128 Kommunfullmäktiges öppnande. 131 Kommunfullmäktiges dagordning. 132 Framtidens gymnasium i Finspång

Transkript

1 Paragrafer 128 Kommunfullmäktiges öppnande 129 Upprop 130 Protokolljustering 131 Kommunfullmäktiges dagordning 132 Framtidens gymnasium i Finspång 133 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp Besvarande av interpellationer och frågor: Fokus ungdom Fredrik Blombergs (S) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson (S) angående programutbud på gymnasieskolan i Finspång 135 Ungdomens frågestund 136 Ajournering 137 Information om verksamheten i regionen 138 Ledamöternas frågestund 139 Uppdrag från kommunfullmäktige till lärandeberedningen att se över förskolan 140 Demokratiberedningen Mångfaldsuppdrag 141 Information från beredning för social omsorg 142 Besvarande av interpellationer och frågor Stig Janssons (M) interpellation till kommunstyrelsens ordförande Anders Härnbro (S) angående företagens betydelse i Finspång 143 Allmänhetens frågestund 144 Årsredovisning Ajournering

2 Forts. (Paragrafer) 146 Information från kommunrevisionen Årsredovisning Revisionsberättelse för år Ansvarsprövning/ansvarsbefrielse för år Ombudgetering bokslut Överföring av investeringsmedel till Färdtjänst ändring av regler till följd av flextrafik 152 Obligatorisk anslutning till fjärrvärme i avtal för småhustomter på Lärkvägen 153 Friköp av tomträttsfastigheten Hårstorp 3: Vistinge 6:4, del av, förvärv 155 Valärende Val av ledamöter till demokratiberedningen 156 Valärende Entledigande av ledamot i valberedningen 157 Valärende Val av ledamot till styrelsen för Finspångs stadsnät Finet AB från och med årsstämma 2012 till och med årsstämma Valärende Val av vice ordförande till styrelsen för Finspångs stadsnät Finet AB från och med årsstämma 2012 till och med årsstämma Delgivningar 160 Avslutning

3 Plats och tid Kulturhuset, Finspång samt Kommunfullmäktiges sessionssal, Finspång, kl Beslutande Se sidan 3-4, Övriga deltagande Aziz Düzgün, kommunsekreterare Anders Axelsson, kommundirektör Utses att justera Larseric Ramlöv (FP) och Rune Haagel (S) Justeringens plats och tid Kommunstyrelsekontoret kl Underskrifter Sekreterare Aziz Düzgün Paragrafer Ordförande. Berit Martinsson Justerande... Larseric Ramlöv Rune Haagel ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Finspångs kommun: Kommunfullmäktige Datum för Datum för anslags uppsättande anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet KOMMUNSTYRELSEKONTORET Underskrift. Aziz Düzgün

4 Kf 128 Kommunfullmäktiges öppnande Ordförande Berit Martinsson (S) hälsar kommunfullmäktiges ledamöter, ersättare och övriga närvarande välkomna till dagens sammanträde. Kommunfullmäktiges sammanträde har utlysts enligt gällande lag samt enligt kommunfullmäktiges arbetsordning. Det innebär att sammanträdet kungjorts från och med den 23 maj 2012, dels genom att kungörelsen anslagits på kommunens anslagstavla, dels genom att kungörelsen införts i de dagstidningar som kommunfullmäktige bestämt. Kommunfullmäktiges sammanträde 30 maj 2012 förklaras därmed öppnat kl

5 Kf 129 Upprop Vid upprop är följande närvarande. Tjänstgörande Berit Martinsson (S) Jan-Erik Svenblad (S) Lilian Bressler (M) Anders Härnbro (S) Ulrika Jeansson (S) Bill Johansson (S) ersätter Britt-Marie Jahrl (S) Lars Johansson (S) Riitta Leiviskä-Widlund (S) Patrik Karlsson (S) Irene Adolfsson ersätter (S) Chaban Suleiman (S) Annelie Olsson (S) Carola Persson (S) ersätter Stefan Pettersson (S) Kristina Ström (S) Stig Andersson (S) Ing-Marie Jeansson (S) Gunnar Karlsson (S) Margareta Johansson (S) Rune Haagel (S) Bengt Eriksson (S) Solvig Svensson (S) ersätter Rune Adamsson (S) Birgit Svärd (S) Conny Lindgren (V) Elisabet Rehn (V) Monica Gustavsson (V) Per-Åke Andersson (V) t.o.m. 132 Stefan Carlsson (V) f.rom. 133 Herman Vinterhjärta (MP) ersätter Ingrid Ahlström (MP) Ingen ersättare finns tillgänglig för Rickard Jansson (MP) Stig Jansson (M) f.rom. 133 Carl-Gustaf Mörner (M) Ulf Lundbäck ersätter (M) Ritha Andersson (M) Inge Jacobsson (M) Jonas Andersson ersätter Tina Englund (M) Hans Nordgren (M) ersätter Erik Mild (M) från 133

6 Forts Kf (Upprop) Ingen ersättare tillgänglig för Petra Hansen (M) Rune Larsson (M) f.ro.m. 133 Fredrik Blomberg (C) Åsa Johansson (C) Hugo Andersson (C) Ingen ersättare tillgänglig för Kristin Yderfors (C) Larseric Ramlöv (FP) Britt-Marie Hamnevik Söderberg (FP) fr.om. 133 Ann-Britt Johansson (FP) Maria Strömberg (KD) Sofie Drake Johansson (KD) Lennart Bodling (SD) f.rom. 133 Närvarande ersättare som inte tjänstgör Hans Erik Svensson (S) Bengt Lindvall (S) från 133 till 139 Marie Wallbom (V) f.rom. 133 tom nr 139 Bent Pedersen (S) f.rom. 133 Marie Wallbom (V) 133 till 139 Christer Lundström (FP) Birgitta Jacobsson (FP) fr.o.m. 133

7 Kf 130 Protokollsjustering Kommunfullmäktige har att uppdra till två ledamöter som jämte ordföranden skall justera kommunfullmäktiges protokoll samt vid behov vara rösträknare. 1. Att ge Larseric Ramlöv (FP) och Rune Haagel (S) uppdraget att jämte ordföranden justera kommunfullmäktiges protokoll samt vid behov vara rösträknare. Ordföranden låter meddela att protokollet justeras fredagen den 8 juni med början kl på kommunstyrelsekontoret, Kommunhuset, Finspång.

8 Kf 131 Kommunfullmäktiges dagordning Kommunfullmäktige har att fastställa förslag till dagordning. Ärendelistan kungörelsen har utsänts. Kommunfullmäktiges ordförande Berit Martinsson (S) föreslår att kommunfullmäktige fastställer föreliggande dagordning med följande ändringar: 1. Att ärendena nr 14,15,16 och 17 på ärendelistan lyfts upp och behandlas efter ärende nr 7 ledamöternas frågestund. 2. Att ärende nr 13 Ekonomisk uppföljning kvartalsrapport tas bort från dagordningen. 1. Att fastställa föreliggande dagordning med följande ändringar: Att ärendena nr 14,15,16 och 17 på ärendelistan lyfts upp på ärendelistan och behandlas efter ärende nr 7 ledamöternas frågestund. Att ärende nr 13 Ekonomisk uppföljning Kvartalsrapport tas bort från dagordningen.

9 Kf 132 Dnr Gymnasiets framtid i Finspång Anders Härnbro (S) informerar om framtidens gymnasium i Finspångs kommun. 1. Att anteckna informationen till protokollet.

10 Kf 133 Dnr Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2011 Ulrika Jeansson (S) informerar i ärendet. Allt som rör mig Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Varför Lupp? För att ungdomspolitik är viktigt. Lupp är ett verktyg till hjälp för att kunna utveckla en bra ungdomspolitik. Ungdomsstyrelsen står bakom upplägget. Det finns politiskt beslut att vi ska genomföra Lupp vartannat år, detta är andra gången. Det är ett brett kunskapsunderlag om ungdomars situation i Finspång vad gäller fritid, skola, politik, trygghet, hälsa arbete, framtid samt samhälle och inflytande. Genom luppen ges ungdomar en möjlighet att påverka genom kunskap om nuläge och önskat läge. Resultatet är sammanställt i en rapport om ungdomarnas uppfattning, fritid, politik, samhälle, inflytande och framtid Några exempel på resultat av Luppen: Bio i Kulturhuset. Icke sportaktiviteter Kulturhusets utvecklingsarbete, Hörnan. Fler sommarjobb och andra former av sommarjobb. Framtidsboxen, Unga arrangörer och Ung drive. Ungdomsinflytande, t.ex. skoldemokratiplanen, arbete mot mobbning prioriterat ute på skolor. Lisebergsresa på Valborg, ungdomscheckar och konstgräs. 1. Att anteckna informationen till protokollet.

11 Kf 134 Dnr Interpellation Fredrik Blombergs (C) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson (S) angående programutbud på gymnasieskolan i Finspång Ordförande Berit Martinsson (S) meddelar att Fredrik Blomberg (C) lämnat in en interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson (S)angående programutbud på gymnasieskolan i Finspång. Fredrik Blomberg (C) anför följande: Valet av gymnasieprogram är avgörande för både nutiden och framtiden, både för den enskilda människan och för samhället. Gymnasieelever är individer, liksom vuxna, och har olika talanger och intressen. Det är viktigt att gymnasieskolan erbjuder en möjlighet för alla att utveckla sin egen potential och ta möjligheten att skapa en stabil grund att stå på innan arbetsliv eller vidare studier tar över. Centerpartiet vill ge eleverna många vägar ut i arbetslivet och ge alla en ärlig chans att lyckas oavsett om det handlar om högskoleförberedande eller yrkesinriktade studier. Vi vill att alla elever ska garanteras möjlighet att läsa in grundläggande eller särskild behörighet för högre studier inom ramen för gymnasieskolan eller senare i livet inom t.ex. komvux. Centerpartiet anser att gymnasieskolan också har en särskilt viktig uppgift i att ge elev kunskaper om entreprenörskap. För näringslivet är det avgörande att det finns personer med rätt kompetens när arbetsgivarna behöver nyrekrytera. Olika delar av landet har olika behov, därför är det viktigt att ha en nära dialog med näringslivet/arbetsgivarna på orten för att kunna erbjuda rätt programstruktur under gymnasiet. Det har under det senaste året föreslagits att vi på Bergska skolan skulle jobba för att starta Handels- och administrations- programmet med inriktning mot administration med tanke på att det finns goda möjligheter till arbete inom det yrket. Ett förslag som majoriteten i Finspång avslog. Något som vi i Centerpartiet tycker är olyckligt. Man kan även ställa sig frågan till om det har varit rätt att vi har utbildat barnskötare men att vi i kommunen endast anställer förskollärare. Om man ser barnskötarutbildningen som en yrkesutbildning, men ser man det som ett studieförberedande är det helt rätt. När det gäller gymnasieskolan idag är konkurrensen stenhård och det är nästintill slagsmål om eleverna mellan skolorna i Finspång och Norrköping. Forts

12 Forts Kf 134 (Interpellation Fredrik Blombergs (C) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson ) Att vi i Finspång jobbar för att bilda en gemensamgymnasieskola med CNG tycker vi är helt rätt. Men tills det verkligen blir av måste vi spetsa vår egen skola för att erbjuda det bästa till våra elever. Min fråga är: - Anser du att vi erbjuder rätt gymnasieprogram på Bergska skolan för att tillgodose elevernas samt arbetsgivarnas behov. Svar: Fredrik Blomberg (c) ställer i sin interpellation frågan: - Anser du att vi erbjuder rätt gymnasieprogram på Bergska skolan för att tillgodose elevernas samt arbetsgivarnas behov? Jag vill börja med att tacka Fredrik för frågan, en bra fråga som är viktig att diskutera, även om jag i raden under skriver att den inte är helt enkel att svara ja eller nej på. Svaret på frågan om rätt programutbud tror jag inte jag kan svara vare sig ja eller nej på. Detta utifrån att ordet rätt är väldigt olika beroende på för vem det ska vara rätt. Jag tycker att Finspångs som ort erbjuder ett bra utbud av program, som är anpassat till den struktur som finns på orten. Men, det är självklart ett flertal program som inte finns här, och den kompetensen som man får utifrån dessa program kommer också efterfrågas i Finspångs framtida näringsliv. De program som erbjuds på orten måste hålla hög kvalité. Det är med det Finspångs skolor ska konkurrera. I finspångs kommun har vi som mål att elever ska välja Finspångs som studieort, det innebär att de två skolor vi har idag på orten (Bergska skolan och CNG) ska vara så attraktiva att så många elever som möjligt väljer dem. Eftersom vi ser ett vikande elevunderlag framåt i tiden, och en allt högra konkurrens från många skolor runt om i länet så är det inriktningsbeslut om att jobba för en gemensam gymnasieskola på orten ett mycket bra beslut. Både CNG och Bergska vill ortens bästa. Både studieförberedande och yrkesförberedande program behövs i framtiden för att möta de krav som näringslivet på orten ställer. Med målet att ungdomar ska välja Finspång som studieort säger jag inte att ALLA ska läsa gymnasieutbildning i Finspång. Jag vet att det finns program som andra gör mycket bättre än vad vi i Finspång skulle kunna göra dem.

13 Forts Kf 134 (Interpellation Fredrik Blombergs (C) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson ) Och, vill man elev läsa ett sådant program tycker jag det är helt rätt. Jag vill att de program vi erbjuder på orten ska hålla så hög kvalité, erbjuda så bra utbildning att man som elev självklart väljer att stanna sin gymnasietid i Finspång. Jag tror inte det enbart är valet av program som tillgodoser elevernas behov. Jag tror inte heller att det är så enkelt som att rätt programutbud tillgodoser arbetsgivarnas behov. Det finns många värden som är så mycket större än att välja de exakta kurserna. Det handlar om att rusta ungdomar för framtiden, att visa på möjlighet, att tillgodose intressen och få ungdomar att växa, att hitta drivet. Men, det handlar självklart också om att hålla en hög kunskapsnivå på det man gör inom skolan. Utifrån att näringslivet i kommunen alltid kommer efterfråga fler olika kompetenser än vad Finspång som ort klarar av att utbilda är det viktigt att det finns ett bra samarbete mellan samtliga kommuner i länet. Ett samarbete där frågan om programutbud är en mycket viktig fråga. Men, eftersom det inte bara finns kommunala skolor i länet utan på ett flertal orter också finns friskolor, så är inte frågan så enkel som att om bara kommunerna kommer överens. Eftersom Finspång som kommun inte har alla program, är det mycket viktigt att elever från orten har möjlighet att söka program utanför Finspång. Därför är det fria valet av gymnasieskola i länet bra. Samverkansavtalet som reglerar detta ger eleverna tillgång till ett stort utbud. Att gymnasieskolan i Finspång måste möta upp kompetensbehovet på orten håller jag med Fredrik om. Näringslivet måste ges möjlighet att delta i dialogen runt gymnasieskolan. Idag sker det bland annat genom programråd som hålls runt de olika gymnasieprogrammen, där skola, politik, elever och näringsliv möts. Men, kompetensbehovet behöver också ses i ett något större perspektiv, regionperspektivet. Eftersom Finspång är en ort med bra pendlingsmöjligheter till Norrköping kommer alltid Norrköping att vara en arbetsmarknad för dem som utbildar sig i Finspång, precis som skolorna i Norrköping alltid kommer att generera kometens till företagen i Finspång. Finspång och Bergska skolan har varit framgångsrika med lärlingsprogrammet, som ger en unik möjlighet att fylla ganska specifika behov på orten. Detta är ett bra komplement till det programutbud Finspång har. Och det gör att Finspång som ort kan tillhandahålla ut

14 Forts Kf 134 (Interpellation Fredrik Blombergs (C) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson ) bildningsplatser inom fler program, tillgodo se fler elevers önskemål och företagares kompetensbehov än vad vi annars skulle kunna göra. Fredrik lyfter frågan om handelsprogrammet på Bergska, som den politiska majoriteten sa nej till att starta när frågan var uppe i kommunstyrelsen. Här handlar mycket om hur många program vi tror att vi som ort klarar av att hålla. Om man utgår från att varje elev som väljer Bergska generar X antal kronor (precis som varje elev som söker annan skola kostar X antal kronor) så gör uppstartandet av ett nytt program (med ett i dagsläget sjunkande elevantal som lämnar grundskolan) så att man antagligen måste ta bort något annat. Görs inte detta finns det risk för att kvalitén sänks på samliga gymnasieprogram när inte skolans ekonomi går ihop. Därför såg vi i majoriteten inte möjligheten till att starta upp något nytt program. Däremot finns möjligheten för elever i Finspång att söka handelsprogrammet via lärling på Bergska skolan, Vi har idag elever som läser det programmet via lärling men också elever som har sökt för att börja i höst. Det viktigaste är att alla elever får en högkvalitativ utbildning som ger många möjligheter för eleven efter avslutat gymnasieutbildning. Detta skriver även Fredrik om i sin interpellation, Centerpartiet vill ge eleverna många vägar ut i arbetslivet och ge alla en ärlig chans att lyckas oavsett om det handlar om högskoleförberedande eller yrkesinriktade studier och det håller jag med om. Däremot är inte riktigt Fredrik och jag överens i rikspolitiken, som sätter grunden för hela gymnasieskolan och strukturen för de studie och de yrkesinriktade programmen. I dag ger yrkesförberedande program inte allmän behörighet om du inte väljer de rätta kurserna bland det valbara utbudet (och i vissa fall utökar din studiegång). Jag, och Socialdemokraterna, tycker att det skulle vara så att alla elever som har gått gymnasieskolan garanteras allmän behörighet, både från studie och yrkesförberedande program. Vi tycker inte att det räcker som det är idag, där man bara garanteras möjligheten att välja till den allmänna behörigheten. Yttrande Ulrika Jeansson (S), Fredrik Blomberg (C), Conny Lindgren (V), Carl-Gustaf Mörner (M), Sofie Drake Johansson (KD) och Anders Härnbro yttrar sig i ärendet.

15 Forts Kf 134 (Interpellation Fredrik Blombergs (C) interpellation till utbildningsrådet Ulrika Jeansson ) Ulrika Jeansson (S), Fredrik Blomberg (C), Conny Lindgren (V), Carl-Gustaf Mörner (M), Sofie Drake Johansson (KD) och Anders Härnbro (S) yttrar sig i ärendet. 1. Att interpellationen anses besvarad.

16 Kf 135 Dnr Ungdomens frågestund Elever som går i årskurs nio på Grosvadskolan och Nyhemskolan i Finspång fick möjlighet att ställa frågor till närvarande fullmäktigeledamöter. Följande frågor ställdes av eleverna och besvarades av fullmäktigeledamöter: 1. Hur viktig är skolans utbildning för er? 2. Varför satsar ni mindre på skolan nu än förut? 3. Varför får skolan mindre pengar? 4. Det finns uppenbarligen pengar som kan investeras i Kulturhuset eller på stengator i centrum? Nya kullerstensgator prioriteras över dräglig skolmat och andra resurser till skolan, varför? 1. Att frågorna anses besvarade.

17 Kf 136 Ajournering Ordförande Berit Martinsson (S) föreslår ajournering av sammanträdet under två timmar. 1. Att ajournera sammanträdet kl Att återuppta sammanträdet kl

18 Kf 137 Dnr Information om verksamheten i regionen Östsam K 2 Ordförande Berit Martinsson (S) konstaterar att det inte finns något att rapportera vid det här sammanträdet. 1. Att lämna punkten.

19 Kf 138 Dnr Ledamöternas frågestund Kommunfullmäktige har den 15 januari , inrättat ledamöternas frågestund. Fullmäktiges ledamöter har rätt att vid ledamöternas allmänna frågestund till ordföranden, 1:e vice ordföranden, 2:e vice ordföranden i kommunstyrelsen, annan nämnd eller beredning för att inhämta upplysningar, ställa fråga i ämnen som hör till kommunfullmäktige, nämnd och styrelses eller berednings handläggning. Frågan skall vara muntlig och besvaras muntligt. Frågan anmäls till fullmäktiges ordförande i samband med att ordet förklaras fritt för ledamöternas allmänna frågestund. Endast den som ställt frågan och den som besvarat den får delta i överläggningen efter svaret. Högst två repliker om vardera tre minuter medges. Ledamöternas allmänna frågestund får omfatta c:a 30 minuter. Anmälan av frågor Ordförande Berit Martinsson (S) meddelar att inga frågor har inkommit 1. Att lämna punkten.

20 Kf 139 Dnr Uppdrag från kommunfullmäktige till lärandeberedningen att se över förskolan Per-Åke Andersson (V), ordförande för lärandeberedningen föredrar ärendet. Lärandeberedningen har efter att ha lagt fram grundskolestrategin diskuterat att titta närmare på förskolan utifrån det vi kan se idag, ana för framtiden och följa utifrån den nya läroplanens ikraftträdande vid halvårsskiftet ifjol. En utmaning, utifrån vad vi känner till av antalet sökande till förskollärarutbildningar, är att yrket är på väg att få beteckningen bristyrke. Men förskolan idag fungerar bra i Finspång, har hög kompetens i personalen och rent allmänt hög status vad vi kan se. Lärandeberedningen föreslås få följande uppdrag: 1. Generellt titta på förskolan utifrån de utökade uppdrag den nya läroplanen ger särskilt beträffande avsnitt 2.6 om uppföljning, utvärdering och utveckling. 2. Lägga förslag på hur personalrekryteringen kan säkras. 3. Se på andra personalfrågor som kompetensutveckling, planeringstid m m. 4. Trots att organisationen är väldigt ny, se på hur den nya organisationen tagits emot? Styrkor? Ev. svagheter? Volymökningen? 5. Senast vid september månads fullmäktige presentera en rapport med förslag till åtgärder. Yttrande Maria Strömberg (KD), Inge Jacobsson (M), Fredrik Blomberg (C), Stig Jansson (M) och Stefan Carlsson (V) yttrar sig i ärendet.

21 Forts Kf 139 (Uppdrag från kommunfullmäktige ) Yrkande Maria Strömberg (KD) yrkar bifall till punkt 1 och 5 och avslag till punkterna 2-4. Anders Härnbro (S) yrkar bifall till punkt 1 och avslag till punkterna 2-5. Han yrkar dessutom på dessa att-satser: 1. Att studera hur en framtida god personalförsörjning inom förskolan kan säkras. 2. Att under hösten 2012 presentera en rapport med förslag till åtgärder. Stig Jansson (M) yrkar bifall till Maria Strömbergs (KD) yrkande Stefan Carlsson (V) yrkar bifall till Anders Härnbros (S) yrkande. Propositionsordning Ordförande Berit Martinsson (S) meddelar att hon ställer Maria Strömbergs (KD) ändringsyrkande till beslut mot Anders Härnbros (S) ändringsyrkande. Därefter ställer hon det förslag som vinner mot beredningens förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget till propositionsordning. Omröstning Ordförande Berit Martinsson (S) ställer Maria Strömbergs (KD) yrkande mot Anders Härnbros (S) yrkande och finner att kommunfullmäktige röstar för till förmån för Anders Härnbros yrkande. Därefter ställer hon Anders Härnbros (S) yrkande mot beredningens förslag till beslut till och finner att kommunfullmäktige röstar till förmån för Anders Härnbros (S) yrkande. 1. Generellt titta på förskolan utifrån de utökade uppdrag den nya läroplanen ger särskilt beträffande avsnitt 2.6 om uppföljning, utvärdering och utveckling. Forts

22 Forts Kf 139 (Uppdrag från kommunfullmäktige..) 2. Att studera hur en framtida god personalförsörjning inom förskolan kan säkras. 3. Att under hösten 2012 presentera en rapport med förslag till åtgärder. Reservation Maria Strömberg (KD), Sofie Drake Johansson (KD), Rune Larsson (M), Hans Nordgren (M), Lennart Bodling (SD, Stig Jansson (M), Ulf Lundbäck (M), Jonas Andersson (M), Åsa Johansson (C), Britt-Marie Hamnevik Söderberg (FP, Ann-Britt Johansson (FP), Larseric Ramlöv (FP), Hugo Andersson (C), Fredrik Blomberg (C), Carl-Gustaf Mörner (M), Inge Jacobsson (M) och Lilian Bressler (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maria Strömbergs (KD) yrkande.

23 Kf 140 Dnr Demokratiberedningen - Mångfaldsuppdrag Demokratiberedningen har i uppdrag att utveckla kommunens arbete för demokrati, jämställdhet och mångfald. De tre områdena är delar av varandra. Demokrati krävs för mångfald, jämställdhet är ett uttryck för mångfald och mångfald bygger demokrati. Kommunfullmäktige lade under 2011 till mångfald till demokratiberedningens två tidigare uppdragsområden i avsikt att förbättra mångfaldsarbetet. Mångfald kan begränsas till kommunens uppdrag som arbetsgivare men det kan också utvidgas till att omfatta all kommunal verksamhet. Demokratiberedningen lägger följande förslag till uppdrag. Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Att ge demokratiberedningen i uppdrag att utreda hur kommunal verksamhet ska präglas av mångfald 2. Att mångfald inte bara ska gälla arbetsgivaruppdraget utan all kommunal verksamhet 3. Att målet med mångfald är att tillgodose alla medborgares rättig heter och möjligheter 4. Att demokratiberedningen får i uppgift att komma med förslag på hur principerna för mångfaldsarbetet ska uttryckas 5. Att demokratiberedningen innan 2012 års utgång redovisar uppdraget Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Att ge demokratiberedningen i uppdrag att utreda hur kommunal verksamhet ska präglas av mångfald 2. Att mångfald inte bara ska gälla arbetsgivaruppdraget utan all kommunal verksamhet 3. Att målet med mångfald är att tillgodose alla medborgares rättig heter och möjligheter Forts

24 Forts Kf 140 (Demokratiberedningen Mångfaldsuppdrag) 4. Att demokratiberedningen får i uppgift att komma med förslag på hur principerna för mångfaldsarbetet ska uttryckas 5. Att demokratiberedningen innan 2012 års utgång redovisar uppdraget

25 Kf 141 Dnr Information från beredningen för social omsorg Elisabet Rehn (V), ordförande för beredningen för social omsorg informerar i ärendet. Beredningen för social omsorg genomför nu verksamhetsbesök inom den särskilda omsorgen. Beredningen undersöker närmare nuläge och framtida behov för områdena sysselsättning/daglig verksamhet, boende/boendestöd och fritid. Beredningen avser att under hösten 2012 till kommunfullmäktige lägga fram en redovisning av arbetet. Beredningen har löpande kontakt med socialråd och vice socialråd som bjuds in till beredningens möten. 1. Att anteckna informationen till protokollet.

26 Kf 142 Dnr Besvarande av interpellationer och frågor Stig Janssons (M) interpellation till kommunstyrelsens ordförande Anders Härnbro (S) angående företagens betydelse i Finspång Ordförande Berit Martinsson (S) meddelar att Stig Jansson lämnat in en interpellation kommunstyrelsens ordförande Anders Härnbro (S) angående företagens betydelse i Finspång. Stig Jansson anför följande: Den 12 april var det tänkt att ett antal företag och företagaranknutna organisationer skulle träffa kommunens ledande politiker och deras tjänstemän, som skulle finnas på plats, enligt inbjudan. Arrangör och ansvarig för inbjudan var Svenskt Näringsliv, via sitt Regionkontor i Linköping. Planen var ett möte i form av ett dialogseminarium, som skulle behandla hur betydelsefulla vi företagare är för Finspångs kommun. Vi skulle tillsammans försöka hitta pusselbitar som skulle kunna stärka kommunen att vara en kommun där företag kan både starta och växa. Dagen innan mötet skulle gå av stapeln, ringde man från regionkontoret i Linköping och meddelade att mötet var inställt, eftersom ingen från kommunen skulle komma till mötet. Inbjudan kom den första mars, så planeringsmässigt borde det gått att ordna. Finspångs kommun är nu den enda av femtio kommuner runt om i Sverige, där dessa träffar ska äga rum, som inte deltar, och därmed ställer in mötet. Regionkontoret i Linköping fick meddelande från kommunstyrelsens ordförande via sms på kvällen den tionde april. Självklart blev alla som anmält sig besvikna på att kommunen, med dess ledande politiker, inte ställde upp på detta. I de flesta sammanhang när dessa frågor kommer upp, framförs från majoritetens sida, hur viktigt man tycker småföretagandet är för kommunens utveckling. Likaså talar man sig varm för medborgardialoger som ett sätt att styra samhällets utveckling. Men tydligen är det inte tillräckligt för att man ska ställa upp för en träff med företagare enligt ovan angivna. För att lyfta frågan om företagens betydelse, och få klarhet i om det enbart är ord utan innehåll, i dessa hänseenden från majoritetens sida, vill jag därför ställa dessa frågor i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Forts

27 Forts Kf 142 ( Interpellation Stig Janssons (M) interpellation till Anders Härnbro (S) ) - Menar du allvar med att företagen, även små och medelstora, är viktiga för Finspångs kommun? - Varför prioriteras inte ett möte som man blir inbjuden till, i dessa samanhang? - Kommer man från er sida att underlätta för lokala företag i kommande upphandlingar, genom att i dessa, ställa kriterier som även mindre företag har möjlighet att klara, i en kommunal upphandling? Svar: Ordförande, jag har fått en fråga från Stig Jansson (M) om hur kommunstyrelsen underhåller och möter det lokala näringslivet som jag skulle vilja besvara efter förmåga. Menar du allvar med att små och medelstora företag för viktiga för Finspångs kommun? Ja Stig, trots det inställda mötet behöver du inte vara orolig för det. Kommunens majoritetspartier har i den gemensamma politiska plattformen beskrivit vikten av hur arbetet med näringsliv och arbetsmarknad ger jobb och tillväxt i kommunen. Vår främsta arbetsuppgift för detta som kommun är att tillse tillgången på bra infrastruktur, byggklar mark och välutbildad arbetskraft. Men också att kontaktvägar, service och dialog med företagen ska stärkas och bereda möjligheter för ett bättre företagsklimat för befintliga företag och att fler nya företag etablerar sig i vår kommun. Små företag har idag en mer utsatt position och i Småföretagarbarometern för våren 2012 kan man se att företagen i Östergötland har det tufft: "Tappet i länet står industrin för i höstens mätning angav 82 procent av sektorn att de såg goda expansionsutsikter och i vårens mätning ligger den siffran på 60 procent, vilket är historiskt låga värden, och sektorn ligger nu under rikets sektorsnitt på 67 procent."

28 Forts Kf 142 ( Interpellation Stig Janssons (M) interpellation till Anders Härnbro (S) ) Så, går vi då från ord till handling eller är plattformen bara munväder i pappersform? Jag skulle vilja lyfta fram tre exempel på hur det direkta arbetet med små- och medelstora företag kan gå till genom att berätta något om Näringslivsrådet, Energiriket och Elmiamässan. Men först vill jag säga några ord om den indirekta påverkan vi som kommun kan ha, och som i grunden nog har mest långsiktig effekt på näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt. För en kommun gäller att det finns en beredskap på planområdet, att det finns en bra infrastruktur och att orten är attraktiv för de som bor och arbetar här samt för dem som reser in eller flyttar hit för att de lokala företagen behöver anställa. Det är detta som mycket av vår gemensamma vision riktar in sig på. Infrastrukturen kan delas in i den hårda och den mjuka: Tillväxten kräver hårda anläggningar som bra kommunikationer och byggande av bostäder för arbetskraften. Arbetet med bra pendlingsmöjligheter till och från företagen pågår ständigt och på regional nivå mobiliseras för att lyfta 51:an och trafiksituationen i Finspång. Den riktigt stora förbättringen av vägen invigdes dock för några år sedan, och i år påbörjas arbetet med steg två på 51:an mot Norrköping: Omstigningspunkt för kollektivtrafiken vid Vistingekorsningen, 2+1 väg på den resterande delen med tillhörande cykelväg. Men kommunikation är för den mindre företagaren också möjligheterna till bredband utanför tätorten, och där har vi investerat i och som kommun tagit ansvar för att det ska vara möjligt att bedriva näringsverksamhet även på landsbygden. De förutsättningarna kommer att öka ytterligare när den nya baskabeln från Katrineholm över Finspång till Norrköping kommer på plats. Den mjuka infrastrukturen handlar om att ha stabila institutioner som lagar och regelverk som gör det möjligt för företagarna att planera för utveckling. Dessutom ingår det att stå för en bra skola som utbildar unga och vuxna för samtida och framtida arbete. Något som ibland brukar nämnas i de här sammanhangen är andra delar av välfärden som förskolan som ger alla vuxna att möjlighet arbeta, men det kan också vara på sin plats att nämna hemtjänsten. Utan en väl fungerande hemtjänst som de äldre och deras anhöriga kan lita på så minskar antalet timmar som arbetas. Om fler avstår från att stå till arbetsmarknadens förfogande på hel- eller deltid för att ta hand om äldre anhöriga så är det en förlust för näringslivet i jakten på arbetskraft. Forts

29 Forts Kf 142 ( Interpellation Stig Janssons (M) interpellation till Anders Härnbro (S) ) Näringslivsrådet är det dialog forum som är upprättat av kommunen och det lokala näringslivet tillsammans. Det ska driva idéer och frågor som rör företagandet i Finspångs kommun i syfte att skapa attraktionskraft för nyföretagande och företagsetableringar i kommunen. Under det senaste året har vi arbetat med att analysera några av de undersökningar som gjorts kring företagande och attraktivitet i Finspång för att se var rådet ska rikta fokus i sitt arbete. Det resulterade i att arbeta med att skapa fler tillfällen för dialog för att tjänsteman, politiker och företagare ska lära sig mer om varandras roller och förutsättningar. Bland annat bjöd vi in 400 företag till ett möte på Kulturhuset dit drygt 60 företagsrepresentanter kom. Näringslivsrådet stämde då av flera av de här frågorna. Vi kommer framöver att se mer på handeln i Finspång och vi har även lyft frågan om de offentliga upphandlingarna. Ett viktigt område för näringslivets representanter i rådet gäller den så viktiga rekryteringen. De lyfter ofta upp förskolan, grundskolan och gymnasiet, men också andra attraktivitetsområden som kultur, idrott och hur Finspång uppfattas i och utanför kommunen. En direkt utlöpare ur Näringslivsrådet är Energiriket. Eftersom Finspång har en koncentration av företag som arbetar inom den sektor som kan kallas energi- och klimatteknik så arbetade rådet tillsammans med en bredare grupp under nästan två år för att grunda det som nu ska ge en ny infallsvinkel på industrin och företagen samt de tjänsteföretag som arbetar nära dessa i Finspång. Det är svårt att överskatta styrkan som uppstår när stora globala, världsledande företag går samman med det övriga lokala näringslivet inom samma område. Alla vinner på nätverk som bygger på viljan till en stark gemensam utveckling. Energiriket har snabbt uppmärksammats och flera regionala aktörer samt riksmedia har fått upp ögonen och fått en ny förståelse vad som händer i Finspång. Om Energiriket är det senaste större samarbetet för att profilera det lokala näringslivet så är kommunens samordning med lokala företagare på underleverantör mässan på Elmia inne på sitt åttonde år. Det är ett sätt att lyfta flera av de små- och medelstora tillverkningsföretag som finns i kommunen. Flera av företagen är med i det sedan länge etablerade Bruksnätverket som avspeglar den lite speciella situation som råder i Finspång med många äldre bruk som fortfarande är livskraftiga företag. De är därför svårt att säga vad som inte är företagsbefrämjande i det kommunala uppdraget, men vi kommer att behöva jobba mer med att

30 Forts Kf 142 ( Interpellation Stig Janssons (M) interpellation till Anders Härnbro (S) ) bli ännu bättre med att se oss i kommunen som service och förmedlare av tjänster och möjligheter, även om vi är tillsynsmyndighet. Varför prioriteras inte ett möte som man blir inbjuden till i dessa sammanhang? Det möte som du skriver om i din fråga hade ett tidigt datum, men sena instruktioner och informationer. Jag vill inte gå in närmare på det, men jag beklagar verkligen att det inte gick att få till mötet vid det tillfället. Jag har sedan tidigare flera gånger träffat Regionchef Sofie Elmström och haft samtal och diskussioner om det lokala företagsklimatet. Bland annat anordnade Elmström och jag ett möte med kommunstyrelsens ekonomiberedning kringföretagsklimat och upphandling förra året. Under ett gemensamt företagsbesök för ett par veckor sedan, som Svenskt Näringsliv anordnade, diskuterade Elmström och jag om upplägget för att utveckla det kommunpolitiska perspektivet. Vi bestämde att jag tillsammans med vår egen Tillväxt- och marknadsföringsansvarige tjänsteman i kommunen ska träffa Elmström för att förbereda ett nytt tillfälle av det snöpligt inställda mötet i april. Den här typen av dialogmöten är viktigt för att kunna utveckla det företagarnas och det offentliga Finspångs förståelse för varandras roller och förutsättningar. Det är precis den slutsats som Näringslivsrådet och kommunstyrelsen har kommit fram till efter analys av undersökningarna om attityder till företagsklimat och service till det lokala näringslivet från kommunen. Upphandlingar Det finns idag en större medvetenhet och kunskap för kring upphandlingar och möjligheten att ställa specifika krav, och i förslaget till årsredovisning 2012 finns flera exempel på hur förvaltningen bygger sin kompetens och har fokus på det området. Fler upphandlingar görs idag med det perspektivet, även om det med all säkerhet inte är lika kreativt som vid de bästa upphandlingarna. Riktlinjer för upphandlingar är en av de motioner och policyarbeten som faktiskt släpar mest just nu, men som jag räknar med att kunna presentera ett förslag på för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten. Forts

31 Forts Kf 142 ( Interpellation Stig Janssons (M) interpellation till Anders Härnbro (S) ) Yttrande Stig Jansson (M), Anders Härnbro (S), Carl-Gustaf Mörner (M), Conny Lindgren (V), Ulrika Jeansson (S) och Inge Jacobsson (M) yttrar sig i ärendet 1. Att interpellationen anses besvarad.

32 Kf 143 Dnr Allmänhetens frågestund Ordförande Berit Martinsson (S) konstaterar att inga frågor ställts. 1. Att lämna punkten.

33 Kf 144 Dnr Årsredovisning 2011 Kommunstyrelsekontoret har färdigställt årsredovisningen för Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att godkänna Årsredovisning Beredande organ Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Yttrande Anders Härnbro (S), Conny Lindgren (V), Ulrika Jeansson (S), Inge Jacobsson (M), Larseric Ramlöv (FP), Elisabet Rehn (V), Herman Vinterhjärta (MP), Carl-Gustaf (M), Fredrik Blomberg (C), Maria Strömberg (KD), Monika Gustavsson (V), Stig Jansson (M), Sofie Drake Johansson (KD), Hans Nordgren (M) och Stefan Carlsson (V) yttrar sig i ärendet. Yrkande Ulrika Jeansson (S), Anders Härnbro (S), Conny Lindgren (V), Inge Jacobsson (M), Larseric Ramlöv (FP), Fredrik Blomberg (C) och Carl-Gustaf Mörner (M) yrkar samtliga bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ulrika Jeansson yrkar även: 1. Att redigera måluppfyllelsen för målet Resultat inom vuxenutbildning och gymnasium ska förbättras sidan 45 till korrekta siffror. Propositionsordning När förhandlingarna förklarats avslutade konstaterar ordföranden att endast ett förslag föreligger och att kommunfullmäktige beslutar enligt detta. Forts

34 Forts Kf 144 (Årsredovisning 2011) 1. Att godkänna Årsredovisning Att redigera måluppfyllelsen för målet Resultat inom vuxenutbildning och gymnasium ska förbättras sidan 45 till korrekta siffror.

35 Kf 145 Ajournering Ordförande Berit Martinsson (S) föreslår ajournering av sammanträdet under 25 minuter. 1. Att ajournera sammanträdet kl Att återuppta sammanträdet kl

36 Kf 146 Dnr Information från kommunrevisionen Årsredovisning 2011 Hakon Fältström, kommunrevisionen informerar i ärendet. Revisionen skall årligen pröva om: i i i i Årsredovisningen lämnar upplysning om utfall, finansiering och ekonomisk ställning Balanskravet är uppfyllt Räkenskaperna är rättvisande (i enlighet med KRL) och rekommendationer från RKR (Rådet för Kommunal Redovisning) Årets resultat är förenligt med KF:s beslutade mål (finansiella mål och verksamhetsmål) Revisionsmetod är granskning av förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, kassaflödesanalys, balansräkning och sammanställd redovisning. Resultat: Förvaltningsberättelsen är enligt KRL. Analys av årets resultat och ekonomiska ställningen är rättvisande. Skatteintäktsökningen är 1,5 % och nettokostnadsökningen är 4,8 %. De flesta verksamheterna går back. Bildning och kultur går back minus14,7 mkr. Barn och ungdom minus 15,1 mkr. Social omsorg minus 4,3 mkr. Finansiella målen: Utfall Mål Årets resultat -0,3 % 1 % Ej uppfyllt Långsiktigt - 0,3 % 2 % Ej uppfyllt Forts

37 Forts kf 146 (Information från kommunrevisionen ) Soliditet (inkl pensioner) -7,8% (Fallande) Positivt Ej uppfyllt Verksamhetsmålen är delvis uppfyllda. FFIA-koncernens resultat 17,7mkr Balanskravet Resultat tkr Reavinster Värdepapper Ändrad diskonteringsränta Överfört från tidigare 0 Summa: Nås alltså med knapp marginal. Slutsatsen är att de finansiella verksamhetsmålen nås ej. Svagt ekonomiskt resultat. Det är fortsatta obalanser inom KS:s sektorer. Övriga verksamhetsmål är på rätt nivå 1. Att anteckna informationen till protokollet.

38 Kf 147 Dnr Revisionsberättelse för år 2011 Hakon Fältström, kommunrevisionen informerar i ärendet. Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som under 2011 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningarna. Vidare har vi genom utsedda lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens företag. Vi har skrivit granskningsrapporter för bolagen. Årets granskning har ej föranlett oss att rikta anmärkning mot något av de kommunala bolagen. Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från PwC. Rapporter över genomförda granskningar har löpande under året överlämnats till kommunfullmäktige. Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, dess finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunens ekonomiska resultat för verksamhetsåret 2011 är -3,0 mnkr. Resultatet av bokslutsgranskningen framgår av vår revisionsrapport. Vi kan utifrån genomförd granskning konstatera att: i i i Årets resultat är negativt men balanskravet har klarats av med knapp marginal för Årets finansiella mål är inte uppfyllt. De verksamhetsmål och riktlinjer som fullmäktige beslutat om bedöms under 2011 till viss del ha uppfyllts. Forts

39 Forts Kf 147 (Revisionsberättelse 2011) i Kommunstyrelsen uppvisar, precis som under tidigare år, stora underskott för verksamheterna inom sektorerna Barn och ungdom samt Bildning och kultur. Som tidigare år vill vi återigen lyfta fram betydelsen av att kommunens sektorer har rimliga budgetförutsättningar. För att en ökad budgetrealism och ekonomisk marginal ska kunna uppnås så krävs betydande åtgärder, prioriteringar och omdisponeringar inom Kommunstyrelsens verksamheter. Skatteintäkterna inräknat statsbidrag och utjämning har under året förbättrats med 1,5 % medan nettokostnaderna ökat med 4,8 %. Detta har bidragit till att kommunens ekonomiska situation och soliditet försvagats under året och att det finansiella målet inte uppfyllts. Kommunens mål följs upp på ett relativt strukturerat vis. Det sker också en redovisning av bl.a. kvalitetsmått och jämförelser med andra kommuner i årsredovisningen. Verksamhetsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Ytterligare förbättringar av mätbarheten av målen bör eftersträvas. En av årets genomförda granskningar har visat att det finns fortsatta brister i Kommunstyrelsens ärendehantering. Åtgärder krävs för en mer systematisk uppföljning och återrapportering av beslut. Ansvarsfrågan Vi tillstyrker att Kommunstyrelsen, nämnderna, beredningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2011 godkänns. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag och god redovisningssed. Finspång Hakon Fältström Lars Gustafsson Anita Mattisson Anders Lindgren Mikael Sjöberg Mikael Sjöberg har inte deltagit i revisionen av Kommunstyrelsens sektor Social Omsorg på grund av jävsituation. Forts

40 Forts Kf 147 (Revisionsberättelse för 2011) 1. Att anteckna informationen till protokollet.

41 Kf 148 Dnr Ansvarsprövning/ansvarsbefrielse för år 2011 Presidiets förslag till beslut Med hänvisning till revisionsberättelsen vill fullmäktige uppmana kommunstyrelsen att lägga ytterligare kraft på att eliminera/anpassa för de stora budgetavvikelserna inom sektorerna Barn och ungdom samt Bildning och kultur samt att skyndsammast vidta åtgärder för att säkerställa kontroller av att beslut verkställs. I övrigt vill fullmäktige i likhet med revisorerna tillstyrka ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, nämnderna, beredningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ. 1. Att bevilja ansvarsfrihet till kommunstyrelsen, nämnderna, beredningarna samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ.

42 Kf 149 Dnr Ombudgetering bokslut 2011 Kommunen redovisar ett resultat på 3 miljoner kronor för Det finns därför egentligen inget utrymme att ombudgetera budgetmedel från 2011 till Ekonomiavdelningen vill dock göra ett undantag. Kommunstyrelsen har beslutat avsätta medel för rivning Ås 1:38 och gammal byggnad vid Björke skola, respektive kronor. Enligt besluten ska kostnaderna finansieras från kontot för oförutsedda behov. Då besluten ännu inte har verkställts föreslås att medel ombudgeteras till Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att ombudgetera kronor för rivningskostnader av Ås 1:38 och del av Björke skola. Beredande organ Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Yttrande Yrkande 1. Att ombudgetera kronor för rivningskostnader av Ås 1:38 och del av Björke skola.

43 Kf 150 Dnr Överföring av investeringsmedel till 2012 Ekonomiavdelningen har gjort en genomgång av samtliga pågående investeringsprojekt. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns 81 pågående investeringsprojekt, elva av dessa är pågående försäljningsprojekt. Den totala budgetsumman för de återstående 70 projekten uppgår till 118,9 miljoner kronor och 92,7 miljoner kronor avser budget från 2010 eller tidigare medan 26,2 miljoner kronor avser budgetbeslut från Nedlagda kostnader på projekten uppgick till 85,1 miljoner kronor och kvar av budget är således 33,4 miljoner kronor. Ekonomiavdelningen har gått igenom projekten ihop med ansvariga för att säkerställa att projekten alltjämt pågår. Femton projekt avslutas under våren 2012, däribland Grosvadskolan där slutredovisning har inkommit från Vallonbygden. Två projekt som innehåller VAinvesteringar och ska delvis avslutas genom försäljning till Finspångs Tekniska Verk, Industriområdet Hårstorp 1:1 och Etapp 6 Östra Hårstorp. Kulturhuset bör kunna avslutas inom kort. Det finns ett överskott på 0,4 miljoner kronor på avslutade projekt. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att kvarvarande investeringsbudget för pågående projekt enligt bilaga 1 om totalt kronor förs över från 2011 till Beredande organ Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Att kvarvarande investeringsbudget för pågående projekt enligt bilaga 1 om totalt kronor förs över från 2011 till 2012.

44 Kf 151 Dnr Färdtjänst ändring av regler till följd av flextrafik Flextrafiken, den nya flexibla kollektivtrafiken för alla oaktat funktionshinder, införs från Den innebär att nuvarande färdtjänst ersätts av flextrafiken för vissa enligt gällande tidtabell: Finspång Lotorp, vardag kl och lördag/söndag Finspång - Falla, vardag kl och lördag/söndag Under övrig tid före och efter flextrafiken utförs resorna med traditionell färdtjänst. Införande av flextrafik medför behov att delvis förändra regler enligt nedan enligt förslag från färdtjänsthandläggare Jenny Liljeberg. Avsnittet ledsagare Nuvarande lydelse Om sökande klarar att nyttja allmänna kommunikationer med hjälp kan en så kallad kollektiv ledsagare beviljas. Vilket innebär att vid resa med ordinarie kollektivtrafik reser en ledsagare med gratis. Målet med kollektiva ledsagare är att främja nyttjandet av ordinarie kollektivtrafik. Ny lydelse Alla som beviljas färdtjänsttillstånd i Finspångs kommun har rätt att ta med en kollektiv ledsagare i den allmänna kollektivtrafiken. Vilket innebär att vid resa med Östgöta trafikens allmänna kollektivtrafik reser en ledsagare med gratis. Kollektiva ledsagare åker inte med gratis vid färdtjänstresor. Målet med kollektiva ledsagare är att främja nyttjandet av ordinarie kollektivtrafik. Forts

45 Forts Ks 151 (Färdtjänst ändring av regler till följd av flextrafik) Avsnittet Föreskrifter och villkor Tillståndsnivå B är ändrad/förtydligad Nuvarande lydelse: B= Anvisat färdtjänstfordon hela resvägen. Ny lydelse: B= Anvisat färdtjänstfordon hela resvägen. Anvisat fordon kan vara Flexbuss, personbil eller specialfordon Tillägg i näst sista stycket: Extrahjälp av föraren med att hämtas och lämnas inomhus kan beviljas personer som inte har förmåga att på egen hand ta sig till och från entrén. Det kan vara personer som på grund av funktionsnedsättning till exempel behöver hjälp i trappa, hjälp med att öppna dörrar, med hjälpmedel eller att hitta rätt adress. Servicen ges inte av chauffören om ledsagare följer med på resan. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att anta förslag, daterat , till regler för färdtjänst. Beredande organ Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Yttrande Yrkande 1. Att anta förslag, daterat , till regler för färdtjänst.

46 Kf 152 Dnr Obligatorisk anslutning till fjärrvärme i avtal för småhustomter på Lärkvägen Kommunfullmäktige har i beslut den 14 december 2011 gett samhällsplaneringsenheten i uppdrag att ta fram ett finansieringsförslag för de tomter där köparen väljer att bygga ett passivhus, eller annan typ av energihus som stämmer överens med energimyndighetens kravspecifikation och blir befriade från den obligatoriska fjärrvärmeanslutningen i området. Fjärrvärmeanslutningskostnaden i området har Finspångs Tekniska Verk fastställt till kr( exkl.växlare) Det medför att det uppkommer en kostnad på kr/tomt som ej ansluts till fjärrvärme. Denna kostnad blir en tillkommande kostnad som belastar projektet. Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta 1. Att Finspångs kommun ersätter Finspångs Tekniska Verk med kr för varje tomt som ej blir ansluten till fjärrvärme p.g.a. tomtköparens val att bygga ett passivhus eller annan typ av energihus som stämmer överens med energimyndighetens kravspecifikation. 2. Att den för projektet tillkommande kostnaden (idag oförutsägbar) finansieras från medlen för tomtförsäljningen. Beredande organ Kommunstyrelsekontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunfullmäktiges protokoll Förvaltningens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Forts