Utsättning av antireumatiska läkemedel vid elektiv reumakirurgi En översikt från Svensk Reumatologisk Förening
|
|
- Stina Engström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utsättning av antireumatiska läkemedel vid elektiv reumakirurgi En översikt från Svensk Reumatologisk Förening Arbetsgrupp: Eva Baecklund*, Lena Innala*, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström, Karolina Larsson, Kristina Wiberg* *huvudansvariga för detta dokument Det är vanligt att uppehåll görs med antireumatisk behandling i samband med kirurgi. Underlaget för detta har granskats. Detta dokument är baserat på befintlig litteratur till och med januari 2017 (referenser sist i dokumentet). Vi har också tagit del av aktuell klinisk prais via en förfrågan till landets verksamhetschefer inom reumatologi under hösten Dokumentet omfattar användandet av syntetiska och biologiska immunmodulerande läkemedel i samband med elektiv reumakirurgi. Allmänt kan konstateras att det vetenskapliga underlaget är begränsat. De studier som finns av komplikationer kopplade till antireumatisk medicinering vid kirurgi är i huvudsak retrospektiva observationsstudier av patienter med reumatoid artrit som genomgått elektiva ortopedkirurgiska ingrepp av varierande typ. I dagsläget saknas randomiserade kontrollerade studier. Flertalet studier fokuserar på TNFhämmare (adalimumab, etanercept och infliimab) samt metotreat. Dokumentet ska ses som en översikt över området. Skäl till läkemedelsuppehåll De huvudsakliga skälen till uppehåll med antireumatisk terapi i samband med kirurgi är risker för 1. postoperativ infektion 2. försämrad läkningsprocess och 3. annan problematik perioperativt t.e påverkad njur-, lever- eller blodbild eller risk för läkemedelsinteraktioner. Mot dessa risker som kan vara kopplade till den immunmodulerande behandlingen måste man väga risken för ökad sjukdomaktivitet i samband med terapiuppehåll som i sig också kan medföra ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning och försvårad mobilisering. Höga kortisondoser som terapialternativ vid ökad sjukdomsaktivitet postoperativt kan också vara ogynnsamt för infektionsrisk och sårläkning. Postoperativ infektionsrisk Generellt har patienter med reumatisk sjukdom en ökad förekomst av postoperativa infektioner vid ortopedkirurgiska ingrepp jämfört med personer utan reumatisk sjukdom. Studier av inverkan av läkemedelsbehandling på infektionsrisk har relativt samstämmigt inte kunnat påvisa någon säker generell riskökning kopplat till behandling med syntetiska antireumatiska läkemedel. För biologiska läkemedel är bilden mer komple. Under 2016 har tre metaanalyser publicerats som fokuserat på risken för postoperativa infektioner vid elektiv reumakirurgi hos TNFhämmarbehandlade RA patienter (Clay et al, Goodman et al, Mabille et al). Alla tre påvisar en ungefärligen fördubblad risk för postoperativa infektioner jämfört med hos RA patienter som inte varit TNF-hämmarbehandlade före eller i anslutning till kirurgin. Två av metaanalyserna utvärderade effekt av uppehåll/utsättning av TNF-hämmarbehandling före ingreppet. En visade en signifikant minskad risk efter utsättning jämfört med fortsatt TNF-hämmarbehandling och den andra kunde inte påvisa någon signifikant riskminskning vid 1
2 utsättning. Bedömningen av dessa resultat försvåras bl a av att man studerat olika typer av ingrepp och olika patientpopulationer som från början kan ha olika risk för infektion. Information om riskfaktorer som rökning och komorbiditet saknas i flertalet studier. Tidpunkt för och längd på uppehållet med TNF-hämmare varierar mellan studier och enskilda studier visar delvis motstridiga resultat. I en tidigare studie jämfördes förekomsten av postoperativ infektion efter reumakirurgi hos patienter som gjort uppehåll med TNF-hämmare mer än 5 halveringstider före ingrepp med uppehåll mindre än 5 halveringstider utan skillnad i infektionsförekomst (Ruyssen 2007). I en annan studie var risken för postoperativ infektion 10 gånger högre hos de som opererats inom doseringsintervall för en TNF-hämmare jämfört med om ingreppet skett efter uppehåll under minst ett doseringsintervall (Scherrer 2013). Januari 2017 har en retrospektiv kohortstudie baserad på U.S. Medicare data publicerats (George et al) gällande patienter med RA, IBD, AS, psoriasisartrit eller psoriasis som behandlats med infliimab inom 6 månader före elektiv knä- eller höftartroplastik. Den visade ingen ökad risk för infektion som ledde till ny sjukhusvård inom 30 dagar (UVI ekluderade) eller protesinfektion inom ett år hos de som selekterats till att få infliimab inom 4 veckor före operation jämfört med längre uppehåll. Däremot var behandling med kortison mer än 10 mg/dag associerat med en ökad postoperativ infektionsrisk i denna studie. Vissa patienter med möjliga riskfaktorer för infektion var ekluderade från studien (t.e patienter med ledinfektion sista året, proteskirurgi sista 6 mån). För vissa biologiska läkemedel finns bara enstaka studier som belyser infektionsrisk vid elektiv reumakirurgi (abatacept, rituimab, tocilizumab) eller inga studier alls (belimumab, certrolizumab, golimumab, apremilast, sekukinumab, ustekinumab). De rekommendationer som finns publicerade om antireumatisk terapi och elektiv kirurgi baserat på infektionsrisk rekommenderar uppehåll med biologiska läkemedel även om längden på rekommenderat uppehåll varierar i dessa. Vår sammanvägda bedömning är att en ökad infektionsrisk i samband med elektiv reumakirurgi förefaller sannolik på gruppnivå hos patienter som behandlas med TNFhämmare och kan i nuläget inte uteslutas hos patienter som behandlas med andra biologiska läkemedel. En anpassning av behandling med biologiska läkemedel i samband med kirurgi behöver övervägas där hänsyn tas till faktorer som typ av ingrepp och individuella riskfaktorer. Vid låg risk för infektion är rimligen, även om formella studier saknas, behovet av att anpassa doseringen av biologiska läkemedel också låg. Vi föreslår att en individuell bedömning av infektionsrisk alltid görs inför kirurgi och denna kan innebära avsteg från nedanstående föreslagna generella rekommendationer. Faktorer som kopplats till ökad risk för postoperativ infektion hos patienter med reumatisk sjukdom är armbågs- och fotkirurgi, revisionsplastik, hög ålder, samtidig kortisonbehandling, ryggkirurgi med inopererat instrumentarium och tidigare hud- och sårinfektion. Komorbiditet och bakomliggande sjukdom/sjukdomsaktivitet och risk med terapiuppehåll måste också vägas in. 2
3 Påverkan på läkningsprocessen Flertalet studier som utvärderat läkemedelseffekt på den postoperativa läkningsprocessen har inte kunnat påvisa försämrad sårläkning kopplat till behandling med syntetiska eller biologiska immunmodulerande läkemedel. Undantag är cyklofosfamid och leflunomid där försämrad sårläkning finns rapporterat. Det finns i nuläget inte tillräckligt underlag för att rekommendera generellt behandlingsuppehåll av detta skäl. En individuell bedömning får göras om sårläkningskomplikation tillstöter. Tocilizumab kan ha en särskilt ofördelaktig effekt på läkning av tarmmukosa som kan motivera längre uppehåll efter tarmkirurgi (omfattas inte av dessa rekommendationer). Övrig problematik Risk för annan postoperativ problematik (t.e påverkad njur-, lever- eller blodbild eller risk för läkemedelsinteraktioner) måste bedömas individuellt. Vår uppfattning är att cyklofosfamid och klorambucil är två preparat som intar en särställning baserat på kraftig immunsuppressiv effekt och risk för toicitet t.e benmärgspåverkan, varför ett uppehåll med dessa preparat rekommenderas i samband med kirurgi. Infektionsrisk: Principer för uppehållets längd De vanligaste redovisade principerna som styr uppehållets längd före reumakirurgi är: Uppehåll under perioperativ period (1 vecka före och 1 vecka efter ingrepp) Uppehåll baserat på preparatets halveringstid (ofta 3-5 halveringstider) Uppehåll baserat på doseringsintervall för preparatet Vid tidpunkten för 5 halveringstider bedöms ett preparat i stort sett vara eliminerat ur kroppen, men detta kemiska mått behöver inte vara kopplat till preparatets biologiska effekter. För t.e TNF-hämmare med en halveringstid på dagar (certrolizumab, adalimumab, golimumab, infliimab) innebär ett uppehåll på 3-5 halveringstider att sista dos ska ges ca dagar före planerat ingrepp. Ett preparats doseringsintervall baseras på dos-responsstudier och relaterar till biotillgänglighet och biologisk effekttid. Detta dokument ansluter sig till principen om uppehåll före kirurgi baserat på preparatets doseringsintervall och koppling till klinisk effekt, dvs i allmänhet betydligt kortare uppehåll än om hänsyn tas till läkemedlets halveringstid. Principen för återinsättning av läkemedel efter reumakirurgi är: Återinsättning när risk för postoperativ infektion bedöms vara över (1-2 veckor efter ingrepp/vid sårläkning) Detta förfarande vid återinsättning efter kirurgi rapporteras väsentligen samstämmigt i litteraturen liksom från flertalet svenska reumatologenheter. För rituimab (RTX) som ofta doseras med minst 6 månaders intervall kan kirurgi efter dosintervall bli praktiskt svår att alltid genomföra. I den studie som finns av RTX och förekomst av postinfektiös komplikation/infektion (franska AIR-registret) (Godot 2013) sågs 3
4 ingen koppling mellan tid sen senaste RTX-infusion och risk vid kirurgi som utfördes under det första året efter infusion. Infektionerna inträffade ofta dagar-närmsta veckorna efter ingreppet i median 6.4 mån ( mån) efter senaste RTX-infusion. Inga uppgifter om betydelsen av återkomst av B-celler (vilket kan ta 6-12 mån efter behandling) eller förekomst av neutropeni redovisas. I andra studier förefaller medeltiden för late-onset neutropenia vara ca 5 månader efter RTX-behandling, ibland med koppling till infektion, ibland inte. Vårt förslag är att man skjuter på kirurgi så långt det är rimligt efter senaste RTX-infusion utan att eakt tidsgräns kan anges. Bestämning av immunoglobulinnivåer kan övervägas hos högriskpatienter. Rekommendation Inför kirurgi görs alltid en individuell bedömning med sammanvägning av riskfaktorer för infektion, typ av ingrepp, risk för skov vid uppehåll mm som kan innebära avsteg från nedanstående generella rekommendation. En färsk kontroll av de laboratorieparametrar som är aktuella att följa för respektive preparat ska beaktas. Med låg infektionsrisk följer mindre behov av doseringsanpassning. Syntetiska immunmodulerande läkemedel: Inget uppehåll. Undantag är cyklofosfamid och klorambucil där rekommendationen är sista dos 1 vecka före ingrepp, återinsättning 1-2 veckor vid okomplicerat förlopp/ sårläkning baserat på preparatens biverkningsprofil med risk för benmärgshämning mm. För leflunomid finns försämrad sårläkning rapporterat vilket kan motivera längre uppehåll postoperativt. Biologiska läkemedel: Ingrepp kan ske från tidpunkt för nästa planerade dos. Undantaget är rituimab där ingen eakt tidsgräns kan fastslås, men principen är ingrepp så långt som är rimligt från senaste dos. I normalfallet återinsättning 1-2 veckor efter ingrepp/vid sårläkning för samtliga biologiska läkemedel. 4
5 Tabell över läkemedel som ingår i denna översikt, uppdelat i syntetiska och biologiska immunmodulerande läkemedel i alfabetisk ordning efter generiskt namn. Syntetiska immunmodulerande läkemedel: Läkemedel Apremilast Otezla Azatioprin Azathioprin Actavis, Azathioprin Orifarm, Azatioprin Mylan, Immunprin, Imurel Auranofin Ridaura Ciklosporin Ciklosporin IVAX, Sandimmun, Sandimmun Neoral Cyklofosfamid, infusion Sendoan Cyklofosfamid, tablett Sendoan Hydroiklorokin Plaquenil Klorokinfosfat Klorokinfosfat Recip Ingen utsättning* Sista dos före ingrepp ges minst veckor (för anakinra dagar) före ingrepp Återinsättning 1-2 veckor efter ingrepp/ sårläkning Kommentar Inga studier finns. Allmänt låg infektionsrisk stödjer att utsättning ej behövs. Individuellt ställningstagande. Situation där elektiv kirurgi ofta undviks. 1v Försämrad sårläkning finns rapporterat-kan motivera längre uppehåll postoperativt Klorambucil Leukeran Leflunomide Arava Metotreat Ebetre, Methotreate 1v Försämrad sårläkning finns rapporterat- kan motivera längre uppehåll postoperativt 5
6 Orin, Methotreate Pfizer, Methotreate Teva, Metoject, Metotab Mykofenolatmofetil CellCept, Mykofenolatmofetil Actavis Natriumaurotiomalat Myocrisin Sulfasalazine Salazopyrin EN, Sulfasalazine medac Biologiska läkemedel: Abatacept 4v Orencia i.v. Orencia s.c. 1v Adalimumab 2v Humira Anakinra Kineret 1 d Belimumab Benlysta Certolizumab pegol Cimzia Etanercept Enbrel Golimumab Simponi Infliimab Remicade Rituimab Mabthera Sekukinumab Cosenty 4 v Inga studier finns 2v Inga studier finns 1v 4 v Inga studier finns 8 v Så långt från infusion som är rimligt? >4 mån? Tocilizumab 4v RoActemra i.v. RoActemra s.c. 1v Ustekinumab Stelara Inga studier finns. Allmänt låg infektionsrisk stödjer att utsättning ej behövs. Inga studier finns Allmänt låg infektionsrisk stödjer att utsättning ej behövs. * alternativt kan man överväga uppehåll operationsdygnet och till risken för omedelbara postoperativa komplikationer bedöms vara över 6
7 Referenser Abdulkader R, Dharmapalaiah C, Rose G, Shand LM, Clunie GP, Watts RA. Late-onset neutropenia in patients with rheumatoid arthritis after treatment with rituimab. J Rheumatol May;41(5): Akkara Veetil BM, Bongartz T. Perioperative care for patients with rheumatic diseases. Nat Rev Rheumatol (1):32-41.Review. Baek SH. Identification and preoperative optimization of risk factors to prevent periprosthetic joint infection. World J Orthop Jul 18;5(3): Berthold E, Geborek P, Gülfe A. Continuation of TNF blockade in patients with inflammatory rheumatic disease. An observational study on surgical site infections in 1,596 elective orthopedic and hand surgery procedures. Acta Orthop Oct;84(5): Bibbo C, Goldberg JW.Infectious and healing complications after elective orthopaedic foot and ankle surgery during tumor necrosis factor-alpha inhibition therapy. Foot Ankle Int May;25(5): Bongartz T, Halligan CS, Osmon DR, Reinalda MS, Bamlet WR, Crowson CS, Hanssen AD, Matteson EL. Incidence and risk factors of prosthetic joint infection after total hip or knee replacement in patients with rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum Dec 15;59(12): Breuer GS, Ehrenfeld M, Rosner I, Balbir-Gurman A, Zisman D, Oren S, Paran D. Late-onset neutropenia following rituimab treatment for rheumatologic conditions. Clin Rheumatol Sep;33(9): Clay M, Mazouyes A, Gilson M, Gaudin P, Baillet A. Risk of postoperative infections and the discontinuation of TNF inhibitors in patients with rheumatoid arthritis: A meta-analysis. Joint Bone Spine Apr 22. S X(16) Del Olmo L, Hernández B, Galindo-Izquierdo M, Tébar D, Balsa A, Carmona L. Peri-operative management of disease modifying anti-rheumatic drugs: recommendations based on a meta-analysis. Rev Esp Cir Ortop Traumatol Sep-Oct;56(5): Review. den Broeder AA, Creemers MC, Fransen J, de Jong E, de Rooij DJ, Wymenga A, de Waal-Malefijt M, van den Hoogen FH. Risk factors for surgical site infections and other complications in elective surgery in patients with rheumatoid arthritis with special attention for anti-tumor necrosis factor: a large retrospective study. J Rheumatol Apr;34(4): Escalante A, Beardmore TD. Risk factors for early wound complications after orthopedic surgery for rheumatoid arthritis. J Rheumatol Oct;22(10): Fuerst M, Möhl H, Baumgärtel K, Rüther W. Leflunomide increases the risk of early healing complications in patients with rheumatoid arthritis undergoing elective orthopedic surgery. Rheumatol Int Oct;26(12): George MD, Baker JF, Yenchih Hsu J, Wu Q, Xie F, Chen L, Yun H, Curtis JR. Perioperative timing of infliimab and the risk of serious infection after elective hip and knee arthroplasty. Arthritis Care Res (Hoboken) Jan 27. doi: /acr Giles JT, Bartlett SJ, Gelber AC, Nanda S, Fontaine K, Ruffing V, Bathon JM. Tumor necrosis factor inhibitor therapy and risk of serious postoperative orthopedic infection in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum Apr 15;55(2): Gilson M, Gossec L, Mariette X, Gherissi D, Guyot MH, Berthelot JM, Wendling D, Michelet C, Dellamonica P, Tubach F, Dougados M, Salmon D. Risk factors for total joint arthroplasty infection in patients receiving tumor necrosis factor α-blockers: a case-control study. Arthritis Res Ther. 2010;12(4):R145. 7
8 Goodman SM, Menon I, Christos PJ, Smethurst R, Bykerk VP. Management of perioperative tumour necrosis factor α inhibitors in rheumatoid arthritis patients undergoing arthroplasty: a systematic review and metaanalysis. Rheumatology (Oford) Mar;55(3): Goodman SM. Rheumatoid arthritis: Perioperative management of biologics and DMARDs. Semin Arthritis Rheum Jun;44(6): Goodman SM. Optimizing perioperative outcomes for older patients with rheumatoid arthritis undergoing arthroplasty: emphasis on medication management. Drugs Aging May;32(5): Godot S, Gottenberg JE, Paternotte S, Pane I, Combe B, Sibilia J, Flipo RM, Schaeverbeke T, Ravaud P, Toussirot E, Berenbaum F, Mariette X, Wendling D, Sellam J. Safety of surgery after rituimab therapy in 133 patients with rheumatoid arthritis: data from the autoimmunity and rituimab registry. Arthritis Care Res (Hoboken) Nov;65(11): Goh L, Jewell T, Laversuch C, Samanta A. Should anti-tnf therapy be discontinued in rheumatoid arthritis patients undergoing elective orthopaedic surgery? A systematic review of the evidence. Rheumatol Int Jan;32(1):5-13. Grennan DM, Gray J, Loudon J, Fear S. Methotreate and early postoperative complications in patients with rheumatoid arthritis undergoing elective orthopaedic surgery. Ann Rheum Dis Mar;60(3): Hirano Y, Kojima T, Kanayama Y, Shioura T, Hayashi M, Kida D, Kaneko A, Eto Y, Ishiguro N. Influences of anti-tumour necrosis factor agents on postoperative recovery in patients with rheumatoid arthritis. Clin Rheumatol May;29(5): Hirao M, Hashimoto J, Tsuboi H, Nampei A, Nakahara H, Yoshio N, Mima T, Yoshikawa H, Nishimoto N. Laboratory and febrile features after joint surgery in patients with rheumatoid arthritis treated with tocilizumab. Ann Rheum Dis May;68(5): Härle P, Straub RH, Fleck M. Perioperative management of immunosuppression in rheumatic diseases--what to do? Rheumatol Int Jun;30(8): Review. Iwasa T, Nakamura K, Ogino H, Itaba S, Akiho H, Okamoto R, Iboshi Y, Aso A, Murao H, Kanayama K, Ito T, Takayanagi R.Multiple ulcers in the small and large intestines occurred during tocilizumab therapy for rheumatoid arthritis. Endoscopy Jan;43(1):70-2. Jain A, Witbreuk M, Ball C, Nanchahal J. Influence of steroids and methotreate on wound complications after elective rheumatoid hand and wrist surgery. J Hand Surg Am May;27(3): Johnson BK, Goodman SM, Aleiades MM, Figgie MP, Demmer RT, Mandl LA. Patterns and associated risk of perioperative use of anti-tumor necrosis factor in patients with rheumatoid arthritis undergoing total knee replacement. J Rheumatol May;40(5): Kawakami K, Ikari K, Kawamura K, Tsukahara S, Iwamoto T, Yano K, Sakuma Y, Tokita A, Momohara S. Complications and features after joint surgery in rheumatoid arthritis patients treated with tumour necrosis factor-alpha blockers: perioperative interruption of tumour necrosis factor-alpha blockers decreases complications? Rheumatology (Oford) Feb;49(2): Koyama K, Ohba T, Ebata S, Haro H. Postoperativer surgical infection after spinal surgery in Rheumatoid arthritis. Orthopedics.2016 May1;39(3):e Krause ML, Matteson EL. Perioperative management of the patient with rheumatoid arthritis. World J Orthop Jul 18;5(3): Review. Loza E, Martinez-Lopez JA, Carmona L. A systematic review on the optimum management of the use of methotreate in rheumatoid arthritis patients in the perioperative period to minimize perioperative morbidity and maintain disease control. Clin Ep Rheumatol Sep-Oct;27(5): Review. 8
9 Mabille C, Degboe Y, Constantin A, Barnetche T, Cantagrel A, Ruyssen-Witrand A. Infectious risk associated to orthopaedic surgery for rheumatoid arthritis patients treated by anti-tnfalpha. Joint Bone Spine Sep 20. S X(16) Momohara S, Kawakami K, Iwamoto T, Yano K, Sakuma Y, Hiroshima R, Imamura H, Masuda I, Tokita A, Ikari K. Prosthetic joint infection after total hip or knee arthroplasty in rheumatoid arthritis patients treated with nonbiologic and biologic disease-modifying antirheumatic drugs. Mod Rheumatol Oct;21(5): Momohara S, Hashimoto J, Tsuboi H, Miyahara H, Nakagawa N, Kaneko A, Kondo N, Matsuno H, Wada T, Nonaka T, Kanbe K, Takagi H, Murasawa A, Matsubara T, Suguro T Analysis of perioperative clinical features and complications after orthopaedic surgery in rheumatoid arthritis patients treated with tocilizumab in a realworld setting: results from the multicentre TOcilizumab in Perioperative Period (TOPP) study. Mod Rheumatol May;23(3): Murata K, Yasuda T, Ito H, Yoshida M, Shimizu M, Nakamura T. Lack of increase in postoperative complications with low-dose methotreate therapy in patients with rheumatoid arthritis undergoing elective orthopedic surgery. Mod Rheumatol. 2006;16(1):14-9. Morrison TA, Figgie M, Miller AO, Goodman SM. Periprosthetic joint infection in patients with inflammatory joint disease: a review of risk factors and current approaches to diagnosis and management. HSS J Jul;9(2): Nishida K, Nasu Y, Hashizume K, Nakahara R, Ozawa M, Harada R, Machida T, Ozaki T. Abatacept management during the perioperative period in patients with rheumatoid arthritis: report on eight orthopaedic procedures. Mod Rheumatol May;24(3): Pieringer H, Stuby U, Biesenbach G. Patients with Rheumatoid Arthritis Undergoing Surgery: How Should We Deal with Antirheumatic Treatment? Sem Arthritis Rheum. 2007; 36 (5): Pieringer H, Stuby U, Biesenbach G. The place of methotreate perioperatively in elective orthopedic surgeries in patients with rheumatoid arthritis. Clin Rheumatol Oct;27(10): Pieringer H, Danninger K, Tzaribachev N, Böhler N, Pohanka E, Herold M.Patients with arthritis undergoing surgery: how should we manage tumour necrosis factor blocking agents perioperatively?-a systematic literature review. Yonsei Med J Jan 1;54(1): Ravi B, Escott B, Shah PS, Jenkinson R, Chahal J, Bogoch E, Kreder H, Hawker G. A systematic review and meta-analysis comparing complications following total joint arthroplasty for rheumatoid arthritis versus for osteoarthritis. Arthritis Rheum Dec;64(12): Robert J. Thorsness, Warren C. Hammert. Perioperative Management of Rheumatoid Medications. J Hand Surgery 2012; 37(9): Rosandich PA, Kelley JT 3rd, Conn DL. Perioperative management of patients with rheumatoid arthritis in the era of biologic response modifiers. Curr Opin Rheumatol May;16(3): Review. Ruyssen-Witrand A, Gossec L, Salliot C, Luc M, Duclos M, Guignard S, Dougados M. Complication rates of 127 surgical procedures performed in rheumatic patients receiving tumor necrosis factor alpha blockers. Clin Ep Rheumatol May-Jun;25(3): Scherrer CB, Mannion AF, Kyburz D, Vogt M, Kramers-de Quervain IA. Infection risk after orthopedic surgery in patients with inflammatory rheumatic diseases treated with immunosuppressive drugs. Arthritis Care Res (Hoboken) Dec;65(12): Talwalkar SC, Grennan DM, Gray J, Johnson P, Hayton MJ Tumour necrosis factor alpha antagonists and early postoperative complications in patients with inflammatory joint disease undergoing elective orthopaedic surgery. Ann Rheum Dis Apr;64(4):
10 Tanaka N, Sakahashi H, Sato E, Hirose K, Ishima T, Ishii S. Eamination of the risk of continuous leflunomide treatment on the incidence of infectious complications after joint arthroplasty in patients with rheumatoid arthritis.j Clin Rheumatol Apr;9(2): Tebbutt N C, Giraud A S, Inglese M et al. Reciprocal regulation of gastrointestinal homeostasis by SHP2 and STAT-mediated trefoil gene activation in gp130 mutant mice. Nat Med. 2002; Wendling D, Balblanc JC, Brousse A, Lohse A, Lehuede G, Garbuio P, Toussirot E, Auge B, Jacques D. Surgery in patients receiving anti-tumour necrosis factor alpha treatment in rheumatoid arthritis: an observational study on 50 surgical procedures. Ann Rheum Dis Sep;64(9): Wise DM. Suppressed wound healing in a patient with rheumatoid arthritis taking leflunomide (arava). Perm J Fall;15(4):70-4. Guidelines: Ding T, Ledingham J, Luqmani R, Westlake S, Hyrich K, Lunt M, Kiely P, Bukhari M, Abernethy R, Bosworth A, Ostor A, Gadsby K, McKenna F, Finney D, Diey J, Deighton C; Standards, Audit and Guidelines Working Group of BSR Clinical Affairs Committee; BHPR BSR and BHPR rheumatoid arthritis guidelines on safety of anti-tnf therapies. Rheumatology (Oford) Nov;49(11): Malaviya AP, Ledingham J, Bloham J, Bosworth A, Buch M, Choy E, Cope A, Isaacs J, Marshall D, Wright G, Ostör AJ; BSR Clinical Affairs Committee & Standards, Audit and Guidelines Working Group; BHPR. The 2013 BSR and BHPR guideline for the use of intravenous tocilizumab in the treatment of adult patients with rheumatoid arthritis. Rheumatology (Oford) Jul;53(7): Pham T, Claudepierre P, Deprez X, Fautrel B, Goupille P, Hilliquin P, Masson C, Morel J, Puéchal X, Sarau A, Schaeverbeke T, Mariette X, Sibilia J; Club Rhumatismes et Inflammation, French Society of Rheumatology. Anti-TNF alpha therapy and safety monitoring. Clinical tool guide elaborated by the Club Rhumatismes et Inflammations (CRI), section of the French Society of Rheumatology (Société Française de Rhumatologie, SFR). Joint Bone Spine Jun;72 Suppl 1:S1-58. Pham T, Bachelez H, Berthelot JM, Blacher J, Claudepierre P, Constantin A, Fautrel B, Gaujou-Viala C, Goëb V, Gossec L, Goupille P, Guillaume-Czitrom S, Hachulla E, Lequerré T, Marolleau JP, Martinez V, Masson C, Mouthon L, Puéchal X, Richette P, Sarau A, Schaeverbeke T, Soubrier M, Viguier M, Vittecoq O, Wendling D, Mariette X, Sibilia J. Abatacept therapy and safety management. Joint Bone Spine Mar;79 Suppl 1:3-84. Saag KG, Teng GG, Patkar NM, Anuntiyo J, Finney C, Curtis JR, Paulus HE, Mudano A, Pisu M, Elkins- Melton M, Outman R, Allison JJ, Suarez Almazor M, Bridges SL Jr, Chatham WW, Hochberg M, MacLean C, Mikuls T, Moreland LW, O'Dell J, Turkiewicz AM, Furst DE; American College of Rheumatology. American College of Rheumatology 2008 recommendations for the use of nonbiologic and biologic disease-modifying antirheumatic drugs in rheumatoid arthritis Jun 15;59(6): Singh 2012: Update ACR (inget om kirurgi) Smolen 2013: Update EULAR (inget om kirurgi) Ramiro literature review for EULAR 2013: (inget om kirurgi) 10
Arbetsgrupp: Katarina Almehed, Eva Baecklund*, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström *huvudansvarig för detta dokument
Utsättning av antireumatiska läkemedel vid elektiv reumakirurgi En översikt med preliminär rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening Fastställda av SRFs styrelse 20150318 Arbetsgrupp: Katarina
Hantering av antireumatiska läkemedel vid elektiv reumakirurgi
Hantering av antireumatiska läkemedel vid elektiv reumakirurgi En översikt från Svensk Reumatologisk Förening 2018-03-09 Arbetsgrupp: Eva Baecklund*, Lena Innala*, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström,
Appendices. Appendix 1a Ledschablon.
Appendices Appendix 1a Ledschablon. Appendix 1b ledschablon Appendix 2 HAQ Appendix 3 FÖRSLAG TILL NYA RIKTLINJER FÖR LARM-PROVTAGNING SRF:s grupp för LARM-prover har gått igenom våra rekommendationer.
Immunsuppression vid reumatiska sjukdomar vad kan vara bra att känna till?
Immunsuppression vid reumatiska sjukdomar vad kan vara bra att känna till? Hornöberget 190320 Evy Björnehall, specialistläkare Reumatologiska kliniken, Västerbotten Allmänt om modern behandling av reumatiska
Provtagning och kontroller vid antireumatisk behandling Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2015-03-18
Provtagning och kontroller vid antireumatisk behandling Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2015-03-18 Arbetsgrupp: Katarina Almehed, Eva Baecklund, Meliha C. Kapetanovic, Marika Kvarnström*
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Vad behöver primärvårdsläkaren veta om biologiska läkemedel?
Vad behöver primärvårdsläkaren veta om biologiska läkemedel? Kari Eklund och Ritva Peltomaa På 2000-talet har behandlingen av reumatiska sjukdomar förändrats väsentligt i och med de biologiska läkemedlen.
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
PP-ENB-SWE Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:
Anna 51 år PP-ENB-SWE-0211 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,
Faktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Reumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel
Reumatiker behandlas allt oftare med biologiska läkemedel Tidningen Reuma 3/2013 Användningen av biologiska antireumatiska läkemedel har ökat kraftigt under 2010- talet. I slutet av 2009 fanns 3 145 reumatiker
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI
TNF-alfa hämmare vid reumatoid artrit till vilken nytta och för vem? Nils Feltelius, Läkemedelsverket o Inst för Medicin, Enheten f Reumatologi KI Disposition Vilka läkemedel talar vi om? Vad menar vi
Nyheter om Artriter ACR annual meeting, San Diego 2017
Nyheter om Artriter ACR annual meeting, San Diego 2017 Carl Turesson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Lunds Universitet Malmö A EULAR Centre of Excellence in Rheumatology Fokus på säkerhetsaspekter
REUMATOID ARTRIT (RA)
REUMATOID ARTRIT (RA) Kliniska manifestationer och behandling Gerd-Marie Alenius Överläkare Reumatologiska Kliniken i Västerbotten EPIDEMIOLOGI och ETIOLOGI Prevalens 0,5-1% Incidens 15-20/100 000/år Insjuknandeålder
ENB PSE04. Om du vill ställa en fråga rörande en Pfizerprodukt, var god klicka här:
Maria 45 år ENB20160119PSE04 Detta formulär är inte utformat för, och får inte användas till, att rapportera biverkningar avseende produkter från Pfizer. Om du har för avsikt att göra en biverkningsrapportering,
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsgrupp: Katarina Almehed*, Eva Baecklund, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström *huvudansvarig för denna rekommendation
Screening för hepatit B hos patienter med reumatisk sjukdom inför start av behandling med biologiska läkemedel Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2015- Arbetsgrupp: Katarina Almehed*, Eva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?
B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25
Provtagning och kontroller vid antireumatisk behandling Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening
Provtagning och kontroller vid antireumatisk behandling Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2018-03-09 Arbetsgrupp: Eva Baecklund, Lena Innala, Meliha C. Kapetanovic, Marika Kvarnström*,
02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) 3. DIAGNOS OCH BEHANDLING 3.1 Vilka blodprover behöver man ta? Då man ställer diagnosen kan, utöver undersökning av leder och
ERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar
Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar Tomas Bremell Mats Dehlin Reumatologen Sahlgrenska Ospecifika Anti-reum: Guld, Salazopurin,
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency
Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit. Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin
Interstitiell lungsjukdom associerad till myosit Göran Tornling Enheten för Lungmedicin Institutionen för Medicin Litteraturen kring myosit och ILD har mer än tredubblats de senaste 15 åren 700 exp Myositis
Terapiråd för specialister i reumatologi
Terapigrupp Reumatologi Utvidgade terapiråd Terapiråd för specialister i reumatologi Kortisoninjektioner intra- och periartikulärt Injektion av kortikosteroider i leder, senskidor och bursor kan ge snabb
ATT DOSERA VID RÄTT TID PÅ DYGNET GÖR SKILLNAD
ATT DOSERA VID RÄTT TID PÅ DYGNET GÖR SKILLNAD En beprövad substans i innovativ beredning Plasmakoncentration IL- (pg/ml) IL- Intag Frisättning Intag prednison Prednison Schematisk bild, adapterad från
Akutoperation som dagkirurgi. Metha Brattwall, MD Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, Sweden
Akutoperation som dagkirurgi Metha Brattwall, MD Sahlgrenska University Hospital Gothenburg, Sweden UNIT of DAYSURGERY Sahlgrenska University Hospital Mölndal Innehåll 1. Bakgrund 2. Definition 3. Preoperativ
Screening för hepatit B hos patienter med reumatisk sjukdom inför start av behandling med biologiska läkemedel/jak-hämmare
Screening för hepatit B hos patienter med reumatisk sjukdom inför start av behandling med biologiska läkemedel/jak-hämmare Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2018-03-09 Arbetsgrupp: Eva
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Nya forskningresultat inom reumatoid artrit presenterades av Bristol-Myers Squibb på den årliga europeiska reumatologikongressen EULAR
Pressmeddelande den 1 juli 2016 Nya forskningresultat inom reumatoid artrit presenterades av Bristol-Myers Squibb på den årliga europeiska reumatologikongressen EULAR På EULAR presenterades data från den
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
De goda exemplen. Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit
3 De goda exemplen Värdet av läkemedel mot reumatoid artrit 1 Innehållsförteckning Reumatoid artrit en livslång sjukdom med goda framtidsutsikter 3 Vad är reumatoid artrit 3 En RA-diagnos innebär en stor
Vaccination av barn och ungdomar med nedsatt immunförsvar hur svårt kan det va?
Vaccination av barn och ungdomar med nedsatt immunförsvar hur svårt kan det va? Barnveckan Örebro 2:a april 2019 Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare/Verksamhetschef Smittskydd/Vårdhygien/Strama, Region
Biologisk Behandling vid Rheumatoid Artrit. Katerina Chatzidionysiou MD, PhD
Biologisk Behandling vid Rheumatoid Artrit Katerina Chatzidionysiou MD, PhD Rheumatoid Arthritis 0,5-1% of population = 3/1 Who, When What Quis, RA quid, quando, ubi, cur, quem ad modum, quibus adminiculis
Reumasjukdomar och graviditet
Reumasjukdomar och graviditet Familjeplaneringsfrågor är för många reumasjuka kvinnor viktiga, känsliga och ofta också problematiska. Det finns alltid anledning att med sin läkare diskutera användningen
Idag behandlas var tredje svensk som har
Konsten att välja rätt läkemedel För varje år som går får allt fler som har psoriasis tillgång till biologiska läkemedel. Det blir också fler olika biologiska läkemedel att välja på. Det är ett val som
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation
Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Slutrapport PRISS expertgrupp 2 Detta dokument ska ses som en sammanställning och värdering av idag bästa kända kunskap inom det beskrivna
Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429
Reumatiska sjukdomar Mikael Heimbürger Läkare, PhD m.heimburger@telia.com Reumatologi en bred översikt Indikation för Humira inom reumatologi Reumatiska sjukdomar Artriter Systemsjukdomar Vaskuliter Diverse
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017
Vad kom vi fram till? Lars Enochsson 2017 Är det bättre för patienter med gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan att opereras än att inte göra det och istället avvakta om nya symtom som kan föranleda
Biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och deras betydelse för infektionsrisk
Biologiska läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar och deras betydelse för infektionsrisk Carl Turesson, Reumatolog Per Björkman, Infektionsläkare Skånes Universitetssjukhus, Malmö Reumatoid artrit (RA)
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Reumatoid artrit, tidig diagnos (och behandling) Jon Thorkell Einarsson MD PhD Internmedicinare och reumatolog Enhetsansvarig läkare Lund
Reumatoid artrit, tidig diagnos (och behandling) Jon Thorkell Einarsson MD PhD Internmedicinare och reumatolog Enhetsansvarig läkare Lund Medel kostnad per patient per år Sjukskrivning efter RA diagnosis
Immunhämmande behandling
Immunhämmande behandling PETER OLSSON SPECIALIST REUMATOLOGI, DOKTORAND Disposition Kort repetition av immunsystemet med signalvägar Angreppssätt för immunhämning Typer av läkemedel idag Njurmedicinska
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Rekommendationen är framtagen i samarbete med Svenska Ögonläkarföreningen (överläkare Leif Tallstedt, St Eriks Ögonsjukhus, Stockholm).
Ögonkontroller vid behandling med klorokinpreparat Rekommendation från Svensk Reumatologisk Förening 2016-04-05 Arbetsgrupp: Eva Baecklund*, Lena Innala, Meliha C.Kapetanovic, Marika Kvarnström, Karolina
SGF Nationella Riktlinjer 2015. Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom
SGF Nationella Riktlinjer 2015 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Användning av infliximab-biosimilarer vid inflammatorisk tarmsjukdom 2015-08-31 Kontaktperson: Michael Eberhardson,
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Dosering och administrering av ORENCIA
Dosering och administrering av ORENCIA 2007 Bristol-Myers Squibb Company ORENCIA is a registered trademark of Bristol-Myers Squibb Company ABA/0024/EU/LP/0207 Date of preparation: June 2007 Innehåll Indikation
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia
Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation
Profylaktiskt antibiotikum vid elektiv knä- och höftprotesoperation Slutrapport PRISS expertgrupp 2 Detta dokument ska ses som en sammanställning och värdering av idag bästa kända kunskap inom det beskrivna
MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Exklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
6.2 Offentlig sammanfattning. 6.2.1 Översikt över sjukdomens utbredning
6.2 Offentlig sammanfattning 6.2.1 Översikt över sjukdomens utbredning Antalet vuxna med reumatoid artrit (RA) varierar mellan olika er i världen. Forskning som gjorts i norra Europa och Nordamerika tyder
Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit
Abbotts Humira (adalimumab) godkänt i Europa för behandling av ulcerös kolit Humira blir det första och enda själv-injicerbara biologiska läkemedlet för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läkemedel(och(kardiovaskulär(risk(vid(inflammatorisk(reumatisk( sjukdom( Sammanfattningar((
Läkemedel(och(kardiovaskulär(risk(vid(inflammatorisk(reumatisk( sjukdom( Sammanfattningar(( Arbetsgruppen(för(kardiovaskulär(prevention(( Abatacept( Carl!Turesson! - Erfarenheten!av!behandling!av!RA!med!abatacept!är!ännu!begränsad!varför!
Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2015
Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2015 Arbetsgrupp: Eva Baecklund, Ewa Berglin, Helena Forsblad d Elia, Jon Lampa, Carl
Råd och information vid reumatisk sjukdom och graviditet
Råd och information vid reumatisk sjukdom och graviditet Patientinformation Manus: Mamma-Barn-teamet, Avdelningen för Reumatologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Annelie Bilberg - sjukgymnast
Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) 1. VAD ÄR JUVENIL IDIOPATISK ARTRIT (JIA) 1.1 Vad är JIA? Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en kronisk sjukdom som karaktäriseras
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Introduktion till Reumatologi. Carl Turesson Docent, Överläkare Reumatologiska kliniken
Introduktion till Reumatologi Carl Turesson Docent, Överläkare Reumatologiska kliniken Undervisning på reumatologen Samling kl. 9.00 på reumamottagningen, Inga-Marie Nilssons gata 32, plan 1 om inte annat
Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition
Proteinläkemedel Patrik Strömberg Läkemedelsprocessen Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för
Dosering och administrering av ORENCIA till vuxna patienter med reumatoid artrit (RA)
Vill du eller din ORENCIA -patient med RA veta mer? ORE.MAJ.2010 Gå in på www.orenciapatient.se 2007 Bristol-Myers Squibb Company ORENCIA is a registered trademark of Bristol-Myers Squibb Company ABA/0024/EU/LP/0207
Vilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Proteinläkemedel. Patrik Strömberg. Disposition
Proteinläkemedel Patrik Strömberg Disposition Skillnader mellan proteinläkemedel och småmolekyler Klassificering av proteinläkemedel Viktiga aspekter, egenskaper och möjligheter för ett proteinläkemedel
Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2016
Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid reumatoid artrit Svensk Reumatologisk Förening utkast till uppdatering för 2016 Arbetsgrupp: Eva Baecklund, Ewa Berglin, Inger Gjertsson, Jon Lampa, Carl Turesson
Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter
3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring
- aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter där behandling med sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARD) är indicerad
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN TREXAN 25 MG/ML INJEKTIONSVÄTSKA, LÖSNING, FÖRFYLLD SPRUTA ORION CORPORATION DATUM: 12-01-2015, VERSION 1.2 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL i VGR
1 Generiskt namn: adalimumab Handelsnamn: Humira ATC-kod: L04AB04 Företag: Abbott Reumatoid artrit Adalimumab är en human, monoklonal antikropp, som binder specifikt till TNFα neutraliserar den biologiska
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Immunmodulerande läkemedel Sammanställt av LUPP, läkemedelsupplysningen i Västra regionen (lupp@vgregion.se) i samarbete med TG reumatologi
Immunmodulerande läkemedel Sammanställt av LUPP, läkemedelsupplysningen i Västra regionen (lupp@vgregion.se) i samarbete med TG reumatologi I. OBSERVERAD EFFEKT, mekanism ej helt klarlagd (mindre påverkan)
ARAVA (leflunomid) Särskild säkerhetsinformation till förskrivare
ARAVA (leflunomid) Särskild säkerhetsinformation till förskrivare Arava (leflunomid) är ett immunomodulerande antireumatiskt läkemedel (DMARD; disease-modifying antirheumatic drug) indicerat för behandling
BESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2011-12-19 Vår beteckning 3743/2011 SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en genomgång
Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling
Hur följer vi upp biosimilarer? Behov och utmaningar? Johan Askling Department of Rheumatology, Karolinska University Hospital Department of Medicine Solna, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Kronisk
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Dosering och administrering av Orencia
Dosering och administrering av Orencia Innehåll Indikation 3 Leverans och förvaring 4 Dosering 5 Förbered dina patienter på en 30-minuters infusion 6 Beredning 9 Administrering 12 Infusionsrelaterade reaktioner