Bällstaberg 4 och Nyborg, Vallentuna Kommun

Transkript

1 Detaljplaneunderlag, PM Dagvatten LOD Riktlinjer för detaljplanearbete Beställare: Vallentuna kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen Uppdragsansvarig: Tomas Holmqvist Handläggare: Tomas Holmqvist, Christof Ågren, Christer Södereng Uppdragsnummer: 2814 Stockholm , revidering Structor Mark Stockholm AB, Industrigatan 2A, STOCKHOLM, Org nr: Tel: , Fax:

2 sid. 2(15) Innehållsförteckning 1 INLEDNING UNDERLAG BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI, BEBYGGELSE OCH VEGETATION JORD OCH BERG YT- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN MARKAVVATTNINGSFÖRETAG VA-ANLÄGGNINGAR MARKFÖRORENINGAR DAGVATTENHANTERING Avrinningsområde LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) PLANERAD EXPLOATERING ALLMÄNT KVARTERSMARK ALLMÄN PLATSMARK, GATOR OCH VÄGAR LEDNINGAR DAGVATTENHANTERING ALLMÄNT DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANSATSER, NULÄGE DIMENSIONERANDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ANSATSER, EFTER EXPLOATERING LOD KVARTERSMARK GATOR, ALLMÄN PLATSMARK DAGVATTENANLÄGGNING FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR BILAGOR Bilaga 1: Karta över mark- och vattenförhållanden, ritning G , rev Bilaga 2: Plan över LOD-möjligheter och dagvattenåtgärder, ritning G , rev M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

3 sid. 3(15) 1 INLEDNING Vallentuna kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, har för avsikt att upprätta detaljplan för området. Structor Mark Stockholm AB har av Vallentuna kommun fått i uppdrag att utreda de tekniska och miljömässiga förutsättningarna för ett lokalt omhändertagande av dagvatten från utredningsområdet och lämna riktlinjer för dagvattenplaneringen i detaljplanearbetet. Det område som denna utredning omfattar avgränsas i väster av Roslagsbanan/Skoga och i öster av Arningeleden. I söder gränsar utredningsområdet av gränsen mot Täby kommun och i norr av tidigare utbyggda områden i Bällstaberg. I detta arbete har ingått att: Identifiera ytvattendelare och låglinjer inom utredningsområdet. Utföra flödesberäkningar före och efter exploatering. Identifiera lämpliga områden för LOD. Redovisa principlösningar för dagvattenhantering både inom enskild fastighet och inom allmän platsmark. Föreliggande revidering är föranledd av att ett utökat utredningsarbete avseende de geohydrologiska förhållandena har visat på en hög grundvattennivå inom delar av Nyborg. Detta innebär i sin tur att en del av de ursprungliga förslagen till dagvattenhantering måste revideras eller utgå. Efter det att vårt ursprungliga PM togs fram har detaljplaneområdet delats så att Nyborg respektive Bällstaberg4 planläggs var för sig. Det utökade utredningsarbetet har varit helt inriktat på Nyborg. 2 UNDERLAG Beskrivningen av befintliga mark- och vattenförhållanden m.m. bygger på platsbesök, topografiskt kartmaterial och SGU:s geologiska kartblad ser Ae Uppsala SV samt de geotekniska och geohydrologiska undersökningar som utfördes i samband med det utökade utredningsarbetet, vilka redovisas i Utrednings-PM Geohydrologi Några andra geotekniska undersökningar, eller andra mer detaljerade undersökningar av markoch vattenförhållanden har så vitt känt inte utförts inom utredningsområdet. Planprogram för detaljplan Bällstaberg 3, reviderad med beskrivning av hur dagvatten där hanterats och dagvattensystem utförts. White Projekt & Miljö har utfört en inventering av naturvärden ingående i planarbetet för Bällstaberg 3. Inventeringen är redovisad i Samrådshandling Conec Konsulterande ekologer inventerade under hösten 2013 (tidvis) blöt och fuktig mark. Resultatet redovisas i en rapport daterad M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

4 sid. 4(15) 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Topografi, bebyggelse och vegetation Utredningsområdet är beläget ca 3,5 km söder om Vallentuna centrum och väster om Arningeleden. I söder gränsar området mot Täby kommun. I väster begränsas området av Roslagsbanan/Skoga och i norr av befintlig bebyggelse i Bällstaberg 3. Området består till största delen idag av skog och f.d. jordbruksmark. Skogen består till stor del av hällmarksskog där en stor del slutavverkats under de senaste åren. I anslutning till Gävsjövägen som löper mitt genom utredningsområdet i öst-västlig riktning ligger området Nyborg med ett antal fastigheter för både fritids- och permanentboende. Utredningsområdet omfattar ca 85 ha. Marknivån varierar mellan ca +30 m och +60 m. Utredningsområdet består i huvudsak av två avrinningsområden för ytvatten. Det större avrinningsområde, huvudavrinningsområdet, omfattar ca 55 ha faller mot sydost ner mot ängsområden angränsande till Arningeleden och avvattnas via Arningledens dagvattensystem. Det mindre avrinningsområdet omfattar c:a 25 ha och faller mot och avvattnas till Byle mosse. Byle mosse har sitt utlopp vid Skoga i mossens sydvästra sida. En mindre del av området utmed södra områdesgränsen har sin avrinning mot söder och Täby kommun. Vid platsbesök hösten 2010 noterades bl.a. följande: Ytvatten från större delen av utredningsområdet avvattnas idag via diken som rinner mot Arningeleden öster om utredningsområdet. Något nämnvärt inflöde av ytvatten till utredningsområdet förekommer inte. Någon vägtrumma genom Arningeleden kunde inte påträffas på den undersökta sträckan. Arningeleden är byggd med flacka slänter och grunda diken. Det västra diket mot utredningsområdet är byggt som ett fyllt dränerande makadamdike. Avvattning och dränering av vägkroppen sker mot dikessystem öster om vägen. Vid undersökningstillfället uppskattades flödet från utredningsområdet ner mot Arningeleden till ca 5 l/s i en Ø500 betongtrumma under den enskilda bilvägen fram till fastigheten Bällsta 2:266. Kontakt togs med Trafikverket (Leif Pettersson) efter platsbesöket för erhållande av relationshandlingar som visar Arningeledens ytavvattnings- och dräneringssystem. Relationshandlingar har inte gått att få fram. Vid förnyat platsbesök hösten 2012 lokaliserades trumman under Arningeleden och mättes därefter in. 3.2 Jord och berg Den norra och sydvästra delen av utredningsområdet domineras geologiskt av höjdpartier med stora områden med berg i dagen, eller under ett tunt lager organisk jord och morän. På M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

5 sid. 5(15) höjdpartiernas sluttningar och i terrängens lågpunkter ökar moränlagrets mäktighet till som mest någon meter. I lågpunkterna förkommer lokala områden med lera, och där lågpunkterna är instängda förekommer sura områden och/eller våtmarker med organisk jord i markytan. De flesta våtmarkerna är små, förutom en relativt stor våtmark väster om Bällstaberget strax söder om området Bällstaberg 3. Nordvästra delen av utredningsområdet upptas av Byle mosse, ett stort våtmarkskomplex med varierande marktyper. Mossen domineras av organiska jordarter, men det finns några fastmarksholmar med morän och/eller berg. Mossen är sedan lång tid dikad via ett dike i söder vid Skoga och den hydrologiska statusen är därför känslig för ytterligare avledning av vatten, eller minskad tillrinning av ytvatten. Dalgången vid Nyborg domineras geologiskt av finkornig jord, främst sand och silt med inlagrade lerskikt. Den finkorniga jordens utbredning överensstämmer relativt väl med den tidigare jordbruksmarkens utbredning. Moränen i området är också i huvudsak sandig och siltig varför gränsen mellan morän och finkornig jord kan var svårt att bestämma på plats utan en fördjupad kvartärgeologisk undersökning. Området söder om Nyborg fram till kommungränsen domineras återigen av berg i dagen i högpunkterna och morän på dalsidan samma sätt som på norra sidan. 3.3 Yt- och grundvattenförhållanden Det större ytvattendrag som förkommer i området utgörs av ett dike centralt i dalgången vid Nyborg. Diket avrinner mot öster och har ett antal sidodiken varav några dock är dåligt underhållna. Dikessystemet var innan Arningeleden anlades direkt anslutet till Gävsjöns torrläggningsföretag, och anlagts för avvattning av den tidigare jordbruksmarken vid Nyborg. De öppna dikena utgör enligt Miljöbalken vattenanläggningar för vilka fastighetsägaren har ett ansvar att underhålla dessa så att inte skador uppstår på uppströms liggande fastigheter. Vid detaljplaneringen och i realiseringen av planen bör ett helhetsgrepp tas angående ansvaret för underhållet av dikessystemet, så att det inte blir några otydligheter om vem som har ansvar för de framtida underhållet. Om diken behöver flyttas, rörläggas eller läggas igen är detta en anmälningspliktig vattenverksamhet enligt Miljöbalken. Anmälan görs till Länsstyrelsen. Ett permanent grundvattenmagasin förekommer i dalgången vid Nyborg. Det sträcker sig från Byle mosse och ända ned till Arningeleden. I dalgångens läger delar ligger grundvattennivån under en stor del av året i, eller strax under, markytan. Inom två områden är trycknivån tidvis artesisk 1. I övrigt förkommer lokala grundvattenmagasin i anslutning till lerområden och våtmarker, varav de minsta magasinen sannolikt torkar ut under torra somrar. 1 Artesisk trycknivå innebär att trycknivån ligger ovan markytan M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

6 sid. 6(15) 3.4 Markavvattningsföretag Inom utredningsområdet förekommer inte något markavvattningsföretag 2. Åkermarken öster om Arningeleden och gården Lilla Gävsjö avvattnas av Gävsjöns torrläggningsföretag från Diket som avvattnar Byle mosse ingår söder om utredningsområdet i Täby centrala torrläggningsföretag från Markavvattningsföretagen har bildats genom förrättning. De handlingar som beskriver företaget har samma juridiska status som en vattendom. Det innebär exempelvis att sträckningar, utformning och djup för de diken och andra anläggningar som omfattas av företaget inte kan ändras utan att en prövning sker av mark- och miljödomstolen. Det är heller inte möjligt att utan prövning utföra åtgärder som strider mot företagets syfte, exempelvis att anlägga dämmen i dikessystemet. Markavvattningsföretag utgör också en vattenrättslig samfällighet där de fastigheter som fått nytta av markavvattningen ingår som deltagare. Dessa har ett gemensamt ansvar för underhållet av de vattenanläggningar som ingår i företaget. Om ett markavvattningsföretag kommer att beröras av den föreslagna detaljplanen ska företaget betraktas som sakägare i planprocessen. Detta kan bli fallet om markanvändningen uppströms företagets nyttoområden ändras så att detta medför en risk för ett ökat behov av underhåll av de anläggningar som ingår i markavvattningsföretaget. En sådan ändring kan vara att ytor som tidigare varit naturmark eller jordbruksmark föreslås hårdgöras så att momentana högvattenflöden blir större. Om detaljplanen medför att det uppstår ökade underhållskostnader för markavvattningsföretaget bör kommunen eller den som kommer att ansvara för VA-anläggningar ta ansvar för den merkostnad som uppstår. Detta kan antingen ske genom att företaget omprövas så att den ansvariga kommer att ingå i företaget eller att den ansvariga träffar ett avtal med markavvattningsföretaget om delaktighet i det framtida underhållet. 3.5 VA-anläggningar Inom utredningsområdet finns inte något kommunalt vatten- och avloppsnät utbyggt. Samtliga fastigheter har idag enskilda anläggningar. Norr om utredningsområdet, i de tidigare utbyggda etapperna av Bällstaberg, finns ett utbyggt VA-nät. 3.6 Markföroreningar Några områden med markföroreningar har inte identifierats inom utredningsområdet. Industriell verksamhet har aldrig bedrivits inom utredningsområdet. Deponering av avfall och/eller schaktmassor har heller aldrig ägt rum i organiserad omfattning. 2 (Äldre) markavvattningsföretag benämns ofta torrläggnings- diknings- eller sjösänkningsföretag i firmanamnet M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

7 sid. 7(15) Några tecken på lokalt förorenad mark kunde inte heller upptäckas vid platsbesök. I det fortsatta planarbetet bör dock en mer detaljerad och systematisk inventering göras för att säkerställa frånvaron av förorenad mark. 3.7 Dagvattenhantering Avrinningsområde Huvudavrinningsområdet avrinner mot sydost och ligger inom Åkerströmmens avrinningsområde. Byle mosse med tillhörande avrinningsområde ligger inom Oxundaåns avrinningsområde för vilket det finns en kommungemensam dagvattenpolicy utarbetad med generella riktlinjer 3. Oxundaåns dagvattenpolicy skall därför gälla för hantering av hela utredningsområdets dagvatten. De generella riktlinjerna säger bl. a. följande Dagvatten ska tas om hand lokalt så lång det är möjligt inom enskild fastighet innan eventuell avledning får ske. Dagvattnet ska ges en så trög avrinning som möjligt för att rena och fördröja vattnet så nära källan som möjligt LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) Möjligheterna till direkt lokalt omhändertagande av dagvatten antingen genom perkolation till mark- eller grundvattenmagasin eller genom avledning till ytvattenrecipient, i fortsättningen benämnt fullständigt LOD, varierar inom utredningsområdet. Omhändertagande av dagvatten som förutsätter någon form av fördröjning innan avledning till recipient eller allmän dagvattenledning benämns ofullständigt LOD Följande ytvattenrecipienter har identifierats inom utredningsområdet Byle mosse, som dock ligger utanför huvudavrinningsområdet Dikessystemet i dalgången vid Nyborg Lokala våtmarker i innestängda områden i höjdområdena i norr och söder Byle mosse kan användas som recipient för fullständigt LOD. Dikessystemet och de lokala sankmarkerna endast ta emot begränsade vattenvolymer, de torde främst kunna fungera som naturliga fördröjningsmagasin för ofullständigt LOD, och som recipient endast vid kortvariga sommarregn. Dåliga eller direkt obefintliga möjligheter till fullständigt LOD föreligger, dels inom de högsta områdena i norra och södra delen med tunt eller obefintligt jordtäcke, dels inom dalgången vid Nyborg där grundvattennivån ligger högt. Inom de höglänta områdena kan dagvattnet fördröjas genom översilning med viss evapotranspiration på vegetationsytor och/eller i öppna eller slutna fördröjningsmagasin. I dalgången kan dagvattnet översilas på vegetationsytor och därefter avledas till dikessystemet. Goda eller mycket goda möjligheter till fullständigt LOD bedöms i moränen på dalsidorna utmed Gävsjövägens östra del. 3 Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, policy, råd och riktlinjer Oxunda vattensamverkan september 2001, maj 2007 M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

8 sid. 8(15) För området i övrigt styrs möjligheten till fullständigt LOD mycket av jordlagrens sammansättning och mäktighet ovan bergöverytan. 4 PLANERAD EXPLOATERING 4.1 Allmänt Vid upprättande av detta PM har inte fastighetsindelning och byggnadsstorlek samt utbyggnad av vägnätet varit fastställd. Schablonvärden har därför fått använts för beräkning av förväntade dagvattenflöden. Vid genomförandet av detaljplanen kan det bli aktuellt med arbeten i vattenområden, exempelvis att fylla ut blöta områden, kulvertera och/eller lägga diken i nya sträckningar samt att leda bort grundvatten under byggtiden. Detta är exempel på arbeten som utgör vattenverksamhet enligt 11 kapitlet Miljöbalken. För att få utföra en vattenverksamhet krävs att tillstånd inhämtas från mark- och miljödomstolen alternativt att en anmälan görs till länsstyrelsen. Den som kommer att realisera planen vattenverksamheten har att avgöra om en tillståndsprövning ska göras för den aktuella vattenverksamheten eller om det räcker med en anmälan. Utförligare information finns i Bilaga 2 till Utrednings-PM Geohydrologi. 4.2 Kvartersmark Bällstaberg 4 planeras för 50 gruppbyggda bostäder med en tomtstorlek, max m². Nyborg planeras för 100 fristående småhus med en tomtstorlek, min m². I detta PM har antagits en sammanlagd byggnadsarea på 200 m² och fastighet. Till detta har adderats 1000 m² hårdgjorda ytor och grönytor. 4.3 Allmän platsmark, gator och vägar Gävsjövägen som går genom utredningsområdet i öst-västlig riktning kommer att byggas ut som lokalgata. I nord-sydlig riktning kommer en lokalgata att förbinda Bällstaberg 3 med Täby kommun. Denna lokalgata kommer att dimensioneras för lokal busstrafik. Utöver dessa två lokalgator kommer även kvartersgator att anläggas anpassade till planens fastighetsindelning. Separata stråk för gång- och cykeltrafik planeras även att byggas. 4.4 Ledningar Området skall försörjas med allmänt VA. Ledningar för detta skall tillsammans med ledningar för el, tele m.m. förläggas i vägområde för allmänna vägar. Norr om utredningsområdet i de tidigare utbyggda etapperna av Bällstaberg finns utbyggt VAnät och andra ledningsslag för den tekniska försörjningen. Där topografiska förutsättningar finns för planerad småhusbebyggelse inom Bällstaberg 4 skall anslutning av dessa hus utföras med självfallsledningar till detta utbyggda VA-nät. Spillvattenledningar i övrigt inom utredningsområdet byggs som självfallsledningar och ansluts till Roslagsvattens planerade pumpstation placerad i anslutning till Gävsjövägen nära Arningeleden. Avstånd till närmaste planerat bostadshus bör vara mer än 50 meter. M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

9 sid. 9(15) I händelse av pumphaveri, strömavbrott eller annan driftstörning medför föreslagen placering att nödbräddning kan ske till ett lokalt magasin med minsta möjliga störning för kringboende. Tryckledning från pumpstation föreslås följa Gävsjövägen och lokalgatan norrut mot Bällstaberg 3. Ledningen ansluter där till en befintlig tryckspillvattenledning som följer den östvästliga gångväg som ligger strax norr om Byle mosse. 5 DAGVATTENHANTERING 5.1 Allmänt Planerad exploatering med småhusbebyggelse och förväntade låga trafikflödena kommer inte att innebära behov av att rena vägdagvatten. Dagvattensystemet skall utformas så att flödet kommer att jämnas ut över tiden. Genom de nedan redovisade fördröjnings- och perkolationsmöjligheterna på enskild och allmän mark skall helheten i systemlösningen att innebära ett så långt möjligt renat och utjämnat dagvatten till recipient. Avvattnad yta som leds mot Byle mosse är ca 25 ha. Avvattnad yta som leds mot Arningeleden och Gävsjöns torrläggningsföretag är ca 55 ha. 5.2 Dimensionerande förutsättningar och ansatser, nuläge Dagvatten från avrinningsområde mot Byle mosse: Byle mosses hydrologiska status bestäms idag i huvudsak av den nederbörd som faller direkt på mossen och den avrinning som sker via diket genom Skoga. Bidraget från nederbörd på den del av avrinningsområdets som ligger inom utredningsområdet och som kan komma att exploateras i framtiden är inte försumbart men av underordnad betydelse. Regnvattnet avrinner idag diffust från höjdområden direkt öster om mossen ned till den våtmarkszon som ligger i mossens östra kant. Avrinning mot öster och Arningeleden: Befintlig trumma under enskild bilväg utmed Arningeleden: Betong Ø500 Befintlig trumma under Arningeleden: Betong Ø500 Avstånd till uppströms högst liggande punkt: 800 m ger en rinntid av 135 minuter med en antagen vattenhastighet av 0,1 m/s, som motsvarar drygt ett 2-timmarsregn. Ansatt regn: 10-årsregn med varaktighet 2 timmar. Avrinningsområde: 55 ha skog och ängsmark. Antagen avrinningskoefficient:α=0,1 ger en reducerad area=5,5 ha Antagen vattenhastighet vid mättad skogs- och ängsmark: 0,1 m/s Z=19, 10-årsregn Enligt VAV P90 formel 4.5 fås följande flöde för ett 10-årsregn: i tr =2,78(a+zb)c där värden för a och b fås ur tabell 4.6 (VAV P90). M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

10 sid. 10(15) i tr =2,78(16,12+18x0,314)0,667=40 l/s ha q=axαx i tr q=55x0,1x40=220 l/s Dokumenterad regnobservation vid Svanberga väderstation (norr om Norrtälje): 10-årsregn under 1 timme 17,7 mm/h (blockregn) 17,7x =49,2 l/s ha q=55x0,1x49,2=270 l/s Vid platsbesök uppskattades flödet i vägtrumma till c:a 5 l/s. Detta flöde är grundflödet ut från avrinningsområdet i dag. Vägtrummornas maxkapacitet ligger mellan l/s. 5.3 Dimensionerande förutsättningar och ansatser, efter exploatering Dagvatten från avrinningsområde mot Byle mosse: Dagvattenflöden mot Byle mosse skall påverkas i minsta möjliga mån vilket innebär att vid exploatering skall bebyggelsen planeras så att dagvattnet från fastighetsmark avleds diffust till mossen på samma sätt som idag. För dagvatten från kvartersgator ordnas dagvattenbrunnar och ledningar som mynnar i mossens våtmarkszon Dagvattenvolymen från fastighetsmark respektive allmän platsmark blir inte större än att avledning kan ske direkt till mossen utan fördröjning. Lokalgator bör om möjligt inte anläggas inom mossens avrinningsområde med tanke på mossen känslighet för föroreningar i dagvattnet. Om villkoren ovan inte kan uppfyllas bör bebyggelse inom mossens avrinningsområde undvikas. Dagvatten från avrinningsområde mot öster och Arningeleden: Nyborg: Tomtyta 1200 m² 100 villor à 200 m² m² = m² Bällstaberg: Tomtyta 1000 m² 50 villor à 200 m² m² = m² Antag att 20 st. av dessa villor avvattnas norrut mot Bällstaberg 3. Vägar: Antagen väglängd 2000 m x 7 m vägbredd = m². Antag att 10 % avvattnas norrut mot Bällstaberg 3. Antagen avrinningskoefficient:α=0,9 hårdgjorda ytor Antagen avrinningskoefficient:α=0,9 hårdgjorda ytor Antagen avrinningskoefficient:α=0,2 gräsytor Antagen avrinningskoefficient:α=0,1 övrig mark 3,9 ha tomtmark 1,3 ha vägar 11,1 ha tomtmark 38,7 ha övrig mark Utförandealternativ A Tomtmark och vägar M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

11 sid. 11(15) Fördröjning av dagvatten i dräneringsdike i väg 2-årsregn med 10 minuters varaktighet, 150 l/s ha (135 l/s ha + 10 % klimatförändring) ger på: Hårdgjorda ytor tomtmark 525 l/s Gräsytor, tomtmark 330 l/s Hårdgjorda ytor vägmark 175 l/s Summa: 1030 l/s Antagen fördröjning i dräneringsdike i vägkropp α=0,2 ger 1030x0,2=206 l/s. Övrig mark 10-årsregn med 2 timmars varaktighet Flödesberäkning enkligt VAV P90 avsnitt i tr =2,78(a+zb)c, där värden för a och b fås ur tabell 4.6, VAV P90 formel 4.5 i tr =2,78(16,12+19x0,314)0,667=40 l/s ha q=axαx i tr q=38,7x0,1x40=156 l/s Utförandealternativ B Tomtmark och vägar Dagvatten avleds via dagvattenbrunn till dagvattenledning i väg Antagen längsta ledningssträcka: 1000 m Antagen vattenhastighet i ledning: 1,0-1,5 m/s (VAV P90 tabell 4.10) Uppehållstid i ledning minuter. 2-årsregn med 10 minuters varaktighet, 150 l/s ha (135 l/s ha + 10 % klimatförändring) ger på: Hårdgjorda ytor tomtmark 525 l/s Gräsytor, tomtmark 330 l/s Hårdgjorda ytor vägmark 175 l/s Summa: 1030 l/s Övrig mark 10-årsregn med 2 timmars varaktighet Flödesberäkning enkligt VAV P90 avsnitt i tr =2,78(a+zb)c, där värden för a och b fås ur tabell 4.6, VAV P90 formel 4.5 i tr =2,78(16,12+19x0,314)0,667=40 l/s ha q=axαx i tr q=38,7x0,1x40=156 l/s Till trumma under enskild bilväg utmed Arningeleden: Alt. A =362 l/s (fördröjning av dagvatten i dräneringsdike i väg) Alt.B =1186 l/s (dagvatten avleds via dagvattenbrunn till dagvattenledning i väg) M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

12 sid. 12(15) Dagvatten från avrinningsområdet (55 ha) passerar genom vägtrumma under enskild bilväg för att sedan infiltrera och magasineras i makadamfyllning till Arningeledens vägdräneringssystem innan det avleds under Arningeleden. Vid platsbesök hösten 2102 var vattendjupet i trumman under den enskilda vägen ca 13 cm, vattendjupet i trumman under Arningeleden var ca 5 cm Det utökade flödet i de båda alternativen bör tas om hand och fördröjas i en dagvattenanläggning. Dagvattenanläggningen bör utformas så att ca 90 % av inkommande vatten vid dimensionerande regn däms upp inom dagvattenanläggningen. Reglervolym för alternativ A: (360 l/s - 36 l/s) x 120 minuter = 2350 m³. Reglervolym för alternativ B: (1200 l/s l/s) x 120 minuter = 7800 m³. Om inte någon dagvattenanläggning utförs måste kapaciteten i bägge vägtrummorna utökas, normalt genom anläggandet av ytterligare en trumma under respektive väg. Oavsett hur omhändertagandet av det tillkommande dagvattenflödet tas om hand, måste en diskussion föras med Trafikverket i det fortsatta planarbetet. Grundflöde ut från området: 5 l/s även efter exploatering. Se även avsnitt 5.7 Dagvattenanläggning. 5.4 LOD Inom Bällstaberg 4 är möjligheterna till fullständigt LOD begränsade till följd av stor omfattning med berg i dagen och generellt tunna jordlager av morän. Dagvatten måste i huvudsak översilas och fördröjas på tomtmark samt i enskilda och allmänna fördröjningsmagasin innan det leds vidare. I sluttningarna och höjdområdena norr och söder om Nyborg bedöms jorddjupt vara något större än i Bällstaberg varför fullständigt LOD bör kunna genomföras. Även här förekommer dock område med berg i dagen eller nära markytan där dagvattnet måste hanteras på samma sätt som inom Bällstaberg 4. Inom både Bällstaberg och söder om Nyborg finns våtmarker och blöta/fuktiga områden i lågpunkter som kan utnyttjas som naturliga fördröjningsmagasin. Dessa områden betraktas dock enligt MB som vattenområden vilket medför att omvandlingen till fördröjningsmagasin ska hanteras i enlighet med 11 kapitlet. MB. Åtgärder som utförs inom ett vattenområde är generellt tillståndspliktiga. Tillstånd prövas av mark- och miljödomstolen 4. För vissa mindre åtgärder räcker det med att göra en anmälan till Länsstyrelsen. Åtgärder som är uppenbart oskadliga för allmänna och enskilda intressen är undantagna från tillstånds- och anmälningsplikt. Att anlägga fördröjningsmagasin är små åtgärder som lämpligen hanteras inom ramen för anmälningsförfarandet. En anmälan ger dock inte något tillstånd till åtgärden i juridisk mening. En förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna hantera en anmälan är att det inte finns olösta frågor om intrång och ersättning. 4 Från och med maj M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

13 sid. 13(15) Det kan generellt vara svårt att använda undantagsregel vid arbeten i våtmarksområden. Detta genom att regeringen pekat ut dessa områden som särskilt värdefulla naturmiljöer i samband med inrättandet av förbudet mot markavvattning. Att utföra anläggningsarbeten i våtmarksområden kan därför inte sägas vara uppenbart oskadligt för allmänna intressen med mindre än att en ingående inventering av naturmiljön och bedömning av påverkan sker. I anslutning till bebyggelsen i Nyborg saknas möjligheter till fullständigt LOD på både kvartersmark och allmän platsmark till följd av den höga grundvattennivån. Här måste dagvattnet avledas till diket som sedan med fördröjning avleder vattnet ned till Arningeleden och den föreslagna dagvattenanläggningen. 5.5 Kvartersmark Stuprör på byggnaderna skall generellt förses med utkastare som mynnar i gräs/vegationsyta eller hårdgjord yta av grus, för att fördröja och minska avrinningen. Under vegetationsperioden kan växtligheten ta upp en icke oväsentlig del av dagvattnet varför hårdgjorda ytor utformas så att avrinning sker mot vegetationsytor och perkolationsmagasin där sådana är möjliga. För tomtmark där fullständigt LOD inte är möjlig föreskrivs en höjdsättning med en lågpunkt mot lokalt fördröjningsmagasin med bräddavlopp till gata där ett uppsamlande täckt makadamdike och/eller dagvattenledning i gata anläggs. Inom fastigheter där det är tekniskt och eller ekonomiskt orimligt att anlägga fördröjningsmagasin bör möjlighet att ansluta till ett eller flera samfällda magasin studeras. I detaljplan anges ett max dagvattenflöde från respektive fastighet till allmän dagvattenledning i gatan. 5.6 Gator, allmän platsmark Två huvudprinciper finns för uppsamling och borttransport av dagvatten från vägytor och överskottsvatten från fastigheter där fullständigt LOD inte är möjligt. Val av lösning är bl.a. beroende på bostadskaraktär och markuppbyggnad på kvartersmark, samt hur gaturummet med sin sektion utformas. 1) Dagvatten från kvartersmark samlas upp via dagvattenbrunnar kompletterat med fördröjningsmagasin och ansluts till allmän dagvattenledning i gata. Vägdagvatten leds via dagvattenbrunnar till denna ledning, som ansluter mot recipient. Denna principlösning medför en större ledningsarea till följd av liten möjlighet till fördröjning av ledningsflödet. 2) Där så är möjligt infiltreras dagvatten inom kvartersmark. Överskottsvatten ansluts till vägdike utfört som täckt makadamdike med bräddavlopp till dagvattenledning i gata. Dagvattenledning i gata ansluter mot recipient. Denna principlösning medför en mindre ledningsarea till följd av fördröjning och infiltration av dagvatten. Endast bräddvatten från makadamdike leds mot recipient. M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

14 sid. 14(15) Dagvattnet från det större avrinningsområdet leds via dagvattenledningar och det befintliga diket till föreslagen dagvattenanläggning väster om Arningeleden. Dagvattnet från det mindre avrinningsområdet leds via dagvattenledningar till Byle mosse. 5.7 Dagvattenanläggning Det utökade dagvattenflödet ned till Arningeleden kan hanteras på två sätt: 1) Den befintliga trumman uppgraderas vid behov och vägdiket utmed Arningeleden iordningställs för det ökade flödet. En eller två trummor anläggs genom Arningeleden och diket ned till Gävsjöns torrläggningsföretag iordningställs. Diket ansluts både fysiskt och juridiskt till torrläggningsföretaget och företagets dike byggs om vid behov. 2) En dagvattenanläggning anläggs på gammal igenväxande jordbruksmark strax väster om Arningeleden. De topografiska och geotekniska förhållandena är mycket goda, dessutom rinner det befintliga avvattningsdiket genom området. Den höga grundvattennivån i området innebär dock att magasinsvolymen måste tillskapas ovan dagens marknivå genom invallning. Flödet genom och nedströms den befintliga trumman förändras inte jämfört med dagens situation. Dagvattenanläggningen består av ett stort eller flera mindre magasin med öppna vattenytor med strandvegetation där vattnet fördröjs och renas innan det släpps vidare nedströms. Genom att anlägga öppna vattenytor skapas även positiva värden för naturmiljön och de boende i området. Anläggandet kan ske genom att det befintliga diket grävs ut och förses med ett dämt utlopp. De uppgräva jordmassorna läggs upp som vallar kring magasinet/magasinen för att tillskapa magasinsvolymen. Detta betraktas enligt MB som vattenverksamhet och kan hanteras juridiskt genom en anmälan till Länsstyrelsen. Det befintliga diket uppströms dagvattenanläggningen bör ingå som en del i anläggningen och byggas om till dagvattenpark med slingrande och ställvis breddad dikesfåra. 6 FORTSATTA UTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Om inte dagvattenanläggningen vid Arningeleden kommer tillstånd måste följande utföras: Kontakt måste tas med Trafikverket för att i samråd utreda nödvändiga åtgärder i anslutning till Arningeleden. Utredning av Gävsjöns torrläggningsföretags tekniska och juridiska status och konsekvenserna för företaget av detaljplanen och den förändrade avrinningen till torrläggningsföretaget. M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc

15 sid. 15(15) Structor Mark Stockholm AB Tomas Holmqvist Uppdragsansvarig Handläggare Dagvatten Christof Ågren Handläggare Mark- och vattenförhållanden Christer Södereng Handläggare Markavvattning och tillstånd M:\2814 \P\Dokument\PM\PM Dagvatten _ doc