan se det som finns i mitten av ens vy. ( Grön starr Till skillnad från gula fläcken som succesivt tar bort ditt centrala seende så tar grön starr bort ditt periferiseende, det blir en slags tunnelseende. I detta fall så är det näthinnans synceller som förstörs på grund av för högt tryck i ögat. ( Kulör och kontrast s. 14) Grå starr Grå starr är även det oftast ålderskopplad precis som gula fläcken. Dock är det fler kvinnor än män som drabbas av sjukdomen. Det som händer i ögat är att det blir en slags grumlighet på ögats lins vilket gör att man ser suddigt. ( Emma Newman beskriver det som att se genom en plastficka. (Newman, 2009) Färgblindhet Det finns olika typer av färgblindhet som påverkar seendet av färger olika. Den typen av färgblindhet där färgseendet saknas helt kallas akromatopsi. Detta gör att man bara ser skillnad i ljusvärdet i en gråskala. För att färgblinda ska kunna föra sig och leva som vanligt är det därför viktigt att ta hänsyn till denna aspekt när man utformar olika produkter. (Helweg, 2011) 33

34 Bilaga 3 - Designförslag 3.1. Mitt förslag för den digitala ljudboken Under mitt egna arbete valde jag att fokusera på målgruppen med normalseende då det var Bonnier Audios primära målgrupp. Jag var också fast besluten av att hitta en symbol eller ett uttryck på omslagen som skulle bestå av ett färgfält för att beskriva bokgenre. Fokusgrupperna förklarade för mig att de ansåg att titelns typografi ofta satte en stämning på omslaget och var därför viktig. Slutresultatet blev omslaget längst ner till höger. 34

35 3.2. Mitt förslag för den digitala ljudboken - Anpassad Efter att ha gjort denna undersökning har jag förstått att man behöver anpassa omslagen ännu mer för att kunna hjälpa den synskadade. Jag valde därför att förändra mitt designarbete ytterligare och har kommit fram till detta förslag. Även detta alternativ skulle vara möjligt att anpassa på ett fysiskt ljudboksomslag. Mat Roman Lyrik Deckare Ungdom Hälsa Spänning Biografi Historia 35