Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Transkript

1 Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland Fördjupning Trosa kommun 27 aug 2012 Jukka Törrö

2 Länsövergripande granskningen 2

3 Bakgrund Väl känt att äldre ordineras och använder mycket läkemedel Olämplig läkemedelsanvändning uppmärksammat i flera studier (Socialstyrelsen), inte minst SÄBO, stort mörkertal OrdBO Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU kan läkemedelsbehandlingen av äldre förbättras avsevärt, bl a: Regelbundna läkemedelsgenomgångar d v s omprövning av ordinationer 3

4 Revisionsfråga Har landstinget och kommunerna en effektiv (ändamålsenlig) läkemedelsförskrivning/ användning för de äldre? Finns en beskrivning och uppföljning av läkemedelsanvändning för aktuell åldersgrupp? Är effektiv läkemedelsanvändning tydliggjord i övergripande styrdokument som budget, vårdöverenskommelser och verksamhetsplaner? Hur stödjer Läkemedelskommitténs arbete en adekvat läkemedelsanvändning? Hur säkerställs att en effektiv läkemedelsförskrivning sker? Sker uppföljning av åtgärder inklusive läkemedelsgenomgångar av avser omfattning och innehåll? Hur säkerställs samarbetet mellan landstinget och kommunerna? 4

5 Bedömning Rutiner och avtal finns för läkarmedverkan, förskrivning och läkemedelshantering inkl. kval. granskning via Apoteket MAS och ansvariga läkare välinsatta LMK driver ett proaktivt arbete, gott stöd till landsting och kommun, avgörande för kunskapsspridning och rutiner Variationer i länet LMG, uppföljning, läkarbemanning, samarbete Goda exempel finns kommuner som har en ändamålsenlig och effektiv läkemedelsanvändning. Förbättringsområden: Aktiv styrning, saknas ofta politiska mål Informationsöverföring, ordinationer Kunskapsförmedling 5

6 Fördjupning Trosa kommun 6

7 Organisation Vård- och omsorgsnämnden Ansvar: äldreomsorg, hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård inkl. hemsjukvård Verksamhet: Vård- och omsorgskontoret 3 säbo (118 läg), hemtjänst, hemsjukvård MAS 7

8 Styrdokument Inga politiskt fastställda mål för läkemedelsanvändning KF budget 2011 flera mål äldreomsorg, hemtj., hemsj.vård, bl a: antal medarbetare som träffar brukare kvalitetsindex minst 70 % SÄBO bland 50 % mest kostnadseffektiva i landet VoN internbudget 2011 Vård- och omsorgsplan Självbestämmande och valfrihet 2008 värdegrund mm Verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsenheten vision säker och trygg hemsj.vård i OrdBO och SÄBO Läkemedelsanvändning återkommande på agendan under nämndmöten 8

9 Uppföljning Årlig uppföljning av kvalitet via Öppna jämförelser Rapporten diskuteras ingående av och med nämnden Framsteg senaste åren, såsom minskning av andel psykofarmaka bland äldre Känner till hur man ligger till i förhållande till övriga länet/riket Det mesta går åt rätt håll, även om det finns mkt kvar att göra Ingen uppföljning/återkoppling till nämnd om antal LMG Fungerande avvikelserapportering, årlig rapportering till nämnd MAS samordnande roll för kunskapsspridning MAS-nätverk, LMK, utbildning delegation, via Apoteket mm 9

10 Lokala riktlinjer och avtal läkarmedverkan Lokala riktlinjer/instruktioner läkemedelshantering Finns inom Säbo höll på att utarbetas inom hemsj.vård Läkemedelshanteringen fungerar väl, förutom avvikelser, samt viss infoöverföring fr landstinget Avtal läkarmedverkan Trosa ingår i länsavtal med landstinget Lokal ö mellan Trosa kommun och Trosa VC följer övergripande avtalet Fungerar väl, kommunen har tillgång enligt avtal Säbo, men inte enligt faktiskt behov hemsj.vård Samarbetet fungerar väl geriatriker på VC är en stor tillgång Samverkan forum finns mellan kommun och närvård på olika nivåer 10

11 Läkemedelsgenomgångar Läkemedelskommitténs riktlinjer Alla 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel erbjudas årlig LMG Läkare, boendepersonal, apotekare medverkar Saknas strukturerad planering/uppföljning av LMG Förekommit på något boende 2010 Inga LMG under 2011 i Säbo enligt kommun (ett antal enligt LMK) LMG inom hemsj.vård ej kommit igång efter kommunalt övertagande (tidsbrist läkare), ambition starta 2012 Saknas helhetsgrepp och uppföljning av antal genomförda LMG 11

12 Patientrisker och avvikelsehantering Avvikelsehantering Aktivt arbete med avvikelserapportering inkl. läkemedel Skyldighet att rapportera, rutiner finns, samt uppföljning MAS Manuell hantering plan införa digitalt system 2011: Säbo 165 (utebliven 135, förväxling 18, överdosering 11, övrigt 2) Hemtj. 137 (utebliven 112, förväxling 9, överdosering 5, övrigt 11) Upplevda patientrisker Mänskliga faktorn avvikelser Bristande infoöverföring från VC och specalistvård, vanlig att info dröjer eller uteblir om ordinationsförändringar, får ofta dubbelkolla 12

13 Lokala riktlinjer och avtal läkarmedverkan Lokala riktlinjer/instruktioner läkemedelshantering Finns inom Säbo höll på att utarbetas inom hemsj.vård Läkemedelshanteringen fungerar väl, förutom avvikelser, samt viss infoöverföring fr landstinget Avtal läkarmedverkan Trosa ingår i länsavtal med landstinget Lokal ö mellan Trosa kommun och Trosa VC följer övergripande avtalet Fungerar väl, kommunen har tillgång enligt avtal Säbo, men inte enligt faktiskt behov hemsj.vård Samarbetet fungerar väl geriatriker på VC är en stor tillgång 13

14 Statistik Invånare 80+ med tio eller fler läkemedel, andel (%) Södermanlands län 12, Eskilstuna 12,4 10,2 10,3 Flen 15,1 12,7 11,6 Gnesta 8,2 9,2 10,9 Katrineholm 14,8 12,5 11,8 Nyköping 11,5 9,2 8,2 Oxelösund 15,4 14,3 12,8 Strängnäs 10,8 8,4 7,1 Trosa 11,1 9,5 11,5 Vingåker 12,7 12,7 15 Invånare 80+ med riskfyllda läkemedelskombinationer, andel (%) Södermanlands län 3 2,5 2,4 Eskilstuna 2,5 2,2 2,3 Flen 3,8 3,1 2,6 Gnesta 2,6 3 1,5 Katrineholm 2,9 2,2 2,3 Nyköping 2,9 2,1 2,3 Oxelösund 3,6 2,7 3,1 Strängnäs 2,9 2,2 1,9 Trosa 3 1,3 2,4 Vingåker 2,7 3,5 3,5 14

15 Statistik Personer i särskilt boende med olämpliga läkemedel, andel (%) Södermanlands län 14,8 Eskilstuna 11 Flen 11,3 Gnesta 17,5 Katrineholm 15,1 Nyköping 13,9 Oxelösund 15 Strängnäs 8,2 Trosa 20 Vingåker 21,3 Invånare 80+ med tre eller fler psykofarmaka, andel (%) Södermanlands län 4,9 4,3 4,3 Eskilstuna 4,9 4 4 Flen 4,9 4,7 4,2 Gnesta 6 4,7 4,3 Katrineholm 5,7 4,5 5 Nyköping 5,2 4,4 4,3 Oxelösund 5 4,8 4,6 Strängnäs 4,8 4,6 3,3 Trosa 3 3,5 2,8 Vingåker 4,7 3,8 5,8 15

16 Tack! 16

17 Förteckning Särskilda boenden i kommunerna samt vårdcentral i respektive kommun Eskilstuna säbo: Trumslagargården, Eskilshem (privat) samt Spångagården Vårdcentraler: Tunafors, Skiftinge och Torshälla Bilaga 1 Nyköping säbo: Vårdcentraler: Katrineholm säbo: Vårdcentraler: Strängnäs säbo: Vårdcentraler: Oxelösund säbo: Vårdcentral: Gnesta säbo: Vårdcentral: Trosa säbo: Vårdcentral: Flen säbo: Vårdcentral: Vingåker säbo: Vårdcentral. Mariebergsgården och Fruängskällan Åsidan och Stadsfjärden (privat) Strandgården och Yngaregården Linden och Nävertorp Kristinagården och Hammargården Kyrkbacken (privat) och Mariefred Björntorp Oxelösund Liljedalshemmet Gnesta Trosagården Trosa Drejskivan Flen Humlegården Vingåker (privat) Intervjuade: Eskilstuna MAS Elizabeth Lund Vuxennämnden Eskilstuna kommun och MAS Ingrid Malmqvist Torshälla Stads Nämnd Områdeschef Mats Karlsson Enhetschefer Annelie Gavander, Lena Fors, Pia Lavén, Tina Svennerbäck Sjuksköterskor Marzia Andreasson, Ulla Lindberg och Inger Johansson Nyköping Divisionschef Ann Malmström MAS Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Områdeschefer Iris Pettersson, Ewa Karlzon och Ylva Larsson Enhetschefer Anci Jansson, Lotta Carman och Elisabeth Norberg Katrineholm MAS Katarina Hagdahl Äldreomsorgschef Britt-Marie Svedenberg Områdeschefer Sandra Hjelte och Yvonne Högberg Sjuksköterska Maria Sabelström Enhetschef Marita Gerhardsson Sjuksköterska Linda Tholander

18 Strängnäs Vård- och omsorgschef Sven-Erik Åhlund MAS Pia Kjaersgaard Enhetscheferna Rodica Dobondi, Annika Karlsson samt Margareta Boklund Oxelösund MAS Ingela Mindemark Områdeschefer Linda Bergström och Carin Wahlström Enhetschef Carolina Karlsson Trosa Vård och omsorgschef Jeanette Sander Bitr. vård och omsorgschef Kajsa Fisk MAS Hans-Inge Lindeskov, MAS Enhetschefer Gunilla Schånberg och Lena Gernandt Sjuksköterskor Roxana Acunahauke och Maria-Ann Eriksson Gnesta MAS Erika Bälldahl Verksamhetschef Marie Håkansson Enhetschef Börje Lundgren Sjuksköterska Åsa Nordström Flen MAS Ann-Britt Sundin Äldreomsorgschef Ulrika Lifvakt Områdeschef Margot Henriksson Sjuksköterska Cajsa Alm Vingåker MAS Helena Dahlstedt Äldreomsorgschef Karina Mattsson Enhetschefer Therese Wall och Tilde Gustavsson Landstinget Sörmland Närsjukvårdschef Hans Tanghöj Ordförande i Läkemedelskommittén Lars Steen Apotekare Läkemedelskommittén Ruth Löf Verksamhetschef Ann Sundblad och läkare Björn Lundahl Tunafors Vårdcentral Verksamhetschef Ulla Mitt-Holm och läkare Erik Hillerdahl Skiftinge Vårdcentral Verksamhetschef Thomas Johansson och läkare Jan Remnerud TorshällaVårdcentral Verksamhetschef och läkare Per Rönnmark Stadsfjärdens vårdcentral Verksamhetschef Anne-Marie Calmvik och läkare Michal Kopecki Åsidans vårdcentral Verksamhetschef Eva Enehammar och läkare Gunilla Engblom Vårdcentralen Linden Verksamhetschef Helena Gustafsson och läkare Lars-Göran Jansson Vårdcentralen Nävertorp Verksamhetschef Anders Furuhammar och läkare Johan Bielsten Verksamhetschef Christina Engsander och läkare Mikael Tollander Kyrkbackens Vårdcentral Verksamhetschef Inger Palmebäck och läkare Alf Nordström, Oxelösunds vårdcentral Verksamhetschef Ingrid Krona och läkare Fritz Probst, Gnesta vårdcentral Verksamhetschef Anne Genander och läkare Christina Ögren Werner Trosa vårdcentral

19 Bilaga 2 Läkemedelsbiverkan Användning av läkemedel kan resultera i en läkemedelsbiverkan (adverse drug reaction, ADR) Huruvida en ADR kommer att förekomma och hur alvarlig den blir varierar beroende på läkemedlet i fråga och på individens speciella omständigheter. ADR står för en stor del av alla inläggningar på sjukhus och en stor del av sjukvårdskostnaden. Uppskattningsvis 5-6 % av alla sjukhusvistelser har kopplingar till ADR och så mycket som 12 % bland äldre patienter. Dödsfall orsakade av ADR antas vara den fjärde mest vanliga dödsorsaken på amerikanska sjukhus. I Norge rapporteras 18 % av dödsfallen i avdelningar för internmedicin vara orsakade av ADR. I Sverige står ADR för uppskattningsvis 3.3 % av alla dödsfall. Interaktioner Effekten av en medicinering kan bli påverkad av andra läkemedel som individen använder (läkemedelsinteraktion), av mat, drycker eller kosttillskott som individen konsumerar (näringsämne-läkemedels-interaktion) och av en annan sjukdom (sjukdom-läkemedelsinteraktion). Läkemedelsinteraktion inkluderar alla typer av läkemedel, receptbelagda läkemedel, OTCläkemedel, och CAM. Teoretiskt sett så ökar risken för läkemedelsreaktioner exponentiellt med antalet använda läkemedel. Till exempel så finns det för fem läkemedel tio möjliga interaktioner, för tio läkemedel så finns det 45 och för 15 läkemedel så finns det 105 möjliga interaktioner. Dessutom så har det i empiriska studier visat sig finnas ett samband mellan antalet använda läkemedel och sannolikheten för potentiella interaktioner. Näringsämne-läkemedels-interaktioner inkluderar örter och vitaminer, som kan interagera med läkemedelsomsättande enzymer. Ett väl känt exempel är Johannesört som kan interagera med flera viktiga medicineringar. Man vet att coladrycker, kaffe, och choklad som innehåller koffein kan interagera med vissa typer av antibiotika och att grapefruktjuice och alkohol kan interagera med vissa läkemedel. Sjukdom-läkemedels-interaktion sker när en sjukdom blommar ut på grund av ett läkemedel förskrivet av en annan anledning än att motverka sjukdomen i fråga. Potentiella sjukdomläkemedels-interaktioner är vanliga bland sjukhusliggande äldre patienter. För att förhindra sjukdom-läkemedels-interaktion så finns det medicinska riktlinjer rörande läkemedel och läkemedelsgrupper som läkaren inte borde förskriva till patienter med vissa sjukdomar. Bristande följsamhet av läkemedelsterapi Patienters följsamhet av läkemedelsterapi är essentiellt för att optimera sjukdomsbehandlingen och bristande följsamhet associeras ofta till ohälsa. Polyfarmaci associeras ofta med bristande följsamhet och det antas att prevalensen för bristande följsamhet ökar med ett ökande antal förskrivna läkemedel.

20 Olämpliga förskrivningar Det finns flera kriterier för vad som ska ses som olämpliga förskrivningar varav nästan alla fokuserar på äldre individers läkemedelsbruk, till exempel Beers criteria, Improving Prescribing in the Elderly Tool (IPET), Screening Tool to Alert doctors to Right Treatment (START), Screening Tool of Older persons Potentially inappropriate Prescriptions (STOPP), McLeod criteria, and the Medication Appropriateness Index (MAI). Vidare så har några studier använt sig av en kombination av flera av de mer välkända kriterierna. Enligt Beers kriterier så är förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre människor mycket vanligt i USA och Europa, där det sträcker sig från 12 % hos de boende på äldreboenden till 40 % hos patienter som är inlagda. Vad mera är så har andelen olämpliga läkemedel visat sig öka med antalet förskrivna läkemedel.