SOLNA CITY. Utveckling av centrala Solna. BN 2002:125 Oktober 2007

Transkript

1 SOLNA CITY Utveckling av centrala Solna BN 2002:125 Oktober 2007

2 Medverkande Programmet har tagits fram av stadsbyggnadsförvaltningen i Solna stad i samarbete med Rodamco Solna Projekt AB och Fabege. Elisabeth Berglund, stadsbyggnadschef Medverkande konsulter Robert Hellesen, WSP Arkitektur Peter Walker, BAU arkitekter Ann Storkitt, Tyréns Pia Krensler, Tyrens Kristina Mårtensson, Hifab Johanna Ljungdahl, Nyréns Ann-Christine Källeskog, planarkitekt Illustrationer Fotografier: Solna stad om annat inte anges. Illustrationer: WSP arkitektur, T.S Arkitekt AB, BAU arkitekter, Tyréns och Nyréns. Tabell på sid 26: Hifab SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

3 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund 4 Utgångspunkter 4 Program för detaljplan 6 Programområdet 6 Planeringsförutsättningar Tidigare ställningstaganden 7 Historik 8 Stadsbild 8 Trafik och parkering 10 Grönstruktur och biologisk mångfald 11 Kulturmiljö 11 Riskfrågor 12 Markägoförhållanden 12 Teknisk försörjning 12 Gällande planer 12 Programförslag Planens huvuddrag 14 Stadsmiljön 16 Samband mellan stadsdelar 16 Höga hus 17 Grönstruktur 17 Trafikstruktur 18 Kollektivtrafik 18 Gång- och cykeltrafik 19 Parkering 19 Solna centrum 20 Frösundaleden och torget vid kv Lagern 20 Ny bebyggelse i kv Lagern 22 Bussterminalen 22 Kulturhuset, Skytteholmsparken och torget vid kv Ametisten 22 Bostäder vid Huvudstagatan 23 Kontor/bostäder vid Solnavägen 23 Genomförandefrågor Tidplan 24 Etapper 24 Störningar under byggskedet 24 Genomförandeavtal 24 Alternativ Tidigare studerade alternativ 24 Tunnelalternativet 24 Bussterminal 25 Tvärbanan 25 Val av alternativ 25 Definition av nollalternativ 25 Miljökonsekvenser Behovsbedömning 26 Konsekvenser av nollalternativet 27 Konsekvenser av planförslaget 27 Referenser 28 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

4 Inledning Bakgrund Solna gränsar till Stockholms innerstad i en av Sveriges mest dynamiska och expansiva regioner. Det centrala läget med god kollektivtrafikförsörjning och bra vägförbindelser har gjort att Solna blivit mycket attraktivt för boende och verksamheter. Bostadsbyggandet har de senaste åren varit bland det högsta i landet, sett till antalet invånare. Solna centrum har successivt vuxit fram sedan mitten av 1960-talet. Under 1980-talet började delar av centrum att glasas in. Inglasningen har utförts i flera etapper vilket har medfört att centrum har en svårorienterad struktur och en splittrad inre miljö. Kommunens expansion och den ökande konkurrensen från andra centrum i regionen gör att det är nödvändigt med en utbyggnad och en gestaltningsmässig uppgradering av Solna centrum såväl interiört som exteriört. Solna centrum upplevs som avgränsat och isolerat från de kringliggande stadsdelarna, främst Hagalund och Råsunda. Stadsbilden är storskalig och splittrad med en mängd olika hustyper och riktningar på bebyggelsen. Det finns ett starkt behov av att tydliggöra Solna centrum och av att skapa kontakt med kringliggande stadsdelar. Projektet benämns i sin helhet som Solna City. Intill affärscentrum finns idag Råsunda fotbollsstadion med många besökare vid stora evenemang. Staden planerar tillsammans med fotbollförbundet och ett antal andra aktörer för en ny nationalarena i närheten av Solna station. Den nya arenan kommer att ersätta Råsunda vilket innebär att stadiontomten kan få en annan användning. Under vintern 2003/2004 genomfördes programsamråd om ett förslag till utveckling av centrala Solna till Solna City. Av bland annat kostnadsskäl har stora delar av projektet omarbetats i så stor utsträckning att det är nödvändigt med ett nytt programsamråd. I det tidigare programmet ingick bebyggelse i kanten av Skytteholmsfältet. Den har nu utgått ur förslaget. För kv Korallen, bostadskvarteren vid Västra vägen och Solnavägen söder om Centralvägen har förutsättningarna inte ändrats. De redovisas därför inte i detta programsamråd även om avsikten fortfarande är att de ska genomföras. Se karta sidan 7. Utgångspunkter Övergripande stadsstruktur Solnas centrala delar med tunga trafikflöden genom ett öppet, storskalig stadslandskap behöver läkas samman. Detta görs dels genom att området kring Solna centrum förtätas med ny bebyggelse dels genom att minskade trafikflöden ger möjlighet till att krympa gaturummen och att minska barriärerna mellan Solna centrum och kringliggande stadsdelar. Med en förtydligad stadsstruktur och nya stadsrum länkas stadsdelarna samman till en helhet, Solna City. Med omsorg om bebyggelsens samtliga fronter skapas en vacker stadsbild. Inom stadskärnan kan någon eller några höga byggnader på mer än 30 våningar komma att sticka upp. SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

5 Trafik En förutsättning för Solna City är att genomfartstrafiken minskar. Detta kräver åtgärder utanför programområdet. Minskade trafikflöden ger möjlighet att minska biltrafikytorna och skapa mer stadsmässiga gaturum. Frösundaleden och Solnavägen omdanas från trafikleder till stadsgator med trädplanteringar och generösa gångytor. Samtidigt ersätts flera planskilda passager för gående och cyklister med plankorsningar. Huvudstagatan och Centralvägen behåller sina körytor. Utbyggnad av Tvärbanan från Alvik planeras till Solna station via Solna City. Tvärbanans hållplats vid Solna City kommer att ligga i nära anslutning till tunnelbanans norra uppgång. Tvärbanan ger en effektiv koppling till Solna station med pendeltågstrafik, som på sikt kommer att få en ökad betydelse i regionen. Bussterminalen flyttas norrut så att enkla byten kan ske mellan de tre kollektivtrafikslagen. Kultur- och affärscentrum Den ökande befolkningen i Solna efterfrågar bättre service, större kulturellt och kommersiellt utbud. Solnaborna ska erbjudas nya spännande butiker och restauranger i en väl utformad och attraktiv miljö. Det finns ett stort behov av upprustning, förädling och utbyggnad av Solna centrum. Den splittrade centrumanläggningen omgärdas av ny väl gestaltad bebyggelse. En sammanhållen utformning förstärker centrumets profil och ger det ett tydligt uttryck. Entrépunkterna mot de större gatorna är viktiga för profileringen och annonseringen av köpcentret. Bostäder inom centrumkvarteret och verksamheter i bottenvåningarna mot gatorna skapar liv under en stor del av dygnet. Ett nytt kulturhus med en större samlingssal, bibliotek och lokaler för kulturskolan blir en ytterligare attraktiv målpunkt. Kulturhuset ska förläggas i Skytteholmsparken väster om köpcentret med entréer både mot centrumet och parken. Tillgängligheten för besökare till centrum ska förbättras både för gående, kollektivtrafikresenärer och bilister. Bostäder och arbetsplatser Solna är attraktivt för både boende och verksamheter och har en stark tillväxt. Fler bostäder och arbetsplatser skapas i Solnas centrala delar längs Solnavägen och Frösundaleden samt på gamla fotbollsstadion. Råsundastadion har ett centralt läge och när den rivs ersätts den av bostäder och kontor. Den nya bebyggelsen ges ett modernt uttryck men bygger vidare på strukturen i Råsunda stenstad. Rummen mellan byggnaderna Frösundaleden och Solnavägen omvandlas från trafikleder till stadsgator med väl tilltagna gångbanor och trädplanteringar. Planskilda passager för gående och cyklister ersätts med plankorsningar. Solnavägen ges ett stadsmässigt gaturum som förbinder bebyggelse på dess båda sidor. Nya bostäder i övervåningarna och verksamheter i husens bottenvåningar ger liv under en stor del av dygnet. Frösundaleden kantas av ny bebyggelse på södra sidan. Centrumets norra entré ligger norr om Frösundaleden under gatans nivå. Här möts det utökade Solna centrum och det nya Råsunda-kvarteret över ett torg. Tvärbanan går på torget i öst- västligriktning. Kulturhuset blir en ny målpunkt i Skytteholmsparken. Detta höjer tryggheten och bidrar till förbättrad tillgänglighet och ökat utnyttjande av parken. Skytteholmsfältets parklandskap utvidgas på östra sidan av Huvudstagatan över det gamla terminalområdet. Här skapas en stadspark som förbinder Skytteholmsfältet med Skytteholmsparken och centrum. Huvudstagatans och Centralvägens utformning förändras inte. Längs de två nordligaste kvarteren på östra sidan av Huvudstagatan uppförs nya byggnader. Solna centrum mot Solnavägen efter omdaning SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

6 Program för detaljplan Syftet med detta program är att få ett bra och översiktligt underlag för kommande detaljplanearbete. Myndigheter, sakägare och andra berörda informeras och får möjlighet att lämna synpunkter på planeringen i ett tidigt skede. Programmet kommer att följas av ett antal detaljplaner. De synpunkter som framförs under programsamrådet kommer, tillsammans med stadens överväganden, att redovisas i en samrådsredogörelse. Efter programsamrådet kommer programmet att revideras och godkännas av stadsbyggnadsnämnden för att sedan ligga till grund för kommande detaljplanering. Programhandlingar Programhandlingarna utgörs av detta program inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Programområdet Programområdet är beläget i stadsdelarna Skytteholm, Råsunda och Hagalund i centrala Solna. Programområdet är markerat på kartan och består i huvudsak av centrumområdet, kv Lagern (Råsundastadion), Skytteholmsparken, Frösundaleden och Solnavägen. Med gator och parkmark inräknade är områdets areal ca 25 ha. Programområdets utbredning SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

7 Nya bostäder Planeringsförutsättningar Tidigare ställningstaganden Översiktsplan, ÖP 2006 I Solna stads översiktsplan som antogs 2006 anges att utgångspunkten för den strategiska utvecklingen ska vara att utveckla Solna till en tät stadsbygd med goda livsmiljöer, korta avstånd och effektiva kommunikationer. Det ska utföras med bevarande av gröna kvalitetéer och så att de barriärer som infrastrukturen utgör på sikt minskar. Solna City utgör ett av de fem utvecklingsområden som pekas ut i översiktplanen. I översiktplanen anges att förtätningen ska ske utifrån principen att öka stadsmässigheten. Kommunala beslut Under 2002 gav kommunstyrelsen i uppdrag åt byggnadsnämnden att påbörja ett detaljplanearbete för Nya Solna Centrum. Uppdraget utvidgades 2003 till att omfatta även Råsundastadion, områden längs Solnavägen, Huvudstagatan och den nuvarande bussterminalen. I maj 2006 gav kommunstyrelsen i uppdrag åt stadsbyggnadsdivisionen att ta fram en fördjupad översiktsplan för Solna stationsområde med lokalisering av en ny nationalarena för fotboll. Program 2003/2004 Under vintern genomförde Solna stad samråd om ett program för ett område som till största delen är samma som det nu aktuella. Syftet var även då att genom kompletterande bebyggelse och nya trafiklösningar binda samman centrumbebyggelsen med omgivande områden och att öka stadsmässigheten kring centrum. I programmet ingick ett 60-våningshus alternativt två 30-våningshus som skulle innehålla bostäder. Förslaget hade till stora delar samma innehåll som det nu aktuella men skiljer sig på några viktiga punkter på grund av ändrade förutsättningar. En viktig förutsättning i programmet från 2003 var att Råsunda fotbollsstadion skulle bibehållas och byggas ut på sin nuvarande plats. Frösundaleden skulle enligt programmet grävas ner och överdäckas på sträckan förbi Råsundastadion så att ett stort och bilfritt evenemangstorg kunde skapas. Torget syftade även till att skapa samband mellan centrumbebyggelsen och stadsdelen Råsunda. I programmet föreslogs bostadsbebyggelse i kanten av Skytteholmsfältet. En stor opinion yttrade sig emot detta. I den nyligen antagna översiktsplanen för Solna ingår den delen inte i utvecklingsområdet Solna City. För kv Korallen och bostadskvarteren vid Västra vägen och Solnavägen söder om Centralvägen har förutsättningarna inte ändrats. De redovisas därför inte i detta programsamråd även om avsikten fortfarande är att de ska genomföras enligt det tidigare programmet. STRÅKET RÅSUNDA TORG Tillbyggnad till stadion Tvärbanan RÅSUNDA FOTBOLLSTADION HUVUDSTAGATAN Nya bostäder Nya bostäder KV KORALLEN SOLNAVÄGEN Tillbyggnad till stadion T-BANA Gångbro BUSSTORGET KV AMETISTEN Tvärbanan Höga bostadshus CENTRUMSLINGAN S:T ANSGARS VÄG Postgången Apotekshuset Ekensbergskyrkan Dallashuset Högt bostadshus T-BANA KV POPPELN KRUTHUSBACKEN Ny galleria Ny galleria Centrumparkering HANNEBERGS- PARKEN Hotellgatan NEDRE VASALUND Gångbro bibliotek FRÖSUNDALEDEN Kontor och bostäder CENTRALVÄGEN SOLNAVÄGEN KV TURKOSEN 0 50 m 100 m 200 m 300 m Arkitekter: Robert Hellesen, Roman Wozniak Illustration till program från 2003/2004 Områden som antingen utgår eller för vilka planeringen fortsätter med detaljplaner är markerade. Dessa områden ingår inte i det nu aktuella programmet. Erik Grates park KV ROSKLINTEN Solna torg HANNEBERGSGATAN KV PLATÅN Kontor och butiker VÄSTRA VÄGEN Ö V E R S I K T S P L A N S O L N A C I T Y Inte aktuellt att genomföra Planering fortsätter genom att detaljplaner tas fram Kontor Kontor Nya bostäder Nya bostäder N SOLNAVÄGEN SUNDBY- BERGS- VÄGEN Stadshuset KV RUDVIKEN Nya bostäder Nya bostäder RÅSUNDA- PLATSEN Sårvagnshpl STADSHUS- PLATSEN Centrumparkering Terrasstak Tunnelmynning Tunnelmynning Triangelhuset Tunnelmynning Parkrestaurang SKYTTEHOLMS- PARKEN SKYTTEHOLMS- FÄLTET SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

8 Historik Dagens Solna fick sin geografiska avgränsning 1943 då municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby slogs ihop och blev staden Solna. Under 1900-talets första hälft togs det fram ett flertal stadsplaner för området kring Solna centrum. Först på och 1950-talet startade byggnationen med bostadsbebyggelsen vid Hannebergsgatan. Utbyggnaden fortsatte på 50-talet med bostäder vid Centralvägen och Skytteholmsfältet. Solna centrum invigdes 1965 och förutom Solna stadshus innehöll det 17 butiker, hotell, restauranger och medborgarhus med biograf. Tunnelbanans blå linje till Solna invigdes tio år senare. Solna centrum uppfattades redan från början av många som ett blåshål. Med ett minskat affärsutbud och kundunderlag blev det mot mitten av 80-talet uppenbart att centrum blivit omodernt. Under 1986 påbörjades den stora ombyggnad som efterhand givit Solna centrum sin nuvarande utformning. Ombyggnaden innebar bland annat att ett nytt kontorshus kom till och att delar av centrum glasades in. Solna centrum har en tydlig prägel av 1980-tal. I senare etapper byggdes nya bostäder längs Centrumslingan mot Skytteholmsparken. Hotellgatan var den sista etapp som glasades in och hotellet byggdes till. Bussterminalen byggdes om samtidigt som de nya bostäderna i kv Ametisten kom till. Råsunda fotbollsstadion byggdes Genom åren har den byggts till och om, bland annat utökades läktarkapaciteten inför VM På 1980-talet genomfördes en större ombyggnad. Stadion fick en ny huvudläktare som kombinerades med en kontorsdel mot Ekensbergsparken. Då tillkom också det så kallade Dallashuset med fasader av reflekterande glas. Stadsbild Solna centrum Affärscentret omges på tre av fyra sidor av hårt trafikerade gator, Frösundaleden, Solnavägen och Huvudstagatan. Söder om centrum ligger Centralvägen som är en återvändsgata med låga trafikflöden. Frösundaleden och Solnavägen utgör starka barriärer mellan Solna centrum och de intilliggande stadsdelarna Hagalund och Råsunda. Gatorna har karaktären av trafikled med stängsel i mittremsor. Miljön mellan centrumbyggnaderna och Försundaleden/Solnavägen präglas av trafikytor, ramper och parkeringsplatser. Huvudstagatan är en tydlig gata, till stora delar omgiven av öppna ytor; bussterminal, fotbollplaner och park. Centrumanläggningen från parkeringsdäcket vid Solnavägen Bebyggelse längs Centralvägen och Solnaplan Längs Centralvägen ligger två L-formade bostadshus från början av 1950-talet. Byggnaderna som rymmer butiker i bottenvåningen kantar den södra sidan av Centralvägen. Mellan byggnaderna ligger en liten park, Eric Grates park, uppkallad efter skulptör som gjort skulpturerna i parken. Bebyggelsen fortsätter längs det nuvarande busstorget med bostads- och butiksbyggnaderna i kv Ametisten. Bebyggelsen utmed Västra vägen Bebyggelsen inom kv Platån vid Västra vägen utgörs av niovåningshus med bostäder i de sex övre våningarna och diverse verksamheter i de tre nedersta våningarna. Byggnaderna är uppförda i slutet av 1960-talet och ombyggda under senare tid. Bebyggelsen vid Västra vägen SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

9 Råsunda fotbollsstadion Norr om affärscentrat ligger Råsunda fotbollsstadion. Västra läktaren är kombinerad med en fyravånings kamformad kontorsdel som ansluter mot Parkvägen och skiljer sig från det övriga stadion med sin ljusröda tegelfasad. I sydvästra hörnet ligger det så kallade Dallashuset en 17 våningar hög kontorsbyggnad med stora speglande, ständigt föränderliga, glasytor. Norra och södra läktarna har en tydlig arenakaraktär och annonserar anläggningen utåt. Bostäder vid Kruthusbacken Utmed Kruthusbacken i kvarteren Poppeln och Rosklinten, ligger fem flerbostadshus i tre våningar. Byggnaderna, som är uppförda på 1940-talet, är slätputsade i olika kulörer och relativt välbevarade. Flygbild över området från öster Busstorget Råsunda fotbollsstadion Bebyggelsen vid Kruthusbacken SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

10 Trafik och parkering Biltrafik Solna Centrum gränsar mot Frösundaleden, Solnavägen och Huvudstagatan. På Solnavägen passerar cirka fordon per dygn och på Frösundaleden mellan och fordon per dygn. Huvudstagatan har cirka fordon per dygn. Eftersom det saknas en trafikled från de västra och nordvästra förorterna till Essingeleden har Solna en stor genomfartstrafik genom de centrala delarna och i Huvudsta. Minst hälften av bilisterna förbi Solna centrum bedöms vara genomfartstrafikanter, alltså utan start- eller målpunkt i Solna. Utbyggnader av nya trafikleder som Norra Länken och E18 bedöms påverka trafiksituationen kring Solna centrum marginellt. En utbyggnad av Huvudstaleden i tunnel under Huvudsta skulle avlasta Huvudsta mycket kraftigt men även centrumområdet med fordon per dygn. I nuläget är det oklart när en utbyggnad av Huvudstaleden kan bli aktuell. För Solna stad är detta det mest angelägna infrastrukturprojektet. En utbyggnad av Förbifart Stockholm skulle sannolikt avlasta vägnätet i Solna med cirka 10 procent. Planering pågår men det är ännu osäkert när den kommer att genomföras. En utbyggnad av E4-länken mellan Frösunda och Karlberg skulle avlasta bland annat Frösundaleden och även i viss omfattning Solnavägen. Denna trafikled kommer sannolikt inte att komma till utförande inom överskådlig tid. De höga trafikflödena ger svårigheter att fullfölja utbyggnadsprojekt inom staden. Därför är det nödvändigt att minska genomfartstrafiken på Frösundaleden, Solnavägen och genom Huvudsta. Biltrafiken till och från affärscentrat i Solna Centrum är i nuläget huvudsakligen koncentrerad till två anslutningspunkter, dels från Centralvägen/ Centrumslingan och dels från Huvudstagatan/ Centrumslingan. Kapaciteten är stundtals bristfällig i inoch utfarten mot Huvudstagatan/Centrumslingan. Gång- och cykeltrafik Runt Solna centrum finns ett nästan komplett nät av gång- och cykelbanor. Planskilda korsningar finns på flera platser. Genom att separera gång- och cykeltrafik från övrig trafik uppnås en god trafiksäkerhet men samtidigt en sämre stadsmässighet. Det är brist på cykelparkering på några platser, främst i anslutning till centrumentréerna. Kollektivtrafik Tunnelbanan till Solna centrum har i genomsnitt trafikanter per dag. Stationsuppgångar finns, dels vid bussterminalen och Solnaplan, dels vid affärscentrets norra ingång mitt emot Råsundastadion. Solna centrum angörs idag av nio busslinjer inklusive flygbussar. Det finns planer på att förlänga stombusslinje 3 via Solna centrum till Solna station. Detta är ett starkt önskemål från stadens sida. Tvärbanan är planerad att förlängas från Alvik via Sundbyberg till Solna station med bland annat en hållplats vid Solna centrum. Tvärbanan bekostas till hälften av Banverket och till hälften av AB Storstockholms lokaltrafik (SL). Solna stad har påbörjat arbetet med detaljplaner för Tvärbanan. SL tar parallellt fram en järnvägsplan. Avsikten är att Tvärbanan ska vara invigd när den nya nationalarenan tas i bruk Parkering och angöring I och runt Solna centrum finns totalt ca 1100 parkeringsplatser på mark, i parkeringsdäck eller i garage. År 1998, inför planeringen av de nya bostäderna i kv Ametisten gjordes en kartläggning av parkeringssituationen. Resultatet visade i korthet att kapaciteten var tillräcklig utom vid de största topparna för handeln. Parkeringen för de boende i Solna centrum uppfattades som ganska bekväm med gott om parkeringsmöjligheter i närheten av bostaden. 10 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

11 Grönstruktur och biologisk mångfald I översiktplanen, ÖP 2006, anges Skytteholmsfältet som stadspark och Skytteholmsparken som närpark. De utgör grönområden som enligt ÖP är viktiga för rekreation och biologisk mångfald. I ÖP slås också fast att etablerande och bevarande av närparker är viktigt att beakta i planeringen. Ett viktigt grönstråk, som enligt ÖP bör förstärkas, går i öst-västlig riktning från Skytteholmsfältet via Centralvägen över till Hagalundsparken. Det finns två grönområden som helt eller delvis ingår i programområdet: Väster om centrum ligger Skytteholmsparken, även kallad Slaktarbacken eller Berget och strax norr om Frösundaleden finns en park, Ekensbergsparken, alldeles intill Råsundastadion. Skytteholmsparken är belägen på ett berg, bevuxet med en variation av lövträd. I sluttningarna finns stora vackra ekar. Parken kan nås från flera håll men tillgängligheten försvåras av den branta terrängen. På berget finns en förhållandevis flack hällmark med vid utsikt mot väster. I parkens övre delar finns flera snåriga och täta partier av mindre träd. I sluttningarna står större träd som även de bitvis står mycket tätt. Här växer framförallt ek, men även lönn. Några av ekarna är riktigt grova och värdefulla ur såväl rekreations- som biologisk synpunkt. Boende och verksamma i Solna besöker sällan Skytteholmsparken. Miljön upplevs som otrygg att vistas i. Det finns inga målpunkter i eller i anslutning till parken som ger anledning att passera genom den. Negativt är också bullret från Huvudstagatan och Frösundaleden samt de barriäreffekter som dessa skapar. Parken har dock en stor utvecklingspotential. Södra och västra delarna av Skytteholmsparken anges i ÖP som ett ekologiskt särskilt känsligt område med gammalt ädellövsbestånd. Även Ekensbergsparken väster om Råsundastadion anges som ekologiskt särskilt känsligt. Väster om programområdet ligger Solnas stadspark Skytteholmsfältet. Där finns stora ytor för rekreation, lek, motion och idrott. På den norra delen av Skytteholmsfältet finns en stor och omfattande fotbollsverksamhet. Kulturmiljö Inom programområdet finns inga kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer enligt redovisningen i den nyligen antagna översiktsplanen. Det finns heller inte några kända fornminnen. Planområdet gränsar i väster mot bostadshusen vid Kruthusbacken som ingår i en sammanhängande kulturhistoriskt värdefull miljö. I norr gränsar planområdet mot Råsunda torg som är en del av stenstaden i Råsunda som också utgör en sammanhängande kulturhistoriskt värdefull miljö. Ekensbergsparken Skytteholmsfältet Skytteholmsparken / Slaktarbacken foto Kristina Mårtensson SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

12 Riskfrågor Brandskyddslaget har gjort inledande riskanalyser för programområdet. Syftet har varit att identifiera riskobjekt inom eller i anslutning till programområdet. De riskobjekt som identifierats är Frösundaleden och Solnavägen som transportleder för farligt gods och drivmedelsstationen i korsningen Huvudstagatan och Frösundaleden. Transportleder för farligt gods På Frösundaleden i norr och Solnavägen i öster transporteras farligt gods, dels till närmaste primära transportled för farligt gods och dels till verksamheter inom området. Det handlar om drivmedelsstationer och gasolkrävande industri. Transporterna går främst från E4 till dessa verksamheter. I en kartläggning av transporter med farligt gods i Stockholms län som Vägverket utförde under 1998 anges Frösundaleden som en av de vägar som har mer än tre transporter av farligt gods per dygn. Detta motsvarar minst transporter per år. Länsstyrelsen anger i Riskhänsyn vid ny bebyggelse att om bebyggelse planeras inom ett avstånd av mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods eller en bensinstation så ska en riskanalys göras. Drivmedelsstation Inom programområdet, i korsningen Frösundaleden Huvudstagatan, ligger i dag en drivmedelsstation där ämnen som klassas som brandfarliga hanteras. Avståndet mellan sådan hantering och annan verksamhet ska vara betryggande. Programförslaget förutsätter att drivmedelstationen flyttas från sin nuvarande plats. Omkringliggande objekt Höga hus och flygsäkerhet Generellt gäller restriktioner för höga hus i närheten av en flygplats, så kallade hinderytor finns angivna. I vissa fall kan Luftfartsstyrelsen kan efter särskild prövning medge att ett föremål får tränga igenom en hinderyta. Det är flygplatschefen som ansöker prövning. Planområdet ligger endast ca 3,5 km från Bromma flygplats. Hinderytan ligger på +59,4 meter över nollplanet för programområdet. Det finns redan idag ett antal byggnader som genomtränger hinderytan runt Bromma. Den högsta når cirka 20 m över denna. De högsta byggnaderna i området idag är stadshuset och det så kallade Dallashuset. De underskrider båda hinderytan med cirka en meter. Markägoförhållanden De största markägarna inom programområdet är Solna stad, Rodamco Solna Centrum AB och Svenska fotbollsförbundet. Teknisk försörjning Den tekniska försörjningen av området är i de flesta avseenden god gällande ledningsnät och kapacitet. Programområdet berör ett antal befintliga ledningar, tunnlar och bergrum. Dessa frågor får utredas vid arbetet med de detaljplaner som följer på programmet. Gällande detaljplaner Området omfattas av ett antal detaljplaner. Gällande detaljplaner inom programområdet redovisas på kartan på sidan 13. Bensinstationen som ligger mellan Västra vägen och Solnavägen kommer att flytta från platsen. Området ska istället bebyggas med bostäder. Kommunen avser då att verka för att Solnavägen, på denna sträcka, ska utgå ur det rekommenderade vägnätet för trafik med farligt gods. 12 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

13 Gällande detaljplaner SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

14 14 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

15 Programförslag Programmets huvuddrag Det program för Solna City som togs fram 2003 och som var föremål för programsamråd vintern hade i huvudsak samma utgångspunkter som det nu aktuella. De största skillnaderna i innehåll mellan programmen är val av trafiklösning, Tvärbanans sträckning och Råsundastadions framtid. Det tidigare förslaget utgick ifrån att Frösundaleden skulle förläggas till en cirka 300 meter lång tunnel förbi centrum och Råsundastadion. Därmed kunde ett bilfritt torg tillskapas som skulle sammanbinda Solna centrum med Råsunda. Förslaget visade sig vara tekniskt svårt att genomföra och mycket kostsamt. Det nu aktuella förslaget bygger på ställningstagandet att den stora mängden genomfartstrafik på Solnavägen och Frösundaleden ska minskas genom åtgärder utanför programomådet. De minskade trafikmängderna ger förutsättningar att skapa stadsgator. Trafiken tillåts gå på ytan och anpassas till en stadsmässig miljö. I det tidigare programmet skulle Råsunda fotbollsstadion vara kvar och byggas ut på nuvarande plats. Beslutet att uppföra en ny nationalarena i området vid Solna station har givit andra förutsättningar. Råsundastadion kan ersättas med bostäder och arbetsplatser i ett attraktivt läge. I det nu aktuella programmet föreslås också ett nytt läge för bussterminalen. Den placeras i områdets norra del vilket ger en effektiv bytespunkt mellan tunnelbana, Tvärbana och buss. I det nya förslaget ingår också ett kulturhus som staden planerar att bygga i Skytteholmsparken. Det ger en möjlighet att höja rekreationsvärdet och utnyttjandet av parken. För övrigt är inriktningen och syftet med de planerade förändringarna samma som i tidigare program. Sambandet mellan stadsdelarna ska förstärkas, trafikmiljön förbättras och Solna centrum tydliggöras som stadskärna. Nya attraktiva bostäder och arbetsplatser ska tillskapas i ett centralt läge. Flygbild över Solna city efter utbyggnad SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

16 Stadsmiljön Den föreslagna utbyggnaden syftar framför allt till att tydliggöra Solna centrum som stadskärna. Centrumområdet ska ges en större stadsmässighet genom ny bebyggelse, nya trafiklösningar och en tydligare struktur. Åtgärder som minskar genomfartstrafiken i centrala Solna ger förutsättningar för sänkt hastighet och en högre grad av stadsmässighet i gaturummens gestaltning. Både Frösundaleden och Solnavägen kan ändra karaktär från att vara trafikleder till att bli stadsgator med trädplanteringar och generösa gångbanor. Ny bebyggelse föreslås som klär in den nuvarande centrumanläggningen och ger den en tilltalande, sammanhållen gestaltning. Byggnadernas utformning ska annonsera centrum och ge det ett eget uttryck. Ny bebyggelse Solna centrum ska enligt förslaget byggas ut, nya byggnader kommer då att kanta Frösundaleden och Solnavägen. Inomhuscentrum är i förslaget förlängt under Frösundaleden med en ny entré på norra sidan. Råsunda fotbollstadion ersätts med modern kontorsoch bostadsbebyggelse. Mellan denna bebyggelse och den nya norra centrumentrén och anläggs ett torg med bland annat Tvärbanans hållplats. Även öster om Solnavägen uppförs nya hus som bidrar till att ge Solnavägen ett stadsmässigt gaturum. Solna centrum kompletteras med ett kulturhus i Skytteholmsparken. Kulturhuset är tänkt att inrymma bibliotek, samlingslokaler och utrymmen för kulturskolan. Läget i Skytteholmsparken möjliggör uteplatser i anslutning till verksamheterna vilket ger stora kvalitéer för kulturhuset. Samtidigt tillförs parken större trygghet genom att fler människor kommer att vistas där. Parken ska rustas upp så att den utvecklas och blir en tillgång i centrummiljön. Samband mellan stadsdelar En av de viktigaste målsättningarna med förslaget är att binda samman stadsdelarna kring Solna centrum på ett enklare och tydligare sätt än idag. Genom att centrum får en entré mot torget på norra sidan av Frösundaleden så skapas ett bra samband med Råsunda/Vasalund. Ett stråk skapas från Råsunda torg genom den nya bebyggelsen i kv Lagern (nuvarande Råsundastadion) som knyter samman Råsunda torg med det nya torget och entrén till Solna centrum. Det förtätade gaturum som bildas vid Solnavägen ska ges en sådan skala och utformning att det bidrar till att öka sambandet mellan centrum och Hagalund / Rudviken. Solnavägen ändrar karaktär till stadsgata Kulturhusets entré mot Solnaplan Solna centrum från Frösundaleden 16 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

17 Höga hus Läget för höga hus med cirka 30 våningar har diskuterats inom ramen för projektet. Syftet med höga hus är skapa ett landmärke som på långt håll markerar centrala Solna. I detta skede redovisas tre alternativa lägen där högre bebyggelse uppfyller detta syfte. Användningen skulle kunna vara kontor, hotell eller bostäder. Val av användning beror på förutsättningarna. Illustrationerna i programmet visar ett högt hus i köpcentrats nordöstra hörn, det vill säga enligt alt 1 nedan. Slutligt ställningstagande till högre bebyggelse får tas efter programsamrådet i samband med detaljplanearbetet. Även andra lägen inom programområdet än de som redovisas nu kan komma att aktualiseras under det vidare arbetet. Grönstruktur Det föreslagna kulturhuset i Skytteholmsparken innebär att parkens yta minskas. Samtidigt utgår förslaget från att dess värde som närpark höjs. En målpunkt som gör att fler rör sig i parken ökar trygghetskänslan. Förslaget ger förutsättningar för att stärka sambandet mellan Skytteholmsparken och Skytteholmsfältet när bussterminalen flyttas. Det nuvarande busstorget föreslås bli ett torg och Skytteholmsparkens grönska kan tillåtas vandra ner på en del av torget. Ekensbergsparken påverkas i sin södra del av att Tvärbanan dras fram. Med den lösning som föreslås minimeras intrånget och påverkan i parken. Solnavägen och Frösundaleden föreslås trädplanterade vilket bidrar till förbättrade gröna samband mellan stadsdelarna. Grates park vid Centralvägen Höga hus alternativ 1 Sydväst om korsningen mellan Frösundaleden och Solnavägen Höga hus alternativ 2, Sydost om korsningen mellan Frösundaleden och Sonavägen Höga hus alternativ 3 Norr om Frösundaleden i kvarteret Lagern SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

18 Trafikstruktur Programförslaget bygger på ställningstagandet att genomfartstrafiken i Solna måste minskas och att gatorna gestaltas som stadsgator på stadens villkor. Omdaningen av Solna centrum förutsätter att åtgärder görs som begränsar den genomgående trafiken och hänvisar den till större trafikleder utanför Solna. Utan att begränsa trafikflödena är det inte möjligt att genomföra programförslaget. All trafik föreslås i ytläge. Gatorna kommer att utformas så att hastigheten sänks till km/h. Framkomligheten för biltrafiken begränsas genom att ett körfält reserveras för kollektivtrafik på Frösundaleden på sträckorna mellan Kolonnvägen och Dalvägen samt mellan Huvudstaleden och Huvudstagatan. Dessutom föreslås ett körfält i norrgående riktning på Solnavägen mellan Sundbybergsvägen och Centralvägen. Även i Huvudsta kommer trafikdämpande åtgärder att göras. Trafikföringen i Solna city Ingen generell ökning av trafiken antas ske i förslaget eftersom framkomligheten begränsas. Åtgärder för att minska genomfartstrafiken på Frösundaleden och Solnavägen väntas minska trafikbelastningen ytterligare. FRÖSUNDALEDEN HUVUDSTAGATAN Trafikmängder år 2005 FRÖSUNDALEDEN HUVUDSTAGATAN SOLNAVÄGEN SOLNAVÄGEN Beeräknade trafikmängder år 2015 enligt programförslaget Kollektivtrafik Solnas centrala delar har en god kollektivtrafikförsörjning med bussar och tunnelbana. När Tvärbanan förlängs från Alvik till Solna station får den en hållplats norr om centrum, i nära anslutning till den norra tunnelbaneuppgången. Tvärbanans planerade förlängning från Alvik till Solna station kommer att få stor betydelse för Solna och Solna centrum. Solna station är en viktig knutpunkt som på sikt kommer att få ökad betydelse med utbyggd pendeltågstrafik och eventuellt också regionaltågtrafik. För Solna centrum och de kringliggande stadsdelarna innebär Tvärbanan en god koppling till Solna station med de bytesmöjligheter som finns där. Den ger även en koppling till den nya stadsdelen som kommer att utvecklas i anslutning till stationsområdet och till nya nationalarenan. I SL:s förstudie planeras Tvärbanan att gå genom programområdet på Frösundaledens norra sida mellan Gränsgatan och Solna station. Programförslaget bygger på att Tvärbanan förläggs i en tunnel från Solnavägen fram till Solna station.i förstudien ligger Tvärbanan i ett ytläge fram till Industriviadukten. Det förslaget innebär problem med att skapa tillräckligt väntutrymme mellan korsningarna med spårvägen respektive Frösundaleden för norrgående fordon på Solnavägen. Ett annat problem är de negativa konsekvenserna för de befintliga bostäderna vid Kruthusbacken. Dessa faktorer är huvudorsak till att ett nytt förslag med tunnel har tagits fram. I samband med detaljplaneläggning och järnvägsplan utreder SL ett alternativ där Tvärbanan förläggs till södra sidan av Frösundaleden. Eventuella förrändringar av Tvärbanans dragning får inarbetas i berörda detaljplaner för Solna City. 18 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

19 Bussterminalen föreslås flyttad till korsningen mellan Frösundaleden och Huvudstagatan, i anslutning till tunnelbanans norra uppgång. På platsen ligger idag en bensinstation. Därmed bildas en bra bytespunkt tunnelbana, buss och Tvärbana. Gång- och cykeltrafik Gångbanor kommer att finnas på båda sidor om Solnavägen, Centralvägen, Huvudstagatan och Frösundaleden. Cykelstråk skapas längs Frösundaledens södra sida, på båda sidor om Solnavägen och längs Huvudstagatans västra sida. För att ge plats för Tvärbanan innebär förslaget att nuvarande cykelbana norr om Frösundaleden flyttas norrut. Mitt för centrum leds den genom den nya bebyggelsen i kv Lagern fram till norra delen av Solnavägen. På Centralvägen hänvisas cyklister liksom idag till blandtrafik. Förslaget innebär att det kommer att bli färre planskilda passager för gång- och cykeltrafikanter än idag. Frösundaleden, Solnavägen och Huvudstagatan föreslås få dubbla körfält i varje riktning. Gång- och cykelpassager i plan över mer än ett körfält innebär alltid en trafiksäkerhetsrisk. Vid utformningen av planövergångar är det viktigt att trafiksäkerheten för gående och cyklister prioriteras i så hög grad som möjligt. Parkering Ytterligare parkering för centrum planeras i ett parkeringshus nordväst om centrum, integrerat med den nya bussterminalen. Det befintliga parkeringsdäcket mot Solnavägen kommer att byggas in och på vissa delar byggas på med ytterligare två våningar parkering. Det totala antalet parkeringsplatser bedöms då täcka parkeringsbehovet för centrum efter utbyggnad. Övrig tillkommande bebyggelse längs Solnavägen, Huvudstagatan och på kv Lagern förutsätts lösa sitt parkeringsbehov inom respektive fastighet. Busstrafiken i området enligt programförslaget Gång- och cykeltrafiken i området enligt programförslaget SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

20 Solna centrum I Solna centrum finns idag butiker, kontor, bostäder, hotell, kommunal service och garage. Fastigheterna ägs av Rodamco Solna Centrum AB med undantag av Solna Stadshus och ytterligare en mindre fastighet inom centrumet, vilka ägs av Solna Stad. Solna centrum har, sedan det öppnades 1965, byggts ut och byggts om i ett antal etapper. Såväl Solna som övriga omgivningar har vuxit och centrumet behöver byggas ut för att svara upp mot den efterfrågan som finns idag och bedöms finnas framöver. Centrumets profil behöver förstärkas och anläggningen tydliggöras. Idag finns cirka 120 butiker och restauranger i centrum. Den föreslagna utbyggnaden av centrum beräknas ge ett tillskott på ytterligare ett sextiotal butiker som förhoppningsvis skapar ett bredare och ännu intressantare utbud. De nya butiksytorna skapas främst i norr mot Frösundaleden och även under leden fram till det nya torget vid kv Lagern. Ytterligare butikslokaler tillskapas också utmed Solnavägen samt mot Skytteholmsparken. De befintliga delarna av centrum måste också rustas, förädlas och struktureras för att öka orienterbarheten och tillgängligheten. Idag finns cirka 200 lägenheter i anslutning till köpcentrat. Ytterligare ett hundratal lägenheter föreslås utmed Solnavägens västra sida. Bebyggelsen längs denna sida kommer på större delen av sträckan att innehålla parkering i tre våningsplan och däröver fyra våningar med bostäder. Bostäderna får entréer mot Solnavägen. Stor omsorg bör läggas vid utformningen av gatumiljön så att den upplevs som trygg och trevlig för de boende. Med trädrader, generösa gång- och cykelbanor, bra belysning och god kvalitet på markbeläggningar med mera kommer att tilltalande och levande gaturum att skapas. Tillgänglighet, orienterbarhet, säkert och tryggt är ledord för planeringen av de nya parkeringsanläggningarna i Solna centrum. Den framtida parkeringen kommer att utgöras av två anläggningar. Befintlig parkering längs Solnavägen byggs om och ett nytt parkeringsdäck byggs i korsningen Frösundaleden/Huvudstagatan i anslutning till den nya bussterminalen. Fasadutformningen utmed Solnavägen och Frösundaleden är avgörande för upplevelsen av Solnas centrum. Det är viktigt med en genomtänkt och sammanhållen gestaltning. Frösundaleden och torget vid kv Lagern Frösundaleden utformas med två körfält för rörlig trafik i varje riktning och plats för busshållplatser eller angöring längs delar av sträckan, vid korsningen med Huvudstagatan ett vänstersvängskörfält. Gatan ska ha en bred mittremsa som innehåller trädrader. Träd planteras även utmed den breda gång- och cykelzonen mellan centrumet och gatan Norr om Frösundaleden innehåller förslaget ett nytt torg på en nivå som ligger cirka sex meter lägre än Solnavägen och Frösundaleden. Nivåskillnaden som uppstår mellan torget och Solnavägen tas upp med en generös trappväg och genom en lägre byggnad mellan trappan och Frösundaleden. Den lägre byggnaden kan innehålla kiosk, café eller liknande. Höjdskillnaden mot Frösundaleden utgörs av en butiksfasad med en ny viktig entré till Solna centrum från det nya torget. I gatunivå längs Frösundaleden och i hörnet vid Solnavägen anläggs en stilig, genomsiktlig bullerskärm. Den ger också stöd till busshållplatsen som planeras intill Frösundaleden. Tvärbanans hållplats på torget förläggs vid tunnelmynningen under Solnavägen. Passagen över spåren för gående från Solna centrum utformas så generös som möjligt med hänsyn till säkerheten. Den nya platsbildningen kommer att ge utrymme för uteserveringar, sittplatser, träd- och perennplanteringar. Det finns även plats för annan utsmyckning som en damm eller skulptur. Torgets utformning är en viktig del av förslaget och måste studeras vidare under arbetet. I det fortsatta arbetet är också gestaltningen av centrumentrén mycket viktig. Den måste vara generös, inbjudande och trygg att röra sig genom även kvällstid. Centrumentrén kommer också att ha en koppling till tunnelbanans norra uppgång och till bussterminalen. När Tvärbanan kommer blir detta en viktig bytespunkt mellan tunnelbana, bussar och spårväg. Det nya torget och entrén till köpcentrum norr om Frösundaleden 20 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

21 Sektion genom Frösundaleden och nya torget med spårvagn Förslag till gestaltning av Förösundaleden och det nya torget med spårvagnshållplats Sektion genom Solnavägen Solnavägen får karaktär av stadsgata med trädplanteringar, breda gångbanor och längsgående parkering SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

22 Ny bebyggelse i kv Lagern När den nya nationalarenan för fotboll tas i bruk, enligt planerna år 2011, så kan Råsunda fotbollstadion rivas. Programförslaget innebär att den befintliga kamformade kontorsbyggnaden och det så kallade Dallashuset bevaras. Närmast Frösundaleden byggs nya kontorshus. Med kontorsbyggnaderna som bullerskärm byggs bostäder på resten av området. Området bedöms kunna rymma cirka 1000 nya kontorsarbetsplatser och cirka 700 lägenheter. Det befintliga kontorshuset har bedömt som möjligt att bygga om till bostäder. Intentionen är att andelen bostäder ska bli så stor som möjligt. Parkering ordnas i garage under mark inom kvarteret. Den nya bebyggelsen avslutar Råsunda torg som centralt stadsrum. Ett nytt stråk skapas mellan Råsunda torg och det nya torget med spårvagnshållplats och den norra centrumentrén. Bostadsbebyggelsen ges en kvartersstruktur som ansluter till den äldre strukturen i Råsunda stenstad med intima gårdar. Den nya bebyggelsen i kvarteret Lagern Bussterminalen Bussterminalen kommer att anläggas i markplanet i ett parkeringshus, med möjlighet till parkering för centrum i våningsplan både över och under terminalen. Utformningen av bussterminalen utreds i samråd med SL under det fortsatta arbetet. Hur bussnätet kommer att se ut tillsammans med den utbyggda Tvärbanan är ännu inte helt utrett. Troligen kommer minst lika många linjer som idag att vända eller passera. Förslaget utgår ifrån att den befintliga bensinstationen flyttas. Skulle det inte vara möjligt får alternativ utredas. Kulturhuset, Skytteholmsparken och torget vid kv Ametisten Som ett komplement till de kommersiella lokalerna i centrum föreslås ett kulturhus väster om centrum i Skytteholmsparken. Det ska innehålla ett nytt modernt stadsbibliotek och lokaler för kulturskolan. Kulturhuset ska också rymma en större samlingssal för konserter, kongresser och liknande. Kulturhuset placeras mellan befintlig centrumbyggnad och tunnelbanans stationsbyggnad vid Solnaplan där det annonserar sig och får en entré. Det nås också inifrån centrumanläggningen från Hotellgatan och får en koppling till det befintliga hotellet. Kulturhuset är i programmet illustrerat som två i förhållande till varandra vinklade byggnadsvolymer som trappar sig från Solnaplan upp i Skytteholmsparken. Utformning och exakt placering av kulturhuset kommer att utredas i det fortsatta arbetet när innehåll och förutsättningar klarlagts. Illustrationerna av kulturhuset visar hur de kvalitéer som läget i parken ger kan tas tillvara genom att byggnaderna blir lätta och uppglasade. Genom läget i Skytteholmsparken kan kulturhuset bli en målpunkt som bidrar till att lyfta parkens kvaliteter genom att öka tryggheten och utnyttjandet. Kulturhuset blir ett landmärke i centrummiljön och gestaltningen blir en viktig uppgift. Arkitekturen ska vara modern och svara mot byggnadens symbolvärde och innehåll. När bussterminalen flyttas kan ett torg anläggas mellan kv Ametisten och Skytteholmsparken. Intentionen i gestaltningen av torget är att förstärka kopplingen mot Skytteholmsfältet. Ett sätt att göra det är att låta grönskan i Skytteholmsparken vandra ner på en del av torget. Förslag till gestaltning av torget vid kv Ametisten när bussterminalen flyttas 22 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007

23 Interiör från kulturhuset Bostäder vid Huvudstagatan Huvudstagatans utformning kommer inte att förändras. Den kraftiga, uppvuxna trädraden på västra sidan bevaras liksom även Skytteholmsparken och Skytteholmsfältet. På den nuvarande markparkeringen öster om Huvudstagatan föreslås ny bostadsbebyggelse i 7 våningar Trafiken på Huvudstagatan ger bullernivåer som överstiger 55 dba. Husen måste därför utformas så att en tyst sida kan skapas. Kontor / bostäder längs Solnavägen Längs Solnavägens östra sida föreslås fyra 6-7 våningar höga hus med i första hand kontor. Den föreslagna bebyggelsen skärmar befintlig bebyggelse vid Västra vägen från trafikbuller från Solnavägen. Vid den nya bebyggelsen kommer bullernivåerna att överstiga riktvärdena för trafikbuller mot Solnavägen. Det bedöms ändå möjligt att uppföra bostäder eftersom trafikmängden på Västra vägen är så måttlig att det går att få en så kallad tyst sida. Fördelningen mellan bostäder och arbetsplatser kommer att fastställas i det fortsatta planarbetet. En kommande detaljplan bör medge att bottenvåningarna används för butiker och service. Sydöst om korsningen mellan Solnavägen och Frösundaleden bildas en spetsig vinkel. Här föreslås ett triangelformat hus som understryker hörnet och markerar riktningarna. Detta är ett alternativt läge som diskuteras för ett högt hus. Huset skulle kunna inrymma kontor eller hotell. Bostäder bedöms inte lika lämpligt på grund av trafiken. Parkeringsbehovet kommer att lösas genom att garage anläggs under de nya byggnaderna. Med bebyggelse på båda sidor ges Solnavägen karaktären av stadsgata. Solnavägen trädplanteras, får generösa gångbanor och plats för kantstensparkering. Torget och kulturhusets entré SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober

24 Genomförandefrågor Tidplan Programmet kommer efter samråd och eventuella revideringar att godkännas av stadsbyggnadsnämnden och sedan ligga till grund för fortsatt arbete med detaljplaner för området. En första detaljplan beräknas kunna antas i början av år Byggstart beräknas kunna ske under Etapper Solna City kommer att bestå av flera olika delprojekt. Etappindelning görs så att viktiga funktioner i och runt Solna Centrum fungerar under byggnadstiden. Utbyggnaden av inomhuscentrum kommer i huvudsak att ske i en etapp. Kv Lagern kan inte byggas ut förrän den nya nationalarenan tagits i bruk, enligt planerna år Det blir sannolikt den sista utbyggnadsetappen. Styrande för projektets övriga delar är avsättningsmöjligheterna för bostäder och kontor. Etappindelning kommer att studeras vidare i utredningsarbetet. Störningar under byggskedet Verksamheten i centrala Solna ska fungera under utbyggnadstiden. Detta kommer att kräva tillfälliga anordningar och konstruktioner för bland annat biltrafik, parkering och gående vilket kommer att studeras vidare. Åtgärder för att förebygga miljöpåverkan under byggskedet bör styras genom miljöledning i bygghandlingarna och uppföljning. Genomförandeavtal Samarbets- och tilläggsavtal Mellan Solna stad och Fastighetsbolaget Piren (numer Rodamco Solna Centrum AB) träffades 1998 ett avtal om att gemensamt åstadkomma lösningar för funktioner inom Solna centrums närområde som inte var tillfredsställande främst gällande trafik- och parkeringslösningar. Ett tilläggsavtal tecknades 2002 som reglerar genomförandefrågorna. Flera av delprojekten som regleras i avtalen har genomförts. Avtalen är tecknade med inriktningen att parterna gemensamt skall verka för en långsiktig, målinriktad utveckling av centrumområdet med avseende på trafik, parkering, stadsbild och landskap. Mark- och exploateringsavtal Innan detaljplaner antas skall mark- och exploateringsavtal tecknas med markägarna inom planområdet. Avtalen ska reglera fastighetsförvärv, exploateringsbidrag och genomförandefrågor. Övriga avtal Utbyggnaden av Tvärspårvägen genom Solna centrum till Solna Station, hållplatslägen vid kv Lagern, ny bussterminal med mera skall regleras i avtal med SL. Frågan om Statoils arrende i Solna centrum skall regleras. Alternativ Tidigare studerade alternativ Tunnelalternativet I det tidigare programmet från år 2003 redovisades ett utbyggnadsalternativ där Frösundaleden var förlagd i en ca 300 meter lång tunnel. I det alternativet antogs att trafiken fortsätter att öka, att Solna centrum utvecklas och att Råsunda fotbollsstadion är kvar och byggs ut. Tillkommande verksamheter antogs alstra trafik om ca f/vardagsmedeldygn. Dessa flöden kan inte hanteras i måttliga plankorsningar utan kräver stora plankorsningar med många körfält i tillfarterna och planskildheter under mark. Förslaget fortsatte att studeras efter programsamrådet. Det visade sig medföra en komplicerad trafiklösning och är mycket kostsamt att genomföra bland annat på grund av de dåliga markförhållandena på platsen. Lösningen innebar att ett bra samband kunde skapas mellan Solna centrum och Råsunda genom ett bilfritt torg. Det innebar samtidigt att de ökande trafikmängderna, med en stor andel genomfartstrafik, skulle fortsätta att passera i ytläge intill befintliga bostäder utmed Frösundaleden. Förslaget hade också den nackdelen att ramperna ner och upp från tunnlarna gav barriäreffekter. Ramperna medförde också svårigheter att utforma stadsmässiga gator. 24 SOLNA CITY - Program för utveckling av centrala Solna Stadsbyggnadsförvaltningen Solna stad oktober 2007