Svar på kartläggningsuppdrag och uppdrag om ny organisation för att ge bättre stöd till elever med särskilda behov

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Utredningssamordnare Charlotte Löthman Barn- och utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse Dnr 2018/ Dnr 2019/ Svar på kartläggningsuppdrag och uppdrag om ny organisation för att ge bättre stöd till elever med särskilda behov Bakgrund och beskrivning av ärendet Motion om pausskola Johannes Regnell (SV) lämnade den 15 mars 2018 en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkade att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att bifalla barn- och utbildningsförvaltningens förslag att motionen om att införa en pausskola borde avslås. I stället för att idag skapa en pausskola enligt motionärens förslag, var barnoch utbildningsförvaltningens bedömning att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det konstaterades att en kartläggning behöver göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. Återremiss av motionen om pausskola Kommunstyrelsen beslutade att återremittera motionen om att införa pausskola för besvarande av bl.a. vad som har ersatt de tidigare särskilda undervisningsgrupperna, hur stödet nu ges till de elever som har stor grad av behov av särskilt stöd och hur långt det påbörjade kartläggningsarbetet kommit. Barn- och utbildningsförvaltningen redovisade i skrivelse 15 januari 2019 förvaltningens svar på frågorna i återremissen. I skrivelsen angavs att kartläggningsarbetet pågick och behövde fortgå för att förvaltningen skulle få en samlad bild över de utmaningar och framgångsfaktorer som finns i verksamheten för att ta fram ändamålsenliga åtgärder för att stärka elever i behov av särskilt stöd. Barnoch utbildningsnämnden beslutade att godkänna förslaget till yttrande gällande återremissen. Kommunstyrelsen beslutade föreslå kommunfullmäktige besluta att anse att återremissen var besvarad genom barn- och utbildningsförvaltningens redovisning samt att avslå motionen om pausskola. Kommunfullmäktige beslutade att avslå motionen om pausskola. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats:

2 Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag i samband med budgetprocessen Kommunfullmäktige beslutade i Budget och ekonomisk planering för Västerviks kommun 2019 den 26 november 2018 att ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att redovisa hur en ny organisation kan införas för att ge bättre stöd till elever med särskilda behov. Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har nu genomfört kartläggningen av framgångsfaktorer och utmaningar i skolornas arbete med elever med stort behov av särskilt stöd, se bifogad utredning. I utredningen redovisar förvaltningsledningen de åtgärder man ska vidta för att förstärka och förbättra organisationen för elever med särskilda behov. Viktiga aspekter att beakta vid ett eventuellt inrättande av en kommungemensam särskild undervisningsgrupp redovisas också. Förvaltningens beredning Fokusgruppsintervjuer har hållits med pedagoger i ordinarie undervisning, pedagoger i särskilda undervisningsgrupper, rektorer, elevhälsochef samt familjeenheten inom socialförvaltningen. Därutöver har anteckningar från gruppdiskussioner mellan medarbetare på Central barn- och elevhälsa tillfogats utredningen. Utifrån resultatet av utredningen har förvaltningsledningen tagit fram åtgärder som ska förstärka och förbättra organisationen och verksamheten för elever med särskilda behov. Ekonomi och resursbehov De åtgärder som föreslås i utredningen finansieras inom ram. Barnperspektivet Utredningen har avgränsats till att undersöka medarbetares erfarenheter av och åsikter om vad som är framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Elevers och vårdnadshavares erfarenheter har inte efterhörts. Anledningarna till det ställningstagandet är flera. Urvalet av elever och publiceringen av elevernas uppgifter för med sig etiska och sekretessmässiga svårigheter. Pedagoger har vidare lyft den stora utmaning som det innebär för dessa elever att under en intervju anförtro sig till en utomstående. Därtill skulle utredningen av resurs- och tidsmässiga skäl inte vara möjlig att slutföra under innevarande år. Utredningen belyser medarbetarnas åsikter om barnets bästa utifrån medarbetarnas samlade erfarenhet. De åtgärder som har tagits fram med anledning av utredningens resultat görs i syfte att stärka barns rätt till utbildning, utveckling och hälsa. MBL-förhandling Information enligt MBL 19 kommer att ske MBL 11 kommer att se om så påkallas. Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: 2 (3)

3 Barn- och utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta godkänna lämnad redovisning samt att föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna genomförd kartläggning inklusive framtagna åtgärder för att ge bättre stöd till elever med särskilda behov. Magnus Bengtsson Barn- och utbildningschef Ewa Myrén Grundskolechef Gerd Henriksson Elevhälsochef Charlotte Löthman Utredningssamordnare Barn- och utbildningsförvaltningen, Västervik, Besöksadress Fabriksgatan 21, Växel E-post: Webbplats: 3 (3)

4 Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr2018/ Dnr 2019/ Utredning av framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med elever i stort behov av särskilt stöd - Med fokus på elever med utåtagerande problematik och elever med hög skolfrånvaro

5 Innehåll 1. Inledning... 3 Bakgrund och beskrivning av ärendet... 3 Syfte och frågeställningar... 3 Genomförande och metod... 4 Avgränsningar... 5 Utredningens disposition Juridiken kring särskilt stöd... 6 Extra anpassningar... 6 Särskilt stöd... 6 Placering i särskild undervisningsgrupp... 7 Kommungemensam särskild undervisningsgrupp... 7 Resursskola Elevhälsans organisation i Västerviks kommun... 9 Central barn- och elevhälsa (CBE)... 9 Lokal elevhälsa Resultat A. I klassen B. Genom åtgärder utanför klassens ram (ej särskild undervisningsgrupp) C. Särskilda undervisningsgrupper (ej AST) D. Särskilda undervisningsgrupper med inriktning mot AST E. Avseende elever med hög skolfrånvaro och arbetet enligt skolnärvaroplanen Resonemang kring kommungemensam särskild undervisningsgrupp Slutsatser Validitet och reliabilitet Slutsatser för respektive fråga Åtgärder

6 Definitioner ADHD: Attention Deficit Hyperactivity Disorder AST: Autismspektrumtillstånd Bup: Barn- och ungdomspsykiatrin CBE: Central barn- och elevhälsa CPS: Collaborative & Proactive Solutions EHT: Elevhälsoteam EHM: Elevhälsomöte Hab: Habiliteringen HVB: Hem för vård och boende IUP: Individuell utvecklingsplan ICDP: International Development Program NPF: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar SIP: Samlad Individuell Planering Soc: Socialförvaltningen Spsm: Specialpedagogiska skolmyndigheten Su-grupp: Särskild undervisningsgrupp 2

7 1. Inledning Bakgrund och beskrivning av ärendet Johannes Regnell (SV) lämnade den 15 mars 2018 en motion om att införa en pausskola. Motionären yrkade att kommunen tillsammans med det mobila teamet och andra berörda instanser arbetar fram en varaktig plan för pausskola. En pausskola innebär enligt motionen en skolenhet dit explosiva och utåtagerande elever kan gå när det inte fungerar i den reguljära skolan. En pausskola kan vidare fungera som en övergångsskola för heltidshemmasittare, på deras väg tillbaka till sina klasser. På en pausskola kan man, enligt motionen, samla den specialkompetens som behövs för att kunna ta hand om de elever som idag far illa när de placeras i reguljära skolklasser. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen för beredning till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att bifalla barn- och utbildningsförvaltningens förslag att motionen om att införa en pausskola borde avslås. I stället för att idag skapa en pausskola enligt motionärens förslag, var barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att skolornas arbete med olika åtgärder för elever i behov av stöd inom och utanför klassens ram ska stärkas, i syfte att åstadkomma bra lösningar så nära elevens naturliga sammanhang som möjligt. För att göra det konstaterades att en kartläggning behöver göras av nuläget där utmaningar och framgångsfaktorer identifieras och åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete tas fram. I aktuell utredning redovisas resultatet av den kartläggningen. Kommunfullmäktige beslutade att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att redovisa hur en ny organisation kan införas för att ge bättre stöd till elever med särskilda behov. Mot bakgrund av vad som framkommit i kartläggningen har förvaltningsledningen tagit fram åtgärder för att förstärka och förbättra organisationen för elever med särskilda behov, något som presenteras i ett avslutande avsnitt i denna utredning. Där redovisas också viktiga aspekter att beakta vid ett eventuellt inrättande av en kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Syfte och frågeställningar Syftet med utredningen är att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i skolornas arbete med elever i stort behov av särskilt stöd framförallt med fokus på elever med utåtagerande problematik och elever med hög skolfrånvaro. Syftet är också att följa upp arbetet enligt skolnärvaroplanen. Utredningen bildar underlag för beslut om åtgärder för hur arbetet kan utvecklas till det bättre. Frågeställningar 1. Vilka utmaningar och framgångsfaktorer finns det i skolornas arbete med elever som har ett stort behov av särskilt stöd med särskilt fokus på elever med utåtagerande problematik och elever med hög skolfrånvaro? A. I klassen B. Genom åtgärder utanför klassens ram (ej särskild undervisningsgrupp) C. I särskild undervisningsgrupp (ej inriktning mot autismspektrumdiagnos [AST]) D. I särskild undervisningsgrupp med AST-inriktning E. Avseende elever med hög skolfrånvaro och arbetet enligt skolnärvaroplanen 3

8 2. Vilka uppfattningar finns det om behovet av att införa en kommungemensam särskild undervisningsgrupp? 3. Vilka utvecklingsåtgärder behöver tas fram för att möta de utmaningar som framkommer? Genomförande och metod Sammanlagt har 18 intervjuer hållits inom ramen för utredningen enligt följande fördelning: - 3 fokusgruppsintervjuer med pedagoger på låg- och mellanstadiet - 3 fokusgruppsintervjuer med pedagoger i särskild undervisningsgrupp utan AST-inriktning - 4 fokusgruppsintervjuer med pedagoger i särskild undervisningsgrupp med AST-inriktning - 1 fokusgruppsintervju med förebyggandegruppen inom socialförvaltningens familjeenhet - 6 enskilda intervjuer med rektorer - 1 intervju med elevhälsochefen Därutöver har anteckningar från gruppdiskussioner mellan medarbetare på Central barn- och elevhälsa (CBE) tillfogats utredningen. Fokusgruppsintervjuer Intervjuer med pedagoger i skolan samt med medarbetare vid familjeenheten har skett genom halvstrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Pedagogerna/medarbetarna har varit mellan 2 12 personer per grupp. Fokusgruppsintervjuer innebär att deltagarna uttrycker erfarenheter och åsikter i interaktion kring en frågeställning utan för mycket inblandning av samtalsledaren (Wibeck, V, 2012, Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod). När det gäller fokusgruppsintervjuer med pedagoger på låg- och mellanstadiet har ett urval av skolor gjorts utifrån skolans storlek, geografiska läge samt fördelning av SALSA. Tre låg- och mellanstadieskolor har valts ut, två i staden och en på landet. En högstadieskola ingick i urvalet men intervjun föll bort av olika anledningar. Under intervjuerna har olika yrkeskategorier deltagit t.ex. ämneslärare, specialpedagog och socialpedagog och i vissa fall rektor. Ibland har dessa ingått i samma och ibland olika arbetslag. Intervjuer har hållits med pedagoger vid tre lokala särskilda undervisningsgrupper och en kommungemensam grupp (den del av sjukhusskolan som hör till Barn- och ungdomspsykiatrin [Bup]). Anledningen till urvalet är att det var dessa grupper som fanns på skolorna vid tidpunkten för urvalet som fungerade som fasta grupper. Fyra intervjuer har hållits med pedagoger i AST-grupper. Personal i samtliga AST-grupper har intervjuats. Av logistiska skäl har vissa intervjuer hållits med pedagoger i en och samma grupp och vissa hållits med pedagoger som tillhör olika grupper. Enskilda intervjuer Enskilda intervjuer har hållits med sex rektorer och med elevhälsochefen. Urval av rektorer har gjorts utifrån spridning gällande skolornas geografiska läge (tre i staden och tre på landet) och storlek. För att få ytterligare spridning har de rektorer som intervjuats inte varit rektor för en skola där fokusgruppsintervju med pedagoger ägt rum (låg- och mellanstadiet). 4

9 Frågeformulär Frågeformulär har tagits fram inför intervjuerna. Dessa har inte använts under intervjuerna utan fungerat som en förberedelse för den som har intervjuat. Se bilaga 1. Databearbetning Intervjuerna har inte spelats in utan skrivits ut och materialet har därefter kategoriserats utifrån bärande teman. Avgränsningar Utredningen har avgränsats till att undersöka medarbetares erfarenheter av och åsikter om vad som är framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Elevers och vårdnadshavares erfarenheter har inte efterhörts. Anledningarna till det ställningstagandet är flera. Urvalet av elever och publiceringen av elevernas uppgifter för med sig etiska och sekretessmässiga svårigheter. Pedagoger har vidare lyft den stora utmaning som det innebär för dessa elever att under en intervju anförtro sig till en utomstående. Därtill skulle utredningen av resurs- och tidsmässiga skäl inte vara möjlig att slutföra under innevarande år. Utredningens disposition Utredningen är disponerad i tre delar. I den första redovisas juridiken kring särskilt stöd och kommunens organisation av elevhälsan (avsnitt 2 och 3). I den andra presenteras resultatet från intervjuerna och det skriftliga underlaget samt slutsatser av dessa (avsnitt 4 och 5), och i den tredje lyfts åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete fram (avsnitt 6). 5

10 2. Juridiken kring särskilt stöd Extra anpassningar Om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska, enligt 3 kap. 5 a skollagen (2010:800), eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar (vår kursivering) inom ramen för den ordinarie undervisningen. Enligt förarbetena avses med stöd i form av extra anpassningar som huvudregel anpassningar som lärare kan göra i den dagliga undervisningen. Det innebär att stöd i form av extra anpassningar ska ligga inom ramen för det stöd som ska ges till alla elever enligt 1 kap. 4 och den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges (prop. 2013/14:160 s. 36). Av förarbetena framgår att det t.ex. kan handla om att: - Hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier t.ex. med hjälp av ett särskilt schema över skoldagen, extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. - Hjälpa till med att förstå texter, att förklara ett ämnesområde på annat sätt eller att ge extra färdighetsträning såsom lästräning eller mattestugor. - Ge eleven enstaka specialpedagogiska insatser under en kortare tid, t.ex. två månader. - Tillhandahålla särskilda läromedel eller utrustning i form av t.ex. tidsstöd, dvs. hjälpmedel för att förstå och passa tider. - Ge eleven tillgång till digital teknik med anpassade programvaror. Särskilt stöd Om eleven trots extra anpassningar befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, ska detta anmälas till rektor. Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap. 7 skollagen) Enligt Skolverkets allmänna råd syftar den utredning som görs till att ge skolan ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter i skolsituationen och vilka elevens behov av stöd är. Det är rektorn som ansvarar för att det finns fungerande rutiner på skolenheten för hur man går tillväga för att utreda, och för att all personal som kan få i uppdrag att göra en utredning känner till dem. Utredningen kan bestå av två delar. Först görs en kartläggning av elevens svårigheter och skolsituation på individ, grupp och skolnivå. Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen och bedömningen har ett pedagogiskt fokus och att tyngdpunkten ligger på en analys av hur skolan kan utforma och anpassa lärmiljöerna inom verksamheten, undervisningens innehåll samt metoderna för att skapa förutsättningar för den enskilda eleven. Det är viktigt att de lärare och övrig skolpersonal som har deltagit i kartläggningen gör en gemensam analys av elevens eventuella behov av särskilt stöd. (SKOLFS 2014:40) Om en elev är i behov av särskilt stöd ska det ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjligheter att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda 6

11 stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av skollagen eller annan författning (3 kap. 8 och 10 skollagen). Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt eller i form av anpassad studiegång får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. (3 kap. 9 skollagen). Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Om det finns särskilda skäl, får enligt 3 kap. 11 skollagen, särskilt stöd ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Enligt förarbetena är det viktigt att skolor i det obligatoriska skolväsendet har en möjlighet att använda särskilda undervisningsgrupper som åtgärd för elever i behov av särskilt stöd, under förutsättning att det kan ske på ett rättssäkert sätt för eleven och elevens vårdnadshavare. Placering i en särskild undervisningsgrupp ska ses som en lösning när alternativet att låta eleven gå kvar i den ordinarie undervisningsgruppen har prövats. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas. Skolan måste upplysa om möjligheten att överklaga samt noggrant dokumentera vilka beslut som fattats i samband med placeringen. Uppföljning och utvärdering av de insatta åtgärderna ska ske med viss regelbundenhet och i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare, vilket självklart gäller alla elever som ges någon form av särskilt stöd. (Prop. 2009/10:165 s ) Enligt praxis är utgångspunkten att elever i behov av särskilt stöd ska få det stödet i den ordinarie undervisningsgrupp eleven tillhör och huvudmannen och skolan måste vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för denna grupp. Det särskilda stödet i form av särskild undervisningsgrupp får bara användas först efter att stödmöjligheterna inom den ordinarie undervisningen prövats i tillräcklig omfattning. Skolväsendets överklagandenämnd har i ett flertal beslut särskilt framhållit att en placering i särskild undervisningsgrupp kan ske om elevens behov bäst kan tillgodoses där och resurserna för stöd inom den ordinarie klassens ram har prövats men inte varit tillräckliga ( Kommungemensam särskild undervisningsgrupp Det finns inget i lagstiftningen som hindrar att en särskild undervisningsgrupp är belägen i andra lokaler än hemskolan, t.ex. i en separat kommungemensam särskild undervisningsgrupp. Det får dock inte vara frågan om att byta skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. (Prop. 2009/10:165 s. 292) Resursskola En kommun kan också välja att inrätta särskilda s.k. resursskolor för barn i behov av särskilt stöd. Dessa utgör då egna skolenheter med egna rektorer dit vårdnadshavare får ansöka om att deras barn 7

12 ska bli mottagna. De elever som sökt sig till en resursskola anses ha såväl sin ordinarie skolplacering som sin ordinarie undervisningsgrupp i resursskolan och ges alltså särskilt stöd inom den elevgrupp som eleven tillhör (se Högsta förvaltningsdomstolens beslut , mål nr ). Kommunen måste vara tydlig med om en resursskola är en egen självständig skolenhet eller en särskild undervisningsgrupp eftersom det är olika regelverk som gäller (se Skolinspektions beslut , dnr :3113). 8

13 3. Elevhälsans organisation i Västerviks kommun Central barn- och elevhälsa (CBE) Central barn- och elevhälsa är en kommunövergripande enhet som utgör en stödfunktion för skolornas barn- och elevhälsoarbete. Uppdraget är att driva barn- och elevhälsofrågor på en strategisk nivå, vilket görs genom att erbjuda specialistkompetens för skolornas hälsofrämjande och förebyggande arbete. Central barn- och elevhälsa arbetar även aktivt för likvärdighet, överblick, service och samverkan av barn- och elevhälsoinsatser. Den Centrala barn- och elevhälsan leds av elevhälsochefen och består av logoped, skolpsykologer, förskolepsykolog, skolsköterskor, föräldrastöd, hörselpedagog, specialpedagog med inriktning särskola, Mobilt team, IKT-pedagog/skoldatatek, språk-, läs- och skrivutvecklare, specialpedagog med inriktning förskola, förskollärare/öppna förskolan och en administratör. De olika yrkesgrupperna arbetar på organisations-, grupp- och individnivå. Exempel på konkreta arbetsuppgifter är att ingå i skolornas elevhälsolag där de kan fungera som ett stöd på organisationsnivå, handledning av enskilda och grupper, utredningar, kompetens- och utvecklingsinsatser samt deltagande i olika nätverksmöten. Mobilt team arbetar med att stödja arbetet på skolorna, t.ex. genom att coacha pedagoger och arbeta tillsammans med elever för att hitta vägar till motivation. Lokal elevhälsa Varje skola har ett elevhälsolag. Det är upp till rektor att organisera elevhälsan. De personalgrupper som ingår i elevhälsan är oftast specialpedagog, kurator, skolpsykolog och skolsköterska. Även logoped och skolläkare kan delta i elevhälsolagen, dock inte med samma regelbundenhet. Syftet med elevhälsoarbetet är att främja och förebygga och innebär bl.a. att följa hur eleverna utvecklas mot målen. Personal anmäler till rektor och elevhälsan om en elev befaras inte nå målen. Rektor ansvarar för att en kartläggning genomförs skyndsamt och beslutar därefter om åtgärdsprogram ska upprättas eller inte utifrån den kartläggning som görs. Hur skolorna organiserar särskilt stöd för elever ser olika ut. En del skolor väljer att ha stödet till eleverna ute i klassrummen, t.ex. genom att ha fler vuxna i klassrummet eller att man skapar mindre grupper under vissa lektioner. På andra skolor samlas stödet i olika resurscentra eller så har man en mix av detta. Skolans inre organisation är rektors ansvar och det är rektor som ansvarar för att en elev får det stöd som eleven behöver. Rektor beslutar om organisationen av elevhälsan på skolan och hur organisationen ser ut avgörs av respektive skolas behov och förutsättningar. 9

14 4. Resultat I denna del redovisas resultatet av de intervjuer och skriftliga underlag som ingår i utredningen. Frågeformulär som tagits fram inför intervjuerna finns i bilaga 1. Frågeformulären har inte direkt använts under intervjun utan varit som en förberedelse för utredaren att ringa in de områden som intervjun bör behandla. Inför intervjun med elevhälsochefen och familjeenheten så har relevanta frågor plockats från övriga frågeformulär. Under intervjuerna har intervjupersonerna bl.a. fått beskriva sin skolas/enhets organisation för särskilt stöd, hur de arbetar med elever som har stort behov av särskilt stöd och vilka framgångsfaktorer och utmaningar de ser med detta arbete (särskilt med fokus på utåtagerande problematik och hög skolfrånvaro). Frågor har även ställts om behovet av kompetensutveckling, samverkan med CBE och med andra skolor/enheter. Särskilda frågor om intervjupersonernas åsikter om kommungemensam särskild undervisningsgrupp har också ställts. Intervjun med familjeenheten har framförallt utgått från frågor om deras medverkan i elevhälsolagen och i arbetet med elever med hög skolfrånvaro. Frågeställningarna inför gruppdiskussionerna mellan personal på CBE har bl.a. utgått från frågor om vilken form av särskilt stöd som de ser idag erbjuds på skolorna, hur den fungerar, framgångsfaktorer och utmaningar i verksamheten samt hur de ser på samverkan mellan CBE och skolorna. Under intervjuerna har anteckningar tagits. Efter intervjun har dessa renskrivits och skickats till intervjupersonerna för godkännande och möjlighet till komplettering. Materialet har därefter bearbetats och kategoriserats utifrån framgångsfaktorer och utmaningar i olika teman. Materialet presenteras dels i tabellform, dels i löpande text utifrån framgångsfaktorer och utmaningar när det gäller arbetet med elever med stort behov av särskilt stöd, särskilt med fokus på utåtagerande problematik och hög skolfrånvaro - för var och ett av områdena: A. I klassen B. Genom åtgärder utanför klassen (ej särskild undervisningsgrupp) C. I särskild undervisningsgrupp (ej AST-inriktning) D. I särskild undervisningsgrupp med AST-inriktning E. Avseende elever med hög skolfrånvaro och arbetet enligt skolnärvaroplanen I ett avslutande avsnitt redovisas material som innehåller argument för och emot kommungemensam undervisningsgrupp. Materialet presenteras i sin helhet (med undantag för material som inte har bäring på frågeställningarna). Med andra ord så har inget urval gjorts för att med olika exempel belysa valda kategorier. Urklipp från intervjuerna är satta inom citationstecken, i vissa fall är dessa stycken direkta citat men i många fall en sammanfattning av vad som sagts, så noggrant eftergivet som möjligt (och godkända av intervjupersonerna). 10

15 A. I klassen Tabell - sammanställning av faktorer I tabellen har materialet kategoriserats i olika bärande teman. För varje framgångsfaktor finns det naturligtvis en motfaktor som innebär utmaningar. Dock redovisas endast det som explicit har nämnts under intervjun som en framgångsfaktor eller utmaning. Många faktorer hör ihop och kan placeras under flera olika teman. Kategoriseringen i teman är gjord utifrån utredarens tolkning av vad som är det bärande temat i referatet och är endast ett sätt att göra materialet överskådligt. Det inledande avsnittet I klassen innehåller generella framgångsfaktorer och utmaningar som även gäller för samtliga efterföljande avsnitt. Framgångsfaktorer ORGANISATION Fler pedagoger i klassen Tillgång till lokaler/material Sätta ihop trygga grupper PERSONAL Kollegial samverkan Specialpedagogiska lyftet FÖRHÅLLNINGSSÄTT Gemensamt förhållningssätt/allas ansvar Höga förväntningar/tro på eleven Närhet till eleverna UNDERVISNINGSNÄRA FAKTORER Flexibla arbetssätt (differentierad undervisning) Anpassningar på gruppnivå Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Rörelse Lekträning ELEVHÄLSOARBETET Förebyggande och främjande arbete/ehm Specialpedagogisk kompetens på skolan Handledning och stöd av CBE RELATIONER Relationellt arbete med elev och föräldrar INDIVID/MÅENDE SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Utmaningar ORGANISATION Ensam att leda klassen Avsaknad av lokaler Avsaknad av resurser Kontinuitet i ledningen PERSONAL Behov av kompetensutveckling gällande psykiatri/diagnoser, utredning, anpassningar FÖRHÅLLNINGSSÄTT Nånannanismen Negativ elevsyn UNDERVISNINGSNÄRA FAKTORER Höga krav Klassrummet för stort för vissa elever ELEVHÄLSOARBETET Avsaknad av rutiner, otydlighet i roller och ansvarsuppdelning Avsaknad av tidig utredning och tidiga insatser Elevhälsoarbete som ett parallellt spår Avstånd till CBE/låg tillgänglighet/tröghet i elevhälsoarbetet RELATIONER Otrygg grupp Negativ påverkan på övriga elever Brända broar till klasskamrater och föräldrar Attityden från elever och föräldrar INDIVID/MÅENDE Elever som far illa av misslyckanden Psykisk ohälsa SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER Brister i samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin/socialförvaltningen HVB-placeringar 11

16 Beskrivning av framgångsfaktorer ORGANISATION Fler pedagoger i klassen Till klasserna är fritidspedagoger knutna som allmän resurs. De deltar i klassen ca fem pass per vecka. Fritidspedagogerna styrs till var det finns störst behov. Ibland delar de i klassen och stöttar, ibland går de iväg och jobbar med en grupp barn, och ibland stöttar de en enskild elev. Det är framgångsrikt när man är fler pedagoger i klassen, det behöver inte vara en extra lärare, det räcker med fritidspedagog ett huvud till. Det blir mycket bättre när fritidspedagogen är närvarande i klassen. Om de var två pedagoger skulle de också kunna dela upp grupperna. På lågstadiet finns en fritidspedagog med i varje klass. Då blir man ett team två lärare och två fritidspedagoger (två-parallellig). På så sätt ser man barnen både i skolan och på fritids. Det är mycket framgångsrikt att vara två pedagoger i klassen. Fritidspedagogerna stödjer eleverna i klassen efter behov, med bl.a. extra anpassningar och särskilt stöd men också med det sociala samspelet. Som lärare är man inte ensam i klassrummet utan man gör det tillsammans. Det är också positivt att fritidspedagogerna träffar eleverna i ett sammanhang på fritids, där de kan prata om saker på ett annat sätt. När det gäller elever med utåtagerande problematik så kan fritidspedagogen fokusera på den personen, gå en promenad eller göra andra aktiviteter. Fritidspedagogen kan också förutse hinder som kan uppstå något som inte är möjligt för klassläraren som inte hinner det eftersom hen har en hel klass att leda. Det är stor skillnad för klassläraren när fritidspedagogen är i klassen och när den inte är det. Om fritidspedagogen inte är i klassen så får klassläraren leda gruppen på ett annat sätt. Läraren drar då inte igång grupparbeten bl.a. utan får ha en mer fyrkantig struktur där alla gör samma sak. Då är det inte är möjligt att ge extra stöttning till enskilda elever. I mellanstadiet så har man 3 mentorer på 2 klasser plus en resurslärare. I förskoleklassen är det 2 förskollärare plus 1 fritidspedagog i varje klass på ca 25 elever. Här har man lagt på resurser för att möjliggöra tidiga insatser. Organisationen med 3 lärare på 2 klasser gör att det blir mindre sårbart om någon lärare är sjuk eller ledig. Förutsättningen för detta är att det är en 2-parallellig skola. Om skolan fick mer resurser så skulle man kunna ha fler ordinarie personal bland eleverna. Som det är nu så kommer resurspersonerna och går, de blir inte en resurs i arbetsgruppen på riktigt. Det behövs en större lärarorganisation. Många pedagoger har kompetensen att ta hand om barn i stort behov av särskilt stöd, men med 29 elever i en klass är det inte möjligt. Det behövs fler lärare per klass. Ett sätt att utveckla verksamheten ytterligare på skolan vore att utöka antalet pedagoger i klassrummet - fler lektioner med dubbla pedagoger. Till hösten planerar rektorn att minska antalet elevassistenter med 1 för att möjliggöra detta. Detta resulterar även i att elevassistenterna kan koncentrera sig mer på att vara en resurs i det sociala arbetet. 12

17 Tillgång till lokaler/material Framgångsfaktorer är att ha rätt förutsättningar gällande lokaler och material. Sätta ihop trygga grupper Något annat som är betydelsefullt utifrån den förebyggande hälsofrämjande aspekten är hur de sätter ihop nya grupper inför övergången till stadiet, att det blir trygga grupper från början. Det sker ett jättestort arbete kring detta under våren där rektor, specialpedagog, kurator och pedagoger är engagerade. PERSONAL Kollegial samverkan Inom skolan Framgångsfaktorer för skolans arbete med särskilt stöd är närheten pedagoger emellan, förtroendet i arbetslaget och samverkan i arbetslaget. Pedagogerna känner förtroende att komma med förslag och idéer i dialogmöten/arbetslagsmöten. En annan framgångsfaktor tror rektorn är att man bestämt att lärarna ska ha en sammanhållen arbetsdag, de arbetar ungefär samma tider. Vidare har de avstämningsmöten med hela personalen en morgon varje vecka 10 min. Där lyfts vem som borta och hur de ska hjälpas åt. De lyfter även elever t.ex. den här eleven mår väldigt dåligt, om du ser att eleven är arg, ta då bort övriga elever och kalla på mig eller vi har fått en ny elev, om eleven ser vilsen ut, ta hand om hen. De har konferenstid på onsdagar. Arbetslaget har t.ex. läst Fördel ADHD och haft jättebra diskussioner tillsammans. Det är bra att dela med sig. Det är en fördel med liten skolan, man får tillfällen att ses och prata. De är ett tight gäng som har stöd hos varandra. De träffas och fikar informellt på fritids. De startar alltid morgonen genom att gå förbi fritids där alla träffas och stämmer av dagen och bl.a. delger varandra information om elever. Det är skillnad från en stor skola. Här löser vi saker Man står aldrig själv! Det är stor flexibilitet och det finns alltid en lösning. Det finns en välvilja att ställa upp och en prestigelöshet. Det är Våra elever. Det blir även familjärt för föräldrarna med liten skola. En annan fördel med att skolan är liten är att personalen känner eleverna. De har personalkonferenser 1 gg/mån där man bl.a. lyfter elever med svårigheter. Det är viktigt att alla vuxna vet - allas barn allas ansvar. Det gäller överallt, även på rasterna, den pedagog som råkar vara närmast ska ta tag i situationen. Något som är positivt är att tillsammansarbetet har ökat Ett framgångsexempel är en elev som från början bara kunde vara 4 min i klassen i taget och som därefter behövde paus. Denne elev deltar nu fullt ut i klassen. I ett sådant fall måste man beakta hur klassen ser ut så att det är stabilt runt omkring, vilken lärare som eleven kan få förtroende för eller föräldrarna kan få förtroende för. Diskussioner mellan rektor, specialpedagog och arbetslag är nödvändiga. De jobbar mycket med att man säger samma sak i arbetslaget, alla vet vad som ska hända och eleverna inte kan spela ut lärare mot varandra. I det här fallet ringde de runt mycket och letade lämpliga resurspersoner och fick tag på en ung kille som inte har någon erfarenhet sedan tidigare men som fungerade jättebra för eleven. 13

18 Det vore framgångsrikt att försöka hjälpa skolorna att organisera gemensam reflektion och planering för pedagogerna. Mellan skolor Samverkan med andra skolor sker bl.a. vid övergång mellan stadier, där de har särskilda överlämningar för elever i behov av särskild planering (behöver inte alltid vara behov av särskilt stöd). Här träffas skolornas specialpedagoger och aktuella mentorer under våren i ett nätverk. Annars finns inget systematiskt erfarenhetsutbyte i nätverksform gällande organisation och arbete med elever i behov av särskilt stöd, mer än att man diskuterar med kollegor på bl.a. ledarkonferenser. Ett nätverk med fokus på dessa frågor som är kopplat till aktuella årskurser skulle kunna fylla en funktion. Det specialpedagogiska nätverket är positivt. Utöver det finns det inget erfarenhetsutbyte gällande behov i särskilt stöd. När det gäller frågan om det finns behov av nätverk mellan skolor/rektorer när det gäller dessa frågor, ev. tillsammans med CBE, resonerar rektorn som så att det är så olika på olika skolor, det beror på vilken organisation man har, pedagogernas kompetens etc. och det nog är mer gynnsamt att samarbeta med skolor med liknande organisation och arbetssätt än med alla rakt av i ett nätverk. Det är viktigt att man utgår från just vad den specifika skolan behöver, t.ex. kan det vara värdefullt att bjuda in specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att komma till en skola och diskutera vad behövs just här. På torsdagarna när det är ledarkonferens vore det positivt om rektorerna kunde sitta tillsammans i grupper och diskutera hur man har gjort nu har vi det här problemet, jag vet inte vad jag ska göra, nån som har erfarenhet av.? Man behöver sitta och diskutera personal, pedagogiskt ledarskap m.m. Man känner styrka av att vara tillsammans om utmaningarna. Man kan också sprida goda exempel. Rektorn diskuterar dessa frågor med de rektorer som har skolor i samma område. Det är naturligt att man ger och tar råd. Med rektorerna i andra områden har rektorn ingen riktig relation. Som rektor behöver man tiden i verksamheten. Om man tar samverkan för långt så går det ut över verksamheten, det kan bli för mycket hur hjälpte det här mig? kan man tänka efter vissa träffar. Man ska inte ha möte för mötets skulle, utan när det behövs. Det sker erfarenhetsutbyte mellan skolorna genom enskilda samtal, överlämningar samt samverkan mellan specialpedagoger. De nätverk som finns idag mellan specialpedagoger fungerar inte särskilt bra, då specialpedagogerna kommer från så olika verksamheter/organisationer, det blir lätt ensidigt fokus på problem. Samarbetet inom området fungerar bra då skolorna är mer lika varandra organisatoriskt än skolorna i andra områden. Specialpedagogiklyftet Nu kör de spsm:s specialpedagogik för lärande med hela skolan. Det är jättebra att alla får åka. Det är bra att utbildningen hålls med personal på de egna skolorna eftersom personalen då kan prata öppet om eleverna och deras lokala förhållanden utifrån utbildningsmaterialet. Elevassistenterna är också med i detta, viket är väldigt viktigt. De ser inget större behov av kompetensutveckling utöver den kompetensutveckling som redan sker. De är inne i specialpedagoglyftet som Mobilt team leder. 14

19 FÖRHÅLLNINGSSÄTT Gemensamt förhållningssätt/allas ansvar Framgångsfaktorer i arbetet med elever med utåtagerande problematik är medarbetarnas förhållningssätt och att man samverkar alla vet hur de ska agera när det brakar, det handlar om samsyn, att alla drar åt samma håll. Det får inte hänga på en elevassistent. Pedagogerna har mycket handledning av specialpedagogen. Ett framgångsexempel var en elev som hade mycket utåtagerande beteende bl.a. till följd av väldigt dålig skolgång, eleven hade flyttat runt mycket. Här samverkade pedagogerna med handledning av specialpedagogen och hade ett gemensamt förhållningssätt gentemot eleven. Även eleverna i klassen lärde sig hur man skulle hantera situationer som uppstod. Elever med utåtagerande problematik behöver vuxna arbetar som har ett lågaffektivt bemötande och visar förståelse för deras problematik. Eleverna har behov av att det finns personal som finns där och kan fånga upp eleven när det brinner till och kan hjälpa till att dämpa, ett hjälpjag. Det som är framgångsrikt för skolan är personalens förhållningssätt och den kultur som finns på skolan när det gäller att möta eleverna. Det är en produkt av ett långsiktigt arbete på skolan. Tidigare har medarbetarna bl.a. tagit del av forskning på området, t.ex. Ross Green avseende lågaffektivt bemötande. De läste boken allihop och hade gemensamma föreläsningar som hölls av skolpsykolog, de genomförande rollspel och testade olika samtalsmetoder. Man brukar säga att det sitter i väggarna, men här på skolan sitter kulturen och förhållningssättet förankrat i personalen. Skolans fyra elevassistenser har varit på skolan länge och har rätt tänk och förhållningssätt att jobba in elever i klassen, de ser framgångsfaktorer för eleven och uppmärksammar elevens små framgångar och sätter ord på det. Lärare och pedagoger på skolan över lag lyckas väl med lågaffektivt bemötande och drar åt samma håll gällande detta arbetssätt. Skolan har ett aktivt värdegrundsarbete och en anställd värdegrundspedagog. Värdegrundspedagogen har ingen egen klass utan är ute alla raster och går in i klasser och stöttar samt genomför lekarbete med eleverna. Hon samarbetar tätt med specialpedagogen. T.ex. om stämningen i klassen inte är bra så kan hon komma in och jobba med klassen kring värdegrundsfrågor. Hon uppmärksammar även upp klimatet på skolan, fångar upp korridorsvandrare och elever som går ut och in i klassen och når fram till dessa på ett bra sätt. Forskningen säger att de skolor som lyckas bäst jobbar lika mycket med värdegrundsfrågorna som med elevernas kunskapsutveckling, det är jätteviktigt. Skolan har jobbat med förhållningssättet. En fördel när man bygger en ny skola är att den gamla värdegrunden försvinner och man har möjlighet att göra ett omtag. Nu har man byggt upp en värdegrund med ett öppet klimat i personalgruppen. De flesta personal på skolan har gått ICDP. Specialläraren har handledarutbildning och handleder personal, även nyanställda, i ICDP. Det handlar om förhållningssätt, att fundera på vad man själv/skolan kan göra för att anpassa sig till elevens behov och inte tvärtom. Skolan har generellt blivit bättre att hantera utåtagerande problematik med tiden, de tidigare obs-klasserna var inte rätt väg att gå. Forskningen säger att det är betydelsefullt att blanda elever som har olika förmågor, t.ex. de som har lätt teoretiskt och elever som har det svårare med det. Att blanda elever på detta sätt ger bra dynamik i gruppen och man lär sig av varandra, även i de praktiska ämnena, i grupparbeten och på laborationer etc. 15

20 Det relationella perspektivet är viktigt, förhållningssättet. Det är lätt att hamna i brister hos individen och svårigheter inte hur om hur man bygger upp en bra organisation, vilket är en framgångsfaktor och då kan kritiska aspekter identifieras och förebyggas. Närhet till eleverna En framgångsfaktor är att vuxna jobbar tätt med eleverna. Alla pedagoger fikar med eleverna i caféet, de har en tät daglig kontakt och kan lätt fånga upp eleverna. Elevassistenterna/resurspersoner finns runt om i skolan och är nära tillhands för eleverna. Dessa ingår också i arbetslagen. Höga förväntningar/tro på eleven Det är viktigt med höga förväntningar på alla elever, man drar med sig fler elever om man har högt ställda mål. Om eleven blir bortplockad ur klassen och/eller har ständigt en assistent som hjälpjag så gör det någonting med eleven, en känsla av att inte klara sig. Därför är det så viktigt med ledning och stimulans och försöka anpassa miljön så långt det går, det är basen för allt och alla elever gynnas av det. För att lyckas med detta behöver man jobba på det pedagogiska ledarskapet och förhållningssättet, t.ex. utbilda i ICDP, i pedagogiskt ledarskap, involvera SPSM. UNDERVISNINGSNÄRA FAKTORER Flexibla arbetssätt (differentierad undervisning) /anpassningar på gruppnivå Det är framgångsrikt att blanda och ge i undervisningen, som de gör här. De blandar katederundervisning med kooperativt lärande, de jobbar ämnesövergripande och blandar olika undervisningsmetoder något passar alltid. De testar sig fram så de inte gör samma hela tiden. På lågstadiet är man mer flexibel och kan lättare göra anpassningar i grupperna. T.ex. kan man jobba med rymden hela dagen om det fungera jättebra. Detta kan vara framgångsrikt för barn som har svårt att bryta och byta aktivitet, då kan det vara bra att köra på ibland. Man har möjlighet att jobba på olika sätt som passar för just eleverna. Det är svårare med äldre barn där undervisningen är mer ämnesinriktad. De jobbar också med lärmiljön och tittar på varandra klassrum och vad forskningen säger. På onsdagar har de gemensamt utvecklingsarbete där de jobbat mycket med ämnesövergripande arbetssätt och värdegrundsarbete. De jobbar mycket med ledning och stimulans att skapa en nivå som blir bra för alla elever i klassrummet. Skolan har haft detta som fokusområde under hösten/våren och diskuterar anpassningar, tittar på filmer från skolverket och SPSM, pratar om vad anpassningar och vad ledning och stimulans innebär. Rektor har gett uppdrag till specialpedagogerna och speciallärarna att genomföra denna kompetensutveckling. Det handlar om hur man kan göra anpassningar att hitta sätt som fungerar på gruppnivå och inte bara på individnivå. Det handlar också om att jobba med inställningen att alla elever inte behöver göra samma saker, att olika är bra. Under året kommer SPSM till skolan och ska handleda kring tillgänglig lärmiljö, de ska ha en uppstart med en halvdag i maj, och därefter en halvdag i augusti. Därutöver ska arbetslagen jobba med frågan. Hur man lägger upp undervisningen är också av betydelse (lektionsdesign). Att planera utifrån de behov som finns och ta hänsyn till hur eleverna fungerar. Differentierad undervisning, vilket innebär att undervisningen planeras med variation och ger möjlighet att lära på olika sätt, att redovisa 16

21 kunskaper med variation. Tillgänglighetsmodellen är viktig att lyfta i detta sammanhang (lärmiljöer titta på verksamheten och inte den enskilda individen). Genom att planera och organisera utifrån tillgänglighetmodellen så skapar vi förutsättningar för lärande för alla elever. Här har vi kommit olika långt på olika skolor i kommunen. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Att arbeta språk- och kunskapsutvecklande är en framgångsfaktor Rörelse Hon är ute mycket med sin grupp de börjar varje morgon med rörelse utomhus. Hon började med det sedan hon fick en specifik elev till gruppen och detta var viktigt för eleven, det har gjort stor skillnad för hela gruppen. Eleven och även övriga elever har fått lättare att sitta still, det är mycket mer rörigt i klassen om de inte varit ute. De har även infört mycket mer rörliga aktiviteter i klassrummet, så som grupparbeten, arbete i triader, i par och i grupper i matte och svenska. De jobbar inte så mycket en-en i böcker, eftersom det inte fungerar så bra för den specifika eleven. Detta arbetssätt gynnar de andra eleverna också. Generellt så görs mycket anpassningar på skolan och man jobbar med struktur och att man som elev inte ska behöva vara osäker på vad man ska göra. Att röra på sig, inte ha så långa pass och variera arbetssättet fungerar bra. Det är lätt att få med sig barnen på rörelse. Lekträning Lekträningen de har byggt upp lekmiljö, där eleverna får lära sig turtagning, uthållighet, samspel och ömsesidighet. Detta kan bli aktuellt om t.ex. läraren signalerat att ett barn inte fungerar ihop med andra barnen. Lekträningen är oerhört framgångsrik. ELEVHÄLSOARBETET Förebyggande och främjande arbete/ehm Framgångsfaktorer för arbetet med särskilt stöd är att skolan gått från EHT till EHM vilket förskjutit arbetet från åtgärdande mot mer förebyggande och främjande insatser. När det gäller CBE är det som fungerar bra när CBE handleder personal i t.ex. NPF och lågaffektivt bemötande. Förutom psykologerna så har inte CBE någon specialkompetens jämfört med vad som finns på skolorna. Som forskningen säger är det framgångsrikt att elevhälsoteamen arbetar tillsammans lärare och annan pedagogisk personal. Det betyder att den samlade elevhälsan jobbar tillsammans med lärarna, och att eleverna som har behov av stöd blir en angelägenhet för alla och inte ligger i ett spår vid sidan av. Om vi jobbar tillsammans så kan vi hitta olika sätt att jobba på utifrån elevernas behov, då kan vi förflytta oss från det åtgärdande till det hälsofrämjande arbetet. Det är viktigt att lyssna och ta tillvara på den kompetens som lärarna har. Om man lyckas få till ett sådant samarbete, så blir det ett helt annat utgångsläge för att hitta bra former för särskilt stöd. Elevhälsoteamet ska inte sitta ensamma, utan måste träffa lärarna. Rektorn behöver ta stöd och hjälp av elevhälsoteamet samt lärare och annan pedagogisk personal i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Då har 17

22 elevhälsoteamet möjlighet att komma med stöd till både lärare och elever tidigare, om man exkluderar lärarna kommer man in för sent. EHM borde införas på alla skolor. Man borde också rikta mer fokus mot och arbeta utifrån det som fungerar då detta ger ett mer framåtsyftande och hälsofrämjande fokus EHM borde införas på alla skolor med tydligt riktat innehåll mot undervisning. Men framförallt en organisation som gynnar elevens utveckling och lärande. Att arbeta med prevention för psykisk hälsa är betydelsefullt. Just nu undersöks olika preventionsprogram i ett samarbete med länsstyrelsen, barn och ungdomshälsan och folkhälsan så som Pax, fysisk aktivitet, antidrogprogram och Yam. Specialpedagogisk kompetens på skolan Det är kompetent folk på golvet som behövs allra mest. Mobilt team eller annan central resurs är ju inte på skolan när det händer, de kan inte vara med och t.ex. vända en grupp utan kan bara ge tips. Det är kompetent personal på skolan som gör skillnad. Man behöver ha förståelsen för att det är 25 barn att hantera i vanlig klass. Det är ofta svårt att göra det som man blir tipsad om, t.ex. att prata med någon elev på just ett speciellt sätt, eller att påminna någon om att gå på toaletten etc. Det är svårt för utomstående att jobba främjande och förebyggande på det sätt som krävs, eftersom de är här så sällan. Det är väldigt bra att de har ett resurscentrum på skolan. Där finns hög kompetens och personalen där är tillgängliga för råd och stöd. Det fungerar bra att få handledning av dessa, det är lätt att springa förbi och fråga om råd, det är bara att knacka på, de är väldigt hjälpsamma och öppna. På resurscentrum känner de till barnen vilket gör att man inte behöver berätta allt för dem, de vet redan. Om det skulle vara kuratorn/cbe så måste dra hela historien först. Personal på resurscentrum stöttar också när de skriver åtgärdsprogram. Insatser för elever i behov av särskilt stöd är gynnsamma när de utförs av någon som känner helhetsansvar för skolan, som delar skolans kultur och förhållningssätt. (Se även referat under Utmaningar och elevhälsoarbetet.) Vore det bättre att ha resurserna på skolan tänker man? I sådana fall borde man utöka specialpedagoger som jobbar nära arbetslaget. (Se även referat under Utmaningar och elevhälsoarbetet.) Handledning och stöd av CBE Något som har fungerat bra är att psykolog på CBE haft handledning/fortbildning av pedagoger i arbetslag. Även psykologens medverkan i bedömningssamtal med pedagog och elev har fungerat bra. Skolan tar hjälp av Mobilt team och de får bra hjälp, mest handlar det om handledning av personal och stöd i pedagogiska kartläggningar. Specialpedagogen på skolan och specialpedagog på CBE har gott samarbete. Rektorn är jättenöjd med insatserna från CBE och upplever att skolan har tillgång till alla insatser på CBE. Vissa elever har elevassistent. Assistenterna har planeringstid med läraren varje 18