Att vårda patienter med fetma: Caring for obesity patients:

Transkript

1 Att vårda patienter med fetma: Sjuksköterskans upplevelser Caring for obesity patients: Nurse s experiences Författare: Hanna Eliasson och Ebba Hjort VT 2018 Examensarbete: Kandidat, 15 hp Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Handledare: Mona Fackel, universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet

2 ABSTRAKT Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som växer runt om i världen. Idag har 13% av världens befolkning fetma. Den största orsaken till att människor utvecklar fetma är ett ökat kaloriintag. I takt med att fetmaepidemin ökar, ökar även antalet patienter med fetma i vården. Alla patienter har rätt till lika vård och det är sjuksköterskans roll att vårda och bemöta varje patient med respekt och empati. Syfte: Metod: Resultat: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med fetma. En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar har genomförts. Databaserna som har använts är Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats enligt en integrerad analys. Resultatet bestod av tre kategorier; Negativa attityder, en emotionell utmaning och hinder i omvårdnaden. Negativa attityder var vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplevde att vårda patienter med fetma var fysiskt utmanande, krävdes mer tid och mer personal. Brist på utrustning blev ett hinder för att utföra säker vård. Diskussion: Patientens upplevelser av negativa attityder bland sjuksköterskor diskuterades. Det förekom en diskussion angående huruvida patienter blir påverkade av otillräcklig utrustning och sjuksköterskans attityder. Innebörden av sjuksköterskans profession belystes. Nyckelord: attityd, fetma, patient, sjuksköterska, upplevelser, utrustning 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 4 PREVALENS AV FETMA... 4 DEFINITIONER... 4 Fetma... 4 Mätinstrument Body Mass Index... 4 RISKFAKTORER OCH KOMPLIKATIONER... 5 SJUKSKÖTERSKANS ROLL OCH OMVÅRDNADSANSVAR... 5 PROBLEMFORMULERING... 6 SYFTE... 6 METOD... 6 DESIGN... 6 LITTERATURSÖKNING... 7 URVAL... 7 DATAANALYS... 7 GRANSKNING... 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 RESULTAT... 9 NEGATIVA ATTITYDER... 9 EN EMOTIONELL UTMANING Frustration kring patientens hälsa Svårigheter att tala om vikt och fetma Empati för patienten HINDER I OMVÅRDNADEN Avsaknad av utrustning En fysisk utmaning Oro för skador RESULTATSAMMANFATTNING DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Negativa attityder Hinder i omvårdnaden En emotionell utmaning SLUTSATS KLINISK NYTTA FORTSATT FORSKNING REFERENSER Bilaga 1 - Sökmatris Bilaga 2 - Artikelmatris 3

4 BAKGRUND Fetma och övervikt är idag ett av världens största folkhälsoproblem som har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Enligt WHO (2016) är 1,9 biljoner människor i världen överviktiga. Över 650 miljoner av dem har fetma, vilket innebär 13% av världens befolkning. Prevalensen av fetma har tredubblats från år och är vanligast i höginkomstländer. Det visar även att utbredningen av fetma ökar i både låg- och medelinkomstländer. Prevalens av fetma Folkhälsomyndigheten (2016), gjorde en undersökning som visar att 51% av Sveriges befolkning var överviktiga. Studien visar att övervikt eller fetma är mest förekommande hos män och bland äldre. Mellan åldrarna år har 58% av männen och 44% av kvinnorna övervikt eller fetma (Folkhälsomyndigheten, 2016). Övervikt och fetma i Sverige ökade under åren 1980 till Förekomsten ökade med 12% för män, från 35% år 1980 till 52% år För kvinnor ökade förekomsten från 27% till 36% (Johansson, 2010). Det visar även att övervikt och fetma är mer förekommande hos personer med endast gymnasial eller förgymnasial utbildning. Övervikt och fetma är ett växande problem som ökar främst hos personer under 65 år i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2016). Fetma är ett omfattande problem i världen, då det leder till ökad dödlighet och minskad livskvalité för individer med fetma. Fetma orsakar höga hälso- och sjukvårdskostnader med ett intervall på 2 7% av de totala sjukvårdskostnaderna. Fetma förekommer i hela världen men minst i afrikanska och asiatiska länder. Enligt WHO (2000), ökade fetma i samtliga kontinenter och under de senaste tio åren har förekomsten av fetma ökat bland befolkningen i Europa med 10 40% (WHO, 2000). I USA är fetma vanligt förekommande och fetman ökade kraftigt under åren med 8,2% (Lewis, Edwards-Hampton & Ard, 2016). År 1994 var 59,4% av männen och 50,7% av kvinnorna i USA överviktiga eller hade fetma (Flegal, Carroll, Kuczmarski & Johnson, 1998). Förekomsten av fetma har ökat från 13,4 till 34,9% mellan åren Från år 2000 är det mer än en tredjedel av befolkningen som har fetma i USA (Lewis et al., 2016). Idag är cirka två tredjedelar av USA:s befolkning överviktiga vilket gör att USA blir ett av de länder i världen med högst förekomst av övervikt och fetma (Larsson & Rössner, 2016). Definitioner Fetma Fetma är ett tillstånd när en människa har lagrat en onormal mängd fettvävnad vilket påverkar hälsan. Fetma är ett farligt tillstånd som kan orsaka allvarliga konsekvenser för individen som har konstaterats ha fetma. Idag avlider fler människor i fetma än i undervikt (WHO, 2016). Den största orsaken till fetma är ett högre kaloriintag. En kombination av att människan äter mer och motioner mindre resulterar i en viktuppgång. Förr var föda endast en energikälla för att leva men idag använder flera människor föda för belöning, tröst och njutning (Jastreboff et al., 2013). Fetma går att förebygga genom att äta en hälsosam kost och utöva regelbunden fysisk aktivitet. Genom att begränsa intaget av socker och fett, minskar risken att drabbas av fetma (WHO, 2016). I studien definieras fetma när patienten har ett BMI värde >30. Mätinstrument Body Mass Index BMI (Body Mass Index) är ett mått på viktrelaterad hälsorisk. BMI baseras på människans kroppslängd och kroppsvikt. En uträkning av BMI sker genom att kroppsvikten i kilogram divideras med kroppslängden i meter i kvadrat (Agerberg, 2014). År 1997 fastslog WHO gränsvärdena för BMI hos vuxna som delades in i olika klasser. Ett BMI >25 innebär övervikt. BMI >30 klassificeras som fetma. BMI >35 innebär svår fetma och BMI >40 innebär extrem fetma (se tabell 1). Gränsvärdena är ett verktyg för att se hur mycket 4

5 fettvävnad en människa har i kroppen. Ett högt eller lågt BMI ger ökad risk för både sjukdomar och dödlighet. Förutom att mäta BMI mäts även midjemåttet som ger en uppfattning av mängden bukfetma (se tabell 2). Ett midjemått över gränsvärdena innebär lika stor risk som att ha ett BMI >30 (WHO, 2016). Enligt Agerberg (2014) tar BMI inte hänsyn till kroppsbyggnad, kön, ålder eller etnicitet. Tabell 1. BMI-klasser enligt WHO (2016). Klass BMI (kg/m2) Övervikt >25,0 29,99 Fetma I >30,0 34,9 Fetma II >35,0 39,9 Fetma III >40 Tabell 2. Gränsvärden för midjemått som kan indikera en hälsorisk enligt Agerberg (2014). Kön Midjemått (cm) Man >102 Kvinna >88 Riskfaktorer och komplikationer Socioekonomisk status, miljö och livsstil är sociala faktorer som kan vara föreliggande orsaker till fetma. Ärftliga faktorer som kan påverka är om föräldrarna har en övervikt. Då kan det föreligga en ökad risk för att barnet får fetma. En kombination av ärftliga och sociala faktorer kan vara bidragande för utvecklingen av fetma. Andra faktorer som kan påverka är om mamman har haft graviditetsdiabetes, om dåliga kostvanor börjar i tidig ålder eller hög födelsevikt (Bishop, Middendorf, Babin & Tilson, 2005). Kroppen påverkas av att vara överviktig och ger ett flertal negativa fysiologiska förändringar. Det blir en ökad belastning på hjärtat vid aktivitet som kan påverka andning och blodtryck (Yan et al., 2006). Fetma är ett tillstånd som kan leda till allvarliga sjukdomar, och den mest förekommande sjukdomen är ateroskleros som kan uppkomma i tidigt skede. Fetma kan även leda till kardiovaskulära sjukdomar som stroke och hjärtsjukdomar, vilket var den främsta dödsorsaken bland världsbefolkningen år 2012 (WHO, 2017). Hjärtats funktion påverkas av fetma, då för höga mängder kroppsfett kan leda till hjärtsvikt. En individ med fetma har risk att bli insulinresistent, vilket kan leda till diabetes typ 2. För att minimera uppkomsten av diabetes typ 2 rekommenderas viktminskning för personer med fetma. (Poirer et al., 2011). Sjuksköterskans roll och omvårdnadsansvar Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har den legitimerade sjuksköterskan flera arbetsområden med omvårdnad i fokus. Sjuksköterskan skall kunna arbeta självständigt och arbeta utifrån evidensbaserad vård. Det beskrivs att sjuksköterskan skall visa empati, respekt och ha ett etiskt förhållningssätt gentemot alla patienter. Det är viktigt att ge vård på lika villkor oavsett kön, socioekonomi och ålder. Sjuksköterskan skall utgå ifrån patientens behov, resurser och skapa en relation för att kunna uppfylla god omvårdnad. En god omvårdnad sker genom att sjuksköterskan ser personen bakom fetman och kan anpassa vården efter varje enskild individ (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). All sjukvårdspersonal skall arbeta i 5

6 enlighet med hälso- och sjukvårdslagen som förespråkar att alla människor har rätt till lika vård. Vården skall utföras med respekt mot människans värde. I kontakt med hälso- och sjukvården skall patienten känna en trygghet och vården skall vara av god kvalité (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30). För att kvalité i vården ska uppnås, krävs att sjuksköterskan är kompetent och tillämpar personcentrerad vård. Patienter med fetma skall känna sig delaktig i sin vård och få göra de val patienten själv önskar. Hur sjuksköterskan väljer att bemöta patienten, kan vara avgörande i patientens upplevelse av omvårdnaden (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017). Viktiga komponenter i vården är att det skall finnas resurser tillgängligt. Utrustning och personal ligger till grund för en god vård skall kunna bibehållas. För att en god vård ska uppnås, finns det fem viktiga punkter som sjuksköterskan behöver beakta oavsett vem patienten är och det aktuella hälsotillståndet (HSL, SFS 2017:30) 1. Vården skall vara av god kvalité med hög hygienisk standard. 2. Hälso- och sjukvårdspersonal skall möta patientens behov och arbeta patientsäkert. 3. Respektera patientens självbestämmande och integritet. 4. God relation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. 5. Sjukvården skall vara lätt tillgänglig. Varje människa är unik och hälsa är ett tillstånd som upplevs olika från varje individ. Det är viktigt att sjuksköterskan utgår från hur varje patient upplever hälsa och vad patienten vill uppnå. Sjuksköterskan skall kunna hålla ett professionellt förhållningssätt och ge patienter med fetma bättre förutsättningar och valmöjligheter att förbättra sin hälsa. Sjuksköterskan skall ge patienten vägledning, samtidigt som sjuksköterskan skall respektera patientens val och inte vara dömande. Trots patientens ohälsa eller sjukdom, skall sjuksköterskan hjälpa patienten att leva det liv som patienten önskar. Genom att lära känna patienten och se patientens värderingar är det lättare att kunna ge en personcentrerad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Problemformulering Antalet personer med fetma i världen ökar vilket även ökar antalet patienter med fetma i vården. Vården skall vara en trygg plats för både personal och patient där kvalité och säkerhet i vården eftersträvas. Varje patient har rätt till god vård och det ingår i sjuksköterskans profession att kunna möta varje patient med respekt, främja hälsa och värna om patientens behov. Fetma är ett växande folkhälsoproblem i världen och därmed kommer sjuksköterskan att möta, vårda och hantera patienter med fetma i sitt arbete. Sjuksköterskan skall kunna behålla sin professionalitet, tillämpa personcentrerad vård och respektera personen bakom fetman. En sammanställning av tidigare forskning kan ge en överskådlig bild av hur sjuksköterskan upplever det är att vårda patienter med fetma. Genom en sammanställning kan det lyftas fram vilka behov och förbättringsområden som finns, för att sjuksköterskan skall kunna ge en god och säker vård. SYFTE Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med fetma. METOD Design En litteraturstudie med systematisk sökning med en sammanställning av tidigare forskning inom valt område har genomförts. Enligt Kristensson (2014) är en litteraturstudie en 6

7 sammanställning av befintlig litteratur som används för att kunna få en översikt av hur kunskapsläget ser ut. En litteraturstudie kan resultera i evidensbaserad kunskap inom ett ämne, upptäcka behov av vidare forskning samt belysa förbättringsområden inom hälso- och sjukvården. Litteratursökning Första steget var att skapa en sökstrategi för att finna artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. För att få en översikt över tidigare forskning inom området utfördes en preliminär sökning i olika databaser. Lämpliga sökord identifierades relaterat till syftet i litteraturstuiden och MeSH-termer användes som hjälpmedel med syfte att finna ämnesord för en mer specifik sökning. Fritextsökningar genomfördes då lämpliga ämnesord inte hittades som MeSH-termer. En fritextsökning innebär en bredare sökning som inte är ansluten till ämnesord, vilket resulterar i fler träffar vid varje sökning. Ämnesord och fritextsökningar kombinerades med booleska sökoperatorerna AND och OR. Sökorden som användes var: obesity, overweight, bariatric, bariatric patients, nurse, nurs*, patient, care, caring, challenge, challenges, experience och equipment. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed, vilka är relevanta databaser för forskning inom omvårdnadsvetenskap. CINAHL är en databas inom vårdvetenskap och PsycINFO är en databas inom psykologi och beteendevetenskap. PubMed innehåller artiklar inom medicin och omvårdnad (Kristensson, 2014). De avgränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara inom en tidsperiod mellan åren , vara peer-reviewd, skriva på engelska och inneha deltagare över 18 år. Enligt Kristensson (2014) tillämpas begränsningar för att finna artiklar som är godkända av en etisk kommitté, inom en aktuell tidsperiod samt rätt målgrupp för litteraturstudien. Urval Urvalet av artiklarna begränsades genom att tillämpa inklusion- och exklusionskriterier. Artiklar som fokuserade på sjuksköterskans upplevelser och genomförda inom primärvård och på sjukhus inkluderades i litteraturstudien. Artiklar med deltagare under 18 år samt studier inom hemsjukvård exkluderades. Artikelsökningen i databaserna resulterade i totalt 648 träffar. För att finna artiklar som stämde överens med litteraturstudiens syfte var första steget i urvalet att läsa artiklarnas titlar. Efter första urvalet kvarstod totalt 82 artiklar som svarade mot syftet. Andra steget i urvalet var att läsa artiklarnas abstrakt, som skall läsas av samtliga författare, för att tillsammans komma överens om vilka artiklar som skall inkluderas i studien (Kristensson, 2014). Genom att läsa abstrakten erhölls en överblick av innehållet i artiklarna. I abstrakten söktes beskrivande information om sjuksköterskans upplevelser för att se om artiklarna stämde överens med syftet. Efter en granskning av artiklarnas abstrakt kvarstod 21 artiklar, som översattes till svenska och lästes enskilt i fulltext. Artiklar som fokuserade på barnfetma, patientens upplevelser och hur överviktiga sjuksköterskor upplevde det var att arbeta inom vården sorterades bort då de inte matchade litteraturstudiens syfte. Enligt Kristensson (2014) skall ytterligare en gallring genomföras efter att ha granskat artiklarna i fulltext. Ett sista urval av vilka artiklar som skall inkluderas i litteraturstudien skall utförs på samma tillvägagångssätt som vid gallringen av artiklarnas abstrakt (Kristensson, 2014). Efter en jämförelse av kvarstående artiklar var det totalt tio artiklar som svarade på syftet och inkluderas därmed i litteraturstudien. Dataanalys Analysen genomfördes enligt Kristensson (2014) genom integrerad analys som utfördes stegvis. En integrerad analys sker genom ett strukturerat arbetssätt med syftet i fokus. 7

8 Artiklarnas resultat lästes enskilt och meningsbärande delar markerades med hjälp av överstrykningspennor i olika kulörer. Liknande innehåll markeras i samma kulör för att senare underlätta en sammanställning av resultatet. Artiklarnas resultat diskuterades och analyserades tillsammans för att kunna finna skillnader och likheter. Meningsbärande delar i artiklarnas resultat markerades med olika koder som en beskrivning på vad stycket innehöll. Enligt Kristensson (2014) kan koder fungera som en slags etikett som förklarar vad varje stycke beskriver och innehåller. Flera koder kan placerades under en kategori och fungerar som en rubrik för kodernas innehåll (Kristensson, 2014). Det var ett tillvägagångssätt för att samla ihop likartat innehåll från varje artikels resultat under samma kategori. Under analysen identifierades gemensamma nämnare i kategorierna och kunde därmed omvandlas till underkategorier efter gemensam diskussion. Sex underkategorier kunde placeras under tre huvudkategorier; negativa attityder, en emotionell utmaning och hinder i omvårdnaden. Granskning Enligt Kristensson (2014) skall artiklarnas kvalité och trovärdighet bedömas och granskas. En granskning utförs för att avgöra om artiklarna håller en hög kvalité för att kunna inkluderas i litteraturstudiens resultat. Med hjälp av en granskningsmall som består av ett antal frågor som besvaras utifrån varje artikel kan kvalitén på artiklarna bedömas (Kristensson, 2014). Artiklarna som lästes i fulltext granskades först enskilt med hjälp av granskningsmallar från Kristensson (2014). Artiklarnas struktur, uppbyggnad och innehåll studerades och ett gemensamt beslut om vilken kvalité som var acceptabel att representera studiens resultat genomfördes. Det var av vikt att samtliga artiklar hade ett välformulerat syfte och hade tydliggjort sitt tillvägagångssätt. En granskning utfördes av hur datainsamling har genomförts, vilken analysmetod som tillämpats och studiernas urvalsförfarande. Etiska överväganden För att genomföra en studie inom omvårdnadsforskning krävs ett etiskt tillstånd. Etiska överväganden skall utföras innan en studie påbörjas och vara presenterat under studiens gång. Grundtanken i forskningsetik är att människor är lika mycket värda och skall behandlats med respekt. Informerat samtycke, konfidentialitet och att inte skada personer som medverkar i en studie är tre viktiga principer inom forskning (Sandman & Kjellström, 2013) En litteraturstudie skall innehålla artiklar som är godkända av en etisk kommitté. Samtliga artiklar hade ett etiskt resonemang med frivilligt deltagande, var etiskt godkända och information var angiven till deltagarna om innebörden av studien. Konfidentialitet erhölls, vilket skyddar deltagarnas integritet. All information från artiklarna som svarade mot syftet har inkluderats i litteraturstudien för att fastställa att resultatet blir korrekt. Innan litteraturstudiens start tydliggjordes vilka fördomar som förelåg inom ämnet och ett objektivt synsätt tillämpades under processen. Tidigare värderingar och förkunskap åsidosattes för att minska risken att påverka resultatet. 8

9 RESULTAT Resultatet beskriver sjuksköterskors upplevelser och vilka utmaningar sjuksköterskor finner i att vårda patienter med fetma. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande sex underkategorier (se tabell 3). De tre huvudkategorierna är negativa attityder, en emotionell utmaning och hinder i omvårdnaden och de tillhörande underkategorierna är frustation kring patientens hälsa, svårigheter att tala om vikt och fetma, empati för patienten, avsaknad av utrustning, en fysisk utmaning och oro för skador. Tabell 3. Översikt av kategorier och underkategorier. Negativa attityder En emotionell utmaning Hinder i omvårdnaden Frustation kring patientens hälsa Avsaknad av utrustning Svårigheter att tala om vikt och fetma Empati för patienten En fysisk utmaning Oro för skador Negativa attityder Sjuksköterskor dömde patienten efter kroppstoleken då sjuksköterskor hade ett antagande om att stora patienter inte hjälpte till vid omvårdad (Hales, Gray, Russel & MacDonald, 2018). När en patient var överviktig hade sjuksköterskor fördomar om att patienten inte bryr sig om sin kropp vilket resulterade i negativa attityder gentemot patienter med fetma. Sjuksköterskor såg på en patient med fetma på ett annorlunda sätt i jämförelse med en normalviktig patient. När personalen pratade om patienten i korridoren eller under rapport fokuserade de endast på patientens storlek och en förutfattad mening spred sig bland personal. Synen ändrades från en fet kropp till en patient när sjuksköterskan hade lärt känna patienten och då kunde en relation skapas. Patientens storlek var inte längre i fokus och sjuksköterskor såg personen bakom fetman. Några av sjuksköterskorna ansåg att det behövde ske en förändring gällande deras negativa attityder och fördomar för att kunna ge en god vård (Robstad, Söderhamn & Fegran, 2018). En sjuksköterska beskrev att det förekom negativa attityder för att vårda en patient med fetma, eftersom det var ett tungt moment i omvårdnaden som tog längre tid än vid en normalviktig patient (Lumley, Homer, Palfreyman, Shackley & Tod, 2015). Tidigare erfarenheter var en faktor som påverkade sjuksköterskors attityd vid omvårdnad av en patient med fetma. Sjuksköterskor upplevde att negativa erfarenheter hade inverkan på vården och kunde påverka mötet med nästa patient. Negativa attityder spred sig bland personal och sjuksköterskor ansåg att det var lätt att bli påverkad av kollegor i sin närhet. Under rapport vid skiftbyten förekom negativa kommentarer om patienter med fetma mellan personalen. Sjuksköterskor försökte att undvika att bli påverkade av kommenterarna för att kunna bibehålla sin professionalitet inför patienten. För att kunna lära känna patienten utan fördomar valde sjuksköterskan att vara neutral under rapportering. Det var viktigt att kunna bortse ifrån egna värderingar, åsikter och hur samhället såg på personer med fetma för att kunna möta varje patient med respekt. Sjuksköterskor upplevde att det var en utmaning att förbise sina fördomar i mötet med en patient med fetma (Shea & Gagnon, 2015). 9

10 En emotionell utmaning Frustration kring patientens hälsa Sjuksköterskor upplevde frustration, ilska och avsky vid vårdandet av patienter med fetma. Frustration uppkom för att sjuksköterskor ansåg att patienten inte tagit om sin hälsa och sin kropp (Shea & Gagnon, 2015). Fetma upplevdes vara självförvållat och varje patient ansågs vara ansvarig för sitt hälsotillstånd. Fetma är ett tillstånd som går att förebygga och sjuksköterskor menade att patienten var skyldig för sin ohälsa vilket orsakade negativa tankar som påverkade omvårdnaden (Robstad et al., 2018; Shea & Gagnon, 2015). Levnadsvanor hos en patient med fetma skapade irritation bland sjuksköterskor då de ansåg att patienter med fetma var annorlunda på grund av att de hade en annan livsstil. Patienterna ansågs inte vilja förändra sitt liv och gjorde medvetna val i sin vardag som gav allvarliga konsekvenser för hälsan. En sjuksköterska uttryckte att patienter med fetma inte har tagit hand om sig själva och därmed hamnat i ett skadligt tillstånd för hälsan (Robstad et al., 2018). Svårigheter att tala om vikt och fetma En utmaning för sjuksköterskor var att tala om vikten med en patient som har fetma. Sjuksköterskor ansåg att det blev en obekväm situation och ville inte döma patienten efter storleken (Gray, Russel & MacDonald, 2018; Hales, Coombs och de Vires, 2018; Lumley et al., 2015). Ordet fetma beskrevs vara negativt laddat och sjuksköterskor valde att undvika att använda termer som övervikt och fet inför patienten. Sjuksköterskor var oroliga för att patienten skulle ta illa upp vid samtal om vikt och därmed förstöra relationen med patienten (Hales, Coombs och de Vires, 2018). Även en rädsla att stigmatisera patienter utgjorde ett hinder att tala om fetma för sjuksköterskor (Hales, Coombs och de Vires, 2018; Philips, Wood & Kinnersley, 2014). För att inte patienten skulle tro att sjuksköterskor hade fördomar om patienter med fetma valde sjuksköterskor att undvika att tala om ämnet. Sjuksköterskor antog att patienter med fetma var mer känsliga för att prata om sin övervikt, och sjuksköterskor kände sig då att det blev en obekväm situation att tala med patienten om vikt. För att inte förolämpa patienten valde sjuksköterskor att kommunicera med varandra genom kroppsspråk när patienten var närvarande. Hemliga koder och gester användes för att diskutera patientens fetma (Hales, de Vires & Coombs, 2016). Då vikt upplevdes vara ett känsligt ämne för patienten, var det viktigt att ta upp det vid ett lämpligt tillfälle. Det förelåg en ovisshet om vem som var ansvarig att tala om ämnet med patienten, men en sjuksköterska uttryckte att det är allas ansvar att tala om vikten då det är en del av patientens hälsa. Sjuksköterskor valde att undvika ämnet, för att patienten inte skulle känna sig diskriminerad (Lumley et al., 2015). När patienter ansåg sig vara feta valde sjuksköterskor att inte bekräfta påståendet och istället ignorera situationen. För att inte skapa osäkerhet hos patienter och inte vara dömande mot patienters kroppsstorlek förnekade sjuksköterskor vad patienter uppgav om sin storlek (Hales et al., 2016). En god relation mellan sjuksköterska och patient var nödvändigt för att kunna föra en konversation angående patientens vikt. Patienten skulle känna trygghet med sjuksköterskan och vara öppensinnad att tala om sin vikt (Philips et al., 2014). Sjuksköterskor menade att det var lättare att nå fram till en patient med fetma som var motiverad och medveten om sin hälsa, vilket underlättade till att skapa en relation samt att vara personlig med patienten (Shea & Gagnon, 2015). Empati för patienten Sjuksköterskor ansåg att patienter med fetma var mer utsatta än andra patienter i vården på grund av kroppsstorleken. En oro uppstod bland sjuksköterskor då de ansåg att vården inte var tillräckligt bra och att patienterna inte fick den vård de behövde. Sjuksköterskor upplevde att patienter var utlämnade och befann sig i en svår situation inom vården. När en patient behövde få hjälp av flera vårdpersonal samtidigt vid omvårdnad på grund av sin vikt kände sjuksköterskor empati för patienten (Robstad et al., 2018). Sjuksköterskor hade ett antagande 10

11 om att patienter med fetma möts av praktiska utmaningar på grund av kroppsstorleken och att den nedsatta rörelseförmågan påverkade patientens dagliga liv (Hales, Gray, Russell & MacDonald., 2018). Sjuksköterskor kände sig illa till mods vid vårdandet då patienten upplevdes vara obekväm och mer sårbar. Patienten upplevdes känna skam och skuld över att ha hamnat i situationen att vara en patient med fetma. Oavsett patientens vikt hade sjuksköterskor som mål att ge vård på lika villkor (Robstad et al., 2018). Sjuksköterskor kände empati när de gav vård till patienter med fetma (Poon & Tarrant, 2009; Robstad et al., 2018). Hinder i omvårdnaden Avsaknad av utrustning Sjuksköterskor upplevde att utrustningen var ett hinder vid omvårdnad av patienter med fetma (Cowley & Leggett, 2011; Hales, Coombs och de Vires, 2018; Lumley et al., 2015). Utrustningen som fanns tillgänglig var inte anpassad efter patienternas vikt och kroppsform vilket blev ett problematiskt moment vid omvårdnad (Cowley & Leggett, 2011; Hales, Coombs och de Vires, 2018). När specialutrustning inte fanns tillgänglig spenderade sjuksköterskor tid på att söka efter rätt utrustning för att kunna utföra en säker vård. En sjuksköterska uttryckte att det blev problematisk när det inte fanns utrustning på plats och ansåg att utrustningen bör vara nära till hands för att spara på sjuksköterskornas tid och energi (Lumley et al., 2015). En ovisshet befann sig bland sjuksköterskor om vilka riktlinjer som gällde vid användning av utrustning i vården. Det saknades kunskap om när det var relevant att använda allmän utrustning eller vid vilka tillfällen det krävdes specialutrustning. Sjuksköterskor var inte medvetna om vilken maximal vikt som gällde för användning av allmän utrustning (Lumley et al., 2015). Sjuksköterskor ansåg att utrusning som var anpassad efter patientens kroppsstorlek och vikt var av betydelse för patientsäkerheten och för att undvika arbetsskador bland personalen (Shea & Gagnon, 2015). Enligt Drake et al. (2008) ansåg sjuksköterskor att specialutrustning var den viktigaste komponenten för att kunna garantera en trygg och säker vård. En fysisk utmaning Sjuksköterskor upplevde att det var en krävande situation att ta hand om en patient med fetma då det krävdes mer vårdpersonal vid förflyttningar och vid omvårdnad på grund av patientens storlek och vikt (Robstad et al., 2018; Shea & Gagnon, 2015). Att vårda en patient med fetma var fysiskt utmanande, ansträngande och komplicerat för sjuksköterskor (Hales, Coombs och de Vires, 2018; Lumley et al., 2015; Poon & Tarrant, 2009; Shea & Gagnon, 2015). Moment som mobilisering, förflyttningar och hjälp med personlig hygien krävde mer personal då patientens storlek var en utmaning (Gray, Russel & MacDonald, 2018; Coombs och de Vires, 2018; Lumley et al., 2015; Shea & Gagnon, 2015). Vid omvårdnad av en patient med fetma avsattes längre tid och det behövdes mer arbetskraft än vid en normalviktig patient (Lumley et al., 2015; Shea & Gagnon, 2015). På grund av att omvårdnaden av en patient med fetma tog längre tid fick patienten ofta vänta på personalens hjälp till sist då andra arbetsuppgifter prioriterades först. Sjuksköterskor upplevde att det var tungt och fysiskt ansträngande att vårda en patient med fetma (Lumley et al., 2015). Storleken på patienten utgjorde ett hinder vid utförande av förflyttningar och vändningar vilket resulterade i att fler sjuksköterskor fick kallas in som resurser för att kunna utföra momenten på ett säkert sätt (Hales, coombs & de Vries, 2018; Lumley et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde att det var en utmaning att ge lika vård till patienter med fetma i jämförelse med normalviktiga patienter. Patientens storlek och vikt gjorde att vården utsattes för fysiska utmaningar dagligen. En utmaning var att hjälpa patienter med påklädning då 11

12 patienter inte alltid hade full förmåga att hjälpa till. Personal fick hjälpas åt att lyfta patientens kroppsdelar och samtidigt klä på patienten vilket var fysiskt ansträngande på grund av den tunga vikten (Lumley et al., 2015). En patient med fetma har ofta nedsatt rörlighet vilket påverkade att vården blev mer fysisk krävande och ansträngande (Shea & Gagnon, 2015). En sjuksköterska beskrev att det både var fysiskt och psykiskt utmanade att vårda en patient med fetma och menade att sjuksköterskor behövde vara förberedda på att det kommer ta tid och vara fysiskt krävande (Lumley et al., 2015). Oro för skador På grund av den fysiska belastningen och ansträngande omvårdnaden upplevde sjuksköterskor att de var utsatta för arbetsskador. För lite personal och utrustning var två faktorer som bidrog till fysiska skador vid omvårdnad av en patient med fetma (Robstad et al., 2018; Shea & Gagnon, 2015). Smärta i axlar och rygg vid förflyttningar av tunga patienter var vanligt förekommande på grund av att sjuksköterskor utsätts för tunga lyft och slitsamma arbetsställningar för kroppen vid omvårdnad. Det uppkom en stress hos sjuksköterskorna som ansåg att det behövdes mer personal för att kunna ge en trygg vård och för att undvika fysiska skador (Lumley et al., 2015). Sjuksköterskor upplevde därmed rädsla och oro vilket ledde att de ville skydda sig själva från arbetsskador. Tidigare arbetsskador kunde vara en negativ erfarenhet som påverkade sjuksköterskans vilja att ta hand om patienter med fetma. De ville återigen inte skada sig och valde därmed att vårda patienter på avdelningen utan fetma. Det var en utmaning när sjuksköterskor hade tidigare negativa erfarenheter av att vårda patienter med fetma (Shea & Gagnon, 2015). Eftersom skaderisken var hög och vården krävde fysiskt arbete upplevde sjuksköterskor att de inte hade viljan att vårda patienter med fetma. Sjuksköterskor upplevde att det var slitsamt för kroppen vid omvårdnad och ville inte ha ansvar över patienter med fetma. Fördelningen av patienter blev orättvis på grund av att sjuksköterskor hade en ovilja att vårda patienter med fetma. Det skapades en frustration bland sjuksköterskor, om vem som skulle ta ansvaret att vårda patienter med fetma (Robstad et al., 2018). Sjuksköterskor upplevde att kollegor undvek situationer vid omhändertagandet av patienter med fetma då de skyllde på att de hade andra arbetsuppgifter och uttryckte en ovilja att hjälpa till. Det förekom negativitet gentemot fetma som patientgrupp vilket påverkade sjuksköterskor att inte vilja vara en del i vårdandet av en patient med fetma. Sjuksköterskor som tog ansvar och var hjälpsamma blev först tillfrågade om att vara ett stöd när kollegor behövde handräckning. Eftersom det var samma sjuksköterskor som var involverade i det fysiska arbetet orsakades trötthet och arbetsskador vilket resulterade i att en vägran uppstod bland sjuksköterskor att hjälpa till i omvårdnaden. En viktig komponent för att kunna hålla god kvalité på vården var stödet från kollegor och att arbeta tillsammans. Det var viktigt med samarbete och att hjälpa varandra i omvårdnadssituationer (Shea & Gagnon, 2015). RESULTATSAMMANFATTNING Sjuksköterskor upplevde att patienter med fetma komplicerade vården då patientens vikt och kroppsstorlek resulterade i att vårdandet tog längre tid, var mer fysiskt krävande och ansträngande. Den fysiska ansträngningen och patientens vikt utgjorde en högre risk för arbetsskador vid omvårdnad vilket skapade en rädsla och en ovilja att vårda patienter med fetma. Två viktiga komponenter för att kunna garantera en säker vård för vårdpersonal och patient är att det finns anpassad utrustning samt tillgänglig vårdpersonal. Tidigare erfarenheter och negativa attityder var ett vanligt förekommande fenomen bland sjuksköterskor. Fördomar och kritiska antaganden från kollegor påverkade sjuksköterskans syn på patienter med fetma. Sjuksköterskor såg inte personen bakom sjukdomen utan valde 12

13 hellre att fokusera på patientens storlek. En känsla av frustation uppstod över hur patienten hade behandlat sin kropp och skadat sin hälsa genom medvetna val i livet. Sjuksköterskor upplevde att det var en utmaning att tala med patienten om dennes vikt då sjuksköterskor upplevde att det var en obekväm situation och inte ville såra patienten eller påverka relationen. Det var viktigt att ha en god relation mellan sjuksköterska och patient för att kunna ha en dialog angående patientens vikt. Sjuksköterskor kände också empati för patienter med fetma och ansåg att de var en utsatt patientgrupp. DISKUSSION Metoddiskussion En kombination av både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Kvalitativa artiklar fokuserar på människans tolkningar, perspektiv och erfarenheter, vilket ansågs vara relevant till studiens syfte. Kvantitativ forskning innebär ett större urval och fokuserar på att finna likheter, skillnader samt orsaker och samband kring ett bestämt fenomen (Kristensson, 2014). För att finna artiklar användes databaserna Cinahl, PSYCInfo och PubMed som fokuserar på omvårdnad och medicin. Andra databaser kunde varit relevanta för studiens syfte men på grund av tidsbegränsning samt okunskap användes inga fler databaser. Det formulerades inklusions- och exklusionskriterier för att begränsa sökningen och få en anpassad sökning till litteraturstudiens syfte. Artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade, skrivna på engelska och deltagarna skulle vara över 18 år. Inklusionskriterier var artiklar inom primärvård eller sjukhus. Artiklar som fokuserade på hemsjukvård exkluderades för att vården ser annorlunda ut i hemmet och inget intresse av att undersöka sjuksköterskors upplevelser i hemsjukvård förelåg. En avgränsning att artiklarna endast fick vara mellan åren genomfördes, för att kunna få en inblick över hur kunskapsläget ser ut i dagens sjukvård. Utifrån det valda syftet identifierades lämpliga sökord och med hjälp av MeSH kunde författarna finna ämnesord som kunde användas i sökningen. Ämnesord kombinerades med fritextsökningar och flera olika sökningar genomfördes i databaserna. Det upplevdes vara svårt och mycket tid spenderas på att finna relevanta artiklar och sökorden fick justeras ett flertal gånger innan korrekta sökningar kunde genomföras. Flera träffar från databaserna var utifrån ett patientperspektiv samt handlade om barnfetma, vilket inte stämde överens med studiens syfte då syftet handlade om att beskriva sjuksköterskans upplevelser. Resultatet kunde ha sett annorlunda ut om deltagare under 18 år hade inkluderats i studien. Det kunde ha resulterat i ett större utbud av relevanta artiklar, vilket skulle underlättat sökprocessen. Det förekom ett flertal studier som handlade om barnfetma, och om författarna valde att ändra sitt syfte för att fokusera på barnfetma kunde effektiviteten öka och tid sparas. Dock kan artiklar som handlar om barnfetma inkludera specialistsjuksköterskor, vilket inte var aktuellt användas. Därmed exkluderades deltagare under 18 år från litteraturstudien. Genom att kombinera sökorden med AND och OR, blev det ett mer relevant sökningsresultat som matchade litteraturstudiens syfte. En omedvetenhet förelåg om hur sökoperatorn NOT kunde tillämpas och författarna fick inte kunskap om sökoperatorn förrän artiklar redan var utvalda till litteraturstudien. Fler irrelevanta artiklar hade enkelt kunna sållats bort genom att använda sökoperatorn NOT. De kvantitativa artiklarnas reliabilitet och validitet granskades för att säkerställa att studiens resultat skulle hålla en god kvalité. Enligt Kristensson (2014) är det två viktiga komponenter för att undersöka kvalitén på en vetenskaplig studie. 13

14 För att se om artiklarnas resultat var hållbart och minska risken för feltolkning lästes artiklarna först enskilt och därefter diskuterades och analyserades artiklarna tillsammans. Trovärdighet är ett begrepp som används inom kvalitativ forskning. Kristensson (2014) skriver att en kvalitativ studies trovärdighet skall bedömas för att kontrollera studiens kvalité som kan ske genom triangulering vilket innebär att flera författare analyserar en studie (Kristensson, 2014). Genom att använda triangulering kunde förförståelse medvetandegöras och resultatets trovärdighet stärkas. Författarna hade sedan tidigare en förförståelse om att vårda patienter med fetma. Genom att tydliggöra sina fördomar innan litteraturstudiens start kunde ett objektivt synsätt tillämpas och en medvetenhet förelåg om vilka fördomar som fanns under litteraturstudiens gång. Tidigare erfarenheter, tankar och attityder åsidosattes för att inte påverka litteraturstudiens resultat. Engelska är det vetenskapliga språket och de språk som flest artiklar är skrivna på vilket avgjorde språkbegräsningen. Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien var skrivna på engelska och för att få en bättre förståelse över artiklarnas innehåll översattes artiklarna till svenska. Översättningen kan dock kan ha medfört risk för feltolkningar men undveks genom att använda lexikon. Artiklar skriva på andra språk exkluderades från litteraturstudien vilket kan ha resulterat i att relevanta artiklar fallit bort. En faktor som kan ha påverkat urvalet var att flera artiklar vars abstrakt svarade på syftet inte fanns fritt tillgängliga på nätet. Detta medförde att artiklarna inte kunde läsas i fulltext. Litteraturstudien genomfördes i flera steg enligt Kristensson (2014). En integrerad analysmetod tillämpades vilket resulterade i en god struktur under analysarbetets gång. Processen var tydligt beskriven i Kristensson (2014) och underlättade arbetet då ingen tidigare erfarenhet förelåg. Likheter och skillnader i artiklarna identifierades och koder samt kategorier kunde formuleras. En utmaning var att sammanställa resultatets olika delar då flera kategorier framkom och det blev svårt att omvandla kategorier till underkategorier. För att varje underkategoris innehåll skulle vara placerad under rätt kategori genomfördes flera justeringar innan resultatet blev tydligt utformat. Genom att inkludera artiklar från hela världen framkom att fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Artiklar var genomförda i följande länder: Hong Kong, Wales, Nya Zeeland, Scotland, Canada, Norge, Australien, USA och England. Sjukvården skiljer sig åt i olika länder men i resultat visas att det finns likheter runt om i hela världen. Tre kvalitativa artiklar som inkluderas litteraturstudien fokuserade på både sjuksköterskans och vårdpersonalens upplevelser vilket gjorde det svårt att avgöra vem i studien som beskrev sina upplevelser. Artiklarna inkluderas på grund av att sjuksköterskor var deltagande i samtliga studier. Resultatdiskussion Negativa attityder Resultatet visade att sjuksköterskor valde att fokusera på patientens storlek snarare än personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskor skall bemöta varje patient med värdighet och empati (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I studien av Zuzelo och Seminara (2006) framkom detta tydligt där sjuksköterskor vårdade alla patienter oavsett storlek med ett empatiskt förhållningssätt. I resultatet framkom att negativa attityder var vanligt förekommande i vården. Enligt Zuzelo och Seminara (2006) kunde negativa känslor gentemot patienter med fetma uppstå av olika orsaker. Orsaker som brist på utrustning, vårdpersonal, och rädslan för att skada sig var faktorer som kunde öka risken för att negativa attityder uppstod bland sjuksköterskor. Enligt 14

15 Merrill och Grassley (2008) kunde patienter känna av negativa attityder hos sjuksköterskor. En patient beskrev att hon önskade att sjuksköterskan såg henne som en normal person och inte endast som en överviktig patient. Patienten uttryckte att hon endast inte var sin vikt (Merrill & Grassley, 2008). Påståendet styrks även av en annan patient som beskriver att vårdpersonal bara ser fetman och inte personen bakom sjukdomen (Williams, 2018). Att söka vård upplevdes vara en utmaning för patienter med fetma på grund av negativa attityder hos olika yrkesprofessioner i vården. Läkare gav inte ett stöd i vårdandet och hade förutfattade meningar om patienter med fetma. Patienter blev identifierade som feta objekt och inte som människor, och därmed kände patienter sig osynliga och fetman blev ett hinder för interaktionen med vårdpersonal. Patienter upplevde sig stigmatiserade och kände sig dömda efter sin kroppsstorlek. Patienternas perceptioner om vårdpersonalen samt tidigare negativa erfarenheter påverkade deras framtida uppförande i mötet med vårdpersonal samt synen på vården (Williams, 2018). Flera artiklar i resultatet visade att negativa attityder var ett vanligt förekommande fenomen bland sjuksköterskor. Zuzelo och Seminara (2006) kontrar med att sjuksköterskor visade positiva attityder gentemot patienter med fetma i form av en värdig och holistisk vård. Hinder i omvårdnaden Resultatet visade att otillräcklig utrustning var ett problematiskt moment i vården. Sjuksköterskor fick lägga ner tid på att söka efter rätt utrustning och material som var anpassad till patienter med fetma. Enligt Merril och Grassley (2008) blev även patienter med fetma drabbade av problemet då de fick vänta länge innan sjuksköterskan funnit rätt utrustning. En patient uttryckte att under en blodtryckskontroll fick patienten sitta och vänta i 30 minuter innan sjuksköterskan fann en större storlek på manschetten med tillräckligt omfång (Merrill & Grassley, 2008). Det är av stor betydelse att använda rätt mätinstrument för att få ett rättvist värde och att använda en manschett som är anpassad för en patient med fetma. Om sjuksköterskan skulle använda en manschett som inte är anpassad efter patienten, kan det orsaka ett falskt värde samt vävnadsskada på patientens arm (Frohlich, 1998, refererad i Hahler, 2002). Det bör finnas olika manschetter i flera storlekar till hands och all sjukvårdspersonal skall ha kunskap om vilken som är mest lämplig att använda (Hahler, 2002). Då varje patient med fetma har olika kroppsformer upplevdes det vara ett hinder att hitta rätt utrustning vid omvårdnad. Utrustningen som fanns till hands var inte alltid anpassad efter patientens vikt och kroppsstorlek. I flera studier har liknande information kommit då sjuksköterskor upplevde att det var svårt att hitta lämplig utrustning (Singh, Arthur, Worster, Iacobellis & Sharma, 2007; Gallagher, 1998, refererad i Hahler, 2002). Sjuksköterskor upplevde att det saknades information om vilka viktgränser som gällde vid användning av utrustning, och för att undvika patientskador var det viktigt att utrustningen var anpassad till varje patient. Enligt Hahler (2002) skall utrustning utvärderas för att kontrollera säkerheten och därmed minskas risken för att patienten råkar ut för skada. Singh et al. (2007) beskriver att sjuksköterskor bör ha kunskap om viktgränserna för att inte sätta patienten i fara. Ett exempel på när patienten utsattes för fara var vid ett toalettbesök när inte vårdpersonalen var medvetna om vilken viktgräns som gällde och toalettstolen gick då sönder på grund av patientens storlek. Situationen kunde förhindrats om vårdpersonal hade haft kunskap om viktgränsningen. Händelsen utgjorde en risk för skada och blev ett pinsamt moment för patienten. Enligt Hahler (2002) skall även patienter få utbildning hur hjälpmedel och utrustning fungerar. För att undvika att en patient kommer till skada samt öka patientens 15

16 delaktighet i vården har sjuksköterskor ett ansvar att informera och instruera patienter angående utrustning och hur olika moment går till. Ett problem som kunde uppstå om utrustningen inte var anpassad till patientens storlek, var att patienten kunde bli begränsad i sin rörelseförmåga då utrustningen var för liten (Singh et al., 2007). Begränsad rörlighet kan leda till ett flertal komplikationer. Komplikationer som kan uppstå är inkontinens, att patienten blir fysisk inaktiv och mindre självständig. När kroppen inte är i rörelse föreligger en risk att utveckla muskelatrofi och förlust av kalcium. Begränsad rörlighet hos patienter bör förebyggas i tidigt skede för att ha möjlighet att undvika ytterligare komplikationer. Dock upplevde sjuksköterskor att förflyttning och mobilisering av en patient med fetma var en utmaning (Hahler, 2002). I resultatet framkommer likartad information då sjuksköterskor upplevde att patientens storlek, vikt och nedsatta rörelseförmåga gjorde att vården blev mer fysiskt utmanande. Det var tungt att utföra förflyttningar och vändningar samt krävdes mer arbetskraft. Gallagher (1998, refererad i Hahler, 2002), styrker att ryggskador är vanligt förekommande vid omvårdnad av patienter med fetma, samt att vårdpersonal upplever en rädsla för att skada sig. Rädslan bland vårdpersonal uppstod på grund av att utrustningen ansågs vara olämplig och brist på personal vilket resulterade i en motvilja att ta hand om patienter med fetma. För att undvika arbetsskador var det av betydelse att sjuksköterskan och samtlig vårdpersonal får undervisning i förflyttningsteknik. Det var viktigt att träningen skulle ske kontinuerligt för att kunna behålla sin kunskap om ergonomi, hur hjälpmedel används samt förflyttningsteknik. I resultatet framkommer att kunskap inom förflyttningsteknik saknades bland vårdpersonal, samt att anpassad utrustning var svårt att finna (Hahler, 2002). Sjuksköterskor kände rädsla och oro för att råka ut för en arbetsskada vid omvårdnad av patienter med fetma. Sjuksköterskor var oroliga för sin personliga säkerhet, vilket även framkommer av Zuzelo och Seminara (2006). Omvårdnaden innebar tunga lyft och var fysiskt ansträngande vilket resulterade i smärta i axlar och rygg hos sjuksköterskor. Det medförde en motvilja att vårda patienter, och kollegor på arbetsplatsen undvek omhändertagande av fetmapatienter. Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) ingår det i sjuksköterskans profession att ha ett etiskt förhållningssätt. Sjuksköterskan skall respektera patienten, beakta patientens värderingar samt integritet och självbestämmande. Om en sjuksköterska gör valet att inte vårda en patient på grund av patientens övervikt respekteras inte patientgruppen och utför inte sitt arbete i enlighet med professionens ansvar. En emotionell utmaning Sjuksköterskor kände frustration och avsky för patienter med fetma, och ansåg att patienterna medvetet inte har beaktat sin hälsa. Utifrån patientens perspektiv upplever de att de inte får samma vård och inte förtjänar den på grund av att fetma är självförvållat (Williams, 2018). Varje person är ansvarig för sin egen hälsa och vilka val som görs i livet. Enligt Merrill och Grassley (2008) upplevde en patient att vårdpersonal inte var närvarande i samtalet, inte visade engagemang eller var lyhörda. Vårdpersonalens frustration gentemot patienter med fetma påverkar kommunikationen och respekten att lyssna på patienten. Hahler (2002), beskriver att om sjuksköterskan känner obehag att vårda patienter med fetma, kan det enkelt nå patienten genom de ansiktsuttryck och kroppsspråk sjuksköterskan väljer att använda. I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor såg på patienter med fetma på ett annorlunda sätt till skillnad från en normalviktig patient. Resultatet visade även att sjuksköterskor kände empati för patienter med fetma och ansåg att de var en utsatt 16

17 patientgrupp. Då de upplevde att patienter med fetma var obekväma. Sjuksköterskan upplevde en oro över att patienter med fetma inte fick tillräcklig vård, men strävade efter att ge lika vård till alla människor. Deltagare i artiklarna var fördelade på både män och kvinnor men majoriteten bestod av kvinnor. En reflektion som uppkom var om könsfördelningen kan ha påverkat resultatet i litteraturstudien. Ur artiklarna går det att tolka att det är flest kvinnliga sjuksköterskor i vården. Det påvisar ingen skillnad mellan könen och framkommer inte att män eller kvinnor upplever vården på olika sätt. SLUTSATS I föreliggande litteraturstudie framkommer att sjuksköterskor upplever ett flertal faktorer som försvårar vårdandet av patienter med fetma. De faktorer som främst lyfts fram är negativa attityder bland sjuksköterskor, att omvårdnaden är fysiskt ansträngande och en avsaknad av utrustning och personal. I takt med att fetmaepidemin i samhället ökar ställs krav att det skall finnas lämplig utrustning och tillgängliga resurser för att sjuksköterskan skall kunna ge en god vård. Ovanstående faktorer medför att negativa attityder uppstår gentemot patienter med fetma. Varje patient har rätt till ett gott bemötande och attityder skall inte påverka vårdandet av en patient med fetma. Klinisk nytta Litteraturstudien kan ge ökad förståelse för hur sjuksköterskor upplever det är att vårda patienter med fetma. Resultatet belyser vad som anses vara en utmaning för sjuksköterskor och kan därmed öka sjukvårdens möjlighet att utveckla anpassad utrustning, ett säkert arbetssätt och behovet av resurser. Genom att sjuksköterskor får utbildning i hur utrustning ska hanteras och regelbundet öva på hur en säker förflyttning av en patient med fetma skall utföras, kan det öka patientsäkerheten och minska risken för arbetsskador. Fortsatt forskning Fortsatt forskning krävs för att se hur vården kan förbättras och utvecklas för patienter med fetma. I Sverige saknas forskning inom området, vilket bör bedrivas då fetman succesivt ökar i Sverige. En viktig aspekt är att se hur sjuksköterskan anser att vården skall se ut för patienter med fetma då sjuksköterskan har kontinuerlig patientkontakt under hela vårdförloppet. En annan intressant aspekt är att forska om hur sjuksköterskans negativa attityder uppstår, hur de kan förebyggas och vad utbildning skulle kunna ha för inverkan. Att forska om hur patienter med fetma upplever vården och vad de anser behöver förbättras är av betydelse för att kunna ge en god vård. 17