Äldres boende II Trollhättan

Transkript

1 Plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan Del II Framtida behov Äldres boende II Trollhättan

2 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund, strategiska vägval Del II Framtida behov Sammanfattning Inledning 1. Vilka är de äldre äldre äldre? 2. Hälsoutvecklingen 2.1 Varannan svensk riskerar att drabbas av demens? 2.2 Den ökade livslängdens samband med ohälsa. 3. Olika behov och önskemål bland de äldre. 3.1 Hur vill de äldre bo? 3.2 Äldres flyttningsbenägenhet, vad efterfrågas? 3.3 Olika målgrupper för olika former av stöd. 4. Utbud av boende för äldre och tillgängligheten. 5. Den äldre befolkningen i Trollhättan, prognos. -i hela staden -i dess olika stadsdelar -äldre personer med utländsk härkomst 6. Vad påverkar behov och efterfrågan generellt? 7. Väntetider och boendetider i vård och omsorgsboende. 8. Kostnader för framtidens äldreboende. 9. Ett framtidsscenario hur ser det ut 2030 i Trollhättan? Del III Praktisk planering för befintliga boenden i Trollhättan. Del IV Lokal utvecklingsplan för resp äldreboende. 1(23 )

3 Sammanfattning I den fjärde åldern (från 80-år) drabbas många av ökad sjuklighet. Antalet personer med demens ökar i takt med att vi lever längre. Fortfarande finns inget sätt att bota sjukdomen. Om bara ett decennium kommer fyrtiotalisterna att nå den vårdkrävande åldern 85+ samtidigt som sextiotalisterna går i pension. Vi lever längre men det är inte bara friska år som läggs till livet. Den ökade livslängden innebär ofta en längre tid med ohälsa och besvär. Det kommer att finnas fler mycket gamla personer med flera kroniska tillstånd samtidigt. Det är främst personer med demensproblematik som kommer att bo i framtidens vård och omsorgsboende medan alltfler äldre med andra sjukdomar och funktionsnedsättningar kan bo kvar i sina hem med hjälp av hemvård. I Trollhättan ökar andelen 65-w med 34% fram till 2030 och de allra äldsta (80-w) ökar med 50% under samma tid. Kostnader för äldreboenden ökar i takt med krav på boendestandard, kvalitet, säkerhet, goda arbetsmiljöer och ökad bemanning. För att möta ökande behov och bromsa kostnader behövs mer förebyggande arbete, god tillgänglighet, tekniska hjälpmedel, fler arbetade timmar och ökad tillväxt samt en effektivare vård och omsorg med bättre resultat och minskade kostnader. Det behövs också boende och miljöer som ger förutsättningar att få vara självständig och oberoende trots hög ålder och funktionsnedsättning. Idag finns det för få lämpliga boenden för äldre att välja på i Trollhättan och många äldre tycker att alternativen är för dyra. 2(23 )

4 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del II Framtida behov Inledning I den andra delen av plan för äldres boende beskrivs olika utvecklingstrender som påverkar behoven av vård och omsorgsboende, befolkningsutvecklingen i olika stadsdelar, hälsotillståndet, äldres flyttningsbenägenhet och boendepreferenser. Avsnittet avslutas med en prognos för hur många vård och omsorgsboenden som kommer att behövas under perioden Vilka är de äldre äldre äldre? Vilka är de äldre? Frågan kan inte besvaras med enkla kategoriseringar. Äldre är lika olika varandra som alla andra. Det är missvisande att tala om äldre som en enhetlig grupp som har samma behov och önskemål. De utgör istället en stor samling olika individer i ett åldersspann på ca 25 år som ingår i olika grupper, har olika tycken & smak, har olika värderingar och olika ekonomiska resurser. De drabbas också av ohälsa i olika grad. De äldre i dag har haft gynnsammare uppväxtvillkor än tidigare generationer, de har högre utbildning, bättre ekonomi och materiell standard. Andelen med endast folkpension har minskat eftersom en större andel av befolkningen har förvärvsarbetat. Man talar om olika äldregrupper, de äldre och de äldre äldre. Detta är centralt för planeringen av framtidens äldreomsorg. Den tredje åldern en period efter pensioneringen (65-79 år) där individen inte nämnvärt begränsas av ohälsa och funktionshinder. En fantastisk välfärdsvinst! 3(23 )

5 Den fjärde åldern sista fasen i livet (vid 80-års åldern), ökad skröplighet, nedsatt funktionsförmåga, minskad rörelseradie, ökat hjälpbehov 1 Under den tredje åldern upplever några människor åldringssymptom, särskilt de som har haft ett tungt arbete. Andra är mer oberörda av värk och trötthet t ex de som haft ett intellektuellt arbete. I den fjärde åldern drabbas många av olika symptom på det naturliga åldrandet, sjukligheten ökar. Ca 20 procent av åldersgruppen 80+ drabbas förr eller senare av åldersförändringar i hjärnan, som ger problem Hälsoutvecklingen 2.1 Varannan svensk riskerar att drabbas av demens? Vid Umeå universitet har geriatrisk forskning presenterats som visar att andelen demenssjuka har ökat med 40 procent jämfört med för bara fem till sju år sedan. Studien bygger på uppgifter om 85-åringar och äldre i den sk. Gerda-studien som undersöker äldre i Västerbotten och finländska Österbotten. Forskarna har sedan år 2000 studerat äldre, i Umeå och fem fjällkommuner i Västerbotten och i Österbotten i Finland. 1 Stiftelsen Äldrecentrum i Stockholm. 2 Odén B. (2012) Fjärde åldern döljs när ålderstrappan rivs. Tillgänglig på internet: Hämtad: (23 )

6 En kraftig ökning av demens och depressioner i gruppen 85-åringar och äldre visas i studien. Varannan svensk riskerar att drabbas. Även om ökningstakten bara skulle bli är hälften av den man sett i Gerda-projektet under talet kommer vården och omsorgen ställas inför stora utmaningar. Varannan svensk riskerar att drabbas av demens Man ser en kraftig ökning av demens och depressioner bland äldre 85-w. Översätter man siffrorna till hela riket 2050 innebär det att den omkring en kvarts miljon demenssjuka människor som man hittills räknat med ökar med ytterligare minst människor. Dessa siffror innebär att omkring hälften av dagens befolkning skulle drabbas. Prognosen är sannolikt lågt räknad enligt Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Norrlands universitetssjukhus. Sett till behovet av platser i särskilda boenden är det en enorm ökning. Tidigare prognoser faller och trycket på samhälle och vård blir enormt. Dagens planeringstal på personer demenssjuka 2050 håller inte, det kan bli ytterligare personer. Långt mer än vad kommuner och landsting har räknat med. Enligt Gustafson kan förklaringen vara ökningen av hjärtoperationer bland äldre vilket innebär att fler hjärtsjuka än tidigare blir äldre än 85 år och drabbas av demens i livets slut. Fem gånger fler 85-åringar får nya kranskärl idag jämfört med på 1990-talet. Fler överlever länge med sina sjukdomar. En stor del av patienterna, 22 procent, har haft stroke. I takt med bättre vård och prevention har överlevnaden ökat kraftigt. 30 procent av dessa patienter har utvecklat demens. Ytterligare en förklaring är att överlevnaden i demenssjukdom ökar. Bromsmediciner och färre undernärda i äldreomsorgen förbättrar förutsättningarna. Denna kunskap måste tas med när man gör prognoser för framtiden. Ökar man överlevnaden med ett år hos de personer som idag lider av demenssjukdom betyder det att fler människor med demenssjukdom behöver vård och omsorg. Därtill kommer en annan stor utmaning i form av en ökande andel äldre människor som drabbas av depressioner i hög ålder. 5(23 )

7 Studien visar en 25-procentig ökning av depressionssjukdomarna i gruppen äldre äldre. 3 En något annan bild presenteras i en ny svensk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Forskare vid Aging Research Center på Karolinska Institutet menar tvärtom att risken att drabbas av demens kan ha minskat de senaste 20 åren, trots att livslängden hos personer med demens har ökat sedan slutet av 1980-talet. En möjlig orsak kan vara det förebyggande arbetet med hjärt-kärlsjukdom som är en viktig riskfaktor för demens. Den minskade demensrisken sammanfaller med en nedgång i hjärt och kärlsjukdomar de senaste decennierna. Studien bygger på data från SNAC-K, en befolkningsstudie om åldrande och hälsa på Kungsholmen i Stockholm där drygt 3000 personer har följts över tid. Det är dock viktigt att påpeka att antalet personer med demenssjukdom ändå kommer att fortsätta öka i världen i takt med att vi lever allt längre. Det finns idag inget sätt att bota patienter med demens därför behövs fortsatt vård och förebyggande arbete Den ökade livslängdens samband med ohälsa. I befolkningen ser man inget kraftigt ökat behov av hjälpinsatser från andra förrän i 80- årsåldern. Om ett drygt decennium börjar fyrtiotalisterna att nå den vårdkrävande åldern 85+ samtidigt som sextiotalisterna börjar gå i pension. Det ställer krav på hur vi rustar vårt samhälle för att möta människors behov i framtiden. Vi lever allt längre, men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Det finns tre dominerande hypoteser om den ökade livslängdens samband med ohälsa: 3 Gustafson Y. (2012) Varannan svensk riskerar demens. Västerbottens läns landsting. Tillgänglig på internet: Hämtad: Bäckman L, Winblad B, Fratiglioni L (2013) Twenty year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence in central Stockholm, Sweden. Neurology online. Tillgänglig på internet: (Hämtad ). 6(23 )

8 1. Ökad sjuklighet: Den ökade livslängden innebär en längre tid med ohälsa och besvär. 2. Uppskjuten sjuklighet: Sjuklighet drabbar oss under en lika lång period i slutet av livet, men perioden skjuts upp till en allt högre ålder. 3. Komprimerad sjuklighet: Sjukligheten kommer senare livet och under en kortare period av livet, så att friska levnadsår ersätter sjukdomsår och den tid före döden som man lever med sjukdomar och funktionsnedsättningar förkortas. 5 Innebär längre livslängd fler sjuka eller fler friska år? Utgångsläge ,7 5 Ökad sjuklighet ,7 7,6 Uppskjuten sjuklighet ,3 5 Komprimerad sjuklighet , år Friska år Sjuka år För 30 år sedan introducerade James Fries 1980 hypotesen om komprimerad sjuklighet (compression of morbidity). Han menade att den naturliga genomsnittliga livslängden, bestämd av biologiska faktorer, var konstant omkring 85 år och att kroniska sjukdomars debut kunde senareläggas med hjälp av livsstilsändringar Den slutliga tiden av sjuklighet skulle bli kortare. Nyare forskning har visat trender i motsatt riktning. Sjukligheten har istället expanderat I såväl i Sverige som i USA 6. Det finns inget entydigt svar på vilken hypotes som är sann. Modeller innebär alltid en förenkling av en komplicerad verklighet. Robine och Michel har försökt att integrera ett antal av de faktorer som tidigare teorier utgått ifrån. De identifierar fyra faktorer som påverkar hälsoutvecklingen i äldregruppen: Ökad överlevnad även bland sjuka personer. Bättre kontroll av kroniska sjukdomar och tillstånd. Förbättrad hälsa och hälsobeteende bland nya kohorter av äldre. Ökning av antalet mycket gamla personer med flera kroniska tillstånd samtidigt. 5 Lagergren M. (2004) Utvecklingen av de äldres hälsa och levnadslängd. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum. Fries JF. (2003) Measuring and monitoring success in compressing morbidity Ann Intern Med 2003;139(5 Pt 2): Andrus Viidik (2011) Åldrande med komprimerad sjuklighet ännu en hägring., nummer 14, Tillgänglig på internet: Hämtad: (23 )

9 Även om utvecklingen när det gäller dessa faktorer går åt samma håll i de flesta länder har man kommit olika långt. Hälsotrenderna bland de äldre kan skilja sig åt i olika i-länder. 7 Hälsosamma levnadsvanor minskar risken för att insjukna i de flesta stora folksjukdomar. De har också omedelbara positiva effekter på välbefinnandet och bidrar till att människor kan vara friska och vitala högt upp i åldrarna. De äldre i dag motionerar mer än tidigare generationer och andelen helt inaktiva har minskat. Fler ägnar sig åt trädgårdsarbete, promenader eller strövar i skog och mark. Att äldre blivit mer fysiskt aktiva kan vara en följd av att deras funktionsförmåga har blivit bättre, men fysisk aktivitet gör också att man kan upprätthålla en god funktionsförmåga. 3. Olika behov och önskemål bland de äldre. 3.1 Hur vill de äldre bo? Men hur vill egentligen den äldre generationen bo? Tranemos kommun genomförde 2011 en enkätundersökning där äldre fick frågan om vad de såg som ett önskvärt boende. Många ville ha ett boende i markplan med en mindre trädgårdsplats/täppa, storlek på ca 2-3 rum och kök och med möjlighet till övernattningslägenhet. Att kunna bo kvar på sin ort var viktigt. Hyresrätt var den mest efterfrågade upplåtelseformen. Men vad får boendet kosta, summor i intervallet kr nämndes. På frågan om vad som var viktigast i ett boende på äldre dar rangordnade man närheten till service och de anhöriga som viktigast, därefter utemiljön, möjlighet till gemensamma måltider och goda kommunikationer 8. Vad är viktigast i ett boende på äldre dar? 1. Närhet till service 2. Närhet till anhöriga 3. Utemiljön 4. Möjlighet till gemensamma måltider 5. Goda kommunikationer 6. Möjlighet till gemensamma aktiviteter 7. Utbud av kultur, fritid 8. Närhet till nuvarande bostad 9. Träningsmöjligheter De allra flesta människor vill behålla det liv man valt att leva också när man blir äldre. Boendet skall ge förutsättningar för att vara självständig o oberoende så länge som möjligt. Det handlar om att det måste finnas ett utbud och en möjlighet att välja; välja att umgås med andra eller att vara själv, att delta i aktiviteter eller inte, att äta tillsammans med andra eller inte, att bestämma om jag vill vara ute eller inne. Om miljön är anpassad och stödjande, om det finns 7 Robine JM, Michel JP. (2004) Looking forward to a general theory on population aging. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2004;59(6):M Tranemo kommun (2012) Boendeplan för äldre. Trivsel och trygghetsberedningen. Antagen av Kommunfullmäktige (23 )

10 lämpliga hjälpmedel, om det är tryggt och trivsamt - ja då finns det goda förutsättningar att vara självständig och oberoende trots hög ålder och funktionsnedsättning. 3.2 Äldres flyttningsbenägenhet, vad efterfrågas? Varför väljer då många att stanna kvar i sin villa? Några tänkbara svar är att Det finns alltför få lämpliga boenden för äldre i kommunen att välja på. Så länge som man kan sköta huset och trädgården bor man kvar, kanske med hjälp av bostadsanpassningar och billiga servicetjänster. De flesta äldre har låga kostnader för sitt boende i villa jämfört med alternativen, en hyreslägenhet eller insatslägenhet. För att det skall bli en omsättning på bostadsmarknaden, där äldre väljer att sälja sin villa tidigare än idag, måste det finnas ett varierat utbud av bra bostäder för äldre, fler tillgängliga lägenheter och andra former av senior- och trygghetsboenden. Det måste också bli lättare att hitta tillgängliga lägenheter och att avgöra om tillgängligheten räcker till för mina behov. När man blir äldre vill man förändra så lite som möjligt i sitt boende, man vill uttrycka sig på sitt eget språk i vård och omsorgssituationer samt fortsätta utöva traditioner och äta samma mat. På de platser man bott en längre tid har man investerat i sociala kontakter och en god lokalkännedom. Att bryta upp ifrån en sådan miljö frestar på, i synnerhet i en period i livet då man kanske drabbas av en sämre minnesförmåga och begränsad rörlighet. Att få känna sig trygg är en viktig utgångspunkt för alla människor. Äldres boende efter hustyp, Trollhättans kommun 2011, SCB 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel i småhus Andel i Flerbostadshus I en marknadsundersökning gjord i Göteborg 2011 fick äldre ange vad som var viktigt för dem i ett framtida trygghetsboende. 9(23 )

11 Sammantaget visade undersökningen att det fanns intresse för trygghetsbostäder trots att flyttviljan var låg och att de som svarade trivdes med nuvarande boende. Bostadskostnaden som de flesta var beredda att betala var låg i relation till nuvarande hyror i nyproduktion/ombyggnation. Intresse för en bekväm och trygg bostad med bra lokalisering fanns, oavsett om det är trygghetsboende eller inte. Först med färdiga trygghetsbostäder på plats kommer den faktiska efterfrågan att bli tydligare. 9 Intresse för trygghetsboende, vad är viktigt? Marknadsundersökning i Göteborg, utförd av Marketing Research Hög trygghetsfaktor (portlås, säker utemijö, bra belysning) Balkong eller uteplats Livsmedelsaffär och annan service nära bostaden Skall ligga när kommunens service, vårdcentral Höga krav på bekvämlighet och planlösning Skall finnas restaurang, möjlighet köpa färdiglagad mat nära Värd/värdinna till hands dagligen Social gemenskap/aktiviteter med grannar skall finnas Skall ligga nära min nuvarande bostad Gemensamhetslokal för aktiviteter, rekreation Nybyggd/nyproducerad I trygghetsboendet skall det inte finnas andra bostäder % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt 3.3 Olika målgrupper för olika former av boende och stöd. I nedanstående figur illustreras de olika målgrupperna för boende och stöd inom äldreomsorgen utifrån den funktionsnedsättning man har som skapar olika grad av beroende och komplexitet i omsorgsbehoven. Målgruppen för trygghetsboende och vård och omsorgsboende är olika. Det som motiverar en flyttning till ett vård- och omsorgsboende idag är ofta förvirringstillstånd. Det innebär att varken hemtjänst, ordinärt boende eller trygghetsboende är ett al (23 )

12 ternativ för denna grupp. Alltså är det inte givet att en satsning på trygghetsboende per automatik innebär behov av färre vård- och omsorgsboenden men det är sannolikt att trygghetsboende kan innebära att behoven av boende och hemtjänst senareläggs. I modellen är målgruppen för trygghetsboende mycket mindre än målgruppen för tillgängliga boenden i största allmänhet. Skälet till detta är att trygghetsboende inte har funnits på bostadsmarknaden så länge och har därmed inte kunnat efterfrågas som ett boendealternativ. Möjligen kan målgruppen för trygghetsboende växa efterhand när boendeformen blir mer känd. Olika målgrupper bland äldre med behov av stöd. Enkla behov av service Komplexa behov av vård och omsorg Helt beroende Äldre med omfattande, komplexa behov av vård och omsorg, service som har ett stort beroende. Ofta förvirringstillstånd. Delvis beroende Äldre med enkla behov av service men som upplever oro, otrygghet. Oberoende Äldre med enkla behov av service som har ett självständigt oberoende liv i övrigt. Målgrupp för vård o omsorgsboende (demensboende). Målgrupp för trygghetsboende (tidigare s-lägenheter) + hemtjänstens serviceinsatser. Målgrupp för tillgängliga lägenheter seniorboende + fixartjänster, hemtjänst/ service. 4. Utbud av boende för äldre och tillgängligheten. Det finns ingen officiell statistik över hur många senior- och trygghetsboenden som finns i landet eller i kommunen. Också aktuell information om graden av tillgänglighet i olika bostadsområden är bristfällig. Eftersom tillgången på tillgängliga lägenheter och anpassade boenden för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden är viktig för beräkningar av framtida behov av samhällsfinansierade vård och omsorgsboenden är det angeläget att följa den utveckling som finns beskriven i Översiktplaner och Bostadsförsörjningsprogram som t ex: Befolkningsstruktur, socioekonomi, äldres flyttningsmönster, bostadsbeståndet samt information om hur de äldre bor och tillgängligheten i det aktuella området. 11(23 )

13 Idag finns 16 lägenheter för trygghetsboende i Humlan/Sylte. Trettio nya trygghetsboenden planeras i Fridhem/Centrala staden. Seniorboenden finns i Strömkarlsgården centrala staden 99 lägenheter, Bo55/Kronogården har ca 37 lägenheter. Vid Tallbacken finns ett tiotal seniorboenden. Erfarenheterna från förebyggande hembesök bland personer över 75 år i Trollhättan visar att många tycker att det finns för få lämpliga tillgängliga boenden att välja på och många tycker att det är för dyrt med nybyggda boenden. 5. Den äldre befolkningen i Trollhättan, prognos. Den äldre befolkningen i Trollhättan ökar måttligt fram till 2020 för att därefter fram till 2030 öka med ca 3500 personer (34%) i åldersgruppen 65-w och ca 1500 personer i åldersgruppen 80-w vilket innebär en 50% ökning jämfört med idag Prognos, antal äldre i Trollhättans befolkning , 65-w och 80-w år års prognos w år 80-w år Den äldre befolkningen finns framförallt i stadsdelarna: Centrum, Hjortmossen, Tingvalla, Hjulkvarn, Kronogården, Karlstorp, Skoftebyn, Stavre, Sandhem, Halvorstorp, Dannebacken, Lextorp, Sylte. Prognosens visar att ökningstakten i de olika stadsdelarna fram till 2030 skiljer sig något. Flest personer med utländsk bakgrund som är 65- år eller äldre finns i stadsdelarna Kronogården, Sylte Lextorp och Hjortmossen. 12(23 )

14 Antal personer Antal invånare Prognos antal inv 65-w i olika delområden i Trollhättan Centrum,Hjortmossen,Tingvalla, Hjulkvarn Kronogården, Karlstorp, Skoftebyn/Innovatum 2000 Sylte, Lextorp, Velanda 1500 Stavre, Sandhem, Halvorstorp, Dannebacken Strömslund, Torsred, Källstorp, Lärketorpet, Björndalen, Skogshöjden, Överby, Edsvid, Västergärdet Norra Björke, Åsaka, Gärdhem (exkl Velanda), Lagmansered 0 De som arbetsinvandrade till Sverige från Finland på sextiotalet börjar nu bli äldre. Nedanstående figur gäller personer som är finska medborgare, därtill kommer personer som är svenska medborgare men som har finländsk bakgrund. Totalt 565 personer Finska medborgare i Trollhättan i olika åldersgrupper, Födda i Sverige Födda utomlands 13(23 )

15 Antal personer med utländsk bakgrund i Trollhättan 65-w år, rest Västergärdet Överby Norra Björke tätort Lagmansered Norra Björke landsbygd Åsaka tätort Innovatum Upphärad landsbygd Hjulkvarn Edsvid Åsaka landsbygd Velanda Rommele Upphärad tätort Sandhem västra Torsred Björndalen Gärdhem Tingvalla, Håjum Källstorp Strömslund Skogshöjden Fors landsbygd Halvorstorp, Stallbacka, Hedeäng Dannebacken Stavre Sandhem östra Sjuntorp Centrum södra Centrum norra Karlstorp Skoftebyn Hjortmossen Sylte Lextorp Kronogården Vad påverkar behov och efterfrågan generellt? Vi ser en utveckling i samhället som både missgynnar och gynnar oberoende hos personer med funktionsnedsättningar. Inom vård och omsorg strävar man efter att människor skall kunna behålla sitt oberoende och bo kvar hemma så längs som möjligt genom, t e x trygghemgång, hemrehab, träffpunkter i grannskapet mm. Funktionsnedsättningar orsakade av demenssjukdom är det största hotet mot oberoende och möjlighet att bo kvar hemma. Vi kommer att få se en ökning av demenssjukdomar i den äldre befolkningen. Det är skillnad på efterfrågan och behov. Äldreboendens kvalitet är en viktig faktor, vissa centrala lägen ökar efterfrågan och dålig kvalitet på äldres boende minskar efterfrågan. Även om dessa insatser är biståndsbedömda så har det en viss effekt framförallt på förekomst av ickeuthyrda boenden. I nedanstående figur illustreras vilka faktorer som mest påverkar behovet av vård och omsorg och framförallt behovet av vård och omsorgsboenden. 14(23 )

16 Positiv utveckling Positiv utveckling Stabilt fram till 2020 Olika trender Tillgänglighetsfaktorn Tillgång på tillgängliga, trygga bostäder för äldre (tillgängliga lägenheter, seniorboende, trygghetsboende samt kostnaden för dessa. Trygghetsfaktorn Nätverk, andel ensamhushåll. Närståendes vilja att vårda hemma. Tillgång till billiga servicetjänster som alternativ. Känsla av sammanhang, tillit till egna och samhällets resurser. Vården och omsorgens arbetssätt och problemlösningar, lokala traditioner. Behovsfaktorn Ohälsa i den äldre befolkningen, te x förekomst av demenssjukdom. Antalet 80-w i befolkningen. Efterfrågefaktorn Attraktiva äldreboenden med hög standard i populära stadsdelar skapar större efterfrågan än motsatsen. Den allmänna opinionens bild av äldreomsorgens kvalitet (+/ -). Kultur, vana och förväntan att efterfråga välfärdstjänster. Pris/hyresnivå jämfört med ordinärt boende. Förvaltningens prognos som presenteras längre fram vilar på antaganden om en positiv utveckling av tillgänglighet och fler trygghetsboenden i bostadsbeståndet. För att en avveckling av servicelägenheter skall ske behövs fler trygga och tillgängliga boenden för äldre. Allt färre bor i äldreboende enligt statistik från Socialstyrelsen. Av alla i åldern 65 år och äldre var det fem procent som bodde i särskilt boende och nio procent som hade hemtjänst i ordinärt boende. Andelarna ökar med stigande ålder, och bland alla som var 80 år eller äldre hade 14 procent särskilt boende och 23 procent hemtjänst. 10 Nedanstående tabell visar hur många boendeplatser som finns i olika stadsdelar i relation till den äldre befolkningen. Den lägsta täckningsgraden 2012 finns i Centrum och Stavreområdet och Sjuntorp. I Sjuntorp planeras dock ytterligare äldreboenden inom kort. Källstorp, Strömslund, Kronogården, Lextorp och Sylte är de mest välförsedda stadsdelarna med vård och omsorgsboenden. 10 Socialstyrelsen (2012) Äldre vård och omsorg den 1 april 2012 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälsooch sjukvårdslagen. Tillgänglig på internet: Hämtad: (23 )

17 Tabell: Täckningsgrad av äldreboenden i olika områden i kommunen. Område Norra Bj, Åsaka, Gärdhem Sjuntorp, Upphärad, Rommele, Fors, Lagmansered, Velanda Strömsl, Källstorp, Björnd. Skogsh.Torsred, Edsv,Lärketorp,Ö verby. Stavre, Sandhem, Halvorst, Danneb. Hjulkvarn Kronog, Karlstorp, Skofteb. Sylte, Lextorp, Västerg Befolkfolkning: 65-w 2012 Befolkning: 80-w 2012 Antal gruppbo ende (20 s-lgh) (+16 gruppboenden) slgh (49 slgh) (78 s-lgh) Antal äldreboenden i området. Antalgruppbo + s-lgh i per 80år-w Antal gruppbo per 80år-w Landbogården (10) 21,1 7,0 Nordängen (20) Planeras (ytterligare 16) 22,6 22,6 Källstorp (112 48,0 39,8 Kastanjebacken (20), Stavregården(49) Granng 36, Klockareg 9, Blomsterg 150, Humleg 14 Blåvingen 42 14,7 4,3 40,6 31,0 Centrum, Hjortmossen, Tallbacken demens 16, 2,6 1,6 Tingvalla (10 slgh) (Strömkarlsg. 10 lgh) Hela staden enheter 21,7 14,9 Antal vård och omsorgsboenden i åldersgruppen 80 år-w i olika områden i Trollhättans kommun Hela staden Centrum, Hjortmossen, Tingvalla 2,6 21,7 Kronog, Karlstorp, Skofteb. Sylte, Lextorp, Västerg 40,6 Stavre, Sandhem, Halvorst, Danneb. Hjulkvarn 14,7 Strömsl, Källstorp, Björnd. Skogsh.Torsred, 48 Sjuntorp, Upphärad, Rommele, Fors, Lagmansered, 22,6 Norra Bj, Åsaka, Gärdhem 21, Antal grupp-bo + s-lgh i åldersgruppen 80-w (23 )

18 7. Väntetid och boendetider i vård- och omsorgsboende Hur ser då köer och väntetider ut för de som har behov av vård och omsorgsboenden? Väntetiderna för brukare som fått beslut om särskilt boende varierar. Många tackar nej till dess att de får komma till det boende de önskar. Väntetiderna varierar under årets månader. Antalet köande till servicelägenheter ligger högt, mest p g a att många vill till Stavregårdens servicelägenheter och tackar nej till andra boendealternativ som erbjuds. Kön till vård och omsorgsboende har ökat från 18,3 i kö varje månad i genomsnitt 2012 till 25 i kö under första halvåret Antalet ej verkställda beslut om gruppboende SoL inom tre mån har minskat jämfört med tidigare år. Sammantaget är kösituationen hanterbar a. Antal personer i kö till vård och omsorgsboende resp. månad aug jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Antal i kö Genomsnitt 20 3b. Antal personer i kö till vård och omsorgsboende resp. månad aug jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug Gruppboende somatik Gruppboende demens S-lägenhet 17(23 )

19 Antal dagar Antal beslut om gruppboende SoL som ej verkställts inom tre mån I vård och omsorgsboende bor människor under sin sista tid i livet, i den fjärde åldern. Den genomsnittliga boendetiden i särskilt boende är relativt kort men den varierar stort. Det är därför svårt att beskriva utvecklingen. Några bor endast några dagar, några veckor, andra bor många år på särskilt boende. Med statistik kan man försöka sammanfatta boendetidens variation, men det ger en förenklad bild kanske t o m en missvisande bild. Nedan visas medelvärde och median. Variationen är stor kring dessa båda mått (variationsvidden d v s skillnaden mellan längsta och kortaste uppmätta boendetiden var mer än 6000 dagar, drygt 16 år). Det går inte att dra några slutsatser om t ex gruppen med demens bor längre tid än gruppen med andra behov och svårigheter. De långa boendetiderna är ett resultat av biståndsbedömningar som gjordes långt tillbaka i tiden Boendetid i vård och omsorgsboende, genomsnittlig boendetid samt medianvärde Medelvärde (genomsnitt) Medelvärde Median (mittersta värdet) Median Nedanstående diagram beskriver boendetiden indelad i olika klasser. Mer än en tredjedel bor kortare tid än ett år på vård och omsorgsboende. Nästan hälften bor endast två år på boendet. De som har bott länge har fått sina biståndsbeslut längre tillbaka i tiden när hemvården inte var lika rustad att ge omfattande stöd i hemmet. 18(23 )

20 Andel i % Boendetid 2012 i Vård och omsorgsboenden, urval av avflyttade personer indelade i klasser efter boendetid, Omsorgsförvaltningen, Trollhättan ,5 år 0,5-1år 2 år 3år 4år 5år 5år > Boendetid Kostnader för framtidens äldreboende. 8.1 Ökade kostnader för vård och omsorgsboende Kostnaden för en plats i vård och omsorgsboende är ca kr (exkl. lokalkostnad) 11. Kostnaderna för framtidens äldreboende kommer sannolikt att öka då Trollhättan idag har många äldre boenden som successivt bör bytas ut mot nybyggda boenden. Kraven på standard, bättre arbetsmiljö mm ökar. Socialstyrelsens föreskrifter om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen kommer att träda i kraft under Reglerna kommer att gälla för alla vård och omsorgsboenden och de kommer att tydliggöra vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen bland annat att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov. Den nya metodiken med individuella beslut vid biståndsbedömning samt ökade krav på uppföljning var 6:e mån innebär troligen en merkostnad för äldreboenden jämfört med idag. Kostnaderna påverkas också när schema läggs efter individuella behov. 11 Det nyckeltal som vi utgått från är: Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg exkl. lokalkostnader, dividerat med antal personer 65+ som den 1/10 bodde permanent i särskilda boendeformer. Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik. Vi har använt kostnaden för liknande kommuner som Trollhättan. 19(23 )

21 8.1 Kan vi minska behov av vård och omsorg om antal trygghetsboende ökar? Kan vi minska behovet av vård och omsorgsboende om vi får fler goda boenden för äldre i det ordinarie bostadsbeståndet? Frågan har inget entydigt svar. De flesta som kommer att behöva vård och omsorgsboende i framtiden är personer med demensproblematik som inte kan bo utan dygnetrunt omsorg och tillsyn. Målgruppen för trygghetsboende liknar målgruppen för servicelägenheter så som den beskrevs på 70-talet därför omvandlas idag många servicelägenheter till trygghetsboende på den öppna bostadsmarknaden. Möjligen kan en god bostad med social kontakt ge goda förutsättningar för att bo kvar hemma en längre tid. Men skillnaden mellan att bo i t ex en tillgänglig lägenhet nära sociala träffpunkter, i seniorlägenheter eller i trygghetsboende är liten. Goda, tillgängliga och trygga bostäder för äldre som stödjer aktivitet, mobilitet och självständighet är en förutsättning för att äldre skall kunna behålla sin hälsa och bo kvar hemma så länge som möjligt. De flesta som har behov av vård och omsorgsboenden är äldre äldre över 80 år. Oftast finns åldersgränser för inflyttning i olika senior-,/trygghetsboenden, t ex 55, 65, 70 år. Det innebär att man bor där under en ganska lång tid. Det innebär att dessa lägenheter inte kommer att omsättas särskilt snabbt och därmed kunna utgöra ett alternativ på bostadsmarknaden. Driftekonomin påverkas utöver hyra, fastighetsdrift (inkl. energi) av Vårdtyngd Gruppstorlek, antal personer som bor per våningsplan i enheten. Lokalyta och biyta per boende. Personaltäthet dag och natt. Matförsörjning och kvalitet. Aktiviteter och sysselsättningsnivå. I Socialdepartementets rapport Den ljusnande framtid är vård drogs slutsatsen att de framtida behoven kan mötas med; bättre hälsa och funktionsförmåga hos äldre för att minska behovet av vård och omsorg, tillgänglighet och hjälpmedel, fler arbetade timmar/ökad tillväxt, effektivare vård och omsorg bättre resultat och/eller minskade kostnader, nytänkande, utveckling, forskning. 12 Men för att möta de ökande behoven och för att bromsa kostnadsutvecklingen behövs också fler goda boenden för äldre. 12 Socialdepartementet (2010) Den ljusnande framtid är vård. Resultat från Socialdepartementets LEVprojekt: Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster. 20(23 )

22 9. Ett framtidsscenario hur ser det ut 2030 i Trollhättan? Omsorgsförvaltningens prognos vilar på följande antagande: 1. Vi kommer att se ett större utbud av tillgängliga lägenheter och trygghetsboende för den äldre befolkningen. I vår prognos minskar vi behovet av vård och omsorgsboende med 10% pga denna förväntade positiva utveckling. 2. Vi utgår från hur nyttjandegraden ser ut i olika åldrar av gruppboende inom äldreomsorgen och gör en framskrivning fram till 2030, allt annat lika. 3. Vi tar inte i beaktande behoven inom socialpsykiatri/lss då dessa grupper ännu har relativt få äldre men detta kan givetvis förändras över tid. 4. Vi bygger på strategin Trygg service och omsorg i ordinärt boende. Äldreboende riktas företrädesvis till personer med demens som pga desorientering inte kan bo kvar hemma med hemtjänst. Nedanstående bild figur visar den aktuella nyttjandegraden av gruppboende i olika åldrar som legat till grund för denna prognos. A n d e l % Nyttjande av gruppboende och hemtjänst i olika åldergrupper , verksamhetsstatistik. 2,17 10,9 12,71 12,3 9,6 11,23 19,7619,49 28,92 25,95 20,24 16, ,99 3,07 Gruppboende Hemtjänst Figuren nedan visar hur åldersfördelningen ser ut inom Socialpsykiatri och LSS bland de som idag bor i gruppboende. 21(23 )

23 Andel i % Åldersfördelning inom gruppboende socialpsykiatri och LSS ,44 95, ,92 3,17 1, Som jämförelse visas två prognoser: Blå prognos är baserad på dagens nyttjandegrad i olika åldrar i hela befolkningen och Röd streckad prognos visar nyttjandegrad i gruppen 80-w. Prognosen nedan innebär att vårt behov av gruppboenden för äldre kommer att öka. Den streckade linjen visar en reducerad prognos med 10% Behov av gruppboende Prognos baserad på på nyttjandegrad i olika åldrar mars 2013 och Trollhätttans befolkningsprognos Nyttjande 2012 alla åldersgrupper 1,08% w 21,11% Prognosen nedan innebär att vårt behov av gruppboenden för äldre kommer att öka, hur utbyggnadstakten bör se ut om vi utgår från dagens nyttjandegrad av vård och omsorgsboenden. Den streckade linjen visar en reducerad prognos med 10%. 22(23 )

24 Behov av nya gruppboenden jmf utgångsläget 608 lgh Prognos Reducerad prognos 10% 23(23 )