Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 28 augusti 2015

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 28 augusti 2015

2 Sammanträdesdatum (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 28 augusti 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser rapport från sommaren Anne Olmarker, Lars Rydhede 2. Kommentarer till aktuella händelser Barbro Fridén Kaffe Rapporter från styrelsens ledamöter Beslutsärenden 4. TU: Svar på remiss Förslag till reglemente för styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Charlotta Tengbert Diarienummer: SU / TU: Svar på remiss Förslag på riktlinjer vid hantering av e-post i Västra Götalandsregionens verksamheter Charlotta Tengbert Diarienummer: SU / TU: Beslut om ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Lars Grip Diarienummer: SU / Bilaga Bilaga Bilaga Informationsärenden 7. Ny behandlingsmetod Lars Grip Beslutsärenden 8. TU: Ökade kostnader till följd av förstärkta säkerhetsåtgärder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Diarienummer: SU /2015 Peter Alverman Bilaga

3 Sammanträdesdatum (2) 9. TU: Förslag på tider för styrelsesammanträden 2016 Diarienummer: SU / Bilaga Lunch Informationsärenden 10. Köpt vård Hanna Axelsson 11. Budget 2016 lägesrapport Synnöve Helander Beslutsärenden 12. TU: Avvikelserapport juli 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU / Bilaga skickas senare Kaffe Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU / Bilagor 14. Övriga frågor Dialog med Västra Götalandsregionens revisorer

4 Punkt 4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2014 Kansli och juridik Handläggare: Charlotta Tengbert Telefon: E-post: charlotta.tengbert@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på remiss - Förslag till reglemente för styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (dnr RS ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta tjänsteutlåtande som yttrande avseende förslag till reglemente för styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sammanfattning av ärendet Efter beslut om översyn av reglementen i Västra Götalandsregionen har Koncernkontoret tagit fram förslag till nya reglementen för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer. Syftet med översynen har varit att uppdatera och standardisera reglementena samt att anpassa dem till SKL:s normalreglemente. Remissynpunkter på det egna reglementet har begärts in från Sahlgrenska Universitetssjukhuset inför beslut i regionfullmäktige, senast den 15 september I remissförfrågan framgår också att synpunkter på angränsande reglementen kan lämnas samtidigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Hösten 2014 uppdaterades reglementet i samband med ny mandatperiod, men endast med då nödvändiga ändringar. Det framtagna förslaget innebär ytterligare modernisering avseende anpassning till organisation, struktur och språk. Reglementet består av tre delar; en inledning med beskrivning av styrning och ledning, del A som beskriver styrelsens specifika uppgifter och slutligen del B som innehåller gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer. Inledningen till reglementet är i stort sett oförändrad, förutom ett avsnitt om patientnämndernas uppdrag och ansvar. Del A innehåller flera tydliggöranden angående samråd som ska ske med övriga sjukhusförvaltningar och utförarstyrelser inom regionen i olika ärenden för att t.ex. trygga en god personalförsörjning eller då verksamhetens inriktning, omfattning eller finansiering påverkas. Även hälso- och sjukvårdsnämndernas reglemente bör innehålla uppgiften att personalförsörjningsfrågor ska beaktas vid samråd inför vårdöverenskommelse. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

5 Datum Diarienummer RS (2) Diarienummer SU /2015 Ett viktigt uppdrag enligt reglementet 3 är att styrelsen ska verka för samordning och utveckling i samverkan med övriga sjukhus och andra vårdgivare inom sitt ansvarsområde. Begreppet vårdgivare brukar definieras som offentliga vårdgivare; region/landsting, statlig myndighet eller kommun (Västra Götalandsregionen är en vårdgivare) samt privata vårdgivare och om det är i denna betydelse som begreppet används så innebär det att Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska samverka med alla offentliga och privata vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård oavsett driftsform och huvudman. Vad som avses behöver förtydligas. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilagor 1. Remiss - Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dnr RS Reglemente för styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se

6 Bilaga 1

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Bilaga 2

16

17

18 Punkt 5 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Charlotta Tengbert Telefon: E-post: charlotta.tengbert@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på remiss - förslag på riktlinjer vid hantering av e-post i Västra Götalandsregionens verksamheter (dnr RS ) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta tjänsteutlåtande som remissvar på regionalt remissförslag om riktlinjer vid hantering av e-post i Västra Götalandsregionens verksamheter. Bakgrund och syfte Förslag på regionala riktlinjer för hantering av e-post har lämnats till Sahlgrenska Universitetssjukhuset som remiss från säkerhetsavdelningen vid Koncernkontoret i Västra Götalandsregionen. Målet med förslaget är att tydliggöra vilka gemensamma regler, skyldigheter och ansvar som gäller för alla verksamheter och e-postanvändare i Västra Götalandsregionen och att öka medvetenheten om vilka möjligheter och risker som finns vid hantering av e-post. Svarstiden är förlängd från den 24 augusti till den 31 augusti Synpunkter på remissförslaget Synpunkter har inhämtats från enheterna Arkiv och informationsstruktur, Kansli och juridik, ehälsostrategisk avdelning samt Information och kommunikation inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Generella synpunkter Sahlgrenska Universitetssjukhuset välkomnar en regional standardisering på området som tydliggör regler, ansvar och skyldigheter i det regiongemensamma e-postsystemet. Det saknas dock en del viktiga uppgifter som den slutliga regionala riktlinjen behöver kompletteras med. Uppgifter om vad som gäller vid hantering av säker e-post och vad som gäller för funktionen för kryptering saknas. Vem beslutar om när kryptering ska användas och hur går man till väga om behovet finns? Det saknas också information om hantering av e-postloggar och e-postmeddelanden. Vilka loggar ska finnas? Hur länge ska loggar och meddelanden sparas (hänvisning till gallringsbeslut)? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

19 Datum (4) Diarienummer SU /2015 Det saknas vidare information om utlämning av e-postloggar och e-postmeddelanden, gällande ansvar och tillvägagångssätt. Dokumentet behöver även kompletteras med information om: hantering av åtkomst till annan medarbetares e-post vid t.ex. dödsfall, sjukskrivning eller annan långvarig frånvaro (ansvar, begäran, beslut mm.). vad som gäller för åtkomst till medarbetares e-post vid misstanke om brott (ansvar, begäran, beslut mm.). vad som gäller för privat användning av extern e-post inom VGR, d.v.s. ej Outlook. Får medarbetare gå in på t.ex. Gmail och Hotmail för att läsa och skicka privata e-postmeddelanden från sin arbetsdator? hur en signatur med namn, titel och kontaktuppgifter ska utformas och hur foto ska hanteras. Vid flera tillfällen hänvisar texten till andra styrdokument, men det är inte helt tydligt vilka de är och var man hittar dem. Dessa kan därför samlas under en rubrik, t.ex. för relaterad information. Dokumentet har slutligen en del redaktionella brister i form av större radavstånd och mindre typsnitt än vad övriga regionala mallar föreskriver. Detta tillsammans med ständig punktform gör dokumentet svårt att läsa. Dokumentet kan med fördel delas in i stycken istället för att bli mer lättläst. Specifika synpunkter Försättsbladet Dokumenthuvudet i försättsbladet bör minskas ner och rutan med olika dokumentstrukturbegrepp kan tas bort, då det ändå framgår att det är en riktlinje Dokumentstruktur för regelverk kring användning av e-post Redogörelsen av den nyligen beslutade dokumentstrukturen inklusive bild bör inte ligga med i dokumentet. Det räcker med en hänvisning till regionstyrelsens beslut. Punkt 1.5 c) och d) tar upp en dokumentstrukturtyp Rekommendationer som inte finns med i den nya strukturen för styrdokument. Det räcker med en regional riktlinje och en regional rutin på området. Om de kräver ytterligare förtydliganden lokalt bör varje förvaltning/bolag själva ta fram en lokal riktlinje eller rutin som förtydligar den regiongemensamma Utgångspunkter för användning av e-post Det bör förtydligas att alla anställda ska ha en vgregion-adress och att denna ska användas när man kommunicerar internt eller externt i tjänsten. 2.1.c) Privat användning av e-postadress får endast ske i sådan omfattning att det inte inkräktar på ordinarie arbetsuppgifter eller inverkar menligt på regionens ITresurser i form av ökade kostnader eller påverkar lagringsutrymme och prestanda på ett negativt sätt. I vilken mån ska det vara tillåtet att använda sin vgregion-adress privat? Privat användning av e-postkontot innebär ökade risker, t.ex. ökad risk för SPAM, nätfiske (phishing) och virus. Det ser inte bra ut när användare skickar privata mail

20 Datum (4) Diarienummer SU /2015 där VGR står som avsändare, när det som skrivs inte är något som VGR står bakom. Har man tagit ställning till detta vid formuleringen av text under punkten? 2.2. Myndighetsbrevlåda i förvaltning och bolag och 2.3 Funktionsbrevlåda i förvaltning och bolag efter behov Skillnad görs mellan myndighetsbrevlåda och funktionsbrevlåda men skillnaden förklaras inte och definition saknas. Omformulering krävs för att förtydliga det som är budskapet; varje förvaltning/bolag ska ha en officiell och bevakad funktionsbrevlåda som utgör myndighetens brevlåda. Man kan även ha andra bevakade funktionsbrevlådor vid behov Ansvar och skyldighet att besvara e-post 2.6.a) För att uppfylla förvaltningslagens (1986:223, 4-7) krav på service till allmänheten ska alla e-postprevlådor läsas dagligen varje helgfri måndag-fredag. Även tryckfrihetsförordningens (TF) och offentlighets- och sekretesslagens (OSL) krav på registrering av allmän handling ligger till grund för att e-postbrevlådor ska läsas dagligen. Hänvisning till TF 2 kap. och OSL 4-6 kap. Ett stycke om ansvar och skyldigheter att registrera e-post som utgör allmän handling saknas helt. När det nya diarie- och ärendeberedningssystemet Public360 (som är under breddinförande i regionen) har införts i myndigheten kommer handläggare och chefer precis som registratorer att kunna diarieföra sina e- postmeddelanden själva via funktioner i Outlook. Det digitala exemplaret av e- postmeddelande som har flyttats in i Public360 utgör nytt original enligt arkivnämndens beslut, Dnr 370/ E-postanvändares ansvar 3.1.c) Användare får inte använda e-post för att skicka patientuppgifter eller andra känsliga personuppgifter. Ett tillägg bör göras med följande text: eller annan information som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. 3.1.d) Användare ska använda Mina vårdkontakter (1177) när patientuppgifter skickas till patienter. Det är inte alltid tillämpligt att använda Mina vårdkontakter (1177) i korrespondens med patienter. När det inte går, ska papperspost användas och korrespondensen ska diarieföras på sedvanligt sätt. 3.1.e) Användare har i samråd med diariet skyldighet att diarieföra allmänna handlingar, brev, förfrågningar som kommer till personlig e-postbrevlåda. Samråd med diariet krävs inte för att diarieföra. Handläggaren har en skyldighet att diarieföra, men kan rådfråga sin registrator eller arkivredogörare vid behov.

21 Datum (4) Diarienummer SU / Chefs ansvar att säkerställa korrekt hantering av känsliga uppgifter Det är inte alltid tillämpligt att använda Mina vårdkontakter (1177) i korrespondens med patienter. När det inte går ska papperspost användas och korrespondensen ska diarieföras på sedvanligt sätt Chefs ansvar och sekretessbevis vid hantering av e-post 4.3. a) Chef har ansvar att medarbetare är informerad om vilka sekretessbestämmelser som gäller och att medarbetare skriver under ett sekretessbevis och muntligen erinras om gällande sekretess. Förtydliga att det gäller det sekretessbevis som ska skrivas under vid anställning, inte ett särskilt sekretessbevis separat för e-post. Alternativt hänvisa till gällande regelverk för sekretessbevis. Regionalt används dokumentet Tystnadsplikt för externa uppdragstagare, om det är detta som åsyftas så bör det anges tydligt. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga: Remissförslag på riktlinjer för hantering av e-post (dnr ) Beslutet skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

22 Bilaga

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33 Punkt 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 (SU /2008) Förvaltning/enhet Handläggare: Lars Grip Telefon: E-post: lars.grip@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslut om ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen att hos rikssjukvårdsnämnden ansöka om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Sammanfattning av ärendet I brev daterat (dnr 13071/2015) erbjuder Socialstyrelsen landsting och regioner möjlighet att ansöka om tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för tillståndsperiod 2, från 1 januari 2017 till och med 31 december Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har redan för perioden 1 januari 2012 till och med 31 december 2016 tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är mycket framgångsrik och förutsättningarna för ett fortsatt uppdrag är mycket goda. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga 1. Brev från Socialstyrelsen med inbjudan att ansöka (dnr 13071/2015). Ytterligare information Beslutet skickas till Regionfullmäktige Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

34 Bilaga Dnr /2015 1(4) Avdelningen för kunskapsstyrning Enheten för högspecialiserad vård Till Samtliga landsting Välkommen att ansöka om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för tillståndsperiod två; 1 januari 2017 t.o.m. 31 december 2021 Till dig som ska fylla i ansökningshandlingarna: Håll svaren så kortfattade och områdesspecifika som möjligt, informationen ska gälla den verksamhet som koordinerar utförandet av behandlingen och som i handlingarna benämns enhet. Skriv svaren i den svarsruta som följer efter varje fråga. Bilagor som inte efterfrågas inkluderas enbart i tillståndsutredningen om relevansen bedöms som mycket hög. Observera att ansökningshandlingar som skickas in till Socialstyrelsen blir allmän handling. Frågor besvaras av Catarina Jansson, tel , catarina.jansson@socialstyrelsen.se Tidsplan Aktivitet När Ansökningshandlingar ska ha inkommit till Socialstyrelsen 2 november 2015 Tillståndsutredning november 2015 maj 2016 Informationsärende Rikssjukvårdsnämnden 9 mars 2016 Beslutsärende Rikssjukvårdsnämnden 18 maj 2016 Tillståndsperiodens start 1 januari 2017 Tillståndsperiodens slut 31 december 2021 Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings- eller regionstyrelsens alternativt landstings- eller regionfullmäktiges möte när ansökan beslutades. Inskickad ansökan är allmän handling. Skicka in ansökan på följande tre sätt: I pappersform till Socialstyrelsen, Stockholm Lagrad elektroniskt på USB-minne till Socialstyrelsen, Stockholm Som e-post till adressen: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

35 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(4) Socialstyrelsens bedömning av tillståndsansökan Socialstyrelsen granskar inkomna ansökningshandlingar för att säkerställa att nödvändiga krav på innehåll och kvalitet är uppfyllda. Rekommendationen till Rikssjukvårdsnämnden om i vilken omfattning de sökande landstingen enligt Socialstyrelsens bedömning uppfyller ställda krav på innehåll och vårdkvalitet för att beviljas tillstånd att bedriva och utveckla aktuell vård som rikssjukvård görs genom en sammanvägd bedömning baserad på följande områden: 1. Struktur resurser, forskning och organisatoriska förutsättningar 2. Process resursutnyttjande, samverkan och strategiskt arbetssätt 3. Erfarenhet, resultat och utveckling redovisning och reflektion över kliniska resultat, forskning och utveckling 4. Allmänna krav belyser fem dimensioner av kvalitet i vården Sammanställning och bedömning av de sökande landstingens förutsättningar att bedriva verksamheten som rikssjukvård görs i tillståndsutredningen. Mer om viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2008 att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Efter påföljande tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård under perioden 1 januari december Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård omfattar diagnosområdet kraniofaciala missbildningar som delas upp i kraniosynostoser, kraniofaciala missbildningssyndrom och övriga (kongenitala skalldeformiteter/defekter och hypertelorism) i kombination med specifika åtgärder. Vårdvolym avseende viss kraniofacial kirurgi Antalet operationer enligt definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har huvudsakligen varit oförändrat de senaste fem åren. Majoriteten av diagnoserna är kraniosynostoser och ca 100 operationer per år utförs i Sverige enligt definitionen för tillståndsperiod ett. Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Efter av Socialstyrelsen genomförd definitionsöversyn fattade Rikssjukvårdsnämnden den 10 juni 2015 beslut om definition för tillståndsperiod två: Dolikocefali (Q67.2), Plagiocefali (Q67.3) och Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30)

36 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(4) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärden Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Kraniofacial dysostos (Q75.1) och Medfödda missbildningssyndrom som främst påverkar ansiktets utseende (Q87.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett (DLD10) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Segmentosteotomi på underkäke (EDC05) Sagittal ramusosteotomi på underkäke (EDC10) Vertikal ramusosteotomi på underkäke (EDC15) Le Fort I-osteotomi (EEC05) Le Fort II-osteotomi(EEC10) Le Fort III-osteotomi (EEC15) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Andra specificerade medfödda deformiteter av skalle, ansikte och käke (Q67.4) i kombination med åtgärden Kranioplastik (AAK00) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Hypertelorism (Q75.2) i kombination med åtgärden Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Nytillkomna och evidensbaserade specialiståtgärder som avser diagnostik och behandling av de i definitionen ingående patienterna ska anmälas till Socialstyrelsen. Därefter görs en omprövning av definitionen med möjlighet till revidering efter beslut i Rikssjukvårdsnämnden. Övriga förutsättningar Ett tillstånd att bedriva rikssjukvård är förenat med villkor. Vissa allmänna villkor är ofta desamma för rikssjukvårdstillstånd. Ett sådant är obligatorisk årlig uppföljning av kvalitets- och resultatindikatorer. Under tillståndsutredningen identifieras ytterligare områden som kan bli föremål för särskilda villkor för den aktuella rikssjukvården. Om uppföljning eller utvärdering ger anledning, alternativt som ett led i utvecklingen av verksamheten, kan villkoren ändras under tillståndsperioden. Det kan t.ex. röra vilka indikatorer som ska användas.

37 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(4) Mer information Rapporten Definitionsöversyn av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård planeras publiceras i början av juli 2015 på följande länk:

38 Punkt 8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SU /2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Peter Alverman Telefon: E-post: peter.alverman@vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökade kostnader till följd av förstärkta säkerhetsåtgärder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar följande: 1. Styrelsen översänder till regionstyrelsen frågan om finansiell förstärkning med 11,83 mnkr från 2016 samt ytterligare 2,03 mnkr från 2017 för kunna genomföra förstärkta säkerhetsåtgärder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2. Styrelsen översänder också handlingarna till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och till koncernstab hälso- och sjukvård för kännedom. Sammanfattning av ärendet Under de senaste åren har Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) varit i ett utsatt läge med växande antal skadade och dödade patienter i samband med sammandrabbningar mellan kriminella gäng i Göteborg. Hot och våld mot medarbetarna har blivit ett växande problem och vid ett flertal tillfällen har även patienter påverkats av hotfulla situationer. För att stärka säkerheten på SU har frågan utretts och följande åtgärder föreslås: Förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter. Trygghetscentral inrättas för SU. Installation av ett SU-övergripande överfallslarm. Installation av kameror på gemensamma ytor inom SU. För att kunna genomföra ovanstående åtgärder behöver SU finansiell förstärkning för nettokostnadsökning med 11,83 mnkr från 2016 samt ytterligare 2,03 mnkr från SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

39 Datum Diarienummer SU /2015 Bilaga Genomförandeplaner för säkerhetshöjande åtgärder vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Beslutet skickas till Regionfullmäktige Beslutet skickas för kännedom till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Koncernstab hälso- och sjukvård

40 Bilaga Peter Alverman Säkerhetschef Genomförandeplaner för säkerhetshöjande åtgärder vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Version 4. Revideringar. 3

41 Peter Alverman Säkerhetschef Säkerhetschef Peter Alverman Innehållsförteckning Sidan Bakgrund till genomförandeplaner Genomförandeplan förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter Genomförandeplan för att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen 3 3. Genomförandeplan för att kulvertprojektet återupptas.5 4. Genomförandeplan för installation av ett SU - övergripande överfallslarm Genomförandeplan för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Genomförandeplan för att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst.9 Bilaga 1 Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 2 Ekonomi Bilaga 3 Rutin att generellt hålla avdelningar låsta på SU Bakgrund till genomförandeplaner Den 31 mars 2015, vid ledningens möte, presenterades nedanstående punkter som förslag för att höja säkerheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samtliga frågor fick acceptans och Säkerhetsavdelningen fick i uppgift att ta fram genomförandeplaner kopplade till samtliga förslag. Genomförandeplanerna har sin grund i dokumentet Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (se bilaga 1), som vid två tillfällen presenterats för sjukhusledningen. Det finns även en bilaga med en ekonomisk kalkyl för de olika punkterna i denna genomförandeplan. (se bilaga 2) 1. Genomförandeplan förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter. Mål för insatsen Skapa en robust och trygg operativ säkerhetsorganisation, med rätt förutsättningar och kompetens för att kunna hantera alla typer av uppkomna situationer inom sjukhusområdena. Det leder i sin tur till en tryggare arbetsmiljö för våra medarbetare. SUs medarbetare kan snabbt få hjälp i en hot- och våldssituation utan att behöva ringa in ordningsvakter eller väktare i de akuta situationerna. För SU innebär det att den allmänna säkerheten på våra sjukhus förbättras väsentligt. På sikt kan SU spara ekonomiska medel som idag används för att beställa extra bevakning, ersättningsutrustning, nybeställning och renovering efter inbrott och 4

42 Peter Alverman Säkerhetschef skadegörelse. I kombination med en Trygghetscentral/Driftcentral sker ytterligare förstärkning av säkerheten på SU. 1.1 Följande ska göras Beslut från SU ledning. Beställning av ordningsvakter från Securitas. (Ordningsvaktförordnande finns redan för sjukhustomterna Sahlgrenska, Mölndal, Östra och Högsbo). Skriva rutiner och instruktioner för ordningsvakter. Se över gränsdragning och samarbetsformer mellan ordningsvakter och akutvaktmästare. Implementera i samarbete med Regionservice. 1.2 Plan för införande Önskad uppstart är den 1 oktober Det kommer att innebära en övergångsperiod med bemanning 1 väktare och 1 ordningsvakt pga. utbildningsbehovet för våra nuvarande väktare till att få kompetens som ordningsvakt. Till sommaren 2016 ska det finnas två ordningsvakter på Östra, Sahlgrenska och en ordningsvakt på Mölndal. Dessa kompletterar vår nuvarande operativa säkerhetsorganisation som bemannas av akutvaktmästare. 1.3 Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg, Säkerhetsavdelningen SU. Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU. 1.4 Ekonomi Kostnad för att ha ordningsvakter dygnet runt på de tre större sjukhustomterna är beräknad till 14 miljoner per år. Jämfört med de kostnaderna vi har idag för den stationär bevakning, idag endast på nattetid, så är det en ökning med 9 miljoner per år. Hemtagning av kostnader kommer att ske genom att vi inte behöver beställa extra bevakning i samma omfattning som tidigare. Storleken på hemtagningen är svår att beräkna men under 2015 fram t.o.m. maj, har SU beställt extrabevakning för 1, 4 mnkr. Min bedömning är att denna summa kan halveras i framtiden. På årsbasis skulle det betyda att vi beställer väktare för 1,2 mnkr mindre om vi har egna ordningsvakter. En högre reell och upplevd trygghet hos våra medarbetare och arbetsmiljö är svårt att mäta i ekonomiska termer men stärker Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke och attraktivitet som arbetsgivare. En offert på ovan kostnad är framtagen och i den ekonomiska bilagan så finns kostnaderna redovisade. 1.5 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv SU tar säkerheten och de anställdas oro på allvar. SU värnar även om att alla som vistas hos oss ska känna sig trygga i våra lokaler. SU har tittat på hur andra stora sjukhus sköter sin bevakning och vi följer samhällsutvecklingen i stort. Vi kan konstatera att myndigheter och större privata företag idag i allt större utsträckning har en egen operativ säkerhetsorganisation och förlitar sig inte på att polis och andra myndigheter kan ta ansvar för säkerheten i den egna organisationen. På Karolinska sjukhuset där man sedan lång tid haft ordningsvakter och på Södra Älvsborgs sjukhus där man sedan länge haft väktare dygnet runt så upplever de respektive säkerhetsavdelningarna att de har blivit en integrerad och uppskattad del av sjukhusets organisation. 5

43 Peter Alverman Säkerhetschef 1.6 Framgångsfaktorer Sjukhusledningens beslut och framtida finansiering. 2. Genomförandeplan för att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen 2.1 Mål för insatsen Trygghetscentralen skall preliminärt samordna och hantera: Skydd av personal och egendom genom kameraövervakning Larmhantering, övervakning och vidarebefordring av larm 24/7 (inkl. brand - exkl. medicinska larm) Kontaktyta, servicefunktion och stöd till personalen Identifiera och förhindra hot- och våldssituationer (genom kameraövervakning och larm) Identifiera och förhindra inbrott och stöld (genom kameraövervakning och larm) Passage- och flödeskontroll (passagesystem) Styrning av den operativa säkerhetsorganisationen vid utlösta larm eller andra riskincidenter Stöd till JSD och TiB-funktionen 2.2 Följande skall göras Att etablera Trygghetscentralen tar tid och måste genomföras i flera steg. Utse projektledare för SU Utse projektledare för VGR Utse styrgrupp och arbetsgrupp Utse lämplig lokal (flera förslag finns redan). 2.3 Plan för införande En fullt fungerande Trygghetscentral är möjlig i slutet under 2016 men förutsätter då att ett antal personer från flera förvaltningar, centralt VGR och myndigheter kan engageras i projektet. En noggrannare tidplan kan först sättas då samtliga delar i projektet är identifierade 2.4 Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Utannonseras och beräknas behov av anställning under 2 år. Ansvarig chef är Peter Alverman 2.5 Ekonomi Etableringskostnad för SU är beräknade till 2,6 Mkr. I etableringskostnaden ingår kostnader för IT och konsulter men inte för SU projektanställning. Driftkostnader för personal beräknas till 2,4 mnkr per år och förutsätter att SU har en person som bemanning på en Trygghetscentral och ytterligare en person från Västfastigheter alternativt Regionsservice. Trygghetscentralen ska vara bemannad dygnet runt. SU har möjlighet att söka finansiellt stöd av Regionstyrelsen för etablering av Trygghetscentral. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan efter ansökan från SU medverka till finansiering. Trygghetscentralen kommer att erbjuda sina tjänster till övriga förvaltningar i VGR som inte har resurser att själva ta hand om all larmhantering. Hur stor denna inkomst kommer att bli kan inte beräknas i förtid. 2.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv Karolinska sjukhuset och SäS har liknande trygghetscentraler på sjukhusen. De båda sjukhusens säkerhetsavdelningar är mycket nöjda med funktioner och samordning i sina centraler och de har rönt stor uppmärksamhet från övriga sjukhus i Sverige. Nyss vann SäS och deras Säkerhetsavdelning Security Awards bland annat p.g.a. sin trygghetscentral men även för sitt arbete i det regionala perspektivet. 6

44 Peter Alverman Säkerhetschef 2.7 Framgångsfaktorer Ledningens positiva beslut samt samlokalisering i Västfastigheters lokaler. Engagemang från Västra Götalandsregionens centrala funktioner samt bistånd från MSB. Nedan finns ett regionalt förslag för att komma vidare i VGR-perspektivet. Preliminära förslag i förstudie är: 1. Regionstyrelsen beslutar att Trygghetscentraler etableras som ett regionalt koncept 2. Västfastigheter får ett huvudansvar för etablering och samordning av Trygghetscentraler (Obs Västfastigheter roll är inte förankrat med Västfastigheters eller vår regionledning) 3. Regional samverkansgrupp skapas som också fungerar som styrgrupp för etablering av Trygghetscentraler över tid 4. Regionstyrelsen bidrar med resurser för etablering av TC (storlek får jag återkomma med) 3. Genomförandeplan för att kulvertprojektet återupptas i avsikt att öka tryggheten för personal samt att skydda våra försörjningssystem. 3.1 Mål för insatsen Projektets syfte är att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till SUs kulvertsystem annat än i den mån verksamheten tillåter. Har man olovligen kommit ner i kulverten så ska man inte kunna ta sig vidare till nästa hus. Kulvertprojekten initierades 2009 och startades i projektform Anledningen till att projektet startade var att man upptäckte stora brister i det inre skalskyddet. Personal kände sig otrygg i kulvertar. Kablage och ledningar för IT, telefoni, gas, elektricitet m.m. ligger ofta helt oskyddade ovan eller under innertaket. Ett sabotage skulle kunna bli mycket kännbart för både patienter och personal och skulle kunna bestående skada SUs varumärke 3.2 Följande ska göras Dörrar i anslutning till trapphus: Dessa dörrar förses med kortläsare så personer som inte har behörighet till kulvertsystemet kan ta sig ner. Personer som är i kulverten kan alltid komma upp via öppnaknapp som är monterad på kulvertsidan. Hissar: Hissarna till kulvertplan kommer endast att styras med kortläsare. Det innebär att man inte, om inte annat schemalagts, kan ta sig ner till kulvertplan utan behörighet. Däremot kan man åka från kulvertplan och upp i husen. Det innebär att personer som, utan behörighet, tagit sig ner i kulverten kan ta sig därifrån på ett betryggande sätt och att personer som inte ska ha tillträde till kulvertsystemet heller inte kan åka dit med hiss. Dörrar i kulvertgång: Dörrar skall verka för att avgränsa kulvertsystemet. Dörrarna kommer att vara uppställda på magneter som kopplas till brandlarmet samt styras via tidkanal för stängning på kvällstid. Öppning av dörrar sker med hjälp av kortläsare och dörrautomatik. Dörrautomatiken underlättar för sängtransporter och trucktrafik under tider då dörrmagneterna inte håller dörrarna öppna. Denna installation kommer att påverka möjligheten att fritt röra sig i kulvertsystemet vid uppkomst av brand, därför ska skyltning, funktion och beslagning av dörrar ses över av brandkunnig person från Västfastigheter. 7

45 Peter Alverman Säkerhetschef 3.3 Plan för införande Sahlgrenska sjukhuset Avstämningsmöte med SU Säkerhetsavdelning, Hifab, Rejlers, Västfastigheter och Regionservice för att uppdatera systemhandlingar innan sommaren. Installationsstart beräknas till kvartal 3, Projektavslut kvartal 1, 2016 Östra sjukhuset Uppstartmöten för fortsatt installation på Östra sjukhuset kvartal 2, 2016 Installationsstart kvartal 3, 2016 Projektavslut kvartal 4, Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU. Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU. 3.5 Ekonomi SUs del av installationskostnaden uppskattades tidigare till 3,7 mnkr. Revideringar och indexuppräkningar har inneburit att vi idag ligger på en högre kostnad. Den exakta tillkommande kostnaden är inte redovisad av Västfastigheter. Driftkostnader är en post som generellt ökar ju fler kortläsare vi har eftersom SU betalar en årlig summa till Västfastigheter efter överenskommelse i ett serviceavtal. Om vi förhindrar ett sabotage eller en skadegörelse kan investeringssumman vara hemräknad i övrigt är det svårt att bedöma en årlig hemtagning av kostnader. 3.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv Att skydda vår personal, patienter och infrastruktur är något som sjukhus och många företag försöker arbeta aktivt för. Ur ett omvärldsperspektiv kan inget annat än positiva växlingar göras på detta. Däremot om SU underlåter att arbeta aktivt med dessa frågor kan det skada SU i sin förlängning. 3.7 Framgångsfaktorer Vi har nu fått ett förtydligande från SUs ledning om att projektet skall utföras enligt ett redan tidigare taget beslut. Västfastigheters nya säkerhetschef har intresserat sig för projektet och vill gå in och bekosta de delar som SU har utlämnat med hänvisning till att det är ett fastighetsansvar. Om Västfastigheter kan få fram ekonomiska medel återstår att se. 4. Genomförandeplan för installation av ett SU - övergripande överfallslarm 4.1 Mål för insatsen Alla enheter på SU ska på ett enkelt sätt kunna beställa ett överfallslarm. Det ska vara heltäckande över SU. Larmet skall gå internt inom sjukhusen där det finns en operativ säkerhetsorganisation som kan rycka ut vid utlösta larm. Larm ska vara positionerade vilket innebär att mottagaren av larmet ska se vart den som larmar befinner sig ända ner på korridorsnivå. Externa larm blir aktuella på de enheter som inte finns på de större geografiska sjukhustomterna. Både interna och externa larm ska i framtiden vara kopplade till en lokal Trygghetscentral och initialt blir mottagare av larm ordningsvakter, se under punkt 1, och akutvaktmästarna på Sahögrenska, Östra och Mölndal. 8

46 Peter Alverman Säkerhetschef 4.2 Följande skall göras Säkerhetsavdelningen utgår ifrån ett förslag som innebär att vi utgår ifrån att använda befintlig infrastruktur som kompletteras. Det innebär att vi använder dect - telefonisystemet även för att användas som överfallslarm. Dect - telefonen som används är Ascom d62 protector dect location. Beslut från SU ledning. Vi namnger de ca 1000 basstationer vi har idag. Vi konfigurerar dvs. bygger upp en struktur i befintligt larmserver system. Vi kompletterar systemet med positionssändare för att erhålla en noggrann positionering. Vi preciserar de dect - telefonnummer som ska vara mottagare av larm på respektive sjukhus tills dess en lokal Trygghetscentral är etablerad. (När den är etablerad läggs all mottagning av larm på dit). 4.3 Plan för införande Beställning av förstudie till Västfastigheter görs senast kvartal 4, 2015 Projektbeställning till Västfastigheter ska göras kvartal 1, I kvartal påbörjas åtgärderna, enligt punkt 4.2, ovan. Installations utförs under Man ska kunna beställa ett övergripande larm senast under kvartal 4, Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg, Säkerhetsavdelningen SU. Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU. 4.5 Ekonomi 150 tkr för projekt och konsultkostnader 100 tkr för att konfigurera en struktur i larmserver 50 tkr för namngivning av basstationer 923 tkr för extra position sändare (71 st. á 13000). Enligt prisuppgift från Västfastigheter. 50 tkr för oförutsedda kostnader Total kostnad 1,95 mnkr 4.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv SU tar säkerheten och de anställdas oro på allvar. SU följer lagar och förordningar. Enligt AFS 1993:2 ska arbetstagaren ha möjlighet att snabbt kalla på hjälp vid en hot och våldssituation. Idag finns en stor oro hos vår personal att röra sig i våra kulvertar och hus speciellt under kvällar och nätter. Framför allt måste läkare och sjuksköterskor kunna röra sig tryggt inom sjukhusen oavsett tid på dygnet. Typexemplet är att man behöver hämta medicin från Vårdnära lager eller utlösta medicinska larm som innebär att läkare måste förflytta sig i och mellan hus. SU:s medarbetare ska känna sig trygga på arbetsplatsen och att veta att man snabbt kan få hjälp i en hot och våldssituation. Att ha ett övergripande överfallslarm som kan beställas av de som behöver det ökar trygghetskänslan väsentligt och stärker Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke och attraktivitet som arbetsgivare. 4.7 Framgångsfaktorer Ekonomiska resurser och en förstärkning av SUs operativa säkerhetsorganisation är nödvändig för att säkerställa att utsedda personer snabbt kan infinna sig hos personal som utlöser överfallslarm. 9

47 Peter Alverman Säkerhetschef 5. Genomförandeplan för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 5.1 Mål för insatsen Vårt mål är att öka tryggheten för alla som vistas på SU genom att installera kameror. Kameror stävjar även brott mot person och egendom. Fokus är på att höja säkerhetsnivån på hela SU. Kameraövervakning ska utgöra en del i vårt säkerhetsarbete kring att skapa en tryggare och säkrare miljö på sjukhusen. Vi arbetar idag aktivt med en rad trygghetsskapande åtgärder i form av larmsystem, tillträdesskydd samt bevakning på alla tomter. Kameraövervakning är tänkt som en del av vårt skalskydd och ett komplement till de brottsförebyggande åtgärder vi redan har. Syftet med kameraövervakning är att förebygga, avslöja och utreda brott och därmed skapa ett tryggare sjukhus. Kameraövervakning kan förebygga brott på flera sätt. I många fall kan de verka avskräckande av den enkla anledningen att det finns en större upplevd risk för att bli upptäckt. Det inspelade materialet kommer att användas för att avslöja eller utreda brott. Inspelat material kan också i efterhand komma att granskas för att ex. utreda ett händelseförlopp vid en olycka. För att komma åt bilder och inspelat material krävs särskild behörighet och kan endast godkännas av SUs säkerhetsavdelning. 5.2 Följande skall göras Efter beslut från SUs ledning installeras totalt 57 nya kameror fördelat på fyra sjukhustomter. Ytterligare cirka 40 befintliga kameror byts ut och läggs i ny gemensam plattform för kameraövervakning. Inventering av befintliga kameratillstånd på SU. Kartläggning av exakt placering för de nya kamerorna. Ansöka respektive anmälan till Länsstyrelsen och Datainspektionen. Klargöra gränsdragningar mellan SU, Västfastigheter och VGR IT. Prioriterade platser för kameraövervakning är: Entréer Akutmottagningar Passage ner till kulvertar Kulvertar Gemensamma ytor dit allmänheten har tillträde 5.3 Plan för införande Underlag för placering i entréer på SU klart kvartal 3, Ansökan respektive anmälan till Länsstyrelsen kvartal 4, (Lst handläggningstid är 150 dgr) Beställningsunderlag till Västfastigheter och upphandlad avtalspartner avropas under förutsättning att kameratillstånd godkänts. Påbörjas under kvartal 1, 2016 och fortgår löpande under 2016 och Under 2017 påbörjas planering och äskande om investeringsmedel för placering av kameror i kulvertar och passager ner till kulvertar. 5.4 Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Anna Gustavsson, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU. Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU. 5.5 Ekonomi Prislappen per kamera är svår att ange dels p.g.a. skillnader i pris beroende på placering och kvalité på kamera. En mängd olika avgifter tillkommer som t.ex. ansökan till Länsstyrelsen 3700 kr/kamera. 10

48 Peter Alverman Säkerhetschef Licensavtal ca 300/kamera. Nätverskuttag 4000 kr samt supportavtal. En del av dessa kostnader är engångskostnader och andra är återkommande per år eller per tre-års-period. De cirka 40 befintliga kamerorna måste bytas ut och nätverksuttag installeras. Det innebär att utbytet är att jämföra med en helt ny installation minus kostnaden för ansökan till Länsstyrelsen. Den totala investeringen för 100 kameror beräknas till ca 1,5 mnkr under en två-års-period. Tillkommer kostnader för service och licenser på ca 300 tkr per år. 5.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv Vi har inte kunnat hitta någon relevant forskning på området. Europadomstolens vägledande domar visar att det är spridandet av bildmaterial från ett övervakningssystem som utgör ett hot mot den personliga integriteten snarare än kamerasystemet i sig. Frågan ställdes till Brottsförebyggande rådet, (Brå) om det fanns någon studie gjord över kameraövervakning i sjukhusmiljö? Det fanns inte. Det man vet är att den upplevda känslan av trygghet förstärks när man vet att det finns kameror på en plats. SU har ett högt säkerhetstänk och i takt med att vårt samhällsklimat förändras ställs det högre krav på oss och vårt säkerhetsarbete. Vi ska kunna tillgodose och säkerställa att vår personal, patienter och besökare känner sig trygga på SU. Säkerhetsarbetet måste utgå från ett helikopterperspektiv, där alla delar som kan bidra till ett säkrare sjukhus spelar roll. Kameraövervakning är ett led i vårt säkerhetsarbete för att bättre kunna kontrollera vilka som bereder sig tillträde till våra sjukhus och att vi i den mån det går kunna förhindra ordningsstörningar. Kameraövervakning hjälper oss även att kunna upptäcka och förhindra att patienter (dementa, förvirrade, okontaktbara) tar sig till eller befinner sig på platser de inte ska vara. Kameraövervakning signalerar även förbättringar i vår arbetsmiljö. Enligt Brå ökar detta stoltheten över området och förbättrar i och med detta både sammanhållningen och den informella sociala kontrollen vilket stärker SUs varumärke. Kameror kan också förstärka vårt brandskydd då man ofta kan avgöra omfattning av brand genom kameraövervakningen. 5.7 Framgångsfaktorer Ekonomiska förutsättningar och att tillstånd för kameraövervakning på prioriterade platser godkänns av Länsstyrelsen. Det är viktigt att man informerar om att övervakning sker och att man är tydlig med skyltningen. Det är också viktigt att satsa på hög kvalitet på kamerautrustningen så att materialet kan användas i utredning och bevissyfte. I ett första skede kommer SUs kamera i huvudsak endast användas med inspelat material. En etablering av en lokal Trygghetscentral möjliggör att titta på ett stort antal kameror i realtid. 6. Genomförandeplan för att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst oavsett tid på dygnet 6.1 Mål för insatsen Som en del i att skapa en tryggare och säkrare miljö för patienter, personal och andra som vistas på SU ska alla avdelningsdörrar hållas låsta utom på tider då det uppenbarligen är omöjligt för att verksamheten skall fungera. Det kan t ex. handla om mottagningar, besökstider eller tillfälligt öppna hus. Idag står många dörrar olåsta under dagen av bekvämlighetsskäl. 6.2 Följande skall göras Framtagen rutin ska beslutas av SUs sjukhusledning. Se bilaga 3. Skriva ett förslag till revidering av befintligt verkställighetsbeslut SD 45/2010 Riktlinjer skalskydd för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hela dokumentet ska ses över men tyngdpunkten ligger på avsnittet som gäller Inre skalskydd Presentera ovan nämnda dokument för SUs ledning och föreslå beslut om att nya riktlinjer ska gälla. 11

49 Peter Alverman Säkerhetschef Vidare ska respektive beslut skickas ut i linjen. Information om besluten presenteras på SUs intranät. Information sprids via Säkerhetskoordinatorer till alla verksamheter Berörda kortläsare ska omprogrammeras till att följa de nya riktlinjerna. 6.3 Plan för införande Q2 2015: Lämna in förslag till ny rutin att det inre skalskyddet skall vara låst. Se bilaga 3. Q3 2015: Informera områden och verksamheter om det nya verkställighetsbeslutet Q3 2016: Programmering, anpassning av berörda kortläsare Q4 2015: Lämna in reviderade skalskyddsriktlinjer för verkställighetsbeslut. Q4 2015: Informera områden och verksamheter om att nya skalskyddsriktlinjer gäller fr.o.m. årsskiftet. Q1 2016: Programmering, anpassning av berörda kortläsare 6.4 Projektledare och ansvarig chef Projektledare: Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU. Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU. 6.5 Ekonomi I princip inga kostnader mer än arbetstid för att programmera om kortläsare. I vissa fall kan den egna avdelningen behöva installera ringklocka. Kostnad ca 5-6 tkr per dörr. 6.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv. Vi ställde frågan om det är okey att vem som helst kan komma in och sätta sig på sängen hos en patient under större delen av dygnet? Frågan besvaras alltid med ett nej. Det inte är okey. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska vara ett tryggt sjukhus för patienter, personal och andra som vistas hos oss. Detta bevisar vi bland annat genom att göra vistelsen så trygg som möjligt för våra patienter och personal genom att som första sjukhus i Sverige generellt låsa våra avdelningar. 6.7 Framgångsfaktorer Sjukhusledningens verkställighetsbeslut och acceptans hos vår personal efter insikt om att det i vissa fall innebär ett merarbete, men att det i slutänden gör att de själva och våra patienter kan känna sig tryggare i våra lokaler. Peter Alverman Säkerhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 12

50 Peter Alverman Säkerhetschef Säkerhetsnivå Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 1 13

51 Peter Alverman Säkerhetschef Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning... 1 Förslag till beslut... 2 Operativ säkerhetsorganisation... 3 Hot och våld samt överfallslarm... 3 Kameraövervakning... 4 Inre och yttre skalskydd... 4 Trygghetscentral... 4 Kulvertprojekt... 5 Sahlgrenska Universitetssjukhusets risk, kris och katastroforganisation... 5 Säkerhetskultur... 5 Övrigt... 5 Bilaga Bilaga Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sammanfattning SU har idag en god beredskap inför allvarliga händelser och rutiner för de flesta ärenden som är kopplat till säkerhetsfrågor. SU har operativa säkerhetsorganisationer på samtliga tre sjukhus som fungerar tillfredsställande men är inte i alla delar ändamålsenliga. SU har en brandskyddsorganisation och första brandstyrka som fungerar men uppdraget bör förtydligas inom organisationen. Kameraövervakning på SU är med nationella mått minimal. Om kameror installeras i en större utsträckning och under rätt förutsättningar kan de underlätta övervakning och skapa trygghet. Rätt förutsättningar kan i vissa fall vara att man har en organisation som kan övervaka kamerorna 24/7/365. Med en trygghetscentral finns denna möjlighet. Hot och våld riktat mot SUs personal är ett växande problem. Trots att många förbättringsåtgärder är framtagna såsom rutiner, utbildning, tekniskt skydd och stöd från HR-avdelningar så upplever många en otrygghet inför situationer som kan sluta med hot eller våld. Interna och externa överfallslarm finns inom SU men dessa har i dagsläget helt olika förutsättningar beroende på vilken sjukhustomt man befinner sig. Här finns stora förbättringspotentialer. SUs passagelarm och inbrottslarm är väl fungerande och väl utbyggt. Trots att många äldre byggnader saknar den skalskyddsnivå som beslutats på regional nivå så följs riktlinjerna varje gång man renoverar eller bygger nytt. I dessa frågor krävs ett väl fungerande samarbete med Västfastigheter och SUs Resursplaneringsenhet för att få smidigheten mellan teknik och användarvänlighet. 14

52 Peter Alverman Säkerhetschef Samtliga nedan redovisade förslag syftar till att öka tryggheten för patienter, personal, studerande och övriga som vistas i SUs lokaler. Förslag till beslut Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås arbeta vidare med följande förbättringar och projekt för att öka säkerheten inom sjukhuset. Föreslagna åtgärder stärker SUs varumärke och ökar tryggheten för patienter, personal, anhöriga, studenter och övriga som vistas på sjukhusen. - Att den operativa säkerhetsorganisationen förstärks med tre ordningsvakter. En vardera på Sahlgrenska, Östra och Mölndals sjukhus. (Nuvarande väktare på Mölndals sjukhus utgår i detta förslag). - Att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen - Att kulvertprojektet återupptas för att öka tryggheten för personal samt att skydda våra försörjningssystem. - Att en arbetsgrupp tillsätts för att utröna hur ett SU - övergripande överfallslarm kan installeras och vilka kostnader det innebär. Överfallslarm ska kunna beställas oavsett vilket sjukhus man arbetar på. Överfallslarmet ska vara positionerat så att man vet varifrån en person larmar och ska kunna kopplas till Trygghetscentral alternativt Operativ säkerhetsorganisation. - Att ta fram kostnader för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SU bör installera kameror på ett antal utvalda platser inom SU. - Att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst oavsett tid på dygnet om det inte är uppenbart olämpligt med tanke på patient eller anhörigbesök. I det inre skalskyddet så bör dörrar, t ex in till avdelningar vara låsta när inte annan schemaläggning behövs. Idag står många dörrar olåsta under dagen av bekvämlighetsskäl. - Att ta fram underlag för beslut om att återuppta säkerhetskulturmätningar och utbildning i säkerhetskultur. Operativ säkerhetsorganisation SUs operativa säkerhetsorganisationer utgörs i huvudsak av akutvaktmästare som tillhör Regionservice. De har ett stort antal olika uppdrag vilket innebär att enskilda personer eller skiftlag gör olika prioriteringar. Det kan innebära att man inte kan avsätta personer för att kontrollera inbrottslarm inom en acceptabel tidsram. Det kan också innebära att assistans vid hot- och våldssituationer kan ta för lång tid. Mellan varje natt så finns en ronderande väktare per sjukhus på de tre största sjukhustomterna. Denna väktare kan ibland tas i anspråk för speciella uppdrag men kan då inte utföra sina ordinarie sysslor. Funktionen första brandstyrka utgörs i huvudsak även detta av akutvaktmästare. Det fungerar i huvudsak bra och arbetsuppgiften prioriteras högt. SUs tre stora sjukhusområden har ett stort antal inbrottslarm som installerats för stora kostnader och dessa ska skydda verksamheterna från ekonomiska förluster och SU behöver därför personal som lägger högsta prioritet för uppgiften. Den operativa säkerhetsorganisationen bör kompletteras med en ordningsvakt 24/7/365 på varje tomt som i samarbete med akutvaktmästarna och väktare kan svara upp mot de krav som SU ska ställa på en säker och trygg arbetsplats. I kombination med en Trygghetscentral/Driftcentral på SU kan sjukhussäkerheten förbättras väsentligt och på sikt spara in ekonomiska medel som idag används för att beställa extra bevakning, ersättningsutrustning, nybeställning och renovering efter inbrott och skadegörelse. Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att utreda och lämna förslag på hur en sådan organisation ska fungera och ta fram årliga kostnaderna för detta. För mer detaljerad information om kostnader för väktare idag och hur förslaget med en ordningsvakt per större sjukhustomt, se bilaga 1. Hot och våld samt överfallslarm. 15

53 Peter Alverman Säkerhetschef Hot och våld är ökande inom sjukvården. Det handlar i huvudsak om hot och våld från patient till personal, från patient till patient och från anhöriga till personal. Enligt SFS Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 står bland annat Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp. SU har idag rutiner för att bemöta hot och våld vilka bör förankras ytterligare i linjeorganisationen. Avseende överfallslarm och möjligheten att kalla på hjälp är förutsättningarna vitt skilda mellan SUs geografiska sjukhusområden. Här behövs insatser för att de som behöver ha ett larm skall kunna få det. Larm skall fungera så att personal kan tillkalla extern eller intern hjälp vid hot- och våldssituationer. Angående extern hjälp bör larmet kopplas till en lokal Trygghetscentral. Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att utreda och lämna förslag på ett SUövergripande överfallslarm som ska kunna beställas av den enhet som efter utredning bedöms behöva sådana. För mer informativ statistik, se bilaga 2. Kameraövervakning SUs Säkerhetsavdelning har i många år arbetat för att få en enkel lagenlig rutin för att få en mer övergripande kameraövervakning på sjukhusen. Önskemål om kameraövervakning utvärderas alltid av Säkerhetsavdelningen tillsammans med den verksamhet som önskar installera kamera. Problemet har varit att det inte funnits någon plattform för installation. Denna plattform är nu snart i funktion. Idag finns ca 50 kameror inom SU. Säkerhetsavdelningen gjorde 2007 en utredning om kameraövervakning på SU och behovet kartlades. Utredningen kom fram till att cirka 100 kameror bör nyanskaffas. Placering av dessa ska i huvudsak vara vid: - Huvudentréer och ambulansintag - Trappor ner till kulvertar - Vissa kulvertsträckor - Parkeringsplatser och parkeringshus Övervakning av dessa kameror bör i huvudsak göras av en framtida lokal Trygghetscentral och ett serviceavtal för felanmälningar och underhåll ska skrivas med Västfastigheter. Målet med kameror är att minska kostnader i samband med inbrott, skadegörelse, brand, hot och våld och att i stort skapa ett tryggare sjukhus. Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att återuppta projekt kameraövervakning på SU och tar fram kostnader för installation och funktion vid ovan föreslagna placeringar. Inre och yttre skalskydd Idag finns cirka larmpunkter och 2800 kortläsare på SU. Dessa skyddar, tidsstyr och behörighetsstyr åtkomst till SUs lokaler. De flesta avdelningar har låst på natten men olåst under dagtid. Säkerhetskulturen idag är bättre än för 10 år sedan men än finns mycket kvar att göra. Vi kan ställa oss frågan, är det okey att vem som helst kan komma in och sätta sig på din säng när du är patient på sjukhus? Om svaret på den frågan är nej så kan en hel del göras och det måste då vara ett tydligt uttalande från SUs ledning att sjukhuset ska arbeta för en större patient- och personalsäkerhet i detta avseende. Inbrottslarm installeras idag enligt skalskyddsriktlinjer vid ny- och ombyggnation samt till speciellt skyddsvärda lokaler. Installationer måste i möjligast mån utföras användarvänligt så att det inte skapar problem för personalen. Detta arbete fungerar i huvudsak bra och Säkerhetsavdelningen driver dessa frågor i möjligaste mån. Undantag finns när samarbetet mellan Säkerhetsavdelningen, lokalplanerare, Västfastigheter och deras projektörer inte fungerar. Under 2013 registrerade akutvaktmästarna 618 uppdrag i samband med att inbrottslarm utlöst. Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att gå ut med information i linjen om att dörrar som är försedda med kortläsare ska vara låsta när det inte finns ett uppenbart behov av annan schemaläggning. 16

54 Peter Alverman Säkerhetschef Trygghetscentral SU har sedan 2009 arbetat i olika projektgrupper för att få fram underlag till en Trygghetscentral. Idén kom ursprungligen från Karolinska sjukhuset där man sedan länge haft en fungerande Säkerhetscentral. Framtagna förslag har varit uppe i SUs arbetsutskott och/eller sjukhusledningen vid ett flertal tillfällen men något beslut har inte tagits. Just nu har Säkerhetsavdelningen haft nya möten tillsammans med Västfastigheter som är intresserade av att kunna samordna bl.a. deras beredskap på jourtid med en Trygghetscentral. Initialt skulle en Trygghetscentral vara bemannad dygnet runt. Till denna central skulle övervägande delen av SUs kameror vara kopplade. Passage och inbrottslarm för hela SU samt brandlarm för Sahlgrenska, Östra, Mölndal och Högsbo sjukhus. Jag föreslår att SUs sjukhusledning tar beslut att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta ska göras i samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen och på så sätt ligga till grund för att ytterligare tre liknande Trygghetscentraler bemannas i regionalt. Kulvertprojekt Kulvertprojekten initierades 2009 och startades i projektform Anledningen till att projektet startade var att man upptäckte stora brister i det inre skalskyddet. Personal kände sig otrygg i kulvertar. Dessutom ligger kablage och ledningar för IT, telefoni, gas, elektricitet m.m. ofta helt oskyddade ovan eller under innertaket. Ett sabotage skulle kunna bli mycket kännbart för både patienter och personal. SUs varumärke skulle med all sannolikhet hamna i blåsväder. (Det finns bl.a. en händelse på Karolinska sjukhuset för ca 7 år sedan som kunde fått ödesdigra konsekvenser men de hade tur. Orsaken var anlagd brand i kulvert). Mölndals sjukhus har genomfört sitt kulvertprojekt och Sahlgrenska står på tur. Underlag för både Sahlgrenska och Östra är framtaget men projektet har avstannat. Jag föreslår att SUs sjukhusledning ger i uppdrag åt Resursplaneringsenheten att slutföra uppdraget. Sahlgrenska Universitetssjukhusets risk, kris och katastroforganisation SU har en väl fungerande RKK organisation som är i ständig utveckling. På Säkerhetsavdelningen finns idag en person som arbetar på heltid med dessa frågor. SU TiB funktionen är idag ett känt begrepp inom sjukhuset och har väl inarbetade rutiner för många händelser. Funktionerna är väsentliga för Sahlgrenska sjukhuset och Säkerhetsavdelningen kommer att stötta det fortsatta arbetet. Säkerhetskultur handlar om mjuka frågor. Att hitta systematiska säkerhetsbrister och förhindra syndabockstänkande. Det uppmuntrar i sin tur till rapportering. Regionalt startade arbetet med säkerhetskultur 2004/2005 och ett antal mätningar har gjorts. Utbildning att tänka säkerhetskultur bör återupptas på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Övrigt Utdrag ur ett säkerhetsprogram skrivet för Nya Kvinnokliniken på SU/Östra under 2014: Många av åtgärdsförslagen som har identifierats rör den organisatoriska verksamheten så som önskemål om fler ronderande väktare dygnet runt, bemannade receptioner under dagtid, låsta avdelningsdörrar, begränsade öppettider för besökare. Detta är åtgärder som SU själv får arbeta vidare med i den egna verksamheten. Peter Alverman Säkerhetschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 17

55 Peter Alverman Säkerhetschef Bilaga 1 Kostnader för väktare idag och förslaget som innebär förstärkning av en ordningsvakt per större sjukhustomt Fasta kostnader för bevakning :- Övrigt tillkommande (X-a bevakning) : Fasta kostnader för bevakning :- Övrigt tillkommande (X-a bevakning) : (t.o.m juni) Fasta kostnader för bevakning :- Övrigt tillkommande (X-a bevakning) : Fasta kostnader för bevakning :- (ca - ny upphandling) Övrigt tillkommande (X-a bevakning) :- (Skattning) Att tillsätta en ordningsvakt per sjukhus, totalt 3 tjänster, skulle kosta cirka 6, 6 mnkr per år. Ordningsvakten ska ha sin hemvist på akutintaget men ha speciella arbetsuppgifter att vara synlig på speciellt utsatta platser på området. Ordningsvakten ska också assistera ronderande väktare och akutvaktmästare vid behov. Ordningsvakten tar då även första dygnet vid akuta bevakningsuppdrag, t ex vid prehospitala skjutningar som inkommer till våra sjukhus. Under första dygnet kan vanligtvis en trovärdig hotbildsanalys göras och behovet av x-a bevakning kommer därmed att minska markant. Väktartjänsten på Mölndals sjukhus behövs inte om den ersätts av en ordningsvakt och därmed minskar ovan angiven kostnad per år med 1,3 mnkr. En kvalificerad bedömning baserat på preliminära kostnader för 2015 är att behovet av x-a bevakning kan halveras och då är den totala kostnadsökningen för SU 4,4 mnkr för att tillsätta en ordningsvakt per tomt. Ordningsvakter ska vara en del i den operativa säkerhetsorganisationen och samarbeta med akutvaktmästare och väktare. Bilaga 2 Statistik hot och våld på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I Med Control Pro registrerades 341 hot- och våldshändelser från 2013 fram till juni Det är endast en del av de egentliga händelser som registreras där. 18

56 Peter Alverman Säkerhetschef SUs TiB organisation har enbart under 2014 registrerat 47 ärendet under denna kategori fram t.o.m. september månad. Diagram nedan. Sahlgrenska sjukhusets akutmottagning rapportera 78 händelser under de 2 första månaderna av Under sommaren startades ett projekt med sammanställningar av hot- och våldsincidenter från tre akutmottagningar på SU. Under denna tid registrerades totalt 115 sådana händelser. Bedömningen är att dessa 115 utgör ca % av det egentliga antalet. Insamling av denna statistik kommer att fortsätta under resterande Akutvaktmästarna registrerade 1524 uppdrag kopplade till hot och våld under

57 Peter Alverman Säkerhetschef Bilaga 2 Ökade kostnader pga. förstärkning av säkerhetsåtgärder Reviderad År 2015 Åtgärd Start Inves t mnkr Drift mnkr/å r Vara v avskr och ränta Kostnad idag mnkr/å r Pers kostn egen persona l Kommentar Hemtagn Hålla avd. låsta ,00 Ja Hemtagning då mindre stjäls Kulvertprojekt SS ,35 Ja Inom SU s investeringsplan 2015 Totalt 2,35 0,00 Nettokostnadsökning 0 mnkr År 2016 Åtgärd Kulvertprojekt SS Kulvertprojekt ÖS Ordningsvakter Start Inves t mnkr Drift mnkr/å r Vara v avskr och ränta kostnad idag mnkr/å r Pers kostn egen persona l Hemtagn ,35 0,64 0,64 Ja Projektgrupp startad ,25 Ja Skattad summa ,00 14,00-5,00 0,00 Ja Nettoökning 9,0 mnkr Kommentar 20

58 Hemtagn Peter Alverman Säkerhetschef Kameraövervakning 01 0,75 0,30 0,17-0,08 Ja Drift = licenser,serviceavtal och kapitaltjänst Trygghetscentral ,60 0,18 0,18 1,70 Ja Bemanning och aktivering av investering fr.o. m ) ,65 0,09 Serviceavtal Västfastigheter tillkommer Överfallslarm Totalt 7,60 15,21-5,08 1,70 Nettokostnadsökning 11,83 mnkr 1) inkl 1,0 projektanställning 2 år, År 2017 Åtgärd Start Invest mnkr Drift mnkr/år Varav avskr och ränta kostnad idag mnkr/år Pers kostn egen personal Kommentar Kulvertprojekt ÖS ,25 0,34 0,34 0,00 Ja Skattad summa Kameraövervakning ,75 0,30 0,17-0,08 Ja Drift = licenser,serviceavtal och kapitaltjänst Trygghetscentral ,18 0,18 1,20 Ja Bemanning helår Överfallslarm ,65 0,09 0,09 0,00 Serviceavtal Västfastigheter tillkommer Totalt 2,65 0,91-0,08 1,20 Nettokostnadsökning 2,03 mnkr Total kostnadsökning ,86 mnkr. 21

59 Peter Alverman Säkerhetschef Dnr: SU Bilaga 3 Revideringar i denna version Det finns inga revideringar i denna version. Bakgrund/Syfte Bakgrund: 2010 tillkom Verkställighetsbeslut SD 45/2010 gällande riktlinjer för skalskydd för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Riktlinjerna avser att skapa en trygg miljö för patienter, besökare och medarbetare. De är även ett verktyg för att skydda verksamheternas egendom. SU har en god beredskap inför allvarliga händelser och rutiner för ärenden som är kopplat till säkerhetsfrågor men, som exempel, med den senaste tidens ökade antal skadade vid skjutningar som har inkommit till våra sjukhus så har också andelen hot- och våldssituationer ökat och generellt så upplever vår personal en större otrygghet. Många förbättringsåtgärder är framtagna såsom rutiner, utbildning, tekniskt skydd och stöd från HR-avdelningar men trots det upplever medarbetare en otrygghet inför situationer som kan sluta med hot eller våld. Det är heller inte ovanligt att personer som inte har ett legalt ärende till våra sjukhus rör sig inom sjukhusen. Oftast av ett enda skäl: att kunna stjäla något som ligger framme i öppna utrymmen. Detta drabbar både patienter, besökare, medarbetare och studerande. Syfte: Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska vara ett tryggt sjukhus för patienter, besökare, medarbetare och studenter som vistas hos oss. För att öka tryggheten och minska risken för att obehöriga rör sig inne på avdelningarna ska därför alla avdelningsdörrar generellt sett ska hållas låsta. Detta ska gälla utom på tider då det uppenbarligen är omöjligt för att verksamheten ska fungera. Undantagen kan t ex. handla om mottagningar, besökstider eller tillfälligt öppna hus. Undantag ska alltid förankras hos ansvarig chef. Arbetsbeskrivning Ansvarig på respektive avdelning/enhet kontaktar Säkerhetsavdelningen/Behörighetsfoto via mail till integra.su@vgregion.se för att ändra säkerhetsnivå på kortläsare. Ansvar Verksamhetschefen är ansvarig för att riktlinjen är känd av berörda medarbetare samt att den följs. Uppföljning, utvärdering och revision Säkerhetsavdelning är ansvarig för att riktlinjen är uppdaterad och aktuell. Avvikelse från riktlinje hanteras i MedControl Pro. Relaterad information SUs framtida Säkerhetsnivåer och Genomförandeplaner för dessa. Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Kunskapsöversikt Referenser enligt Vancouversystemet: Artikelgranskning och evidensgradering Använd mallar för artikelgranskning och evidensgradera enligt GRADE. Se länk: 22

60 Peter Alverman Säkerhetschef Dnr: SU Granskare/arbetsgrupp Peter Alverman, Säkerhetschef Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg Anna Gustavsson, Säkerhetssamordnare Bakgrund Trygghetscentral 2009 tog Sahlgrenska Universitetssjukhuset initiativ till ett projekt under rubriken Larm- och Trygghetscentral (LTC) för att öka tryggheten för personal och patienter. Under våren 2009 konstaterades att konceptet med LTC också borde vara en regional angelägenhet då fördelarna i ett regionalt perspektiv var så uppenbara. Koncernkontoret (f.d. regionkansliet) beslutade att regionkansliet skulle medverka och leda ett regionalt projekt kring Trygghetscentral tillsammans med SU. Tillsammans med representanter från vården, Regionservice och Västfastigheter upprättades och definierades en målbild och vision för TC 1 på SU och i ett regionalt perspektiv. En projektbeskrivning 2 presenterades till säkerhetsdirektören Valter Lindström och sjukhusdirektören Jan Eriksson och utifrån ett förstudiedirektiv 3 blev fokus att kartlägga och beskriva förutsättningarna för TC i Västra Götalandsregionen och på vilket sätt TC skulle kunna bidra med ökad säkerhet och trygghet för patienter och personal på SU och i ett regionalt perspektiv. Våren 2011 lämnades en slutrapport 4 till beställarna. Rekommendationen i slutrapporten var... etablering av LTC inom SU och att regionens koncernledning, i samråd med SU, beslutar om etablering av ytterligare två eller tre LTC i regionen. Etableringskostnaden beräknades till 1.9 mnkr varav kostnaden för konsultinsatser, hårdvara och mjukvara beräknades till 1.3 mnkr. SU var positiv till slutrapporten men hade inte möjlighet att själva svara för finansiering utan önskade medfinansiering från regionstyrelsen. Säkerhetsdirektören Valter Lindström beslutade att... frågan nu ska hanteras av de parter som operativt kan bli inblandade i samband med ett genomförande, vilket är SU resp Regionservice. Då medfinansiering från regionstyrelsen uteblev avstannade arbetet med TC på SU. Hösten 2012 återupptog SU arbetet med TC under ledning av ny säkerhetschef och med en enklare inriktning som bland annat innebar att en central utan koppling till medicinska larm. Under våren 2013 upprättade SU en projektplan med utgångspunkter för en enklare variant av TC. Säkerhetschefen gick på barnledighet och kom inte tillbaka vilket resulterade i att etableringsprocessen och arbetet med TC åter avstannade. Våren 2014 återupptogs arbetet med TC inom SU samtidigt som representanter från Tandvården, Habilitering och Hälsa och Närhälsan tidigare tagit initiativ till ett arbete kring administrativa säkerhetstjänster 5 som de själva och andra mindre verksamheter har behov av att avropa från en regiongemensam funktion (som exempelvis TC) från större förvaltningar som SU. 1 Vision med TC Trygghetscentraler (TC) i Västra Götalandsregionen med start i Göteborgsområdet, dnr RSK , , reviderad , ver Projektbeskrivning av TC, dnr RSK , , ver Förstudiedirektiv för TC, dnr RSK , ver Förstudie av LTC Slutrapport , dnr RSK , ver Administrativa säkerhetstjänster , version 0.21 En förteckning och utgångspunkt för en uppdragshandling 23

61 Peter Alverman Säkerhetschef Dnr: SU Hösten 2014 påbörjades arbetet med design och projektering för att i ett bredare perspektiv stärka och höja säkerheten för patienter och personal inom SU. Säkerhetsavdelningen har påbörjat processen att succesivt stärka säkerheten och har förslag på flera olika åtgärder som har presenterats för SU:s ledning under senhösten 2014 och våren