Kartläggning av jämställdhet i kommunala översiktsplaner

Transkript

1 Kartläggning av jämställdhet i kommunala översiktsplaner Kunskapsunderlag för Regional utveckling och regional och kommunal planering WSP Sverige på uppdrag av Region Östergötland, december 2018

2 Jämställdhet i översiktsplaner Region Östergötland WSP Sverige

3 En kartläggning över hur kommuner i Östergötland inkluderar jämställdhetsperspektivet i översiktsplanen 2 Konsult WSP Advisory Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner WSP Julia Ederyd julia.ederyd@wsp.com Tel Region Östergötland Lena Lindgren lena.m.lindgren@regionostergotland.se Tel

4 Innehållsförteckning 3 1. Bakgrund 1.1 Uppdraget 1.2 Förklaring av begrepp 1.3 Intersektionell jämställdhet 1.4 Socioekonomi en dimension i samhällsplanering 2. Jämställdhet i översiktsplanering 3. Metod 2.1 Nationella mål 2.2 Jämställdhet i översiktsplanering 2.3 Jämställdhetsintegrering i samhällsplanering 2.5 Faktorer 3.1 Kartläggning 3.2 Riktade frågeställningar 3.3 Övergripande frågeställningar 4. Resultat 4.1 Jämställdhetsperspektivet 4.2 Jämställdhet 4.3 Intersektionell jämställdhet 4.4 Kommunikations- & transportplanering 4.5 Diagram övergripande frågeställningar 5. Problembilder & Rekommendationer 6. Slutord 5.1 Inflytande & makt 5.2 Fysisk struktur 5.3 Kommunikationer 5.4 Socioekonomi 6.1 Olika förutsättningar 6.2 Jämställdhetsintegrering i flera led 6.3 Visuell kommunikation 6.4 Planeringsunderlag för ökad social hållbarhet 6.5 SKB som en självklar del i översiktsplanen

5 Kapitel 1. Bakgrund

6 Kapitel 1. Bakgrund Uppdraget 5 WSP har fått i uppdrag att ta fram underlag inför kommande arbete med framtagande av en ny regional utvecklingsstrategi (RUS) i Region Östergötland. Uppdraget har delats in i tre delar: Del 1. GIS Del 2. Kartläggning av kommunernas bostadsförsörjningsprogram i Östergötlands län Del 3. Kartläggning av jämställdhet i gällande översiktsplaner i Östergötlands län. Denna presentation redovisar del 3.

7 Syfte Syftet med del 1 är att sammanställa kommunernas översiktsplaner avseende bostäder och verksamheter på ett enhetligt sätt. 6 Syftet med del 2 är att kartlägga kommunala bostadsförsörjningsprogram med fokus på mål, verktyg och strategier samt hur kommunerna integrerar jämställdhet i sina BFP. Syftet med del 3 är att kartlägga hur kommunerna arbetar med jämställdhetsintegrering i den översiktliga planeringen samt att kartlägga behovet av att utveckla arbetet med jämställdhetsfrågor i de olika kommunerna.

8 Kapitel 1. Bakgrund 7 Östergötlands län består av 13 kommuner i olika storlek och befolkningstäthet och har därmed olika behov och förutsättningar för planering och utveckling. Kartläggningen har varit på en översiktlig nivå, vilket innebär att det finns möjlighet till fortsatt, fördjupande, analys. Den översiktliga nivån har förutsatt att översiktsplanens struktur är tydlig så att en så rättvis bild som möjligt kan ges av innehållet.

9 Kapitel 1. Bakgrund Förklaring av begrepp Det finns en skillnad mellan jämställdhet och intersektionell jämställdhet som behöver redas ut. Jämställdhet = Handlar om att män och kvinnor ska ha samma möjlighet och makt att forma samhället och sina egna liv. 8 Intersektionalitet = Begreppet intersektionalitet kommer från engelskans intersection som betyder korsning. När en intersektionell analys utförs är det korsningarna eller skärningspunkterna mellan olika maktordningar som analyseras. Detta för att skapa en förståelse av hur olika kategorier samverkar och när över- eller underordning skapas. I denna rapport åsyftas hädanefter intersektionell jämställdhet vid användandet av ordet jämställdhet med undantag för de utdrag och referenstexter från Boverket som återfinns i rapporten.

10 Kapitel 1. Bakgrund Intersektionell jämställdhet Det anges sju diskrimineringsgrunder i den svenska diskrimineringslagen för att identifiera maktordningar som finns i samhället. Maktordningarna är utritade som dimensioner eller skalor som är föränderliga över tid. I den vänstra änden av dimensionerna kan vi placera ut normen och i den högra icke-normen på följande vis i Sverige: 9 Man CIS-person Kvinna, person som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet Transperson Etnisk svensk tillhörighet Sekulärt kristen Full funktionsförmåga Heterosexuell Lagom ålder Annan etnisk tillhörighet än svensk Muslimsk, judisk eller annan religionstillhörighet Synliga eller märkbara funktionsvariationer Homosexuell, bisexuell För ung eller gammal

11 Kapitel 1. Bakgrund För en djupare förståelse kan även följande motsatspar användas på modellen i föregående sida: 10 Mer makt Överordnad Priviligierad Norm Majoritet Överrepresenterad Mindre makt Underordnad Icke-priviligierad Icke-norm Minoritet Underrepresenterad

12 Kapitel 1. Bakgrund Socioekonomi - En dimension i samhällsplanering 11 Utöver de sju diskrimineringsgrunderna i den svenska diskrimineringslagen är socioekonomi en viktig dimension att ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Detta på grund av att socioekonomiska skillnader och en fysisk uppdelning av olika socioekonomiska grupper (segregation) ömsesidigt förstärker varandra. Det vill säga: Den fysiska uppdelningen i samhället med områden där olika socioekonomiska grupper lever isolerat från varandra påverkar särskilt grupper med låg socioekonomisk status negativt. I områden med en majoritet av individer med låg socioekonomisk status riskerar så kallade grannskapseffekter* att bidra till en nedåtgående spiral av exempelvis: Hälsa Arbetslöshet Brottsstatistik *Bostadsområdet har inverkan på människornas socialiseringsprocess genom att beteenden formas i samspel mellan individen och hens sociala omgivning. Exempel: En hög socioekonomisk nivå i en skola påverkar skolresultaten positivt.

13 Kapitel 1. Bakgrund 12 Positiva vinster av att väga in socioekonomiska faktorer i översiktsplaneringen är bland annat: Minskad polarisering och segregation Minskat utanförskap Ökade förutsättningar för social rörlighet Minskad social oro, otrygghet och kriminalitet Ökade förutsättningar för tillväxt och utveckling Förbättrad hälsa

14 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Teori

15 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Nationella Mål enligt Boverket Nationellt mål för jämställdhetspolitiken Det övergripande nationella målet för jämställdhetpolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Målet konkretiseras i sex delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 14 Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Boverket, 2018

16 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Jämställdhetsintegrering enligt Boverket Det finns olika strategier för att uppnå jämställdhet. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin, som innebär att jämställdhet ska genomsyra hela verksamheten på alla nivåer, även där beslut fattas. Jämställdhetsintegrering kräver att man systematiskt synliggör och analyserar förhållanden och villkor för kvinnor och män. 15 Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och konsekvenserna av hur förslag kan tänkas utfalla för kvinnor och män, flickor och pojkar ska analyseras. För samhällsplaneringen innebär det att jämställdhetsperspektivet finns med i alla steg av planeringsprocessen och gärna i ett tidigt skede, eftersom detta skede skapar förutsättningar för den fortsatta planeringen och för genomförandet. Boverket, 2018

17 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Jämställdhetsintegrering i samhällsplanering enligt Boverket 16 Inom samhällsplaneringen innebär det att ställa frågor som: Hur arbetar vi? Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? Vem är det som planerar och vem bygger? Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i? I en medborgardialog kan det handla om vem som får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer som används, hur representationen ser ut av fokusgrupper, val av samtalsledare, hur taltid fördelas mellan de medverkande, men också hur inbjudan till dialogen ser ut. Genom att ställa frågorna blir det synligt vad vi behöver göra och det blir möjligt att hitta nya lösningar som leder till jämställdhet. Boverket, 2018

18 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Faktorer En kartläggning av jämställdhet i översiktsplaner bör utgå från intersektionell jämställdhet med fem överlappande faktorer som på olika sätt kan bidra till att förstärka jämställdhetsperspektivet i översiktsplaner. Dessa faktorer är: 17 Fysisk struktur Inflytande och makt Bostäder Socioekonomi Kommunikationer

19 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering 18 Parametrar som ingår i Fysisk struktur: Funktionsvariation Stadsutbredning Tillgänglighet Närhet till samhällsfunktioner Vardagslivsperspektivet Stråk och noder Trygghet Offentliga platser Segregationsmönster Barnperspektivet

20 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering 19 Parametrar som ingår i Inflytande och makt Medborgardeltagande Deltagande aktörer i processen Representation Exkluderande språkbruk Norm Förståelse (av text och kartor)

21 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering 20 Parametrar som ingår i Kommunikationer: Tillgänglighet Prioritering av transportslag Resmönster Gång- och cykelvägar Kollektivtrafik Bilvägar

22 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering 21 Parametrar som ingår i Socioekonomi: Hälsa Inkomst/köpkraft Förvärvsarbetande/arbetslöshet Utbildning Trångboddhet Brottsstatistik Segregationsmönster

23 Kapitel 2. Jämställdhet i översiktsplanering Parametrar som ingår i Bostäder: Upplåtelseform Boendeform 22 BOSTÄDER Bostadstyp Boendemiljö

24 Kapitel 3. Metod Kartläggning

25 Kapitel 3. Metod 24 De faktorer som ingår i denna del är: Fysisk struktur Inflytande och makt Kommunikationer Socioekonomi I denna del av uppdraget, del 3, ingår inte en kartläggning av jämställdhet kopplat till bostäder. Den kartläggningen redovisas istället i del 2 och utgår från innehållet i kommunernas bostadsförsörjningsprogram.

26 Kapitel 3. Metod Kartläggning Kartläggningen av jämställdhet i kommunernas översiktsplaner är på en översiktlig nivå. En kartläggning på en översiktlig nivå förutsätter att översiktsplanens struktur är tydlig så att en rättvis bild som möjligt kan ges av innehållet. 25 För att ge en rättvis bild av innehållet krävs det således att kommunen formulerar ett mål eller en målbild samt en strategi eller ett verktyg för att nå målet. Strategin/verktyget ska alltså svara på frågan HUR målet ska nås. I de fall där mål och strategier är otydliga kan eventuellt en tolkning göras då en del kommuner väljer att namnge mål och strategier på olika sätt, i sådant fall har dessa markerats som delvis i sammanställningen av kartläggningen. I särskilda fall är mål och strategier så pass otydliga, eller till synes icke existerande, och tas därmed inte med i kartläggningen vilket kan ge osäkerheter i resultatet. Kartläggningen har endast tittat på den översiktliga strategiska utvecklingen och har inte beaktat markanvändningen på de orter och områden som redovisas i detalj i översiktsplanerna.

27 Kapitel 3. Metod Riktade frågeställningar Frågeställningarna för den översiktliga kartläggningen av jämställdhet i översiktsplanerna har arbetats fram tillsammans med Region Östergötland. Både text och kartor har inkluderats i kartläggningen. Utifrån de tidigare nämnda fyra faktorerna och dess parametrar har kartläggningen sökt svar på följande frågeställningar: Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i översiktsplanen? 2. Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i planens övergripande vision och mål? 3. Finns det kommunala mål som är tydligt kopplade till jämställdhet? 4. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhetsmålen? (Strategier, verktyg m.m) 5. Finns det mål kopplade till intersektionell jämställdhet? 6. Hur arbetar kommunen med att nå målen kopplade till intersektionell jämställdhet? 7. Hur främjar kommunens kommunikations- och transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering?

28 Kapitel 3. Metod Övergripande frågeställningar Utöver de riktade frågeställningarna till de enskilda kommunerna har övergripande generella frågeställningar utformats för att möjliggöra en ökad kunskap inom jämställdhetsfrågor på en översiktlig planeringsnivå: Främjar översiktsplanens genomförande ökad jämställdhet? 27 Hur ser behovet av stöd i jämställdhetsfrågor ut bland de kartlagda kommunerna i Region Östergötland? Dessa frågeställningar redovisas i form av diagram istället för tabeller. Svaret på frågorna är resultatet av en sammanvägd bedömning av kartläggningen.

29 Kapitel 4. Resultat Kartläggning

30 Kapitel 4. Resultat Jämställdhetsperspektivet 29 Kommun 1. Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i översiktsplanen? Boxholm Nej Nej Finspång Ja Ja Kinda Nej Nej Linköping Ja Ja Mjölby Nej Nej Motala Ja Ja Norrköping Nej Nej Söderköping Ja Nej Vadstena Nej Nej Valdemarsvik Delvis Nej Ydre Nej Nej Åtvidaberg Ja Delvis Ödeshög Ja Nej 2. Är jämställdhetsperspektivet tydligt inkluderat i planens vision och övergripande mål? Vad har vi tittat efter? Lyfts orden jämställdhet eller jämlikhet fram i översiktsplanen? Exempelvis genom att de sociala frågorna får ett eget kapitel eller avsnitt där olika sociala termer beskrivs och förklaras. Om aspekten inkluderats men något otydligt ges markeringen Delvis. Finns orden jämställdhet eller jämlikhet med i de övergripande målen eller kommunens vision? Kan de tolkas in, exempelvis människors lika värde?

31 30 Kapitel 4. Resultat Jämställdhet Kommun 3. Finns det kommunala mål tydligt kopplade till jämställdhet? Boxholm Nej - Finspång Kinda Linköping "Finspångs kommuns fysiska rum ska underlätta för kvinnor och män att leva jämställt" All planering skall ske så att social och ekonomisk rättvisa och jämställdhet mellan kvinnor och man främjas." "Jämställdhetsaspekter ska genomsyra kommunens planering av bebyggelse, transporter och offentliga miljöer" 4. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhetsmålen? Medborgardialog Kommunen avser att utveckla planeringsstöd kopplat till bland annat jämställdhetsfrågor Framgår ej Kommunen har 7 övergripande strategier varav 5 genomsyras av jämställdhetsperspektivet: En rundare stad En tätare och mera sammanhängande stad Tydliga och gena kollektivtrafikstråk Ökade andelar gång-, cykel och kollektivtrafik Utveckla värdefulla grönytor Vad har vi tittat efter? Tydligt formulerade mål inkluderande ordet jämställdhet eller liknande. Nej betyder att det inte finns några tydliga mål. Går ej att utläsa på översiktlig nivå innebär att målen inte är tydligt formulerade i översiktsplanen. I vissa fall har målen tolkats in i något som kommunen kallar för visioner, riktlinjer eller liknande.

32 Kapitel 4. Resultat Jämställdhet Kommun 3. Finns det kommunala mål tydligt kopplade till jämställdhet? 4. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhetsmålen? Mjölby Nej - 31 Motala "Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhetsperspektivet ska alltid finnas med i planeringsprocessen och särskilt kommenteras i planärenden som rör utformningen av gång- och cykelstråk och allmänna platser" Norrköping Nej - Tydlig inkludering av icke normativa grupper i medborgardialogen Samverkansprojekt med trygghetsmätningar av centrumområdet samt en handlingsplan för detta Utvecklingsarbete för skaderegistrering GIS-stöd för platsbestämmelser för olyckor Söderköping Går ej att utläsa på översiktlig nivå - Vadstena Går ej att utläsa på översiktlig nivå - Valdemarsvik "En plats där alla kan växa och trivas" - Ydre Nej - Åtvidaberg Går ej att utläsa på översiktlig nivå - Ödeshög Går ej att utläsa på översiktlig nivå -

33 Kapitel 4. Resultat Intersektionell jämställdhet 32 Kommun 5. Finns det mål kopplade till intersektionell jämställdhet? 6. Hur arbetar kommunen med att nå målen kopplade till intersektionell jämställdhet? Boxholm Ja Främst genom förtätning av tätorterna. Kommunen har även pekat ut viktiga områden i tätorterna för platser med viktiga rekreativa värden. Finspång Ja Kommunen avser ta fram fler planeringsverktyg. Kinda Delvis Enkla hinder för personer med funktionsvariationer ska tas bort i lokaler, på allmänna platser och utemiljöer innan år Linköping Ja Kommunen har tagit fram en Tillgänglighetspolicy (2008) som ska användas vid all planering i kommunen samt har tydliga strategier för hur målen/inriktningarna ska genomföras. Mjölby Ja Kommunen avser ta fram ett gestaltningsprogram delvis kopplat till sociala frågor samt ger råd vid fysisk planering och belysning. I referenslistan finns även en trygghetsplan, handikappolitisk plan samt ett integrationsprogram som underlag. Endast trygghetsplanen lyfts fram i text. Vad har vi tittat efter? Tydligt formulerade mål. Nej betyder att det inte finns några tydliga mål kopplade till intersektionell jämställdhet. Går ej att utläsa på översiktlig nivå innebär att målen inte är tydligt formulerade i översiktsplanen. I vissa fall har målen tolkats in i något som kommunen kallar för visioner, riktlinjer eller liknande.

34 Kapitel 4. Resultat Intersektionell jämställdhet Kommun 5. Finns det mål kopplade till intersektionell jämställdhet? 6. Hur arbetar kommunen med att nå målen kopplade till intersektionell jämställdhet? Motala Ja Tydlig inkludering av icke normativa grupper i medborgardialogen Samverkansprojekt med trygghetsmätningar av centrumområdet samt en handlingsplan för detta Utvecklingsarbete för skaderegistrering GIS-stöd för platsbestämmelser för olyckor Norrköping Ja Kommunen har tydliggjort hur strategierna (tolkat som mål) ska 33 Söderköping Går ej att utläsa på översiktlig nivå - genomföras med tydliga riktlinjer. Vadstena Går ej att utläsa på översiktlig nivå - Valdemarsvik Ja Utifrån en tolkning av texten har de strategier kopplade till jämlikhet, barnperspektivet och tillgänglighet. Ydre Nej - Åtvidaberg Går ej att utläsa på översiktlig nivå - Ödeshög Går ej att utläsa på översiktlig nivå -

35 Kapitel 4. Resultat Kommunikations- och transportplanering Kommun 7. Hur främjar kommunens kommunikations- och transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering? 34 Boxholm Finspång Kinda Kommunen skriver i text att prioritering ska ske på järnväg på en regional nivå med ett nytt pendeltågsstopp i Strålsnäs. Lokalt säger kommunen sig satsa på gång- cykel och kollektivtrafik. Kommunen skriver i text att satsningar ska ske inom hållbara transporter och att kollektivtrafik samt gång och cykel ska främjas. Kommunen lägger stort fokus på trafiksäkerhet. Genom trafikseparering och minskad bilhastighet vid cykling i gatumiljö. Kommunen har ambitioner att ta fram fler planeringsverktyg men beskriver även i text hur de vill göra för att nå målen inom kommunikation- och transportplanering. Genom samordning av resor. Kommunen har även tydliga exempel på var kollektivtrafiken ska Vad har vi tittat efter? Vilka prioriteringar har kommunen som bidrar till ökad jämställdhet? Vilka strategier har kommunen för att kunna genomföra prioriteringarna? förstärkas. Tillgängligheten kring stationsområdet ska förbättras.

36 Kapitel 4. Resultat Kommunikations- och transportplanering Kommun 7. Hur främjar kommunens kommunikationsoch transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering? 35 Linköping Mjölby Kommunen främjar i sin planering resvägar till fots, cykel samt kollektiva resor och lägger stor fokus på tillgänglighet och trygghetsskapande åtgärder vid exempelvis busshållplatser och vid byggandet av nytt resecentrum. Fokus ska vara på kollektivtrafik samt cykeltrafik men det lyfts inte fram på ett tydligt sätt i planen. Kommunen har en Trafikstrategi samt en cykelplan ( ) och håller på att ta fram en "gångplan". Kommunen arbetar även med så kallat "scenarioarbete" Kommunen har tagit fram en cykelutredning för de största tätorterna samt en nätanalys för skyddade trafikanter i Mjölby. Motala Stort fokus är omläggningen av Riksväg 50 samt utbyggnaden av dubbelspår på järnvägen vilket kommer att skapa bättre stadsmiljö samt underlätta pendling. Det fokus som framgår är att satsa på pendlarparkeringar och åtgärder som minskar bilanvändandet. MÖT-projektet (utredning av Tätortsbussarnas och landsbygdstrafikens körvägar och alternativa terminallägen) Pendlarparkeringar

37 Kapitel 4. Resultat Kommunikations- och transportplanering Kommun 7. Hur främjar kommunens kommunikations- och transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering? 36 Norrköping Kommunen främjar resvägar till fots, cykel samt kollektiva resor. Söderköping Vadstena Utbyggnaden av nya bostadsområden ska ske i nära samordning med planeringen av infrastruktur. Genomförandet ska inriktas på förbättrad effektivitet, tillgänglighet, jämställdhet, flexibilitet och kombinationsmöjligheter för resor med de hållbara trafikslagen samt att minska bullernivåer, luftföroreningar, utsläpp av klimatgaser, olycksrisker och otrygghet Kommunen satsar på att förbättra gång- och cykelnätet för att särskilt göra cykelpendling mer attraktiv både inom tätorten och mellan omkringliggande orter och samhällen. Kommunen har en gratislinje vilket inte framgår i texten men tolkas som att man kan åka kollektivt gratis. Prioriteringen hos kommunen tolkas som att satsningar på att förbättra gång- och cykelnätet samt kollektivtrafiken ska göras och visar på ett pedagogiskt sätt hur och var utvecklingen ska ske. Kommunen har tydliggjort hur strategierna ska genomföras med riktlinjer. En prioritering av trafikslagen finns redovisat: 1. Gång och cykel 2. Kollektivtrafik 3. Bil Kommunen har ett förslag på önskvärd utbyggnad av cykelnätet som ska underlätta cykelpendling. Kommunen avser ta fram en trafikstrategi samt en cykelplan samt planerar för pendlarparkering.

38 Kapitel 4. Resultat Kommunikations- och transportplanering Kommun 7. Hur främjar kommunens kommunikations- och transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering? Valdemarsvik De satsar på att uppgradera gång- och cykelnätet på sikt samt vill främja distansarbete (sk. Mobility management). Kommunens infrastruktur i form av vägar, kollektivtrafik och IT-infrastruktur ska stärkas så att distansarbete och boende blir möjligt även utanför tätorterna. 37 Ydre Kommunen vill satsa på att förbättra pendlingsmöjligheterna, stärka kollektivtrafiken samt utveckla cykelturismen vilket troligen innebär en förbättring av cykelvägnätet. Trafikstrategi Samarbete med den regionala kollektivtrafikmyndigheten om utvecklingsmöjligheter Förbättra samordningen mellan linjetrafik, skolskjutsar, anropsstyrd trafik och färdtjänst Säkerställa kollektivtrafik till/från Tranås, Kisa och Eksjö. Påbörjat en studie om cykelturism

39 Kapitel 4. Resultat Kommunikations- och transportplanering Kommun 7. Hur främjar kommunens kommunikationsoch transportplanering till ökad jämställdhet? 8. Hur arbetar kommunen med att nå jämställdhet inom kommunikation och transportplanering? 38 Åtvidaberg Ödeshög Kommunen vill att kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv genom att bland annat göra busshållplatser mer tillgängliga och säkra samt pekar ut pendlingsstråk de vill satsa på. De skriver även att de vill förbättra gångoch cykelförutsättningarna samt förbättra vägnätet. Kommunen prioriterar gång- och cykeltrafik samt lyfter fram kollektivtrafikens roll för arbetspendlingen. Ambitioner finns för att utveckla en cykelplan Samordning för förbättrad kollektivtrafik En FÖP för tätorten där kollektivtrafiken konkretiseras Fortsatt strategi med Trafikverket samt grannkommuner kring utveckling av Rv 35 samt järnvägen Kommunen pekar ut sträckningar för satsningar på vägnätet Kommunen vill utreda möjligheter för utökade linjer för gratisbussar samt anropsstyrd trafik Utveckla bussförbindelser till Mjölby järnvägsstation. Expressbussar Öka trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter genom att leda om tung vägtrafik till nya vägförbindelser.

40 Kapitel 4. Resultat Främjar översiktsplanens genomförande ökad jämställdhet? Hur har vi gjort bedömningen? En sammanvägd bedömning har gjorts utifrån resultatet av kartläggningen. 3 Ja Delvis Går ej att utläsa på översiktlig nivå

41 Kapitel 4. Resultat Hur ser behovet av utveckling av jämställdhetsfrågor ut bland de kartlagda kommunerna i Östergötland? 40 Sammanfattningsvis visar kartläggningen att samtliga kommuner behöver arbeta med att förstärka jämställdhetsintegreringen i översiktsplanerna för att nå upp till de nationella målen Hur har vi gjort bedömningen? En sammanvägd bedömning har gjorts utifrån resultatet av kartläggningen. Stort behov Litet behov Visst behov

42 Kapitel 5. Problembilder och Rekommendationer

43 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer 42 Problembilder & Rekommendationer I syfte att lyfta och utveckla det regionala stödet i arbetet med jämställdhetsintegrering i den kommunala översiktsplaneringen redovisas i detta kapitel problembilder och rekommendationer kopplat till jämställdhet. Kapitlet redovisar problembilder utifrån de fyra faktorerna fysisk struktur, inflytande & makt, kommunikationer samt socioekonomi som har identifierats under kartläggningen. Därefter ges rekommendationer för att öka jämställdhetsintegreringen och ibland lyfts bra exempel från översiktsplanerna i länet fram för att tydliggöra hur rekommendationerna rent praktiskt kan utformas i text eller karta. Ibland ges även exempel från Boverket samt andra översiktsplaner som visar på bra exempel på hur jämställdhet kan redovisas i översiktsplanen. Problembild Rekommendationer Bra exempel

44 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Inflytande & makt 43 Problembild: Bristande tydlighet och struktur Flera av Östergötlands gällande översiktsplaner behöver utvecklas gällande tydlighet och struktur. En tydlig och strukturerad översiktsplan bidrar till att läsaren har lättare att uppfatta vad det är kommunen vill med sin översiktliga planering. Exempelvis bör kommunerna särskilja förutsättningar och planförslag i dokumentet och ha tydliga kommunala mål och strategier för hur målen ska uppfyllas. Rekommendationer: Utgå från Boverkets rekommendationer och dela upp kommunens förutsättningar och själva planförslaget i översiktsplanen. Detta gäller både i text och kartor. De kommunala målen ska vara tydliga och en strategi ska finnas för att kunna uppnå målet. Strategin ska svara på frågan hur dessa mål ska uppnås.

45 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Bra exempel Bra exempel från Översiktsplan: Mål/Inriktning: "Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar ges genom en tillgänglig fysisk miljö förutsättningar för självständighet och delaktighet" 44 Strategier: "Hinder för tillgänglighet i de fysiska rummen identifieras och undanröjs Tillgänglighetsperspektivet tillämpas vid all kommunal planering, beslut och processer "Tillgänglighetsarbetet i kommunen sker i samverkan genom att de kunskaper som finns inom handikapporganisationer och hos kommunens medborgare med funktionsnedsättningar tas tillvara - Finspångs kommun ÖP 2011 Figuren visar en illustrativ bild över hur en översiktsplan ska utformas enligt Boverket (uå).

46 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Inflytande & makt 45 Problembild: Diskriminerande representation för delar av befolkningen Exempelvis genom att blanda ihop fysiska funktionshinder och personer med funktionsvariationer/funktionsnedsättning. Ett annat exempel är att bostäder för personer med särskilda behov särskiljs från bostäder för personer utan särskilda behov genom att dela upp det i olika kapitel, exempelvis Bostäder och Offentlig service. Rekommendationer: - Ett funktionshinder är inte en person utan är ett fysiskt ting som exempelvis en trappa eller hög trottoarkant som omöjliggör det för delar av befolkningen att ta sig fram fritt i sin omgivning. - Använd korrekt ord för personer med särskilda behov, det vill säga: personer med funktionsvariationer alternativt funktionsnedsättning. - Bostäder är bostäder och ska inrymmas under samma kapitel även om behoven skiljer sig åt.

47 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Fysisk struktur 46 Problembild: Frånsägande av ansvar Ett exempel är att skriva att det endast går att göra generaliseringar kring social hållbarhet och dess konsekvenser i en översiktsplan. Detta stämmer inte. Idag finns det stor kunskap inom de sociala frågorna samt flera metoder och verktyg som kan användas på en översiktlig nivå. Det går alltså att konkretisera de sociala konsekvenserna i en strategisk översiktsplan. Rekommendation: Det är på den översiktliga nivån vi kan se sociala mönster och social infrastruktur inom kommunen. I översiktsplanen bör dessa mönster och strukturer identifieras och konkretiseras. Därefter bör mål kopplade till social hållbarhet formuleras samt strategier/verktyg upprättas för att tydliggöra hur kommunen ska arbeta med de sociala frågorna på en översiktlig nivå. Dessa mål och strategier ska ge en inriktning till hur frågorna ska hanteras på en mer detaljerad nivå.

48 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Bra exempel Bra exempel från översiktsplaner: 47 Översiktsplanen och fortsatt planering och planläggning kan medverka till att skapa goda förutsättningar för social utveckling. Olika åtgärder kan bidra till att hantera faktiska problem men också till att kvaliteter och mervärden uppstår. Motala kommun ÖP 2006 Bra exempel från översiktsplan: Illustration som visar på hur planeringens strukturella samband. Vadstena kommun ÖP 2006

49 Kapitel 4. Resultat Fysisk struktur 48 Problembild: Svårigheter att applicera jämställdhet på den fysiska strukturen De flesta kommuner har någon slags formulering kring jämställdhet och/eller jämlikhet i översiktsplanen men har svårigheter med att göra kopplingar mellan jämställdhet och den fysiska strukturen/geografin. Rekommendation: Om Regionen tar fram ett kunskapsunderlag som på ett tydligt sätt och rent praktiskt redogör för kopplingarna mellan jämställdhet och samhällsplanering på en översiktlig strategisk nivå skulle detta skapa förutsättningar för ökad förståelse. Ett annat förslag är att anordna en workshop med representanter från kommunerna där jämställdhetsfrågor diskuteras. Kanske kan man utbyta kunskap, idéer och metoder kommuner sinsemellan?

50 Kapitel 4. Resultat Bra exempel Bra exempel från översiktsplan: 49 Forskning och erfarenheter visar emellertid att mäns och kvinnors villkor och livsmönster inte är desamma, vilket är en viktig insikt för samhälls- och trafikplaneringen. Skillnader finns till exempel när det gäller kvinnors och mäns tidsanvändning, val av boende, känsla av trygghet i det offentliga rummet, fördelning av betalt och obetalt arbete samt pendlingsmönster och resvanor. - Linköpings kommun ÖP 2010 I Finspångs kommuns ÖP har de gjort en social karta, en förenkling av en så kallad sociotopkarta.

51 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Kommunikationer 50 Problembild: Brist på strategier och bra planeringsunderlag Överlag är trafikplaneringen i översiktsplanerna välarbetad och kommunerna prioriterar gång- och cykelvägar först, därefter kollektivtrafik och sist bilvägar, vilket är positivt. Det enda som ibland saknas är tydliga strategier för hur utvecklingen ska ske samt planeringsunderlag som redovisar hur kommunens prioriteringar ska förvaltas. Även en koppling till den socioekonomiska geografin saknas. Rekommendationer: Tydliggör strategierna för den framtida utvecklingen. Det kan exempelvis vara att ta fram en cykelplan eller en gångplan. Dessa planeringsunderlag bör även ha den socioekonomiska geografin som underlag för att lyfta jämställdhetsperspektivet ytterligare en nivå. Exempelvis kan en social konsekvensanalys tas fram i samband med de olika planeringsunderlagen, det gäller även vid exempelvis omlokalisering av vägar.

52 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Bra exempel 51 Bra exempel från översiktsplan: I förslaget på trafiksystem för Linköpings stad ingår att gångtrafiken ska prioriteras och medvetet planeras som ett eget trafikslag och inte alltid tillsammans med cykeltrafiken. Med hänsyn till de konflikter som finns mellan fotgängares och cyklisters olika behov är det särskilt viktigt att, i vissa miljöer, särskilja de båda trafikslagen. I en gångtrafikplan belyses gångtrafikens potential, möjligheter, problem och brister. Det är fotgängarna som gör staden till en levande och attraktiv stad, en stad som är trevlig att bo i, arbeta i och att besöka. Linköping ÖP 2010

53 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Socioekonomi 52 Problembild: Inget beaktande av socioekonomiska faktorer Socioekonomi och dess geografiska skillnader har uppmärksammats de senaste åren. Det är därmed inte så konstigt att det inte lyfts fram i någon utav översiktsplanerna. Behovet av socioekonomiska studier är kanske framförallt viktigt i större kommuner som innehar större städer där problemen med segregation är mer uppenbara. Även en mindre kommun kan gynnas av att kartlägga den socioekonomiska geografin inom kommunen i samband med exempelvis utbyggnaden av kollektivtrafik eller vägar så att kommunala satsningar gynnar kommuninvånarna jämlikt. Rekommendationer: Kartlägg de socioekonomiska förhållandena inom kommunen och utgå från dessa sociala mönster när du planerar. Vilka satsningar kan göras inom området eller orten som stärker jämställdhetsperspektivet? Ta hänsyn till underlaget vid placering av skolor, nya bostäder, kollektivtrafikstråk och vägar med mera. Vid beaktande av sådana aspekter skapas möjligheter att lyfta dessa områden. Det är dock viktigt att den socioekonomiska kartläggningen ska ses som ett planeringsunderlag och lyftas fram på ett ej kränkande sätt i översiktsplanen.

54 Kapitel 5. Problembilder & Rekommendationer Bra exempel Rekommendationer: Resultatet av en socioekonomisk kartläggning är givetvis väldigt känsligt. Det bör därför redovisas på ett sätt som inte skapar stigman eller pekar ut områden som utsatta eller dåliga. 53 I Stockholms översiktsplan från 2018 har man redovisat områden som de kallar för Fokusområden där extra satsningar ska göras inom stadsutveckling genom att peka på att skapa strategiska samband. Kartan redovisar även vilka kopplingar mellan området och omkringliggande områden som ska förstärkas för att öka flöden och underlätta integration men detta skrivs inte ut i text men är underförstått för någon med kunskap om social hållbarhet. Stockholms stad ÖP, 2018 Detta är ett sätt att redovisa satsningar i kommunen som är grundade på de sociala frågorna men som inte skapar stigman eller pekar ut områden som utsatta.

55 Kapitel 6. Slutord Reflektioner och förslag på idéer att ta med sig för fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering i Översiktsplaner

56 Kapitel 6. Slutord Olika förutsättningar 55 Hur en kommun ska jobba med att förstärka jämställdhetsperspektivet i översiktsplanen beror helt på kommunens egna förutsättningar. Linköpings kommun har exempelvis mer resurser samt ett större behov av att kartlägga sociala mönster än exempelvis Ydre kommun. Detta på grund av de stora skillnaderna i till exempel befolkningstäthet, ytstorlek och de samhällsproblem som ökad urbanisering för med sig. Däremot finns det väldigt goda förutsättningar även för mindre kommuner att stärka jämställdheten och den sociala hållbarheten i planeringen genom att erhålla sig större kunskap om hur ett mer jämlikt samhälle kan skapas med stöd från kommunala policydokument där den kommunala översiktsplanen är en del av underlaget. Alla kommuner behöver utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i översiktsplanerna för att nå det nationella målet för jämställdhetspolitiken.

57 Måluppfyllelse MÅL Vad vill vi? STRATEGI Hur ska vi nå målet? UPPFÖLJNING Hur blev det förväntade resultatet? 56 Alla kommuner behöver arbeta på uppföljning av sina mål/inriktningar/riktlinjer. Mål måste finnas i en översiktsplan då det visar på inriktningen av samhällsutvecklingen i kommunen, vad vill vi? För att ha möjlighet att nå målet måste det finnas en strategi som visar hur målet ska nås. För att veta om målet blivit uppfyllt krävs en uppföljning. Blev det tryggare kring hållplatserna? Har all planering skett så att social och ekonomisk rättvisa och jämställdhet främjas? Om svaret är nej måste antingen strategin ändras eller förtydligas eller målet konkretiseras. Strategin är till för att realisera målet, det vill säga vad kommunen önskar uppnå i den fysiska miljön.

58 Kapitel 6. Slutord Jämställdhetsintegrering i flera led 57 Resultatet i denna rapport är baserat på en översiktlig kartläggning vilket inte behöver illustrera hur det egentligen ser ut inom kommunerna. En del kommuner redovisar exempelvis planeringsunderlag i referenslistan men lyfter inte fram dessa i text. En kartläggning/jämställdhetsanalys av kommunernas planeringsunderlag exempelvis skulle också behövas för att se hur kommunen arbetar med jämställdhetsintegrering i planeringen. Med andra ord ska jämställdhetsintegrering genomsyras i alla delar och led i samhällsplaneringen.

59 Kapitel 6. Slutord Visuell kommunikation 58 Tänk på att de flesta medborgarna dras till bilder före text. Kartorna i översiktsplanen bör därför visualiseras på ett tydligt och pedagogiskt sätt så att det lätt går att få en överblick av vad kommunen vill med den översiktliga planeringen. För att få fler att bli intresserade av dokumentet bör dokumentet göras tillgängligt för såväl flickor som pojkar, kvinnor som män, oavsett ålder, utbildning, etnicitet eller funktionsvariabler. Tänk även på att en översiktsplan bör innehålla flera olika kartor, en som visar på utvecklingsstrategin, en som visar på framtida markanvändning samt eventuellt flera olika kartor som redovisar förutsättningar och nuläge. Utsnitt från Boverket Vad är en översiktsplan?

60 Kapitel 6. Slutord Planeringsunderlag för ökad social hållbarhet 59 Förslag på planeringsunderlag för ökad jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv på en översiktlig nivå: - Sociotopkartor - Kartläggning av socioekonomiska faktorer - Kartläggning av olika sociala gruppers resmönster - Trygghetsplan - Vid framtagande av underlag kopplat till kommunikationer och transporter kan en Social konsekvensbeskrivning (SKB) tas fram för att tidigt se sociala effekter av samhällsutvecklingen. En SKB är likt en Miljökonsekvensbedömning (MKB) där hänsyn tas till de sociala aspekterna istället för de ekologiska.

61 Kapitel 6. Slutord SKB som en självklar del i översiktsplanen 60 Slutligen bör översiktsplanen granskas ur ett socialt hållbart perspektiv där intersektionell jämställdhet står i fokus. Miljöfrågorna har länge stått i fokus i samhällsplaneringen och en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett vedertaget dokument som alltid ska inkluderas i den översiktliga planeringen. På samma sätt som en MKB är en självklar del i en Översiktsplan bör även en Social konsekvensbeskrivning (SKB) vara det. För att utveckla detta hållbarhetsperspektiv och integrera de olika perspektiven kan en hållbarhetsbedömning göras där såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga konsekvenser undersöks i förhållande till varandra. Miljökonsekvensbeskrivning Social konsekvensbeskrivning Hållbarhetsbedömning

62 Referenser

63 Kapitel 7. Referenser Referenser Boverket Vad är en översiktsplan? (uå) Vidga vyerna - Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet (2010) Jämställdhet i samhällsplanering (2018) 62 Bra läsning Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv, Anita Larsson och Anne Jalakas (2014) Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv (uå) Att integrera jämställdhet i länstransportplanering (2016) Utomregionala översiktsplaner Översiktsplan för Stockholms stad